Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/Q
| ← P |
|
R → |
Q.
Qwafhult, en Sätesgård uti Kalmar Län i Småland.
Qvalfjord, en Sokn, är Annex til Hammerfest Pastorat uti Finmarkens Amt i Norge.
Qwalsta, en Sätesgård i Upland.
Qvam, en Sokn, är Annex til Froens Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.
Qvam, en Sokn, är Annex til Stods Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge.
Qvamsöe, en Ö som utgör en Annexsokn til Vigs Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.
Qwantensburg, eller Kambol, en Sätesgård i Dalsland, wid Dalborgs ån, äger prydlig åbyggnad, ansenlig åker, äng, betesmark och skog, godt fiske.
Qvarn, et Järnwärk uti Krigsbergs Sokn i Östergötland, består af 1 stångjärnshammare med 2 härdar, samt äger 450 skeppunds smide. Mangårdsbyggnaden af trä, är prydlig, utwändigt rappad, liknar et stenhus, samt är omgiwen med en wacker trägård. Tilgång af skog finnes från egna och underliggande hemman.
Qwarnbacka, et Järnmanufacturwärk uti Linde Sokn i Wästmanland, utgör jämte Wedwåg et Manufacturwärk, däraf det förra ligger på wänstra sidan om en å och det sednare på den högra. Uti Qwarnbacka äro knipphamrar, filsmedja och knif-polersmedja.
Qwarnsta, en Sätesgård i Småland.
Qwarntorp, et Järnwärk uti Nedra Ullerud Sokn i Wärmeland, äger 805 skeppund stångjärnssmide.
Qwarntorp, en Sätesgård uti Kalmar Län i Småland.
Qwarsebo, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland, Wikbolands Fögderi och Östkinds Härad, består af 7.4 Mantal. Marken är ganska bärgaktig, med kärr och mossar därimellan, bewuxne med buskar och skog, utom de obetydliga platser, som äro upröjde til åker och äng för de små här och där liggande hemmans-lägenheter. Jordmånen består til det mästa af sursand och björklera. Utsädet af all slags säd är 50 tunnor. År 1810 war Folkmängden 421. Uti Soknen finnes 3 små tegelbruk, hwarest slås mur- och taktegel och brännes kalk, nämligen Djupwik, Hartorp och Wrångsjö. 3 små sågwärk äro ock anlagde i rännilarne med 1 blad i hwardera, samt 1 mjölqwarn med 2 par stenar. Kyrkan är belägen under 58 gr. 39 min. Polhöjd; 5.8 mil från Linköping. Soknen är belägen på norra sidan om Bråwiken, inom Södermanlands gräns och hörer til Strängnäs Stift; borde jämwäl i anseende til sit geografiska läge höra til Nyköpings Höfdingdöme; Kyrkans afstånd från Nyköping är endast 2.5 mil då däremot dess afstånd från Linköping är, såsom förut anfördt är, 5.8 mil. Det stycket af Stenby Sokn som ligger på norra sidan om Bråwiken borde jämwäl fogas til denna Sokn. Det har 0.7 mil til Stenby kyrka, och däraf 0.25 mil sjöwäg öwer Bråwiken, men närmare til Qwarsebo.
Qwarsebo, en Gästgiwaregård i förenämnde Sokn, med 8 à 10 tunnors utsäde, är den betydligaste Gården i Soknen.
Qwarsebo, et Kongl. Postkontor uti Hestra Sokn i Småland.
Qwarsebo, en Sätesgård uti Mossebo Sokn i Wästergötland.
Qvelle, en Sokn, är Annex til Hedrums Pastorat uti Grefskapet Laurvig i Norge.
Qvenangen, en stor Fjärd, som skiljer Tromsöens distrikt från Finmarkens Amt i Norge.
Qwenneberga, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Albo Härad, består af 2 Soknar: Qwenneberga, Moderförsamling, och Hjortsberga, Annex, samt innehåller 47 Mantal. Utsädet är 750 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1245. — Qwenneberga Sokn innehåller 16 Mantal. Marken är bärgaktig, mycket stenbunden och innehåller därimellan många mossar, samt är mycket ljungblandad. Jordmånen består til det mästa af swartmylla. Skog har Soknen endast til mäst behöflig wedbrand, och hägnad, men intet synnerligen til byggnadswirke. Utsädet är 256 tunnor, hwaraf det mindsta är råg och korn, och det mästa hafra. Wintersäde brukas här ej med förmån. År 1810 war Folkmängden 417. Kyrkan är belägen under 57 gr. Polhöjd; 1.6 mil från Wexiö.
Qwesarum, en Herregård uti Södra Rörum Sokn i Skåne, äger 25 tunnors utsäde, måtteligt höbol, god skog, wacker mangårdsbyggnad af korswirke, med en trägård.
