Östgötars minne/1826
| ← 1825 |
|
1827 → |
1826.
5079. Johan Rutger Vesterling. F. i Landeryd 1807 27⁄6; fad. Samuel Joachim, löjtnant. Hofr.-ex. 29. Auskult. i Svea hofr. 29. Emigr. till Finland 36; v. hhöfd. dnr 42; notarie vid Helsingfors rådsturätt 47; afsk. 49; kopist i Allm. revisionsrätten 48; afsk. 50. Stentryckare o. kortfabrikör i Sthlm 50. Amanuens i Stat. centralbyrån 58—62. Kommissionär i Björneborg, Finland, 62; tillika boktryckeriombudsman m. m. D. i Björneborg 1876 8⁄4.
V. blef rysk-finsk undersåte 1839 och hade under flere år vid olika tillfallen förordnanden som domhafvande, rådman och borgmästare. Efter sin återkomst till Sverige försökte han sig med hvarjehanda, bland annat med åtskilliga mekaniska uppfinningar, men allt med förlust. A.
5080. Carl Hampus Montgomery. F. i Hjorted 1808 23⁄11; fad. öfv.-löjtnant. Underlöjtn. vid Topogr. kåren 29; löjtn. 38; kapten 48; afsk. 49. Godsegare på Bo å Värmdö, Sthlms län, samt egare af Vi i Borg. D. på Bo 1862 12⁄8.
5081. Gustaf Gyllenkrok. F. i Regna 1811 9⁄1; fad. major. Fänrik vid Första lifgr.-reg. 28. D. på Regnaholm i Regna 1834 15⁄12.
5082. Johan Fredrik Ekenman [Ekman];. F. i Norrköping 1806 26⁄12; fad. skomakare. Hofr.- o. kameralex. 31. V. hhöfd.; rådman o. kämnärspräses i Jönköping 34; tit. borgmästare 41; borgmästare i Karlshamn 46; häradshöfding i Östbo o. Västbo doms., Jönk. län, 55. Egare af Näsbyholm, Jönk. län. Riksdagsman i Borgarståndet 50 o. 53, i Första kammaren för Jönk. län 66-72; kommunalman. D. i Halmstad 1883 16⁄2.
5083. Erik Berger. F. i Rappestad 1807 8⁄11; fad. bonde. E. o. kammarskrifvare. Landtbrukare o. egare af Bärg o. Tyttorp i Rappestad; slutl. bosatt i Björksäter i Kärna. D. där 1868 22⁄7.
Lefde under senare åren af sitt lif i stor fattigdom.
5084. Abraham Viktor Kock. F. i Åbo, Finland. 1807 18⁄12; fad. öfverkrigskommissarie. Kansliex. 28; hofr.-ex. 29. Auskult. i Svea hofr. 29; e. o. notarie 30; v. notarie 31. E. o. kanslist i Statskontoret 34; notarie 38; tf. 37, ord. sekreterare 42; statskommissarie 49. Sekreterare o. ombudsman vid Konungens hospital 39; afsk. 58. D. i Sthlm 1864 20⁄3.
5085. Carl Ulrik Agaton Hammarsköld. F. i Sthlm 1809 3⁄10; fad. förste aman., tit. kgl. bibliotekarie [4157]. Fil. kand. 33; (il. doktor 33. E. o. riddarhuskanslist 33. D. i kolera i Sthlm 1834 10⁄9.
5086. Carl Fredenstam. F. i Sthlm 1810 15⁄5: fad. kansliråd [3538]. Hofr.-ex. 28. Notarie vid Sthlms sjömanshus 35; tillika kamrer 36; sekreterare 47. Kanslist i Kommerskolleg. 39; v. adv.-fiskal 46; tf. 51, ord. registrator o. arkivarie 55. D. i Sthlm 1872 26⁄8.
5087. Carl Johan Tornberg. F. i Linköping 1807 23⁄10; fad. Bengt Celius T., guldsmed. Fil. kand. 31; fil. doktor 33; teol. kand. 33; prv. 45. Docent i Upps. 35; tillika lidénsk amanuens vid univ.-biblioteket 38; akad.-adjunkt 44; e. o. professor vid Lunds univ. 47; professor 50; afsk. fr. prästämb. 61. D. i Lund 1877 6⁄9.
