Hoppa till innehållet

Du är mig när

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Till Blenda
Du är mig när
av Pehr Thomasson
Till Henne  →
Ur samlingsverket Dikter af Pehr Thomasson, 1863


Fast jag är här, och du är der,
Så tro ej att du fjerran är,
Ty öfverallt uppå min stig
Jag ser och hör blott dig.

I vårens prakt, i solens ljus,
I vindens spel och bäckens brus,
Ja, i allt skönt naturen ter,
Blott dig jag hör och ser.

I hvarje tanke, hvarje dröm,
I hvarje känsla mild och öm,
I allt, jag tänker eller gör,
Blott dig jag ser och hör.

Det gifs i himmel och på jord
Ej bild, ej föremål, ej ord,
Som skulle kunna hindra mig
Att se och höra dig.

Som tvenne droppar, fällda i
En liljekalk, en perla bli,
Så våra väsen äro ett
I både ljuft och ledt.

Tro derför ej du fjerran är,
Fast jag är här och du är der,
Ty hvart min färd i verlden bär,
Du är och blir mig när.