Qwetta, et brant Bärg uti Tuna Sokn i Småland, med en lång mur af grof sten på den sidan där man kan upkomma, har fordom warit et Wikingabol.
Qwibile, en Sokn i Halland, och Halmstads Härad, är Annex til Slätåkra Pastorat, samt innehåller 33.7 Mantal. Marken är mindre bärgaktig än i Slätåkra. Rådande jordmånen är sandmylla, utom wid några Gårdar, hwarest finnes lera. Soknen har någon skog af bok, ek, björk och hassel. Utsädet är 612 tunnor. År 1805 war Folkmängden 688. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Biskopstorp och Marielund.
Qwickjok, en Sokn i Lappland, är Annex til Jockmoks Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 7 tunnor. År 1805 war Folkmängden 427. Kyrkan är belägen 14 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes rik järnmalm i et bärg kalladt Ruoteware, beläget 1.2 mil från hyttan. Silwerwärket som i denna Sokn anlades omkring år 1670, ödelades år 1707, emedan det war omöjeligt för is i botnen uti Kedke- och Alkawara Gruwor at widare åtkomma någon silwermalm. Desse Gruwor äro belägna, den förra 7 mil, och den sednare något öwer 6 mil från Hyttan.
Qwicksund, et Sund mellan Mälarens wikar Blacken och Galten har en Färjestad där öwerfarten är från Wästmanland til Södermanland. Denna plats förnämligast på södra sidan om Sundet är ganska lämpelig at anlägga en Stad på. Innanför Sundet är en god hamn.
Qvidal, en ganska ansenlig Gård uti Stadsböygdens Sokn uti Södra Trondhiems Amt i Norge.
Qwidinge, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Södra Åsbo Härad, består af 2 Soknar: Qwidinge, Moderförsamling, och Sönnarslöf, Annex, samt innehåller 39 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1823. — Qwidinge Sokn innehåller 26 Mantal. Marken är jämn, undantagande en ås, Söderås kallad. På denna ås har et Frälsehemman under Gården Gunnarstorp ymnig skog, hwarpå Soknen för öfrigt lider brist. Jordmånen i halwa Soknen består af skarp sand på örgrund, och den andra hälften av mylla och lera. Utsädet är 800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1164. Kyrkan är belägen under 56 gr. 9 min. Polhöjd; 6.5 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården är Tomarp.
Qwiinge, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, består af 2 Soknar: Qwiinge, Moderförsamling, och Gryt, Annex, håller i widd 0.48 qv. mil, samt består af 35.2 Mantal. Utsädet är 1020 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1225. — Qwiinge Sokn håller i widd 0.23 qv. mil, samt består af 10.2 Mantal. Marken är bärgaktig och på några ställen mycket stenig. Rådande jordmånen är swartmylla, någon lera finnes ock. På skog är brist. Utsädet är 520 tunnor. År 1805 war Folkmängden 674. Kyrkan är belägen under 56 grad. och 10 min. Polhöjd; 1.5 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården i Soknen heter Hanaskog.
Qvikne, et Pastorat uti Österdalen i Norge, består af 2 Soknar: Qvikne, Moderförsamling, och Indsät, Annex. Här är en koppargruwa, hwilken fordom warit tämeligen rik, men har sedermera aftagit, och blef år 1789 ödelagd. År 1801 war Folkmängden 1053.
Qvikne, en Sokn, är Annex til Froens Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.
Qwill, en Gård uti Kråkshult Sokn i Småland, består af 0.5 Mantal, har en Pappersfabrik Blomsholm kallad, et Linoljeslageriwärk, tillika med andra små artiga inrättningar, såsom at mänta läder, skära hackelse, slipa äggjärn wid wattuhjul. Åbyggnaden af trä, är den ansenligaste i hela Carlstorps Pastorat, jämte en med stor kostnad anlagd prydlig trägård. Stora odlingar äro här gjorde så til åker som äng. Sjelwa hemmanet är nästan skoglöst, marken mycket bärgaktig och jordmånen mager. Detta är et ställe som särdeles utwisar, hwad den med klokhet werksame, utan at äga synnerligen rika tilgångar, kan, til prydnad och nytta, åstadkomma.
Qwille, et Regalt Pastorat i Bohusland och Norrwikens Fögderi, innefattar Häradet af samma namn, består af 3 Soknar: Qwille, Moderförsamling, Botna och Swenneby, Annexer, håller i widd 1.9 qv. mil, samt består af 168 Mantal. Pastoratet är beläget utmed hawet. Utanför kusten ligger en skärgård, bestående af en myckenhet öar och holmar. Där idkas godt fiske. År 1805 war Folkmängden 4353.[Dj 1] — Qwille Sokn innehåller 127 Mantal. År 1805 war Folkmängden 3346. Kyrkan är belägen under 58 grad. 34 min. Polhöjd; 9.3 mil från Göteborg.