T. var en fint och mångsidigt bildad man. särskildt berömd som kvick berättare, och hans gästfria, vänsälla hem var en kär samlingsplats för både lärare och lärjungar. Men hans stora vetenskapliga betydelse var i allmänhet föga känd af hans landsmän. Han var dock Sveriges förnämste arabist och en auktoritet af första rangen på den orientaliska numismatikens område. Hans förnämsta verk, vid sidan af Schlyters landskapslagar det största och viktigaste den svenska fllologien frambrakt och hvarpå han arbetade i mer än 20 år, är Ibn-el-Athiri chronicon. quod perfectissimum inscribitur, en världshistoria från Adam och Noak till år 1230 e. K., som utgör en outtömlig källa af fakta rörande muhammedansk historia och kultur. N. fbok m. fl.
5088. Johan Fredrik Loenbom. F. i Tuna 1807 9⁄5; fad. prost [3461]. Fil. kand. 31; fil. doktor 33; teol. kand. 36: prv. 37. Lärare vid Hillska skolan å Barnängen vid Sthlm 38; rektor där 40—43; bat.-präd. vid Svea art.-reg. 43; teol. adjunkt vid Karlbärgs krigsakad. o. kommin. i Solna 46; kyrkoherde i Torpa 40; prost 55. D. 1870 6⁄2.
En stilla, kunnig och i allo vördnadsvärd man med goda umgängesgåfvor och musikalisk anläggning.
5089. Otto Bernhard Hult. F. i Korsbärga, Jönk. län. 1807 5⁄11; fad. major [3930]. Kameralex. 28; hofr.-ex. 28. Kanslist i Sthlms poliskammare 33: notarie 35; sekreterare i Öfverståth.-ämbetet för polisärenden 41. D. i Sthlm 1874 27⁄9».
5090. Anders Fredrik Kylander. F. i Asby 1808 22⁄5; fad. komminister [3753]. Fil. kand. 32; fil. doktor 33; prv. 44. Apologist i Norrköping 35; kollega 37; lärare i språkklassen 38; rektor i Eksjö 45; kyrkoherde i Vårdnäs 53. D. 1864 31⁄3.
K. visade sig skicklig som lärare, driftig som rektor. Efter tillträdet af pastoratet förlamades snart hans verksamhet af sjukdom.
5091. Johan Almén [Svensson]. F. i Karlstorp, Jönk. län, 1804 2⁄12; fad. Sven Christiansson. hemmansegare i Järeda. Prv. 28. Brukspräd. vid Gusum 37; tillika reg.-pastor vid Norra skånska inf.-reg. 41; kyrkoherde i Grebo o. Värna 52; prost 60. D. 1865 5⁄3.
A. »var ansprakslös, men i stillhet verksam för sin församlings och sina anförvanters bästa.» Pti.
5092. Jonas Törnell. F. i Törnsfall 1801 25⁄3; fad. Johan Jonsson, bonde. Prv. 27. S. m. adjunkt, slutl. anst. i Ingatorp 15. D. där 1845 21⁄4.
5093. Jakob Agaton Vallenberg. F. i Linköping 1808 26⁄12; fad. biskop [3857]. Inskrifven som stud. i Lund 15; kansliex. i Upps. 29; hofr.-ex. E. o. kanslist i K. M. kansli; v. häradshöfding 35; ombudsman i Österg. ensk. bank 49; meddirektör i Sthlms ensk. bank fr. 63. D. i Sthlm 1887 9⁄6.
Begåfvad med ett rikt hjärta, en fin bildning pa grund af studier och sinne för skön konst, i synnerhet musik, och stor erfarenhet, parad med godmod och välvilja, enkla lefnadsvanor och små behof, hörde V. till de stilla och tillbakadragna personligheter, som äro kända af några få, men af dessa högt uppskattade och afhållna. Hans goda ekonomi tillät honom ock att utan ersättning välvilligt bistå vänner och bekanta med utförande af juridiska uppdrag.
5094. Anders Nicolai. F. i Häradshammar 1804 13⁄3; fad. Anders Jönsson, hemmansegare. Stud. i Lund 27. Sjöman. Tolk.
Hans i Häradshammar ännu lefvande släktingar upplysa, att N. såsom synnerligen språkkunnig medföljde som tolk på ett stort handelsfartyg, hvarefter de icke vidare hört af honom, utan antaga, att fartyget förlist och N. omkommit.
5095. Lars Lychner [Abrahamsson]. F. i Östra Skrukeby 1803 16⁄11; fad. Abraham Larsson, inspektor. Hofr.-ex. Auskult. i Svea hofr. 29; e. o. notarie 30. D. på Tittorp i Östra Stenby 1836 12⁄12.
