Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/S

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sök: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U W Y Å Ä Ö


←  R
Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige
av Daniel Djurberg

S
T  →


[ 632 ]

S.

Sadeshult, en Sätesgård uti Fagerhult Sokn i Småland, äger 20 tunnors utsäde på åker, godt höbol, ymnig och wäl wårdad skog, til både husbehof och afsalu, wacker mangårdsbyggnad om 2 wåningar af trä, jämte en i mycket godt stånd warande ladugård.

Sakrisberg, en Sätesgård uti Öster-Löfsta Sokn i Upland, äger 20 tunnors utsäde, och höbärgning til 200 parlass af bästa sort. Denna egendom har omkring år 1750 bliwit upodlad af et under Elinge by hörande kärr och bekom efter fulländad upodling Säteri natur.

Sal, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Åse Härad, belägen wid Wänerns wik Dettern, är Annex til Flo Pastorat, samt består af 10.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 338. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Sala, en Stad i Wästmanland, Wästerås Län och Öwertjurbo Härad, belägen under 59 grad. 55 min. Polhöjd, 12.2 mil från Stockholm, och 3.5 mil från Wästerås, är regulär, med raka och tämeligen breda gator, som afskära hwarandra i räta winklar, samt äro 16 til antalet, af hwilka 4 gå efter längden och 12 efter bredden af Staden. Storleken är 50 tunnland. Gårdstomterne äro 210. Antalet af Stadens inwånare är omkring 1500; men år 1810 räknades hela Folkmängden til 2262, och hushållen woro 504, hwilken skilnad härrörer däraf at många äro boende wid Gruwan och flera torp häromkring, som höra til Stadens distrikt. Inbyggarnes näringsfång består uti Bärgsbruk, Handel, Handtwärk och Jordbruk. Här finnas 1 Apotek och 1 Winkällare, omkring 12 Handelsmän samt 80 Wärkstäder uti 26 särskildta handtwärk. Stadens åkerjord utgör 775 tunneland, äng 2104, och hagar 516 dito. År 1810 underhöllos i Staden 197 hästar, 550 kor, 100 ungnöt och 300 får. Marknad hålles här den 14 Februari, och 16 September, enligt Almanackan. I Tunelds Geografie nämnes ock den 24 Augusti. Stadens numer är 46. Staden utgör jämte den kringliggande Sala Sokn et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 3549 inwånare. Ej långt från Staden är en Mineralkälla eller hälsobrunn. — En fjärdedels mil från Staden är belägen en Silwergruwa kallad efter Staden Sala Gruwa, som i sit slag är den ansenligaste i Riket. På 10 år från och med 1776–1795 har hon årligen per medium giwit 2474 marker silwer. Fordom har hon warit mycket rikare. Dess djup är nuförtiden omkring 170 famnar. Gruwudriften förrättas af et Bolag bestående af 200 Lotter. Hyttan, bokhuset, smält- och drifhuset, där silwersmältningen förrättas äro wäl inrättade. Detta Wärk ligger ifrån Staden norrut, 0.4 mil från Gruwan och har god wattudrägt.

Sala Sokn är belägen omkring Staden, håller i widd 2 qv. mil och består af 50 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är lera, men mot wästra gränsen är jordmånen mera sandig. Norra delen af Soknen har tämeligen godt förråd på skog, men icke [ 633 ]så den södra. Utsädet är 630 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1287.

Salaholm, en Sätesgård uti Trewatna Sokn i Wästergötland, består af 3.1 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård.

Salberg, en Sokn, är Annex til Inderöens Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge. Här äro goda Gårdar mästadelen bestående af lerjord, men äga ringa skog. Nästan wid warje Gård är kalkbränneri. Kalken föres af inbyggarne med båtar til Trondhiem.

Salebo, en Sätesgård i Östergötland.

Saleby, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, innefattar 3 Soknar: Saleby, Moderförsamling, Träsberg och Härjewad, Annexer, samt består af 81.9 oförmedlade til 68.4 förmedlade Mantal. Jordmånen består dels af sand, lera och kalk, dels af lermärgel af åtskillig art, på några ställen 2 à 3 fot under jordytan. Utsädet på hwarje Mantal tyckes kunna utsättas til 2 tunnor af råg och wete, 14 af korn och blandsäd, 2 af ärter och i dubbel proportion af hafra. Medelafkastningen af ängen synes kunna räknas til 10 så kallade stackar på Mantalet. Boskapsskötseln är i wanmagt, hwilket härleder sig af magert sommarbete och höbrist. En liten skogstrakt kallad Furubacka är nog medtagen. År 1810 war Folkmängden 1684. År 1750 war densamma 1225. — Saleby Sokn består af 54.7 Mantal. Marken är jämn. Huwudjordarten är lera. Utsädet är 740 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1015. Kyrkan, af huggen sandsten, är belägen under 58 gr. 23 min. Polhöjd; 5.3 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Röcka, Öntorp och Basebo.

Saleby, en Sätesgård uti Slöta Sokn i Wästergötland, belägen tätt under Ålleberg, består af 3.5 Mantal. Utsädet är 80 tunnor; höbolet stiger til 150 lass. Någon löfskog finnes i ängarne under Ålleberg och betesmarken på den på bärget warande Kronopark. Mangårdsbyggnaden af trä är någorlunda prydlig. Twå trägårdar finnas en gammal och en nyligen anlagd. I den förra äro flera fruktträn.

Salem, en Sokn i Södermanland, Stockholms Län och Swartlösa Härad, är Annex til Botkyrka Pastorat, håller i widd 0.79 qv. mil, samt består af 33.4 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet är nämnd wid Artikeln Botkyrka. År 1810 war Folkmängden 666. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne i Soknen heta Fogelsta, Skårby, Bergaholm, Röninge, Högtorp och Wellinge.

Sallerup, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, är Annex til Malmö Pastorat, samt består af 15.5 Mantal. Marken är til det mästa jämn; här och där finnas några höjder. Rådande jordmånen är lera; på et och annat ställe är den sandig. Skog finnes aldeles icke. Utsädet är 1345 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 313. Soknen håller sin Gudstjänst uti Malmö Stadskyrka.

Sallerup, (Wästra) et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Harjagers Härad, innfattar 2 Soknar: Sallerup, Moderförsamling, och Remmarlöf, Annex, samt består af 43 Mantal. Utsädet är 930 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1232. — Wästra Sallerup Sokn består [ 634 ]af 35.8 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ingen. Utsädet är 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1025. Kyrkan är belägen under 55 gr. 50 min. Polhöjd; 2.8 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Ellinge.

Sallerup, (Östra) et Regalt Pastorat i Skåne och Malmö Län, innefattar 2 Soknar: Sallerup, Moderförsamling, belägen i Frosta Härad, och Långaröd, Annex i Färs Härad, samt består af 44 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1635. — Östra SallerupSokn består af 24 Mantal. Marken är ojämn och mycket stenig. Rådande jordmånen är swartmylla, med röd grusbotn. En del af Soknen har hjelpelig skog, den öfriga delen har ganska liten. Utsädet är 190 tunnor. År 1805 war Folkmängden 930. Kyrkan är belägen under 55 grad. 48 min. Polhöjd; 5 mil från Malmö.

Sallerup, en Gård i förenämnde Sokn, är Boställe åt en Compagnie-Chef wid Södra Skånska Cavalleri-Regimentet, äger 25 à 30 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, wacker mangårdsbyggnad af sten.

Salnecke, en berustad Sätesgård uti Gryta Sokn i Upland, består af 4 Mantal, äger 55 tunnors utsäde, höbol til 195 parlass, liten skog i hagarne til gärdsel, men är eljes skoglöst. Sätesbyggningen af sten, är gammal, därwid en trägård.

Salshult, en Sätesgård i Småland.

Salsta, en Sätesgård uti Tensta Sokn i Upland, äger öwer 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, betesmark och skog. Mangården består af et ansenligt, stort, gammalt men prydligt stenhus, 3 wåningar högt, med kyrka i tredje wåningen.

Salta, en berustad Sätesgård uti Teda Sokn i Upland, i sambruk med Enberga Skattehemman, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 120 lass, hjelpelig skog, obetydlig åbyggnad af trä, med en trägård.

Saltdalen, en Sokn och Pastorat uti Saltens Fögderi uti Nordlands Amt i Norge, är belägen på bägge sidor om en ansenlig fjärd, kallad Saltens Fjord. År 1801 war Folkmängden 962.

Salten, et Fögderi, Prosteri och Häradshöfdingdöme uti Nordlands Amt i Norge, beläget mellan hawet och fjäldryggen. Detta distrikt anses at wara det wackraste i Nordland. Oaktadt det ligger norr om Polcirkelen och sträcker sig ända til 68 grad. 30 min. Polhöjd, så äro dock här goda sädesåkrar, och skön gräswäxt; jämwäl ypperligt fiskeri af sill, torsk och annan slags fisk, som i myckenhet föres til Bergen. Distriktet innefattar 9 Pastorat, som bestå af 14 Soknar. Följande förtekning wisar dessa Pastorat med den Folkmängd som hwarje af dem hade år 1801.

Pastorat. Folkmängd.
Bodöe 2136.
Rörstad 2195.
Skierstad 2367.
Gilleskål 2274.
Saltdalen 962.
Stegen 1675.
Hammeröen 1413.
Lödingen 2257.
Ofoten 1815.
  Summa 18074.

Samnanger, en Sokn, är Annex til Öns Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Samsala, en Järngruwa uti Halsbergs Sokn i Nerike, innehåller god malm.

Samseryd, en Sätesgård uti Hestra Sokn i Småland, består af 2 Mantal, förmedlade til 0.75, äger godt höbol, brist på skog, [ 635 ]gammal Sätesbyggning, de öfrige husen nybygde, en liten wacker trägård.

Samswik, en Sätesgård i Småland.

Samuelsås, en Sätesgård i Södermanland.

Sand, en Lastageplats under Dröbaks Tulldistrikt uti Aggershus Amt i Norge.

Sand, en Sokn och Pastorat uti Senjens Fögderi uti Finmarkens Amt i Norge, består blott af öar. Inbyggarnes endaste näring är fiskeri. År 1801 war Folkmängden 653.

Sand, en Sokn, är Annex til Jelsöe Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Sand, en Sokn, är Annex til Ströms Pastorat uti Hedemarken i Norge.

Sanda, et Consistorielt Pastorat på Gottland i Södra Fögderiet, innefattar 3 Soknar: Sanda, Moderförsamling, Mästerby och Wästergarn, Annexer, samt består af 40 Mantal. Uti detta Pastorat är Marken til det mästa jämn. Rådande jordmånen i Sanda Sokn är sand och sandmylla; i Mästerby mycken sandjord, men wäl så mycken god mylla med ymsom sand- och lerbotn. Några hemman hawa til det mästa grund lera på flushäll, det wil säga, et mer och mindre tjockt lager af lösa och från hwarannan skiljde kalkhällar, som ligga några få tum under jorden, och göra at den snart uttorkas; i Wästergarn sand. Skogstilgången är ringa; många hawa ej til husbehof, besynnerligen Wästergarns Soknemän. Utsädet är 780 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1075. — Sanda Sokn består af 20.2 Mantal. Utsädet är 470 tunnor. År 1810 war Folkmängden 574. Kyrkan är belägen under 57 gr. 26 min. Polhöjd; 2.4 mil från Wisby.

Sandboe, en betydlig och wälbygd Gård uti Sel Sokn uti Våge Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge. Til Gården hörer godt fiske i älwen Lougen.

Sandby, et Consistorielt Pastorat på Öland, i Södra Fögderiet, innefattar 2 Soknar: Sandby, Moderförsamling, och Gårby, Annex, samt består af 34.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 874. — Sandby Sokn består af 20 Mantal. År 1810 war Folkmängden 497.

Sandby, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, är Annex til Stoby Pastorat, samt består af 11 Mantal. Soknen utgöres af 3 byar: Sandby, har sandblandad åker och någon skog; Aska har sandblandad och stenbunden åker, ingen skog. Ramseröd har jämn, sandig och mager åker, mindre godt höbol och någon skog. År 1805 war Soknens Folkmängd 535. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Här finnes et Ryttmästar-Boställe kalladt Sandby Kongsgård, som äger stor mangårdsbyggnad af sten, ladugården af trä, och någon skog. Äwen finnas här 2 Pappersfabriker och 3 mjölqwarnar.

Sandby, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är Annex til Hardeberga Pastorat, samt består af 22.5 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är sand. Den skog som finnes är obetydlig. Utsädet är 800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 877. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Flyinge.

Sandbro, en Sätesgård uti Björklinge Sokn i Upland, består af 5.5 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, wacker trägård.

Sande, en Sokn i Bohusland och Sunnerwikens Fögderi, [ 636 ]är Annex til Krokstads Pastorat samt består af 18.7 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet finnes beskriwen wid Krokstad. År 1805 war Folkmängden 537. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Sande, en Sokn och Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge. År 1801 war Folkmängden 1794.

Sande, en Sokn, är Annex til Jelsöe Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Sande, en Sokn, är Annex til Hassels Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Sandefjord, en ypperlig Hamn och Lastageplats uti Grefskapet Laurvig i Norge. Orten är bebygd med något öwer 60 hus, som bebos af några Handelsmän, Skeppare, Sjömän, Krögare och Fiskare. År 1792 inkommo til orten 28 och samma år utgingo 43 större och smärre skepp, hwaraf några inkommit år 1791.

Sandeid, en Sokn, är Annex til Vigedals Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Sanden, en liten Lastageplats i Grefskapet Jarlsberg, utskeppar träladdningar.

Sandemar, en Herregård uti Österhaninge Sokn i Södermanland, består af 1.75 Mantal, äger 50 tunnors utsäde i sandblandad jord, ymnig hötilgång, tilräckelig skog, godt fiske, prydlig mangårdsbyggnad af trä, reveterad, stor och wacker trägård.

Sandesund, en Lastageplats under Tönsbergs Tulldistrikt uti Grefskapet Jarlsberg i Norge.

Sandhamn, en Hamn wid en Ö kallad Sandö, hörande til Djurhamns Kapell uti Wärmdö Sokn, ligger uti hafsbandet wid inloppet til Stockholm, 9 mil från Staden. Här böra alla de skepp besigtigas som segla denna wägen til och ifrån Stockholm. Inloppet har 16 famnars djup.

Sandhammar, en Landsudde och farligt hafsgrund uti Löderup Sokn i Skåne.

Sandhem, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, innefattar 4 Soknar: Sandhem, Moderförsamling, Nykyrka, Utwängstorp och Härja, Annexer, samt består af 79.2 Mantal. Utsädet är 300 tunnor höst- och 1100 tunnor wårsäde, som lämnar i afkastning af rågen femte och af wårsäden tredje kornet. År 1810 war Folkmängden 2427. — Sandhem Sokn innehåller 44.6 Mantal. Marken är mycket ojämn, bestående af backar och dalar, och det som är sällsamt at högderne äro fruktbarare än dalarne. Jordmånen består af mer eller mindre swag sandmylla. Lera finnes icke mer än på et enda ställe. Skog och mulbete finnes til husbehof öweralt. År 1810 war Folkmängden 1095. Kyrkan är belägen under 57 gr. 59 min. Polhöjd; 8 mil från Mariestad. I Pastoratet finnas Sätesgårdarne Diktestorp, Grimstorp, Tunarp, Klämestorp och Margreteholm, samt Ryfors Järnwärk.

Sandherred, en Sokn och Pastorat uti Grefskapet Laurvig i Norge. År 1801 war Folkmängden 2536.

Sandhult, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wedens Härad, är Annex til Bredareds Pastorat samt består af 25.2 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes ej annan än hwad genom utsyning på Krono Allmänningen til de nödwändigaste behowen kan erhållas. Utsädet är: råg 28 tunnor, korn 50, blandsäd 175, potäter 105. År 1805 war Folkmängden 755. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

[ 637 ]Sandnäs, en Sokn, är Annex til Byglands Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge.

Sandnäs, en Sokn, är Annex til Lindås Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Sandnäs, en Sokn, är Annex til Alstahoug Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Sandseryd, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Tweta Härad, består af 18.6 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Jordmånen är en blandning af sand och lera. I allmänhet är brist på skog. De flästa Ägendomarne äro Bärgshemman, men deras masugn är uti nästgränsande Sokn Månsarp. Utsädet är 140 tunnor. År 1810 war Folkmängden 516. Kyrkan är belägen under 57 grad. 45 min. Polhöjd; 0.7 mil från Jönköping. Den betydligaste Gården heter Åsen.

Sandsjö, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Konga Härad, är Annex til Linneryds Pastorat, samt består af 34 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad mylla. Skog finnes til nödigt behof af ek, bok, björk, furu, m. m. Utsädet är 480 tunnor wårsäd. År 1810 war Folkmängden 1383. Kyrkan är belägen 1.5 mil från Moderkyrkan.

Sandsjö, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, innefattar 2 Soknar: Sandsjö, Moderförsamling, och Wallsjö, Annex, samt består af 80 Mantal. Marken är til hälften slät och til andra hälften stenbunden. Höga bärg finnas här icke. Skog finnes til husbehof på de flästa hemman. Utsädet är 12, 15 à 20 tunnor årligen på Mantalet, trädesjorden oberäknad. År 1810 var Folkmängden 2138. — Sandsjö Sokn består af 62.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1717. Kyrkan är belägen under 57 gr. 27 min. Polhöjd; 5.2 mil från Jönköping. De betydligaste Gårdarne heta Prinsnäs, Bodanäs, Äplaholm, Hattsjöhult, Grimstorp, Önnarp, Margrewehult.

Sandstad, en betydlig och wälbygd Gård uti Ytteröens Sokn uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Sandstöe, en Hamn och Lastageplats uti Nedenäs Amt i Norge.

Sandsvärd, et Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge, innefattar 4 Soknar: Efterlöd, Moderförsamling, samt Hedenstad, Kommenäs och Tufte, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3853.

Sandvig, en Hamn wid Staden Arendal, uti Nedenäs Amt i Norge.

Sandvig, en Lastageplats under Bergens Tulldistrikt i Norge.

Sandwik, en Kapells-Församling uti Wika Sokn i Dalarne. Kyrkan ligger 0.8 mil från Moderkyrkan.

Sandwik, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, är Annex til Burseryds Pastorat, samt består af 5.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 190. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan.

Sandwik, en Sätesgård i Småland.

Sandö, en Glasfabrik uti Bjertrå Sokn i Ångermanland, på en holme i Ångerman-älwen. Tilwärkningen består mäst i fensterglas, något buteljer och litet slipade glassorter. Åbyggnaden är wacker. God tilgång på wed fås från Ångermanådalen.

Sandöe, en Sokn, är Annex til Heröe Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, består mästadelen af öar.

Sandöe, en Sokn, är Annex til Aggeröe Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

[ 638 ]Sandön, en Ö, belägen 2.6 mil norrut från Fårön på Gottland är bekant för sit ymniga skälfänge.

Sandörssund, en Glasfabrik uti Nederkalis Sokn i Norrbotns Län.

Sangis, en By och Gästgiwaregård uti Nederkalis Sokn i Norrbotn, belägen wid en å, 12.5 mil från Luleå Stad, är den yttersta byn i detta Landskap wid landswägen hwarest Swenska språket talas.

Sanikedal, en Sokn, är Annex til Krageröe Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge. Sädesäringen i denna Sokn är måttelig och skogarne äro mycket uthuggne. År 1801 war Folkmängden 2375.

Sankt Anna, en Sokn eller så kallad Kapellsförsamling i Östergötland och Hammarkinds Härad, belägen wid hawet, är Annex til Skällwiks Pastorat, samt består af 64.6 Mantal. Soknen utgöres huwudsakligast af många större och smärre bebodda och obebodda öar och holmar. Marken är något bärgaktig. Jordmånen består til det mästa af lera, något swartmylla, klapper och dungjord. Mindre tilgång på skog finnes för Soknens större behof. Utsädet af all slags säd är 290 tunnor. I skärgården idkas godt fiske, förnämligast af strömming. År 1810 war Folkmängden 1646. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Torönsborg och Engelholm.

Sanna, en Sätesgård i Östergötland.

Sannarp, en Sätesgård uti Årstad Sokn i Halland, består af 2 Mantal, äger i circulationsbruk 120 tunnors utsäde, 600 parlass hö, ingen skog af betydenhet. Mangårdsbyggnaden dels af korswärke dels af trä, är ej ansenlig, men ladugården af sten är wacker. Trägården är stor men ej lönande.

Sannum, en Sätesgård uti Undenäs Sokn i Wästergötland, wid sjön Wiken, består af 2 Mantal, äger god jordmån af lera. Åkern är så indelad, at hälften däraf årligen besås med råg och wete til 10 tunnor; å den andra hälften sås om wåren något litet wårsäd, samt ärter och linfrö; det öfriga lämnas til träde; dock blir hela denna hälft mot hösten besådd med råg och wete. Följande året förfares med den förra hälften där rågen wuxit på samma sätt, som om den sednare anfördt är. Til Gården hörer en ansenlig skog, samt 12 torp på Gårdens ägor belägne. Godt fiske är i sjön Wiken.

Sarpen, et betydeligt wattufall uti älwen Glommen i Norge, 1 mil från hawet nära til Fredriksstad. Älwen störtar sig här ned öwer en klippig grund 7 famnar, hwilket förorsakar et brusande som kan höras på några mils afstånd. Wid wattufallet driwas på wänstra sidan 17 sågwärk och qwarnar med 13 par stenar, och på högra sidan 6 sågwärk och qwarnar med 6 par stenar, til hwilka watnet ledes genom trärännor, som äro anlagde på bägge sidor om forssen, och hwarefter tillika nedflottas timmer och bräder; men eljes blir en stor del, i synnerhet bjälkar, körd efter därtil inrättade timmerbroar. Här har fordom warit en ansenlig och befäst Stad kallad Sarpsborg, som af Swenskarne wid deras fientliga infall i Norge blef upbränd år 1567.

Saxemåla, en Sätesgård uti Lönberga Sokn i Småland, äger 24 tunnors utsäde, wacker mangårdshuwudbyggning af trä, om 2 wåningar, med en flygelbyggning, samt en trägård, skog til husbehof. Gården fö[ 639 ]der 60 större och smärre stycken boskap.

Saxlund, en ansenlig Gård uti Stange Pastorat uti Hedemarken i Norge, ligger på en hög kulle och har en wacker utsigt öwer sjön Mjösen.

Saxtorp, en Sokn i Skåne, Malmö Län, är Annex til Wästra Karaby Pastorat, samt består af 14.6 Mantal, hwaraf 8 ligga i Harjagers Härad och 6.6 Mantal i Rönnebergs Härad. Uti den delen af Soknen, som ligger i Harjagers Härad är marken skarp och ganska ofruktbar, öweralt jämn, med sand til rådande jordmån och stora flygsandsfält. Den delen som ligger i Rönnebergs Härad, har en fruktbar jordmån, aldeles jämn, med lermylla, såsom mästadels rådande jordmån. Hela Soknen är skoglös, men Saxtorps by äger god och äwen til salu tilräckelig klapptorf. Utsädet är 500 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 692. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Tågerup.

Saxå, et Järnwärk uti Färnebo Sokn i Wärmeland, äger 250 skeppund stångjärnssmide.

Seffle, en Sätesgård uti By Sokn i Wärmeland, består af 2 Mantal, äger tämeligen godt höbol, något skog.

Segarsö, eller Segersjö, en Sätesgård uti Lännäs Sokn i Nerike, wid en wik af Hjelmaren, äger 48 tunnors utsäde, 33 om hösten och 15 om wåren, ymnigt höbol, som likväl til det mästa består af grof starrwall, widsträckt skog, anständig åbyggnad bestående af en huwudbyggning af sten och 2 flygelbyggningar af trä, reveterade, med en stor trägård.

Segerfors, et Silwerwärk uti Ljusnarsbergs Sokn i Wästmanland.

Segermon, en Sätesgård uti Ed Sokn i Wärmeland, består af 2 Mantal, jämte et skattehemman, äger 100 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, hjelpelig åbyggnad af trä, med en wacker trägård.

Segersta, en Sätesgård uti Öwergran Sokn i Upland, äger 40 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård.

Segersta, en Sokn i Wärmeland och Fögderiet Mellansysslet, utgör en halfö mellan Wänerns wikar Åsfjärden och Kattfjärden, är Annex til Nors Pastorat, samt består af 26 Mantal. Marken är mera jämn än backig, samt innehåller blandad jordmån. Utom Lunke- och Jättebärgs-sträckorna i nordwästra delen och Smedbergs-sträckningen i nordöstra delen, samt flera betydliga bärgsryggar genom södra delen af Soknen innehåller dess lilla utmark större delen stenbunden mark och sandmo, samt några odlingsbara mossar och med blott buskar bewuxne bättre lermylletrakter. Dess inägor bestå til det mästa af god lermylla på fast lerbotn och til det mindsta af hårda lerkullar och gröfre samt finare sandmo. I allmänhet är i Soknen betydlig brist af skog och mulbete. Läget wid Wänern ger anledning til godt fiske. År 1810 war Folkmängden 1037. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne äro Aspberg, Bråte och Hanewik. Här är ock en Glasfabrik kallad Carlsdal, belägen wid en wik af Wänern.

Segersta, eller Sadurstad, i allmänt tal Särsta kallad, et Consistorielt Pastorat i Hälsingland och Södra Fögderiet, innefattar 2 Soknar: Segersta, Moderförsamling, och Hanebo, Annex, håller i widd 3.37 qvadrat mil, [ 640 ]samt består af 88 Mantal. Utsädet är: råg 290 tunnor, korn 340, hafra 290, blandsäd 46, ärter 74, potäter 100 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2608. — Segersta Sokn är belägen wid sjön Bärgwiken, håller i widd 0.77 qv. mil, hwaraf Bärgwiken och andra watn uptaga wid pass en fjärdedel, samt består af 40.8 Mantal. Nästan midt genom Soknen flyter älwen Ljusnan. Marken är til större delen bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Soknen har til det mästa hjelpeligt af skog, dock ej til afsalu. År 1812 war utsädet: råg 33 tunnor, korn 87, hafra 63, blandsäd 29, ärter 12, potäter 30. År 1810 war Folkmängden 580. Kyrkan är belägen under 61 gr. 18 min Polhöjd; 7 mil från Gefle och 2.3 mil från Söderhamn. — Anmärkningswärdt är at ingen moderförsamling i hela Riket har både i anseende til storlek och Folkmängd så ringa förhållande til sin Annex som denna. När watn afdragas förhåller sig dess areala widd til Hanebo Sokns som 2:10, och Folkmängden som 28:100. Men skattläggningen är tämeligen lika. Också bor Kyrkoherden på Bostället i Hanebo.

Segersta, en Sokn och Consistorielt Pastorat på Öland uti Södra Fögderiet och Gräsgårds Härad, består af 14.4 Mantal. Jordmånen består til större delen af swartmylla, på somliga ställen blandad med sand, någon lera och klapersten. Öweralt har både åker och äng til grund et jämnt hälleberg betäckt med mer eller mindre djup jord. På flere mils omkrets finnes ingen skog, utan i brist däraf måste sokneboerne årligen hämta wedbrand och byggnadswirke från Småland. Utsädet är: wete 3 à 4 tunnor, råg 78, korn 285, hafra 72. År 1810 war Folkmängden 392.

Segersta, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, innefattar 3 Soknar: Segersta, Moderförsamling, Waltorp och Håkantorp, Annexer, samt består af 40 Mantal. Marken är ojämn, full af kullar, dälder och mossar. Jordmånen som är bördig består mäst af swartmylla. I allmänhet är brist på skog. Utom wid några hemman, som äga löfskog uti inägorne och något barrskog. Utsädet är 600 tunnor. Åkerbruk är förnämsta näringsyrket. År 1810 war Folkmängden 791. — Segersta Sokn består af 20.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 351. Kyrkan, upförd til det mästa af huggen sten, är belägen under 58 grad. 16 min. Polhöjd; 5 mil från Mariestad. Den betydligaste Gården heter Stora Torpa.

Segersta, (Stora) en Sätesgård uti Refteled Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger 18 tunnors utsäde, ymnigt höbol, brist på skog, förswarlig åbyggnad af trä, med en trägård.

Segersta, (Lilla) en Gård i förenämnde Sokn, består af 1 Mantal, äger 8 tunnors utsäde, magert höbol, ymnig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä.

Seglinge, en Sätesgård uti Almunge Sokn i Upland, består af 3 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, och 100 lass hö; men til denna Gård bärgas 3 à 400 lass hö, som hämtas från nära liggande bondehemman, har wacker åbyggnad af trä, betydlig trägård, tilräckelig skog.

Seglingsberg, et Järnwärk uti Ramnäs Sokn i Wästmanland, består af 2 hamrar, med 1490 skeppund stångjärnssmide. Mangården är försedd med en stor huwudbyggning af trä, med 2 flygelbyggningar, samt en stor och wacker trägård.

[ 641 ]Seglora, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, innefattar 4 Soknar: Seglora, Moderförsamling, Frisla, Kinnarum och Skephult, Annexer, samt består af 63 Mantal. Utsädet är 1370 tunnor. År 1805 war Folkmängden 3056. — Seglora Sokn består af 24.2 Mantal. Marken är til största delen mindre bördig, mäst bärgaktig och en liten del af soknen jämn. Rådande jordmånen är röd mjäljord och något sand, särdeles utmed Wiska ån. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 450 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1086. Kyrkan är belägen under 57 gr. 36 min. Polhöjd; 8.6 mil från Wänersborg.

Segloraberg, en Sätesgård i förenämnde Sokn. Rådande jordmånen är sandmylla, Gården äger 30 tunnors utsäde, någorlunda höbol, hjelpelig skog til husbehof, wacker mangårdsbyggning af trä, 2 wåningar hög, tämeligen god trägård.

Seim, en Sokn, är Annex til Hosangers Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Sejelstad, en ansenlig Gård uti Gusdals Pastorat, uti Gudbrandsdalen i Norge, har et Potaskesjuderi.

Sela-Ön, eller Selön, en Ö uti Mälaren, hörande til Södermanland, Nyköpings Län och Selebo Härad, är näst efter Färingsön den största i nämnde sjö, hållande i widd 0.7 qv. mil. Ön jämte några smärre kringliggande öar och holmar, utgör 2 Soknar och Pastorat, kallade Öwerselö och Ytterselö. — Öwerselö Sokn är Regalt Pastorat samt består af 43 Mantal. Marken är til någon del bärgaktig, men eljes til det mästa jämn. Rådande jordmånen är lera. Ungefär en fjärdedel af soknen har hjelpelig skog, resten lider brist därå. Utsädet är 784 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1154. Kyrkan är belägen under 59 gr. 25 min. Polhöjd; 7 mil från Nyköping. Den betydligaste Gården heter Tynnelsö. — Ytterselö Sokn är Consistorielt Pastorat, samt består af 44.6 Mantal. Marken är dels jämn dels bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Här och där jämwäl sandmylla. I allmänhet har soknen brist på skog. Utsädet är 370 tunnor af alla sädesslag. År 1810 war Folkmängden 993. Kyrkan är belägen under 59 gr. 23 min. Polhöjd; 6.7 mil från Nyköping. Den betydligaste Gården heter Mälsåker.

Selebo, et Härad i Södermanland och Nyköpings Län, beläget wid Mälaren, innehåller 1 Stad: Mariefred, samt 8 Soknar: Kernbo, Taxinge, Toresund, Öwer-Enhörna, Ytter-Enhörna, Öwerselö, Ytterselö, Aspö.

Selet, et Järnwärk uti Luleå sokn i Norrbotn, äger utom wackra åbyggnader följande tilhörigheter: 1 masugn bygd af huggen sten, 2 spikhamrar och 1 Knipphammare, hwilkas härdar alla eldas af så kallade Ekholmska bäljor, 1 mjölqwarn med 2 par stenar, 1 grofbladigt sågwärk med 2 ramar. Utsädet är omkring 20 tunnor korn och litet råg. Höbärgningen stiger til 400 sommarskrindor.

Sälleberg, en Frälsegård uti Ryssby Sokn i Småland, består af 1 oförmedladt Mantal, äger 23 tunnors utsäde, förträffeligt höbol, tilräckelig skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, någorlunda trägård.

Selånger, en Sokn i Medelpad, är Moderkyrka, förbunden med Sundswalls Pastorat, håller i widd 1.5 qv. mil, samt består af 32 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen består i allmänhet af lermylla. Något mer än hälften af soknen har ymnig eller hjelpelig skog; [ 642 ]den öfriga delen lider brist därå. Utsädet är något öwer 300 tunnor. Åkerbruk och boskapsskötsel äro förnämsta näringsmedlen. Af boskap underhållas 180 hästar, 600 kor, 600 får och 400 getter. År 1810 war Folkmängden 1001. År 1750 war den samma 653. Kyrkan är belägen under 62 gr. 24 min. Polhöjd; 0.75 mil från Sundswall, och 4.5 mil från Härnösand. I soknen finnes et Järnwärk kalladt Granboholm.

Selöe, en skön Hamn, belägen en fjärdedels mil wäster om landtudden Lindesnäs uti Listers Fögderi i Norge. I gamla Norrska Historien är denna hamn bekant däraf, at några Norrska Konungar här legat med deras krigsflottor.

Sem, et Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge, består af 2 Soknar: Sem, Moderförsamling, och Slagen, Annex, hwartil kommer Vallöe Saltwärks kyrka. Huwudkyrkan som ligger strax wid Grefliga Sätet Jarlsberg är en stor stenbyggning inwändigt prydd med et stort Orgwärk. År 1801 war Folkmängden 2633.

Semla, et Järnwärk uti Wästanfors Sokn i Wästmanland, består af 1 stångjärnshammare, med 700 skeppunds smide. Wärket innehawes af 2 ägare. Den ena hälften är Fidei Commiss, har prydlig mangårdsbyggning af trä, med en trägård. Wid Gården utsås 4 tunnor råg och 5 tunnor wårsäd, har hjelpeligt höbol och skog. Den andra hälften som brukas under Fagersta, har endast byggningar för arbetare. Utsädet är 7 tunnor råg, 15 tunnor wårsäd, har hjelpeligt höbol, ymnig skog.

Semminghundra, et Härad i Upland och Stockholms Län, innefatar 7 Soknar: Widbo, Skeptuna, Lunda, Skånela, Markim, Orkesta, Frösunda.

Senjen, et Distrikt uti Nordland i Norge, utgör jämte Tromsöens distrikt et Fögderi, Häradahöfdingdöme och Prosteri, hörande til Finmarkens Amt. Det består dels af fast land dels af öar. Fiskeri är inbyggarnes huwudnäring, änskönt det mot förriga tider mycket aftagit, hwarföre jordbruket i sednare tider tiltagit. Hälleflundror wankas här större och fetare än på andra ställen i Nordland, hwaraf tilredes förnämligast god räkling och rav, som tillika med andra torkade och saltade fiskewaror samt fjäder, dun, talg, tran, m. m. utföres til Bergen på inbyggarnes egna fartyg 2 gånger om året. Detta distrikt innefattar 7 Pastorat, hwilka här anföras med den Folkmängd de hade år 1801.

Pastorat. Folkmängd.
Trondenäs 2289.
Astafjord 2526.
Sand 653.
Torsköe 686.
Qväfjord 1197.
Tranöe 1560.
Lexvig 1549.
  Summa  10460.

Dessa Pastorat bestå af 11 Soknar.

Senjen, en Ö uti förenämnde distrikt och af hwilken det bekommit sit namn, är en af de största öar som ligga i hawet utanför Norrska kusten. Hon håller i widd något öwer 20 qv. mil. På denna ö äro goda åkerfält och fet gräswäxt. På wästra sidan inlöpa från hawet 7 betydliga fjärdar, hwaruti idkas godt fiske.

Senäte, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, belägen på Kållandsö, är Annex til Ottersta Pastorat. År 1810 war Folkmängden 516. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan.

[ 643 ]Sewalla, et Consistorielt Pastorat i Wästmanland och Wästerås Län, består af 17.8 Mantal, hwaraf 12.8 äro belägne i Yttertjurbo Härad, och 5 på wänstra sidan om Sagån i Simtuna Härad, håller i widd 0.52 qv. mil. Soknen har jämn, dock något stenig mark på åkrar och ängar, men utmarken är mycket ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skogen är hjelpelig, och någon wed säljes. Utsädet är 360 tunnor, men emedan soknens läge är mellan skogs- och bärgstrakter, och de flästa hemman lida af wattuflöde, är åkerbruket här mindre förmånligt än i flere nästgränsande soknar. År 1810 war Folkmängden 529. Kyrkan är belägen under 59 gr. 44 min. Polhöjd; 1.7 mil från Wästerås. Betydlig Gård är Bispebo et Rusthåll, som har privilegier och byggnader til Järnmanufactursmide, men Wärket har på flere år icke driwits, emedan det ej skett med förmån, hwartil brist på kolskog är en orsak. Åbyggnaden af trä är prydlig.

Sewede, et Härad i Småland och Kalmar Län, innefattar 1 Stad Wimmerby, och 7 Soknar: Wimmerby, Pelarne, Södra Wi, Djursdala, Frödinge, Rumskulla, Wena.

Sexdräga, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, innefattar 4 Soknar: Sexdräga, Moderförsamling, Ljushult, Hillared och Roasjö, Annexer, samt består af 51.5 Mantal. I detta Pastorat är jordmånen swag och åkerbruket nästan mindst lönande i hela Wästergötland. Utsädet är 650 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2362. — Sexdräga Sokn består af 20 Mantal. Marken är til hälften bärgaktig. Jordmånen består mästadelen af sandblandad mojord. Ingen lera finnes. Skog finnes hjelpeligt af furu och gran. Utsädet är 250 tunnor, alt wårsäde. År 1805 war Folkmängden 834. Kyrkan är belägen under 57 gr. 34 min. Polhöjd; 9.5 mil från Wänersborg. Den betydligaste Gården heter Handbynäs.

Sexta, en Sätesgård i Wästergötland.

Sibbarp, et Consistorielt Pastorat i Halland och Faurås Härad, innefattar 2 Soknar: Sibbarp, Moderförsamling, och Dagsås, Annex, samt består af 43 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen är sandig med blandning af sten. Bränsle af wed och torf finnes hjelpeligt. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 894. — Sibbarp Sokn består af 29 Mantal. År 1805 war Folkmängden 630. Kyrkan är belägen under 57 gr. 2 min. Polhöjd; 4 mil från Halmstad.

Sidensjö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Ångermanland och Norra Fögderiet, innefattar 2 Församlingar: Sidensjö, Moderkyrka, och Skorped, Kapell, håller i widd 8.2 qvadr. mil, samt består af 49 Mantal. Marken är bärgaktig. Mästa jordmånen är lermylla. Skog finnes hjelpeligt, få byar undantagande. Utsädet af all slags säd är 870 tunnor, oberäknade 220 tunnor potäter. Boskapsskötseln är fördelaktig i anseende til ymnig höwäxt och godt mulbete. Lin sås ymnigt. Fin wäfnad tilwärkas mycket. Af skattbara mineralier finnes bly och blyerz. År 1810 war Folkmängden 1880. Skorpeds Församling härunder begripen, men utom densamma 1482. Kyrkan är belägen under 63 gr. 18 min. Polhöjd; 7 mil från Härnösand.

Sidskoven, en Sokn, är Annex til Höelands Pastorat uti Rommerige i Norge. I Soknen är et Järnwärk kalladt Sittens [ 644 ]Wärk, men detta Wärk ligger nu öde, förnämligast af brist på skog til kolning.

Siende, et Härad i Wästmanland och Wästerås Län, innefattar 4 Soknar: Badelunda, Irsta, Kungsåra, Kärrbo, håller i widd 3.24 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 3116.

Siene, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kulings Härad, är Annex til Hols Pastorat, samt består af 12 Mantal. Utsädet är 192 tunnor, utom potäter. År 1805 war Folkmängden 378. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Sigdal, et Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge, består af 3 Soknar: Holmen, Moderförsamling, Hovland och Uleberg, Annexer, samt Vattenäs Kapell. År 1801 war Folkmängden 4457.

Siggen, en stor Ö uti hawet hörande til södra Bergenhus Amt i Norge. På denna ö ligger et högt bärg, som kallas Siggen hwilket är et märke för sjöfarande.

Siggesta, en Sätesgård i Upland.

Siggetorp, en Sätesgård uti Synnerby Sokn i Wästergötland, äger 40 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, föga skog, medelmåttig mangårdsbyggning af trä, med en wacker trägård.

Siggetorp, en Frälsegård uti Råda Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, wacker mangårdsbyggning af trä, med en ansenlig trägård.

Signildsberg, en berustad Sätesgård i Upland, består af 4 Mantal, äger 45 tunnors utsäde, swagt höbol, brist på skog, wacker åbyggnad af trä, reveterad, med en god trägård.

Sigre, en Sokn, är Annex til Nässets Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Sigridsholm, en Sätesgård uti Lunda Sokn i Upland, består af 2.5 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, i swag jordmån, höbärgning til 150 lass, god skog och betesmark, gammal och förfallen åbyggnad, fiske i en sjö.

Sigtuna, en Stad i Upland, Stockholms Län och Håbo Härad, belägen under 59 gr. 37 min. Polhöjd; wid segelleden mellan Stockholm och Upsala, 4.5 mil landwägen och 5 mil sjöwägen från Stockholm. Gårdstomterne äro 111. År 1810 war antalet af hushållen 500 och Folkmängden 380, däraf 171 woro mankön och 209 qwinkön. Staden idkar föga handel. Dess egenteliga näring består uti åkerbruk, handtwärk, fiskeri, samt någon båtfart på Stockholm. Stadens åkerjord utgör 162 tunnland. Dess numer bland Rikets Städer är 47. Marknad hålles här den 22 Febr. och 4 October enligt Almanackan. Enligt Tunelds Geografie jämwäl den 29 Junii och 17 Sept. År 1810 underhöllos i Staden 24 hästar, 50 kor, 52 får. Staden utgör jämte soknarne Sankt Olof och Sankt Per et Regalt Pastorat som år 1810 hade 997 inbyggare.

Sikajoki, en Kongsgård uti Ottersta Sokn på Kållandsön i Wästergötland, innefattar de ägor som höra til Läckö Kongsgård, äger 60 tunnors utsäde, ganska godt höbol, mycken och storwäxt skog, förfallen mangårdsbyggnad af trä, med en ansenlig trägård.

Sikfors, et Järnwärk uti Hällefors Sokn i Wästmanland, består af 1 Hammare med 400 skeppund Stångjärnssmide.

Sikla, en Ö uti Södermanland, Stockholms Län och Swartlösa Härad tätt utmed Stockholm, är Annex til Danwikens Pastorat, och håller i widd 0.12 qv. mil. Marken är til större [ 645 ]delen bärgaktig. År 1810 war folkmängden 230. Församlingen nyttjar kyrkan i Danwiken. På en Gård på ön är et Kattunstryckeri.

Sil, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, är Annex til Klewa Pastorat, samt består af 9 Mantal. Marken är i det mästa jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 160 tunnor. År 1810 war Folkmängden 192. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Silboholm.

Silarp, en Sätesgård uti Dalum Sokn i Wästergötland, äger mellan 50 och 60 tunnors utsäde i en jordmån af sandmylla, höbärgning til 400 stackar, granskog til husbehof.

Silbodal, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wärmeland och Nordmarks Härad, utgör til större delen en ådal omkring en å som faller i sjön Wästra Sillen, samt består af 26.2 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig; medlersta delen af Soknen är något jämnare. Til twåtredjedelar är rådande jordmånen lera; den öfriga är sand och rödjord. Få hemman sakna skog til husbehof, och de fläste kunna ännu lämna något til afsalu, ehuru sädesbehowet gjort at de flästa skogar äro mycket medtagne. Utsädet är 990 tunnor, 90 om hösten och 900 om wåren. År 1810 war Folkmängden 1230. Kyrkan är belägen under 59 gr. 23 min. Polhöjd; 7.8 mil från Carlstad.

Silboholm, en Gård uti Sil Sokn i Wästergötland, är Boställe åt Secund-Majoren wid Wästgöta Regimente, består af 4 Mantal, äger 122 Geometriska tunneland åker, hwarå årligen utsås omkring 70 tunnor, 274 tunneland äng, som ger circa 200 parlass hö, 2 beteshagar, ingen skog, mangårdsbyggnad af sten, som är såld för Kronans räkning och skal nedriwas.

Silfberg, en Kapells-Församling uti Tuna Sokn i Dalarne. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan. I denna Församling äro belägna några urgamla, rika, nu obrukade och med watn fylda silwergruwor. De gåwo i Drottning Margaretas tid 5 à 6000 lödig mark. De ansenligaste därwid warande slaggwarp utsofras årligen för tilwärkningen af swawel och rödfärg, som där är inrättad.

Silfåkra, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, innefattar 2 Soknar: Silfåkra, Moderförsamling, och Rewinge, Annex, samt består af 13.2 Mantal. Utsädet är 380 tunnor. År 1805 war Folkmängden 662. — Silfåkra Sokn består af 7 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordarten är sand, til en stor del flygsand, samt torfjord. Skog finnes obetydligt. Utsädet är 200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 351. Kyrkan är belägen under 55 gr. 40 min. Polhöjd; 3 mil från Malmö.

Silfåkra, en By i förenämnde Sokn. Där är en Herregård, som har byns namn och består af 1.25 Mantal, hwaraf 0.5 äro Frälse och 0.75 Kronoskatte, äger mellan 50 och 60 tunnors utsäde, ansenligt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af tegelsten nyligen upförd, med en wacker trägård.

Siljan, en Sjö i Dalarne, omgiwes af soknarne Mora, Rättwik och Leksand, är i storlek den sjette bland swenska sjöar och öwerträffas endast af Wänern, Wettern, Mälaren, Hjelmaren och Storsjön i Jämtland. Han håller i längd 4 mil, i största bredd 1 och i widd 2.9, som i rundt tal kan tagas för 3, qv. mil. Han är bland de [ 646 ]djupaste sjöar i Swerige. Wid midten af honom finnes djupet 150 til 200 famnar. Uti och utur honom flyter wänstra grenen af Dalälwen kallad Österdalälwen. Bland andra fiskeslag som här finnas äro lake, braxen, harr, id, sik, siklöja, örlax, ål. Uti sjön ligger en ansenlig Ö kallad Sollerö.

Siljansfors, et Järnwärk uti Mora Sokn i Dalarne, wid en å som faller i Siljan, består af 1 Masugn, som förses med malm från egna gruwor, 3 stångjärnshamrar med 5 härdar, och 2250 skeppunds smide, 1 knipp- och 1 spikhammare; har 1 enbladigt sågwärk til husbehof och 1 mjölqwarn til samma behof. Skog finnes hjelpeligt til Wärkets drift.

Silkesdam, et Järnwärk uti Hällefors Sokn i Wästmanland, består af en plåthammare med en härd.

Silkesnäs, en Gård i Småland, är Majors-Boställe wid Kronobergs Regimente.

Sillerud, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wärmeland och Nordmarks Härad, består af 39.5 Mantal. Marken är til större delen ojämn och bärgaktig, samt upfyld af sjöar, hwaraf Östra Sillen och Järnsjön äro de största. År 1810 war Folkmängden 2381. Kyrkan är belägen under 59 gr. 14 min. Polhöjd; 6.8 mil från Carlstad.

Sillhöfda, en Kapells-Församling uti Fridlefsta Pastorat i Bleking wid gränsen til Småland. Kyrkan är belägen 1.5 mil från Moderkyrkan.

Sillejord, et Pastorat uti Öfra Tellemarken uti Norge, består af 3 Soknar: Sillejord, Moderförsamling, samt Fladdal och Åmotsdal, Annexer. Sädesäringen är ganska måttelig och bortfryser som oftast; däremot är höwäxten tämeligen god, i synnerhet är här godt mulbete. Skogarne hawa fordom warit bland de betydligaste i Norge, men äro numera mycket medtagne; dock utföres ännu från Pastoratet årligen omkring 2000 timmerstockar til Staden Skeen. 5 sågwärk finnas i Pastoratet. År 1801 war Folkmängden 2411.

Sillsät, en Gård uti Tingvolds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Wid denna Gård ligger et bärg, hwaraf år 1756 utföll et stort stycke, som öpnade et rikt förråd af wättje- och brynstenar, hwaraf de närboende bönderne sedan hawa gjort sig god fördel, ty i stället för at sådana stenar tilförene med möda och arbete blewo utbrutne utur bärget, så lågo nu wid bemäldte fall, några 1000 lass däraf spridde på marken, hwaraf omnämnde brynstenar lätt kunde samlas.

Silwik, en Sätesgård i Södermanland.

Simb, äro 2 goda och wälbygda Gårdar uti Spareboe Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge, wid landswägen til Levanger och besökas mycket af dem som ärna sig til Levangers marknad.

Simlinge, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, är Annex til Bosarps Pastorat, samt består af 7.7 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången är lika med Moderförsamlingens. Utsädet är 600 tunnor. År 1502 war Folkmängden 167. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Simmarydsnäs, en Sätesgård uti Jällontofta Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 16 Geometriska tunnelands åker, 24 tunnors årligt utsäde, litet men bördigt höbol, ymnig furuskog, förfallen mangårdsbyggning af trä, med en trägård, 11 torp, hwaraf några äro stora och goda, 3 nybyggen.

[ 647 ]Simmatorp, en Herregård uti Marum Sokn i Wästergötland, äger mindst 100 tunnors utsäde, någorlunda höbol, hjelpelig skog, stor och wacker mangårdsbyggnad af trä, nyligen upsatt.

Simonstorp, en Sokn i Östergötland och Bråbo Härad, är Annex til Qwillinge Pastorat samt består af 9.7 Mantal. Marken är bärgaktig sjö- och skogbunden. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 100 tunnor. År 1810 war Folkmängden 571. Kyrkan är belägen 1.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Rodga.

Simontorp, en Sätesgård uti Bläntarp Sokn i Skåne, består af 1.2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbol til 3 à 400 lass, skog til husbehof, gammal mangårdsbyggnad af korswärke, ganska wacker trägård.

Simtuna, et Regalt Pastorat i Upland, Wästerås Län och Distriktet Fjärdhundra, innefattar 2 Soknar: Simtuna, Moderförsamling, och Altuna, Annex, håller i widd 1.27 qv. mil, samt består af 145 Mantal. Utsädet är 1530 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2668. — Simtuna Sokn består af 104.4 Mantal. Marken är til det mästa jämn, men slätterne äro mästadelen omgifne af skogbewuxna bärgstrakter. Ibland bärg som i denna Sokn finnas märkes det af Almogen i orten kallade Gurttursbärget, hwars wästra sida sträcker sig mot stora gärden och är där ganska högt och brant. Åwanpå bärget är ännu stående en gammal ringmur af nära 400 steg i omkrets och 2.5 à 3 alnars högd, med en bred ingång på östra sidan, där marken går inemot lika med bärgets höjd. Inrättningen som består af gråsten, utan kalk tros hawa tjänt tiil förskansning under fordna tiders krigståg. Rådande jordmånen i soknen är lera, på några ställen swartmylla och skogsjord. I wästra delen hawa de fläste hemman nödtorftig skog, på östra sidan är brist därå. Utsädet är 1100 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1828. Kyrkan är belägen under 59 gr. 45 min. Polhöjd; 2.6 mil från Wästerås. Den betydligaste Gården heter Albäck.

Simtuna Härad, innefattar 4 Soknar: Simtuna, Altuna, Frösthult och Löfsta.

Sindstufors, et Järnwärk uti Wärnamo Sokn i Småland, har 1 stångjärns- och 1 knipphammare.

Singelfjorden. Sålunda kallas en hafsbugt af Nordsjön mellan Bohusland i Swerige och Smålänens Amt i Norge. En del däraf kallas Swinesund.

Singsås, en Sokn, är Annex til Håltålens Pastorat uti Guledalen i Norge. Almogen har god näring med lewerans af kol samt körsel til och ifrån Rörås Kopparwärk.