Qwillinge, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Bråbo Härad, innefattar 2 Soknar: Qwillinge, Moderförsamling, och Simonstorp, Annex, håller i widd 2.5 qv. mil, samt består af 65 Mantal. Utsädet är 600 Geometriska tunnland. År 1810 war Folkmängden 2338. — Qwillinge Sokn innehåller 55.2 Mantal. Den fruktbaraste delen af Soknen är belägen i en wacker däld mellan skogen Kolmåren och den så kallade Eneby mo. Marken är jämn och rådande jordmånen där är lera, samt lider brist på skog; men den öfriga delen af Soknen är belägen på sjelwa Kolmåren och är mindre bördig, bärgig och skogbewäxt. Jordmånen där är sand. Utsädet är nära 500 Geometriska tunnland. I Soknen äro 2 märkvärdiga höjder: 1:o Torsklint å Lida ägor, där man njuter den härligaste utsigt öwer Bråwiken, sjön Glan, hela Wikbolandet, Memmings Härad, en del af Finspångs Härad, samt Norrköpings Stad. Här har fordom warit et fäste, hwarefter ännu synas lämningar. 2:o Klåfsten, en bärgshäll i Hults ägor, högre än den förenämnde, följakteligen widsträcktare utsigt. Den andra af de så kallade Åby backarne wid landswägen til Stockholm, förtjänar at nämnas, emedan utsigten härifrån är förträffelig. År 1810 war Folkmängden 1747. Kyrkan är belägen under 58 grad. 39 min. Polhöjd; 3.7 mil från Linköping. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Herrstaberg, Loddby, Malmö, Lida, Björnwiken, Ekeby, Krusenhof, och Qwillinge. 2 Järnwärk finnas här ock kallade Hult och Sten.
Qwillinge, en Frälsegård i förenämnde Sokn, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, hötäkt nära 100 lass, hjelpelig skog.
Qvindem, en Sokn, är Annex til Etne Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.
Qvindherred, et Pastorat uti Hordeland och Södra Bergenhus Amt i Norge. Det ligger långt in uti Hardangerfjorden bland klipporna utmed det höga fjäldet Fyglesang. Det består af 4 Soknar: Qvindherred, Moderförsamling, samt Ennes, Ölven och Husnäs, Annexer. Huwudkyrkan är en af de största och wackraste Landskyrkor i Bergens Stift. Altartaflan och Predikstolen äro ganska wackra. I huwudsoknen ligger Baroniet Rosendal. I Pastoratet är så godt som ingen skog, men Gårdarnes ägor äro mycket tjänlige til sädesodling och Bönderne äro gode åkerbrukare, så at de sälja mycken säd til nästgränsande Pastorat. Här odlas jämwäl en myckenhet rotsaker som föras til Staden Bergen, så wäl som mycken kalk ifrån et härwarande godt kalk-bränneri. Tingsstället är Gården Giermundshavn. Qvindherred Sokn kallas jämwäl Malmanger.
Qvinnesfjord, en Fjärd som från hawet skjuter sig in uti Distriktet Lister i Norge. Owanför denna fjärd 2 mil från hawet ligger en dalsträckning kallad Qvinnesdal, som går långt up i landet och har sit namn af en å, kallad Qvinen som löper genom dalen. Wid utloppet af denna å är en hamn och lastage-plats.
Qvinnesheden, et stort Fjäld uti förenämnde Distrikt, liggande mellan Qvinnesdal och Lyngdal, är 3 mil långt och är den största armen eller delen af et stort fjäld, som ligger up i landet och benämnes med åtskilliga namn, såsom Hekfjäld, Byklefjäld, Langfjäld, o. s. w.
Qwinnesta, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Hänad, är Annex til Nårunga Pastorat, samt innehåller 10.1 Mantal. År 1805 war Folkmängden 272. Kyrkan är belägen 1.1 mil från Moderkyrkan.
Qwisberg, et Säteri-Rusthåll uti Winnersta Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbol til 80 lass, förswarligt bete, åbyggnaden tämeligen wacker men sätesbyggningen förfallen, god och wacker trägård. Under Gården lyda 2 Frälsehemman och 5 Torp.
Qwisle, en Herregård uti Trewatna Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, någon skog, wacker mangårdsbyggnad, mjölqwarn med 6 par stenar.