5096. Otto Vilhelm Hjohlmanson. F. i Linköping 1806 27⁄9; fad. Fredrik, bagare. Prv. 31. Lasar.- o. hosp.-präd. i Linköping 12: tillika lärare vid Ljungstedtska friskolan 43 o. vid folksk.-semin. 45—47; domk.-kommin. i Linköping 49; kommin. i Väderstad 57; kyrkoherde i Kullerstad 65. D. 1871 10⁄7.
5097. Fredrik Georg Möller. F. i Skeninge 1806 28⁄9; fad. Samuel, stadsnotarie. Prv. 30. Komminister i Örbärga o. Nässja 50. D. 1875 5⁄6.
5098. Måns Jonas Sundelin. F. i Norrköping 1805 30⁄3; fad. skollärare o. vice pastor [3547]. D. som stud. i Sthlm 1833.
5099. Johan Constans Lundvall. F. i Eksjö 1806 13⁄4; fad. prost [3917]. Prv. 30. Kyrkoherde i Lönnbärga 42. D. 1846 12⁄5.
5100. Jon Lindelius. F. i Kuddby 1804 16⁄5; fad. Johannes Johansson, bonde. Prv. 31. Kommin. i Västra Ryd o. Svinhult 50, i Västra Eneby o. Kisa 52; kyrkoherde i Askeby 69. D. 1883 30⁄10.
5101. Nils Johan Siegbahn. F. i Ölmestad, Jönk. län, 1807 2⁄3; fad. komm.-landtmätare [3774]. Prv. 30. E. o. bat.-präd. vid Smål. gren.-bataljon 37—43; reg.-pastor vid Kalmar reg. 44; kyrkoherde i Skeda 62. D. 1892 25⁄1.
Om S. förmäles. att han i expeditionen var ordentlig och i umgänget med gelikar vänsäll och gemytlig, men mot de ringa afmätt eller till och med stundom sträf. Åt sina släktingar samlade han, själf barnlös, en ganska betydlig förmögenhet, ty han förde ett mycket sparsamt och enkelt lefnadssätt samt var till den grad s. k. absolutist, att han ej ens kunde förmås att dricka en kopp kaffe. Sbg.
5102. Sven Nilzén. F. i Ringarum 1804 29⁄1; fad. Nils Nilsson, bonde. Prv. 31. Komminister i Kristbärg 51, i Svanhals o. Kumla 67. D. 1874 20⁄1.
5103. Johan Joakim Magnus Isak Mårtens. F. i Hallingebärg 1803 14⁄6. fad. komminister [3743]. Prv. 30. Kommin. i Fitja och Hjelsta, Upps. stift, 39, i Bondkyrkoförs. 53; kyrkoherde i Munsö 55. D. 1870 1⁄1.
»Till växten reslig och mycket korpulent, var M. ock en kraftig och dugande pastor.» Ifrade i god afsikt för ordning i allt, men möttes af obehag och utan tvifvel ej af den tacksamhet, som hans nit väl förtjenat. Nystr.
5104. Carl Magnus Joakim Petrelli. F. i Vårdsbärg 1806 9⁄11; fad. Peter Petersson, hemmansegare. Fil. kand. 35; fil. doktor 36; prv. 40; teol. doktor 60. Lektor i Linköping 37; tillika kyrkoh. i Landeryd 46; kyrkoherde i Söderköping o. Skönbärga 58; kontr.-prost 60—86. Inspektor för Linköpings folksk.-semin. 45, för Söderköpings lärov. 60. Riksdagsman 63, 65. D. 1889 19⁄12.
P. skötte med nit och plikttrohet sitt lärarekall liksom hvarje åt honom lemnadt uppdrag, men ungdomen förstod i allmänhet icke att uppskatta honom som lärare, utan såg mera på hans något ovanliga yttre hållning. Den prästerliga verksamheten öfverensstämde bättre med P:s håg och begåfning. Troget och framgångsrikt verkade han ock i sina församlingar, högt aktad och vördad. Han var en lärd man och afslutade egentligen aldrig sina studier, utan fortsatte dem från ungdomen genom mannaåldern in i ålderdomen; en fridens man med ett anspråkslöst, flärdfritt, mildt och genomfromt väsen. Sbg m. fl.
5105. Fredrik Lejman. F. i Yxnerum 1805 15⁄6; fad. bruksinspektör [3656]. Prv. 30. Kommin. i Asby 52, i Slaka 61; kyrkoherde i Västra Harg 66. D. 1879 26⁄2.