Singö, en Ö uti Uplands skärgård, håller i widd 0.3 qv. mil. Denna ö jämte några smärre kringliggande öar och holmar utgör en Sokn som är Annex til Häwerö Pastorat. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är sandblandad lera. Skog finnes hjelpeligt. Järnmalmsgruwor finnas här ock. Utsädet är 8 tunnor på Mantalet. Soknens läge i hawet ger anledning til godt fiske. År 1810 war Folkmängden 369. Kyrkan är belägen 1.25 mil från Moderkyrkan.

Sinklersholm, en Sätesgård uti Gumlösa Sokn i Skåne, består af 3 Mantal, äger 70 tunnors utsäde, höbärgning til 260 lass, ymnig skog af ek, bok och andra löfträn, prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård. Wid Gården finnes 1 calcinerwärk och 1 tullqwarn. [ 648 ]Därunder lyda 17.7 Mantal Frälsehemman och 40 torp. Half mil från Gården är en Pappersfabrik med 1 tullqwarn och 1 sågwärk.

Sireköping, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, är Annex til Halmsta Pastorat, samt består af 18 Mantal. Marken är jämn, med några dälder. Några backar finnas bestående af gul och blå flis eller skifersten, otjänlig til annat än wäglagning. Rådande jordmånen är stark lera, någon mylla, men alt owanligen bördigt. I soknen finnes ingen annan skog än 2 planterade och inhägnade björkelundar, men ypperliga torfmossar på flera ställen. Utsädet kan öwerhuwud på hwarje Mantal räknas til mindst 40 tunnor åkerjord, som årligen besås, och circa 80 lass höbärgning. Totala utsädet i soknen, som består dels af hemman dels af stora torp kan säkert påräknas til 1100 tunnor. År 1805 war Folkmängden 606. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Sireköping, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 2.5 Mantal, hwarunder äro afhyste 2.8 Mantal insokne Frälse, nyttjas under sambruk, och äger då, utom trädesjorden 140 tunnors årligt utsäde. Höbolet som är godt, ger i medeltal årligen 600 lass hö och dessutom förträffeliga beten. Gården äger 2 af tegel grundmurade flyglar. Huwudbyggningen, grundmurad med gråsten, är blott ad interim upbygd; nyttjas til kök, wisthus, m. m. och bebos endast af domestiker. Ladugården förträffeligen bygd, med 3 growa af gråsten updragne längor, sädesmagasin, stort och rymligt äwen af gråsten med flera botnar; alt i sednare tider upbygt, en widlyftig trägård, innefattande utom köksgård widsträckta planteringar af fruktbärande och wilda trän, med et orangeri. Gården har inom soknen ingen skog, men därunder lyder, på 1 mils afstånd, et fjärdedels Mantal skogshemman, som jämte torfmossarne förse den med tilräckelig wedbrand.

Sissehult, en Sätesgård uti Åsheda Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger 18 tunnlands utsäde, då 12 äro besådda med klöwer eller bättre grässlag, swagt höböl och lider brist på skog. Mangårdsbyggnaden, af trä, är en af de prydligaste i orten.

Sittö, en Sokn på Gottland i södra Fögderiet, är Annex til Habblingbo Pastorat, samt består af 10 Mantal. Utsädet är 310 tunnor. År 1810 war Folkmängden 301. Kyrkan ligger 0.4 mil från Moderkyrkan.

Sjonhem, et Consistorielt Pastorat på Gottland i norra Fögderiet, innefattar 2 Soknar: Sjonhem, Moderförsamling, och Wiklou, Annex, samt består af 15.4 Mantal. Marken är til mästadelen stenig och jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Öpna jorden är 400 tunnland. Utsädet är 260 tunnor. År 1810 war Folkmängden 346. — Sjonhems Sokn består af 7.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 168. Kyrkan är belägen under 57 grad. 29 min. Polhöjd; 2.1 mil från Wisby.

Sjuenda, en Sätesgård uti Wårdinge Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal förmedladt från 2, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig skog, liten men wacker mangårdsbyggning af trä.

Sjuhundra, et Härad i Upland och Stockholms Län, innefattar 4 Soknar: Fasterna, Rimbo, Rö, Skäderö.

Sjundeqwill, et Järnwärk uti Wimmerby Sokn i Småland, äger 300 skep:d stångjärnssmide.

Sjuntorp, en Frälsegård uti Fors Sokn uti Flundre Härad i [ 649 ]Wästergötland, har wacker åbyggnad. Här är nyligen anlagt et privilegieradt bomullsspinneri och färgeri.

Själewad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Ångermanland och norra Fögderiet, innefattar 2 Församlingar: Själewad, Moderförsamling, och Björna, Kapell, håller i widd 13.3 qv. mil, samt består af 119 Mantal, hwaraf 110 höra til Moderförsamlingen och 9 til Kapellet. Nedra delen af Soknen är belägen omkring en ansenlig å samt wid hawet, hwarest en wacker skärgård betäcker stränderna. Åkern besås mäst med korn, litet råg och något ärter. De fläste hemman äga trångt utrymme, hwarför ock Almogen måste hawa sin boskap över sommaren wid aflägsne fäbodar, hwarest är ymnigt bete. Årligen säljes härifrån 12 til 1500 lisp:d smör. I skärgården idkas strömmingsfiske. Lin sås här mycket. Fin wäfnads tilwärkning är et af de förnämsta näringsfången. Skog saknas icke up i soknen, men de wid sjösidan boende lida brist på timmer och nödig wedbrand. År 1810 war Folkmängden 3323, hwaraf 2788 hörde til Moderförsamlingen och 535 til Kapellet. Kyrkan är belägen under 63 gr. 19 min. Polhöjd; 8 mil från Härnösand.

Sjö, en Sätesgård uti Holm Sokn i Upland, består, i sambruk med underlagde Frälsehemman, af 9.75 Mantal, äger 110 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol i allmänhet, på et par hemman ymnigt, knapp skogstilgång inom Soknen. Mangården består af en ganska prydlig huwudbyggning med 2 pavilloner af sten, dessutom 3 byggnader af sten, samt några uthus äwen af sten.

Sjöaryd, en berustad Sätesgård uti Tofteryd Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog, fiske, sågwärk och qwarn til husbebof, 7 underliggande torp, hwaraf 4 äro goda. Sätesbyggningen afbrann år 1810. Därwid är en trägård.

Sjöaryd, en Sätesgård uti Björkö Sokn i Småland.

Sjöbacka, en berustad Sätesgård uti Ljung Sokn i Östergötland, består af 1.5 Mantal, äger 25 à 26 tunnors utsäde, nödtorftigt höbol, godt mulbete, ringa skog, godt fiske, föga stor men wacker åbyggnad af trä. Under Gården lyda 10 torp

Sjöberg, en Sätesgård i Upland.

Sjöberg, en Sätesgård i Grödinge Sokn i Södermanland.

Sjöberg, en Sätesgård uti Turinge Sokn i Södermanland.

Sjöberg, en Sätesgård uti Öggestorp Sokn i Småland, består af 1.5 Mantal, äger åker til 24 tunnors utsäde, 6 om hösten och 18 om wåren, mager äng, skog til husbehof, obetydlig åbyggnad, enbladigt sågwärk, mjölqwarn.

Sjöberg, en Sätesgård uti Lugnås Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, til hwilket är lagd en betydlig del af de ägor som höra til Rusthållet Kärr och hemmanet Östergården, äger 30 tunnors utsäde, 10 om hösten och 20 om wåren, höbol til 170 korgar, godt fiske i Wänern. Sätesbyggningen 2 wåningar hög har et wackert läge wid Wänern och är prydlig. 2 wackra trägårdar finnas här, samt et tegelbruk. Någon annan skog än löfskog i ägorna finnes icke. Wid Gården underhållas 40 à 50 nöt, 30 à 40 får och 8 hästar.

Sjöberga, en Sätesgård uti Björsäter Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, föga skog på ägorna, förswarlig mangårdsbyggning, et tegelbruk.

[ 650 ]Sjöberga, en Sätesgård i Wästergötland.

Sjöbo, en Sätesgård i Halland.

Sjöbol, en Sätesgård i Småland.

Sjöbonäs, en Sätesgård uti Hjo Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger 12 tunnors utsäde om hösten, utom wårsäde, ymnigt höbol med mycken klöwer, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en rymlig trägård.

Sjöeryd, en Sätesgård i Småland.

Sjögersta, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, innefattar 2 Soknar: Sjögersta, Moderförsamling, och Rådene, Annex, samt består af 37.4 Mantal. Utsädet är 440 tunnor. År 1810 war Folkmängden 662. — Sjögersta Sokn består af 19.8 Mantal. Hon är belägen på södra ändan af bärget Billingen, til större delen på detta bärgets kalkstensklef. Marken är öpen och jämn, några få obetydliga högder undantagne. Jordmånen är klapurmylla, medelmåttigt bärande. En del af soknen ligger nedanföre kalkstensklewan, där marken är än mera jämn och slät, och har til jordmån en bärande lera. Soknen i allmänhet, häldst den öfra delen, lider en tryckande brist på skog. Utsädet är 240 tunnor, af alla wanliga sädesslag. År l810 war Folkmängden 424. Kyrkan är belägen under 58 gr. 20 min. Polhöjd; 4.2 mil från Mariestad. Den betydligaste Gården i soknen heter Storegården belägen i byn Loringa.

Sjögerås, en Sätesgård uti By Sokn i Wärmeland, i sambruk med Slankerud 3 Mantal, idkar circulationsbruk, har tämeligen godt höbol, mangårdsbyggningen af trä, är ansenlig, med en trägård.

Sjögerås, en Sätesgård uti Klewa Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, är belägen uti nedersta afsättningen af Mösseberg samt omgiwen af stora mossar. Åkern består mäst af sand och småsten, men på sina ställen af god mylla, samt är i tredingssäde fördelad. Utsädet är 12 tunnor råg om hösten och wårsäd, mästadelen hafra i proportion. Ängen består mäst af mossar, som i torkår giwa mycket, ehuru nog magert, hö. Skogen bestående af gran, björk, al och asp är ymnig. Mangårdsbyggnaden är ansenlig, bestående af en ny huwudbyggning med 2 flyglar, på 3 sidor omgiwen med en wackert anlagd trägård. Til Gården hörer 1 mjölqwarn med 2 par stenar.

Sjögesta, en Sokn i Östergötland och Walkebo Härad, är Annex til Rappesta Pastorat, samt består af 22.4 Mantal. Marken är mer jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är lera, och något mer än i Rappesta. Skog är här ock litet mer än i Rappesta, dock öwerhuwud brist därå. Utsädet är 400 tunnor eller något däröwer. År 1810 war Folkmängden 471. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Sålla och Gälsta.

Sjögle, en Sätesgård i Småland.

Sjögården, en Sätesgård uti Growared Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde i trädesjord, höbol til 150 stackar, hjelpelig skog, förswarlig åbyggnad af trä, med en trägård.

Sjöholm, en Sätesgård uti Östra Wingåkers Sokn i Södermanland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde i god jordmån, höbol swarande mot utsädet, hjelpelig skog. Man[ 651 ]gården är belägen på et näs som skjuter ut i sjön Näsnaren, på 3 sidor af watn omgiwen, har 2 större mot hwarannan swarande byggningar af trä, jämte en trägård. Här finnes en mineralkälla, som dock nu för tiden ej begagnas. Här har ock fordom warit en liten wacker kyrka.

Sjönbol, en Sätesgård i Wärmeland.

Sjöred, en Sätesgård uti Marks Härad i Wästergötland.

Sjörup, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Ljunits Härad, innefattar 2 Soknar: Sjörup, Moderförsamling, och Katslösa, Annex, samt består af 38.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 990. — Sjörup Sokn innehåller 24.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 554. Kyrkan är belägen under 55 gr. 27 min. Polhöjd; 4.2 mil från Malmö.

Sjöryd, en Sätesgård uti Öggestorp Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger åker til 24 tunnors utsäde, 6 om hösten och 18 om wåren, god äng, skog til husbehof, god åbyggnad, liten men wacker trägård.

Sjösa, en Sätesgård uti Swärtuna Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höbärgning til 400 lass, tilräckelig skog. Åbyggnaden består af et stort och wäl underhållet stenhus med 2 flygelbyggningar.

Sjöstorp, en Skatte Kungsgård uti Åby Sokn i Östergötland, i sambruk med Äng, består af 2.5 Mantal, äger mellan 70 och 80 tunnors utsäde, ymnigt höbol, 2 beteshagar, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbygqning af trä, rappad, ansenlig trägård, 8 torp.

Sjösås, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Upwidinge Härad, innefattar 3 Soknar: Sjösås, Moderförsamling, Dref och Hornaryd, Annexer, samt består af 49.3 Mantal. Utsädet är 15 à 16 tunneland på hwarje Mantal, torpen inberäknade. År 1810 war Folkmängden 1415. — Sjösås Sokn består af 29 Mantal. Jordmånen är olika. Åkern består af mulljord, här och där mjällblandad. Bästa åkern finnes mellan sjöarne Örken och Matkroken. Ängen är bördigare, och sämre där hon är mosslupen. Skogsförrådet är hjelpeligt; men på några hemman är misshushållat och de lida brist. År 1810 war Folkmängden 734. Kyrkan är belägen under 57 grad. 4 min. Polhöjd; 2.4 mil från Wexiö. Den betydligaste Gården heter Libboholm.

Sjötofta, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Tranemo Pastorat, samt består af 16.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 479. Kyrkan är belägen 1.6 mil från Moderkyrkan. I soknen finnas 3 Sätesgårdar: Ekedal, med därtil hörande Ekefors Manufacturwärk, Säwaredsholm och Boserud.

Sjötorp, en Sätesgård uti Larf Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 40 à 45 tunnors utsäde af råg och hafra, höbol til 250 stackar, ymnig skog af gran och björk, gammal mangårdsbyggning af trä, wäl underhållen trägård.

Sjötorp, en Gård uti Lyrestad Sokn i Wästergötland, wid en wik af Wänern som efter Gården kallas Sjötorps Wiken. Wid denna wik tager Göta Kanal sin början. Genast wid kanalens mynning i benämnde wik, där äwen en hamn bygges, emottages fartyget af en sluss, hwari det höjes 11 fot.

Sjötuna, en Sätesgård uti Kumla Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger mellan 50 och 60 tunnors utsäde, swagt [ 652 ]höbol och mulbete, medelmåttig mangårdsbyggnad, ansenlig trägård, fiske i Tåkern, 2 torp.

Sjöwik, en Sätesgård i Östergötland.

Skabersjö, et Consistorielt Pastorat i Skåne och Malmö Län, innefattar 2 Soknar: Skabersjö, Moderförsamling, uti Bara Härad, och Törringe, Annex, uti Oxie Härad, samt består af 48.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 911. — Skabersjö Sokn består af 40.7 Mantal. Marken är af olika beskaffenhet mer och mindre bördig. Den är wäl icke bärgaktig, men ganska ojämn. Rådande jordmånen är grutig lera. Ansenlig skog finnes inom soknen men den tilhörer Skabersjö Sätesgård. Utsädet är mellan 7 och 800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 713. Kyrkan är belägen under 55 gr. 32 min. Polhöjd; 1.2 mil från Malmö.

Skabersjö, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 8.2 Mantal, äger 200 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, mycken torfjord, godt fiske. Mangården har 2 grundmurade byggningar 2 wåningar höga. Därwid finnes en af de ansenligaste trägårdar i Skåne. Til Gården höra 2 wattuqwarnar, 1 wäderqwarn, 60 frälsehemman och 70 torp.

Skaffe, en Sokn, är Annex til Moe Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.

Skage, en Sokn, är Annex til Overhaldens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Skagen, en urgammal kyrka uti Undenäs Sokn i Wästergötland wid sjön Unden. För dem som bo långt borta på Tiweden hålles här Gudstjänst 3 à 4 gånger om året.

Skagern, en Sjö, är belägen uti gränsen där Wärmeland, Nerike och Wästergötland sammanstöta, är en af de ansenligare i Riket, håller i längd 2 mil, i bredd 0.7 och i widd 1.12 qv. mil. Han ligger 14 famnar högre än Wänern och 37.6 famnar högre än hawet. Uti honom flyter Letälwen, och utur honom densamma under namn af Gullspångs Älf. Bland andra fiskeslag fås här lax, gädda, abborre, gös, lake, id, mört.

Skagersholm, et Järnwärk uti Finnerödja Sokn i Wästergötland, består af 2 Stångjärnshamrar, och 3 härdar. Med Frälserättigheten upgår smidet til 999 skeppund. Skogstilgången är ymnig. Tackjärnet hämtas från Carlskoga och Leke Bärgslager.

Skagersholm, en Sätesgård i samma Sokn wid Skagern, ej långt från Järnwärket, består af 2 Mantal, i sambruk med Torpeskoga 1 Mantal, äger 30 à 33 tunnors utsäde, däraf en tredjedel råg och twåtredjedelar wårsäd, godt höbol, ymnig skog, prydlig mangårdsbyggning af sten, om 2 wåningar, en fruktträgård, med orangeri, 1 köksträgård, 1 lustpark i Engelsk stil. Til Gården höra 1 mjölqwarn med 2 par stenar, 1 sågwärk, 10 hemman, dels frälse dels skatte samt 20 torp.

Skagershult, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Nerike, håller i widd 1.03 qv. mil, samt består af 15.7 Mantal, med et ansenligt antal torp. Marken är mera sank än högländig, ytan öweralt jämn, med få undantag, genombruten af en mängd sumpiga mossar til betydlig widd samt flera sjöar. Rådande jordmånen är stenbunden skogsmylla på sandbotn. Här finnas widsträckta skogar. Utsädet är 230 tunnor, däraf en tredjedel råg och twåtredjedelar hafra. Afkastningen är per medium fjärde kornet. År 1815 war Folkmängden 790. Kyrkan är belägen under 59 grad. 36 min. [ 653 ]Polhöjd; 3.5 mil från Örebro. Märkwärdig ort är Porla Mineralkälla.

Skallsjö, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wätle Härad, är Annex til Lundby Pastorat, samt består af 33.5 Mantal. Skog finnes ej allenast til soknens eget behof utan jämwäl til afsalu. Utsädet är 1000 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1095. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Näs och Floda.

Skalltorp, en Sätesgård uti Östra Wingåker Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, äger wäl ej mer än 12 tunnors årligt utsäde, men i anseende til jordmånens godhet och wäl häfdad åker, ger densamma i medelmåttiga år femtonde kornet och däröwer, ymnigt och godt höbol, underhåller en stor ladugård, hwarigenom åkerjorden blir wäl gödd. Mangården har et wackert läge på en högd wid sjön Bjälken, är bebygd med flere byggningar af trä; därwid är en stor trägård, försedd med många fruktträn. Skogstilgången är hjelpelig.

Skalmäja, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, är Annex til Synnerby Pastorat, samt består af 16 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ingen. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 496. Kyrkan, upförd af huggen sten, är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Hästhalla.

Skalunda, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Rackeby Pastorat, samt består af 10.3 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet äro enahanda med Rackeby sokns. År 1810 war Folkmängden 234. Kyrkan är belägen en mil från Moderkyrkan.


SKANDINAVIEN. Med detta namn beteknas en ofantelig Halfö, som innefattar Rikena Swerige och Norge, och håller i widd 6700 qv. mil. Denna Dimension är at förstå med Norges hela sträckning til Nordkap och i den händelsen utgör Swerige jämte Norge icke någon Halfö, utan rätta Halfön Skandinavien determineras genom Swenska gränsen med Ryssland upföre Torne- och Muonio-älwerne til sjön Kilpisjaur wid Norrska fjäldryggen och så twärs öwer landet 7 mil til Balsfjorden i Norge. Hwad som nu af Norge är beläget söder om denna linie utgör jämte Swerige halfön Skandinavien och i denna bemärkelse håller berörde halfö i widd 5960 qv. mil. — Men hwad som nu gör skilnaden mellan desse bemärkelser på halfön är en remsa af Enontäkis som ligger på wänstra sidan om Muonio älf, mellan denna älf och Norrska gränselinien. Om nu detta Distrikt af Swenska Regeringen utbytes til Ryssland emot den delen af Norrska Finmarken som ligger på högra sidan om Tana älf, så blir Skandinavien en halfö i den förra bemärkelsen och håller då i widd 6680 qv. mil. Förenämnde landstycke af Enontäkis, håller i widd 42 qv. mil, och Finmarken höger om Tana älf, håller i widd 64 qv. mil. Några qv. mil uti så ödsliga trakter äro af ringa betydenhet i wärde, för den Magten, som tappar wid bytet. Denna saken anses här såsom afgjord; I följe däraf blir Skandinaviens gräns följande: Från Botniska hawet går gränsen upföre Torne och Muonio-älwerne til mynningen af en å, som faller i Muonioälwen, och har sin källa uti Riksgränsen wid bärget [ 654 ]Termeswara, upföre denna å til dess källa, sedermera följande landryggen och Riksgränsen til källan af Tana älf, och widare utföre denna älf til Tana-fjorden. Denna sträcka håller i längd 70 mil. Ifrån Tana-fjorden går gränsen utomkring Norrska kusten genom Norra Oceanen och Nordsjön til Swenska gränsen, därifrån utomkring Swenska kusten genom Kattegat, Öresund, Östersjön och Botniska hawet til utloppet af Torne älf. Hela denna sträcka håller i längd 380 mil. Alt det Land som nu ligger inom förenämnde gränsor kallas här Halfön Skandinavien. Denna är belägen mellan 55 gr. 20 min. och 71 gr. 30 min. Polhöjd; samt mellan 22 grad. 40 min och 45 gr. 40 min. Longitud. Den håller i längd, från sydligaste udden af Skåne til landtudden i Nordkyn 160 mil, i största bredd från Bommelöe uti Bergens Stifts skärgård til Arholma uti Uplands skärgård 75 mil; och i widd 6680 qvadr. mil. — En stor bärgsrygg kallad Kölen som tar sin början wid landtudden Nordkyn går genom större delen af landet och slutar sig med Lindesnäs i Norge wid Nordsjön. Från denna ryggrad utgå såsom refben flera grenar dels åt Norge dels åt Swerige. De störste strömarne äro Tanaälf, Dramsälwen, Glommen med sin stora gren Vormen, Götaälf, Dalälwen, Ljusnan, Ljungan, Jämtlandsälwen, Ångermanälwen, Umeälf med sin gren Windelälwen, Skelefte- Pite- Lule- och Kalis-älwarne, samt Torneälf, med sin gren Muonio-älwen. De störste sjöarne äro Mjösen, Wänern, Wettern, Hjelmaren, Mälaren, Siljan och Storsjön i Jämtland. De störste öar äro Senjen och Hindöen i Norra Oceanen, samt Öland och Gottland i Östersjön. Skandinavien kan lämpeligen indelas i 5 Huwuddelar eller Regioner: Swealand, Götaland, Norrland, Sunnanfjäld och Nordanfjäld. De 3 förra höra til Swerige och de 2 sednare til Norge. Til Sunnanfjäld räknas Stiften Kristiania, Kristiansand och Bergen, och til Nordanfjäld Stiften Trondhiem och Nordland. Wid 1815 års slut steg Folkmängden i Skandinavien til omkring 3,400,000. Landets climat, natursprodukter m. m. anföras wid Artiklarne Norge och Swerige.


Skane, en Sätesgård uti By Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger ansenlig mangårdsbyggning af trä.

Skanör, en Stad i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, belägen på en landtudd, under 55 gr. 25 min. Polhöjd; 60 mil från Stockholm och 2.5 mil från Malmö, uti en sandig och ganska mager nägd, beswärad af flygsand. Han är icke synnerligen regulär, håller i längd 300 famnar, i bredd 200 och i widd 30 tunnland. Gårdarnes antal är 95. År 1810 war antalet af hushåll 97 och Folkmängden 546, hwaraf 280 woro mankön och 266 qwinkön. Stadens förnämsta rörelse består uti jordbruk, fiskeri och sjöfart. Staden äger nederlags- och lastageplats, men hwarken hamn eller redd, så at dess fartyg endast sommartiden kunna ankra uti den nära härwid belägna Hölewiken, hwarest til sjöfartens säkerhet en ganska god hamn kunde anläggas. Här wistas wid pass 30 skeppare och 8 Mästare uti åtskilliga handtwärk. Stadens åkerjord utgör 812 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 134 Hästar, 123 kor, och 254 får. Stadens numer bland Rikets Städer är 92. Staden utgör med Falsterbo et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 721 inwånare. Bägge Städerne äga tilsamman 1200 tunn[ 655 ]land åkerjord, hwaraf en tredjedel årligen besås.

Skara, en Stad i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, belägen under 58 grad. 30 min. Polhöjd; 35.5 mil från Stockholm och 4.5 mil från Mariestad; är af oval figur, med irregulära gator och gränder, hwilka äro 15 til antalet. Han håller i längd 333 famnar, i bredd 266, i omkrets 866, och i widd 40 tunnland. Tomternas antal är 110. Staden är säte för en Biskop, et Gymnasium, hwarwid 7 Lectorer äro Lärare, och hwilket äger et Bibliotek om 6000 Volumer, samt 1 Trivialskola. Här finnes ock et Astronomiskt Observatorium, et Apotek, samt et Boktryckeri. Bland byggningar märkes Domkyrkan, hwilken är bygd af huggen sten, ansenlig och prydlig, samt har et Orgwärk med 48 stämmor. År 1810 war hushållens antal 223 och Folkmängden 848, hwaraf 337 woro mankön och 471 qwinkön. Borgerskapets näring består dels af åkerbruk, dels af handel och handtwärk, dels och förnämligast af den förtjänst de kunna hawa af den här studerande ungdomen. År 1805 funnos här 6 Handelsmän och 33 Mästare uti åtskilliga handtwärk. Stadens åkerjord innehåller 345 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 80 hästar, 56 oxar, 180 kor, 10 ungnöt och 30 får. Marknad hålles här den 29 Mars och 4 Octob. Stadens numer bland Rikets Städer är 32. Skara Stad utgör jämte Skara, Härlunda, Bjärka och Hendene soknar et Regalt Pastorat, som består af 51.2 Mantal och år 1810 hade 2605 Inwånare. Stiftets Domprost är Kyrkoherde i Pastoratet. — Nära intil Staden är beläget Kyrkoherde-Bostället eller Domprostegården, som består af 1 Mantal. Strax wid denna Gård ligger ett hemman kalladt Brogården, hwarest en Artis Veterinariae-Schola är anlagd; uti hwilken ynglingar från Landsorterne underwisas uti boskapsmedicinen. Inrättningen är försedd med et Apotek, med därtil hörande Laboratorium, samt en Botanisk trägård med orangeri. Inrättningen har en egendom af 33000 R:dr B:co i wärde.

Skara, en Sokn belägen omkring Staden, består af 12 Mantal. Marken är jämn, utom en ås i norra delen Skaraberg kallad. Rådande jordmånen är lera. Skogsförrådet är hjelpeligt. Utsädet är 250 tunnor blandadt säde. År 1810 war Folkmängden 533. Soknen begagnar Stadens kyrka. De betydligaste Gårdarne äro Götala Öwerste-Boställe och Brunsbo Biskops-Boställe.

Skaraborg. Detta har fordom warit et befäst Kongshus, beläget i Skara Sokn, 0.5 mil från Staden norrut. Nuförtiden är denna plats med åldrig granskog bewäxt, hwilket i förening med dess afsides belägenhet från alla nu nyttjade wägar, gör at åskådaren knapt wil föreställa sig at något slott här warit beläget. Sjelwa platsen hwarpå slottet stått är wid pass 130 steg i längden. Bredden är olika, emedan den genom jordras är ändrad. Länet som innefattar norra delen af Wästergötland kallas, efter detta förstörda slott, i publike handlingar Skaraborgs Län. Skaraborgs Regimente har ock häraf bekommit sit namn.

SKARA STIFT. Detta utgöres utaf norra delen af Wästergötland, Mo Härad i Småland, samt Råda Sokn i Wärmeland. Det håller i widd 115 qv. mil, samt är indeladt i 14 Prosterien eller så kallade Kontrakt, hwilka äro följande: Domprosteriet eller Skara Kontrakt, Winköls, Kållands, Kåkinds, Södra Wadsbo, Norra Wadsbo, Bil[ 656 ]lings, Wäne, Wilska, Wartofta, Redwägs, Ås, Kullings. Folkmängden är omkring 200000. År 1800 war densamma 193845. Stiftet är det äldsta i Swerige.

Skarbol, en Herregård uti Swanskog Sokn i Wärmeland, äger 40 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, wälbygd mangård, med en wacker trägård.

Skareda, en Herregård uti Lommaryd Sokn i Småland, består af 0.75 Mantal, har täck belägenhet, wacker åbyggnad, wäl anlagd ny trägård, 20 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog.

Skarhult, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, innefattar 2 Soknar: Skarhult, Moderförsamling, och Strö, Annex, samt består af 40.6 Mantal. Marken är mera bärgaktig och ojämn än slät, på några ställen sidländt. Rådande jordmånen är stenklapur och sand med någon mylla. I soknen finnes ingen skog utom den som tilhörer Sätesgården Skarhult. Utsädet är 910 tunnor. År 1805 war Folkmängden 832. — Skarhult Sokn består af 21.8 Mantal. Utsädet är 650 tunnor. År 1805 war Folkmängden 505. Kyrkan är belägen under 55 gr. 49 min. Polhöjd; 3 mil från Malmö.

Skarhult, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 8 Mantal, äger mellan 65 och 70 tunnors utsäde, litet höbol, skog bestående af ek, bok och andra löfträn til husbehof och obetydelig afsättning, gammal mangårdsbyggnad af mursten, med en liten trägård. Til Gården höra 51 frälsehemman, 40 torp och 1 tullqwarn.

Skarped, et Järnwärk uti Sund Sokn i Wärmeland, äger 600 skeppund stångjärnssmide.

Skarpenäck, en Sätesgård uti Brännkyrka Sokn i Södermanland, belägen wid en sjö.

Skarphyttan, et Järnwärk uti Kroppa Sokn i Wärmeland, har 325 skeppund stångjärnssmide.

Skarsby, en Sätesgård i Upland.

Skarsta, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, innefattar 4 Soknar: Skarsta, Moderförsamling, Wara, Önum och Hällum, Annexer, samt består af 64.6 oförmedlade til 48.6 förmedlade Mantal. Utsädet är 2800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1446. — Skarsta Sokn består af 18.4 Mantal. Utom några här och där warande bärgshögder är marken jämn och rådande jordmånen lera. På skog lider soknen största brist. Utsädet är 1100 tunnor. Den betydligaste Gården i soknen heter Dunstorp. Kyrkan, bygd af huggen sten, är belägen under 58 gr. 20 min. Polhöjd; 6.2 mil från Mariestad. Såsom Moderkyrka betraktad är hon numera alt för liten; i anseende så wäl härtil som flere skäl hämtade af Annex-kyrkornas föråldrade tilstånd och öfriga beskaffenhet, hwilka äro af trä, upmuntrades Pastoratets inwånare wid Biskopswisitationen år 1807 at bygga tilsamman kyrkorne antingen til en eller 2, hwilket redan hade gått i wärkställighet om icke brist på medel och andra omständigheter inträffat. Det tyckes wara så mycket större skäl at förminska dessa kyrkors antal, som hela Pastoratet icke är större än 0.56 qv. mil eller 12960 tunneland och kyrkorne ligga hwarannan för nära. Ängsmarken i Pastoratet är ej särdeles afgiftig på slättmarken. Mulbetet är swagt, ty orten är rik på småfänad, får, swin och gäss, som betydligen försämra betet för nöten och hästarne hwaraf boskapsskötseln lider. Hemmansbrukarne äro i allmänhet [ 657 ]fattige emedan här ingen annan näring är än af åkerbruket, hwars afkastning til alla förnödenheter måste begagnas och ofta ej förslår.

Skartofta, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, innefattar 2 Soknar: Skartofta, Moderförsamling, och Öwed, Annex, består af 26 Mantal. Utsädet är 320 tunnor. År 1805 war Folkmängden 996. — Skartofta Sokn består af 7 Mantal. Marken är merendels jämn, högländt och med sluttningar åt söder; jordmånen är en rådande lera och til en del stenbunden. Skog af ek och bok finnes til husbehof, men föga til afsalu. Utsädet är 120 tunnor af wete, råg, korn, hafra och ärter. År 1805 war Folkmängden 393. Den betydligaste Gården heter Tullesbo. Soknen som består af 2 byar: Skartofta och Kärby samt förenämnde Gård, har numera icke egen kyrka, utan nyttjar Öwed sokns kyrka.

Skarwen, en tämeligen ansenlig sjö uti segelleden från Upsala til Stockholm. Dess norra del kallas Sigtuna-fjärden. En wik af denna kallas Garnsfjärden.

Skarwen, en Herregård uti Grytnäs Sokn i Dalarne, har et wackert läge wid Dalälwen, samt är wälbygd. Här är en klädesfabrik inrättad, där 4 wäfstolar äro i gång.

Skatelöf, et Regalt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Albo Härad, innefattar 3 Soknar: Skatelöf, Moderförsamling, Wästra Torsås och Härlunda, Annexer, samt består af 135.7 Mantal. Utsädet är 1900 tunnor. År 1810 war Folkmängden 5145. — Skatelöf Sokn är belägen på ömse sidor om sjön Åsnen, samt består af 65 Mantal, hwaraf 37.5 ligga uti Albo Härad och 27.5 i Kinnewalds Härad. Marken är på wissa ställen stenbunden, men på wissa ställen icke, åtminstone obetydligt; någorlunda jämn dock olika. Jordmånen på östra sidan om sjön Åsnen består mäst af lera eller lermylla; men på den wästra af swartmylla och sandjord. Skogen är otilräckelig til behowet; någon bok finnes uti den delen som ligger uti Kinnewalds Härad. Utsädet är 900 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2089. Kyrkan är belägen under 56 grad. 47 min, Polhöjd; 2 mil från Wexiö. Uti soknen ligger et Järnwärk kalladt Huseby.

Skatna, en Sätesgård uti Kullersta Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 12 tunnors utsäde, hjelpelig äng, mulbete och skog, dålig åbyggnad, ehuru mangårdsbyggnaden är af sten.

Skattmansö, en Sätesgård uti Wittinge Sokn i Upland, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af sten, wacker trägård.

Skattmansö, et Järnwärk uti Österunda Sokn i Upland, består af 1 stångjärnshammare med 575 skeppunds smide, samt spikhamrar, äger hjelpelig skog och ansenlig åbyggnad. Bruksdriften har nu i flera år warit nedlagd.

Skatunge, en Kapells-Församling uti Orsa Sokn i Dalarne. Kyrkan är belägen 1.5 mil från Moderkyrkan.

Skatvold, en Sokn, är Annex til Stördals Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Skavelen. Sålunda kallas det högsta Fjäldet mellan Vosse distrikt i södra Bergenhus Amt och Hallingdalen i Norge. Det är både sommar och winter betäckt med snö.

Skeberga, en Sätesgård uti Torsö Sokn i Wästergötland, [ 658 ]beläget wid sjöstranden gent emot Mariestad, består af 2 Mantal. Åkern som innehåller 42 Geometriska tunnland, besås årligen med 8 tunnor höst- samt 12 tunnor wårsäde. Ängen som innefattar nära 70 tunnland giwer i medelmåttiga år 100 lass, mäst hårdwallshö. Trä- och kryddgårdarne, som på 3 sidor omgiwa Gården, och hwaruti finnas både många och goda fruktträn, äga en widd af 3 tunnland. Skogen räknas til 340 tunneland. Hit hörer ock et betydande fiske.

Skebo, et Järnwärk uti Edbo Sokn i Upland, har 2300 skeppund stångjärnssmide, enligt hammarskatten, men årliga smidet går til 3000 skeppund. Wärket består af 2 hamrar, hwilka befinnas uti en gemensam stenbyggnad. Smidet sker wid en hammare med 2 härdar på Valonskt sätt, och wid den andra hammaren med en härd på Tyskt wis. Med Wärket är förbunden en Sätesgård af samma namn, som har 12 tunnors utsäde, och bärgar 2 til 300 lass hö. Mangården har en wacker huwudbyggning om 2 wåningar med 2 flyglar. Wid Gården finnas 1 mjölqwarn med 3 par stenar och sikt, samt et finbladigt sågwärk. Til Gården höra omkring 36 Mantal, dels frälse- dels skattehemman, så wäl i denna som andra soknar.

Skeby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinnefjärdings Härad, är Annex til Källby Pastorat, samt innehåller 7.6 Mantal. Marken består af mäst åkrar, något äng och en någorlunda stor sumpig utmark. Bästa delen af åkern är jämn, den sämre består af högder. Rådande jordmånen är lermylla. Utsädet är 134 tunnor. År 1810 war Folkmängden 223. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Truweholm.

Skeda, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Hanekinds Härad, består af 38.3 Mantal. Marken är i den mindre delen af soknen jämn; den lider brist på skog; i den större åter som är bärgaktig och skogbewäxt, hawa hemmanen mer och mindre tilgång på skogsprodukter. Jordmånen är i förra delen blandad af lera och sand; i den sednare är den sandaktig och ganska swag. Utsädet är: wete 20 tunnor, råg 340, korn 124, hafra 24, blandsäd 88, ärter 25 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1406. Kyrkan är belägen under 58 grad. 21 min. Polhöjd; 0.7 mil från Linköping. Den betydligaste Gården heter Håkersta därnäst Wargsäter och Skedagården, hwilken sednare är Boställe åt Capitenen wid Kinds Compagnie af Lifgrenadier Regimentet.

Skeda, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östra Härad, är Annex til Alsheda Pastorat samt består af 39.6 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången är nämnd wid Artikeln Alsheda. Utsädet är: råg 150 tunnor, korn 150, hafra 80, blandsäd 50, ärter 6, potäter 14, tilsamman 450. År 1810 war Folkmängden 1118. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Skebäck, en Hamn och Lastageplats för Örebro Stad, wid Swartåns utlopp i Hjelmaren, 0.2 mil från Staden. Härifrån är segelfart öwer Hjelmaren genom Hjelmare slusswärk til Stockholm.

Skedala, en Sätesgård uti Snöstorp Sokn i Halland, äger 40 tunnors utsäde i mager jordmån, swagt höbol, ingen skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, wacker trägård.

Skederyd, på Kartan Skäderö kallad, en Sokn i [ 659 ]Upland, Stockholms Län och Sjuhundra Härad, är Annex til Husby Pastorat, håller i widd 0.47 qv. mil, samt består af 35.5 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången är anförd wid Artikeln Husby. Utsädet är 300 tunnor, potäter inbegrepne. År 1810 war Folkmängden 589. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Finsta.

Skedeskamma, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, är Annex til Kongsäters Pastorat, samt består af 14.4 Mantal. År 1805 war Folkmängden 559. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Skedewi, en Herregård uti Forssa Sokn i Södermanland, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, nödtorftig skog, stor men förfallen åbyggnad af trä.

Skedewi, på Kartan Skedwi, en Sätesgård uti Tjärsta Sokn i Östergötland, under hwilken brukas Öwerbo 0.6, Tjärsta 0.6, och Lund 1.5 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, ansenligt höbol, nödtorftigt mulbete, ymnigt fiske, prydlig mangårdsbyggning af sten, 3 wåningar hög, god trägård, icke tilräckelig skog på egna ägor, utan tages den mästa från underliggande bondehemman, som äro 13, jämte 7 torp.

Skedewi, på Kartan Skedwi, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Finspångs Härad, är en af de största i Östergötland, håller i widd 3.1 qv. mil, samt består af 55 Mantal. Marken är bärgaktig, genomskuren af 118 insjöar, at hon liknar en skärgård. De största sjöarne heta Tisnaren och Hunn. Rådande jordmånen är stark lera. De flästa hemman hawa hjelpelig skog, mäst af löfträn, men någre lida brist. Utsädet är owanligt litet, 240 högst 250 tunnor. År 1815 war Folkmängden 2278. Kyrkan är belägen under 58 grad. 57 min. Polhöjd; 6 mil från Linköping. I soknen ligger et Järnwärk kalladt Häfla.

Skedhult, en Sätesgård i Småland.

Skediga, en Sätesgård uti Bäling Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, knapt höbol, ingen skog, utom en mindre park på hemägorna, förswarlig åbyggnad af trä, med en god trägård.

Skedwi, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Åkerbo Härad, håller i widd 1.43 qv. mil, samt består af 26.7 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig och full af hålsten, hwarimellan äro sänkte mossar, djupa kärr och sjöar til et antal af ej färre än 87, större och smärre, tämeligen fiskrika. Rådande jordmånen är björkmo och gäslera, på få ställen sand och mylla. Skog har soknen i allmänhet god och widlyftig til kolning, men föga timmer och storwärke. Utsädet är 300 tunnor på odal jord. År 1810 war Folkmängden 711. Kyrkan är belägen under 59 gr. 34 min. Polhöjd; 4.2 mil från Wästerås. Den betydligaste Gården heter Wästlandaholm.

Skedwi, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Kopparbergs Fögderi, håller i widd 2.2 qv. mil, samt består af 89.5 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen är lera, som likwäl närmare Dalälwen, hwilken flyter genom soknen är något sandblandad. Skog hawa en del byar nödtorftigt för sit behof, men andra lida därå brist. Medium af årliga utsädet är: råg 250 tunnor, korn 200, hafra 1300, blandsäd 450. Wete sås [ 660 ]här ganska litet, ärter något mera, dock obetydligt. Potäter sättas här nog ymnigt, något wid hwarje gård; tunnetalet kan tagas til 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3093. Kyrkan är belägen under 60 gr. 23 min. Polhöjd; 2.6 mil från Falun. Den betydligaste Gården är Löfåsen, hwarwid är et Silwerwärk.

Skee, et Regalt Pastorat i Bohusland, Norrwikens Fögderi och Wätte Härad, innefattar 2 Soknar: Skee, Moderförsamling, och Tjärnö, Annex, samt består af 149 Mantal. Utsädet är 2230 tunnor. År 1805 war Folkmängden 3459. — Skee Sokn består af 131 Mantal. Marken är til ungefär twåtredjedelar bärgaktig och til en tredjedel jämn. Jordmånen är ock til twåtredjedelar sand och til en trededel lera. Trefjärdedelar af soknen äga hjelpelig skog, och en tredjedel ingen. Utsädet är 2150 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2857. Kyrkan är belägen under 58 grad. 57 min. Polhöjd; 13.4 mil från Göteborg. Den betydligaste Gården heter Blomsholm. I denna Sokn på nyssnämnde Gård, är den owanligt ålderstegne mannen Kristian Drakenberg född, hwilken warit Högbåtsman i Dansk tjänst och dog år 1772, sedan han upnått en ålder af 146 år. Uti åtskilliga Tidningar nämnes han såsom Norrman, men emedan han är född i Bohusland bör han anses såsom Swensk.

Skeen, en Pappersfabrik uti Annersta Sokn i Småland, har en ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af trä, någorlunda hjelpelig skog.

Skeen, en Stad i Norge, Bradsbergs Amt och nedra Tellemarken, belägen under 59 gr. Polhöjd wid en å som utfaller i en fjärd af Nordsjön, har 21 gator, 311 Gårdstomter, 1 Apotek, 1 Hospital, 2 Skolor, 2 Tobaks-spinnerier, 1 skeppswarf. År 1801 war Folkmängden 1805. Nära wid Staden danar ån 2 ansenliga wattufall, hwarwid många sågwärk äro anlagde och i god drift, hwilka äro Stadens wäsendtligaste näring. Inloppet til Stadens sjöbryggor är icke djupt och endast tjänligt för smärre skepp och båtar. De större skeppen lasta och lossa wid lastageplatserne Porsgrund, Brevig och Langesund, och Stadens Tullställe är flyttadt til den förstnämnda orten. Utförswaror äro förnämligast bräder, bjälkar och järn, hwartil komma tjära, beck, slipsten och qwarnsten. Wanliga utskeppningen af järn är 9000 skepp:d, kommande från Fossums, Ulefoss och Bolvigs Järnwärk. År 1786 utfördes 36200 tolfter bräder och 12060 tolfter bjälkar, mästadelen til England och Holland. År 1792 hörde til Staden och dess 3 lastageplatser 43 merendels större skepp. Samma år inkommo til förenämnde 4 platser 784 och utgingo 679 skepp. År 1784 funnos i Staden 25 handelsmän, 6 hökare, 12 skeppare och 80 handtwärkare.

Skeglinge, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, är Annex til Borlunda Pastorat, samt består af 6 Mantal. Marken är til större delen jämn, men likwäl på några ställen tuwig och mossaktig. Jordmånen består til större delen af lera och swartmylla. Skog finnes ingen. Utsädet är 250 tunnor. År 1805 war Folkmängden 151. Kyrkan är belägen 0.15 mil från Moderkyrkan.

Skegrie, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, är Annex til Tommarps Pastorat, samt består af 12 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordarten är sandmylla. Skog finnes [ 661 ]ännu hjelpelig torf til husbehof. Utsädet är 550 tunnor. År 1805 war Folkmängden 256. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.

Skei, en ansenlig Gård uti Märe Sokn uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Skei, en Sokn, är Annex til Spareboe Pastorat i norra Trondhiems Amt i Norge, är en god sädesbygd.

Skeinge, en Sätesgård uti Werum Sokn i Skåne, angenämt belägen ej långt från en sjö som bär namn af Gården, äger 35 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, tilräckelig skog, förswarlig åbyggnad.

Skelefteå, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästerbotn och norra Fögderiet, wid hawet, håller i widd 52 qv. mil, eller lika mycket som Upsala Län, samt består af 156 Mantal. Soknen utgör til sin större del en ådal omkring älwen Själdut och til en mindre del en ådal omkring Byske ån. Marken är mera jämn än bärgaktig, i synnerhet wid hafskusten. Mossar, kärr och sandhedar bewuxna med tallskog utgöra en stor del af soknens areala widd. Bärg förekomma icke synnerligen höga emot hafssidan, men emot Lappmarks-gränsen finnas höga bärgstrakter. Rådande jordarten är sand och mojord; på ganska få ställen finnes god lera. Uti den öfra eller längre från hawet belägna samt glesare bebodda delen af soknen finnes ännu god tilgång på skog, men närmare til hawet är knapt hjelpelig, och åtskillige byar lida där brist. Ifrån hawet inskjuta åtskilliga fjärdar, uti några af hwilka finnas goda hamnar. Åkerjorden utgör 3500 tunneland. Mästa utsädet är korn, däraf utsås 2700 tunnor, och af råg 200 tunnor. Bliwande afkastningen i medelmåttiga år af korn är allmännast fjärde och af råg tolfte kornet. Boskapsskötseln är en huwudnäring, så at mycket smör och köttwaror härifrån föryttras. Här underhållas 1100 hästar, 50 oxar, 4600 kor, 1000 ungnöt och 4500 får. Tjärubränneri och brädsågning äro jämwäl betydande näringsgrenar. År 1810 war Folkmängden 7141; år 1805 war densamma 7281; år 1766 steg den til 4360. Kyrkan är belägen wid älwen under 64 grad. 34 min. Polhöjd; 11 mil från Umeå. Kyrkstaden eller wallen omkring kyrkan giwer stället anseende; ty utom Prästgårdar, boställen och magasiner finnas där öwer 300 små så kallade kyrkohus, bestående af stuga, bod och stall, indelte i gator och gränder, hwaraf Almogen betjänar sig wid ankomsten til kyrkan, samt där förwarar sina högtidskläder. I soknen finnas 3 Officersboställen och 1 Kongl. Postkontor i Sunnanå by. Marknad hålles här den 13 Mars och 19 Augusti.

Skelefte-Älf, på Lappska Själdut en ström i Norrland är en af de största i Riket, har sit ursprung wid Norrska fjäldryggen, flyter genom Lappland och Wästerbotn uti Botniska hawet, efter et lopp af 34 mil.

Skene, en Marknadsplats uti Örby Sokn i Östergötland, hwarest enligt Tunelds Geografie marknad hålles d 26 Sept.

Skellinge, en Sokn i Halland och Himle Härad, är Annex til Walinge Pastorat, samt består af 36 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordarten är sand. På skog är brist. Utsädet är 250 tunnor. År 1805 war Folkmängden 592. Kyrkan är belägen 0.6 mil fr. Moderkyrkan.

Skelwum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinnefjärdings Härad, är Annex til Husaby Pastorat, samt [ 662 ]består af 11.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordarten är lermylla. Knapt med skog. Utsädet är 225 tunnor. År 1810 war Folkmängden 317. Kyrkan bygd af huggen sandsten är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Suntrelje. I soknen finnes en Mineralkälla eller Hälsobrunn, kallad Lunds Hälsobrunn eller Odens Källa, som är en af de bästa i Wästergötland.

Skeninge, en Stad i Wästergötland, och Göstrings Härad, belägen under 58 grad. 24 min. Polhöjd; wid ån Skena, 24.2 mil från Stockholm, 6.2 mil från Norrköping och 2.8 mil från Linköping, är af irregulär figur. Han håller i längd 400 famnar, i bredd 230, och i widd 38 tunnland. Gator och gränder äro til antalet 18, til större delen irregulärt anlagde. År 1810 war antalet af hushållen 162 och Folkmängden 777, däraf 344 woro mankön och 433 qwinkön. Af byggnader märkes Stadskyrkan, hwilken är wacker. Näringsmedel äro jordbruk, handtwärk och handel. Här är et siden- och linnetryckeri, 1 tapetfabrik och 1 spinskola. År 1805 funnos här 7 handelsmän samt 36 handtwärkare uti åtskilliga professioner. Marknad hålles här den 12 Augusti, enligt Almanackan, men enligt Tunelds Geografie den 29 Julii, hwilken är en af de största boskaps-marknader i Riket, samt den 18 September. Stadens numer bland Rikets Städer är 49. Stadens mark innehåller 1800 tunnland; den är til en del ojämn, dock utan bärg. Rådande jordmånen är sand. Ingen skog finnes. Åkerjorden utgör 600 tunnland. Årliga utsädet är 240 tunnor. År 1810 underhöllos i Staden 60 hästar, 120 oxar, 120 kor, 18 ungnöt och 100 får. — Skeninge Stad utgör med Allhelgona och Bjelbo soknar et Consistorielt Pastorat, som utom Staden består af 72 Mantal, och med densamma hade år 1810 en Folkmängd af 2152.

Skenäs, en Sätesgård uti wästra Wingåker Sokn i Södermanland, består af 2.25 Mantal, rå och rör inbegripet, äger 18 tunnors utsäde i god sandblandad lera, hjelpeligt höbol och skog, mangårdsbyggnad af trä, obetydlig, stor trägård.

Skenäs, en Kongs Ladugård uti Östra Husby Sokn i Östergötland, har et wackert läge nära Bråwiken, består af 3.8 Mantal, äger 27 tunnland öpen åker til hwarje årgång, samt dessutom några nyplogar. Ängen ger i medelår 160 à 180 lass hö wid sjelwa Gården; utängarne lämna ock omkring 100 lass. På skog är hjelpeligt förråd, äwenså på mulbete. Mangårdsbyggnaden består af trä och är förfallen. Den gamla Kongs-trägården aftager med hwarje år. Godt fiske är i Bråwiken. Wid Gården är et kalkbränneri. Under Gården lyda 12 torp. Afståndet från Norrköping är 2.7 mil, efter landswägen räknadt.

Skephult, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, är Annex til Seglora Pastorat, samt består af 8 Mantal. Marken är allestädes bärgaktig och mindre bördig. Rådande jordarten är sand och mjäljord. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 240 tunnor. År 1805 war Folkmängden 497. Kyrkan är belägen 0.8 mil frin Moderkyrkan.