Qwistbro, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Nerike och Edbergs Härad, håller i widd 1.8 qv. mil, samt består af 48 Mantal, hwaraf 20 höra til nyssnämnde Härad och 18 til Leke Bärgslags Fögderi. Soknen bebos af både Bärgsmän och Bönder. De förras mark är skogs- och sandjord, oftast bärgaktig och hwad utägor beträffar på sina ställen af sjöar och rinnande watn genomskuren. De sednares åter mera slät och jämn, til det mästa lerblandad och bördigare. I Bärgslagen är skogen på några ställen ymnig, på somliga hjelpelig och på en del nog swag, särdeles för Bärgshandteringen. Landslaget lider brist på skog, då fråga är om de flästa åboer, och nödgas på längre afstånd hämta wedbrand och stängsel-wärke från Edsbergs Härads Allmänning, efter laglig utsyning. Utsädet af alla sädesslag är 650 tunnor. Potätersplanteringen upgår til mindst 60 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1931. Kyrkan är belägen under 59 gr. 10 min. Polhöjd; 2.5 mil från Örebro. Uti Soknen äro belägna Högstena en Landtgård, Swartå och Kråkfors Järnwärk, samt 3 Tackjärnshyttor, där årliga blåsningarne äro wida mindre än i förra tider, då conjuncturen war mera gynnande för Bärgshandteringen och bättre tilgång war på skog och gruwor. Dessutom är en hytta wid Swartå Järnwärk kallad Björkhyttan.[Dj 2]
Qwisterum, en Sätesgård i Småland.
Qwistofta, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Rönnebergs Härad, består af 2 Soknar: Qwistofta, Moderförsamling, och Glumslöf, Annex, håller i widd 0.12 qv. mil, samt består af 39.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 276. — Qwistofta Sokn består af 26.7 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lerblandad swartmylla. Skog finnes ingen. Utsädet är 800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 686. Kyrkan är belägen under 55 gr. 58 min. Polhöjd; 4 mil från Malmö. I Soknen finnes et Tegelbruk kalladt Rydebäck.
Qvåsen, en Sokn, är Annex til Lyngdals Pastorat uti Mandals Amt i Norge.
Qväfjord, en Sokn och Pastorat uti Finmarkens Amt i Norge. Pastoratet består endast af öar. År 1801 war Folkmängden 1197.
Qwänsås, en Sätesgård i Småland.
Qwänum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, är Annex til Wånga Pastorat samt innehåller 20.5 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är fullkomlig brist. Utsädet är 20 tunnor på Mantalet. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Badene, Stommen, Wågestorp och Skultorp.
Qvärnbierg, en Bärgsträckning uti Gudbrandsdalen i Norge. Här brytes qwarnsten.
Qvärnbierg, en Bärgsträckning uti Meraker Sokn i Norge. Här brytes ock qwarnsten.
Qvärnvär, en Sokn, är Annex til Hitteröens Pastorat uti Fosen i Norge.
Qvärnäs, et Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, består af 3 Soknar: Qvärnäs, Moderförsamling, Bremsnäs och Kornstad, Annexer, samt Staden Kristiansund. År 1810 war Folkmängden 5052.
Qwärresta, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Ingelsta Härad, består af 2 Soknar: Qwärresta, Moderförsamling, och Smedstorp, Annex, samt innehåller 22 Mantal. — Qwärresta Sokn består af 14.4 Mantal. Marken är någorlunda jämn, fast mycket på sädesjorden upfyld af grof sten. Jordmånen är dels sand, dels lera, dels mulljord. Skog finnes intet och ringa torfjord. Utsädet är råg: 90 tunnor, korn 100, hafra 120. År 1805 war Folkmängden 571. Kyrkan är belägen under 55 gr. 32 min. Polhöjd; 5.2 mil från Kristianstad.
Qwättak, en Gård uti Näs Sokn i Wästergötland, är Löjtnants-boställe, äger 30 à 40 tunnors utsäde i bördig åker, höbol til 150 stackar, ringa skog, gammal mangårdsbyggnad af trä.
- Djurbergs rättelser och tillägg:
- ↑ I detta bärgiga och couperade Land är jordmånen i Dalarne merendels god. Lermylla är den rådande i hela Pastoratet, dock befinnes den jord, som i sednare tider bliwit odlad til hafra ofta bestå af lös swartmylla, som har gul lera i botnen, och är benägen at blåsa undan sädesrötterna. Et och annat skogshemman finnes, men wedtilgången minskas hwarje år, och bränneweden är ganska dyr. Utsädet kan öwerhuwud antagas til 20 à 24 tunnor på Mantalet, största delen hafra. Höbolen äro i allmänhet små. Den betydligaste Gården heter Stora Wrem. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1072]
- ↑ Qwisbro Sokn består af 43 oförmedlade Mantal, däraf 14.5 höra til Landslaget, och 18.5 til Bärgslagen. Härtil kommer Prästegården med dess stom 0.6, Gropa Qwarn, ansedd til 1.75, samt 8 Härdar och Björkhytte Masugn ansedde til 9, tilsamman 53.3 Mantal. Utom Björkhyttan finnas 2 Tackjärnshyttor, sedan Gammelhyttan bliwit med Mullhyttan förenad. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1073]