5106. Henrik Herman Israël Schierman. F. i Askeby 1807 10⁄7; fad. kyrkoherde [3769]. Kameralex. 31. Kammarskrifvare i Statskontoret 33; tf. kammarförvant 40—47. D. på Java, Ostindien, 1857 ⁄7.
S. afvek från Sverige 1847 i början af året, därtill föranledd af husliga bekymmer och svårt ekonomiskt obestånd. Genomgick därefter många växlande öden, till dess han slutligen 1855 fick en jämförelsevis förmånlig anställning som tecknare af obekanta eller rara blommor, träd och landskap i nederländsk-ostindiska plantträdgården vid generalguvernörens palats i Buitenzorg vid Batavia å Java, där han slöt sina dagar. Han hade då aflagt namnet Schierman och kallade sig Ljung.
5107. Christian August Svalander. F. i Vimmerby 1810 23⁄5; fad. Christian, borgmästare. Hofr.-ex. 29. V. hhöfd.; tit. häradshöfding 38; e. civilnotarie i Göta hofr. 39; fiskal 43; notarie 45; adv.-fiskal 47; häradshöfding i Västra o. Östra Hisings samt Askims o. (senare) Säfvedals doms., Göteb. län, 56. Ombudsman vid Städernas bolag till försäkr. af lösegendom, i Jönköping, 54—56. D. på Bärby, Göteb. län, 1885 15⁄3.
5108. Carl Johan Brandstén. F. i Pelarne 1804 23⁄12. fad. Carl Fredrik, kronolänsman, tit. ekonomidirektör. Kameralex. 28. Kronolänsman i Sevede södra distr. D. 1854 5⁄10.
5109. Evald Gustaf Leyonmarck. F. i Sthlm 1809 28⁄7; fad. hofmarskalk. Kansliex. 28; hofr.-ex. 29; kameralex. 29. Kammarjunkare 32; kammarherre 48. Kanslist i Stat. tabellkommissionen 30; revisor o. notarie 36; på indragn.-stat 58. Kammarskrifvare i Kommerskolleg. 35; kammarförvant 41; tf. 54, ord. kamrer 60; afsk. 74. Kopist i K. M. kansli 38; afsk. 40. Kamrer i Karantänskommissionen 47; redaktör af Statskalendern 49—59; arkivarie i Svenska bibelsällskapet 60—73. Husegare i Sthlm 58; egare af Trankärr, Göteb. län. D. i Sthlm 1884 13⁄10.
L. var, enligt hvad ofvanstftende data äfven utvisa, en synnerligen verksam och flitig man. Vid sidan af ämbetsgöromålen hade han dock tid öfrig till utförandet af åtskilliga viktiga förtroendeuppdrag samt var under flere år fullmäktig i Järnkontoret och arbetande ledamot af Landtbruksakademien. Allvarlig till sinnes och sträng i grundsatser; hjälpsam mot medmänniskor och oegennyttigt uppoffrande för andras väl.
5110. Johan Gustaf Gyllander. F. i Västra Vingåker, Söderm. län, 1807 2⁄2; fad. skomakare i S:t Anna. Prv. till Strängnäs stift 30; fil. doktor 36. D., drunkn., i Uppsala 1837
G. var »en för sin älskvärda karaktär, sina sällsynta kunskaper och utmärkta snillegåfvor lika högaktad medlem af nationen.» — »Grundlig kännare så af forna som nyare tiders vitterhet, var han nära att såsom docens i den romerska göra sitt inträde på den akademiska lärarebanan,» då han genom en vådlig händelse bortrycktes.
5111. Anders Gustaf Gylling. F. i Norrköping 1807 1⁄4: fad. Anders, sjöman. Fil. kand. 36; fil. doktor 36; prv. 42. Amanuens vid Linköpings stiftsbibliotek 39; kollega, sed. lärov.-adjunkt, i Linköping 41; kyrkoherde i Veta o. Viby 59. D. 1887 28⁄8.
G. var af naturen begåfvad med ett utomordentligt godt hufvud, kraft och ihärdighet samt hade förvärfvat sig goda kunskaper, särdeles i klassiska och moderna språk. Vid skolundervisningen tillämpade han nog i viss grad en äldre tids åskådningssätt, med rottingen som biträde, men lugnade sig mot slutet af sin lärarebana, då han för minnet framstår som en i det hela godmodig och ganska nitisk lärare, hyllande grundsatsen »multum, non multa.» Han var en glad umgängesman; kunde språka och blixtra af humor och kanske ännu mera af bitande satir och ironi. Månget samkväm upplifvades af hans komiskt originela personlighet, och talrika äro de verkligen kvicka infall, som länge skola öfverlefva honom. Sthr m. fl.