Skeppersta, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, är Annex til Hultsjö Pastorat, samt består af 20 Mantal. Marken är något bärgaktig. Jordmånen är på de flästa ställen sandblandad. [ 663 ]Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 15 à 16 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 594. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Skepplanda, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ale Härad, beläget wid Göta Älf, innefattar 5 Soknar: Skepplanda, Moderförsamling, Hålanda, Sköfde, Tunge och Gamla Lödese, eller Sankt Per, Annexer, samt består af 145.8 Mantal. Utsädet är 3420 tunnor. År 1805 war Folkmängden 4954. — Skepplanda Sokn består af 59.6 Mantal. Af hemmanen hawa de fläste starkare eller swagare leraktig jordmån; men några mer eller mindre sandaktig. Några hemman hawa egen skogsdel, men allmänheten får utsyning både til byggnad och bränsle på Krono-Allmänningen Risweden kallad, som likwäl nu alt mera förminskas och försämras. Utsädet är 1440 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2096. Kyrkan är belägen under 57 gr. 59 min. Polhöjd; 4.2 mil från Wänersborg. De betydligaste Gårdarne heta Stora och Lilla Alfhem.

Skeppsås, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Bobergs Härad, innefattar 2 Soknar: Skeppsås, Moderförsamling, och Älwesta, Annex, samt består af 49.3 Mantal. Utsädet är 1020 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1088. — Skeppsås Sokn består af 26.6 Mantal. Marken är jämn, men å somliga ställen äro uphögda åsar, bestående af sand, klapur, swartmylla, kalksten och rödaktig skiferjord; Rådande jordmånen är dock lera. Utom Remsta, Ebborp och Träda, som hawa hjelpelig skog äro alla öfriga hemman skoglösa och lida därå swår brist. Utsädet är 440 tunnor. År 1810 war Folkmängden 377. Kyrkan är belägen under 58 gr. 28 min. Polhöjd; 2.2 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne hela Kölbäck och Remsta.

Skeppås, en Sätesgård uti Steninge Sokn i Halland, har ingen åbyggnad eller skog, utan ägorna äro delta och brukas af torpare och dagswärkare under Stensjö Sätesgård i Eftrå Sokn.

Skepsta, et Järnwärk uti Gåsinge Sokn i Södermanland, äger 2 stångjärnshamrar med 4 härdar och 1330 skeppunds smide, 1 räckhammare och 2 spikhamrar. Alla dessa wärkstäder äro af sten wäl bygde och i stånd satte. Mangården består af en huwudbyggning af trä, men utwändigt reveterad med tegel, 2 våningar hög och ganska prydlig; 2 flygelbyggningar, den ena nybygd af sten och wacker. 3 frukt- och köksträgårdar med orangeri af sten omgiwa mangården. Nedanför wärket är en mjölqwarn af sten med 4 par stenar, et mindre tegelbruk, hwars kran går genom watn, och en ugn til kalkbränning. På de under Wärket lydande hemman, dels frälse, dels skatte, är hjelpelig tilgång af skog. — En fjärdedels mil från Skepsta ligger Forsbo Stålwärk och är därunder lydande. Det har 2 brännugnar och 1 räckhammare. Bägge Wärken driwas af samma watn hwilket är tilräckeligt för deras rörelse, undantagande då mycket långwarig torka inträffar.

Skerwete, en Sätesgård i Småland.

Skepthammar, på Kartan Skefthammar kallad, en Sokn i Upland, Upsala Län och Olands Härad, är Annex til Hökhuwuds Pastorat, håller i widd 0.37 qv. mil, samt består af 25 Mantal. Marken är bärgaktig, stenbunden och ojämn. Sand och skogslera äro här rådande jordmånen. Skog finnes hjelpeligt. [ 664 ]Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 533. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. I soknen är beläget Gimo Järnwärk.

Skeptuna, et Regalt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Semminghundra Härad, innefattar 2 Soknar: Skeptuna, Moderförsamling, och Lunda, Annex, håller i widd 0.62 qv. mil, samt består af 67.6 Mantal. Marken i detta Pastorat är omskiftande med skogwäxta bärg och slätter. Rådande jordmånen är lera. I Skeptuna sakna de fläste hemman wedbrand; i Lunda är tilräckelig skog. Utsädet är 1150 Geometriska tunnland. År 1810 war Folkmängden 1186. — Skeptuna Sokn håller i widd 0.37 qv. mil, samt består af 486 Mantal. Utsädet är 800 Geometriska tunnland. År 1840 war Folkmängden 770. Kyrkan är belägen under 59 gr. 44 min. Polhöjd; 4 mil från Stockholm. Den betydligaste Gården heter Löfhamra.

Skerike, på Kartan Skärke kallad, en Sokn i Wästmanland, Wästerås Län och Norrbo Härad, är Praebende Pastorat åt en Lector wid Wästerås Gymnasium, håller i widd 0.19 qv. mil, samt består af 21.6 Mantal, hwaraf 7.6 äro frälse, 4.2 krono, och de öfriga äro skatte, utom Kyrkoherde-bostället 1 Mantal och Capellans-bolet 0.5 Mantal. Marken är i allmänhet jämn och föga stenbunden. Jordmånen är ganska god och bördig, bestående af stark lera, på et och annat ställe lättjord, men ingen sand. 4.5 Mantal hawa tilräckeligt skog, 4.7 däraf någorlunda, men de öfriga nästan aldeles intet. På Prästgårdens, et Krono-boställes och et annat hemmans ägor, är et widsträckt kärr, Swartmyran kalladt, af en stark och förträffelig lera i botnen på wid pass 1 fots djup, som med sit affall för watnet wid Wångsta i Dingtuna Sokn kunde giwa en bördig mark af omkring 300 tunnland. Utsädet uti öpen åker är 280 tunnor. År 1810 war Folkmängden 420. Kyrkan är belägen under 59 gr. 38 min. Polhöjd; 0.7 mil från Wästerås. Den betydligaste Gården heter Brottberga i sambruk med Tible.

Skiager, en Sokn, är Annex til Loms Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Skiedalen, en betydelig Gård uti Tinds Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.

Skibtved, en Sokn, Pastorat och Tingslag uti Smålänens Amt i Norge. År 1801 war Folkmängden 1703. Tingsstället är Gården Tain.

Skidsmoe, et Pastorat och Tingslag uti Rommerige i Norge, består af 2 Soknar: Skidsmoe, Moderförsamling, och Lörenskoug, Annex. År 1801 war Folkmängden 2323. Tingsstället är Gården Sörum. På Prästbolet kan sås 40 à 50 tunnor korn, blandkorn och hafra, samt underhållas 8 hästar, 40 kor och ungnöt utom småfänad.

Skie, en Sokn, är Annex til Krogstads Pastorat uti Aggershus Amt i Norge.

Skieberg, et Pastorat uti Smålänens Amt i Norge, består af 3 Soknar: Skieberg, Moderförsamling, samt Ingedal och Ulleröd, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2716.

Skiellegrind, en Gård uti Spareboe Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge. Här har tilförene warit et Kopparwärk som nu är nedlagt. I dess ställe är här anlagt et sågwärk, som äger privilegium at såga 500 tolfter bräder om året.

Skierdingstad, (Nedre) en Gård uti Melhus Sokn uti Guledalen uti södra Trondhiems [ 665 ]Amt i Norge, har ansenlig åker och äng. Mangården är ganska wälbygd. Därwid är en stor och wacker trägård.

Skierstad, en Sokn och Pastorat uti Nordlands Amt och Saltens Fögderi i Norge; kallas jämwäl Saltens Pastorat. År 1801 war Folkmängden 2367.

Skiervöe, en Sokn och Pastorat uti Finmarkens Amt och Tromsöens Distrikt i Norge. Pastoratet består af flera större och smärre öar samt fjärdar som skära sig djupt in i landet. Inbyggarne bestå til det mästa af så kallade Qväner, hwilka til härkomsten äro från Kajana Landskap och Karelen, samt Finnar. Deras huwudnäring är fiskeri, dock är därjämte något jordbruk wid fjärdarne, i synnerhet wid Reisens fjord. Denna fjords Inbyggare, så wäl som Oxfjordens utmärka sig från de öfrige med et wackrare utseende, renligare lefnadssätt, större arbetsamhet och mindre fallenhet til dryckenskap. Fiskeriet driwes här til det mästa hemma, några få söka Lofoten. Ryssarne idka handel i denna Sokn. Climatet är swåra kalt, så at, ändock i Julii månad snön ligger undertiden på åtskilliga ställen nedre wid hafsstranden. År 1801 war Folkmängden 1975.

Skiljemark, eller Skillingmark, en Sokn i Wärmeland och Nordmarks Härad, är Annex til Köla Pastorat, samt består af 7.9 Mantal. Marken är mycket ojämn och bärgaktig, ofruktsam på säd, men har godt bete. Sand och lermylla är rådande jordmånen. Skog finnes til husbehof. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 625. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan. I soknen finnes et Järnwärk kalladt Skillingsfors, bestående af en ämneshammare.

Skillberg, en Sätesgård uti Fläckebo Sokn i Wästmanland, hörer til ägaren af Swanå Järnwärk.

Skillinge, en Sätesgård uti Munkaljungby Sokn i Skåne, består af 5.2 Mantal. Denna Gård, til hwilken hela soknen, som består af 19.5 Mantal, utan undantag hörer, är af nuwarande ägaren bebygd med en huwudbyggning af mursten 2 wåningar hög, samt en dubbel flygelbyggnad en wåning hög, äwen af sten. Trägården är i norr och öster om huwudbyggningen anlagd, samt i sednare tider utwidgad med en stor park, bewäxt med eke- och andra slags löfträn, hwarigenom den wunnit ansenligt och kan nu räknas bland en af de wackraste, i synnerhet då därtil kommer en Hålldam, som, jämte det den lämnar watn åt 8 dammar och en graf i trägården, formerar 5 wattusprång, hwaraf en fontän därstädes midt för huwudbyggningen kastar watnet 5 famnar högt, och på Gården söder om huset en likadan fontän med wattusprång, midt emot den förra; de 3 öfrige giwa watn åt köket, bränneriet och ladugården. Sätesgården äger 8 sädesgärden, i öster och söder från Gården hwilka til det mästa innehålla 50 tunneland hwardera, och brukas skiftewis, så at 4 årligen med säd besås, utgörande således utsädet 200 tunnor af wete, råg, korn och hafra. Dessa gärden äro inhägnade med dubbla stengärdesgårdar. Jordmånen i dem är lermylla, dock äro de bägge i öster til det mästa sandmylla. Höbärgningen stiger til 600 lass; dessutom finnas i norr och wäster nödige beteshagar, bewuxne med en myckenhet eke- och andra slags löfträn. Nuwarande ägaren har af utmarken nära til Gården låtit instänga en plantering, som är med furu bewäxt och redan så stor at den [ 666 ]til sparrar och små bjälkar kan begagnas. På Gårdens ägor finnas 18 fiskedammar med karp och rudor, 2 mjölqwarnar jämte stamp- och sågwärk, som alt under Säteriets skattläggning är inbegripet. Bokeskog til husbehofs bränsle finnes en fjärdedels mil från Gården i norr jämte torfmosse i ymnighet. Säteriet äger äwenwäl Jus Patronatus til Munkaljungby Moderkyrka, som på dess enskildta ägor är belägen, samt njuter Krono- och Kyrkotionde af hela soknen. Från landswägen går en rak allée, til Gården, 400 famnar lång. Gården är belägen 0.15 mil från Soknekyrkan och 1 mil från Engelholm. Rå och rörs hemman under Säteriet äro 5, utgörande 3.6 Mantal. 2 af dem hawa god åker, dels af ler- och dels af sandmylla och godt höbol, 2 hawa mager åker bestående af sandmylla, litet höbol, 1 har litet åker och äng, men godt. Insokne frälsehemman äro 13, utgörande 10.7 Mantal. De största af dem heta Munkaljungby by, Hillarp, Axtorp och Kroppåkra. Rådande jordmånen på de flästa af dem är sandmylla på sandbotn, dock äro ängarne bättre och ju längre i söder dess mera med lera bestående. Utgörande således hela Munkaljungby Sokn 19.5 Mantal, hwilket alt är roteradt, och presterar soknen 10 man Soldater, hwaraf Säteriet ensamt är roteradt med 3. Utsokne hemman hörande til Säteriet utgöra 3.5 Mantal, hwilket således inalles består af 23 Mantal, med 32 därtil hörige torp.

Skillingerum, en Sätesgård uti Småland och Kalmar Län.

Skinberga, en Sätesgård i Wästergötland.

Skinskatteberg, en Bärgslag i Wästmanland och Wästerås Län, innefattar 3 Soknar: Skinskatteberg, Hed och Gunnilbo. Här äro både järnmalms- och kopparmalms fält.

Skinskatteberg, en Sokn och Consistorielt Pastorat i förenämnde Bärgslag, håller i widd 3 qv. mil, samt består af 48 Mantal. Marken är ojämn. Den består af kullar och sammanhängande bärgshögder. Jordmånen är i allmänhet sandig och moartad, men består af lera omkring sjöarne och wattudragen. Skogarne som intaga den mästa widden äro späckade af små kärr och mossar. Utsädet är: råg 170 tunnor, korn 55, hafra 70, blandsäd 33, potäter 240 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2345. Kyrkan är belägen under 59 gr. 49 min. Polhöjd; 4.8 mil från Wästerås. I soknen finnas 1 Kopparwärk Riddarhyttan, samt 3 stora och 5 smärre Stångjärns hammarwärk: Skinskatteberg, Baggå, Uttersberg, Borgfors, Forshammar, Hedhammar, Prästhammr, Skärwik. Järnmalm brytes i Främshytte och Darsbo bärgen. Af swawelkies som brytes wid Kärrbo by sublimeras något swawel, äwen brännes där rödfärg.

Skinskatteberg, et Järnwärk i förenämnde Sokn, består af 3 hamrar med 2900 skeppund stångjärnssmide bärgswigt, manfacturerar circa 450 skepp:d til järnplåtar, husbehofs spik och ämnesjärn; har egna Hyttor i Falu Län och koltilgång af egna skogar, jämwäl ansenligt jordbruk inrättadt i circulation. Mangården består af en stor och prydlig huwudbyggning af sten, om 2 wåningar, samt 2 flygelbyggningar jämwäl af sten, et stort magasin och ladugård, alt af sten bygt i symmetrie. Trägården är ej stor men wacker, med et orangeri. Belägenheten är utwald och sällsynt, mellan 2 sjöar förenade med en å, som wid Wärket utgör en tämligen bred ström, [ 667 ]som öwerfares på en lång och wacker bro af sten med 3 walf.

Skiold, et Pastorat i Norge, Stavangers Amt och Ryefylke Fögderi, innefattar 3 Soknar: Skiold, Moderförsamling, samt Vads och Tysvär, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2534.

Skiorta, et Fjäld uti Eridsfjord Sokn uti Nässets Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, är ständigt betäckt med snö, jämwäl om sommaren, samt et af de högsta i Norge, högre än Romsdals Horn.

Skiörn, en stor Fjärd som från hawet skär sig djupt in i landet mellan Örlandet och Stadsböygden uti Fosens Fögderi uti södra Trondhiems Amt i Norge. Här idkas godt fiskeri, i synnerhet af sill.

Skipparslöf, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, är Annex til Åsums Pastorat, samt består af 23.6 Mantal. Marken är til en del bärgaktig och til en del jämn. Rådande jordmånen är på slättbygden ömsom sand, ömsom swartmylla, i skogstrakten sand. Utom 4 hemman som äga hjelpeligt af skog lider hela den öfriga delen brist därå. Utsädet är mellan 900 och 1000 tunnor. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Uddarp.[Dj 1]

Skiringe, en Sätesgård i Södermanland.

Skirö, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Östra Härad, Innefattar 2 Soknar: Skirö, Moderförsamling, och Nye, Annex, samt består af 66.5 Mantal. Utsädet är 1075 tunnor af alla sädesslag. År 1810 war Folkmängden 1819. — Skirö Sokn består af 31.6 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är swartmylla med klapursten. Med undantag af några få hemman lider soknen brist på husbyggnadswirke, och några sakna äwen hwad nödigt är til wedbrand och stängsel. Utsädet är 500 tunnor af alla sädesslag. År 1810 war Folkmängden 808. Kyrkan är belägen under 57 gr. 22 min. Polhöjd; 8 mil från Jönköping. De betydligaste Gårdarne heta Gölberga och Wallby.

Skiwarp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, är Annex til Nöbbelöfs Pastorat, samt består af 14 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet och skogstilgången är lika med Nöbbelöfs. Utsädet är: råg 150 tunnor, korn 270, hafra 500, ärter 80, wicker 40 tunnor. År 1805 war Folkmängden 817. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. I soknen ligger Abekås et Fiskeläge wid hawet.

Skjuts, eller Skytts, et Härad i Skåne och Malmö Län, beläget wid Östersjön, innefattar 2 Städer: Skanör och Falsterbo, samt 21 Soknar: Räng, Hammar, Wällinge, Fuglie, Hårslöf, Boderup, Tommarp, Skegrie, Trälleborg, Maglarp, Hammarlöf, Wemmerlöf, Stora Slågerup, Lilla Slågerup, Wäster Alsta, Fro Alsta, Gylle, Kyrkeköping, Dalköping, Gislöf, Bösarp.

Sko, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Håbo Härad, utgör en Halfö, som omgiwes af sjön Ekolens 2 ansenliga wikar: Skofjärden och Gåran, håller i widd 0.35 qv. mil, samt består af 19.2 Mantal. Uti den mäst bebygda delen af soknen är marken jämn, och rådande jordmånen en fast och bördig lera; på några ställen finner man sandjord; men äwen denna bär med wederbörlig gödsel, god och strid säd. Skog finnes tilräckeligt, samt husbehofsfiske. Om wåren fångas en ansenlig mängd nors, som til afsalu införes til Upsala. [ 668 ]All inom soknen befintlig jord utgör 699, eller i rundt tal 700, tunnland. Årliga utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 490. Kyrkan är belägen under 59 gr. 44 min. Polhöjd; 1.5 mil från Upsala. Den ansenligaste Gården heter Skokloster; andre Gårdar af betydenhet äro Skogård, Kaddala och Bagarbo.

Skodt, en ansenlig Gård uti Egers Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge. Til Gården hörer god skog. Här löper förbi en stor å kallad Skodtselwen som längre ned driwer Hassels Järnwärk samt 13 sågwärk.

Skoftesta, en Gård uti Kräklinge Sokn i Nerike, består af 2.5 Mantal, däraf 1.5 Säteri och 1 Skatte, äger en ansenlig och prydlig mangårdsbyggning, betydelig trägård, 35 tunnors utsäde, skog som swarar fullt emot behowet. Höbolet wore swagt om icke stora artificiela ängar begagnades.

Skog, en Frälsegård uti Gilberga Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger 55 tunnors utsäde, 5 om hösten och 50 om wåren, tilräckeligt höbol, liten skog, passabel åbyggnad, 4 torp.

Skog, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Hälsingland och södra Fögderiet, håller i widd 4.4 qv. mil, samt består af 27.4 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig, och här finnas några bärg, hwilka äro så höga at de synas långt ut i hawet, samt tjäna sjöfarande til kännemärke. För öfrigt är landet upfyldt af mossar, kärr och sjöar. Åkerjorden består mästadelen af sandmylla och något lermylla. Utsädet utgöres til större delen i circulation, och är: råg 90 tunnor, korn 160, hafra 70 tunnor. Boskapsskötsel är et wigtigt näringsfång. De fläste hemman äga tilräckeligt, men några ymnigt skog. År 1810 war Folkmängden 1470. Kyrkan är belägen under 61 gr. 12 min. Polhöjd; 5.6 mil från Gefle. I soknen finnas 2 Järnwärk Gullgruwa och Sunnäs.

Skog, en Sokn i Ångermanland och södra Fögderiet, är Annex til Nora Pastorat, håller i widd 0.56 qv. mil, samt består af 18.4 Mantal. Marken är bärgaktig. Bärgsträckningar wisa sig här til ansenlig högd; de gå mäst i öster, hwaraf orten får et besynnerligt utseende. Jordmånen består mäst af lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är: råg 28 tunnor, korn 180, ärter 20, potäter 200. År 1810 war Folkmängden 600. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Skoga, en Mineralkälla och Hälsobrunn uti Älfdals Pastorat i Wärmeland.

Skogaholm, en Sätesgård uti Swennewad Sokn i Nerike, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, förswarlig mangårdsbyggnad. Med Gården är förbundet et Järnwärk som äger 345 skeppund stångjärns- samt manufactursmide.

Skoghall, en Lastageplats åt Carlstad wid Wänern.

Skognen, et Pastorat uti Stördalen, uti södra Trondhiems Amt i Norge, består af 3 Soknar: Alstahoug, Moderförsamling, och Ekne samt Levanger, Annexer. Här äro många och betydliga Gårdar, i synnerhet i huwudsoknen; de fläste wälbygde och til en stor del bebodde af Ståndspersoner, som anwända mycken flit på sina Gårdars upodling och förbättring; Bönderna äro jämwäl mycket driftige och gode jordbrukare. I hela Pastoratet äro 9 sågwärk i gång til 2940 tolfter bräders årlig sågning. Förutan böndernas näring af sädesaflingen, giwes ock till en del godt fiske i hafs[ 669 ]ingen [Dj 2]; de fläste hemman hawa skön, samt god inkomst af skogarne på sina ställen. Skogarne hawa til de fläste Gårdar tilförene warit mycket betydlige, men äro nu mycket uthuggne, förnämligast til de i sednare tider upfunne handsågar, som i allmänhet hawa ödelagt och framdeles än mera wilja ödelägga Norges skogar, på de ställen de äro i bruk. Nästan til hwarje Gård äro goda humlegårdar. Här finnas ock stora och sköna hästar och nästan hwarje jordägare har et stuteri. Afsättningen däraf är beqwäm wid den nära liggande Levangers marknadsplats. Med nöt idkas jämwäl stark handel. År 1801 war Folkmängden 3537.

Skogs Ekeby, en Sätesgård uti Wästerhaninge Sokn i Södermanland, äger 40 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog, medelmåttig mangårdsbyggnad af trä, god trägård.

Skogsnäs, en Sätesgård uti Linneryd Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 10 tunnors wår-utsäde, förswarligt höbol, mycken skog.

Skogård, en Sätesgård uti Sko Sokn i Upland, består af 4.1 Mantal, har en wacker mangårdsbyggnad af sten 2 wåningar hög, med 3 betydliga trägårdar, 27 tunnors utsäde, höbärgning til 200 lass godt hö, godt fiske i Skofjärden.

Skokloster, en Sätesgård uti Sko Sokn i Upland, under hwilken hela Soknen utan undantag hörer. Mangården består af et stort och ypperligt stenhus om 4 wåningar, bygt i fyrkant och liknar et slott. Walwet uti ingången wilar på 8 wita marmorpelare. På detta slott finnes et ansenligt bibliotek, som förmodeligen är den största enskildta boksamling i Swerige, det upfyller 6 rum. Här är ock en rustkammare, innehållande en stor samling af både sällsynta och kostsama gewär, hwilken jämwäl upfyller 6 rum. Widare finnes här en stor mängd målningar föreställande dels märkwärdiga personer, dels scener utur menskliga sammanlefnaden. Uti et rum förwaras dyrbara piecer, bestående af ädla stenar m. m. — Skokloster är det äldsta Dominican- Swartbrödra eller Predikomunkars kloster i Riket. Ifrån Hedenhös kallades landet däromkring Skogbolandet. Thord Bure war wid kristendomens början här regerande. Han bygde kyrkan, som kallades Byre kyrka, men Folkungen Knut den Långe, Erik Läspes Swåger upbygde först klostret i trettonde århundradet. Det togs först i besittning af munkar, men blef sedan i et nunnekloster förwandladt, och därpå år 1297 af eldswåda afbrändt; hwarefter det af Uplands Lagmannen Birger Persson, Sankt Britas Fader, blef anlagt närmare sjön, där nu slottet står. Wid Reformationen uphäfdes detta kloster och den sista Abdissan flyttade härifrån år 1541. Klostergodset förläntes sedermera åt flera personer och kom omsider til Riksrådet och Fältherren Carl Gustaf Wrangel, som mellan åren 1649 och 1678 upbygde det nuwarande slottet. Efter dess död kom det genom arf til Grefliga Braheska slägten, som nu däraf är ägare.

Skolltorp, en Kronogård uti Skärf Sokn i Wästergötland, är Boställe för Majoren wid Skaraborgs Regimente, består af 1 Mantal i sambruk med Hallabo 1 Mantal, äger 32 tunnors utsäde, 12 om hösten och 20 om wåren, höbärgning til 60 Wadsbokorgar, enskild skog och betesmark, wacker åbyggnad.

[ 670 ]Skopshornet, et af de högsta Fjälden uti Söndmörs Fögderi uti Romsdals Amt i Norge, har många tinnar eller höga spetsar.

Skorped, en Kapellsförsamling uti Sidensjö Sokn i Ångermanland. År 1810 war Folkmängden 398. Kyrkan är belägen 2.5 mil från Moderkyrkan. Inbyggarne äro til större delen nybyggare. Deras förnämsta näringsfång är boskapsskötsel.

Skorvolden, en ansenlig och wäl odlad Gård uti Störns Pastorat uti Guledalen uti Södra Trondhiems Amt i Norge. Mangårdsbyggningarne äro stora, ansenliga och wackert inrättade. Wid Gården är en betydelig trägård försedd med et wattusprång och många fruktträn; men wilket alt nu i sednare åren har förfallit och til en del aldeles bliwit ödelagt, medelst det at bonden, som nu är ägare til Gården har besått trägården med säd. Sådant öde hawa i allmänhet de Gårdar i Norge, som Ämbetsmän och andre utom Bondestådet tilhandla sig och bebo; ty sedan de försedt Gårdarne med beqwäma och til en del prydliga byggningar, upröjt och förbättrat marken, anlagt en eller flere örte- och fruktträgårdar, med andra inrättningar, bliwa dessa Gårdar, antingen wid ägarens bortflyttning såsom ämbetsman eller wid dödsfall, som oftast egendom åt et eller flere bonde-hushåll, i hwilkas häfd de wackra husen, trägårdarne och andra prydnader förfalla och förswinna, ty det händer sällan at en Gård som en bortflyttad eller afliden ämbetsman har bebodt blir boställe åt efterträdaren. Til Gården hörer en widlyftig skog med et sågwärk.

Skottorp, en Sätesgård uti Skummeslöf Sokn i Halland, wid en å som flyter åt Kattegat, äger 100 tunnors utsäde, godt och ymnigt höbol. Ingen tilgängelig skog finnes på Gårdens ägor, utan måste hämtas från et tillydande hemman. Mangårdsbyggnaden omgiwen på ena sidan af ån och på den andra af löfskog, är upförd af sten och har et prydligt utseende. Utom åskilliga wäl inrättade rum innehåller byggningen en stor och hög sal, däruti Konung Carl den Elfte, d. 6 Maji 1680 höll sit Biläger med Danska Prinsessan Ulrika Eleonora. Trägården är wacker och ladugården wälbygd.

Skoue, en Sokn, är Annex til Borgunds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, har godt förråd af skog. Näst efter timmerhygge består inbyggarnes bästa näring i torskfiske, däremot är åkerbruket i måtteligt tilstånd.

Skouge, et Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge, består af 2 Soknar: Skouge, Moderförsamling, och Tangen, Annex, hwilken sednare är en Förstad til Staden Drammen.

Skrea, en Sokn i Halland och Årstads Härad, är Annex til Falkenbergs Pastorat, samt består af 25.3 Mantal. Marken i denna Sokn är af åtskilliga slag, bärgaktig, sandig, jordkullrig, watnaktig eller sank, samt på sina ställen jämn. Rådande jordmånen är på några ställen swartmylla och blandning af lera. Ingen skog mer än på ganska få hemman af surskog finnes, alt det öfriga til behof måste hämtas från widt aflägsne skogar. Utsädet kan öwerhuwud tagas til 460 tunnor, utan at räkna på torpares, af hwilka äro likaså många som hemmans-åboer. År 1805 war Folkmängden 688. Et tegelbruk är anlagt wid ån Ätran, hwilket måste inköpa torf til [ 671 ]tegelbränningen. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Skrednacken, et ganska högt och brant Bärg uti Nordalen Pastorat i Romsdals Amt i Norge, har et utstickande spets eller horn, som ej allenast är ofanteligt högt utan jämwäl nästan lodrätt.

Skredswik, et Regalt Pastorat i Bohusland och Lane Härad, innefattar 3 Soknar: Skredswik, Moderförsamling, Herrestad och Högås, Annexer, samt består af 102.2 Mantal. Marken i detta Pastorat är mästadelen bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. De fläste hemman hawa hjelpeligt skog, somlige lida brist därå. Utsädet är 1210 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2969. — Skredswik Sokn innehåller 43.2 Mantal. Utsädet är 525 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1280. Kyrkan är belägen under 58 grad. 23 min. Polhöjd; 7.4 mil från Göteborg och från Uddewalla 1.4 mil. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Cederslund, Gullmarsberg och Rålanda. Skredsås och Smörkullan äro tämeligen höga bärg; det sednare tjänar sjöfarande til landkänning.

Skrufshult, en Pappersfabrik uti Mönsterås Sokn i Småland.

Skrukeby, (Wästra) en Sokn i Östergötland och Göstrings Härad, är Annex til Högby Pastorat, består af 20 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen består af litet lera och swartmylla, men mäst sand. Litet skog finnes, men ej tilräckelig til behowet. Utsädet är 304 tunnor. År 1810 war Folkmängden 390. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Skrukeby, (Östra) en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Åkerbo Härad, består af 32.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 869. Kyrkan är belägen under 58 grad. 30 min. Polhöjd; 1.3 mil från Linköping.

Skrutvold, en Sokn, är Annex til Ourdals Pastorat uti Distriktet Valders i Norge.

Skräddargården, en Frälse Sätesgård uti Säwared Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ringa och magert höbol, ingen skog, obetydlig åbyggnad af trä.

Skräflinge, (Wästra), en Sokn i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, är Annex til Husie Pastorat, samt består af 13.5 Mantal. Marken är ganska jämn. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes alsingen. Utsädet är 720 tunnor. År 1805 war Folkmängden 347. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Sofielund.

Skräflinge, (Östra) en Sokn i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, är Annex til Torlösa Pastorat, samt består af 7 Mantal. Marken är öweralt jämn. Rådande jordmånen är lermylla. Ingen skog finnes. Utsädet är 440 tunnor. År 1805 war Folkmängden 215. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Skudernäs, et Pastorat uti Ryefylke Distrikt uti Stavangers Amt i Norge, beläget på den stora ön Karmen, innefattar 4 Soknar: Falnäs, Moderförsamling, samt Ferkinstad, Akre och Bukken, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2310.

Skuggen, en Handelsplats uti Borgund Sokn och Pastorat, uti Romsdals Amt i Norge.

Skullerud-Vand, en stor Sjö uti Hölands Pastorat uti Rommerige i Norge, genom hwilken en myckenhet sågtimmer flottas, och är han på wissa tider om sommaren upfyld [ 672 ]med en så stor mängd däraf, at det öwertäcker hela sjön. Wid ändan af denna sjö är anlagd en bom eller länsa, hwarwid timret stadnar, til dess hela massan är samlad, då bommen öpnas, hwarwid timret passerar ned genom en fors. I sjön fångas gädda, abborre, braxen, ål och annan slags fisk.

Skultorp, en Frälsegård uti Qwänum Sokn i Wästergötland, består i sambruk med Putteboden af 1.2 Mantal, äger 130 tunnors utsäde, 250 stackar hö, men lider brist på skog. Saknar mangårds huwudbyggning, men 2 wackra flygelbyggningar äro under de sednaste åren upförde. Med en rymlig trägårds anläggning är början gjord.

Skultuna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Norrbo Härad, håller i widd 0.7 qv. mil, samt består af 50.2 Mantal. Marken är ojämn af sten- skogs- och åbackar. Rådande jordmånen är lera. Skog har en del ymnigt, en del hjelpeligt och en del lider brist därå. Utsädet är 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1357. Kyrkan är belägen under 59 grad. 41 min. Polhöjd; 1.3 mil från Wästerås. De betydligaste Gårdarne heta Fröwi och Hägerwall.

Skultuna, et Mässings-Manufacturwärk uti förenämnde Sokn, wid en å som genom soknen flyter åt Wästerås, tilwärkar mässingsplåtar och trå, samt är i godt stånd. Årligt medium af 8 års tilwärkning 1781–1788 har warit 753 skeppund. Til Wärkets drift är hjelpelig skog.

Skummeslöf, en Sokn i Halland och Höks Härad, är Annex til Karups Pastorat, samt består af 7.8 Mantal. Soknen ligger utmed saltsjön, har et flatt läge och är naken på skog. Jordmånen är til större delen sandblandad och åt sjösidan beswärad af flygsand. Jordbrukaren har tilgång på gödsel-ämne af sjötång. Flattorf måste nyttjas til wedbrand. År 1805 war Folkmängden 482. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Skottorp.

Skuru, en Sätesgård i Södermanland.

Skuru, en Sätesgård i Småland.

Skurup, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, består af 51.7 Mantal. Soknen har en ojämn jordyta, med dälder och högder, dock inga betydliga bärg. Så ojämn som marken är, så olika är ock jordmånen, dock är en gröfre sand och skogslera den mäst rådande, hwilket utwisar at denna trakt i förriga tider warit med skog bewuxen, hwaraf soknen ännu har et hjelpeligt förråd. Utsädet är 1500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1116. Kyrkan är belägen under 55 grad. 28 min. Polhöjd; 3.5 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Swaneholm.

Skuttunge, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Bälings Härad, håller i widd 1 qv. mil, samt består af 62.4 Mantal. Norra och wästra delarne af soknen äro bärgfulle med widsträckta mossar, tjänlige til odling. Dessa delar hawa tilräckelig skog. Östra och södra delarne äro i en sträckning af omkring treottondels mil jämna, dock med små bärgbackar här och där. Dessa delar äro skoglösa, hwarför ock, emedan uti dem de största och flästa byar äro belägna, så hawa flere Mantal brist på skog, än de som därmed äro försedde. Öweralt är rådande jordmånen lera, på slätten blandad med märgel, hwilken somligstädes finnes 1 à 2 tum under [ 673 ]matjorden. Utsädet upgår til 996 eller i rundt tal 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1055. Kyrkan är belägen under 60 grad. Polhöjd; 1.6 mil från Upsala. Den betydligaste Gåren heter Behmersberg. Sedan Öwerbo Masugn bliwit förlagd, och blåsningen flyttad til Molnebo Järnwärk i Wästerlöfsta Sokn finnes i soknen icke något Järnwärk.

Skye, en Sätesgård uti Uråsa Sokn i Småland, äger 24 tunnors utsäde, wacker mangårdsbyggning af trä, med wäl anlagda trägårdar, nära 40 nöt, har ganska ringa skog.

Skyllberg, et Järnwärk uti Lerbäck Sokn i Nerike, består af 1 hammare med 1070 skepp:d stångjärnssmide. Gården har prydlig åbyggnad bestående af en huwudbyggning samt 4 flygelbyggningar af trä, brädfodrade och oljestrukna, som omgiwas af wackra trägårdar. Utsädet är 20 tunnor råg och 75 tunnor hafra, med ymnigt höbol. Skogen af underlydande hemman är tilräckelig til Bruksrörelsen.

Skyllersta, et Härad i Nerike, innefattar 5 Soknar: Skyllersta, Norrbyås, Ekeby, Gällersta, Swennewad.

Skyllersta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i förenämnde Härad, håller i widd 0.82 qv. mil, samt består af 76.7 Mantal. Marken är dels jämn, dels bärgaktig, nästan i lika mån. Jordarterne äro af många slag, hwaraf lera och sand framför de andra utgöra mängden. En del hemman äga tilräckelig, en del nödtorftig, somlige ringa, några få alsingen skog. Utsädet kan räknas til 500 à 550 tunnor, då all slags säde, äwen en del jordfrukter därunder begripas. År 1810 war Folkmängden 1971. Kyrkan är belägen under 59 gr. 8 min. Polhöjd; 1.6 mil från Örebro. Den betydligaste Gården heter Wrana.

Skyrup, en Herregård uti Matteryd Sokn i Skåne, har ansenlig och prydlig åbyggnad af tegel. Ladugården är grundmurad af gråsten. Höfångsten är ansenlig.

Skyttieholm, en Sätesgård uti Ekerö Sokn i Upland, består af 3 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, knappt höbol och mulbete, skog til nödigt gårdsfång, förswarlig åbyggnad, med en stor fruktträgård.

Skå, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Färentuna Härad, är Annex til Sånga Pastorat, håller i widd 0.17 qvadr. mil, samt består af 26.3 Mantal. Markens beskaffenhet, jordmånen, skogstilgången och utsädet anföras wid Sånga Pastorat. År 1810 war Folkmängden 469. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Skåden, en stor Gård uti Öyers Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Skåfteby, en Herregård uti Härenhed Sokn i Wästergötland, består af 4 Mantal, af olika naturer. Åkerjorden ligger under circulation och begagnas huwudsakeligen för foderwäxter, hwarpå är grundad en betydlig ladugård och anlagdt et, här å orten sällsynt, Osttryckeri eller Ostfabrik. Mangårdsbyggnaden är förswarlig, med en trägård. Skogen är tämeligen wacker til Gårdens behof.

Skålhamra, en Sätesgård uti Täby Sokn i Upland, består af 5 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, höbärgning af 120 lass, hjelpelig skog, stora och prydliga, så wäl mangårds- som ladugårds byggnader af trä, wacker trägård med orangeri och drifhus.

Skållerud, en Sokn i Dalsland och Nordals Härad, är An[ 674 ]nex til Örs Pastorat, samt består af 14.4 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ej allenast tilräckeligt utan jämwäl til afsalu. Utsädet är 320 tunnor. År 1805 war Folkmängden 721. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan. I soknen finnes et Järnwärk kalladt Upperud.

SKÅNE, et Landskap i Götaland, hwaraf det utgör dess sydligaste del. Bästa Kartan häröwer är författad af C. P. Hällström, och utgiwen af Geografiska Inrättningen, på 2 stora ark, år 1812. Dess Matematiska läge är mellan 55 grad. 20 min. och 56 grad. 32. min. Polhöjd; samt mellan 30 grad. 5 min. och 33 gr. 14 min. Longitud. — Det omgiwes i norr af Halland och Småland, i öster af Bleking och Östersjön, i söder jämwäl af Östersjön, i wäster af Öresund och Kattegat. — Dess skapnad är nästan fyrkantig. Det håller i längd, från norr til söder, 12 mil, i bredd 9 och i widd 92 qv. mil, däraf watn uptager 2.3 och landet 89.7 qv. mil. — Skåne förer Titel af Hertigdöme. Dess wapen är et Griphuwud, med en gyldene Krona öwer, i Silwerfält. Det har i fordom tid haft sin egen Konung och egen Lag. Ifrån nionde seklet har Landet tidetals hört til Swerige och Danmark, men år 1658 blef det genom Roskildska Freds Traktaten för ewärdeliga tider til Swerige återlämnadt. — Landets naturliga beskaffenhet är sådan, at när Smålandsgränsen släpper så förswinner ock markens bärgaktiga läge, så at genom hela Skåneland öpnar sig et flackt Landskap. I början och på något afstånd ifrån och längs utmed Småländska gränsen består det av bärgländig och småkullig mark, men sedan jämnar sig Landet efterhand, til dess det omsider förwandlar sig i stora slätter. Några få landthögder förekomma inom denna stora widd; Därtil höra den Norra Åsen, hwilken skiljer Halland från Skåne, och den Södra Åsen, som är en fortsättning af den höga och til Kattegat utstickande udden Kullen och dess landtrygg. Denna ås sträcker sig från Kullen twärs öwer Skåne åt öster, afbrytes på åtskilliga ställen, bliwer med löfskog mera betäckt, ändteligen delar sig och förswinner. Af bärg märkas Kullaknipa, en hög klippfull bärgsräcka wid Kulla wiken, samt Stenshuwud, en bärgsudde och landkänning mellan Åhus och Cimbrishamn. — Den delen af Landet som sträcker sig mot Öresund och Östersjön är på några mils wäg ganska skoglös och kallas därföre slätten, där man nödsakas bränna torf och halm. Här och där finnas dock några små ek- och bokskogar. — Med Strömar är Landet wäl försedt. Den ansenligaste af dem är Helgeå, hwilken kommer från Småland, är 15 mil lång, flyter 8 mil genom Skåne och faller i Östersjön. Rönneå, har sit ursprung midt i landet faller ut i Kattegat efter 7 mils lopp. Käflingeå, har sin uprinnelse i södra delen af landet, flyter i Öresund och är 6 mil lång. Många Sjöär finnas icke, och de som finnas äro samteligen små, ingen af dem når 1 qv. mil. De största af dem äro Iwö-Sjön, 0.65 qv. mil, Ringsjön, 0.33 qv. mil, Sjöwiken eller sjön wid Kristianstad, 0.26 qv. mil, Immelen, 0.2 qv. mil, Oppmanna sjön, 0.18 qv. mil. — Rådande jordmånen i norra delen är sandblandad lera, men uti södra delen består den mästadelen af lera, samt är i allmänhet bördig. — Af skattbara Mineralier finnes sandsten, slipsten, qwarnsten, flintsten, kalk, stenkol, alun, [ 675 ]swavel. — Skogen i Skåne består förnämligast af bok, och därnäst af ek. Af björk är ej synnerligen godt förråd. Den delen af landet som gränsar til Halland, Småland och Bleking är skogsmark bestående af bärg, mossar, kärr och andra oländigheter; men också af furu och någon granskog. Furuträdet finnes blott af naturen wäxa wid Småländska gränsen; hwad däraf längre söderut i landet träffas är genom plantering tilkommet. Planteringar äro anlagde af mulbärsträn, färgegräs, stråkardor, tobak, humla och medicinal-wäxter. Til Skånska climatets lindrighet kan slutas däraf, at walnötter, kastanier, mandel, aprikoser och persikor giwa mogen frukt; Lavendel och buxbom täckas icke om wintrarne, icke heller winrankorne, som giwa små och stundom jämwäl mogna druwor. — På somliga orter här i landet uppehålla sig årligen til någon myckenhet storkar, hägrar, swanar, trappar och rapphöns. Uti hawet fångas ymnigt fisk, bestående af sill, torsk, lax, stör, ål, tobis, råcka, flundra, witling och andra slag. — I allmänhet taget är Skåne et härligt land. Det har ymnig wälsignelse af hwarjehanda slags säd och frukt, boskap, såsom hästar, hwilka äro af stort och wackert slag, nöt, får, gäss, jämwäl af bien, och således mycket honing och wax, äwenwäl hummer, taskkräftor och krabbor. — I anseende til sina förmåner kan Skåne billigt kallas Sweriges förrådshus och sädesbod. Slättbygden har mera åker än den hinner med at tilbörligen sköta. År 1810 ägde Skåne 342,840 tunneland eller 14.79 qv. mil öpen åker, det gör litet mer än en sjettedel af Landets areala widd. Samma år war Utsädet: tunnor wete 2712, råg 50637, korn 89387, hafra 38663, blandsäd 10484, ärter 8475, potäter 15570, summa 215938. Skörden war: Tunnor wete 15553, råg 252185, korn 346935, hafra 182951, blandsäd 90755, ärter 42375, potäter 148348, hela skörden 1,141,747. Boskapens antal war: hästar 84320, nöt 172431, däraf oxar 38835, kor 67983, ungnöt 65613, får 144801, par dragare 61577. — Intet Landskap i Riket är så wäl bebodt och befolkadt som Skåne. År 1810 war Folkmängden 274335, däraf 134565 woro mankön och 139770 qwinkön. Af förenämnde summa wistades 20148 i Städerne och 254187 på Landsbygden. Således war befolkningen 2982, eller i rundt tal 3000 människjor på qvadrat milen. Följande förtekning wisar Folkmängdens tiltagande från år 1754.

År. Folkmängd.
1754 201606.
1769 219830.
1795 250040.
1800 218737.
1805 270437.
1810 274335.

Således har Folkmängden på 56 år ökat sig med 72129. Intet Landskap i Riket har så många härliga Gods och Herregårdar som detta. Kyrkorne i detta Land äro nästan samteligen bygde af sten, til en stor del betäckte med blytak, och utan spitsiga torn. Krono-Inkomsterne från detta Land stego år 1804 til 316,775 R:dr, bestående uti ordinarie Upbörden och Bränwins-afgiften; men uteslutne Tulltäkten, Postmedlen, Cartae Sigillataemedlen och andra extra ordinära inkomster. — I anseende til Politiska författningen är Skåne indeladt i 2 Höfdingdömen Norra Skåne och Södra Skåne, hwilka innehålla 9 Fögderien, skattlagde til 7542 Mantal eller hela hemman. År 1810 funnos 36 personer på hwar[ 676 ]je Mantal. I anseende til Cleriska inrättningen hörer det til Lunds Stift, samt innefattar 21 Prosterien, hwilka bestå af 202 Pastorat, utgörande 420 Soknar utom Stads-Församlingarne. Städernas antal är 8. Hwad Rättegången beträffar så utgör Landet en Lagsaga, innefattande 8 Häradshöfdinge-Jurisdictioner. Angående Bärgswäsendet så utgör Skåne med Wexiö Län et Bärgmästardöme. Beträffande Militären, så underhållas här 2 Regimenten Cavalleri och 1 Regimente Husarer.[Dj 3]

Skåne, (Norra). Detta Höfdingdöme kallas jämwäl, efter sin Huwudstad, Kristianstads Län. Dess läge är mellan 55 grad. 23 min. och 56 gr 32 min. Polhöjd. Det omgiwes af Halland, Småland, Bleking, Östersjön, Södra Skåne och Kattegat. Dess storlek är 53.4 qv. mil, däraf Watn intager 1.6 och Landet 51.8 qv. mil. Dess naturliga beskaffenhet är sådan, at norra delen däraf, som gränsar til Småland, består af en backländig och kullig mark, hwarest förnämsta skogen består af furu och gran; dock finnes här jämwäl god skog af ek, bok, björk och ask. Den södra delen däremot utgör et slätt och fruktbart land som bär ymnigt säd, men trakten wid Östersjön beswäras något af flygsand. Den wästra delen, som wetter åt Kattegat är äwenwäl tämeligen jämn och bördig på säd, men beswäras jämwäl på sina ställen af flygsand. — Den största strömen är Helgeå. De största sjöarne äro Iwösjön, Sjöwiken och Immelsjön.[Dj 4] — Förnämsta produkterne uti norra delen af Länet äro skog och boskap, uti södra och wästra delarne säd. I de bägge sednare är fisk ock en wigtig produkt. Af skattbara mineralier finnes alun. — År 1810 utgjorde den öpna åkerjorden 100816 tunnland eller 4.36 qv. mil; således litet mer än en tolftedel af landets areala widd. Samma år war utsädet: Tunnor wete 739, råg 23463, korn 32922, hafra 10414, blandsäd 2503, ärter 2349, potäter 8218, summa 80608. Skörden war: Tunnor wete 3695, råg 117315, korn 164610, hafra 41656, blandsäd 12514, ärter 11745, potäter 82180. Summa 433716. Samma år underhöllos hästar 33324, nöt 86303, däribland oxar 14643, kor 37203, ungnöt 34457, får 71109, par dragare 23983. — Detta Län är et folkrikt och wäl bebodt land. I anseende til Folkmängden är det det sjunde, men i afseende på befolkningen det fjärde bland Rikets Höfdingdömen. År 1810 war Folkmängden 120511, däraf 58548 woro mankön och 61693 qwinkön. Af förenämnde summa wistades 3005 i Städerne och 117506 på Landsbygden. Således war befolkningen 2257 människjor på qvadrat milen. Följande förtekning wisar Folkmängdens tillagande.

År Folkmängd.
1754 92205.
1769 102369.
1795 113264.
1800 116681.
1805 120547.
1810 120511.

Således har Folkmängden på 56 år ökat sig med 28306. — Almogens näringsfång i skogsbygden är, utom åkerbruk och boskapsskötsel, jämwäl skogshygge. Årlligen fällas här öwer 30000 stycken bok och ek, hwilka anwändas dels til timmer och wirke dels til klappholts eller stäwer. Däraf brännes ock mycken potaska til några tusende skeppund. — Krono-Inkomsterne från detta Län stego år 1804 til 139145 R:dr, bestående af ordinarie upbörden och bränwins bränneriafgiften; men oberäknadt de extra-ordinarie Inkomsterne. — [ 677 ]Länet är indeladt i 4 Fögderien, 10 Härad, 9 hela Prosterien samt delar af 2, 3 hela Häradshöfdinge-Jurisdictioner och hälften af 1. Fögderierna äro: Göinge, innefattande 2 Härad, Wästra och Östra Göinge: Åsbo, hwartil höra 3 Härad, Norra och Södra Åsbo, samt Bjära: Willands bestående af 3 Härad, Willands, Gårds och Albo: Ingelsta, inbegripande 2 Härad; Ingelsta och Järesta. Mantalen äro 3084. De 9 Prosteriena heta Willands, Gärds, Albo och Järesta, Ingelsta, Östra Göinge, Wästra Göinge, Norra Åsbo, Södra Åsbo, Bjära. Utaf Häradshöfdinge-Jurisdictionerne innefattar en Göinge Fögderi, den andra Willands, Gärds och Albo Härad, den tredje Åsbo Fögderi; den halwa Jurisdictionen består af Ingelsta och Järesta Härad i detta Län, samt 2 Härad i Malmö Län. Pastoraten äro 75, hwartil höra 3 Städer och 146 Soknar. Huwudstaden heter Kristianstad. De öfrige Städerne äro Cimbrishamn och Engelholm.

Skåne, (Södra). Detta Höfdingdöme kallas jämwäl, efter sin huwudstad, Malmö Län. Dess läge är mellan 55 gr. 20 min. och 56 grad. 18 min. Polhöjd. Det omgiwes af Norra Skåne, Östersjön, Öresund och Kattegat. Det håller i längd 13 mil. Bredden är olika; den största är 8 mil. Uti widd håller det 38.6 qv. mil, däraf watn intager 0.6 och landet 38 qvadr. mil. Marken är i allmänhet ganska jämn och har widsträckta slätter. Inre delen af landet, som gränsar til Norra Skåne är något ojämn och til en del bärgaktig, men inga höga bärg finnes därstädes. Jordmånen är nästan öweralt ganska bördig. — De största Åarne äro Käflinge-ån och Rönne-ån. De största Sjöarne äro Ringsjön och Wombsjön. — Förnämsta produkten är säd. Andre betydlige produkter äro boskap, gäss, fisk af hwarjehanda slag,samt frukt. Honing och wax finnes rikeligen. Af skattbara mineralier finnes stenkol, kalk och flintsten. En nödwändig wara är brist på, och det är skog, hwarföre man på många orter nödsakas bränna torf. År 1810 utgjorde den öpna åkerjorden 242021 tunnland, eller 10.46 qv. mil, det är litet mer än en fjärdedel af landets areala widd. Samma år war utsädet: Tunnor wete 1973, råg 27174, korn 56465, hafra 28259, blandsäd 7981, ärter 6126, potäter 7352. Summa 135330. Skörden war: tunnor wete 11858, råg 135870, korn 282325, hafra 141295, blandsäd 39905, ärter 30630, potäter 66168. Summa 708031. Samma år underhöllos: hästar 50996, oxar 24192, kor 30789, ungnöt 31156, får 73692, par dragare 37594. — Detta Län är i anseende til Folkmängden det andra, men i anseende til befolkningen det första i Riket. År 1810 war Folkmängden 153124, däraf 76017 woro mankön och 77807 qwinkön. Af förenämnde summa wistades 17143 i Städerne och 135981 på Landsbygden. Således war befolkningen 3966 människjor på qvadrat milen. Följande förtekning wisar Folkmängdens tiltagande från år 1754.

År Folkmängd.
1754 109401.
1769 117461.
1795 136776.
1800 142056.
1805 149892.
1810 153124.

Således har Folkmängden på 56 år ökat sig med 44423. Emedan skörden, när potäterne afdragas war 641853 tunnor, och därifrån årliga utsädet circa 128000 tunnor, utom potäterne afdragas, så återstå 513863 tunnor, hwilka fördelade på 153124 personer lämnar åt hwarje 3.3 tun[ 678 ]nor säd til underhåll. Antager man nu at en person ung och fullwuxen öwerhuwud räknad kan bärga sig om året med 2.6 tunnor, så återstå wid pass 114000 tunnor säd, som från Länet årligen kunna afsättas. — Krono-Inkomsterne från detta Län stego år 1804 til 177630 R:dr, bestående af ordnarie upbörden och bränwins bränneri-afgiften, men oberäknadt de extra ordinarie inkomsterne. — Landet är indeladt i 5 Fögderien, 13 Härad, 12 hela Prosterien och delar af 2, samt 4 hela Häradshöfdinge-Jurisdictioner och en half. Fögderiena äro 1:o Oxie, Skjuts och Wemmenhögs, 2:o Ljunits och Herresta, 3:o Bara, Torna och Harjagers, 4:o Färs och Frosta, 5:o Onsjö, Rönnebergs och Luggude Häraders. Prosteriena äro Oxie, Skjuts, Wemmenhögs, Ljunits och Herresta, Bara, Torna, Harjagers, Färs, Frosta, Onsjö, Rönnebergs, Luggude. Jurisdictionerne innefatta 1:o Oxie, Skjuts och Wemmenhögs, 2:o Färs och Frosta, 3:o Bara, Torna och Harjager, 4:o Rönneberg, Onsjö och Luggude Härad. Hälften af den femte består af Ljunits och Herresta. Mantalen äro 4448. Pastoraten äro 128, hwartil höra 7 Städer och 266 Soknar. Huwudstaden heter Malmö. De öfrige Städerne äro Lund, Landskrona, Ystad, Hälsingborg, Skanör och Falsterbo.

Skånela, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län, innefattar 2 Soknar: Skånela, Moderförsamling, belägen i Semminghundra Härad, och Norrsunda, Annex, i Erlinghundra Härad, håller i widd 0.62 qv. mil, samt består af 39.5 Mantal. Utsädet är 900 Geometriska tunnland. År 1810 war Folkmängden 1268. — Skånela Sokn håller i widd 0.34 qv. mil, samt består af 32 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig och skogbewuxen. Jordmånen består mästadelen af lera. År 1810 war Folkmängden 595. Kyrkan är belägen under 59 gr. 36 min. Polhöjd; 2.5 mil från Stockholm. Den betydligaste Gården är följande:

Skånelaholm, en Sätesgård belägen wid sjön Fysingen, äger 40 tunnors utsäde i bördig jordmån, god äng swarande mot åkern, tilräckelig skog, godt mulbete, fiske i Fysingen, wacker åbyggnad af sten, så i mangård som i ladugård, en trägård.

Skånes, en ansenlig och wälbygd Gård uti Skognens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge, wid Levanger-fjorden. Här har fordom warit en Fästning eller skans, hwaraf ännu ses lämningar,

Skånevig, et Pastorat och Tingslag uti Hordeland i Norge, består af 3 Soknar: Skånevig, Moderförsamling, samt Holmedal och Åkre, Annexer. Tingsstället är Gården Gielmervigen. År 1801 war Folkmängden 1784.

Skåning, et Härad i Wästergötland och Mariestads Län, innefattar 1 Stad Skara och 19 Soknar: Skara, Bjärklunda, Hendene, Åsaka, Synnerby, Skalmäja, Gerum, Saleby, Träsberg, Härjewad, Jung, Ottum, Fyrunga, Winköl, Marum, Wånga, Edswära, Qwänum, Tråwa.

Skårby, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Ljunits Härad, är Annex til Balkåkra Pastorat, samt består af 18.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 647. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Skåre, et Tingslag uti Ryefylke Fögderi uti Stavangers Amt i Norge. Tingsstället är Gården Gloppen.

Skåre, en Sokn belägen på ön Karmen, är Annex til Torvestads Pastorat i Stavangers Amt i Norge.

[ 679 ]Skårebo, en Kronogård uti Kristwalla Sokn i Småland, är Boställe åt andra Majoren wid Kalmare Regimente, består af 1 Mantal, äger med underliggande torp öwer 20 tunnors utsäde, godt höbol, men saknar skog. Mangården är någorlunda bebygd, af trä, med en trägård.

Skäggenäs, en Landtudd uti Ryssby Sokn i Småland, har en god och säker hamn, där 14 à 16 fot djupgående fartyg kunna inlöpa.[Dj 5]

Skäggesta, en Gård uti Törnwalla Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger wacker åbyggnad.

Skälboö, en Sätesgård uti Skönberga Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, godt men icke öwerflödigt höbol, tilräckelig skog för Gårdens behof, ganska wacker åbyggnad af trä, tämeligen ansenlig trägård.

Skälby, en Sätesgård uti Järfälla Sokn i Upland, äger 22 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, hjelpelig skog, mindre ansenlig åbyggnad at trä, medelmåttig trägård.

Skälby, en Sätesgård uti Bred Sokn i Upland, består af 1 Mantal, äger 16 tunnelands utsäde i god och bördig jordmån, hö til 50 à 60 sommarlass, gammal mangårdsbyggnad af trä, med en trägård. Brist är på skog, endast 2 små granlundar finnes i beteshagarne. Under Gården hörer Gammelbo, rå och rörs hemman, har 6 tunnors utsäde, 10 lass hö, men ingen skog.

Skälby, en Kongs Ladugård uti Kalmar Sokn i Småland, belägen 0.3 mil från Staden, är anslagen til Boställe åt Landshöfdingen i Kalmare Län.

Skällby, en Sätesgård i Södermanland.

Skällnora, en Kongsgård i Upland.

Skällwik, et Regalt Pastorat i Östergötland och Hammarkinds Härad, wid hawet, innefattar 2 Soknar: Skällwik, Moderförsamling, och Sankt Anna, Annex, samt består af 113.4 Mantal. En del af Pastoratet består af en ansenlig skärgård innefattande en myckenhet öar och holmar. Utsädet är 740 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2761. — Skällwik Sokn består af 48.6 Mantal. Marken är til det mästa jämn, likwäl strödd med smärre högder. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes någorlunda hjelpeligt, men ej til afsalu då soknens hela beräknings behof blott tages i betraktande. Utsädet af all slags säd sammantaget är 450 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1115. År 1790 war densamma 972. Kyrkan är belägen under 58 gr. 27 min. Polhöjd; 5 mil från Linköping. Den betydligaste Gården heter Stegeborg. Andre ansenlige Gårdar äro Degerhof och Herreborum. I soknen finnes Ormestorps Järnmalms-gruwa, hwarest numera masugnen är ödelagd, men dock järnmalm årligen uptages och til andra Järnwärk uti och utom Östergötland afyttras.

Skälsnäs, en Sätesgård uti Hult Sokn i Småland, består af 2 Mantal. Utsädet är 25 tunnor, 10 om hösten och 15 om wåren. Höbolet är hjelpeligt, men skogen sparsam. Mangården består af 2 trä-byggningar, huwudbyggningen gammal, men flygelen nyare. Ingen trägård finnes, endast kryddland och kålgård.

Skälsta, en Sätesgård uti Håtuna Sokn i Upland, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, men lider brist på skog. Mangårds[ 680 ]byggnaden af trä, lerslagen och rappad, är wacker.

Skämningsfors, en Sätesgård uti Brandstorp Sokn i Wästergötland, består af 3.6 Mantal. Jordmånen är sand och sandmylla. Åkern är indelad i tredingsgärden. Utsädet är 10 tunnor råg och 23 tunnor wårsäd. Ängen ger 140 lass hö. Mulbetet är godt. Skogen är tilräckelig, bestående af både såg- och byggnings-timmer. Mangården består af en ansenlig och wacker huwudbyggning af tegelsten 2 wåningar hög, med widhängande flyglar 3 wåningar höga. Trägården, til större delen anlagd af nuwarande ägare, är försedd med många fruktträn. Här underhållas 6 à 7 hästar, 72 nöt och 60 får. Til Gården höra 1 sågwärk och mjölqwarn samt 14 dagswärkstorp.

Skämsta, en Sätesgård i Södermanland.

Skär, en Sätesgård uti Aspö Sokn i Södermanland, äger 20 tunnors utsäde, swagt höbol, knapt hjelpelig skog.

Skärblacka, et Järn-manufacturwärk uti Kullersta Sokn i Östergötland, tilwärkar årligen med en hammare 300 skeppund ämnesjärn. Manufacturwärket består af en räckhammare för 2 stockar, samt 2 spikhamrar. Mangårdsbyggnaden är hjelpelig, men smedjor, bod och arbetarnes boningsrum äro dels af sten, dels af uprättstående timmer, rappade in- och utwändigt, altsammans wackert och nybygdt. Wärket har ingen skog, men koltäkten fås från Grensholms skogar, tilhörande en och samma ägare.

Skärbo, en Herregård uti Tanum Sokn i Bohusland, äger 30 tunnors utsäde, förswarligt höbol, ingen skog, wacker mangårdsbyggnad af trä.

Skärby, en Sätesgård i Södermanland.

Skärf, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Walla Härad, är Annex til Winga Pastorat, samt består af 15.6 Mantal. Marken är nästan jämn. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla. De fläste hemman äga hjelpelig skog och några få ymnig. Utsädet är 300 tunnor, 100 om hösten och 200 om wåren. År 1810 war Folkmängden 366. Kyrkan är bekägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Skolltorp, Husgärdet och Dwintshaga.

Skärkeryd, en Sätesgård i Småland.

Skärkind, et Härad i Östergötland, innefattar 5 Soknar: Skärkind, Gista, Gårdby, Östra Ryd, Yxnerum.

Skärkind, en Sokn och Regalt Pastorat i Östergötland och Skärkinds Härad, består af 57.6 Mantal. Marken är merendels jämn. Inga betydliga bärg finnas. De flästa hemman äro skoglösa. Utsädet är 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1462. Kyrkan är belägen under 58 gr. 28 min. Polhöjd; 2 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Skörringe, Halleby, Hagelsta, Hersberga.

Skärplinge, en By uti Österlöfsta Sokn i Upland. Där äro 2 Sätesgårdar bestående af 2 Mantal, däraf det ena besås med 10 à 12 tunnor, men det andra är lagt til höslag, och giwa de bägge nära 200 lass. En wacker Sätesbyggnad pryder stället. Ladugården belägen på 2 öar, är bebygd med 3 wackra stenhus, däraf det ena är försedt med ett litet torn. Til Gården höra 1 tegelbruk, 1 wattuqwarn och 1 sågwärk.

Skärshyttan, et Järnwärk uti Grythytta Sokn i Wästmanland, betår af 1 hammare med 300 skeppund stångjärnssmide.

Skärsjö, en Sätesgård i Småland.

[ 681 ]Skärsjöhult, en Sätesgård uti Elmeboda Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger mellan 30 och 40 tunnors utsäde, förswarligt höbol, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Skärsta, en Sokn och Regalt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wista Härad, består af 72 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn, men på de flästa ställen god och fruktbärande, ehuru små mossar och ljunghedar här och där finnes. Rådande jordmånen är stark lera. Utsädet är 1300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1668. Kyrkan är belägen under 57 gr. 55 min. Polhöjd; 1.7 mil från Jönköping. De betydligaste Gårdarne heta Lyckås, Säby, Flädinge.

Skärsäter, en Sätesgård uti Österlöfsta Sokn i Upland, består af 1 Mantal; därtil höra 4.2 Mantal underlagde höslags hemman, äger 30 à 35 tunnors utsäde, samt 12 à 1500 lass hö. Skogen är widsträckt men nedfäldes af en häftig storm år 1795.

Skärwa, en Sätesgård uti Nättraby Sokn i Bleking, består af 1.2 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, förträffelig bokskog, prydlig mangårdsbyggning af trä, med en ansenlig trägård.

Skärwik, et Järnwärk uti Skinskatteberg Sokn i Wästmanland, består af 1 hammare med 600 skeppund stångjärnssmide.

Skäwesund, en berustad Sätesgård uti Glanshammar Sokn, wid Hjelmaren, består af 3 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, någorlunda godt höbol, men lider brist på skog. Åbyggnaden är förswarlig, med en wacker och wäl underhållen trägård.

Sköfde, en Stad i Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, är belägen på en slättmark, under 58 grad. 24 min. Polhöjd; 34 mil från Stockholm och 4 mil från Mariestad. Staden är regulär, har skapnad af en Rectangel, håller i längd 432 famnar, i bredd 200, och i widd 34 tunnland. Gatorna äro raka och breda samt afskära hwarandra i räta winklar; de äro 14 til antalet, hwaraf 5 gå efter längden af Staden och 9 efter bredden. År 1810 war antalet af hushållen 143 och Folkmängden 549, däraf 225 woro mankön och 324 qwinkön. Jordbruk, Handtwärk och Handel äro de wäsendtligaste näringsfången. Här finnes wid pass 8 Handelsmän, och 26 Mästare uti 18 särskildta handtwärk. Af byggnader märkes kyrkan som har et wackert torn. Marknad hålles här den 4 April och 18 Octob. enligt Almanackan; enligt Tunelds Geografie jämwäl d. 25 Januari, 27 Mars och 29 Julii. Stadens numer bland Rikets Städer är 63. År 1810 war öpna åkerjorden 325 tunnland. Samma år underhöllos här 50 hästar, 24 oxar, 90 kor, 30 ungnöt, och 100 får. — Staden jämte Soknarne Sköfde, Ryd, Suntetorp, Swentorp, Forsby, Hagelberg, Kyrketorp och Wåmb utgöra et Regalt Pastorat, som består af 108.8 Mantal. År 1810 war dess Folkmängd 3824.

Sköfde, en Sokn hörande til förenämnde Pastorat, är belägen omkring Staden, samt består af 23.3 Mantal. Marken är, utom några hemman som äro belägna på bärget Billingen, öweralt någorlunda jämn. Rådande jordmånen på och i trakten af nämnde bärg är sand, och på den öfriga delen lera. Några hemman hawa ymnig, några alsingen, men största delen hjelpelig tilgång på skog. År 1810 war Folkmängden 606. Soknen nyttjar Stadens kyrka til sin Gudstjänst. — Uti Sköfde Pastorat [ 682 ]äro de betydligaste Gårdarne Clastorp, Knista, Suntetorp, Gammalstorp, Amentorp, Huseby och Risa. Dessutom finnes här Carls Alunwärk, en Pappersfabrik Gustafsbruk kallad, samt Linoljeslageriet Millomqwarnen.

Sköfde, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kullings Härad, är Annex til Algutstorps Pastorat, samt består af 24 Mantal. Marken är i allmänhet jämnare än i Algutstorp Sokn, dock mycket bärgaktig. Rådande jordmånen är sand och sandmylla, ehuru på några ställen finnes lera och lermylla. Ängen är tämeligen förmånlig. På skog är brist. Utsädet är 16 à 18 tunnor på Mantalet. År 1801 war Folkmängden 696. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Sköfde, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ale Härad, är Annex til Skepplanda Pastorat, samt består af 32.7 Mantal. Jordmånen är nästan öweralt sandaktig. Skogen är ymnig. År 1805 war Folkmängden 1042. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Sköldinge, på Kartan Skyllinge kallad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Oppunda Härad, består af 57.3 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. En del hemman hawa god skog, de flästa hjelpelig och några ingen. Utsädet är 650 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1266. Kyrkan är belägen under 59 gr. 3 min. Polhöjd; 4.5 mil från Nyköping. De betydligaste Gårdarne heta Hålbonäs och Årsta.

Sköldenora, en Kongsgård uti Fresta Sokn i Upland, belägen wid sjön Norrwiken, består af 3.4 Mantal, äger 42 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, klen skog, wacker åbyggnad, bestående af en huwudbyggning af tegelsten om 2 wåningar, med 2 flygelbyggningar af trä. Til Gården hörer en mjölqwarn med 4 par stenar.

Sköldstad, en Frälse Sätesgård uti Wikingstad Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 25 à 30 tunnors utsäde, swagt höbol, litet mulbete, någon men otilräckelig skog, medelmåttig mangårdsbyggnad af trä. Därtil höra 3.2 Mantal bondehemman och 7 torp.

Skölwened, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, innefattar 4 Soknar: Skölwened, Moderförsamling, Källunga, Hof och Sämb Annexer, samt består af 46.4 Mantal. Utsädet är 640 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1194. — Skölwened Sokn består af 11 Mantal. Marken är i allmänhet jämn, men mycket stenbunden. Jordmånen är mästadelen sandmylla. Soknen har någon löfskog inom hägnaderne, som mer kan tjäna til prydnad än nytta; lider för öfrigt mycken brist på bränsle och byggnadswirke. Utsädet är 170 tunnor. Kyrkan är belägen under 58 gr. 2 min. Polhöjd; 5.8 mil från Wänersborg.

Skön, et Regalt Pastorat i Medelpad, innefattar 3 Soknar: Skön, Moderförsamling, Timerå och Alnö, Annexer, håller i widd 1.3 qv. mil, samt består af 70 Mantal. Utsädet är 730 tunnor. I hela Norrland finnes intet Pastorat som är så wäl bebodt och befolkadt som detta. År 1810 war Folkmängden 2087. Befolkningen är således 1600 människjor på qvadrat milen. — Skön Sokn håller i widd 0.38 qv. mil, samt består af 31 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Jordmånen är öweralt mer och mindre lerblandad. På nödig wedbrand är brist. Utsädet af råg, korn, hafra [ 683 ]blandsäd är 330 tunnor. Denna Sokn är jämwäl bäst bebodd och befolkad af alla i Norrland. År 1810 war Folkmängden 713. Befolkningen är således 1887 människjor på qvadrat milen. Prästebolets utsäde på öpen åker och nyristningar stiger til 20 tunnor. Höbolet är hjelpeligt. Almogens förnämsta näringsmedel är åkerbruk, men et wigtigt näringsfång är ock strömmingsfiske. Här underhållas 130 hästar, 20 oxar, 400 kor, 160 ungnöt, 420 får, utom getter och swin. Kyrkan är belägen under 62 gr. 25 min. Polhöjd; 3.6 mil från Härnösand och 0.6 mil från Sundswall. I Soknen finnes i sednare tider anlagd en Glasfabrik kallad Skönwik.

Skönberga, en Sokn i Östergötland och Hammarkinds Härad, är Annex til Söderköpings Pastorat, samt består af 33.7 Mantal. Marken är til hälften jämn och den andra hälften ojämn och backig. Jordmånen består til twåtredjedelar af bättre och sämre lera, och til en tredjedel af sandmylla. Af skog har en tredjedel af soknen hjelpeligt, men twåtredjedelar lida därå brist. Utsädet är 420 tunnor, torparenas, såsom okändt, oberäknadt. År 1810 war Folkmängden 1154. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Söderköping. De betydligaste Gårdarne heta Bolltorp, Wiggeby, Liljesta, Fullersta, Skälboö och Braborg.

Sköndal, en Sätesgård i Södermanland.

Skönnarbo, et Järnwärk uti Källmo Sokn i Östergötland, består af 3 stångjärnshamrar med en stålugn, har wacker åbyggnad, samt äger tilräckelig skog til Wärkets drift.

Skörby, en Sätesgård i Upland.

Skörstorp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Hångsdala Pastorat, består af 10.4 Mantal. Marken är sluttande från öster til wäster. Jordmånen är sandblandad swartmylla. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 247. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Orreholmen.

Skörtinge, en Herregård uti Skärkinds Sokn i Östergötland, består af 2.5 Mantal, dels Säteri, dels Frälse, hwarunder brukas Frö, 3 Mantal Frälse och Lundby, 1 Mantal Rusthåll, äger 100 tunnors utsäde, stort höbol, hjelpelig skog, wacker mangårds huwudbyggning af trä, reveterad, trägård med orangeri.

Sköttorp, en Frälsegård uti Järpås Sokn i Wästergötland, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 150 stackar, tilräckelig skog, förswarlig åbyggnad.

Slagen, en Sokn, är Annex til Sems Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge. Uti ån som flyter härigenom är godt laxfiske.

Slagårda, en berustad Sätesgård uti Lillhärad Sokn i Wästmanland, består af 2 Mantal, äger 32 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, ymnig skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Slaka, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Hanekinds Härad, är Praebende åt en Lector wid Linköpings Gymnasium och består af 41.6 Mantal. Marken är jämn. Bärg och högder finnes icke. Jordmånen består til det mästa af lera, men wid wissa hemman omkring kyrkan är endast sand. Soknen lider brist på skog, ehuru de fläste hemman äga mer eller mindre däraf i sina skogshagar. Utsädet är mellan 5 och 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1055. Kyrkan är belägen under 58 grad. 22 min. [ 684 ]Polhöjd; 0.6 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Normestorp, Lambohof och Haddorp.

Slaksta, en Sätesgård i Södermanland.

Slattefors, en Sätesgård uti Landeryd Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, skog til husbehof, nödtorftigt mulbete, mindre wälbygd mangård, 1 trägård, 1 mjölqwarn, 1 sågwärk, 1 tegelbruk. Därunder lyda 2 Mantal Frälsehemman och 7 torp.

Slefringe, en Sätesgård uti Åtwed Sokn i Östergötland, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, förswarlig åbyggnad med en wacker hushållsträgård.

Slemdal, en Sokn, är Annex til Eidangers Pastorat uti Tellemarken i Norge. Inbyggarne hawa god förtjänst af deras skogar med kolning til Fossums och Laurvigs Järnwärk, samt sågtimmers hygge til Skeens sågwärk.

Sletten, en Sokn, är Annex til Hitteröens Pastorat uti Fosens Fögderi uti södra Trondhiems Amt i Norge.

Slidre, et Pastorat och Tingslag uti Landskapet Valders uti Kristians Amt i Norge, består af 6 Soknar: Slidre, Moderförsamling, samt Lommen, Röen, Hegge, Voldbroe och Rogen, Annexer. Moderkyrkan är en stor och prydlig byggning. Almogens förnämsta näring är jordbruk och boskapsskötsel, samt försäljning af boskap och fetaljewaror. År 1801 war Folkmängden 3107.

Slimminge, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, är Annex til Ewerlöfs Pastorat, samt består af 32.5 Mantal. Marken är ojämn. Jordmånen är ganska olika, bestående af bördigare lera, skogslera, något sandmylla och äwen stenbunden mark. På slätterne finnes torfjord til husbehof, men skogarne, som warit ansenlige medtagas årligen ganska strängt, och intet planteras i stället. Den betydligaste Gården heter Brödda. Utom denna Gårds jordbruk är soknens utsäde 5 à 600 tunnor af all slags säd. Et Oljeslageri finnes i Soknen. År 1805 war Folkmängden 949. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Slitöhamn, en Hamn wid östra kusten af Gottland, i Othems Sokn, är den bästa af alla hamnar som omgiwa Gottland, så wäl i anseende til sin djuplek som rymlighet, hwadan äwen et inlopp fordom warit skyddadt af et å en holme där utanföre anlagt Kastell Carlswärd kalladt, hwarefter numera endast rudera finnes, äwensom efter en Skans, som hetat Carlsbälte. Trakten omkring hamnen är ganska tjänlig för at där anlägga en Handelsstad; sådant har ock warit påtänkt i Kon. Carl den Tolftes tid, men aldrig bliwit wärkstäldt. Nu finnas wid hamnen endast 4 kalkugnar anlagde. Uti hamnen kan en Örlogsflotta beqwämligen hawa sin station, emedan isen aldrig hindrar dess utlöpande hwarken wår- eller höstetiden. Midten af hamnen är belägen under 57 gr. 44 min. Polhöjd.

Slomarp, en Sätesgård i Östergötland.

Slottswik, en Sätesgård i Södermanland.

Sluben, en ganska ansenlig och wäl odlad Gård, en half mil från Trondhiem, uti Hlade Sokn uti södra Trondhiems Amt i Norge, är försedd med prydlig åbyggnad och en wacker trägård.

Slumswik, en Sätesgård i Wästergötland.

[ 685 ]Slutu, en ansenlig och wälbygd Gård uti Eidsbergs Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.

Slungstad, äro 3 betydliga Gårdar uti Borgunds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Slågerup, på Kartan Slågarp kalladt, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, innefattar 2 Soknar: Stora Slågerup, Moderförsamling, och Lilla Slågerup, Annex, samt består af 30.5 Mantal. Utsädet är 1540 tunnor. År 1805 war Folkmängden 850. — Stora Slågerup Sokn, ehuru Moderförsamling, är mycket mindre än Annexan, samt består af 7.8 Mantal. Marken är jämn, större delen utgör lera och en del är grudaktig. Här är ingen skog, men en del hemmans åboer hawa genom et nyligen skedt enskifte bliwit ägare af någon torfjord. Utsädet är 510 tunnor. År 1805 war Folkmängden 289. Kyrkan är belägen under 55 gr. 27 min. Polhöjd; 1.8 mil från Malmö. — Lilla Slågerup Sokn består af 22.7 Mantal. Marken är här likaledes tämeligen jämn och utgör ymsom lera och grud. Här finnes icke heller någon skog, men wäl någon torfjord til husbebof. Utsädet är 1030 tunnor. År 1805 war Folkmängden 561. Kyrkan är belägen 0.1 mil från Moderkyrkan. — I denna Sokn är en Krono Sätesgård, som består af 3.5 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, ingen skog, men torfjord til husbehof. Mangårdsbyggnaden är prydlig efter en nyligen skedd reparation, eller rättare sagt nybyggnad

Släben, en Lastageplats under Kristiania Tulldistrikt i Norge, har Kongl. Tullbetjäning.

Slädene, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Lewene Pastorat, samt består af 8 Mantal, men enligt jordeboken af 17.25, hwilka äro tagne af Lewene Sokn. Soknen äger mycket widsträckta fält af bärg, backar och mossar, men tillika slät och jämn mark, med obehindradt watnaflopp. Jordmånen består af lera och lermylla, samt en widlyftig sträcka af saltartad jordmån, hwilken wisar likasom en rimfrost på marken, då wackert wäder följer på et föregående rägn. Här har ock försök i smått bliwit gjort för at däraf koka salt, som tämeligen lyckats. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 30 tunnor på Mantalet, af alla de sädesslag som i orten äro gängse. Planeringen af potäter är i tiltagande. Höbolet är swagt på de flästa ställen. År 1810 war Folkmängden 179. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Slädene, en Sätesgård i förenämnde Sokn, är Boställe åt Öwersten wid Wästgötadals Regimente, består af 4 Mantal, äger 30 tunnors utsäde på Mantalet, ganska godt höbol, ansenlig och widsträckt skog, stor och prydlig åbyggnad af sten, med en ansenlig och wacker trägård.

Slängerud, en Sätesgård i Wärmeland.

Släp, en Sokn i Halland och Fjärås Härad, är Annex til Walda Pastorat, samt består af 47.2 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig, i synnerhet utmarken. Rådande jordmånen är god lera och lermylla. På skog är brist, utom några få hemman, som hawa obetydlig surskog, dock icke til husbehof. Utsädet är, utom potäter, 636 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1115. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Särö och Stjärneberg.

Slätbaken, en ansenlig Wik af Östersjön uti Östergötland, mellan Björkekinds och Ham[ 686 ]markinds Härad, håller i widd 0.15 qvadrat mil.

Slättebo, et Härad på Öland, innefattar 4 Soknar: Köping, Repplinge, Högsrum, Alböke.

Slättered, en Sätesgård uti Wistorp Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, litet och magert höbol, ymnig skog, stor och ansenlig mangårdsbyggning af trä, widlyftig trägård med många fruktträn.

Slätthult, en Sätesgård i Småland.

Slätthög, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Albo Härad, innefattar 2 Soknar: Slätthög, Moderförsamling, och Mistelås, Annex, samt består af 62 Mantal. Utsädet af råg, korn, blandsäd och hafra, är på 1020 tunneland. År 1810 war Folkmängden 1992. — Slätthög Sokn består af 41.2 Mantal. Marken är i allmänhet ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad mylla. Skog finnes hjelpeligt, på några ställen ymnigt. Åkerjorden består af sand och swartmylla. Utsädet af råg, korn, blandsäd och hafra är 775 tunneland. Betet är i allmänhet skäligen godt. År 1810 war Folkmängden 1453. Kyrkan är belägen under 57 grad. 4 min. Polhöjd; 2.5 mil från Wexiö. I soknen finnes et Järn-manufacturwärk, som tilhörer Sätesgården Tagel i Mistelås Sokn och är privilegieradt för 1 knipp- och 2 spikhamrar. Koltilgången hämtas från Tagels skogar.

Slätåkra, et Regalt Pastorat i Halland och Halmstads Härad, innefattar 2 Soknar: Slätåkra, Moderförsamling, och Qwibile, Annex, samt består af 86 Mantal. Utsädet är 1500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1785. — Slätåkra Sokn består af 52.2 Mantal. Marken är bärgaktig och rådande jordmånen är sand. De fläste hemman äro belägne wid och mellan bärgen. Soknen har på sina ställen tilräckelig skog, i synnerhet af bok och andra löfträn. Utsädet är 890 tunnor, af råg, korn, blandsäd och hafra. År 1805 war Folkmängden 1097. Kyrkan är belägen under 56 gr. 49 min. Polhöjd; 1.3 mil från Halmstad.

Slöinge, et Regalt Pastorat i Halland och Årstads Härad, innefattar 2 Soknar: Slöinge, Moderförsamling, och Eftrå, Annex, samt består af 53 Mantal. Utsädet är 1200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1158. — Slöinge Sokn består af 22 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Et och annat hemman har lerjord. Skog finnes ej, undantagande här och där någon liten löfskog. Några hemman hawa tilgång på bränntorf. Utsädet är 500 tunnor, hwaraf blandsäd och hafra utgör en tredjedel. År 1805 war Folkmängden 476. Kyrkan är belägen under 56 grad. 51 min. Polhöjd; 2 mil från Halmstad.

Slöta, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, innefattar 2 Soknar: Slöta, Moderförsamling, och Karleby, Annex, samt består af 76 Mantal. Utsädet är 2400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1427. År 1750 war densamma 1024. — Slöta Sokn består af 45.3 Mantal. Inom denna Sokn är Ålleberg beläget, hwarifrån marken är mycket sluttande ned åt de jämnare åkerfälten och ängarne. Åt en annan trakt af denna Sokn är jordytan mycket ojämn, bestående af många större och smärre kullar, samt här och där mossar och dälder. Jordmånen är stark swartmylla, samt sand- och lerblandad mylla jämte litet märgel, och på några ställen stenblandad jord. Skog finnes aldeles icke, utom wid 3 [ 687 ]hemman, där ängarne prydas af löfträn. Ängarne äro i allmännhet torra och magra. Åkerbruk är Almogens förnämsta näringsfång. Utsädet är 1500 tunnor. Medelafkastningen af säden kan räknas til femte kornet. Jordbrukaren afyttrar et icke obetydligt qvantum säd i Wänersborgs Län, särdeles i Borås. År 1810 war Folkmängden 886. Kyrkan är belägen under 58 gr. 7 min. Polhöjd; 6.5 mil från Mariestad. Kyrkoherde-Bostället är af nuwarande innehawaren til det mästa flyttadt på ny plan, med nya rymliga byggningar. Åkerjorden utgör 53, och ängen 85 tunnland. Nära wid Bostället är et wackert lager af jordmärg, som går up i dagen och nyttjas til witlimning. De betydligaste Gårdar i soknen heta Saleby och Kettilstorp. På Saleby utmark finnes et sandstensbrott, där ganska tjänlig sten til byggnad upbrytes och begagnas.

Smedby, en Sätesgård uti Österåker Sokn i Upland, består af 4 Mantal, äger mellan 40 och 50 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, liten men städad mangårdsbyggnad af trä, med en trägård, ingen skog, utan hämtar sit behof från underliggande hemman.

Smedby, et Consistorielt Pastorat på Öland i Södra Fögderiet på wästra kusten, innefattar 2 Soknar: Smedby, Moderförsamling, och Södra Möckleby, Annex, håller i widd 0.62 qv. mil, samt består af 33.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1049. — Smedby Sokn håller i widd 0.25 qv. mil, samt består af 18 Mantal. Hon är til markens beskaffenhet nästan af samma egenskap som Öland i allmänhet, i synnerhet södra delen däraf, det wil säga, består af en slät och jämn kalkstensklippa, til en del nästan aldeles bar, til en del mer eller mindre höljd af mull och grus, åt öster altid långsluttande men åt wäster brantare med flere afsatser. Wid första afsatsen framskjuter under kalkstensbärget et Alunskiferlag, öwerhöljdt af jord, i början ganska grundt, men djupare i samma mån det går åt wäster, där äwen stundom träffas någon lera. Längst i wäster nedanom sidsta afsatsen ända til sjöstranden består grunden endast af groft sjögus eller småsten. Landet är således naturligen deladt i 3 Afdelningar. Den öwersta och östra delen som kallas Alwar är widlöftig och ofruktbar, nyttjas endast til betesmark. Den medlersta utgör den egenteligen fruktbara delen af åkrar och ängar. Den nedersta och wästra också betesmark. Rådande jordarten är sandmylla och skiferjord, som af naturen torr, genom sit läge åwanpå skiferbärget, äger ännu mindre kraft at motstå torrka och blåst. Skog finnes alsingen: knapt här och där någon hasselbuske i ängarne, eller qwartershög enbuske på utmarken. Utsädet är: wete 10 à 15 tunnor, råg något öwer 100, korn 300 och något däröwer, hafra 120 til 150 tunnor. År 1810 war Folkmängden 351. Kyrkan är belägen 3 mil från Kalmar öwer sundet. — Hon är märkwärdig för sin besynnerliga byggnad och inrättning, bestående af 4 afdelningar, med en låg port mellan hwardera, nämligen af Förstuga, Sal, Förmak och Chor. Ingen Herregård, Säteri eller Frälsehemman finnes i soknen. Ölands Alunwärk har dock inköpt och underlagt Wärket et halft Kronoskatte-hemman N:o 3 i Stora Smedby, förmedladt från helt, hwilket i sednare tider bliwit enskiftadt. År 1813 war hemmanet obebygt, sedan alla husen på gamla tomten bliwit [ 688 ]nedrifne, men har sedermera bliwit försedt med prydlig åbyggnad. Dess öpna åkerjord utgör för närwarande något öwer 30 tunneland, men blir efter fulländad redan påbörjad odling wida mera. Wacker trägårdsplan, i saknad likwäl af åbo, är mindre wårdad. Tilräckeligt bete finnes samt höbol til 30 parlass eller däröwer. — Prästegården i samma by belägen, består af 1 Mantal oförmedladt, äwenledes enskiftad, äger några i soknen inberäknade kringströdda håpar, som brukas under Prästegården, också wid pass 30 tunneland åkerjord, som brukas i 4 säden, samt höwall af 25 til 30 häckar. Huwudbyggningen af trä brädfordrad, är rymlig och den öfriga åbyggnaden i godt stånd. Fruktträgård har af nuwarande Boställs-Innehaware år 1811 bliwit anlagd. Höga och lummiga Askar, hwaraf mangården omgiwes, gör på det eljest flacka och skoglösa landet et imposant utseende.

Smedbyn, (Wästra), en Skattegård uti Kila Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, hwarunder brukas et tredjedels Mantal i östra Smedbyn, äger mellan 90 och 100 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, ymnig skog, prydlig åbyggnad af trä, med en ansenlig trägård.

Smedjebacken, en By uti Norrbärke Sokn i Dalarne, har et wackert läge wid Kyrkan och sjön norra Barken, liknar mera en Småstad än en Landsby; har betydelig rörelse och sjöfart ända til Stockholm, genom Strömsholms Slusswärks kanal och Mälaren. De flästa af Bärgslagens effecter transporteras på denna segelled, och med de hit upgående Kanal-fartyg, erhåller Bärgslagen sina förnödenheter ifrån Huwudstaden, äwensom betydliga waru-transporter från Wästmanland och orterne kring Mälaren. Uti byn finnes et Kongl. Post-kontor, åtskilliga handtwärkare, några öpna handelsbodar, samt 2 betydliga Gårdar som äga öwer 20 tunnors årligt utsäde, med hjelpeligt höbol och skog.

Smedstorp, et Järnwärk uti Lilla Malm Sokn i Södermanland, består af 1 hammare med 550 skeppund stångjärnssmide, äger hjelpelig skog til Wärkets drift.

Smedstorp, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Ingelsta Härad, är Annex til Qwärresta Pastorat, samt består af 7.7 Mantal. Marken är merendels jämn. Den besådda jorden är dels lera, dels sand, dels mylla. Skog finnes ingen, utom wid Herregården Tunbyholm. Utsädet är: råg tunnor 100, korn 150, hafra 150. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Smedstorp, en Herregård uti förenämnde Sokn, har tilförene warit et berustadt Säteri, men numera allenast til en del; äger mellan 50 och 60 tunnors utsäde, förswarligt höbol, ansenlig mangårdsbyggnad.

Smula, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Åsarps Pastorat, samt består af 7.6 Mantal. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

SMÅLAND. Et Landskap i Götaland. Bästa Kartan häröwer är författad af C. P. Hällström, år 1809, uti stort folio format, samt utgiwen af Friherre S. G. Hermelin; men denna Karta innefattar icke hela Småland, utan därpå fattas östra delen eller Kalmar Län; däremot finnes Bleking därpå teknadt. — Namnet härleder sig från Finska ordet Suoma, med hwilket namn Landets urfödingar Jotarne beteknade sin nation. [ 689 ]Jotarne woro en gren af den stora Suomalaiska eller Finska Folkstammen och talade en mundart af Finska språket. När nu Göterne anlände til detta Land fogade de ändelsen land til ordet Suoma, och kallade landet Suomaland, hvilket i tidens längd bliwit förwandladt til Småland. Uti gamla Historien kallas det ock undertiden Finland. Det har i fordna tider haft sina egna Konungar. Det förer Titel af Hertigdöme. Dess Wapen är et på ända stående Lejon, som håller med framfötterne en upspänd båge, i silwerfält. — Småland är beläget mellan 56 grad. 8 min. och 58 gr. 16 min. Polhöjd. Det omgiwes i norr af Wettern och Östergötland; i öster af Östersjön; i söder af Bleking och Skåne; samt i wäster af Wästergötland. Det håller i längd 22 mil, i bredd 18, och i widd 264 qvadr. mil, däraf watn utgör 9.4 och torra landet 254.6 qv. mil. — Småland är et högländt land. Ingen ström kommande från något annat Landskap flyter genom detta land, men wäl taga här många strömar deras uprinnelse, som rinna åt Wettern, Östergötland, Östersjön och Kattegat. — Marken är i allmänhet bärgaktig, med stora bärgshöjder af långa sträckningar, dock skiljer sig märkeligen från inre delen den trakten, som är belägen wid Östersjön förnämligast norrut, hwarest bärgen förefalla branta, skarpa och nog skalliga med twärdjupa och trånga dalar imellan. Däremot den inre delen har wäl äwen så stora och ibland större bärgshöjder, men mera långsluttande och jordbetäckte, samt bewuxne, hwarimellan förekomma större rymder och upodlingsfält och somligstädes några slättmarker och hedar. Landet är altså bärgaktigt; men den åker som är odlad har en särdeles bärande jordmån. Mulbetet är kostligt, hwarför ock boskapsskötseln idkas med fördel; och detta Landskap underhåller en stor del af Riket med slaktoxar. På bok och andra slags skogar är godt förråd; men bok wäxer icke öweralt, utan endast i södra delen af landet. Malmtrakter äro flere inom Småland och dessutom många större och smärre strödda malmtfält. Malmerne bestå uti guld, silwer, koppar och järn, dock ganska ringa af de bägge förstnämnde slagen. De störste strömarne äro Ämån, Helgeån, Laga och Nissa. De största sjöarne heta Bolmen, 2.2 qv. mil, Åsnen, 1.6 qvadr. mil, Helga sjön, 0.6 qv. mil, Möckeln, 0.8 qv. mil, Widöstern, 0.4 qv. mil, Rotnen, 0.3 qv. mil, Koseken, 0.25 qv. mil, Myckelflon, 0.24 qv. mil. — Småland är et medelmåttigt bebodt och befolkadt land. År 1810 steg Folkmängden til 321413; Befolkningen är således 1217 människjor på qvadr. milen. — Inbyggarne nära sig förnämligast af åkerbruk och boskapsskötsel, jämwäl af något Bärgsbruk och skogshygge. Handelen idkas med bräder, bjälkar, masteträn, tjära, beck, potaska, säd, oxar, kött, talg, smör, ost, som är den bästa i Riket, jämwäl med fiskwaror, lin, humla, honing, samt något järn och koppar. — År 1810 steg den öpna åkerjorden til 173460 tunnland eller 7.5 qv. mil. Det är en trettiofemtedel af Landets storlek. Samma år war utsädet: tunnor wete 1304, råg 51059, korn 52269, hafra 30182, blandsäd 14809, ärter 1921, potäter 13823, summa 166463. Skörden war: tunnor wete 6448, råg 241742, korn 213076, hafra 124862, blandsäd 65374, ärter 8791, potäter 104461, summa 764753. Samma år underhöllos 45307 hästar, 57441 oxar, 130260 kor, 93994 ungnöt, 202599 [ 690 ]får, 51378 par dragare. Uti hela denna upgift är jämwäl Öland inbegripet. Småland jämte Öland innefattar 3 Höfdingdömen: Norra, Östra och Södra Småland. Dessa äro indelte i 16 Fögderien, hwilka bestå af 10090 Mantal. Städernas antal är 7. I anseende til Cleriska författningen innefattar Landet 2 hela Stift: Kalmar och Wexiö, samt delar af 2 Stift: Linköpings och Skara. I hänseende til Juridiska indelningen inbegriper det 2 Lagsagor: Kalmare Läns och Tio Häraders hwilka bestå af 17 Häradshöfdinge-Jurisdictioner. Beträffande Militäriska författningen så underhåller landet et Regimente Cavalleri och 3 Regimenten Infanteri, utom Båtsmän. Angående Bärgswäsendet så hörer norra delen til Östergötlands och södra delen til Skånes Bärgmästardöme.

SMÅLAND, (Norra). Detta Höfdingdöme, som jämwäl efter sin Huwudstad kallas Jönköpings Län, är beläget mellan 56 grad. 49 min. och 58 gr. 8 min. Polhöjd. Det omgiwes af Östergötland, Kalmar Län, Wexiö Län, Halland, Wästergötland och sjön Wettern. Dess storlek är 96 qvadrat mil, hwaraf watn intager 3.4 qv. mil och torra landet 92.6 qvadr. mil. — Marken är i allmänhet bärgaktig. Midt genom landet, från norr til söder, går en stor landtrygg, ifrån hwilken landets strömar hawa sina ursprung, och hwilka flyta dels åt Östersjön, dels åt Kattegat. Här finnas 2 Malmtrakter, den ena belägen uti sydöstra delen af Länet uti Alsheda Sokn, som innehåller guld och koppar; den andra är Taberget, beläget uti Jönköpings trakten, som helt och hållit består af idel järnmalm. Emedan här icke finnas widsträckta åkerfält, så bär icke landet så mycken säd, som tarwas til dess behof; däremot finnas sköna ängar och kostligt mulbete, som giwa lägenhet at underhålla mycken boskap, hwilken således är landets förnämsta produkt. År 1810 war Folkmängden 116131. Befolkningen är således 1209 människjor på qv. milen. Samma år utgjorde den öpna åkerjorden 55930 tunnland eller 2.46 qvadr. mil, som är en trettioniondel af landets areala widd. Utsädet war: tunnor, wete 212, råg 10837, korn 11435, hafra 23992, blandsäd 9044, ärter 815, potäter 4077. Summa 60412. Skörden war: tunnor wete 1060, råg 54185, korn 45740, hafra 95968, blandsäd 36176, ärter 3260, potäter 28539. Summa 264968. Samma år underhöllos 21630 hästar, 18659 oxar, 45738 kor, 28373 ungnöt, 68913 får, 15644 par dragare. — Länet är skattlagt til 3905 Mantal. Det är indeladt i 6 Fögderien, samt består af 9 Härad: Tweta, Wista, Mo, Norra Wedbo, Södra Wedbo, Östra, Wästra, Östbo, Wästbo, hwilka utgöra 5 Häradshöfdinge-Jurisdictioner. Största delen nämligen Wista, Tweta, Östra, Wästra, Östbo, Wästbo Härad höra til Wexiö Stift, mindre delen innefattande Norra och Södra Wedbo Härad lyda til Linköpings Stift; mindsta delen bestående af Mo Härad hörer til Skara Stift. Ädelfors guld och kopparwärk har egen Stat och Directör, som tillika är Bärgmästare uti Kronobergs och Skåne Bärgslag. Tabergs Järnbärgslag utgör et Bärgs-Fögderi hörande til Södermanlands och Östergötlands Bärgslag. I Länet finnes 1 Järngruwa Taberg, 14 masugnar och 11 järnhammarwärk. År 1803 war malmwinsten 8000 skeppund, stångjärnssmidet 4775 och ämnesjärnssmidet 517 skeppund, summa 5292 skeppund. Länet underhåller en del af Smålands Cavalleri [ 691 ]Regimente, samt 1 Regimente Infanteri kalladt Jönköpings Regimente, bestående af 100 man. Städerne äro 3, Jönköping, Huvudstaden, samt Ekesjö och Grenna.

SMÅLAND, (Södra). Detta Höfdingdöme, som efter sin Huwudstad och enda Stad, jämwäl kallas Wexiö Län, äwen ock Kronobergs Län, är beläget mellan 56 grad. 22 min. och 57 gr. 12 min. Polhöjd. Det omgiwes af Jönköpings och Kalmare Höfdingdömen, Bleking, Skåne och Halland. Dess storlek är 84 qv. mil, hwaraf 79 utgöras af torrt land och 5 qvadr. mil af watn. Marken är i allmänhet bärgaktig. Genom wästra delen af landet stryker en ansenlig landtrygg. Bland de härwarande bärgen är Hunsberg, beläget wid gränsen til Halland, et af de högsta. På sjöar är godt förråd; Den största af dem är Åsnen. Andre af betydenhet äro Helgasjön, Rottnen och Möckeln; södra delen af Bolmen hörer ock hit. De största strömarne äro Laga, Helgeå och Mörums-ån. — Jordarten är olika. Uti medlersta delen af Länet består den til större delen af mer eller mindre djup mulljord, men af lerjord allenast uti några Soknar belägna omkring sjön Åsnen. Wästra och östra delarne af Länet äga swagare jordmån; bestående til större delen af sand och alf. Åkerfälten hawa ringa widd, men den åker som uptagen är har en bördig jordmån. Ängarne hawa skön gräswäxt och mulbetet är förträffeligt. Af metaller finnes järn, dock ej i myckenhet, all den järnmalm här wankas hämtas på botnen i åtskilliga sjöar, ty ingen Järngruwa finnes i hela Länet och denna sjömalm är den som fournerar Järnwärken i Länet med malm. Skogar af ek, bok och furu äro i Länet strödde. Af all slags skog är bok den ymnigaste, särdeles i södra delen af landet, wid gränsen til Bleking. De frodiga ängarne och det kostbara mulbetet äro orsak at et ansenligt antal boskap kan underhållas. — År 1810 war Folkmängden 89977, däraf mankön 42726 och qwinkön 47251. Befolkningen är således 1071 människjor på qvadr. milen. År 1805 war Folkmängden 89631. Inbyggarne nära sig förnämligast af åkerbruk och fördelaktig boskapsskötsel. Lin, hampa och humla odlas ock mycket. Biskötsel idkas på flere ställen med fördel. — År 1810 utgjorde den öpna åkerjorden 39611 tunnland, eller 1.71 qv. mil, som är en fyrationiondel af landets areala widd. Utsädet war: tunnor wete 72, råg 13553, korn 17901, hafra 4134, blandsäd 5754, ärter 237, potäter 2046. Summa 43697. Skörden war: tunnor wete 288, råg 54212, korn 71604, hafra 20670, blandsäd 28770, ärter 1186, potäter 14322. Summa 191051. Samma år underhöllos 8779 hästar, 15723 oxar, 34468 kor, 28610 ungnöt, 49881 får, 12251 par dragare. — År 1803 funnos här 13 masugnar och 10 järnhammarwärk, stångjärnssmidet war 3366 skeppund och ämnesjärnssmidet 323, tilsamman 3689 skeppund. — Länet är skattlagt til 2837 Mantal. Det är indeladt i 4 Fögderien samt består af 6 Härad: Konga, Upwidinge, Kinnewalds, Norrwidinge, Albo, Sunnerbo, hwilka utgöra 3 Häradshöfdinge-Jurisdictioner. Hela Länet hörer til Wexiö Stift. I anseende til Bärgwäsendet utgör det et Fögderi, hörande til Kronobergs och Skånes Bärgmästardöme. Länet underhåller en del af Smålands Cavalleri, samt et Infanteri Regimente, kalladt Kronobergs Regimente, bestående af 1100 man. Här finnes endast en Stad: Wexiö.

[ 692 ]SMÅLAND, (Östra). Detta Höfdingdöme, som jämwäl kallas, efter sin Huwudstad, Kalmar-Län, innefattar ej allenast östra delen af Småland, utan jämwäl Öland. Det är beläget mellan 56 grad. 18 min. samt 58 gr. 17 min. Polhöjd. Det omgiwes af Östergötland, Östersjön, Bleking samt Wexiö och Jönköpings Höfdingdömen. Dess storlek är 98 qv. mil, hwaraf 97 utgöras af torrt land och 1 qv. mil af watn. Landet sluttar från wäster til öster, och wid Wästra gränsen befinnes den största landthöjden. Marken är af olika beskaffenhet. Norra delen af landet, som ligger på wänstra sidan om Ämån är bärgaktig och stenig, dock finnas här icke synnerligen höga och stora bärg. Den södra delen, som är belägen på högra sidan om Ämån är jämnare; ju sydligare man kommer i landet desto jämnare och fruktbarare är marken. Såsom synnerligt angenäm kan hela den trakten anses, som sträcker sig från Mönsterås til Bleking. Uti hawet utan för kusten förnämligast i norra delen befinnes en ansenlig skärgård, bestående af större och smärre öar, holmar, skär och klippor. Af strömar, som flyta genom landet är Ämån den största. Sjöar finnes i tämeligen ansenligt antal, förnämligast i norra delen af Länet, men ingen af synnerlig betydenhet. Ingen af dem håller öwer 0.14 qv. mil i widd. De störste äro Windomen, Algunnen, Tyn och Krönen. Säd wäxer här så mycket som tarwas til landets eget behof. På många ställen äro sköna ängar och betesmarker, och där är boskapsawelen ansenlig. Af skog är på de flästa ställen tämeligen godt förråd. Uti södra delen af landet wäxer ymnigt både ek och bok. Af metaller finnes koppar och järn. Uti fjärdarne wankas ymnigt hwarjehanda slags fisk, förnämligast strömming. — Kalmar-Län är i anseende til Folknumern det fjärde i Riket. År 1810 steg Folkmängden til 138421, hwaraf 65781 woro mankön och 72640 qwinkön. Befolkningen är således 1411 människjor på qvadr. milen. År 1805 war Folkmängden 136296. Landtmannens förnämsta näring är åkerbruk, dock med olika drift, ty uti södra delen där marken är jämnare och jordmånen bördigare idkas den med mera fördel än uti norra delen, hwarest boskapsskötseln är wigtigare. De som bo wid hafsstranden nära sig til en stor del af fiskeri. — År 1810 utgjorde den öpna åkerjorden 77858 tunnland eller 3.36 qv. mil, som är en tjuguniondel af landets areala widd. Utsädet war: tunnor wete 1020, råg 26669, korn 23933, hafra 2056, blandsäd 107, ärter 869, potäter 7700, summa 62354. Skörden war: tunnor wete 5100, råg 133345, korn 95732, hafra 8224, blandsäd 428, ärter 4345, potäter 61600. Summa 308774. Samma år underhöllos 23898 hästar, 23069 oxar, 50054 kor, 36561 ungnöt, 83805 får, 23483 par dragare. År 1805 funnos här 10 masugnar och 13 järnhammarwärk. Stångjärnssmidet war 6505 skeppund. Länet är skattlagt til 3347 Mantal. Det är indeladt i 6 Fögderien, samt består af 11 Härad: Norra Tjust, Södra Tjust, Tunaläns, Sewedes, Aspebolands, Norra Möre, Handbörds, Södra Möre, samt 2 på Öland, hwilka utgöra 5 Häradshöfdinge-Jurisdictioner. Norra delen af Länet innefattande Tjust, Tunaläns, Sewedes och Aspebolands Härad, hwilka innehålla 42 Pastorat och 58 Soknar, höra til Linköpings Stift, men den södra delen och Öland til Kalmar Stift. Länets Bärgslag utgör et Bärgsfögderi hö[ 693 ]rande til Södermanlands och Östergötlands Bärgmästardöme. Länet underhåller et Regimente Infanteri kalladt Kalmare-Regimente, bestående af 1100 man, samt et Compagnie Lifgrenadierer. Sjösoknarne underhålla 3 Compagnien roterade Båtsmän. Länet har 3 Städer: Kalmar, Huwudstaden samt Wästerwik och Wimmerby.[Dj 6]

Smålänen, et Amt uti Kristiania Stift i Norge, wid Swenska gränsen, är en del af Landskapet Borresyssel, samt består af 3 Fögderien: Idde och Marker, Moss, Rakkestad. Dessa 3 Fögderien innefatta 5 Häradshöfdinge-Jurisdictioner. Hela Amtet innehåller 19 Pastorat bestående af 38 Soknar, förutan Städerne Fredrikshald, Fredriksstad och Mos. År 1801 war Folkmängden i Amtet 42145. Härtil komma de 3 Städerne, med 7187 inwånare. Summa 49,332. Följande förtekning wisar den Folkmängd som år 1801 fanns i hwarje Pastorat på Landet, Städerne, samt deras Annexe Soknar:

1 Trygstad 2864.
2 Glemming Annex til Fredriksstad. 925.
3 Tunöe och Vartey 3435.
4 Skieberg 2716.
5 Askim 1416.
6 Edsberg 3645.
7 Aremark 2627.
8 Våler 1771.
9 Rodenäs 1584.
10 Onsöe 1848.
11 Skipdved 1703.
12 Håbel 1724.
13 Spydeberg 1942.
14 Rakkestad 4026.
15 Berg 1768.
16 Mosseland Annex til Mos 1118.
17 Ryge 1376.
18 Råde 1651.
19 Borge och Tosnäs 1349.
20 Hvalöer 851.
21 Idde 1806.
Fredrikshald 3842.
Fredriksstad 1837.
Mos 1408.
  Summa 49332.