5112. Axel Fredrik Liljenstolpe. F. i Lofta 1810 10⁄2; fad. v. häradshöfding. Kansliex. 30; hofr.-ex. 31. Kammarjunkare 34; kammarherre 48. Kanslist i Hofexped. 37; tillika registrator 42; prot.-sekreterare 53; afsk. 63. Kanslist i Krigshofr. 46; afsk. 76. D. i Uppsala 1888 11⁄4.
Var ifrig avtografsamlare och efterlemnade en stor kollektion i detta afseende.
5113. Gustaf Fredrik Olof Burenstam. F. i Lerbäck, Örebro län, 1812 25⁄4; fad. öfv.-löjtnant [4011]. Kansliex. 29. Kornett vid Lifgardet till häst 30; löjtn. 34; ryttm. vid reg. 39, i armén 42; tit. major 42; afsk. 51. Ryttm. i rysk tjänst 42; major 54; öfverste 69; generalmajor. Hofstallmästare 56. Godsegare å Pogilla på Ösel. D. i Riga, Lifland, 1901 7⁄4.
Bivistade med utmärkelse fälttåget i Ungarn 1849 samt deltog i Sebastopols försvar 1855.
5114. Claës Henrik Ström. F. i Säby 1807 13⁄1; fad. Birger, musikdirektör. Kantor vid Upps- katedralskola 30. Fänrik vid Jämtl. fältj.-reg. 31; löjtn. i armén 32, vid reg. 36, vid Värml. fältj.-reg. 36; kapten där 50; afsk. 60. D. på Bleckenstad i Ekeby 1865 30⁄12.
S. var en i Värmland mycket bekant och omtyckt personlighet. Från fadern (se n:r 4881); hade han fått i arf kärlek till musik och kan sägas egentligen varit den, som bildade Värmlands fältjägares musikkår.
5115. Johan Albert Kantzov, frih. [1868]. F i Sthlm 1811 14⁄10; fad grosshandlare. Fanjunkare vid Svea lifgarde 28; fänrik 29; löjtn. 36; kapten 49; major i reg. 57, i armén 62. Ståthållare på Drottningholms o. Svartsjö slott 61. D. i Sthlm 1881 8⁄5.
5116. Fredrik August Suneson. F. i Eksjö 1811 12⁄10; fad. Johan, auditör, tit. assessor. Med.-fil. ex. 31; med. kand. 37; med. lic. 38; kir. mag. 39: med. doktor 41. Praktis. läkare i Norrköping 38, i Gränna 41—57; bat.-läkare vid Jönk. reg. 41; förste bat.-läkare 52; regementsläkare 54; afsk. 78. Egare af Bunnström i Gränna landsförs. till 71 samt af Eksjöholm i Eksjö landsförs. o. bosatt där 78. D. å Eksjöholm 1888 9⁄8.
S. verkade på det mest oegennyttiga sätt till sina medmänniskors gagn. Rik eller fattig, hög eller låg, bemärkt eller obemärkt gälde for honom lika. Mången gång hastade han, själf sjuk, från egen bädd till en lidande medbroders. Få äro de läkare, som med så litet anseende till personen ådagalagt en liknande oegennytta och sann människokärlek. Särskildt har han för långa tider hugfäst sitt minne i Gränna, där han i 16 år faktiskt var stadsläkare, men utan lön.
5117. Nils Albrekt von Lantingshausen von Höpken, frih. F. i Sthlm 1811 17⁄5; fad. hofmarskalk. Kornett vid Lifreg. dragonkår 31; löjtn. 34; afsk. 45. Hofmarskalk 61. Godsegare; inneh. af fideik.-egendomarna Tibble, Upps. län, samt Sundbyvik, Österby o. Väsby. Söderm. län, 56; egare af Bogesund, Frösvik o. Velamsund, Sthlms län, samt hus i Sthlm 59. D. i Sthlm 1868 20⁄6.
Efter sin afgång från den militära banan egnade sig v. H. uteslutande åt skötseln af sina betydande egendomar, bland hvilka Bogesund, dit fideikommissegenskapen blef 1863 öfverflvttad från Tibble, särskildt var föremål för hans omsorger. Slottet restaurerades i normandisk stil efter plan af Scholander 1864—67. Han var gift andra gången med en dotter till kungamakaren Mörner. Begick själfmord i följd af svåra lidanden, förorsakade af en kräftsvulst på halsen. Efterlemnade en betydlig förmögenhet.