Smältry, en Gård i Wästergötland, är Majors-Boställe wid Älfsborgs Regimente.

Smöje, et Fiskeläge uti Östra Torps Sokn i Skåne, wid Östersjön har 12 Gårdar. Detta är den sydligaste orten i Riket liggande under 55 gr. 20 min. Polhöjd.

Snaflunda, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Nerike och Sundbo Härad, håller i widd 0.9 qv. mil, samt består af 40.3 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen är til större delen sandaktig. På sjöar är ingen brist, däraf den största heter Östersjön. Utsädet är 200 tunnor råg, 70 à 80 tunnor hafra, obetydligt korn och alsintet wete. År 1810 war Folkmängden 1374. Kyrkan är belägen under 58 gr. 59 min. Polhöjd; 3.4 mil från Örebro. Den betydligaste Gården heter Kälwesta. Här är ock et Järnwärk kalladt Kårberg.

Snapparp, en Herregård uti Kärrstorp Sokn i Skåne, äger 100 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ingen skog, prydlig mangårdsbyggning af sten, med en wacker trägård.

Snarum, en Sokn är Annex til Modums Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge. Här ligga några Järngruwor hörande til Hassels Järnwärk.

Snelleröd, en Sätesgård uti Färingtofta Sokn i Skåne, äger 50 tunnors utsäde, höbol til 500 skeppund, ymnig skog, nybygd mangård af trä, med en ansenlig trägård. Härunder lyda 11.2 Mantal frälsehemmn och 14 torp.

Snertingdal, en Sokn, är Annex til Biri Pastorat uti Landskapet Valders i Norge.

[ 694 ]Sneslingeberg, en Sätesgård i Upland.

Snesta, en Sätesgård uti Spelwik Sokn i Södermanland, äger 20 tunnors utsäde uti blandad åkerjord af sand och lera, hjelpeligt höbol, men lider brist på skog både til wedbrand och gärdselfång. Mangårdsbyggnaden af trä, är förswarlig.

Sneåsen, et Pastorat uti Inderöens Fögderi uti norra Trondhiems Amt i Norge, består af 3 Soknar: Sneåsen, Moderförsamling, samt Nordlie och Sörlie, Annexer. År 1801 war Folkmängden 1879.

Sneåsevand, en ansenlig Sjö belägen mellan Sneåsens och Stods Pastorat uti Inderöens Fögderi i norra Trondhiems Amt i Norge, är en af de största sjöar i Norge. Den håller i längd 3 mil.

Sniberup, en Herregård uti Östraby Sokn i Skåne, består af 1.5 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 200 lass, mangårdsbyggnad af korswärke, med en god trägård.

Snogeholm, en Sätesgård uti Söfde Sokn i Skåne, wid en sjö, består af 1.2 Mantal. Mangården utgöres af 3 korswärksbyggningar. Gården har skarp och sandig åkerjord, sidländt och måssig ängsmark, ej särdeles bördig, fiske til husbehof, en liten bokskog och et tegelbruk. Härtil höra 6 Mantal frälsehemman, 20 torp och en mjölqwarn.

Snogerup, en Sätesgård uti Mälby Sokn i Skåne, består af 1 Mantal.

Snåresta, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Ljunits Härad, är Annex til Balkåkra Pastorat, samt består af 25.3 Mantal. År 1805 war Folkmängden 513. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.

Snåresta, eller Charlottenlund, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 4.2 Mantal. Mangården består af 1 korswärksbyggning. Gården har tilräckeligt utsäde och höbärgning, samt godt mulbete. Härunder lyda 13 hemman, 27 torp och 8 fiskarehus.

Snäckstawik, en Sätesgård i Södermanland.

Snäfringe, et Härad i Wästmanland och Wästerås Län, beläget wid Mälaren, håller i widd 6.62 qv. mil, samt innefattar 9 Soknar: Stora Rytterne, Lilla Rytterne, Säby, Kolbäck, Munktorp, Berg, Swedwi, Ramnäs, Sura.

Snöhatten, et Fjäldbärg uti Norrska fjäldryggen är et af de högsta i Norge. Dess högd öwer hafsbrynet är 1386 famnar.

Snösbäck, en Sätesgård uti Karleby Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, hwaraf 1 hörer til Falköping Sokn, äger åkerjord til 150 tunneland, hwaraf 60 årligen besås, äng til 140 stackar, ingen skog, obetydlig åbyggnad.

Snöstorp, en Sokn och Regalt Pastorat i Halland och Tönnersjö Härad, består af 42 Mantal. Landet är en slättbygd. Åkern är af sandblandad jordmån. Ängen är bewuxen med små björkskog, gräswäxten är mycket ljungblandad. Skog finnes ingen. Utsädet är 800 à 900 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 1037. Kyrkan är belägen under 56 gr. 40 min. Polhöjd; 0.25 mil från Halmstad. Den betydligaste Gården heter Skedala.

Snöån, et Järnwärk uti Järna Sokn i Dalarne, består af 2 härdar med 900 skeppund stångjärnssmide, samt knipp- spik- och liesmide. Mangårdsbyggnaden är ansenlig och prydlig. Wärket har inga egna skogar, utan förses med kol af soknens Almoge och med tiden af egne kolare. Det tilhörer Falu Bärgslag.

[ 695 ]Sofielund, tilförene Stora Lundby kallad, en berustad Sätesgård uti Forssa Sokn i Södermanland, äger 20 tunnors utsäde, god äng, tilräckelig skog, åbyggnad af trä, i godt stånd.

Sofielund, en Herregård uti Wästra Skreflinge Sokn i Skåne, äger 60 tunnors utsäde, måtteligt höbol, ingen skog, prydlig mangårdsbyggnad af korswärke, wacker trägård.

Sogn, et Distrikt och Fögderi uti norra Bergenhus Amt i Norge, är beläget mellan hawet och fjäldryggen på bägge sidor om en fjärd kallad Sognefjord, hwilken sträcker sig från hawet hela 16 milen in i landet: Det är indeladt i 2 Häradshöfdinge-Jurisdictioner, samt innefattar 9 Pastorat, bestående af 34 Soknar. Här äro öweralt goda sädesmarker, så at Almogen til det mästa hjelper sig med egen afling. Likaså finnas här gräsrika ängar och betesmarker, hwarföre boskapsskötseln är wigtig, och säljes härifrån en myckenhet fetaljewaror. Här wäxer ock humla, samt hwarjehanda slags trädfrukt. Skogarne äro jämwäl goda, så at de ej allenast förslå til inbyggarnes husbehof, utan jämwäl til sågtimmer, hwaraf bräder sågas til utförsel. Uti fjärden och dess grenar idkas godt fiske. Följande förtekning wisar de til detta Fögderi hörande Pastorat, med den Folkmängd, som hwarje af dem hade år 1801.

1 Sognedal 2739.
2 Leirdal 2885.
3 Vig 3257.
4 Hasslöe 2107.
5 Leganger 3230.
6 Urland 1988.
7 Justedal 444.
8 Lyster 2606.
9 Evindvig 4063.
  Summa 23319.

Sogn, eller Soen, en Hamn och Lastageplats uti Moss tulldistrikt uti Smålänens Amt i Norge, bebos af Timmerhandlare, skeppare och annat sjöfolk, Krögare och Fiskare. År 1792 hitkommo 81 och utgingo 78 fartyg. Hamnen är stor och säker, betäckt utanför af 2 holmar.

Sogndal, eller Soggendal, en Lastageplats uti Stavangers Amt i Norge. Här bo wid pass 30 hushåll, som år 1792 ägde 13 små fartyg.

Sognedal, eller Soggendal, et Pastorat uti Distriktet Dalerne i Norge, består af 2 Soknar: Sognedal, Moderförsamling, och Hitteröe, Annex. År 1801 war Folkmängden uti Moderförsamlingen 1991 och uti Annexen 1158, tilsamman 3149.

Sognedal, en stor Dalsträckning uti Mandals Amt i Norge. Genom dalen flyter en å, hwaruti är godt Laxfiske och pärlefångst.

Sognedal, et Järnwärk uti Nordrehoug Sokn uti Ringerige i Norge. Utom stångjärn tilwärkas här jämwäl hwarjehanda gjutgods.

Sognedal, et Pastorat uti Distriktet Sogn uti norra Bergenhus Amt i Norge, består af 3 Soknar: Sognedal, eller Stedje, Moderförsamling, samt Ölmen och Kopanger, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2739.

Sognedal, en Sokn, är Annex til Störens Pastorat uti södra Trondhiems Amt i Norge.

Sogner, en Sokn, är Annex til Vestbye Pastorat uti Aggershus Amt i Norge.

Solberg, en Sokn, är Moderförsamling uti Bestadstadens Pastorat uti Inderöens Fögderi uti norra Trondhiems Amt i Norge. Sädes- och höwäxten är i denna Sokn i allmänhet tämeligen god, och här finnas åtskilliga betydliga Gårdar de [ 696 ]fläste försedde med sköna skogar.

Solberga, en Skattegård uti Teda Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, höbol til 100 lass, hjelpelig skog, en stor och wacker björklund, obetydelig åbyggnad.

Solberga, en Sätesgård uti Weta Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, nödtorftigt mulbete, ymnig skog, hwarest finnas storwärksträn, mycken eke- och annan löfskog i ängarne, gammal åbyggnad af sten, liten men wacker trägård, 2 mjölqwarnar, hwardera med 5 par stenar, fiske i Swartån: 6.5 Mantal underlydande Bondehemman, 2 Rusthåll och 7 Torp.

Solberga, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och södra Wedbo Härad, är Annex til Flisby Pastorat, håller i widd 0.83 qv. mil, samt består af 43.5 Mantal. Jordmånen består mäst af swart- och klapermylla, något sand och grusjord, men ingen lera. Hemmanen hawa ej synnerligen widlyftiga ägor, men tilräckelig skog, äwen något til afsalu. Marken är bärgaktig, och således finnas här ej starka seminanter. Dock är medelst nyodlingar de sednare 20 åren, genom storskiften och stenbrytning åkern mycket utwidgad och förbättrad, at man kan räkna circa 150 tunnors utsäde af råg, 50 tunnor korn och 150 tunnor hafra, samt 8 à 10 tunnor ärter. Wete sås icke. År 1810 war Folkmängden 1091. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. I soknen finnas många Sätesgårdar. De betydligaste af dem heta Glimminge, Grimsberg, Hammaryd, Äskhult. Smärre Gårdar äro Stumperyd, Gisshult, Luttersjö, Knapparp, Solberga, Norra Äng och Qwarnagård. Til dessa Gårdar finnas kalk- och tegelbruk, 3 skattlagde mjölqwarnar, några sågwärk, samt många husbehofs-qwarnar wid de flere wattudrag mellan de många små sjöarne i soknen. — Solberga Gård består af 0.5 Mantal med små ägor, har 6 à 8 tunnors utsäde uti åker, bestående af klapermylla, swag äng och betesmark, liten skog.

Solberga, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, är Annex til Korsberga Pastorat, samt består af 16.7 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången äro lika med dem i Moderförsamlingen Korsberga. Utsädet är 260 tunnor. År 1810 war Folkmängden 522. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan.

Solberga, (Lilla) en berustad Sätesgård uti Korsberga Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger något öwer 10 tunnors utsäde, ymnigt höbol, obetydlig barr- men tilräckelig löfskog, wacker mangårdsbyggning af trä.

Solberga, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är Annex til Åsarps Pastorat, samt består af 7.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 209. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Solberga, et Regalt Pastorat i Bohusland, Inlands Fögderi och Nordre Härad, beläget wid en fjärd af hawet kallad Hakefjord, innefattar 3 Soknar: Solberga, Moderförsamling, Jörlanda och Hulta, Annexer, håller i widd 1.4 qv. mil, samt består af 112.7 Mantal. Utsädet är: tunnor wete 65, råg 95, korn 990, hafra 495, ärter och böner 375, potäter 360. Läget wid hafssjön ger lägenhet at idka fiske af hwarjehanda slag. År 1805 war Folkmängden 3790. — Solberga Sokn håller i widd [ 697 ]0.5 qv. mil, består af 55.7 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är blålera. På skog är brist, endast några få hemman hawa några få lundar af löfträn, tjänande mera til prydnad än hjelp til husbehof; men en del hemman hawa i det stället torfmossar, som de begagna til bränsle. Utsädet är: tunnor wete 30, råg 45, korn 480, hafra 240, ärter och bönor 180, potäter 180. Kyrkan är belägen under 57 gr. 55 min. Polhöjd; 2.6 mil från Göteborg. Prästegården äger en numera någorlunda wacker trägård, bestående af nära 200 fruktträn, anlagd af nuwarande Kyrkoherden. Almogen börjar ock efterhanden anlägga små trägårdar.

Solberga, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, innefattar 2 Soknar: Solberga, Moderförsamling, och Haslebösarp, Annex, samt består af 21.5 Mantal. Utsädet är 550 tunnor. År 1805 war Folkmängden 555. — Solberga Sokn består af 17 Mantal. Marken är bördig men något backig. Rådande jordmånen är lermylla. Ingen skog finnes. Utsädet är 366 tunnor. Kyrkan är belägen under 55 gr. 27 min. Polhöjd; 3.7 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Torsjö.

Sole, en Sokn, är Annex til Hålands Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Solefteå, et Consistorielt Pastorat i Ångermanland och Södra Fögderiet, beläget på ömse sidor om Ångermanälwen, innefattar 5 Soknar: Solefteå, Moderförsamling, Långsele, Graninge, Ed och Multrå, Annexer, håller i widd 7.9 qv. mil, samt består af 74.7 Mantal. Utsädet är 890 à 900 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2792. — Solefteå Sokn ligger på högra sidan om älwen. Marken är til större delen ojämn och bärgaktig. Den bebodda delen stänges af höga bärg, så at Soknen ofta ej har mer än 0.4 mils bredd til sin upodlade och bebygda trakt. Jordmånen består af fin och fet lermylla i dälderne. Ångermanälwen får här sit största anseende en half mil åwan om kyrkan, där bägge ådalarnes wattuleder sammanstöta, och den stora ådalen tager sin början. En half mil nedanom förenämnde förening befinnes en fors, kallad Solefteå-Fors, den sidsta i samma älf, et Muskötskott lång, litet från kyrkan, som hindrar segelfarten, hwilken sker med större fartyg til Nyland, men sedan hit til Solefteå, 3.5 mil, med haksar eller smärre fartyg. Här åwanom nyttjas båtar, som wid några forssar dragas upföre med rep. Af skog har soknen hjelpeligt förråd. Utsädet är 300 tunnor, mästadelen korn, litet råg och ärter. Hafresädet är sällsynt. År 1810 war Folkmängden 812. Kyrkan är belägen under 63 gr. 12 min. Polhöjd; 7 mil från Härnösand. Postgång saknas upföre ådalen, ehuru densamma utgör en ansenlig del af Landskapet, och menas at om et Postkontor blewe inrättadt här i soknen eller ock i Nyland, sådant wäl skulle ersätta kostnaden.

Solefteå, et Järnwärk, beläget i förenämnde Sokn, består af 1 stångjärnshammare med 2 härdar, samt har 700 skepp:ds smide, utom 300 skeppund ämnessmide för en råståls härd och 1 garfstålshammare. Wärket är beläget uti en däld wid Ångermanälwen. Wärkstäderne äro nya. Mangårdsbyggningen af trä, är tämeligen ansenlig och i godt stånd.

Solinge, et Skatte-Rusthåll uti Romfartuna Sokn i Wäst[ 698 ]manland, består af 2 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, mycken äng, otilräckelig skog, gammal åbyggnad af trä, tröskmachin, som driwes af oxar.

Solien, en Sokn, är Annex til Ringeboe Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Solla, en Sätesgård i Östergötland.

Sollentuna, et Härad i Upland och Stockholms Län, innefattar 5 Soknar: Ed, Sollentuna, Spånga, Järfella, Bromma.

Sollentuna, en Sokn i förenämnde Härad, är Annex til Eds Pstorat, håller i widd 0.52 qvadr. mil, samt består af 39.3 Mantal. Marken består af sandblandad lera och mojord, mellan flera sjöar, smärre bärg, steniga höjder och backar. Skogen är ymnig. Utsädet är 650 tunnor. År 1810 war Folkmängden 872. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Edsberg, Sollentunaholm, Wiby, Öwerby.

Sollentunaholm, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, nödigt höbol, tilräckelig skog, wälbygd mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård.

Sollerö, en ö uti sjön Siljan i Dalarne, håller i widd 0.21 qv. mil. Den utgör jämte et ansenligt stycke land på wästra sidan om sjön, et Regalt Pastorat, som förut warit Annex til Mora Pastorat, men blef år 1775 skiljt därifrån. Marken, ehuru tämeligen jämn och utan bärg, är mycket stenbunden, och äwen den odlade delen betäckt med klapersten. Jordmånen är olika; men den rådande är lera och kalkjord. Sjelwa ön är aldeles skoglös, men i fäbodarne, hwilka äro belägne på fasta landet, wäster om sjön, äger Soknen widsträckt skog, hwilken likwäl, i anseende til aflägsenheten föga kan begagnas. I dessa fäbodar är mycket odladt. Marken är där bärgaktig, och jordmånen består af sand och lera. Kyrkan som kallas Sofia Magdalena, är belägen under 60 grad. 56 min. Polhöjd; 6.8 mil från Falun. I soknen finnes et Boställe för Capitenen wid Mora Compagnie af Dalregimentet kalladt Haradsarwet, hwilket äger 10 à 12 tunnors utsäde, och en wid dylika lägenheter wanlig åbyggnad.

Sollöer, et Landskap uti Kristiania Stift, Hedemarkens Amt i Norge, beläget på ömse sidor om älwen Glommen, gränsar til Wärmeland. Almogen i detta Landskap har god näring af sina skogar medelst sågtimmers och masteträns hygge, som med beqvämlighet kan nedflottas utföre älwen; men sädesaflingen är ganska mislig, förmedelst tidig och sträng nattfrost om hösten, samt långwarig köld om wåren. Landskapet innefattar 3 Pastorat: Vinger, Grue och Hof, hwartil kommer Distriktet Oudalen, bestående af Pastoratet Ström som således tilsamman utgöra et Fögderi, hwilket innehåller 13 Soknar. I Landskapet Sollöer ligger Fästningen Kongsvinger och i Oudalen Järnwärket Oudalen.

Solna, en Sokn och Regalt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Danderyds skeppslag, håller i widd 0.17 qv. mil, samt består af 17.7 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. På skog är hjelpelig tilgång. Utsädet är: tunnor wete 7, råg 84, korn 68, hafra 17, blandsäd 6, ärter 6, potäter 110. År 1810 war Folkmängden 836, hwaraf 444 hörde til egenteliga Solna Församling, 238 til Carlberg och 154 til Ulriksdal. Kyrkan är belägen under 59 gr. 22 min. [ 699 ]Polhöjd; 0.25 mil från Stockholm. I soknen äro belägne Kongsgårdarne och Slotten Haga, Carlberg och Ulriksdal, samt Gårdarne Huwudsta, Alby, Öfra Frösunda, Nedra Frösunda, Järwa och Jacobsdal.

Solstad, en Sokn, är Annex til Brönöens Pastorat uti Helgeland uti Nordlands Amt i Norge.

Solum, et Pastorat och Tingslag uti Tellemarken uti Bradsbergs Amt i Norge, består af 2 Soknar: Solum, Moderförsamling, och Mälum, Annex. År 1801 war Folkmängden 2723. Tingstället är Gården Nenset. I Huwudsoknen ligger Järnwärket Bolvig med tilhöriga qwarnar och sågwärk samt Lastageplatsen Vester-Porsgrund.

Solveren, en Sokn, är Annex til Hasslöe Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Some, en Sokn, är Annex til Gands Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Sommen, en Sjö i Östergötland, är den största i detta Landskap, håller i längd 3.7 mil, samt i widd 1.45 qv. mil. Han omgiwes af soknarne Malesanda, Norra Wi, Åsby och Torpa i Östergötland, samt Säby i Småland. I honom ligger en ansenlig ö kallad Torpön, hwilken är en af de största som finnes i Sweriges sjöar. Utur honom flyter en tämeligen ansenlig å kallad Swartån. Han är fiskrik. Utom gädda, abborre, braxen fångas här flere andra slag.[Dj 7]

Sommenäs, en Sätesgård uti Tirserum Sokn i Östergötland, wid sjön Sommen, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ansenligt höbol, godt mulbete, nödtorftig skog, ymnigt fiske i Sommen, 1 mjölqwarn, 1.5 Mantal underliggande Bondehemman, 4 torp.[Dj 8]

Sommerroe, en behagelig och prydligt bygd Gård, nära til Staden Kristiania i Norge.

Sommewik, en Sätesgård i Östergötland.[Dj 9]

Sonnarp, en Frälsegård uti Winnersta Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 26 tunnors utsäde, höbol til 50 à 60 lass, skön betesmark, förfallen åbyggnad, någorlunda god trägård.

Sonstorp, en Sätesgård uti Hällestad Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, godt mulbete, tilräckelig skog, ymnigt fiskewatn, prydlig mangårdsbyggning af sten, bestående af 1 huwudbyggning med 2 flygelbyggningar, wacker trägård, 2 mjölqwarnar med 2 par stenar, 1 sågwärk, 1 tegelbruk, några underlydande bondehemman och 19 torp. — Med Sätesgården är förbundet et Järnwärk af samma namn, bestående af 4 härdar med 1265 skeppund stångjärnssmide, samt 1 knipphammare. Til detta Järnwärk hörer Anstinefors Manufacturwärk, bestående af 1 räckhammare, skärwärk och 2 spikhamrar; samt en Järngruwa kallad Sonstorps Gruwan.

Sorsele, en Sokn i Lappland och Wästerbotns Län, är Annex til Lyksele Pastorat. Marken är ganska bärgaktig, upfyld af fjäldbärg, med där imellan liggande sjöar, träsk, hedar och andra oländiga nägder. År 1810 war Folkmängden 450. Kyrkan är belägen wid sammanflytandet af Windel- och Laisälwerne, 14 mil från Moderkyrkan.

Sorteland, en Sokn, är Annex til Hassels Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Sorunda, et Regalt Pastorat i Södermanland, Stockholms Län och Sotholms Härad, beläget wid en fjärd af hawet, innefat[ 700 ]tar 2 Soknar: Sorunda, Moderförsamling, och Torö, Annex, håller i widd 1.62 qvadrat mil, samt består af 100 Mantal, hwaraf 94 höra til Moderförsamlingen och 6 til Annexen. År 1810 war Folkmängden 2476, däraf 2056 befunnos i Moderförsamlingen och 420 i Annexen. Moderkyrkan är belägen under 58 gr. 59 min. Polhöjd; 3.7 mil från Stockholm.

Sotenäs, et Härad i Bohusland och Sunnerwikens Fögderi, innefattar 1 Pastorat, bestående af 3 Soknar: Tössene, Berfendal och Askum, samt en Kapells-församling Grawarne, eller Gustaf Adolf.

Sotholm, et Härad i Södermanland, Stockholms Län och Södertörn, innefattar 4 Pastorat: Tyresö, Österhaninge, Wästerhaninge och Sorunda.

Spakås, en Sätesgård uti Grebäck Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 8 à 9 tunnors utsäde af råg, och wårsäd i proportion, någorlunda godt höbol, hjelpelig tilgång af skog, obetydlig åbyggnad.

Spanarp, en Sokn i Halland och Himle Härad, är Annex til Twå-åkers Pastorat, samt består af 22.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 431. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Spandelstorp, en Herregård uti Augerum Sokn i Bleking, består af 1.2 Mantal, har wacker belägenhet, är wäl upodlad, äger skog til husbehof, prydlig mangårdsbyggning af trä, med en ansenlig trägård.

Spangereid, en Sokn, är Annex til Undals Pastorat uti Mandals Amt i Norge. År 1787 war Folkmängden 810.

Spannarp, en Sätesgård uti Ausås Sokn i Skåne, består af 4 Mantal, äger 63 tunnors utsäde, höbol til 300 lass, hwilket alt är med dubbla stengärdesgårdar inhägnadt, obetydlig skog, mangården består af 1 huwudbyggning med 2 flyglar, 2 wåningar hög, af tegelsten; men ladugården af korswärke. Til Gården höra 2 wattuqwarnar och 1 wäderqwarn, 37 Frälsehemman och 21 torp. Under Gården brukas en Ladugård benämnd Heljarp.

Spareboe, et Pastorat och Tingslag uti Inderöens Fögderi uti norra Trondhiems Amt i Norge, består af 3 Soknar: Märe, Moderförsamling, samt Skei eller Ongdalen, och Henning eller Båbuen Annexer. Många Gårdar i detta Pastorat äro ganska betydlige och i allmänhet finnes här god och fruktbar mark, förnämligast til sädesafling, som är Almogens förnämsta näringsfång. Här äro ock åtskilliga betydliga skogar, hwaraf man har god förtjänst medelst sågtimmers hygge til de härwarande sågwärk. Här finnas jämwäl några ansenliga allmänningar som tilhöra Kronan. År 1801 war Folkmängden 2731. Tingsstället är Gården Lein.

Sparlösa, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wiste Härad, är Annex til Lewene Pastorat, samt innehåller 22.3 Mantal. Marken består til hälften är bärg och backar, som nyttjas til betesmark, den öfriga delen är sidländt och äger trögt affall för watn. Jordmånen är bördig lermylla, där alla sädesslag wäxa, som i orten äro bruklige. Utsädet är 660 tunnor, då likwäl hälften af den öpna jorden wilar. På skog lider hela soknen brist och har äwen ganska swaga höbol, utom på Sätesgårdarne hwilka äro Ulfstorp, Skog och Frittorp. År 1810 war Folkmängden 680. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.

Sparreholm, en Frälse Sätesgård uti Hyltinge Sokn i [ 701 ]Södermanland, består af 8 Mantal, äger ansenligt utsäde, tilräckeligt höbol, ymnig skog, prydlig åbyggnad af sten, bestående af en huwudbyggning med 2 flyglar, ladugård af sten, wäl inrättade frukt- och lustträgårdar, med et orangeri.

Sparresäter, en berustad Sätesgård i Lerdala Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal, med underliggande Lilla Boderna och Tjurwadshult 0.25 Mantal. Åkern är af olika beskaffenhet; lera, sand och swartmylla. Utsädet är 1 tunna wete, 9 dito råg och 24 dito korn. Äng och betet är hjelpeligt godt, mäst hårdwalls och något sidländt hö. Gården närer 3 hästar, 30 nöt och 40 får.

Sparsätra, et Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Åsunda Härad, innefattar 2 Soknar: Sparsätra, Moderförsamling, och Bred, Annex, håller i widd 0.56 qv. mil, samt består af 60 Mantal; äger 910 tunnlands utsäde, 250 dito odlingsjord, höfångst til 2000 à 2100 sommarlass. År 1810 war Folkmängden 1436, således 2564 människjor på qvadr. milen. — Sparsätra Sokn håller i widd 0.24 qv. mil, samt består af 32.5 Mantal. Marken är i allmänhet jämn och slät. Rådande jordarten är god specklera; på några ställen finnes äwen swartmylla. Tre eller 4 Mantal äga skog til husbehof, alla öfriga lida brist därå. Utsädet är 550 tunnland och 150 dito odlingsjord. Höfångsten stiger til 1200 à 1400 sommarlass. År 1810 war Folkmängden 734, således 3051 människjor på qv. milen. Kyrkan är belägen under 59 gr. 41 min. Polhöjd; 4 mil från Upsala. Prästegården består af 1.25 Mantal.

Spatorp, en Sätesgård uti Kila Sokn i Södermanland, består af 0.5 Mantal, äger 7 tunnors utsäde, 100 lass äng, passabel åbyggnad,

Spekered, et Consistorielt Pastorat i Bohuslands Fögderi och Nordre Härad, innefattar 2 Soknar: Spekered, Moderförsamling, och Norum, Annex, samt består af 53 Mantal. Utsädet är: tunnor wete 13, råg 56, korn 312, hafra 213, ärter och bönor 100, potäter 85. År 1805 war Folkmängden jämnt 2000. — Spekered Sokn består af 29.6 Mantal. Marken är af olika beskaffenhet, dels mer giwande gräswäxt och dels mosslupen: är jämn på slättbygden; men i skogstrakten bärgaktig. Rådande jordmånen är blålera. Några hemman hawa skog till afsalu. Utsädet är: tunnor wete 7, råg 22, korn 176, hafra 120, ärter och bönor 54, potäter 50. År 1805 war Folkmängden 994. Kyrkan är belägen under 58 gr. 1 min. Polhöjd; 3.5 mil från Göteborg.

Spellinge, en Gård uti Wästra Harg Sokn i Östergötland, är dels Frälse- dels berustadt Krono- och Krono-Skatte Säteri, tilsamman 2.75 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, passabel mangårdsbyggnad af trä, wacker trägård, hjelpelig skog, höbol til 50 à 60 nöts framfödande öwer wintern, utom får och 3 à 4 hästar.

Spelwik, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad, är Annex til Ludgo Pastorat, håller i widd 0.12 qv. mil, samt består af 14.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Af skog lider soknen brist, til och med på nödig wedbrand och gärdselfång. Utsädet är 120 tunnor. År 1810 war Folkmängden 256. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Snesta.

Sperdillenvand, en ansenlig Sjö, uti Budskeruds Amt [ 702 ]i Norge, är 3 mil lång, men smal. Från den södra ändan utlöper en å, som faller i Randselwen, och denna åter uti Tyrifjorden. Genom dessa strömdrag flottas en ansenlig mängd timmer til sågwärken wid Hönefos, och därifrån bräder och bjälkar til Drammen.

Sperlingesholm, en Sätesgård i Halland. Därwid ligger en god Hälsobrunn.

Sperrevig, en Hamn och Lastageplats uti Nedenäs Amt i Norge.

Spilkevig, en tämeligen stor Bugt eller Hafswik uti Borgund Sokn uti Romsdals Amt i Norge, hwarwid en stor och wälbygd Gård af samma namn är belägen.

Spind, en Sokn, är Annex til Vandsöe Pastorat uti Mandals Amt i Norge. År 1787 war Folkmängden 721.

Springsta, en Sätesgård uti Kärrbo Sokn i Wästmanland, består af 2 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, god men inskränkt äng, knapt bete, ej mycken skog, nätt åbyggnad är trä, medelmåttig trägård.

Spjutbäck, et Järnwärk uti Warnum Sokn i Wärmeland, äger 600 skeppund stångjärnssmide.

Spjutstorp, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Ingelsta Härad, är Annex til Tryde Pastorat, samt består af 8.5 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet är i allmänhet lika med den uti Tryde, men i Spjutstorp är mer lermylla; wissa ställen hysa en ouplöslig skiferlera, i norr och öster grutaktig stenbunden jord. Ingen skog finnes. Utsädet är 170 tunnor eller något däröwer, ofta med rínga afkastning. År 1805 war Folkmängden 459. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Sporvigen, en Lastageplats uti Bergs Pastorat uti Idde och Markers Fögderi uti Smålänens Amt i Norge, belägen 1 mil från Fredrikshald, wid inloppet til Swinesunds-fjorden. Denna Lastageplats anses wara en af de bäst bebodda jord- eller rättare stenplättar i hela Pastoratet, samt tillika at hawa warit det första Tullställe för sjöhandelen, til och ifrån den gamla orten Halden, förrän Fredrikshald blef bättre bebygd. Den har et behageligt och til sjöwäsende ganska beqwämt läge samt är försedd med några och 20 Gårdar, hwilka bebos af wid pass 100 inbyggare. Här finnes ock Tullbetjäning.

Sporbacka, en Masugn uti Locknewi Sokn i Småland, är anlagd mäst för sjömalmen skull uti några af soknens sjöar.

Sporrsås, en Frälse-Sätesgård uti Ör Sokn i Småland, äger något öwer 20 tunnors utsäde uti stenbunden åker, någorlunda höbol, men nästan ingen skog, hjelpelig åbyggnad af trä.

Språge, en Sokn på Gottland i Södra Fögderiet wid hawet, är Annex til Ejsta Pastorat, samt består af 6.5 Mantal. Soknen har nästan öweralt i det närmaste et horizontelt läge, hwilket förswårar watnets aflopp från härwarande åkerfält, jordmånen är dels sand, dels grund lera, rätteligen märgel, uppå här så kallad pinnhäll, det är tunna på hwarandra liggande icke fasta lager af kalksten som likwäl utgör en någorlunda god åkerjord, där den kan befrias från höst- och wårwatnet. Skogen är för en del hemmansägare knapt hjelpelig til eget husbehof. År 1810 war Folkmängden 296. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Spydeberg, et Pastorat uti Smålänens Amt i Norge, består [ 703 ]3 Soknar: Spydeberg, Moderförsamling, samt Hovind och Heli, Annexer. Af sällsynta träwäxter i Norge finnes här ek, bok och wildapel, jämwäl goda gran- och furuskogar, ehuru nu mycket uthuggne. Genom Pastoratet löper älwen Glommen som här danar 12 större och smärre forssar eller wattufall. Åtskilliga smärre åar finnas här jämwäl som driwa en mjölqwarn med 4 par stenar samt några smärre mjöl- malt- och siktqwarnar, men endast 2 privilegierade sågwärk, hwaraf det större på 113 tolfter årligen. Åkrar och ängar äro tämeligen fruktbare. Almogens näring om wintern beståt uti kolkörsel til Mosse Järnwärk och brädkörsel til Kristiania. År 1801 war Folkmängden 1942. Tingsstället är Gården Fossem.

Spång, et Rustnings Stamhemman uti Krigsbergs Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, hjelpelig skog, föga betydlig mangårdsbyggnad.

Spånga, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Sollentuna Härad, innefattar 2 Soknar: Spånga, Moderförsamling, och Järfälla, Annex, håller i widd 0.92 qv. mil, samt består af 79.3 Mantal. Utsädet är 1100 tunnor. År 1801 war Folkmängden 1448. — Spånga Sokn håller i widd 0.48 qv. mil, samt består af 52 Mantal. Marken är til det mästa bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är lera. En del hemman äger hjelpelig skog til eget behof, men en stor del har därpå icke mindsta tilgång. Utsädet är nära 700 tunnor. Kyrkan är belägen under 59 grad. 24 min. Polhöjd; 0.8 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Hesselby och Hägerstalund.

Spånga, en berustad Sätesgård uti Ärla Sokn i Södermanland, äger 36 tunnors utsäde i god jordmån, mindre förmånligt höbol, knapp skogstilgång. Åbyggnaden består af 2 små flygelbyggningar.

Spånghult, en Sätesgård i Småland.

Spånhult, en Sätesgård i Wästergötland.

Spåningslanda, en Sätesgård i Småland.

Spörsås, en Sätesgård i Småland.

Staby, en Sätesgård uti Giresta Sokn i Upland, består af 1.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde i god jordmån, 250 lass hö, ingen skog, prydlig mangårdsbyggning reveterad, wacker trägård med många fruktträn utaf åtskilliga slag.

Staby, en Sätesgård uti Rystad Sokn i Östergötland, består af 1.5 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, 100 lass hö, godt bete, något skog i en hage, förswarlig åbyggnad af trä, tämeligen ansenlig trägård, 5 torp.

Stackenäs, en Sätesgård i Wästergötland.

Stacketorp, en Sätesgård uti Wånga Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, 100 stackar hö, godt bete, ansenlig barr- och löfskog.

Stadra, et Järnwärk uti Nora och Järnboås Soknar i Wästmanland, med 1 hammare och 2 härdar, äger 600 skepp:d stångjärnssmide med egen tackjärns-tilwärkning wid Greksåsars masugn.

Stadsböygden, et Pastorat uti Distriktet Fosen uti södra Trondhiems Amt i Norge, består af 2 Soknar: Stadsböygden, Moderförsamling, och Ritsen eller Reen, Annex. Förutan at Almogen i detta Prästegäld bebor i allmänhet ganska goda och til en del sädesrika Gårdar, [ 704 ]så har den därjämte god näring af fiskeri, som idkas nästan alla årstider, och hwaraf sillfisket är det fördelaktigaste, jämwäl ypperligt laxfiske, som hörer til wissa Gårdar förnämligast i Ritsen Sokn. Prästegården är wäl belägen, ansenlig och wälbygd samt försedd med en stor trägård. Den ofta tidiga nattfrosten om hösten gör sädeswäxten på de Gårdar som icke ligga nära wid hawet mislig, så at sädestionden just icke är betydelig och wissa år ganska ringa, men lax- torsk- och silltionden är betydlig de år, då fisket är ymnigt. År 1801 war Folkmängden 3178. I Huwudsoknen ligger en ganska betydlig Gård kallad Rein.

Stafby, en Sokn i Upland, Upsala Län och Olands Härad, är Annex til Tuna Pastorat, håller i widd 0.54 qv. mil, samt består af 39.5 Mantal. Marken är mera jämn än bärgig. Rådande jordmånen är lera med sand och swartmylla. Skogstilgången är hjelpelig. Utsädet är: tunnor wete 22, råg 166, korn 156, blandsäd 18, utom något ärter och potäter. År 1810 war Folkmängden 667. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Lydinge, Husby och Grenome.

Staffanshagen, en Sätesgård uti Wånga Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 16 tunnors utsäde om wåren och et par tunnor om hösten, 100 stackar hö, wacker och betydlig löfskog i ägorna.

Staffansbo, en Sätesgård i Småland.

Staflö, en Sätesgård i Småland och Kalmar-Län.[Dj 10]

Stafnäs, et Consistorielt Pastorat i Wärmeland, Södersyslet och Gilberga Härad, innefattar 4 Soknar: Stafnäs, Moderförsamling, Högerud, Wärmeskog och Glawa, Annexer, håller i widd 6.4 qv. mil, samt består af 86 Mantal. Marken är mästadelen bärgaktig och genombruten af stora högder och bärgsträckor, hwarimellan hemmanen äro belägne på bördige och sädesgiwande slätter, eller här så kallade slägder. Sjöar til stort antal finnes, hwaraf de största äro Glasfjolen, Wärmelen och Stora Gla. Et ansenligt wattudrag kalladt Byälwen löper här igenom och faller ut i Wänern. Utsädet är: tunnor wete 42, råg 400, korn 200, hafra 2400, potäter 390. År 1810 war Folkmängden 5333. — Stafnäs Sokn håller i widd 2.4 qv. mil, samt består af 35.3 Mantal. Marken är af samma beskaffenhet som wid Pastoratet i allmänhet nämndt är. Rådande jordmånen är lera och swartmylla. Skogen är tilräckelig och för en del hemman ymnig; men oftast obelägen och otilgängelig. Utsädet är: tunnor wete 20, råg 150, korn 80, hafra 1500, potäter 90. År 1810 war Folkmängden 1999. Kyrkan är belägen under 59 gr. 30 min. Polhöjd; 4.4 mil från Carlstad. De betydligaste Gårdarne heta Stömne, Sölje och Näs. Kyrkoherde-bostället består af 1 Mantal, äger 8 à 10 tunnors höst- och 80 à 90 dito wår-utsäde i circulation, höbol til 250 à 300 lass ängs och wallhö, hjelpelig och fullkomlig skog til husbehof, wacker mangårdsbyggnad inom få år nybygd.

Stafshult, en Sätesgård i Småland.

Stafsinge, en Sokn i Halland och Faurås Härad, är Annex til Winbergs Pastorat, samt består af 30 Mantal. Marken och jordmånen äro af lika beskaffenhet som uti Winbergs Sokn. Någon liten och obetydlig löfskog, finnes här och där samt torfmosse, i synnerhet wid [ 705 ]Krono-skattehemmanen Lis och Torebo. Utsädet är 100 tunnor. År 1805 war Folkmängden 958. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Lindhult.

Stafsjö, en Masugn och Canongjuteri-wärk uti Kila Sokn i Södermanland på Kålmoren, med 2 pipor. Malmen hämtas från Sjösa. Wärket har egen men otilräckelig skog, erhåller dock nödige kol från recognitionsskogarne i Skedewi och Simonstorp Soknar i Östergötland. En prydlig mangårdsbyggnad finnes å stället.

Stafsund, en Sätesgård uti Ekerö Sokn i Upland, består af 5.75 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, knapt mulbete, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af sten, stor fruktträgård, skog til nödigt gårdsfång.

Stafsäter, en Sätesgård uti Wist Sokn i Östergötland, består af 2.75 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, ansenligt höbol til 400 lass, godt mulbete, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, god trägård til husbehof, stor humlegård, 10 Mantal underlydande frälsehemman, 12 torp.

Stakelund, en Sätesgård i Dalsland.

Stakenäs, en Sätesgård uti Marks Härad i Wästergötland.

Stala, en Sätesgård uti Sunnersbergs Sokn i Wästergötland, med underliggande Ladugårdar Lindholmen och Falu, jämte därtil hörande hemman och torpställen, äger 150 tunnors utsäde, godt höbol och fiske, tilräckelig skog, wacker antik huwudbyggning af sten med en flygel, en stor trägård inrättad på Engelskt sätt.

Stala, en Sokn i Bohusland på ön Orust, är Annex til Tegneby Pastorat, samt består af 34.6 Mantal. Marken och jordmånen äro af lika beskaffenhet med den i Tegneby. På skog är brist. Utsädet är 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 961. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Swanewik.

Stallaholm, en Sätesgård i Wästergötland.

Stamnared, en Sokn i Halland och Himle Härad, är Annex til Walinge Pastorat, samt består af 10 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen är til större delen sandaktig. Skog finnes ingen. Utsädet är 80 tunnor. År 1805 war Folkmängden 277. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Stamnäs, en Sokn, är Annex til Hougs Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Stang, et Pastorat och Tingslag uti Hedemarken i Norge, innefattar 2 Soknar: Stang, Moderförsamling, och Ottestad, Annex. Kyrkan uti Huvudsoknen är en ansenlig och prydlig byggning. Prästegården äger öwer 30 tunnors utsäde af råg, korn och hafra, kan nära 10 hästar, 34 kor, utom ungnöt och småfänad. År 1801 war Folkmängden 3935. Pastoratet kallas i allmänt tal Morskoven.

Stanga, på Kartan Stånga kallad, en Sokn på Gottland i södra Fögderiet, är Annex til Burs Pastorat, samt består af 13.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 427. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Stangvig, et Pastorat uti Nordmörs Fögderi och Romsdals Amt i Norge, innefattar 2 Soknar: Stangvig, Moderförsamling, och Halse, Annex. Folkmängden har på en tid af 220 år ansenligen tiltagit i detta Pastorat. Wid år 1590 woro i Moderförsamlingen endast 46, och i Annexen 49 Bönder tilsamman 95; däremot war Gårdsmännernas antal år 1773 i Pastoratet wid pass 250 och Hus[ 706 ]männernas 150, tilsamman 400 hushåll. Jordbruket har jämwäl med Folkökningen ansenligen tiltagit, i synnerhet i sednare åren. Tilförene har skogshygge och fiskeri warit Almogens förnämsta drift, och det förra är ännu en wigtig näringsgren, oaktadt skogarne genom sågtimmers hygge, til de här i drift warande många sågwärken bliwit ruinerade. År 1801 war Folkmängden i Huwudsoknen 1553 och i Annexen 1213 tilsamman 2776. Prästegården skördar 100 à 120 tunnor säd.

Stapshult, en Sätesgård i Småland och Kalmar Län.

Starby, en Kongsgård uti Sankt Pers Sokn i Östergötland, består af 10.5 Mantal, äger 80 tunnors utsäde, tilräckelig äng, nödtorftigt mulbete, litet skog på Kronoparker, 1 tegelbruk, godt fiske i Wettern samt 8 torp. Til Kongsgården göra ock 72 hemman dagswärken.

Starby, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och södra Åsbo Härad, är Annex til Höja Pastorat, samt består af 12.7 Mantal. Marken och jordmånen äro af lika beskaffenhet med dem i Höja Sokn, men leran är här mäst rådande och jordmånen bördigare. Utsädet är 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 325. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Starfors, en Sätesgård uti Wästerlöfsta Sokn i Upland, består af 4 Mantal, hwaraf 3 äro berustade, äger 30 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, ymnig skog, gammal mangårdsbyggnad af trä, tämeligen betydlig trägård.

Starfors, en Sätesgård i Dalarne.

Starrkärr, en Gård uti Borgwik Sokn i Wärmeland, bredewid och tilhörig Borgwiks Järnwärk, äger 40 tunnors utsäde, tilräckeligt höfoder, brist på skog, stor och wacker mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Starum, en Sokn, är Annex til Eids Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge. Sädes- och höaflingen är ganska ringa och ingen skog finnes. Fiskeri i hawet är Almogens förnämsta näring.

Stat, eller Statlandet, et Näs eller Halfö uti Fjordefylke och norra Bergenhus Amt i Norge, är beläget under 62 gr. 20 min. Polhöjd, samt det wästligaste af Norges fasta land. Det sträcker sig 3 mil i längd til et ställe kalladt Stålet eller Nordrehuk, som är den yttersta punkten af Näset. Det ligger på alla kanter fritt och utsatt för hafsböljornas inbrott, häldst här icke finnas några öar eller holmar, som kunna tjäna landet til betäckning; men däremot ligga wid dess kuster en hop blinda skär och klippor, som föröka farligheten för resande, hwilka ej drista sig, änskönt med små skeppsbåtar, är fara Statsudden förbi, i synnerhet om wintern, och således taga landwägen öwer Eden, som här äro 3.

Stawa, en Herregård uti Bardlingbo Sokn på Gottland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, prydliga mangårdsbyggningar, dels af sten, dels af trä, god trägård, wacker ladugård.

Stavanger, en Stad uti Kristiansands Stift i Norge, belägen under 58 gr. 50 min. Polhöjd; wid en Wik, som är en del af den stora Bukkefjorden, har wid pass 560 Gårdar, 46 Gator och gränder, 3 Torg. Bland byggningar förtjänar Stadskyrkan, som fordom warit Domkyrka at anföras, näst efter Domkyrkan i Trondhiem är hon den ansenligaste och wackraste i [ 707 ]Norge. År 1801 war Folkmängden 2466. Hamnen är god och inloppet beqwämt. I förhållande til Folkmängden är handelen betydlig. År 1795 ägde Staden 21 stora fartyg, hwilkas drägt tilsamman utgjorde 678 Commerce-läster, och som mäst seglade i Spanien och Frankrike, samt 27 smärre eller kustfartyg. År 1792 inkommo 191 och utgingo 183 fartyg. År 1795 funnos här 10 Köpmän som handlade i gros, 16 i minut, 16 Hökare, 26 Skeppare. 78 Handtwärksmästare. Här finnas 3 skeppswarf, 2 repslagare-banor och 1 tegelbruk nära wid Staden. Staden är urgammal och war i blomstrande tilstånd wid år 1020. Han har ock warit Biskopssäte, som år 1684 blef flyttadt til Kristiansand. Nuförtiden är han säte för en Amtman. Amtmannens Boställe kalladt Stavangers Kongsgård, hwilken tilförene warit Biskops-Boställe, är et stort och wackert hus af sten. I October månad hålles här en stor marknad. År 1795 steg Tullinkomsten til 5269 R:dr och Consumtions afgiften til 3520 R:dr. Staden jämte soknen Ranneberg utgöra et Pastorat som år 1801 hade 3726 inwånare.

Stavangers Amt. Detta är beläget mellan 58 gr. 20 min. och 59 gr. 20 min. Polhöjd; samt mellan hawet och fjäldryggen. Det utgör en del af Kristiansands Stift, samt innefattar Landskapen Ryefylke, Jedderen och Dalerne. Dess storlek är 70 qv. mil. Markens beskaffenhet finnes beskriwen wid Artiklarne Dalerne, Jedderen och Ryefylke. Amtet innehåller 22 Pastorat, som bestå af 1 Stad och 53 Soknar. Följande förtekning wisar Folkmängden i dessa Pastorat år 1801.

1 Stavanger 3726.
2 Helleland 2920.
3 Eggersund 2205.
4 Soggendal 991.
5 Lunde 946.
6 Bakke och Tonstad 908.
7 Hogland 1469.
8 Håland 1204.
9 Narum Boe 1707.
10 Klep 977.
11 Lye 1807.
12 Findöe 1129.
13 Rennesöe 1174.
14 Strand 2437.
15 Närstrand 1427.
16 Hjelmeland 2485.
17 Suledal 2483.
18 Vigedal 1385.
19 Jelsöe 1908.
20 Skiold 2435.
21 Torvestad 1498.
22 Skudesnäs 2810.
23 Augvaldnäs 2010.
  Summa   42635.

Stavärn, en Lastageplats uti Grefskapet Laurvig i Norge, wid en stor hafsbugt, nära til Fästningen Fredrikswärn, innehåller några och 70 Gårdar, som bebos af sjömän, fiskare, krögare och arbetsfolk. Här är en Tullbetjäning som sorterar under Tullkammaren i Staden Laurvig.

Stegeborg, en Herregård uti Skällwik Sokn i Östergötland, har en sällsynt wacker belägenhet wid inloppet til fjärden Slätbaken, från hawet, har fordom warit Kongsgård, men är nu enskild egendom, inlöst såsom Säteri och Frälse til Grefl. Schwerinska Slägten, består af 8.5 Mantal, äger 120 tunnors utsäde, höfångst til 600 parlass, prydlig mangårdsbyggning, bestående af et grundmuradt stenhus af tegel, som upfördes år 1802, samt de öfriga husen af trä sedermera upbygda, wackra planterade alléer, en i sednare tider anlagd trägård wid sjelwa Gården, utom en gammal fruktträgård wid det fordna slottets ruiner. Skog finnes ganska litet inom Skäll[ 708 ]wik Sokn Stegeborg tilhörig, men wäl på andra sidan om sjön på Wikbolandet, hwarest flere hemman uti nästgränsande Östra Ny Sokn äro lydande under Gården. Fordom har på en holme i Östersjön legat et slott som warit kalladt Stegeborg, men numera är förstördt och lämningar däraf endast finnas qwar. Af detta slott har den nuwarande Herregården bekommit sit namn. Historien om det fordna slottet kan utförligt läsas i Tunelds Geografie.

Stegeholm, en Kongsgård uti Lofta Sokn i Småland, äger et behagligt läge wid inloppet til Gamleby wiken, gent emot Wästerwik, har fordom haft et befäst slott, som nu mästadels är nedriwet. Historien om detta slott kan ock läsas hos Tuneld.

Stegen, et Pastorat uti Saltens Fögderi uti Nordlands Amt i Norge. År 1801 war Folkmängden 1675.

Stegtomta, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Jönåkers Härad, innefattar 2 Soknar: Stegtomta, Moderförsamling, och Nykyrka, Annex, håller i widd 1.08 qv. mil, samt består af 74 Mantal. 3 tämeligen ansenliga sjöar Yngaren, Hällbosjön och Långhalsen gränsa til Pastoratet. År 1810 war Folkmängden 1583. — Stegtomta Sokn håller i widd 0.82 qv. mil, samt består af 54.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1213. Kyrkan är belägen under 58 gr. 48 min. Polhöjd; 1.3 mil från Nyköping.

Steig, en af de ansenligaste Gårdar uti Pastoratet Froen uti Gudbrandsdalen i Norge.

Sten, et Järnwärk uti Qwillinge Sokn i Östergötland, äger 920 skeppund stångjärnssmide, ymnig skog, förfallen mangårdsbyggnad.

Sten, en ansenlig Gård uti Hole Pastorat uti Ringerige uti Budskeruds Amt i Norge, har en ganska täck belägenhet wid en sjö.

Stenarsbyn, en Sätesgård uti Tössebo Härad i Dalsland.

Stenberga, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östra Härad, är Annex til Näshults Pastorat, samt består af 38.1 Mantal. År 1810 war Folkmängden 745. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Stenberga, en Sätesgård uti Wånga Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger åker af gamla ägor 24.4 tunnland, samt ny åker och upodlingsmark 87 tunnland. Emedan åkern är ganska stenbunden, har mycken sten därutur sednaste åren bliwit upbruten och anwänd til stenmurar däromkring på flere ställen. Utsädet är 4 tunnor råg och 20 tunnor wårsäd, mäst hafra och blandkorn. Af ängen som är mager, och bewäxt af någon ung löfskog erhållas mellan 40 och 60 twebettslass hö. Gran och furuskog saknas aldeles. Mangårdsbyggnaden är medelmåttig. Därwid är en trägård.

Stenberget. Sålunda kallas den delen af Byeåsen eller Vatsfjeldet som ligger strax åwanför Staden Trondhiem i Norge, på dess sydwästra sida och sträcker sig från söder til norr. Häröwer går allmänna Landswägen, som är tämeligen brant, men orsakar en ganska pitoresk och intagande utsigt; ty wid resan til Trondhiem öpnar sig nästan på en gång, på högsta klinten af bärget, hela Staden med dess Förstäder, hamnen och den stora fjärden, Nidelwen, Fästningarne Munkholmen och Kristiansten, med hela den kringliggande landsträckan, med de där belägna wälbygda Gårdar, samt 2 Landskyrkor.

Stenbrohult, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, [ 709 ]Wexiö Län och Albo Härad, wid sjön Möckeln, är lång men smal, håller i widd 1.2 qv. mil, samt består af 40.7 förmedlade eller 60.25 oförmedlade Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn samt mycket stenbunden. Jordmånen är i allmänhet sandblandad; dock finnes på några ställen mulljord. Skog, dock ej grof, finnes af gran, furu, björk, al, lind och någon bok. Utsädet är 530 tunnor af råg och korn samt något litet wete och hafra, som alt utsås om wåren. Höst- eller winterråg brukas sällan utan på swedjeland. Åkerjorden besås årligen af nämnde slag, och sällan lägges något stycke i linda eller träde. På botnen i sjön Möckeln finnes ymnigt järnmalm. År 1810 war Folkmängden 1223. Kyrkan är belägen under 56 gr. 37 min. Polhöjd; 4.8 mil från Wexiö. Den betydligaste Gården heter Möckelsnäs. Diö Järnwärk är här ock beläget. I denna Sokn är den berömlige och namnkunnige naturforskaren Carl Linneus, sedermera adlad med namnet von Linné, född år 1709. Hans Fader war Kyrkoherde i Församlingen.

Stenby, en Sätesgård uti Adelsö Sokn i Upland, består af 3 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höfångst til 90 lass, hjelpelig skog, stenhusbyggnad i mangården, med en trägård, tegelbruk.

Stenby, (Östra), en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland, på Wikbolandet i Östkinds Härad, wid Bråwiken, på ömse sidor om densamma, består af 70.4 Mantal. Marken är mycket bärgaktig och ojämn, såsom soknens namn tilkännagiwer. Rådande jordmånen är lera. Liten eller nästan ingen skog finnes, utom marbuskar här och där, samt til et eller annat hemman hjelpeligt risbränsle och något byggnadswirke. Utsädet är 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1091. Kyrkan är belägen under 58 grad. 36 min. Polhöjd; 4.7 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Ållonö, Rotenberg och Näs. Wid Gården Gladhem, är en stor Tall kallad Gladhems Hatt, som af ålder warit och ännu säges wara et märke för de sjöfarande i Bråwiken.

Stenby, (Wästra), en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Aska Härad, består af 33.6 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen i Östra delen är sand, i den wästra lera. På skog är brist. Utsädet är 850 tunnor. År 1810 war Folkmängden 905. Den betydligaste Gården heter Örwad. — Soknen är sammansatt utaf 2 tilförene warande särskildta Soknar: Sten och Kälwesten, hwilka år 1812 bliwit sammanbygde til en kyrka, samt erhållit Konungens tilstånd at kalla densamma Wästra Stenby. Den fordna Sten Sokn består af 13.3 Mantal. År 1810 war dess Folkmängd 313. Kälwestens Sokns hemmantal och Folkmängd finnes anförd wid Artikeln Kälwesten. Dessa soknars namn bibehålles ännu i Jordeboken.

Stenbye, en Gård uti Eidsvolds Pastorat uti Rommerige i Norge, hwarest år 1784 blef anlagt et silwerhaltigt Blywärk. Därifrån blef år 1785 til Kongsbergs Silwerwärk lewereradt 2400 lispund bly och 57 lod Silwer.

Stendal, en ansenlig och wälbygd Gård uti Hlade sokn uti södra Trondhiems Amt i Norge, en fjärdedels mil från Trondhiem.

Steneby, et Regalt Pastorat i Dalsland och Wedbo Härad, innefattar 5 Soknar: Steneby, Moderförsamling, Ärtemark, Ödesköld, Bäcke och Tidsleskog, An[ 710 ]nexer, samt består af 87 Mantal. Marken är mycket bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla och så kallad rödsimma, som särdeles i torra somrar giwer klen afkastning, och så, at Pastoratet, i det hela betraktadt, nästan årligen måste köpa säd, men har godt bete och idkar med fördel boskapsskötsel. Tidsleskog, Ödesköld och Ärtemark hawa ymnigt af skog, hwilken dock de sednare åren bliwit mycket medtagen, särdeles den mogna timmerskogen. Steneby och Bäcke äga hjelpeligt däraf, men litet eller nästan intet til afsalu. År 1805 war Folkmängden 4624. — Steneby Sokn består af 27.7 Mantal. Utsädet är: tunnor wete 6, råg 70, korn 110, blandsäd 60, hafra 700, ärter 6, potäter 45. År 1805 war Folkmängden 1076. Kyrkan är belägen under 58 gr. 58 min. Polhöjd; 6 mil från Wänersborg. De betydligaste Gårdarne heta Ballnäs, Norra och Södra Dingelwik, Lästwik samt Billingsfors Järn-Manufacturwärk.

Stenestad, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och södra Åsbo Härad, är Annex til Kågeröds Pastorat i Malmö Län, samt består af 6.5 Mantal. Marken är öweralt i soknen, som är belägen på södra Åsen, ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är sandgrus blandad med någon mylla och klapersten. Skog hawa endast några hemman ymnigt, de öfrige hjelpeligt. Utsädet är 250 tunnor. År 1805 war Folkmängden 510. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Dragesholm.

Stenfors, et Järnwärk uti Tingsås Sokn i Småland, äger 100 skeppund stångjärnssmide, prydlig mangårdsbyggning, reveterad, wacker trägård. Det därtil höriga hemmanet äger tilräckeligt både af barr- som löfskog.

Stengårdshult, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Mo Härad, innefattar 5 Soknar: Stengårdshult, Moderförsamling, Unnaryd, Öreryd, Wadshult och Hestra, Annexer, samt består af 54.4 Mantal. Utsädet, mästadelen hafra, är 990 tunnor på 514 tunnland. År 1810 war Folkmängden 1717. — Stengårdshult Sokn består af 14.1 Mantal. Marken är ganska ojämn, stenbunden och bärgaktig, med dälder, kärr, mossar och små sjöar mellan klippor och bärghällar. Jordmånen är sand, gäsjord, rödmjäle, grus och klaper. Lera finnes icke. Af barrskog har soknen hjelpeligt, somligstädes ymnigt. Utsädet, til det mästa hafra, är 230 tunnor, på 120 tunnland. År 1810 war Folkmängden 429. Kyrkan är belägen under 57 grad. 34 min. Polhöjd; 3 mil från Jönköping.

Stenhammar, en Sätesgård uti Flen Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, äger 35 tunnors utsäde, 15 om hösten och 30 om wåren i bördig jordmån, höbärgning til 4 à 500 lass, ymnig skog, jämwäl af timmer, godt fiske. Mangårdsbyggnaden, af sten, 1 wåning hög, med öwerbyggnad, angenämt belägen wid en sjö, är wacker, samt omgiwen af 2 ansenliga trägårdar. Under Gården lyda 10 Mantal, dels frälse dels skattehemman.

Steninge, en Sätesgård uti Husby Sokn i Upland och Erlinghundra Härad, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, prydlig Mangårdsbyggning af sten, ansenlig och wacker lustträgård.

Steninge, en Sokn i Halland och Halmstads Härad, är Annex til Harplinge Pastorat, [ 711 ]samt består af 12.7 Mantal. Marken är i allmänhet stenig och jordmånen består mästadelen af sandblandad mylla. På skog är brist. Utsädet är 120 tunnor. År 1805 war Folkmängden 272. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Steningsgården, en Gård uti Åsaka Sokn i Wästergötland, är Löjtnants-Boställe wid Skaraborgs Regimente, består af 0.75 Mantal, besås med 4 tunnor råg, 4 korn, 7 blandkorn, och 17 hafra. Ängen ger 70 stackar hö.

Stenkumla, et Consistorielt Pastorat på Gottland, i södra Fögderiet, innefattar 3 Soknar: Stenkumla, Moderförsamling, Wästerhede och Träkumla, Annexer, samt består af 22.5 Mantal. Utsädet är 480 tunnor. År 1810 war Folkmängden 603. — Stenkumla Sokn består af 11.7 Mantal. Marken är til större delen jämn, men för öfrigt bärgaktig, warande nära intil kyrkan en betydande bärgsträcka af röd och wit samt lewerbrun marmor. Dessa marmorarter äro bland de wackraste som ännu i Norden finnes uptäckte. De tilhöra Kube och Snäckarwe hemmans ägare, samt uparbetas wid Marmorbruket i Wisby, som är i fullkomlig drift och försedt med skicklige arbetare, erforderliga machiner och redskap, så at ansenliga arbeten däraf, bestående uti bordskiwor, mortlar, m. m. förfärdigas och afsändas, äwen til utrikes orter. Rådande jordmånen i soknen är hwarken sand eller lera, utan en blandning af flere jordarter, och i de fläste åkrar finnes kalkstensbotn och flusshällar nära jordytan. Skog finnes tilräckeligt. Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 295. Kyrkan är belägen under 57 gr. 33 min. Polhöjd; 1 mil från Wisby.

Stenkyrka, et Consistorielt Pastorat på Gottland i norra Fögderiet, innefattar 2 Soknar: Stenkyrka, Moderförsamling, och Tingstäde, Annex, samt består af 29 Mantal. Marken i detta Pastorat är merendels jämn utom den nordliga delen, som är mera bärgaktig. Jordmånen är dels sand dels lera, på åtskilliga ställen likwäl mera öraktig. Af skog hawa bägge soknarne lika ymnigt förråd. Utsädet är något öwer 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 718. — Stenkyrka Sokn består af 16 Mantal. År 1810 war Folkmängden 376. Kyrkan är belägen under 57 gr. 48 min. Polhöjd; 2 mil från Wisby.

Stenkyrka, et Regalt Pastorat i Bohusland, utgöres af ön Tjörn och beskriwes wid denna Artikel.

Stenqwista, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Rekarne Fögderi, innefattar 2 Soknar: Stenqwista, Moderförsamling, och Ärla, Annex, håller i widd 1.47 qv. mil, samt består af 62.7 Mantal. Utsädet är 1250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2243. — Stenqwista Sokn håller i widd 0.41 qv. mil, samt består af 24.2 Mantal. Soknen är til den östra delen skogbewuxen, men til den wästra delen slättmark. Jordmånen består i östra delen af skogsjord, och är mindre bördig än i wästra delen, som består af god lera. Utsädet är 450 tunnor. År 1810 war Folkmängden 867. Kyrkan är belägen under 59 gr. 18 min. Polhöjd; 6.5 mil från Nyköping.

Stensgård, en ansenlig Gård uti Distriktet Hordeland uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Stensholm, en Sätesgård uti Hakarp Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 16 à 18 tunnors utsäde af råg och dubbelt så mycket af hafra, ymnigt och [ 712 ]godt höbol, nödig skog til wedbrand och stängsel, gammal men beqwäm åbyggnad af trä. Til Gården hörer en Pappersfabrik, som är i godt stånd.

Stensholm, en Sätesgård uti Rackeby Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 56 tunnors utsäde, höbol til 300 stackar, obetydlig skog, förfallen åbyggnad af trä.

Stenshult, en Sätesgård i Småland.

Stensjö, en Sätesgård uti Eftrå Sokn i Halland, består af 3 Mantal, hwaraf 2 äro belägne uti Steninge Sokn i Halmstads Härad, äger öwer 100 tunnors utsäde, ingen skog, men en nästan outödelig torfmosse, liten men prydlig mangårdsbyggnad af tegelsten, et godt tegelbruk.

Stensnäs, en Sätesgård i Östergötland.

Stensnäs, en Frälse-Sätesgård uti Ukna Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde. Mangården har et ganska angenämt läge wid den så kallade Storsjön, hwartil så wäl naturen som konsten och fliten mycket bidragit. Huwudbyggningen, upförd af tegelsten, består af 3 wåningar, är prydlig samt innan redd med många wackra rum. Ehuru ej bland de widlyftigare, dock wäl anlagd både köks- och fruktträgård hänföres ock til Gårdens prydnad. Skogsförrådet är medelmåttigt och höbolet af samma beskaffenhet. Twänne Järngruwor och et Kopparmalmstrek finnas på Gårdens område.

Stensnäs, en Sätesgård uti Ryssby Sokn i Wexiö Län i Småland, med en särdeles wacker belägenhet på et Näs wid en sjö, består af 3 oförmedlade Mantal, äger 45 tunnlands utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, reveterad, ansenlig trägård.

Stensta, en Sätesgård uti Carlskyrka Sokn i Upland, består af 4 Mantal.

Stensta, et Järnwärk uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, begagnar ämnes- plåt- knipp- och spiksmide. Tilräckelig tilgång af kol finnes ej af egna skogar. Mangårdsbyggnaden af trä, är wacker.

Stenstorp, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, innefattar 3 Soknar: Stenstorp, Moderförsamling, Brunhem och Kyrketorp, Annexer, samt består af 39.8 Mantal. Pastoratet är beläget på östra sidan af bärget Billingen. Marken är bärgaktig, stenfull, har en mängd af kullar och backar, hwarimellan ligga gårmossar. På lågländta ställen finnes swartmylla til et tredjedels qwarter, därunder fin gulaktig sand til flere famnar, så långt man kan undersöka. På backar och högder hårdt bebunden kåtter med förwittrade små alunskifer och limsten, hwarunder är en myckenhet smärre kullersten och gul och wit sand, så långt undersökning kunnat ske. På någre ställen möta i sjelwa jordbrynen lager af platta limstens haller samt swart järnsten. Pastoratets samtelige inwånare lida en gruwelig brist på skog, af orsak at när Konungens tillåtelse utkom på 1780-talet at Sokneskogar kunde få winnas från Kronans närbelägne skogar; så åtnöjde de sig härstädes endast med en Kongl. Resolution at årligen få utsyning af Kronans skog på Billingsbärget. Men denna Resolution har i flera år warit och är ännu utan all kraft och wärkan, sedan Billingsbergs skogar bliwit fridlyste och ansenlige sträckor däraf öwerlämnade uti enskildta personers händer; hwarigenom landtbrukarne här å or[ 713 ]ten äro försatte i den beklaganswärdaste belägenhet med total brist på skog och äwen mulbete för sin boskap. Utsädet är: tunnor wete 2, råg 200, korn 140, blandkorn 154, hafra 190, ärter 45, potäter 25, summa 762 tunnor, som uti goda äringsår giwa öwerhuwud fjärde kornet. År 1810 war Folkmängden 793. — Stenstorp Sokn består af 16.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 329. Kyrkan är belägen under 55 gr. 17 min. Polhöjd; 4.8 mil från Mariestad. Den betydligaste Gården i Pastoratet heter Stämmestorp.

Stensätra, en Sätesgård uti Turinge Sokn i Södermanland.

Stensätra, en Sätesgård uti Huddinge Sokn i Södermanland.

Stensö, et Näs som sträcker sig uti hawet söder från Staden Kalmar, är märkwärdigt, emedan Konung Gustaf I, icke utan största fara, här blef satt i land, i Maji månad 1520, när han från Lübeck inkom för at befria Swerige från Danska Wäldet.

Stenum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Walla Härad, är Annex til Wings Pastorat, samt består af 18 Mantal. Marken, ehuru mera jämn än bärgaktig, är ganska bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla. Skog af gran finnes hjelpeligt. Utsädet är 70 tunnor råg och 150 tunnor wårsäd. År 1810 war Folkmängden 331. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar heta Tubbetorp och Östtomten.

Stenåsa, en Sokn på Öland i södra Fögderiet, är Annex til Hulterstads Pastorat, samt består af 20 Mantal. Marken och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången äro lika med dem som wid Artikeln Hulterstad anförde äro. Utsädet är 670 tunnor. År 1810 war Folkmängden 578. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Stensrud, en Gård wid Hassels Järnwärk uti Budskeruds Amt i Norge. Här äro anlagde åtskilliga machiner som driwas med watn, såsom en fabrikssmedja, et slip- och polerwärk, en liten masugn eller hammarslags smältugn, med en wäl inrättad watndrommel, hwarest watnet medelst det faller lodrätt genom 2 rör på 20 fots högd i en kista frambringar en bättre och stadigare blåst för ugnen än de eljes bruklige blåsbäljor. Widare en plåthammare med glödugn, planerhammar och sax, 2 knipp- och jämningshamrar för fabrikssmiden, 2 spikhamrar, et järn- och ståltrådsdrageri. Förutan förenämnde watndrommel eller Fransyskt blåswärk, som tilförene i Landet icke warit brukeligt, äro jämwäl åskilliga nya inrättningar, såsom en plåt-glödugn, hwarest de smidde plåtarne upglöggas wid flameld, en trä-planerhammare, som driwes med watn i stället för de eljes bruklige träklubbor til plåtarnes planering, likaledes wid hammar-bäljorne en ny invention af lodrätta wigter, som äro i synnerhet goda framför de wanliga stywa wågar, och ändteligen på knipphammarstocken stöpta jämkuggringar 1 stället för kuggarnes inhuggning i sjelwa stocken. Härtil kommer en mjölqwarn och et sågwärk. Af det härwarande tilwärkade jämkram, af fin Engelsk politur, i synnerhet bordkniwar med ben och mahogny-träskaft är god afsättning, emedan arbetet är godt och priset billigt. Jämwäl är god afsättning af järnplåtar och gröfre fabrikswaror, såsom yxor, spadar, hoftänger, lås, m.m.

Stiby, en Sokn och Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads [ 714 ]Län och Järesta Härad, innefattar 2 byar Stiby och Komsta, samt består af 13.2 Mantal. Stiby äger flere sorter jordmån. Ägorna ligga på midten högt, men åt wästra och södra ändarne sidländt. Blandad lerjord är mäst rådande, någon swartmylla här och där, äwen stark lera på en del af hemmansägorna. Hela byn är lagd i enskifte år 1808. Många åker- och ängsfält åt norr äro ganska steniga och mera tjänliga til betesmark än skörd. Ingen torf finnes til denna by. Höwäxten är obetydlig, och hårdwalls hö föga inom Soknen. Komsta ägor ligga högt, äro ganska steniga, hawa någon sandjord och swartmylla, men leran är rådande. Å denna bys ägor uptages flissten til grafwårdar, kalk och annat nyttigt bruk; den är blåaktig til utseendet och en del af stenen är ganska lös, i synnerhet den som uphugges öwerst, men ju djupare man hinner ned i stenbrottet, ju fastare och mera mörk är stenen. Något litet torf finnes til få hemman, men ingen skog i hela Soknen. Torf och wed måste sökas på längre afstånd och betalas ganska dyrt. Utsädet i soknen är 450 à 460 tunnor. År 1810 war Folkmängden 551. Kyrkan är belägen under 55 gr. 34 min. Polhöjd; 5.2 mil från Kristianstad.

Stickninge, en Frälsegård uti Tångeråsa Sokn i Nerike, består af 2.25 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, 20 om hösten och 30 om wåren, höbol til 300 lass, mulbete och skog öwer behowet. Mangården angenämt belägen wid en sjö, med en wacker och widsträckt utsigt, består af en wacker huwudbyggning af trä, rappad, 2 wåningar hög, med en flygelbyggning, den andra saknas ännu. Wid Gården underhålles 3 hästar, 50 nöt och 40 får. Gården hörer under Trystorp en Sätesgård i samma Sokn.

Stigaryd, en Sätesgård uti Mulleryd Sokn i Småland, äger 12 tunnors utsäde i sandig jordmån, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, prydlig åbyggnad af trä, wacker trägård.

Stigen, en Sätesgård uti Färgelanda Sokn i Dalsland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 100 skeppund, ansenlig skog, dåligt bygd mangård, lyder under Rådanefors Järnwärk i Ödeborg Sokn.

Stigsjö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Ångermanland och södra Fögderiet, är Praebende åt en Lector wid Härnösands Gymnasium, innefattar 2 församlingar: Stigsjö, Moderkyrka, och Wiksjö, Kapell, hwartil kommer en Församling wid Wästanå Järnwärk, samt består af 29.6 Mantal. Utsädet är 450 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1514. — Stigsjö Sokn är mycket bärgaktig och genomskuren af sjöar och åar, wid hwilka jordmånen består mästadels af god lera. Skogen, några få byar undantagna är i allmänhet ymnig, dock förnämligast bestående af gran och björk. Utsädet i öpen åker går föga öwer 350 tunnor. År 1810 war Folkmängden 892. Kyrkan är belägen under 62 grad. 47 min. Polhöjd; 1.5 mil från Härnösand. Här är et Järnwärk kalladt Öjefors. Soknen har tilförene warit en Annex til Säbrå Pastorat, men år 1808 blef Stigsjö tillika med Wiksjö af Konungen anslaget til Praebende Pastorat för Primarie Theologie Lectorn wid Härnösands Gymnasium; År 1813 blef detta ändradt och förordnadt at detta Praebende så wäl som Hägdånger skulle hädanefter tilfalla Lectorerne, så framt de woro Präster [ 715 ]eller wille bliwa det, efter deras ålder i tjänsten.

Stigslund, et Tegelbruk uti Hille Sokn i Gästrikland, är et af de yppersta i Landet.

Stikkelstad, wanligen Stikstad kallad, en af de största Gårdar uti Verdalens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge, är fördelad i 3 särskildta Gårdar: Östra, Wästra och Södra Stikkelstad. På denna Gård war det som Norges Konung, sedermera Skyddshelgon och Patron, Konung Olof den Helige, uti en drabbning med sina honom frånfallne undersåtare, blef dödad år 1030.

Stingagården, en Sätesgård uti Falköping Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal.

Stinggården, en Sätesgård uti Häggestad Sokn i Wästergötland, består af 3 Mantal, äger, genom ännu ej slutad odling 60 à 70 tunnors utsäde, höbärgning til 300 à 400 stackar, liten och otilräckelig skog, prydlig åbyggnad bestående af 1 huwudbyggning, och 4 flygelbyggningar af trä, nybygd ladugård, en til utrymme ansenlig, men til mästadelen ny anlagd trägård.

Stjernarp, en Sokn i Östergötland och Gullbergs Härad, är Annex til Wreta Pastorat, består helt och hållit af skogsbygd. Hon är genomskuren af mer än 20 små sjöar. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera och sand. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 350 tunnor.

Stjernarp, en Frälse-Sätesgård i förenämnde Sokn wid sjön Roxen, består af 4.4 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol, til 6 à 700 lass, tilräckeligt mulbete, godt förråd af skog, godt fiske, 1 tegelbruk, 1 mjölqwarn, 2 sågwärk. Efter den olyckliga branden, som timade år 1789 stå ännu ruinerna qwar efter den prydliga mangårds huwudbyggningen af sten, som war 6 wåningar hög. Här äro nu endast 2 flygelbyggningar, som bebos, och i den södra flygelbyggningen är Soknens kyrka. Wid Gården är en stor och fruktbärande trägård med drifhus. Under Gården lyda 12.6 Mantal bondehemman och 40 torp.

Stjernarp, en Sätesgård uti Eldsberga Sokn i Halland, består af 4.5 Mantal, har medelmåttig mangårdsbyggnad, med en stor ladugård i godt stånd. Localen är ganska wacker, och Gårdens ägor äro til större delen bewuxne med ek, björk och någon furuskog. Utsädet är i 5 wångar à 25 tunnland hwardera, samt en större ny odling om 50 tunnland, hwaraf årligen en fjärdedel trädes, 120 tunnor råg, korn och hafra, som afkasta 5:te à 6:te kornet.

Stjernborg, en Sätesgård i Upland.

Stjerneberg, en Sätesgård uti Tryserum Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, fördelaktigt höbol, ingen skog, ringa bebygd mangård af trä.

Stjerneberg, en Sätesgård i Halland.

Stjerneholm, en Kapells-Församling uti Nicolai Sokn i Södermanland. Kyrkan är belägen wid en hafswik, 0.7 mil från Nyköping.

Stjerneholm, en Sätesgård uti förenämnde församling, äger 50 tunnors utsäde, tilräckelig skog, hjelpeligt fiske, wacker åbyggnad, bestående af en huwudbyggning af sten om 2 wåningar, samt 2 reveterade flygelbyggningar af trä, förträffelig ladugård, bygd af sten, en wäl anlagd och stor trägård, försedd med många fruktträn.

Stjernemo, en Sätesgård i Småland och Kalmare Län.

[ 716 ]Stjernewik, en Sätesgård uti Risinge Sokn i Östergötland, består af 2.5 Mantal, äger 18 tunnors utsäde.

Stjernfors, et Järnwärk uti Ljusnarsberg Sokn i Wästmanland, består af 1 stångjärnshammare med 2 härdar och äger 800 skeppunds smide. Mangårdsbyggnaden är stor och wacker.

Stjernholm, en Herregård uti Estuna Sokn i Upland, angenämt belägen wid sjön Erken, består af 3.6 Mantal, dels frälse dels skatte, äger 40 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, förmånligt fiske, wälbygd mangård, stor trägård.

Stjernsnäs, en Sätesgård i Södermanland.

Stjernsund, en Sätesgård uti Askersund Sokn i Nerike, består af 5 Mantal, utsädet räknas til nära 60 tunnor råg om hösten, och 20 tunnor om wåren, samt giwer wanligen sjette kornet. Dessutom circulationsbruk til 90 tunnor hafra. Höfångsten stiger til 800 lass, största delen af hårdwall. Skog finnes tilräckelig til husbehof. Under Gården lyda 38.25 Mantal frälse- 2.6 skatte- och 3.75 skattefrälsehemman, hwilka med sjelwa Gården utgöra tilsamman 49.6 förmedlade Mantal, jämte några och 70 torp. Mangårdens läge är förträffeligt, på en högd wid et sund mellan Wettern och en wik däraf som sträcker sig til Staden Askersund. Huwudbyggningen af sten upförd, är stor och prydlig, om 2 wåningars högd. Flygelbyggningarne 4 til antalet af trä äro reveterade, samteligen täckte med koppar. Trägården är äwen både stor och wacker.

Stjernsund, et Järnwärk i samma Sokn hörer til ägaren af förenämnde Sätesgård och är beläget 0.8 mil därifrån. Det äger 991.25 skeppund stångjärnssmide, samt kol af egna skogar. Hit höra 2 mjölqwarnar, hwardera med 3 par stenar och 1 sågwärk.

Stjernsund, et Järnmanufacturwärk uti Husby Sokn i Dalarne, wid utloppet af sjön Grycken, har en ämneshammare med 2 härdar, 6 spikhamrar, 2 plåt- och planerhammare, 2 djuphamrar, walls- och klippwärk, flere wärkstäder för finare arbeten. Alla dessa Wärk driwas genom watn och konstig inrättning. Här tilwärkas järnmanglar, stekwändare, domkrafter, samt hwarjehanda smärre arbeten såsom fat, talrikar och skedar af bleck, m. m. Wärket utgör en Församling och har egen kyrka af trä. Det har inom Soknen et til köpkol anslaget distrikt, men dess egen skog är dock icke ringa. Det är beläget 1.4 mil från Husby kyrka. Det är anlagt år 1699 af den namnkunniga Mekanikus Commerce-rådet Polheim, samt är reguliert och wälbygdt.

Stjernwik, en berustad Sätesgård uti Oppeby Sokn i Östergötland, wid sjön Åsunden, består af 3.1 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, höbärgning i jämna år til 200 lass, hjelpelig skog, godt fiske i Åsunden och Nimmern, wäl conditionerad åbyggnad af trä, tämeligen wäl och wackert anlagd trägård, med mäst gamla trän. Under Gården lyda 7 bondehemman och 7 torp.

Stoby, et Patronelt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, innefattar 2 Soknar: Stoby, Moderförsamling, Sandby, Annex, samt består af 46.4 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1772. — Stoby Sokn består af 35.4 Mantal, innefattar 10 byar. Stoby, marken är ojämn, jordmånen sandblandad, ingen skog finnes. Qwistatånga, af lika beskaffenhet. Grantinge, lika jordmån med någon skog. [ 717 ]Röinge, sandblandad jordmån med liten skog. Läreda, sandmylla, ingen skog. Arkelstorp, samma förhållande. Rättelöf, sidländ åker, tilräckelig skog. Balingslöf, likaledes, mycken skog. Algutstorp, sandblandad jordmån, ingen skog; Näs, god åker och höbol, men ingen skog. Den betydligaste Gården i Soknen heter Hesleholm. Här finnes ock en Pappersfabrik kallad Strömsfors, samt 2 tullqwarnar. År 1805 war Folkmängden 1237. Kyrkan är belägen under 56 gr. 11 min. Polhöjd; 2.4 mil från Kristianstad.

Stockaryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, är Annex til Hjelmseryds Pastorat, samt består af 20.7 Mantal. Marken, jordmånen, skogstilgången och utsädet, är af lika beskaffenhet med den som wid Artikeln Hjelmseryd anförd är. År 1810 war Folkmängden 564. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Stockby, en Herregård uti Danderyd Sokn i Upland, äger 25 tunnors utsäde, wacker åbyggnad.

Stocklanda, et Fältwäbels Boställe uti Högsäter Sokn i Dalsland, äger 30 tunnors utsäde, i mån af utsädet ymnigt höbol, knapt hjelpelig skog, föga ansenlig åbyggnad.

STOCKHOLM, på Latin Holmia eller Stockholmia kallad, Swea rikes Huwudstad, belägen mellan 59 gr. 18 min. 20 sec. och 59 gr. 21 min. 20 sec. Polhöjd samt mellan 35 grad. 36 min. och 35 gr. 40 min. Longitud, på gränsen af Landskapen Upland och Södermanland, wid Mälarens utlopp uti en wik af Östersjön. Staden är i anseende til widden en af de största i Europa. Dess figur är nästan rund. Han håller i längd från norr til söder en dryg half mil, i bredd från wäster til öster inemot en half mil, i omkrets 10,000 famnar eller inemot 1.7 mil, samt i widd 4200 tunnland eller 0.18 qvadr. mil. Utaf denna widd intager Watn wid pass 800 tunnland, så at det torra Landet blir 3400 tunnland, men åter härutaf intaga åker och ängsmark samt skog och bärg 1200 tunnland, så at det bebygda rumet ej stiger högre än til 2200 tunnland; härunder likwäl begripne många och stora trägårdar. — Staden är indelad i 550 Qwarter, hwilka innefatta 4140 tomter. Af dessa hawa någre, i anseende til sin storlek, bliwit klufne, men däremot flera bliwit minskade genom sammanläggande til Gårdar, så at Gårdarnes antal stiger til wid pass 4200. Torg och platser äro 32. Gator och gränder äro inalles 298 eller i rundt tal 300. Broar äro 10. Allmänna brunnar äro 16. År 1810 steg hushållens antal til 12936. Af 1810 års Folkmängd woro 29619 mankön och 35855 qwinkön. — Stockholm är en af de Folkrikare Huwudstäder i Europa. Följande förtekning wisar huru Folkmängden stigit eller fallit nedannämnde år.

År Folkmängd.
1757 71863.
1760 69208.
1772 72444.
1775 72521.
1780 75107.
1785 75043.
1790 68986.
1795 74378.
1800 75517.
1805 72652.
1810 65474.

Stockholm indelas beqwämligast i 6 huwuddelar: Egenteliga Staden, Norrmalm, Kungsholmen, Ladugårdslandet, Saltsjööarne och Södermalm. Utaf desse delar äro 2 landfaste, nämligen Norrmalm och Ladugårdslandet. De öfrige delarne består af större och smärre öar och holmar, til [ 718 ]antalet 12, och äro följande: Slottsholmen, Riddarholmen och Helgandsholmen, som utgöra egenteliga Staden; Kungsholmen med Lilla Hessingen, Skeppsholmen, Castellholmen, Waldemarsön och Bekholmen, som formera Saltsjööarne, samt Egenteliga Södermalm; Långholmen och Räkneholmen som höra til Södermalm. Det finnes wäl ännu en fordom warande holme, hwarpå Staden är bygd, nämligen Blasiiholmen, men emedan den medelst fyllning bliwit landfast med Norrmalm, kan han numera icke anses såsom holme. Samma förhållande är med Blekholmen, liggande mellan Norrmalm och Kungsholmen, hwilken är landfast med Norrmalm. Egenteliga Staden är öweralt bebygd med stenhus, men i de öfrige delarna finnas stenhus blandade med trähus. Det är förbjudet at inom Stockholms staket widare bygga trähus; det är endast tillåtet at reparera de gamla och förfallna. Husen i Stockholm taxerades år 1782 til 7560758 R:dr. Utaf gator och gränder höra 87 til egenteliga Staden, 82 til Norrmalm, 75 til Södermalm, 26 til Ladugårdslandet, 8 til Kungsholmen och 2 til Skeppsholmen. Utaf dem äro Drottninggatan och Regeringsgatan på Norrmalm, Storgatan på Ladugårdslandet, samt Hornsgatan och Götgatan, på Södermalm de ansenligaste och längsta. Ingen af gatorna håller öwer 20 alnar i bredd, undantagande den korrta gatan mellan Adolf Fredriks Kyrka och Drottninggatan. Utaf Torg och platser finnas 10 uti egenteliga Staden, 8 på Norrmalm, 1 på Kungsholmen, 4 på Ladugårdslandet och 9 på Södermalm. Det största af dem är Adolf Fredriks på Södermalm. De öfrige af betydenhet äro Skeppsbron uti Egenteliga Staden samt Norrmalms eller Gustaf Adolfs på Norrmalm. Den förnämsta och bredaste af Broarne är Slottsbron, som sammanbinder Egenteliga Staden med Norrmalm. Den längsta är Nya Kungsholmsbron. Af allmänna Brunnar äro Stortorgs och Tyska brunnarne på Slottsholmen, Brunkebergs på Norrmalm, samt Södermalms Torgs brunn de som hawa bästa watnet. — Församlingarne äro delte mellan 2 Consistorier: Kongl. Håf-Consistorium och Stads-Consistorium. Det förra har Kongl. Öwer-Håfpredikanten til Praeses och de ordinarie Kongl. Håfpredikanterne samt Pastorerne wid Lifgardet, Artilleriet och Arméens Flotta til Assessorer. Därtil höra 6 församlingar hwilka äga 3 Kyrkor, nämligen Kongl. Håf-Församlingen, hwilkens kyrka är K:gl. Slottskyrkan, Kongl. Lifgardet, som består af 3 Pastorat, samt förrättar sin Gudstjänst uti Riddarholms kyrkan, Artilleriet, som håller sin Gudstjänst i Ladugårdslands kyrkan, samt Arméens flotta, hwars kyrka är Skeppsholms kyrkan. Til Stads Consistorium höra 10 Pastorat utgörande 11 Församlingar; hwilka äro följande: Nicolai eller Storkyrkan; Clara, Jacob med Annexen Johannes, Gertrud eller Tyska; Maria, Catrina, Ulrica eller Kungsholmen; Fredric eller Finska; Hedvig eller Ladugårdslandet; Adolf Fredrik. Praeses i detta Consistoriun är Pastor Primarius i Stockholm och Kyrkoherde i Storkyrko-Församlingen, och Assessorer däruti äro Kyrkoherdarne uti de andre 9 Pastoraten. Under detta Consistorium lyda Danwiken som har sin egen Kyrkoherde, Enkhus- och Spinhus-Församlingarne, [ 719 ]Sabbasbergs Fattighus, Ladugårdslands Fattighus, samt Gäldstugan och Stadens Häckten, hwilka hawa sina egna Predikanter utom Ladugårdslands Fattighus, hwarest syslan bestrides af Församlingens Comminister. Djurgårds Församlingen har ock en kyrka, men hwilken icke har egen Predikant, utan wården besörjes af Kyrkoherden i Ladugårdslandet. Wid Norrmalms Hälsobrunn hålles ock sommartiden Gudstjänst uti en därtil inrättad kyrka. Utom förenämnde Luterska församlingar finnas uti Staden 4 Församlingar med sina kyrkor tilhörige främmande Religions-förwandter, nämligen den Reformerta, Ryska, Katolska och Judiska. Utaf hwad nu nämndt är inhämtas at i Stockholm finnes 21 Pastorat, utgörande 28 Församlingar, med äwen så många kyrkor, hwaraf 6 höra til Håf Consistorium, 18 til Stads Consistorium och 4 til främmande Religions-förwandter. Utaf desse äro 14 kyrkor som formera särskildta byggningar och de öfriga 14 äro rum uti hus inredde til kyrkor. — Stockholm, i allmänhet tagen, är en wälbygd Stad. De publike hus som finnas äro af 4 slag: dels Kronans och Statens, dels Magistratens och Stadens, dels Församlingarnes och dels hwarjehanda inrättningars. De betydligaste af dessa hus anföras wid beskrifningen af hwarje Stadens huwuddel. Här finnas 3 publika Bildstoder af Brons, föreställande Konungarne Gustaf 1, Gustaf 2 och Gustaf 3. Tullarne äro 11: Norrtull, Roslags, Ladugårdslands, Blockhusudds, Danwiks, Hammarby, Skans, Horns, Långholms, Kongsholms, Sabbasbergs. — Stockholm är Konungens Residens, samt Sätet för Rikets Högsta Domstol, Swea Håfrätt, Riks-Collegierne, åtskilliga publika Directioner, Committéer och Commissioner, Swenska Academien, Wetenskaps, Witterhets- Historie- och Antiquitets, Landtbruks, Fria Konsters, Musicaliska, samt Krigswetenskaps Academierne, et Patriotisk Sällskap och et Sällskap kalladt Pro Patria. Til Lärdomens och kunskapens förkofran äro dessutom stiftade och här befintlige 3 Professioner för Läkare-wetenskapen, 1 för Krigskunskapen, 1 för Technologien, 1 Lection för Experimental-Fysiken, 1 Landmäteri-Contor, 1 Navigationsskola, 2 Laboratorier, 1 Observatorium Astronomicum, 1 Botanisk trägård, 2 publika Blbliotek, 2 Museer eller Natural-Cabinet, 2 Mynt-Cabinet, 1 Modellkammare, 14 publika Skolor, nämligen 1 Katedral-skola, 9 Kyrkoskolor, 2 wid Barnhusen, 1 wid Arméens Flotta och 1 på Djurgården. 12 Apotek, 10 Boktryckerier. Til wård för barn, ålderstegne fattiga och sjuklingar finnes här 2 Barnhus, 12 Fattighus, 2 Barnsbördshus, 1 Lazaret, 3 Sjukhus och 1 Dårhus. Til nödstäldtas hjelp är et publikt Låne- eller så kalladt Assistance-Contor inrättadt. Til allmänhetens nöje äro här 3 Skådespelshus däraf 2 tilhöra Kronan och 1 til en privat Man, samt 2 Lustträgårdar tilhörige Kronan. — Stadens Wapen äro 2, det ena föreställer Konung Sankt Eriks krönte bröstbild, innefattad i en ring med 6 spitsar, hwaruti ses 2 qwistar med 3 rosor på hwardera; omgiwande Bilden. Det andra Wapnet är en Stadsport med 2 torn. — Stockholm styres af 1 Öwerståthållare som förer Praesidium i Kongl. Slotts-Cancelliet, Kongl. Slottsrätten och Magistraten. Denna består af 4 Borgmästare och 20 Rådmän. Den är indelad i [ 720 ]4 Collegier: Justitiae- Handels- Byggnings- och Embets- samt Politi-Collegium, och til 4 Kämnersrätter. Under Öwerståthållare Embetet lyder Poliskammaren och under Magistraten en Hallrätt. Til Stadens säkerhet och wård underhålles et Compagnie Stadssoldater, samt et Compagnie Brandwaktskarlar. Til Konungens beskydd och såsom Garnison i Stockholm 1 Compagnie Lif-Drabanter, 3 Regimenten Lifgarde, 1 til häst och 2 til fot, 1 Regimente Artilleri, 1 Brigad af Kongl. Fortification, samt Escadern af Kongl. Arméens Flotta. Borgerskapet, som är enrulleradt utgör et ansenligt antal, och är indeladt i 4 Compagnien til häst och 17 Compagnien til fot. Stadens Borgerskap föreställes af de femtio äldste. — Stadens näring beror förnämligast af Kongl. Håfwets och Embetsmanna Corpsens wistande härstädes, samt af Handel, Manufacturer och Handtwärk. Med dessa är Staden wäl försedd. De äro nästan af alla slag, som finnes uti de största Europäiska Städer. År 1797 funnos uti alla Skrå-ämbeten 1186 Wärkstäder, däribland 1060 Mästare och 126 Enkor, som underhöllo rörelsen. År 1802 funnos här 38 Siden- 16 Sidenbands- 29 Silkes- Regarns- Bomulls- och Filtstrumpe- 51 Klädesfabriker, 22 Bomulls- och Linnefabriker samt Cattunstryckerier, 19 Stofts- 1 Saffians- 31 Ur- 1 Fayanz- 5 Tobakspip- 9 Spegel- 1 Glas- och 12 Tobaksfabriker, 16 Sockerbruk, 1 Canongjuteri, 1 Järngjuteriwärk med Reverber-ugnar til Tackjärns omgjutning, 1 Gjutstålswärk, 2 Skeppswarf, utom flere andra Fabriks-anstalter. — Handelen är ganska ansenlig och widsträckt, samt idkas med de flästa wigtiga Handelsplatser i alla Wärldsdelar, utom Ostindien. De betydligaste exportwarorne bestå uti: stångjärn omkring 200,000 skeppund, manufactursmide 20,000 dito, järnankare 1200 dito, gutet järn 2000 dito, spik 2000 dito, stål 2000 dito, gårkoppar 3300, mässing 1500 dito, alun 1800 dito, vitriol 900 dito, rödfärga 2800 tunnor, tjära 80,000 dito, beck 10,000 dito, bräder 30,000 tolfter, bjälkar, sparrar, spiror 3000 stycken. Inkommande warorne bestå förnämligast uti säd, fisk, victualier, win, frukt, socker, caffe, krydder, färgwaror, salt och rudimaterier. År 1802 utforo från Stockholms Hamn til utrikes orter 598 och ankommo 567 skepp. Staden äger circa 220 egna skepp. År 1804 funnos här 160 Grosshandlare, 54 Siden- och Klädeshandlare, 34 Lärftskrämare, 118 Sädes- och Victualie-Handlare, 132 Kryddkrämare samt 366 alla andra slags Handelsmän. Hamnen omgiwes af Slottsholmen, Norrmalm, Ladugårdslandet, Waldemars ön och Södermalm. Han är ganska god och rumrik, så at man på få orter i Europa lärer finna dess like; en ansenlig skeppsflotta kan däruti ligga i trygghet. Ingången til densamme ifrån hawet är något beswärlig. — Stockholm är N:o 1 bland Rikets Städer; han är anlagd år 1254 af Riksföreståndaren Birger Jarl. År 1810 war dess åkerjord 400 tunnland. Samma år underhöllos här 1000 hästar, 1500 kor, 1450 får. Twå gånger om året hålles här marknad: Mikelsmässo- och Juletiden. Afståndet från Stockholm til Köpenhamn är 50, til Petersburg 60, til Berlin 80, til Wien 120, til Amsterdam 110, til London 145, til Paris 150, til Rom 195, til Constantinopel 205 mil, alt i rät linea räknadt. — Sedan man ordat om Staden [ 721 ]i allmänhet, återstår at betrakta dess delar. Egenteliga Staden. Dess storlek är 92 tunnland. Slottsholmen. Denna skiljes från Helgandsholmen genom en Canal, och från Södermalm genom en ström, hwaruti finnes et slusswärk. Han har fordom warit et näs och heat Agnefit, eller Agnesnäs, efter Konung Agne, Dagers son, som här blef uphängd af sin Drottning Skjalf, samt har med et smalt ed eller litet stycke ängsmark warit sammanhängande med Södermalm, men blef sedan kallad Stockholm, i anledning af den öpning och starka wattufall, på Götiska kallad Stock, som wid söder sluss skedde i Olof Skötkonungs tid, då platsen blef en holme: förmedelst det at Norrske Konungen Olof den Helige gjorde där en Graf utur Mälaren i hawet. Midt öwer denna holme går gränsen mellan Upland och Södermanland. Han är af owal figur; samt högländt midtpå; han håller i längd 400 famnar, i största bredd 330 och i widd 80 tunnland. Han innehåller 96 Qwarter, innefattande 560 Gårdar. Här finnas 87 gator och gränder, hwaraf endast 5 à 6 äro raka; alla de öfriga äro krokiga samt til större delen trånga. De ansenligaste af dem äro Stora Nygatan, Lilla Nygatan, Wästerlånggatan och Österlånggatan. Torg och allmänna platser äro 12, däraf Skeppsbron, Kornhamns Torget, Slottsbacken, Riddarhustorget, Munkbrotorget och Stortorget äro de ansenligaste. Allmänna Brunnarne äro 3, Stortorgs-Brunnen, Tyska Brunnen, samt Brunnen i Brunnsgränden. Alla 3 hawa godt watn. 4 Broar höra til denna holme. Slottsbron, hwilken sammanbinder densamma med Helgandsholmen och Norrmalm, samt är den kostbaraste i Riket, och täflar med de betydligaste i Europa. Hon är upförd af huggen granit, håller i längd 320 alnar, och i bredd 32, med gångstigar för fotgångare å ömse sidor. Hon wilar på 4 walfbågar; 1 öwer Canalen mellan Slottsholmen och Helgandsholmen, samt 3 mellan den sednare och Norrmalm. Riddarholms-Bron mellan denna holme och Ridddarholmen, är upförd af huggen sten. 2 windbroar öwer Slussen mellan denna holme och Södermalm. 2 Bildstoder af Brons til fots äro här upstälde: Gustaf 1 på Riddarhustorget, om 11 fots högd. Gustaf 3 på Skeppsbron. På Slottsbacken är en obelisk uprest. De flästa husen äro wälbygde. Det ansenligaste och förnämsta af dem är Kongliga Slottet. Detta är beläget på en högd wid Canalen mellan Slottsholmen och Helgandsholmen. Det håller längd 380 alnar, i bredd 200, samt uptager i widd 3 tunnland; alla Flyglar och Borggårdarne härunder begripne. Det är upfördt uti ren Italiensk stil, utgöres af en huwudbyggning med 4 engagerade och 2 fristående flyglar, samt innefattar 3 borggårdar. Det består af 3 hela och en halfwåning, med halfwåning öwerst. Åwanföre rundt omkring hela Slottet regerar et sammansatt entablement, hwilket åt sjösidan är decoreradt med consoler. Taket är på Italienska wiset halfplatt, samt omgiwet af en balustrad. Norra fasaden på huwudbyggningen har ornerade fenster, samt en Dorisk portal. Östra fasaden är af Romersk Orden, hwartil nedersta wåningen gör soubassement; Södra fasaden är prydd med engagerade Corinti[ 722 ]ska colonner, krönta med Attiska pilastrar, med framför stående troféer; Wästra fasaden är prydd med alla 3 Grekiska Orden: Doriska, Joniska och Corintiska samt prydd med medailloner af framfarne Konungar och regerande Drottningar af Gustavianska Ätten. Flygelgaflarne åt östra sidan äro decorerade med grottor af stora inmurade bullerstenar. Wästra sidan har 4 flyglar, 2 yttre och och 2 mellanflyglar, hwilka sednare äro bygde uti halfcirkels figur, samt äro af rusticerad Dorisk Orden. Huwudbyggningen innehåller på norra och södra sidorne 25 fensterlufter på hwardera; de yttre flyglarne hålla hwardera 9 fensterlufter undantagande den som wetter åt Storkyrkan, hwilken är stympad. Af kännare anses detta slott bland de wackraste i Europa. De största rummen som finnes i slottet äro 6: Slottskyrkan och Rikssalen bägge belägna midt emot hwarandra, uti huwudbyggningen på södra sidan, uptagande hwardera halwa husets längd; bägge Galerierna på norra sidan; Kongl. Biblioteket beläget uti norra flygeln åt Skeppsbron, hwilket äger et kostbart Bokförråd af circa 50000 volumer, samt Kongl. Musaeum, i samma flygel därunder beläget, som har en wacker Samling af Buster och andra synwärda saker. De bägge östra flyglarne omgiwa en uphöjd parterre, kallad Logården, hwilken är planterad med trän och ger en angenäm utsigt. Framför norra fasaden befinnes 2 lejon gjutne af Brons. Utom Slottskyrkan finnas på denna holme 5 kyrkor: Storkyrkan eller Nicolai kyrka. Denna är belägen wid Slottsbacken nära til Kongl. Slottet, upförd i Götisk stil, med et tämeligen ansenligt och wackert torn. Hon håller i längd 98 alnar och i bredd 52. Hon består af 3 afdelningar: 1 Navata och 2 sidobyggningar. Dess Orgwärk är kostbart; det innehåller 66 stämmor. Bland kyrkoprydnader må anföras en förgyld silwerljuskrona med 24 stakar wägande 78 skålp:d. Kyrkans portal består af 4 fristående primitiva Doriska eller så kallade Pestiska colonner, hwilkas entablement är slutadt med en fronton. Tyska eller Gertrud kyrkan, belägen nästan midt i Staden, är upförd i Götisk stil, samt håller i längd 60 och i bredd 50 alnar. Hon har et spetsigt torn om 112 alnars höjd; däruti befinnes et Klockspel. Finska kyrkan liggande wid Slottsbacken, Fransyska Reformerta kyrkan wid Stora Nygatan, samt Judiska Synagogan inrättad uti et privat hus wid Tyska Brunnen äro föga märkwärdiga byggnader. Bland de publika husen äro följande de ansenligaste. Öwerståthållarens Boställe, liggande wid Slottsbacken, är upfördt i ren Italiensk stil. Börsen, belägen wid Stortorget är anlagd uti tämeligen Fransysk smak; den håller i längd 80 alnar och i bredd 50, samt består af 2 wåningar; uti den öfra af dem befinnes en stor och wackert decorerad sal, som tjänar til Assemblée rum. Riddarhuset, beläget wid Riddarhustorget, är upfördt i Holländsk stil, med grunda pilastrar samt Imperial tak, prydt med emblematiska bilder åwanpå. Det håller 32 famnar i längd och 12 i bredd samt består af 2 wåningar. Riddarhus-Salen är et stort rum, beklädt med Grefliga, Friherrliga och Adeliga Wapen. Rådhuset, liggande wid Riddarhustorget, är upfördt i Fransysk men rustik och manlig stil. Det består af [ 723 ]1 huwudbyggning med 4 flyglar; det håller i längd 40 och i bredd 20 famnar. Huwudbyggningen består af 2 hela och 1 halfwåning; fasaden åt Riddarhustorget är prydd med Joniska pilastrar på en soubassement. Rikets Bank, belägen wid Järntorget, är upförd i Italiensk stil; den håller 29 famnar i längd och 10 i bredd. Kungl. Myntet, beläget wid Mynttorget, är en stor byggning utan synnerlig architektur. Kongl. Bärgs-Collegium har här sit Säte. Brandförsäkrings-Contoret wid samma torg är af wacker architektur med moderna Joniska pilastrar. Sjötulls-Huset wid Skeppsbron är upfördt uti Italiensk stil med rustik Orden. Kongl. Krigs-Collegium wid Munkbrotorget, Kongl. Posthuset wid Lilla Nygatan, Järncontoret wid samma gata samt Kongl. Wetenskaps-Academiens Hus wid Stora Nygatan äro ansenliga och wackra byggningar utan särdeles architektur. I allmänhet finnas de wackraste husen wid Skeppsbron. De äro til större delen bygde på pålwärk, äwen som de, hwilka ligga wid Stora och Lilla Nygatorna. Wid Mälaren finnas 2 Hamnar: Kornhamn, hwarwid fartyg från Wästerås, Köping, Arboga och Örebro anlägga, samt Munkbron, hwarest fartyg från Upsala, Enköping, samt andra smärre Städer och orter wid Mälaren anlägga. Uti södra Strömen är en ansenlig mjölqwarn. Slussen består af 2 portar. Här finnas 5 Apotek: Kronan wid Riddargatan, Korpen wid Stortorget, Markattan wid Stora Nygatan, Swan wid Tyska Brunnen, Ängelen wid Kornhamnstorget. Slottsholmen tillika med Riddarholmen, utgöra et Regalt Pastorat kalladt Storkyrko-Församlingen. År 1805 war Folkmängden på denna holme och Riddarholmen 10605. — Riddarholmen. Denna har fordom hetat Kädjeskär. Han skiljes från Slottsholmen genom en canal, men sammanbindes medelst en bro. Han är af owal figur samt håller i widd 9 tunnland. Han har tilförene tillika med den delen af Slottsholmen som sträcker sig til Stora Nygatan utgjort et eget Pastorat, men detta blef wid början af innewarande sekel uphäwet och förenadt med Storkyrko-Församlingen. Här finnes icke mer än en gata, hwilken är belägen på östra sidan om kyrkan; på norra sidan därom är et ansenligt torg, hwilket til större delen är taget af kyrkogården, som tillika med dess Ringmur i sednare tider bliwit raserad. De härwarande byggnader äro mästadelen publika. Här hawa ock de flästa Kongl. Collegierne deras Säten. Bland byggningar märkas: Riddarholms kyrkan, en gammal byggning i Götisk stil, med et spetsigt torn, som är det högsta i Stockholm; Inuti kyrkan äro upsatte mellan 4 och 5000 Segertekn af fanor, standarter, flaggor och wimplar tagne från utrikes fiender. Wid kyrkan befinnes de Kongl. Gustavianska och Carolinska grafwårdarne, den förra i Götisk och den sednare i modern, mycket decorerad, men af antikens älskare ej särdeles skattad stil. Kongl. Håfrätts-Huset, en stor byggning af wanlig architektur, består af 3 wåningar med 2 flygelbyggningar samt 2 runda torn. Här hawa Kongl. Håfrätten, Krigshåfrätten, Kammar-Collegium och Statskontoret deras Säten. Kongl. Kammarrättens Hus, en ansenlig byggning hwarest jämwäl Riks-Archivum befinnes. Kongl. [ 724 ]Commerce-Collegii Hus, Riksgäldskontoret, en ansenlig byggning med flyglar, Kongl. Sundhets-Collegii Hus, jämte Anatomie Salen, Assistancekontoret, Frimurare-Ordens Hus, samt Stockholms Katedralskola, inrättad uti det fordna Pastorshuset. — Helgandsholmen. Denna är belägen mellan bägge grenarne af norrström. Dess storlek är 3 tunnland. För närwarande befinnas här Kongl. Stallet, samt åskilliga enskildtas hus: Men Regeringen har beslutat at detta stall skal nedriwas och et annat i dess ställe upbyggas annorstädes, äwensom de andre härwarande husen; och holmen förwandlas til lustpark. Wid denna holme nedanför Slottsbron befinnes en plats i form af en halfmåne, wilken är ämnad til hamn för båtar. — Norrmalm. Denna håller i widd 950 tunnland. Han innefattar 3 Pastorat: Clara, Jacob och Adolf Fredrik, utgörande 4 Församlingar. År 1805 war Folkmängden 24735. Han innehåller 257 Qwarter och 1918 Gårdar. Här finnes 82 gator och gränder af hwilka Drottninggatan och Regeringsgatan äro de största; den förra håller 830 och den sednare 572 famnar i längd. Torgen äro 6, hwaraf de största äro Norrmalms eller Gustaf Adolfs, Brunkebergs och Hötorget. Det första håller i widd 1.5 tunnland. På detta torg är Gustaf Adolfs bild til häst uprest, hwilken wäger 130 skeppund. Brunkebergs Torg har sit namn af en stor och hög kulle kallad Brunkeberg, hwilken har bestått af små kullerstenat, klapur och grus på sandbotn, men af denna kulle är nuförtiden icke något mera qwar. På denna kulle blev Riksdrotsen Johan Brunke i Konung Birgers tid år 1319 afrättad. Konung Erik 14:s rådgiware Jöran Persson undergick ock här lifsstraff år 1568. — Clara Pastorat. Detta håller i widd 110 tunnland, innefattar 61 Qwarter och 278 Gårdar. Gator och gränder äro 25. Den delen af Drottninggatan som hörer til Clara är den wackraste i Stockholm, öweralt bebygd med stenhus. Bland byggningar anföras följande: Clara kyrka, en af de wackraste i Stockholm, är upförd i Götisk stil, håller 34 famnar i längd och 21 i bredd, är försedd med et obetydligt torn, med 5 klockor samt urwärk; dess Orgwärk är kostbart och har 40 stämmor. H. K. H. Prinsessans Palats, wid Gustaf Adolfs Torg, är 35 famnar långt och 16 famnar bredt, bygdt uti modern stil, består af 3 wåningar samt håller 11 fensterlufter i längden. Fasaden åt Torget är decorerad med colonner och pilastrar af Corintiska Ordningen. Samtelige rumen i Palatset stiga til et antal af 113, entresoler inberäknade. Kongl. Academien för Fria Konster belägen wid Rödabodstorget, är en ansenlig byggning med flyglar; fasaden prydd med Avantcorps och Doriska pilastrar på rustikt soubassement. Allmänna Barnsbördshuset wid samma torg. Frimurare Barnhuset wid Malmskilnadsgatan. Kongl. Styckgjuteriet wid Bärgsgränden är wäl inrättadt, men gjuterianstalten har bliwit flyttad til Marieberg. Bland enskildtas hus må anföras: Bondiska och Hildebrandska husen wid Strömgatan, hwilka äro sammanbygde, samt hawa en Avantcorps, decorerad med engagerade Joniska colonner, samt Kejserska huset wid Rödabodstorget, af en wacker enkel architektur, prydt med arcader. 3 Sockerbruk fin[ 725 ]nas i Församlingen, hwaraf det som är beläget wid Brunkebergstorget utmärker sig för sin goda inrättning. På förenämnde torg är en brunn med godt watn. I Församlingen finnas 2 Apotek: Morianen och Uwen, bägge wid Drottninggatan. År 1805 steg Folkmängden uti den trakten som innefattar Clara församling til 8345. — Jacobs Pastorat. Detta håller i widd 120 tunnland. Det innefattar 2 Församlingar: Jacob och Johannes, hwaraf den förra är Moderkyrka och den sednare Annex. Här finnas 30 gator och gränder, hwaraf Regeringsgatan är den ansenligaste samt 3 Torg, utom andelen i Gustaf Adolfs Torg. Trakten är indelad i 52 Quarter, hwilka innehålla 473 Gårdar. År 1805 war Folkmängden 9152. — Jacobs Församling. Dess trakt innefattar 29 Qwarter och 292 Gårdar. År 1805 war Folkmängden 6108. Utaf publika anstalter och hus märkas följande: Jacobs kyrka, som är upförd i Götisk stil med et lågt torn försedt med urwärk. Kongl. Landtmäteri-Contoret beläget wid Kungsträgården. Denna håller af gammalt 7 tunnland i widd, men har i sednare tider bliwit förlängd til inemot Strömen. Borgerskapets Enkehus med en wacker fasad prydd med Joniska pilastrar, hwarwid underhållas 64 fattiga Borgare-Enkor; här är en särskild kyrka inrättad, försedd med egen Predikant. Opera-Huset, beläget wid Gustaf Adolfs Torg, är en ypperlig byggning af lika storlek och stil, samt med samma slags Ornamenter som det motswarande Prinsessans hus. På Gustaf Adolfs Torg befinnes Konung Gustaf 2 Adolfs bild til häst af Brons, hwilken wäger 182 skeppund. Fyra Medailloner af Brons föreställande Fältherrarne Torstenson, Wrangel, Banér och Königsmark pryda piedestalen. Dramatiska Teatern wid slutet af Kungsträgården, har fordom warit Arsenal; byggningen är af gammalmodig struktur, med 4 små torn, et i hwarje hörn. Castenhof, et ansenligt hus wid Gustaf Adolfs Torg, är Öwerste-Boställe för Swea Lifgarde. Här är et Apotek kalladt Lejonet wid Norrmalms Torg. — En del af Jacobs församling innefattar Blasiiholmen. Denna sammanbindes genom en bro med Kyrkholmen hwarpå befinnes Amiralitets- eller Skeppsholmskyrkan, hwilken är en gammal, oansenlig och bofällig byggning af trä. På samma holme äro anlagde Norra Slaktarhuset och Fiskargången, bägge af sten och i sit slag wackra och beqwäma byggningar. — Johannes Församling. Dess trakt innefattar 23 Qwarter och 181 Gårdar. År 1805 war Folkmängden 3044. Af publika hus och anstalter anföras Johannes kyrka, som är en gammal och ful träbyggning. Drottninghuset, et stort stenhus, hwarest 90 gamla fattiga Enkor och ogifta Fruntimer af hederligt stånd njuta fria husrum och något underhåll; Norra Arbetshuset, hwarwid fattige fruntimer genom spinning och stickning kunna förtjäna födan; Norrmalms Hälsobrunn, hwarwid befinnes en kyrka uti hwilken hålles Gudstjänst sommartiden. — Adolf Fredriks Pastorat. Detta håller i widd 720 tunnland. Det innefattar 62 Qwarter fördelta i 338 Gårdar. Här finnas 26 gator och gränder, men inga Torg. År 1805 war Folkmängden 7246. Bland publika hus och anstalter anföras följande: Adolf Fredriks kyrka, hwilken är en [ 726 ]wacker korskyrka, upförd i modern stil, med et prydligt torn, Stora Barnhuset wid Drottninggatan, Barnsängshuset pro Patria, Astronomiska Observatorium liggande på en hög kulle midt framför Drottninggatan, och försedt med dyrbara Astronomiska Instrumenter. Sabbasberg, et Fattighus tilhörigt Storkyrko-Församlingen, har en kyrka och därjämte en Hälsobrunn. Härwid underhållas 285 fattige. Gården håller i widd litet öwer 20 tunnland, samt har bekommit sit namn af en Holländare, wid namn Sabba, som häraf warit ägare, och kalladt detsamma Sabbasberg. Det är således felaktigt at kalla den Sabbatsberg; Bergielund, en Gård, wid wägen til Carlberg, med en Botanisk trägård, är en inrättning til trägårdsskötselns förkofran i Riket; därwid befinnes et kostbart Bibliotek, förnämligast i Naturalhistorien. Rörstrand, en Gård wid Carlbergswiken, är en wäl inrättad Fayanz- eller oäkta Porcellins-Fabrik, med widlyftiga ägor. Bland enskildtas hus är Westmanska huset wid kyrkan det ansenligaste. Portalen är decorerad med fristående Pestiska colonner. — Kungsholmen. Denna Ö är belägen wäster om Norrmalm, samt utgör et Pastorat. Dels storlek är 700 tunnland. Hon är indelad i 27 Qwarter, innefattande 152 Gårdar. Här finnas 8 gator och gränder samt 1 torg. År 1805 war Folkmängden 2457. Utaf publika byggnader anföras följande: Kyrkan, kallad Ulrika Eleonora, som är en korskyrka upförd af sten, 67 alnar lång och lika många alnar bred, inom murarne, med et torn försedt med urwärk; Lazaretet, en ansenlig byggning med flyglar, wid Clarawiken; här finnas 16 stora rum, med 100 sjuksängar; de sjukas antal, som årligen intagas stiger til 7 à 800; Kronobränneriet wid Riddarfjärden; 1 Apotek kalladt Hjorten wid Storgatan; Af enskildtas byggningar anföras 1 mjölqwarn, som driwes af eld, wid nya Kungsholmsbron och Riddarefjärden, 1 Glasfabrik wid samma fjärd, 1 Järngjuteri wid Storgatan. Marieberg, et Canongjuteri wid Riddarfjärden, Hornsberg, et Sockerbruk och Kristineberg en wacker Gård wid Ulfsunda-fjärden. — Ladugårdslandet. Detta ligger öster om Norrmalm. Dess storlek är 380 tunnland. Det innefattar 2 Pastorat Ladugårdslandets och Artilleriets. Desse bägge Pastorat äro så blandade, at intet råmärke finnes mellan dem. Trakten innehåller 55 Qwarter och 577 Gårdar. Här finnas 26 gator och gränder samt 1 torg. År 1805 war Folkmängden i denna trakt, samt den til Ladugårdslands Pastorat hörande Djurgården 11283. Bland publika hus och anstalter anföras: Ladugårdslandskyrkan, kallad Hedvig Eleonora, hwilken är ottkantig til sin plan, samt prydlig ehuru hon ännu saknar de tilarnade tornen. Artillerigården belägen därutmed har åtskilliga ansenliga byggnader, som tjäna dels til Boställen för Artilleriets Officerare, dels til förwaringsrum för Canoner och annat Artilleriets tilbehör. Här har ock tilförene befunnits Artilleriets kyrka af trä, men denna har som gammal och bofällig bliwit nedriwen; Kongl. Humlegården, som är en ansenlig trägård; Fredrikshof, fordom et ansenligt och wackert Kongl. Lustslott wid östra ändan af Ladugårdslandet, är numera inrättadt til Kasern för en del af Lifgardet. Af enskildta byggnader anföres Apoteket Björn. [ 727 ]Kongl. Djurgården är belägen öster om Ladugårdslandet wid Hafsfjärden lilla Wärtan. Han håller i widd 2700 tunnland, Waldemars-ön härunder begripen. Han är ganska behagelig, samt med wackra parker, fält och wikar försedd. Här äro 2 Hälsobrunnar, som ligga nära tilsamman, och dock äro af olika art och wärkan. Om sommartiden, under Brunnsdrickningen hålles här Gudstjänst. — Saltsjö-öarne. Skeppsholmen. Denna är belägen midt i Stockholms Hamn. Dess storlek är 30 tunnland. Den är bebygd med åtskilliga ansenliga hus, inrättade dels til Boställen för Officerare wid Arméens Flotta, dels til förwaringsrum för bemäldte Flottas tilbehör. Här befinnes ock Kongl. Wedgården. Castellholmen. Denna är en liten holme om 1 tunnland, hwarpå är anlagt et Castell, bestyckadt med Canoner, hwilket beswarar de inkommande skeppens salutering. Waldemars-ön. Denna utgör en del af Djurgården, samt har fordom warit skiljdt därifrån medelst et Sund, hwilket numera är til större delen igengrodt. Dess storlek är 480 tunnland. Här befinnes en liten kyrka inrättad i et enskildt hus, et skeppswarf, åtskilliga wärdshus och andra byggnader, samt Tullhuset Blockhusudden, hwarest alla från inrikes Hamnar kommande fartyg visiteras. — Södermalm. Denna håller i widd 1050 tunnland. Han innefattar 2 Pastorat: Maria och Katrina, utom Danwiken och Spinnhuset. Han är indelad i 194 Qwarter innefattande 1641 Gårdar. Här finnas 75 gator och gränder, däraf Hornsgatan och Götgatan äro de ansenligaste, samt 3 torg, däraf Adolf Fredriks är det största ej allenast i denna Förstad, utan jämwäl i hela Stockholm. År 1805 war Folkmängden 23564, härunder begripen Siklaön, som hörer til Danwikens Pastorat. Maria Pastorat. Det utgör wästra delen af Södermalm. Det håller i widd 490 tunnland. Det är indeladt i 84 Qwarter, innefattande 637 Gårdar. År 1805 war Folkmängden i dess trakt 9733. Bland byggningar märkas: Maria kyrka belägen wid Hornsgatan, är en wacker korskyrka med et lågt torn; Apoteket Enhörningen wid Götgatan, Schönborgska huset wid samma gata, som är et af de största i Stockholm; Sinkens Dam belägen nästan midt i Församlingen, wid en liten sjö af samma namn, är en af de största egendomar i Stockholm, hållande i widd 90 tunnland. Här finnes 1 wattuqwarn, 1 wäderqwarn, 1 wacker ladugård, 1 trägård om 7 tunnlands widd, åker til 7 à 8 tunnors utsäde, samt ängar som giwa wid pass 20 parmar hö. Til Maria Församling höra följande 2 holmar: Långholmen 46 tunnland i widd; här befinnes Spinnhuset med en kyrka, som har sin egen Predikant, samt Tullhuset för alla de fartyg, som från Mälaren sjöledes anlända til Stockholm. Räkneholmen, hwars storlek är 22 tunnland och har et skedwatns-kokeri. — Katrina Pastorat. Detta utgör östra delen af Södermalm. Det håller i widd 560 tunnland. Det är indeladt i 110 qwarter, bestående af 1014 Gårdar. År 1805 steg Folkmängden uti den trakt, som det innefattar til 13110. Bland byggningar och Gårdar anmärkas följande: Katrina, hwilken är en stor korskyrka, decorerad med Doriska pilastrar, samt försedd med et rundt och prydligt torn, med urwärk. Stadshuset, et ansenligt hus med flyglar, beläget wid Götgatan; häruti befinnas Ryska och [ 728 ]Katolska kyrkorna; Apoteket Gripen wid Götgatan; Järnwågen, hwilken är inrättad uti den fordna Grawen, som til Stadens förswar bliwit anlagd; här förwaras och utskeppas alt det järn som ankommer til Stockholm. Stora Skeppswarwet wid Saltsjön. Wid Hamnen befinnas en myckenhet saltbodar samt åtskilliga brädgårdar. — Danwiken. Denna utgör yttersta delen af Södermalm emot öster. Där är et Hospital, hwilket har egen kyrka och Predikant, samt med Siklaön utgör et eget Pastorat, hwars Folkmängd åt 1805 steg til 721. Utom Danwiks-tullen befinnes Dårhuset, en til ändamålet wäl inrättad byggning. Wid Hospitalet, det därtil höriga Kurhuset och Dårhuset underhållas wid pass 300 personer, betjäningen inbegripen.[Dj 11]

STOCKHOLMS LÄN. Detta Höfdingdöme innefattar östra delen af Upland, som kallas Roslagen samt östra och mindre delen af Södermanland, som kallas Södertörn. Det är beläget mellan 58 grad. 44 min. och 60 grad. 32 min. Polhöjd. Det omgiwes af Ålands Haf, Östersjön, samt Nyköpings och Upsala Höfdingdömen. Det håller i längd 16, i bredd 5 mil och i widd 68 qv. mil, hwaraf watn intager 4 och det torra landet 64 qv. mil. — Marken uti östra delen af länet, som wetter åt hawet är ojämn, bärgaktig och stenig, samt har Järngruwor och Bärgsbruk; men up i landet, wid gränsen til Upsala län, är den jämnare samt består til en stor del af ansenliga sädesfält. Inga synnerligen höga Bärg finnas i landet. — Med Strömar och Sjöar är landet wäl försedt. De största Åar äro: Mälarens wattuled, hwilken här genom 3 grenar har sit utlopp i hawet; Fyris-åns wattudrag, hwilket genom Stäke har sit utlopp i Mälaren, samt utgör gränsen mellan Stockholms och Upsala Län. Hökhuwuds-ån, hwilken faller i en wik af Öregrunds-grepen och är 6 mil lång; Skebo-ån, som faller uti en hafswik wid Hargs Sokn och är 4 mil lång. — De största Sjöar äro: Mälaren, hwaraf den delen som hörer til detta Län håller, utom de däruti belägna öar, i widd 1.44 qv. mil; Skarwen med sin stora wik Sigtunafjärden, samt Ekolen, hwilka ligga uti gränsen mellan detta och Upsala Län; Erken, 0.22 qvadr. mil. — Hawet utanför kusten formerar en myckenhet wikar och fjärdar, af hwilka de ansenligaste äro Öregrunds-grepen, Hargsfjärden, Furusundsfjärden, Wärtan, Tyresöfjärden och Sorundafjärden. — Uti berörda Haf ligger en otalig mängd öar, holmar, skär, klippor och sandbankar, hwilka formera en stor och widsträckt skärgård, som är den ansenligaste i Riket. De störste af dessa öar äro följande: Wärmdön, 1.4 qv. mil, Ingarö, 0.9 dito, Gräsön, 0.7 dito, Söderön, 0.36 dito, Singön, 0.3 dito, Björkön, 0.34 dito, Wätön, 0.33 dito, Rådmansön, 0.38 dito, Norrljusterön, 0.3 dito, Lidingön, 0.26 dito, Malmön, 0.21 dito, Windön, 0.2 dito, Ornön, 0.3 dito, Utön, 0.21 dito, Torön, 0.2 dito. — Uti den delen af Mälaren som hörer til detta Län, äro följande öar de största: Färingsön, 0.7 qv. mil, Ekerön, 0.4 dito, Munsön, 0.3 dito, Adelsön, 0.24 dito, Lofön, 0.22 d:o. — I anseende til Folkmängden är detta Höfdingdöme det tolfte, men i anseende til befolkningen det nionde i Riket. År 1810 steg Folkmängden til 96688; befolkningen är således 1422 människjor på qvadrat milen. Utaf förenämnde antal woro 45758 mankön och 50930 qwin[ 729 ]kön. År 1805 war Folkmängden 99377, år 1810 war den 96280, år 1772 steg den til 98631. — Inbyggarnes näringsfång äro förnämligast åkerbruk, boskapsskötsel och fiskeri i skärgården, hwartil kommer något Bärgsbruk. Den slags fisk, som ymnigast fångas i hawet är strömming. År 1810 utgjorde den öpna åkermarken 77168 tunnland eller en trettiofjärdedel af landets areala widd. Samma år war utsädet: tunnor wete 3118, råg 20409, korn 12057, hafra 3405, blandsäd 2736, ärter 2378, potäter 4929, Summa 49032. Skörden war: tunnor wete 18708, råg 122454, korn 84399, hafra 20430, blandsäd 19152, ärter 11890, potäter 43452; Summa 320485. Benämnde år underhöllos i Länet 22226 hästar, 4862 oxar, 35755 kor, 11746 ungnöt, 46206 får, 13544 par dragare. — Länet är skattlagt til 4056 Mantal. Det är indeladt i 8 Fögderien hwilka innefatta 14 Härad och 6 Skeppslag. Häradena heta Wallentuna, Sollentuna, Färentuna, Semminghundra, Erlinghundra, Håbo, Långhundra, Sjuhundra, Lyhundra, Närdinghundra, Frösåkers, Swartlösa, Öknebo, Sotholms. Af dem ligga de 11 förre i Upland och de 3 sednare i Södermanland. Skeppslagen heta Danderyds, Wärmdö, Åkers, Frötuna, Bro, Wäddö. Den delen af Länet som ligger i Upland hörer til Upsala Stift, och den som ligger i Södermanland til Strängnäs Stift. Den delen af Länet som är belägen i Upland, består af 4 Häradshöfdinge-Jurisdictioner och hörer til Uplands Lagsaga; den delen som är belägen i Södermanland utgör 1 Jurisdiction och hörer til Södermanlands Lagsaga. Bärgwärken uti Upländska andelen höra til Uplands och Roslags Bärgmästardöme, och de i Södertörn til Södermanlands och Östergötlands Bärgmästardöme. Inre delen af Länet underhåller delar af Uplands och Södermanlands Regimenten; men Sjösoknarne furnera Kronobåtsmän. — Städerne äro 6: Öregrund, Östhammar, Norrtelje, Sigtuna, Waxholm, Södertelje. År 1810 steg Folkmängden i dessa Städer tilsamman til 4310. Landshöfdingens Säte är i Stockholm. Följande Tabell wisar Pastoraten i Länet, deras storlek i qv. mil, samt den Folkmängd, som hwart och et af dem hade år 1810.

Namn. Widd. Folkm:gd.
Solna 0.17 836.
Bromma 0.22 437.
Spånga 0.92 1448.
Ed 0.90 1386.
Fresta 0.39 824.
Wallentuna 0.57 1074.
Lowö 0.21 693.
Färentuna 0.33 780.
Sånga 0.43 1062.
Ekerö 0.64 1239.
Adelsö 0.29 444.
Wada 0.35 493.
Ösby 1.02 1394.
Ryd 0.70 1011.
Täby 0.58 919.
Danderyd 0.53 950.
Djurgården 0.12 399.
Waxholm 0.01 987.
Österåker 1.33 1555.
Riala 1.61 2154.
Wärmdö 4.20 4213.
Länna 1.50 2308.
Frötuna 1.96 2827.
Norrtälje 0.02 851.
Lagga 0.91 1582.
Widbo 0.93 1478.
Frösunda 0.86 1227.
Närtuna 0.92 1673.
Skeptuna 0.62 1286.
Skånela 0.63 1268.
Markim 0.60 734.
Alsike 0.66 1196.
Odensala 0.76 1567.
Sigtuna 0.40 997.
Wadsunda 0.43 1098.
Husby 0.85 1215.
Fasterna 0.95 1223.
Söderby 0.80 1382.
Estuna 0.61 1124.
Lohärad 0.67 926.
Bro 1.15 1683.
Wätö 0.95 1256.
Wäddö 1.49 1975.
Häwerö 1.52 1785.
Almunge 1.42 1580.
Knutby 1.58 1930.
Bladåker 0.83 674.
Ununge 1.52 1950.
Börstel 2.85 3682.
Öregrund 0.02 661.
Harg 1.68 1824.
Edbo 1.43 1631.
Hökhuwud 1.01 1088.
Walö 1.49 1421.
Forsmark 0.75 831.
Sikla 0.12 230.
Huddinge 2.22 2590.
Botkyrka 1.54 2066.
Grödinge 0.98 1257.
Södertälje 1.05 2158.
Järna 0.77 1314.
Wårdinge 0.87 934.
Turinge 1.06 1117.
Tyresö 0.88 1171.
Österhaninge 2.32 2534.
Wästerhaninge 1.36 1469.
Ösmo 1.42 1866.
Sorunda 1.62 2476.
Länets andel i
   Mälaren 1.44  
Summa   68.     96688.


Anmärkning. Hela Djurgården hörer wäl til Ladugårdslands Pastorat, men endast en del däraf under Stadens Jurisdiction, och den andra under Länets; Folkmängden i denna sednare delen är här anförd. Bladåker Sokn utgör icke något Pastorat, men är Annex til Ekeby i Upsala Län. Detta Pastorat håller i widd 1.5 qv. mil; År 1810 war Folkmängden 1638. Hökhuwud Sokn utgör jämte Skefthammar Sokn i Upsala Län et Pastorat, hwars storlek är 1.38 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 1621. Sikla Ön hörer til Danwikens Pastorat i Stockholm, men under Länets Jurisdicton. — År 1805 ägde Länet 6 Järngruwor, 5751 skeppund malmwinst, 6 Masugnar, 5 Järnhammarwärk, 10970 skeppund stångjärnssmide.

Stockkumla, et Skatte-Rusthåll uti Dingtuna Sokn i Wästmanland, består af et Mantal, äger 30 tunnors utsäde i öpen jord, tilräckeligt höbol, ymnig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, hjelpelig trägård.

Stod, et Pastorat och Tingslag uti Inderöens Fögderi uti norra Trondhiems Amt i Norge, består af 3 Soknar: Forr, Moderförsamling, samt Annexerne Qvam och Egge, hwilken sidsta har 2 kyrkor: Egge och Fölling. Här äro i allmänhet goda åkerland, tämeligen goda ängar samt til en del sköna skogar, men hwilka genom et omåttligt sågtimmers-hygge äro mycket uthuggne, hwilket timmer sågas på wid pass 16 här i drift warande sågwärk. Utom den förtjänst som Almogen har af sågtimmershygge utföres härifrån til försäljning i Trondhiem fetalje- och skinnwaror, kor, gödda oxar och kalwar, lärft, samt annat hemwäwet linne- och ylletyg, jämwäl hästar, som afsättas på Levangers marknad. År 1801 war Folkmängden 2177. Tingsstället är Gården Fornes.

Stokke, et Pastorat och Tingslag uti Grefskapet Jarlsberg i Norge, består af 3 Soknar: Stokke, Moderförsamling, samt Skee eller Skei och Arnedal, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3675.

Stokken, (Övre och Nedre), 2 Gårdar uti Strindes Pastorat uti södra Trondhiems Amt i Norge, äro ganska ansenlige och wäl brukade. På den förra är en prydlig mangårdsbyggning med en wacker trägård, som [ 731 ]medelst terrasser är afdelad i 3 delar den ena under den andra.

Stola, en Sätesgård uti Strö Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger, jämte den därtil höriga Sätesgården Lindholmen och Ladugården Falun, med underliggande hemman och torp 150 tunnors utsäde, godt höbol, goda beteshagar, tilräckelig skog, ymnigt fiske i Wänern. Mangården består af en wacker antik huwudbyggning af sten, med en flygel, en stor trägård inrättad på Engelskt sätt, med wackra spatsergångar och et orangeri, och dessutom 2 nyare trägårdar.

Stommen, en berustad Sätesgård uti Qvänum Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 65 tunnors utsäde, af all slags säd, som ger i wanliga år femte kornet. Rådande jordmånen är stark lermylla. Höfångsten är 60 stackar af godt hårdwalls hö. Hemmanet är beläget på slättbygden, hwarföre ingen skog finnes, ej heller torfmossar. Sommarbetet är klent, i synnerhet i torra år, hwarföre boskapsskötseln är dålig. Åbyggnaden af trä är gammal.

Stommen. Sålunda kallas Kyrkoherde-Bostället uti Leksberg Sokn uti Wästergötland. Höstutsädet af råg och litet wete är 12 tunnor. Wårutsädet, bestående af swarthafra med litet korn blandad, något litet så kallad Tatarisk hafra, samt ärter, är 6 tunnor. Här brukas ock klöwersäde. Ängen ger 30 à 50 lass hö.

Stora Hargärdet, en berustad Sätesgård uti Skärf Sokn i Wästergötland, består af 0.75 Mantal, äger 6 tunnors utsäde om hösten och 16 om wåren, hjelpeligt höbol och skog, förfallen åbyggnad af trä.

Storberg, et Augmentshemman uti Krigsberg Sokn i Östergötland. består af 1 Mantal, äger med torpen på ägorna 26 tunnors utsäde, tillräckeligt höbol och skog, föga betydlig mangårdsbyggnad.

Storboda, et Järnwärk uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, hörer til Rockhammars Järnwärk, består af 2 hamrar, med 1150 skeppund stångjärnssmide, äger god tilgång på kol, ingen mangårdsbyggnad.

Stordalen, en Sokn, är Annex til Strands Pastorat uti Söndmörs Fögderi, Romsdals Amt i Norge, består förnämligast af en widlyftig dalsträckning af samma namn, hwilken i anseende til fruktbarhet, förråd af skog och andra härligheter räknas bland de bästa i Fögderiet.

Storeberg, en Gård uti Tädene Sokn i Wästergötland, äger 90 tunnors utsäde, höfångst til 500 lass, skog til husbehof, wacker mangårdsbyggnad af sten, god trägård, et tegelbruk.

Storebro, et Järnwärk uti Wimmerby Sokn i Småland, äger masugn, mjölqwarn och sågwärk, smälter sjömalm, lider brist på skog til kolning, men har den hjelpelig för de allmännare behowen. Mangårdsbyggnaden är föga betydlig.

Store Elvedalen, en Sokn, är Annex til Åmods Pastorat uti Österdalen i Norge.

Storeggen, eller Havbroen. Sålunda kallas Östra delen af et stort grund i hawet utan för Söndmörs Fögderi uti Romsdals Amt i Norge, hwilket är mycket bekant af det härwarande betydliga fiskeri af hälleflundror och långor. En utstickande udde af Storeggen kallad Skaddenäs är i synnerhet et ypperligt fiskeställe.

Storelven, som jämwäl kallas Dramselven, är näst efter Glommen, den största älwen och betydligaste wattudraget uti Kristiania Stift i Norge, emedan [ 732 ]härigenom nedbringas alt det timmer och träladdning som kommer från wästra Uplandet, såsom Hadeland, Valders, Ringerige, Odalen och Sognedal, hwilka distrikts watn utfalla i Tyrifjorden, en stor sjö, som slutas wid Vigersund, hwilket har sit utlopp genom några få forssar eller wattufall i Bärsjön, en sjö om halfannan mils längd. Härifrän utlöper den egenteligen så kallade Storelwen under namn af Snarums-elv, och uptager sedermera wid Modum en betydlig å kallad Simoa-elv. Därifrån går hon nästan mot söder til Hougsund wid Eger, under namn af Storelven, hwilket ställe Hougsund är en Färgestad, hwarest tillika många timmerdragare bo; där böjer älwen sig mot öster och faller slutligen ut mellan Bragnäs och Strömsöe i Dramsfjorden. I sjelwa Storelven är icke lägenhet til sågwärk, qwarnar eller dylika inrättningar, af brist på wattufall. Hellefos uti Eger Sokn är det enda wattufall hon har, och därwid äro 2 sågwärk upförde; här äro ock 2 betydliga laxfisken. Emedan denna älf icke har flera forssar och wattufall, kunna waror på båtar och små fartyg upföras efter älwen genom hela Egers Pastorat ända up til Modum, ty öwer Hellefossen dragas båtarne med handkraft på en därtil inrättad bro. De flästa wintrar är älwen tilfrusen, hwarföre på isen är stor körsel med waror.

Storegården, en Skatte-Sätesgård uti Ottersta Sokn i Wästergötland.

Storegården, en Sätesgård uti Flistad Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal.

Storegården, en Sätesgård uti Sjögersta Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde i bördig jordmån, tilräckeligt höbol. Utom huvudbyggningen af trä, som är förfallen, är den öfriga åbyggnaden i godt stånd, med en trägård.

Storfiord, eller Sulefiord, en ansenlig fjärd, som från hawet löper in uti Söndmörs Fögderi i Norge och delar sig i åtskilliga grenar eller twärfjärdar. Han är ganska fiskrik, i synnerhet på sey och sill. Här fångas ock mycken stör, som om sommaren infinner sig jämte sillen. Fjärden är 8 mil lång.

Storfors, et Järnwärk uti Kroppa Sokn i Wärmeland, består af 2 hamrar med 4 härdar. Därtil höra Lillfors, med 1 hammare och 2 härdar, Hättälf, med 1 hammare och 2 härdar, 1 prydlig manufactur-smedja af sten, 2:ne qwarnar och Nykroppa masugn, belägen 1 mil från Bruket. Stångjärnssmidet wid samteliga dessa Wärk är 2930 skeppund. Skogen utgör 30,000 tunnland och är för kolbehowet tilräckelig.

Storfosen, en ansenlig Ö, belägen uti Fosens Fögderi uti södra Trondhiems Amt i Norge, håller 2 mil i omkrets. Ön hörer til en ansenlig Sätesgård, på densamma belägen, hwilken har stora och ansenliga byggningar, samt underhåller en myckenhet boskap. Hon är ganska wäl belägen för fiskeri samt är försedd med en hamn, hwarest är et skönt Ostronfiske.

Storkö, eller rättare Storön, emedan hon är den största i Blekingska skärgården, utgör jämte några smärre kringliggande öar och holmar en Sokn, som är Annex til Torshamns Pastorat, samt består af 10.4 Mantal. Alla hemman på ön ligga wid stränderne och hawa god åker, som består af sand, mull, lera och klaper. Utmarken är stenbunden och skärwig, hwarå likwäl wäxer någon ek, björk, al och en, otilräckelige för nödigt bruk. De hithörande smärre ö[ 733 ]ar och skär bestå mäst af sten och bärg, samt äro utan skog. 2 af dem äro bebodde. Utsädet i soknen kan stiga til 810 tunnor. År 1805 war Folkmängden 394. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Moderkyrkan, och 1 mil från Carlskrona.

Stormsta, en Sätesgård uti Biskopskulla Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ingen skog, förswarlig åbyggnad, god trägård.

Stornäs, en ansenlig och wälbygd Gård uti Hustad Sokn uti Inderöens Fögderi uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Storsjö, en Kapells-Församling i Härjedalen är Annex til Hede Pastorat. Marken är i allmänhet bärgaktig och här finnas åtskilliga höga fjäld. Rådande jordarten är lera. Skog finnes ymnigt. Utsädet är högst 10 tunnor. Förnämsta näringsmedlet är boskapsskötsel. År 1810 war Folkmängden 156. Kyrkan är belägen wid en ansenlig sjö, kallad Storsjön, genom hwilken älwen Ljungan flyter, 4 mil från Moderkyrkan.

Storsjön, en Sjö i Jämtland, är en af de största i Riket, den fjärde i ordningen näst efter Wänern, Wettern och Mälaren. Han sträcker sig i längd, nästan i norr och söder, 6 mil, i största bredd 1.5 och håller i widd 4.8 qv. mil. Dess djuplek stiger på några ställen til 15 à 16 famnar. Uti och utur honom flyter Jämtlands-älwen. Han är fiskrik. Dess stränder äro wackra samt giwa omskiftande utsigter af högder, dalar, löfskogar, åkerfält och ängar. De flästa soknarne i landet begränsa honom. Desse äro Matmar, Nässkott, Rödön, Ås, Brunnflo, Marby, Sunne, Hackås, Berg, Myssjö, Owiken, Marieby, Hallen, samt Staden Östersund. Uti honom ligga åtskilliga öar, däraf den ansenligaste är Frösön; andra af någon betydenhet heta Norderön, Andersön och Wärkön.

Storöen, et Pastorat uti Hordeland uti Norge, består af 3 Soknar: Storöen, Moderförsamling, samt Fedie och Valsstrand, Annexer. Dessa soknar med deras kyrkor äro belägna på en ansenlig ö, kallad Storöen, hwilken håller 3 mil i längd och 6 i omkrets, och sträcker sig längs utmed fasta landet. År 1801 war Folkmängden 2577. Denna ö är i gamla Historien bekant däraf, at åtskilliga Norrska Konungar här fordom residerat. Konung Harald Hårfager bodde på en Gård kallad Fedie, samt efter honom hans son Konung Håkan Adelsten; och på ön hölls et fältslag mellan honom och hans broders Konung Erik Blodöxes söner, samt Harald Gråfeld och hans bröder, hwarwid Konungen feck sit banesår. Ön är wäl bebodd, och har många wackra och goda Gårdar samt åtskilliga goda hamnar. På en Gård kallad Vikenäs är et skönt marmorbrott, som innehåller 7 slags marmor: nämligen 1:o röd och wit tät och fin; 2:o samma färg med något grönt ibland; 3:o brokig med åtskilliga färger; 4:o Grön med swawelgula ådror; 5:o Grå och wit; 6:o Grön och röd mycket god. 7:o Swart och wit i myckenhet särdeles wacker.

Strand, en Sätesgård i Södermanland.

Strand, en Gård uti Wärmeskog Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger 78 tunnors utsäde, 8 om hösten och 70 om wåren i circulation, höfångst til 150 lass, ymnig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, i godt stånd,

Strand, en Sätesgård i Småland.

Strand, et Bygdelag uti Lexvigens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge. Här är [ 734 ]belägen Strands eller Hindrems kyrka, som är Annex til bemäldte Pastorat.

Strand, en god, wälbrukad och wälbygd Gård uti Spareboe Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Strand, et Pastorat uti Ryefylke Fögderi uti Stavangers Amt i Norge, består af 2 Soknar: Strand, Moderförsamling, och Hölle, Annex, samt är Praebende åt Biskopen i Kristiansand. År 1801 war Folkmängden 2437. Här finnes mycket järnmalm och rika blyådror.

Strand, et Pastorat uti Söndmörs Fögderi uti Romsdals Amt i Norge, består af 2 Soknar: Strand, eller Slyngstad, Moderförsamling, och Stordal, Annex. År 1801 war Folkmängden 1671, däraf 1091 i Moderförsamlingen och 662 i Annexen. Bland alla Pastoraten i fögderiet anses detta at wara det fruktbaraste och sädesrikaste. Boskapsskötseln är i godt tilstånd, så at en ansenlig mängd kött, hudar, smör och andra fetaljewaror härifrån kunna afsättas. Skog, förnämligast af björk och hassel, finnes på de flästa ställen i myckenhet; men mindre af furu. Humleplanteringen är i tämelig drift. Trägårdars inrättning til äppleträns plantering har i sednare tider bliwit gängse. Fiskeri idkas med fördel, förnämligast af torsk.

Stranda, et Härad uti Kalmar Län i Småland, innefattar 3 Soknar: Ålhem, Mönsterås, Döderhult.

Strandebarm, et Pastorat uti Hordeland uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af 3 Soknar: Strandebarm, Moderförsamling, samt Varildsöe och Jonsdal, Annexer. I detta Pastorat finnes goda åkrar och skogar. År 1801 war Folkmängden 2432.

Strindar Fylke, et Distrikt uti södra Trondhiems Amt i Norge, består af en dalsträckning mellan Jämtland och Trondhiemsfjorden. Det utgör et Fögderi kalladt Strinde- och Sälboe Fögderi, samt innefattar 4 Pastorat: Strinden, Kläboe, Byenäs och Sälboe. Inbyggarne nära sig mästadelen af åkerbruk, jämwäl af skogshygge, förnämligast i Kläboe, och Sälboe Pastorat, dels til såg- och byggningstimmer, och dels til kol- och sättewed wid Kopparwärket i Sälboe Pastorat och Mostamarkens Järnwärk i Strinde Pastorat. Sälboe inbyggare äga därjämte god näring af qwarnstensbrott. — Boskapsskötseln är wigtig i anseende til det goda betet, och den betydliga afsättningen af fetaljewaror til den här i Fögderiet belägna Staden Trondhiem. År 1801 war Folkmängden i Fögderiet 10820.

Strinden, et Pastorat uti förenämnde Fögderi, är Praebende åt Biskopen i Trondhiem, samt innefattar 4 Soknar: Hlade, Moderförsamling, Bakke, Malvig och Bradsberg, Annexer, samt Mostadmarken, Kapells-Församling. De fläste Gårdarne i Huwudsoknen äro Lust- och Awelsgårdar tilhörige Trondhiems inbyggare, samt i allmänhet wälbygde. Marken är betydligt förbättrad och utwidgad, så wäl til åker som til äng. Almogens Gårdar i hela Pastoratet äro likaledes försedde med ansenliga Bonde-byggningar, samt för öfrigt wäl odlade. Til åtskilliga Gårdar, förnämligast i Bradsbergs och Malvigs Soknar höra goda skogar, som begagnas dels til sågtimmershygge til de i Pastoratet befintlige 10 à 12 sågwärk, hwaribland Leirens 3 sågwärk äro ganska betydlige, dels til byggningstimmer och dels til kol- och sättewed til det wid Jonswatnet [ 735 ]här i Pastoratet liggande Järnwärket Mostadmarken. År 1801 war Folkmängden 3408. Biskopens Boställe eller Prästegården heter Berg, nära belägen wid Trondhiem. Prästegäldets wård förrättas på Biskopens wägnar af en Vice Pastor. Staden Trondhiem ligger inom Pastoratets omfång och är innesluten af Soknarne Hlade och Bakke.

Stroksjö, en Sätesgård i Halland.

Struppkärr, en Herregård uti Howa Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal skatte, äger 12 tunnors utsäde, någorlunda godt höbol, ingen skog, förswarlig mangårdsbyggning af trä, 2 wåningar hög med en trägård.

Strå, en Sokn i Östergötland, är Annex til Wadstena Pastorat, samt består af 29 oförmedlade eller 20.25 förmedlade Mantal, hwaraf 16.5 Mantal äro belägne i Dals Härad och 3.75 i Aska Härad. Marken är jämn, utan synnerliga högder och dälder. Jordmånen är öweralt nästan enahanda, består af mer eller mindre djup god matjord på lerbotn, få ställen sandbotn. Ängen är ganska ringa, mästadelen uptagen til åker. Betesmarken är otilräckelig. Skog finnes alsingen, Soknen lider därföre stor brist på stängsel och wedbrand, som med stort beswär och kostnad måste hämtas från aflägsen skogsbygd. Utsädet är 500 tunnor, det mästa däraf wårsäd. År 1810 war Folkmängden 665. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Wadstena. I soknen finnes en Sätesgård, hwars utsäde är omkring 20 tunnor. Flere hemman, mästadelen Rusthåll, ägas och bebos af Ståndspersoner, wid hwilka utsädet är lika stort som wid Sätesgården eller kanske däröwer.

Strålsnäs, en Sätesgård uti Åsbo Sokn i Östergötland, består af 4 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, nödtorftig äng, tillräckeligt mulbete, hjelpelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad, mjölqwarn, sågwärk, 2 Mantal underliggande bondehemman, 8 torp.

Strängholm, en Sätesgård i Södermanland.

Stråwalla, en Sokn i Halland och Wiske Härad, är Annex til Wärö Pastorat, samt består af 16 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen består til större delen af sandblandad mulljord. På skog är brist. Utsädet är 300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 325. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Strängnäs, en Stad i Södermanland, Nyköpings Län och Åkers Härad, belägen på et Näs wid Mälaren, under 59 grad. 23 min. Polhöjd; 8.6 mil landwägen och 7 mil sjöwägen från Stockholm, samt 8.8 mil från Nyköping. Staden håller i längd 500 famnar, i största bredd 300 och i widd 32 tunnland. Gator och gränder äro 24, merendels räta, men afskära hwarandra i sneda winklar. Gårdstomterne äro 222. År 1810 war antalet af hushållen 236 och Folkmängden steg til 1063, hwaraf 452 woro mankön och 611 qwinkön. Staden är Säte för en Biskop, et Gymnasium, hwarwid 8 Lectorer äro Lärare, samt 1 Triwial-skola. Gymnasium äger et godt Bibliotek, hwaruti finnas flera sällsynta Böcker, tryckte i femtonde seculo. De Studerandes antal wid Gymnasium är wanligen mellan 120 och 150. Såsom märkwärdigt må anföras at Konung Gustaf I i sin barndom studerat i denna Stadens Trivialskola. Af byggnader märkas: Domkyrkan, som är stor och kostbar, håller 50 famnar i längd och 19 i bredd, samt är försedd med et ansen[ 736 ]ligt torn, hwilket så wäl som kyrkan är täckt med koppar; Biskopshuset, Gymnasium med Skolan samt Rådhuset. — Stadens näring beror af den härwarande Lärostaten och Studerande Ungdomen, Handel, Handtwärk och Jordbruk. Här finnes omkring 18 Handelsmän och 54 Mästare i åtskilliga Handtwärk. Af Fabriks-anstalter finnes 1 Färgeri och 1 Strumpwäweri. Här är ock et Apotek och 1 Boktryckeri. Stadens fartyg bestå af några Jakter samt åtskilliga Båtar om 3 til 4 lästers drägt hwardera. Staden är skyldig at hålla 8 ordinarie Båtsmän med sin fördubbling. Stadens ägor bestå af 230 tunnland åkerjord, jämte något äng med liten skog och utmark; men den arrenderar af Kronan jord af ansenlig widd hörande til 6 donerade hemman. År 1810 underhöllos i Staden 90 hästar, 4 oxar, 170 kor, 15 ungnöt och 30 får. Här hålles marknad den 20 October enligt Almanackan, men enligt Tunelds Geografie jämwäl d. 25 Junii och Samtings Marknad. Staden tillika med Strängnäs Sokn utgör et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 1853 inwånare. Åtskilliga Riksdagar hawa här bliwit hållna, däraf den märkwärdigaste är af år 1523, då Gustaf I den 6 Junii blef hyllad til Swea och Göta Konung.

Strängnäs Sokn, är belägen omkring Staden, håller i widd 0.7 qv. mil och består af 36.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 790. Soknen håller sin Gudstjänst i Stadens Domkyrka.

Strängsered, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är Annex til Hösna Pastorat. Hemmantalet är inberäknadt uti Gullared Sokns hemmantal. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 180 tunnor. År 1805 war Folkmängden 311. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Strö, et Skatte-Rusthåll uti Köping Sokn i Wästmanland, består af 2 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, höfångst til 60 à 70 lass i medelmåttiga år, ingen skog, wacker mangårdsbyggning med 2 flygelbyggningar, god trägård. I strömen som går här förbi är en mjölqwarn och 1 sågwärk.

Strö, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Sunnersbergs Pastorat, samt består af 12.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 354. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnas 3 Sätesgårdar: Stola, Lindholmen och Ströberg, hwilka hawa samma ägare. Nästan hela Soknen är frälse och så kallade strögods under de bägge föregående Gårdarne.

Strö, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, är Annex til Färlöfs Pastorat, samt består af 20.7 Mantal. Marken är i allmänhet jämn, stenig och skogbewuxen. Rådande jordmånen är lerblandad sandmylla. Skogen består af bok, ek, björk, al och hassel. Utsädet är 400 tunnor. Större delen af Soknen är lagd i enskifte och wäl häfdad. År 1805 war Folkmängden 577. Kyrkan upförd af huggen sten, är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Strö. I soknen är ock en tullmjölqwarn.

Strö, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 2 Mantal, äger 100 tunnors utsäde, tilräckelig äng, ymnig skog af ek, bok och annan löfskog. Man- och ladugård wälbygde, stor och wäl anlagd trägård. Under Gården lyda 22.3 Mantal, dels Frälse dels Krono [ 737 ]hemman, 15 Torp, samt et Sågwärk.

Strö, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, är Annex til Bosarps Pastorat, samt består af 13.7 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ingen. År 1805 war Folkmängden 353. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Strö, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, är Annex til Skarhults Pastorat, samt består af 18.8 Mantal. Marken och jordmånen äro af lika beskaffenhet med Skarhult Sokns. Den skog som finnes i denna Sokn är ej betydelig och tilhörer ägaren af Skarhults Gård. Utsädet kan tyckas wara 260 tunnor. År 1805 war Folkmängden 327. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Trulstorp.

Ström, en Skattegård uti Kila Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, ymnig skog, förswarlig åbyggnad, med en wacker trägård.

Ström, et Järnwärk uti Harmånger Sokn i Hälsingland, wid en Hafsfjärd, består af 2 hamrar, med 1000 skeppund stångjärnssmide. Wärket förses med kol dels af egne skogar, dels genom köp från angränsande Soknar.

Ström, en Sätesgård uti Hjertum Sokn i Bohusland, wid Göta älf, äger 90 à 100 tunnors utsäde, godt höbol, skog til bränsle och gärdsle, wacker åbyggnad af trä, tämeligen stor trägård, kostbara mjölqwarnar, 2 finbladiga sågwärk efter Holländskt wis inrättade, fördelaktigt fiske och äwen laxfångst i Göta älf.

Ström, en Sokn i Jämtland och norra Fögderiet, är Annex til Hammerdals Pastorat, innefattar 3 Församlingar: Ström Sokn, Borgwatnet och Alanäset Kapell, samt består af 18.2 Mantal. Soknen är belägen i norr om Moderkyrkan omkring Ögelströmens wattudrag. Uti sin bebygda trakt håller hon 5 mil i längd och 4 i bredd, men med Kapells-församlingarne sträcker hon sig ända up til Norrska fjäldryggen. Hon är til större delen upfyld af strömar, sjöar, kärr, skog och fjäldbärg. Ögelströmen är den ansenligaste wattuled som löper härigenom. Omkring denna ligger den södra Wattudalen, hwilken är en af de märkeligaste dälder i Riket. Denna wattuled formerar åwanom kyrkan en af de största sjöar i Jämtland kallad Strömswatnet. En fjärdedels mil från kyrkan har älwen et brusande wattufall. En annan sjö, kallad Flåsjön är ock en af de största i landskapet; där finnes sik, röding och laxöring. Bägge desse sjöars storlek är anförd wid Artikeln Jämtland. År 1750 war Folkmängden i hela Soknen 409; men år 1810 steg den til 1037; har således på 60 år ökat sig med 628, det är 150 procent. Utaf förenämnde Folkmängd hörde 703 til egenteliga Soknen, 185 til Alanäset och 149 til Borgwatnet. Antalet af Lappfolk, som wistades i Soknen steg til omkring 230. Näringsmedel äro enahanda med Moderförsamlingens; men åkerbruket är mer lönande hwilket i synnerhet tilskriwes jordmånen, som är kalkblandad lera, och kalksten; men tillika härrörer af denna Sokns och åkrarnes läge på höga och torra trakter mäst wid wattudalen emot middagssolen. År 1810 war utsädet: tunnor råg 28, korn 280, potäter 14, utom litet blandsäd, hafra och ärter, däraf uti egenteliga soknen råg 18 tunnor, korn 190, potäter 8, och i Ka[ 738 ]pells Församlingarne råg 10 tunnor, korn 90, potäter 6. Boskapsskötsel jämte fiske och något åkerbruk äro Almogens bästa näringsfång, hwartil kommer skogshygge til brädsågning som med fördel idkas, sedan srömränsningen bliwit wärkstäld. Uti de widsträckta skogarne idkas djurfångst och fogelskytteri. Alanäsets kyrka är belägen wid Flåsjön 4.4 mil från Ströms kyrka.

Ström, et Pastorat och Tingslag uti Rommerige i Norge, består af 5 Soknar: Ström, eller Oudalen, Moderförsamling, samt Ulleren, Opstad, Sand och Moe, Annexer. Det är et af de största och folkrikaste Pastoraten i Norge. År 1801 war Folkmängden 5164. Tingstället är Gården Semb. Här är et Järnwärk kalladt Oudals Järnwärk.

Strömbacka, et Järnwärk uti Bjuråker Sokn i Hälsingland, äger 1315 skeppund stångjärnssmide. Mangården består af 2 wackra flygelbyggningar, utwändigt rappade. Til Wärket hörer en masugn belägen wid Mowiken. Hjelpelig skog finnes til Wärkets drift.

Strömhult, en Sätesgård i Småland.

Strömma, et Rusthåll uti Sätila Sokn i Wästergötland, äger 30 tunnors utsäde, godt höbol, otilräckelig skog, ansenlig mangårdsbyggnad af trä, föga betydlig trägård.

Strömmen, en Sokn, är Annex til Hurums Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge. År 1801 war Folkmängden 1068. I Soknen finnas 2 Lastageplatser: Strömmen, en tämeligen wäl bebodd ort och Svelvigen, wid hwilken är anlagd en Glasfabrik, kallad Strömsmoen.

Strömsberg, en Sätesgård uti Bred Sokn i Upland, består af 1.5 Mantal, förmedlade från 2, äger 30 tunnlands utsäde i god och bördig jordmån, höfångst til 150 sommarlass och däröwer, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, med en ansenlig trägård, ladugård nyligen upförd af sten, mjölqwarn af 4 par stenar, samt et enbladigt sågwärk i Sagån.

Strömsberg, et Järnwärk uti Tolfta Sokn i Upland, består af 2 hamrar med 1650 skepp:d stångjärnssmide, samt 1 masugn. Den härmed förbundna Gården har ansenlig och prydlig åbyggnad, med en wacker trägård, hjelpelig skog, tilräckelig äng och får på de underlagde hemman 33 tunnor. Wid Wärket äro upförde 6 stenhus af slagg, så rymlige, at hwartdera huset inrymmer 2 hushåll af Wärkets arbetare.

Strömsberg, en Sätesgård uti Tössebo Härad i Dalsland.

Strömsbro, en Kronogård uti Swinsta Sokn i Östergötland, är Boställe för Majoren wid Rusthålls-Division af Lifgrenadier-Regimentet, består af 4.16 Mantal, äger mellan 40 och 50 tunnors utsäde, höbärgning til 150 sommarlass, swagt bete, ingen skog, gammal huwudbyggning med 2 flygelbyggningar, alla af trä, trägård, mästadelen för kål och jordfrukter, 1 mjölqwarn med 2 par stenar.

Strömsdal, en Sätesgård uti Bred Sokn i Upland, består af 1 Mantal, äger 9 tunnlands utsäde i god och bördig jordmån, äng til 12 à 16 lass. Åbyggnaden är förfallen, trägården äwenså. Hit hörer Backa gwarn af 2 par stenar, jämte Breds qwarn af 4 par stenar i godt stånd. Egendomen brukas under Skälby.

Strömsdal, et Järnwärk med masugn uti Säfsnäs Sokn i Dalarne, hörer til Grawendals Järnwärk.

Strömsfors, en Pappersfabrik uti Stoby Sokn i Skåne.

[ 739 ]Strömsholm, en Kongsgård uti Kolbäck Sokn i Wästmanland, med et stort och kostbart Slott liggande på en liten holme i Kolbäcksån. Til detta Slott hörer en Ladugård, som äger circa 100 Geometriska tunnland öpen åkerjord i hwardera årgången, hjelpelig äng och bete, men ringa skog. Mangården har en gammal träbyggning. Wid denna Ladugård underhålles et ansenligt Stuteri med därtil hörig Stallstat. — Et litet stycke från slottet går en kanal som leder från Kolbäcksån til en liten sjö, som medelst et sund har gemenskap med sjön Galten. Wid detta sund befinnes en Lastageplats för alt det järn som kommer från Järnwärken, hwilka äro belägna wid Kolbäcksäns wattudrag. Här är ock en metallwåg. Denna Lastageplats har i sednare tider så förkofrats i storlek, at han liknar en liten Köping. — För at befrämja järntransporten från de Wärk, som ligga wid förenämnde å, såsom Ramnäs, Wirsbo, Wästanfors, Semla m. fl. är en kostbar Slussinrättning, kallad Strömsholms Slusswärk, mellan sjöarne Barken och Galten anlagd. Medelst denna slussfart hawa fartygen en wig transport utföre ån til Lastageplatsen, hwarest Wästerås och Köpings Rederiers fartyg afhämta effecterne, för at öwerföra dem til Stockholm. Genom denna kanal och slusswärk nedkomma årligen 10 à 12000 skeppund stångjärn, utom tackjärn och andra waror. Slusswärkets Huwudkontor är anlagt wid en ort i Kolbäck Sokn kallad Skansen. — Uti slottet är en wacker kyrka, hwarest Gudstjänst hålles för Slottsbetjäningen, Stallstaten och dem som bebo Lastageplatsen. Desse utgöra tilsamman en Församling bestående af nära 400 människjor.

Strömsholm, en Sätesgård uti Swartorp Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 45 tunnors utsäde, uti god jordmån, mästadels lermylla, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, beqwämlig och snygg mangårdsbyggning, med en trägård.

Strömsrum, en Herregård uti Ålhem Sokn i Småland, angenämt belägen wid en å, 0.25 mil från hawet och 3.5 mil från Kalmar, består af 14 Mantal, hwaraf 3 äro Säteri och 11 rå och rörs hemman, äger 80 tunnland åkerjord, äng til 80 parlass hö, wacker ekeskog, godt fiske, ansenlig åbyggnad af trä, widlyftig och wacker trägård, 1 sågwärk, 3 mjölqwarnar. Under egendomen lyda 3 Mantal Frälse och 0.5 dito skatte, hwaraf en del har tilräckelig skog til hela egendomens behof. — På Godsets ägor ligger Köpingen Pataholm, som har 5 Provisions Handlande för Kalmar Stad.

Strömsta, en Sätesgård uti Teda Sokn i Upland, äger 70 tunnors utsäde, höbol til 300 lass, ymnigt skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af sten, wacker trägård.

Strömstad, en Stad i Bohusland och Wätte Härad, belägen på et Näs wid hawet, under 58 gr. 57 min. Polhöjd, 1.7 mil från Swinesund och Norrska gränsen, 2.2 mil från Fredrikshald, 56.5 mil från Stockholm och 15 mil från Göteborg. Staden delas af en liten å i 2 delar, hwaraf den som ligger på wänstra sidan är större. Han håller i längd 266 famnar, i bredd 100 och i widd 20 tunnland. Inom denna widd finnes några bärg och obebygda platser. Gator och gränder äro irregulära, til antalet 9 à 10. År 1810 war hushållens antal 281 och Folkmängden steg til 1123, däraf 488 woro mankön [ 740 ]och 635 qwinkön. År 1805 war Folkmängden 1085, och år 1800 steg den til 1308. Inbyggarnes näring består förnämligast af fiskeri, handel, sjöfart, handtwärk, samt litet jordbruk. Handelen idkas med nederlags waror, sill och annan fisk, timmer, bräder, jämte något koppar, mässing och byggningssten. Här fångas ymnigt hummer och ostron, och med dessa waror sker Stadens wigtigaste handel. År 1805 ägde Staden 8 handelsfartyg. Af manufactur-anstalter finnes et skeppswarf. Här äro wid pass 12 Handelsmän och 24 Mästare i åtskilliga handtwärk. Stadens åkerjord utgör 150 tunnland. År 1810 underhöllos här 24 hästar och 130 kor. Marknad hålles här d. 20 October, enligt Almanackan; d. 15 Januari, 15 Junii och 15 Octob. enligt Tunelds Geografie. Stadens numer bland Rikets Städer är 100.

Strömsöe, en Stad uti Budskeruds Amt i Norge, utgör egenteligen en del af Staden Drammen, och finnes beskriwen wid denna Artikel. Här kan tilläggas at Staden håller i längd längs utmed Dramsälwen, wid pass 2000 steg och i bredd 3 à 400 steg. Gatorna äro 3 och twärgränderne 8. Husen äro i allmänhet wälbygde, samt hwart och et försedt med en kryddgård.

Ströpsta, en Sätesgård uti Turinge Sokn i Södermanland, består af 3.5 Mantal, äger 45 tunnors utsäde, höbol til 200 lass, tilräckelig skog, obetydlig åbyggnad.

Ströwelstorp, en Sokn i Skåne, belägen i 2 Län: uti södra Åsbo Härad i Kristianstads Län och uti Luggude Härad i Malmö Län, är Annex til Ausås Pastorat, samt består af 38.5 Mantal. Bägge delarne skiljas åt genom en å. Marken är öweralt jämn. Uti den delen som hörer til Kristianstads Län är rådande jordmånen sandmylla, och uti den andra delen lermylla och på en del ställen stark lera. Uti den förra delen är brist på skog och uti den sednare någon men obetydlig. De fläste åboerne i Soknen äro nödsakade at köpa bränsle. Utsädet i hela soknen är 640 tunnor, däraf 474 tunnor i förra delen och 56 i den sednare. Kyrkan liggande i Kristianstads Län, är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Wegeholm, med den därtil hörande Ladugården Tolarp.

Stubbesgård, en Sätesgård uti Hendene Sokn i Wästergötland, består med underliggande hemman af 1.75 Mantal, äger 80 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog.

Stugun, en Sokn i Jämtland, och Södra Fögderiet, är Annex til Ragunda Pastorat, samt består af 6.8 Mantal. Soknen är belägen på bägge sidor om Jämtlands-älwen. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är swartmylla. Skog finnes ymnigt, särdeles på wänstra sidan om älwen som stöter til Hammerdal. Där giwas goda lägenheter til upodlingar, hwarför ock flera Nybyggare där bosatt sig. Åkerbruket är ännu ringa. Utsädet är 80 tunnor. Boskapsskötsel utgör förnämsta näringsfånget. År 1754 war Folkmängden 80; men år 1810 steg den til 382; har således på 56 år ökat sig med 302. Kyrkan är belägen wid älwen 3.6 mil från Moderkyrkan.

Sturefors, en Sätesgård uti Wist Sokn i Östergötland, består af 4.2 Mantal, äger mellan 60 à 70 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, godt mulbete och fiske, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af sten, [ 741 ]stor och wacker trägård med drifhus, en skön humlegård, 1 mjölqwarn med 2 par stenar, 1 sågwärk, 1 tegelbruk, 20 underlydande bondehemman, utom 17 Mantal, hwilkas åboer bådas wid wissa tilfällen på dagswärken, samt 25 torp.

Sturehof, en Sätesgård uti Botkyrka Sokn i Södermanland, äger 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ansenlig mangårdsbyggnad af sten, stor och wacker trägård med orangeri och drifhus, lustpark i Engelsk stil.

Stuwerum, en Kronogård uti Lofta Sokn i Småland, är Boställe för Secund-Majoren wid Östgöta Lifgrenadiers Regimente, äger god åker, ansenlig äng, hjelpeligt bete, skog och fiske. Flere underlydande torp göra dagswärken, tilräckeliga til Gårdens bruk.

Stynsberg, en Sätesgård uti Tierp Sokn i Upland, består för sig sjelft af 2 Mantal, men med tilhörande frälsehemman Björnbo och Degerbo utgör det 4 Mantal. Säteriet allena har dock 20 tunnors utsäde, 65 lass hö och tilräckelig skog. Åbyggnaden af trä, är stor, prydlig och utwändigt rappad; Ladugårdsbyggnaden ny och beqwämlig, där finnes en tröskmachin och mjölqwarn sammanbygde.

Styra, en Sokn i Östergötland och Aska Härad, är Annex til Warfs Pastorat, samt består af 12.2 Mantal. Marken är jämn, utan något enda bärg. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist, och måste den hämtas flere mil. Utsädet af alla slag är mellan 200 och 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 311. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Styresta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Lösings Härad, består af 40.2 Mantal. Marken är något bärgaktig, men til större delen jämn. Rådande jordmånen är en bördig lera. På skog är stor brist. Några hemman äga wäl litet granskog i sina hagar til bränsle; men byggningstimmer och stängselwirke måste, efter utsyning, hämtas från Härads-Allmänningen Kålmoren. Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 783. År 1790 war densamma 682. Kyrkan är belägen under 58 gr. 34 min. Polhöjd; 3.8 mil från Linköping, och 0.6 mil från Norrköping.

Styrevåg, en liten Hamn uti Stavangers Fjord under Ogne Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Styrevold, en Sokn, är Annex til Laurdags Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge.

Styrnäs, en sokn i Ångermanland och Södra Fögderiet, är Annex til Boteå Pastorat, samt består af 22.7 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet, samt skogstilgången äro anförde wid Artikeln Boteå. Åkerbruk och boskapsskötsel äro de förnämsta näringsfången. Utsädet är 140 tunnor. Uti älwen fångas lax. År 1810 war Folkmängden 639. Kyrkan, en af de prydligare i landet, är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. Uti soknen finnes et finbladigt sågwärk kalladt Lo.

Styrshult, en Sätesgård uti Korsberga Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger bördig jordmån, 20 tunnors utsäde och därutöwer, ymnigt höbol, obetydelig barr- men tilräckelig löfskog.

Styrsö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Göteborgs Län och Askims Härad, innefattar 3 tämeligen ansenliga öar i hawet; Styrsö, Brännö och Wrångö, samt flera, kringliggande smärre öar och holmar, samt består af 13.5 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig. Jordmånen består mästa[ 742 ]delen af fin sand. På skog är fullkomlig brist; wed måste köpas och dyrt betalas. Utsädet är 30 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1033. Kyrkan är belägen under 57 gr. 37 min. Polhöjd; 1.3 mil från Göteborg.

Styrstaholm, en Sätesgård i Nerike.

Stålbåga, et Järnwärk uti Dunker Sokn i Södermanland, har 1 hammare och 400 skepp:d stångjärnssmide. Hjelpelig skog finnes til Wärkets drift.

Stång, en Å i Östergötland, är en af de största i detta Landskap. Hon har sit ursprung i Småland och faller i sjön Roxen efter et lopp af 11 mil. Öwer denna å är anlagd en bro kallad Stångebro, hwarwid år 1598 hölls et fältslag mellan Hertig Carl och Konung Sigismund, hwaruti den förre segrade.[Dj 12]

Stångberga, en Sätesgård uti Ösby Sokn i Upland, äger 70 tunnors utsäde, höbärgning til 150 parlass, god skog, mangårdsbyggnaden af trä, består af en huwudbyggning med 2 flygelbyggningar, alt i stor och prydlig form.

Stångby, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är Praebende åt en Theologiae Professor wid Universitet i Lund, innefattar 2 Soknar: Stångby, Moderförsamling, och Walkärra, Annex, samt består af 15.8 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ingen. Utsädet är 650 tunnor. År 1805 war Folkmängden 764. — Stångby Sokn består af 8 Mantal. Utsädet är 300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 371. Kyrkan är belägen under 55 gr. 46 min. Polhöjd; 2 mil från Malmö, och 0.4 från Lund.

Stångenäs, et Härad i Bohusland, innefattar 3 Soknar: Bro, Brastad, Lyse, samt en Kapells-Församling: Lysekil.

Stångsäter, en Sätesgård uti Säter Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal.

Städjan, et Fjäldberg uti Särna Sokn i Dalarne, håller i lodrätt höjd från foten til spitsen 250 famnar.

Stäfre, en Frälsegård uti Färnebo Sokn i Wästmanland, består af 1 Mantal, äger 24 tunnors utsäde. Både betet och tilgången på hö är tilräckelig för 30 nöt och 5 hästar. Sedan mangårdens huwudbyggning år 1803 upbrann, har ingen ansenlig byggning bliwit upförd.

Stäholm, en Sätesgård uti Munktorp Sokn i Wästmanland wid sjön Galten, i sambruk med Sörwåle, består af 3 Mantal, äger ansenligt utsäde, ymnigt höbol, hjelpeligt med skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, ansenlig trägård.

Stäke, eller Almare-Stäk, beläget uti Näs Sokn uti Bro Härad i Upland, på en Ö kallad Stäkesön, hwilken omfattas af Fyrisåns 2 grenar, wid dess utlopp i Mälaren, har fordom warit et Kronans Fäste och wärn för Städerne Upsala och Sigtuna, men blef år 1518 i grund förstördt. Detta kallas Norra Stäke til åtskilnad från det Södra, beläget wid Bo Kapell uti Wärmdö Sokn i Roslagen. Stäkesholm en ansenlig Sätesgård belägen på samma ö wid Mälaren, et litet stycke från Stäket, har en prydlig mangårdsbyggnad af sten.

Stämmestorp, en Sätesgård uti Stenstorps Pastorat i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, ingen skog, obetydlig åbyggnad.

Stäringe, en Sätesgård uti Ardala Sokn i Södermanland, äger 40 tunnors utsäde, däremot swarande äng, tilräckelig skog, åbyggnad af trä, i tämeligen godt stånd, ansenlig trägård med många och unga fruktträn.

[ 743 ]Stärkered, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ale Härad, innefattar 3 Soknar: Stärkered, Moderförsamling, Kilanda och Nödinge, Annexer, samt består af 79.3 Mantal. Utsädet är 1800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2358. — Stärkered Sokn består af 50.1 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är til större delen lera och för öfrigt sand. Orten är skoglös, utom litet löfskog på några få ställen uti inägorna. Skogsbristen är så kännbar, at utsyning på Allmänningen Risweden måste årligen sökas. Utsädet är 1230 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1447. Kyrkan är belägen under 57 gr. 56 min. Polhöjd; 4.7 mil från Wänersborg.

Stäwie, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, innefattar 2 Soknar: Stäwie, Moderförsamling, och Lakalänga, Annex, samt består af 22.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 734. — Stäwie Sokn består af 12.3 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är mylla. Skog finnes alsingen. Utsädet är 585 tunnor. År 1805 war Folkmängden 340. Kyrkan är belägen under 55 gr. 46 min. Polhöjd; 1.8 mil från Malmö.

Stöde, en Sokn i Medelpad, är Annex til Tuna Pastorat, håller i widd 5.22 qv. mil, samt består af 28.7 Mantal. Soknen är belägen omkring älwen Ljungan. Marken är i allmänhet ganska bärgaktig, och bärg intaga en god del af Soknen. Rådande jordmånen är lös eller sandblandad lera, utom i de så kallade Finnbyarne, belägne 1 à 2 mil från Kyrkan och älwen, hwarest jordmånen är mager, bestående af grusblandad mjulna, hwilken aldrig til hälften närer sina inwånare, hwilka därföre öwa swedjande på de stora skogarne. Alla hemman i soknen hawa ymnigt af skog, men många måste likwäl forsla byggnads- och sågtimmer 1 mils wäg och än längre öwer bärg och dalar. Utsädet är 470 à 480 tunnor. Här brukas i synnerhet korn, något råg, litet ärter och hafra. Ängen wid byarne är ringa, äwen som därstädes är brist på mulbete, men hwilket är så mycket ymnigare i fäbodarne. Höbärgningen är 125 gillingar hårdwallshö, men myrslotten ger 540 gillingar. Älwen som här framrinner formerar en ansenlig sjö kallad Stödesjön hwilken på några ställen är öwer 30 famnar djup, samt har godt fiske. Bland andra fiskeslag fångas lax. År 1810 war Folkmängden 1237. Kyrkan är belägen wid älwen 2.8 mil från Moderkyrkan.

Stödhaf, på Kartan Stehag kallad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, består af 23.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 630 tunnor. År 1805 war Folkmängden 927. Kyrkan är belägen under 55 gr. 34 min. Polhöjd; 4 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Rönneholm.

Stömne, en Sätesgård uti Stafnäs Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger 55 tunnors utsäde, 5 om hösten och 50 om wåren, ansenligt höbol, så at mera boskap kan näras, än hwad genom utsädet kan påräknas. Skogen är ymnig så wäl til husbehof, som til afsalu af sågblåckar och bjälkar. Mangårdsbyggnaden af trä, angenamt belägen wid den delen af Glafsfjolen som kallas Stömne Flagan, är wacker och rymlig, har en betydlig och med mycken kostnad anlagd fruktträgård, samt en genom natur [ 744 ]och konst prydlig och widsträckt lustpark i Engelsk stil.

Stömne, et Järnwärk i förenämnde Sokn, består af 1 härd och driwes för det mästa af egna skogstilgångar. Stångjärnssmidet här och wid Sölje Järnwärk i samma Sokn beläget, är tilsamman 850 skeppund.

Stöen, eller Marielund, en liten wacker Gård uti Spareboe Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge. Uti den förbiflytande strömen är et ansenligt sågwärk.

Stöpefors, et Järnwärk uti Sund Sokn i Wärmeland, äger 460 skeppund stångjärnssmide.

Stördalen, et Pastorat och Tingslag uti södra Trondhiems Amt i Norge, innefattar hela den dalsträckningen som ligger på ömse sidor om en ansenlig å kallad Stördals Elv, sträckande sig från Trondhiems Fjorden til Swenska gränsen i längd 5 til 6 mil. Det består af 5 Soknar: Värnäs, Moderförsamling, samt Lunke, Skatvold, Hägre och Merager, Annexer. Det är et af de största och folkrikaste Nordanfjelds. År 1801 war Folkmängden 6966. Prästegården är wäl bygd; Utsädet är 80 til 90 tunnor af korn, blandkorn och hafra. Utom den ansenliga sädesskörd som i allmänhet faller i Pastoratet, och den wigtiga boskapsskötseln som här idkas, odlas här jämwäl mycket lin och hampa, äwensom rowor, hwilka utföras til Trondhiem och Kristiansund. Skogarne äro ansenliga, hwaraf huggas några hundrade tolfter byggningstimmer, samt en myckenhet brännwed, som til afsalu föres til Trondhiem, jämwäl det behöfliga sågtimret för de här i drift warande 31 sågwärk, hwilkas årliga privilegierade qvantum är 9000 tolfter bräder.

Stördalen og Verdalen. Dessa bägge dalar ligga jämte hwarandra mellan Trondhiems-Fjorden och Swenska gränsen, samt utgöra et Fögderi innefattande 5 Pastorat: Stördalen, Frosten, Leksvigen, Skognen och Verdalen, hwilka bestå af 16 Soknar. I detta Fögderi finnes mycken god mark tjänlig til sädes och höwäxt, och inbyggarne winlägga sig mycket om jordbruket och dess förbättring. I synnerhet i Värdalens, Skognens och Stördalens Prästegäll förefalla många jämna och wackra sträckningar med betydliga och til en del ansenliga Gårdar, bebodde dels af Ståndspersoner, dels af Bönder. Skogarne, så wäl Krono-Allmänningarne som de enskildta äro i allmänhet ganska goda och af ansenlig storlek; däraf hugges förutan byggningstimmer, gärdslefång och brännwed til inbyggarnes behof, jämwäl sågtimmer til de härwarande sågwärken, 70 til antalet, hwilkas årliga privilegierade qvantum är 16330 tolfter. För de Gårdar som ligga närmast til Trondhiems-fjorden giwes ofta lägenhet til godt fiske förnämligast af sill; äwenwäl något laxfiske uti Stördals och Verdals åarne. Den betydliga Marknadsplatsen Levanger är belägen i Fögderiet, til hwilken Almogen förer hästar, fetaljewaror, skinnwaror och säd til afsättning, dessutom utföras en myckenhet af dessa slags waror, så wäl som slaktboskap til Trondhiem. Fögderiet är et af de bäst befolkade i Norge. År 1801 war Folkmängden 18356.

Stördals Halsen, en stor Slätt uti Värnäs Sokn i förenämnde Stördalens Pastorat, belägen wid Stördals-ån, hörande til Gården Värnäs. På denna slätt ligga 17 husmans Gårdar, samt et Gästgiweri och en Handelsplats, hwarest Stördalens Ting och andra Samlingar med Almogen hållas. Här är ock [ 745 ]Exercitieplats för Stördalens Cavalleri och Infanteri, som här hawa deras Tälthus. Genom denna plats går allmänna landswägen, på hwilken dageligen är stor rörelse.

Stören, et Pastorat uti Guledalen uti södra Trondhiems Amt i Norge, innefattar 4 Soknar: Stören, Moderförsamling, samt Horrig, Sognedal och Budal, Annexer. Prästegårdens tilhöriga mark är ansenlig, sträckande sig 0.5 mil i längd. Gårdens utsäde är 50 til 60 tunnor af åtskillig slags säd. Almogens förnämsta näring är jordbruk samt sågtimmershygge och kolning uti de til de flästa Gårdar tilhörande ansenliga skogar; äwenwäl boskapsskötsel, samt fetalje- och skinnwarors försäljning dels til Trondhiem dels til Rörås. År 1801 war Folkmängden 4519.

Stöwelbo, en Sätesgård i Upland.

Suledal, et Pastorat uti Ryefylke Fögderi uti Stavangers Amt i Norge, innefattar 3 Soknar: Suledal, Moderförsamling, samt Sövde och Röldal, Annexer. Genom Pastoratet rinner en å, hwaruti fångas den största lax som wankas i detta Amt, ja äwen i hela Norge. År 1801 war Folkmängden 2483.

Sulewik, en Marknadsplats uti Elgå Sokn i Wärmeland.

Sulitjälma, et Fjäldbärg hörande til Norrska fjäldryggen uti Luleå Lappmark, är et af de högsta i Swerige. Dess klint är 1057 famnar öwer hafsbrynet, samt betäckt med beständig snö.

Sulå, et Järnwärk uti Indal Sokn i Medelpad, har ej ännu någon mangårdsbyggnad, men äger dock hjelpelig skog på sina tillydande hemman til kolfång och husbyggnad.

Sund, på Kartan Sunne kallad, en Sokn i Wärmeland och Fryksdals Härad, är Moderförsamling uti Fryksdals Regala Pastorat, samt består jämte Gräsmark Sokn af 78.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 6157. Kyrkan är belägen wid et Sund mellan sjöarne öfra Fryken och Mellan-Fryken, under 59 grad. 50 min. Polhöjd; 5.6 mil från Carlstad.

Sund, en Krono-Skattegård uti Nysund Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger 60 à 65 tunnors utsäde, ymnigt höbol, prydlig mangårdsbyggning af trä. Skog til denna Gård finnes icke, utan den erhålles til husbehof genom utsyning af Krono-Allmänningen och recognitions-skogarne.

Sund, en Sätesgård uti By Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger tämeligen godt höbol, ansenlig mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Sund, et Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af 4 Soknar: Sund, Moderförsamling, samt Field, Östervold och Mögster, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3984. Enligt et Kongl. Rescript skal Field Sokn tillika med Strudshavn, wid förefallande ledighet, utgöra et särskildt Pastorat.

Sundal, et Härad i Dalsland, innefattar 7 Soknar: Frännefors, Brålanda, Ryr, Bolstad, Gestad, Erikstad, Grinstad.

Sundal, et Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, innefattar 3 Soknar: Hof, Moderförsamling, Öxendal eller Husebye och Romfoe, Annexer. Pastoratet utgöres förnämligast af en stor och widlöftig dalsträckning kallad Sundalen, hwilken kommer öwerens med andra dalsträckningar däruti, at han ligger innesluten mellan bärg på bägge sidor, men är däruti skiljaktig från de fläste andre, at bemäldte bärg äro ej allenast öweralt ganska höga, utan också på sina ställen nästan lodräta, samt in[ 746 ]nesluta en nästan öweralt lika jämn, och i samma jämnhet beständigt fortfarande slättmark. De nedersta fjälden kallas, nämligen på södra sidan, Kalken och på norra sidan Hofsnippa, hwilket sednare kan synas 4 à 5 mil ut i hawet sedan man förlorat de andre fjälden utur sigte. Ofta, i synnerhet om hösten nedrusa från detta fjäld stormwindar, som kasta ej allenast hus, utan jämwäl människjor öwerända när de äro ute på marken. Därifrån nedfalla också i synnerhet om wåren, Snöskred eller Laviner. Inbyggarnes förnämsta näring är jordbruk. Hafra är den säd som mäst sås, jämwäl något korn och råg. Utom dessa sädeswaror utföres jämwäl til Kristiansund en myckenhet boskap, fetalje- och skinnwaror. Skogarne äro af ringa betydenhet. Genom Sundalen rinner en ansenlig å, wid hwilkens mynne står en samling af hus och bodar, som giwa stället utseende af en Köping kallad Sundals-Ören. År 1801 war Folkmängden i Moderförsamlingen Hof 678, i Öxendal 658, och i Romfoe 708; tilsamman 2044.

Sundbo, et Järnwärk uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, äger jämte Grönbo i samma Sokn 1160 skeppund stångjärnssmide.

Sundbo, et Härad uti Nerike, innefattar 1 Stad: Askersund, och 3 Soknar: Askersund, Hammar, Snaflunda.

Sundboe, en ansenlig och wälbygd Gård uti Fladdals Sokn i Tellemarken i Norge. Här är anlagd en plantskola af unga fruktträn, hwilkas antal stiger til 6000.

Sundboholm, en Sätesgård uti Wärnamo Sokn i Småland, äger 35 tunnors utsäde, i ganska god, fast än stenbunden mulljord, ymnigt skog, wacker mangårdsbyggnad, ansenlig trägård.

Sundborn, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Kopparbergs Fögderi, håller i widd 1.9 qv. mil, samt består af 43.8 Mantal. Marken är öweralt stenbunden och ojämn. Jordmånen består af skarp lera, weslera, sand och mälja, hwaraf den sidstnämnde är mäst rådande. Af fkog är tilräckeligt förråd. Soknens inwånare äga däraf ej allenast sina egna behof, så wäl til byggnader som til bränsle, utan kunna ock däraf til wedbrand årligen förse Falu boerne med flere 100 lass. Utsädet är: af råg 90 tunnor, wete 3, korn 40, blandsäd 170, hafra 450, ärter 2, potäter 83, tilsamman 825 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1273. Ingen Herregård finnes i Soknen; flera wackra träbyggnader tilhörige Koppar-Bärgsmän blir man dock här warse; däribland må nämnas en Bärgsmans åbyggnad på Backa updragen med god smak, prydlig och på et högt och gladt ställe belägen. Wid och omkring denna Gård äro 40 spannland, 12 snesland durktogsjord af Bärgsfrälse natur, hwaraf årligen upplöjes så mycket, at omkring 12 tunnor af åtskillig slags säd kunna sås. At dels träda, dels beså samma åkerskiften, utan at något år dem til gräs igengöda är här bortlagt. Circulationsbruk iakttages allestädes, så af Skatte- som Bärgs-frälse jordägare. Summan af skattejorden, som har sig ålagd at rusta 5 Soldater, utgör 201 spannland och beloppet af Bärgs-frälse jorden är 1687 dito.

Sundby, en Sätesgård uti Wästra Ryd Sokn i Upland, med underlagde Wäsby och Nibble Skattehemman, tilsamman 3.2 Mantal, äger 35 tunnors utsäde, utom torpen, godt höbol, ringa skog, mangårdsbyggnad af trä.

[ 747 ]Sundby, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Distriktet Rekarne, är Annex til Tjula Pastorat, håller i widd 0.22 qv. mil, samt består af 16.6 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ingen. Utsädet är 276 tunnor. År 1810 war Folkmängden 470. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Sundby, en Sätesgård uti Öja Sokn i Södermanland, angenämt belägen wid Hjelmaren, äger 44 tunnors utsäde, höbärgning til 480 sommarlass à 20 lispund på lasset. Mangårdsbyggnaden, af sten, är stor, och ehuru irregulär, samt nu mycket förfallen af et imponerande utseende. Trägården är medelmåttig, med et orangeri. En stor skogstrakt på södra sidan om Hjelmaren hörer til Gården, eller rättare til de under Gården lydande rå och rörs hemman. Godset har från uråldriga tider tilhört Sparriska Slägten. Mangården började byggas år 1527 af Riksrådet och Riksmarsken Lars Siggeson.

Sundby, en Sätesgård på Ornön hörande til Österhaninge Sokn i Södermanland, består af 2 Mantal, i sambruk med 1 Mantal Frälse, äger något öwer 20 tunnors utsäde, gammal mangårdsbyggnad af trä, lönande trägård, godt höbol och fiske, ymnig skog.

Sundby, en Sätesgård uti Kernbo Sokn i Södermanland, är försedd med stenhusbyggnad.

Sundby, en Sätesgård uti Huddinge Sokn i Södermanland, wid sjön Orlången.

Sundbyholm, en Kungsgård uti Sundby Sokn i Södermanland wid Mälaren, består af 4.4 Mantal, äger 34 Geometriska tunnlands utsäde, hjelpeligt höbol, trägård til husbehof.

Sundbywik, en Sätesgård uti Tumba Sokn i Södermanland, består af 1.5 förmedlade Mantal, äng til 120 lass godt hö, någorlunda hjelpelig skog och mulbete. Löfskogen är täck, i synnerhet pryda flera ekar. Mangården är bebygd med en wacker huwudbyggning och 2 flygelbyggningar, samteligen af trä. Gårdsplanen är stor, planterad med askar och lindar, samt försedd med et wackert staket. Trägården är wacker och wäl anlagd.

Sundholm, en Sätesgård i Wästergötland.

Sundland, en wacker och wäl brukad Gård uti Hlade Sokn uti södra Trondhiems Amt i Norge.

Sundnäs, en stor, wälbrukad och wälbygd Gård uti Saxhoug Sokn uti Inderöens Fögderi uti norra Trondhiems Amt i Norge, har bland andra förmåner godt fiske.

Sundranäs, en Kronogård uti Annersta Sokn i Småland, belägen på et Näs wid sjön Bolmen, består af 1 Mantal, är Boställe för Second-Chefen wid Kronobergs Regimente.

Sundre, en Sokn på Gottland uti Södra Fögderiet, är den sydligaste på Gottland och Annex til Wamblinge Pastorat, samt består af 7.6 Mantal. Marken är bärgaktig samt består mästadelen af bärg med små därimellan liggande dalar, bestående til sin jordmån af god fruktbärande sjöör och myllig lera, som göra Soknen til någorlunda sädesrik, under saknaden af en hjelpelig äng, och under brist på skog. Det namnkunniga Hobärget i förening med en bärgsträcka af en half mils längd utmed wästra hafskusten, äro inom Soknen belägne. Utsädet är 100 tunnor råg och 70 tunnor korn. Utsädet af andra sädesslag och jordfrukter är obetydligt. År 1810 war Folkmängden 154. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

[ 748 ]Sundsby, en Sätesgård uti Tjörns Pastorat i Bohusland, består af 1 Mantal och dithörande hemmanet Tunnewik, 0.5 Mantal i Walla Sokn, har nära sig i granskapet belägna Ladugårdarne Djuphult, 1 Mantal och Åker, 1 Mantal, tilsamman 3.5 Mantal. Utsädet på alla dessa Gårdar, som äro i sambruk är 50 tunnor. Höbärgningen stiger til 325 lass eller kärror hö efter en häst. Skogen fordom ansenlig, är numera liten; med torfmossarne lider det ock. Sundby har en passabel mangårdsbyggnad och andra därtil hörande behöfliga hus; alla af trä. Trägården är wacker. Inkomsterne af hela detta Gods så wäl som af Åby äro af en Fru Margareta Hwitfeldt genom Testamente förärade til den studerande ungdomen wid Göteborgs Gymnasium, af Bohusländska Nationen.

Sundsered, en Herregård uti Botnaryd Sokn i Småland, äger 10 tunnors utsäde, swagt höbol, ingen skog, liten åbyggnad af trä.

Sundsholm, en Frälsegård uti Järsnäs Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger öwer 20 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog, gammal mangårdsbyggning af trä, 2 wåningar hög, 2 nya wackra flygelbyggningar af trä, obetydlig trägård.

Sundsjö, en Sokn i Jämtland och Södra Fögderiet, är Annex til Räfsunds Pastorat, samt består af 15.4 Mantal. Marken är öweralt bärgaktig. Jordmånen är lera blandad med sand, af mager beskaffenhet. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 90 tunnor. Näringsfång äro förnämligast åkerbruk och boskapsskötsel, hwilken sednare är fördelaktig, i anseende til godt mulbete. Djurfång idkas i de widsträckta skogarne. År 1810 war Folkmängden 523; men år 1750 war den endast 266; har således på 60 år ökat sig med 257, det är nära dubbelt. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Sundsta, (Wäster,) en berustad Sätesgård uti Husby-Lyhundra Sokn i Upland, wid sjön Lomaren, äger 20 tunnors utsäde, höbol til 100 lass, hjelpelig skog, någorlunda ansenlig mangårdsbyggning af trä, trägård til husbehof.

Sundswall, en Stad i Medelpad, belägen på en Sandmo, wid Selångers ån, som här faller ut i en hafsfjärd, under 62 grad. 22 min. Polhöjd; 40.7 mil från Stockholm, 23 mil från Gefle och 5.5 mil från Härnösand. Staden är tämeligen regulär, håller i längd längs efter ån Kronbränneriets tomt inbegripen 934 famnar. Bredden är olika, uti nedra delen är den 216 famnar, men uti öfra delen endast 100. Uti widd håller han 80 tunnland, Bränneri-tomten och Stadens kålgårdar härunder begripne. Gator och gränder äro 24 af hwilka 6 gå efter längden af Staden och de öfrige på bredden. Midt uti Staden är en bro anlagd öwer Strömen. Här äro 2 Torg. Tomternas antal är 260. Byggnaderne äro af trä, men wackra och snygga. En del hus äro 2 wåningar höga. Af byggnader märkas Stadskyrkan, hwilken är anlagd på en kulle, utom wästra Tullen, bygd i åttkant samt ljus och prydlig. Bland publika anstalter finnes 1 Skola, med 2 Lärare samt et Kronosädesmagasin. År 1810 war antalet af hushållen 327, och Folkmängden steg til 1473, hwaraf 643 woro mankön och 830 qvinkön. År 1769 war densamma 1410. Inbyggarne nära sig af Handel och Sjöfart, Handtwärk, men i synnerhet Fiskeri, jämwäl något jordbruk. Staden [ 749 ]äger Stapelfrihet til fart på Östersjön. Utgående waror, som mästadelen med egna fartyg sändes til Stockholm, men ock af de Handlande ibland om wintern åt de södra orterne afsändas äro ortens uphandlade produkter, hwaribland fetalje- och träwaror utgöra det drygaste. Wid pass 4000 stycken bjälkar, 3000 tolfter bräder, samt 3600 lispund smör afsändas härifrån, jämte något tjära, lärft, skinnwaror, fogel, lax och strömming, utom andra waror af mindre betydenhet. — År 1805 funnos i Staden 26 Handelsmän, 7 skeppare och 74 Mästare uti 30 särskildta handtwärk. Här är ock 1 Apotek, med en Botanisk trägård, 1 Sockerbruk och 1 Skeppswarf. Fiskerskapet utgör en betydlig flock af Borgare, hwilka idka strömmings-fiske i skärgården. År 1805 war deras antal 114. Stadens fartyg äro 7 à 8. — Hamnen är djup och ganska beqwäm, samt en af de bästa i Norrland; därifrån til hafsrymden är 0.5 mil. Åtskillige plantager äro här försökte, särdeles tobak med framgång. Några krydd- och trägårdar äro äwen anlagde, som witna at fruktträn också i denna ort triwas. Stadens jordägor bestå af 5 Mantal. De nyttjas större delen til slog och därföre stycketals uptagas til åker, gödas och sedan läggas i linda, hwarför ock den öpna åkerjorden icke stiger til högre än 12 tunnland. Wäderqwarn den enda i Medelpad är strax utom Staden. Där är ock et Färgeri anlagt. År 1810 underhöllos i Staden 45 hästar, 3 oxar, 307 kor, 27 ungnöt och 135 får. Marknad hålles här den 4 Julii och 18 September. Knipphammare til husbehof och skeppssmide äro Sissjö 2 hamrar på Stadens ägor, hwardera med en ässja. Staden tillika med Soknarne Selånger och Sättna utgöra et Regalt Pastorat som håller i widd 3.1 qv. mil, och hwilket år 1810 hade en Folkmängd af 3465.

Sundsö, en Sätesgård i Östergötland.

Sundsör, en Sätesgård uti Turinge Sokn i Södermanland, wackert belägen wid Mälaren, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 250 lass, tilräckelig skog, nätt och wacker mangårdsbyggning af sten, 2 wåningar hög, jämte 2 flygelbyggningar, stor trägård, förmånlig mjölqwarn, godt tegelbruk, 1 enbladigt sågwärk.

Sundtorp, en Kronoskattegård uti Ljungby Sokn i Småland, äger 36 tunnors utsäde, tilräckelig höfångst och skog, hjelpelig åbyggnad af trä, wäl anlagd och förmånlig trägård.

Sundwikshamn, (Östra) en Hamn wid Högby Sokn på Öland, är en af de bästa på denna Ö.

Sunnanå, en Sätesgård uti Hagby Sokn i Upland, består af 0.6 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, ringa höbol, ingen skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, wäl anlagd trägård.

Sunnanå, en By uti Skelefteå Sokn i Wästerbotn, hwarest et K:gl. Postkontor är inrättadt.

Sunnaryd, en Sätesgård uti Bolmsö Sokn i Småland.

Sunnarydsnäs, en Sätesgård uti Jällontofta Sokn i Småland.

Sunne, et Consistorielt Pastorat i Jämtland och Södra Fögderiet, wid Storsjön, håller i widd 10.2 qv. mil, innefattar 5 Soknar: Sunne, Moderförsamling, Frösön, Norderön, Marieby och Hallen, Annexer, samt består af 117.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2708. — Sunne Sokn, är belägen på et Näs mellan 2 wikar af Storsjön, håller i widd, Storsjöns watn härifrån undantaget, 1.2 qv. mil, [ 750 ]samt består af 31.8 Mantal. Utsädet är 180 tunnor, mästadelen korn. År 1810 war Folkmängden 691. Åkerbruk är förnämsta näringsfånget samt lönande, emedan det sällan slår fel. Boskapsskötsel och fiske idkas til nödigt behof. Skog finnes ej mycket, endast til husbyggnad, stängsel och wedbrand. Kyrkan är belägen under 63 gr. 6 min. Polhöjd; 1.4 mil från Östersund och 18 mil från Härnösand. Märkelige orter äro Wellwiken Öwerstens Capitens Boställe, samt Åkeräng, Regiments Qvartermästarens Boställe.

Sunnemo, en Sokn i Wärmeland och Älfdals Härad, är Annex til Älfdals eller Ekshärads Pastorat, samt håller i widd 3.1 qv. mil. Hon ligger sydligast af alla de Soknar som utgöra förenämnde Pastorat. År 1810 war Folkmängden 1040. Kyrkan är belägen 3 mil från Moderkyrkan.

Sunnerbo, et Härad i Småland och Wexiö Län, omgiwes af Halland, Jönköpings Län, Albo Härad och Skåne, håller i widd 23.6 qv. mil, består af 752 Mantal, samt innefattar 15 Soknar. Landet utgöres til större delen af 2 stora dalsträckningar omkring Laga- och Helge-åarnes wattudrag. Jordmånen är til en stor del mager, bestående mäst af sand och af alf. Inuti landet finnes ingen sjö af synnerlig storlek, men wid dess gränser ligga de stora sjöarne Bolmen, Widöstern, Flåren och Möckeln. Den öpna åkerjorden utgör wid pass 9060 tunnland, det är en sextiondedel af landets areala widd. År 1805 steg Folkmängden til 21938. Samma år underhöllos här omkring 1400 hästar, 3320 oxar, 8100 kor, 6790 ungnöt och 10720 får. År 1810 war Folkmängden 22042. Befolkningen är således 934 människjor på qv. milen. Soknarne som höra til detta Härad äro följande: Ryssby, Tutaryd, Agunnaryd, Wittaryd, Berga, Dörarp, Hallaryd, Odensjö, Lidhult, Wrå, Markaryd, Hinneryd, Ljunga, Hamneda, Annersta, Torpa, Nöttja, Angelsta, Ljungby, Kånna, Pjetteryd, Göteryd, Traheryd, hwilka utgöra 10 Pastorat. Sunnerbo Härad utgör et Fögderi och en Häradshöfdinge-Jurisdiction uti Tiohärads Lagsaga.

Sunnersberg, på Kartan Sönnersberg kalladt, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, wid en wik af Wänern, innefattar 3 Soknar: Sunnersberg, Moderförsamling, Göslunda och Strö, Annexer, samt innehåller 62.7 Mantal. Marken består af bärg och kullar, och dem mellan åkerfält, dälder och sanka ängar. Rådande jordmånen är lera, dock på många ställen blandad med sand och swartmylla. Skog finnes obetydelig til de flästa bondhemman, somlige hawa ingen. Utsädet är 1500 tunnor. År 1750 war Folkmängden 1266. År 1810 steg den til 1622. — Sunnersberg Sokn består af 27.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 726. Kyrkan som är rymlig, ljus och wacker, med et wackert torn, är belägen under 58 gr. 34 min. Polhöjd; 4.4 mil från Mariestad. Den betydligaste Gården heter Fröslunda. Kyrkoherde-Bostället består af 1 Mantal, äger 2 i sednare tider anlagda trägårdar, obetydlig höslog, någon skog til wedbrand, litet til gärdsle, men ingen til timmer. Betesmarken är mager.

Sunnersta, en Skattegård uti Trefaldighets eller Bondkyrko Sokn i Upland, består af 2.25 Mantal, äger 34 tunnors utsäde, litet äng, något skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, 2 wåningar hög, wacker trägård.

[ 751 ]Sunnerwiken, et Fögderi i Bohusland, beläget uti medlersta delen af landet, mellan Dalsland och Kattegat, innefattar 5 Härad: Lane, Stångenäs, Sotenäs, Tunge och Sörbygdens, hwilka bestå af 7 Pastorat: Uddewalla, Skredswik, Bokenäs, Bro, Tössene, Foss, Krokstad, som utgöras af 1 Stad: Uddewalla och 20 Soknar. Mantalen äro 666. År 1805 war Folkmängden 26301.

Sunnänge, en Sätesgård i Wästmanland.

Sunnäs, et Järnwärk uti Skog Sokn i Hälsingland, äger 800 skeppund stångjärnssmide, tilräckelig skog til kolning och byggnad så wäl på egna skogar, som på Allmänningen, som därtil är anslagen, wacker mangårdsbyggnad.

Suntak, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Fögderi, är Annex til Walstads Pastorat, samt innehåller 9.6 Mantal. Soknen består af skogsbygd, men skogen som tilhörer densamma är icke wäxtlig, dock i allmänhet tilräckelig til bränsle och gärdsle; fordras timmer til byggnad, så måste det sökas från andra ställen. Marken är i allmänhet backig och ojämn. Jordmånen består af sand och sandmylla. Råg och hafra äro därföre de wanliga sädesarter som här wäxa. År 1810 war Folkmängden 208. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Suntetorp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, är Annex til Sköfde Pastorat, samt består af 8.75 Mantal. År 1810 war Folkmängden 267.

Suntetorp, en Herregård i förenämnde Sokn, äger öwer 20 tunnors utsäde, ymnig skog, wacker mangårdsbyggnad, ansenlig trägård.

Suntrelje, en berustad Sätesgård uti Skälwum Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, godt höbol, brist på skog, wacker mangårdsbyggnad af sten, ansenlig trägård.

Sura, en Sokn i Wästmanland, Wästerås Län och Snäfringe Härad, är Annex til Ramnäs Pastorat, håller i widd 0.48 qv. mil, samt består af 8.6 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig, dock icke den odala åkerjorden, utom en del torp i skogsbygden. Mossar och sjöar finnas i tämelig mängd. Rådande jordmånen består i en swagare skogslera, som i synnerhet i bar-wintrar gör rågsädet mycken olägenhet; ty af kölden formerar jorden sig pipig och uprycker rötterna utur densamma. Af skog finnes hjelpeligt förråd och en del hemman äga litet til afsalu. Utsädet är 180 tunnor. År 1810 war Folkmängden 671. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Sura, (Wästra) en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 25 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, wacker åbyggnad.

Sura, et Järnwärk i samma Sokn, består af 1 hammare med 600 skeppund stångjärnssmide. Det är wäl grundadt på egen kol-tilgång, men måste dock understödja tilwärkningen med köpkol. Til husbehof är för öfrigt skogen tilräckelig. Mangårdsbyggnaden är förfallen.

Surendalen, en af de största, betydligaste och fruktbaraste dalsträckningar Nordanfjelds i Norge, belägen uti Fögderiet Nordmör, uti södra Trondhiems Amt, är 4 mil lång, men på de flästa ställen ej öwer en fjärdedels mil bred. Denna dal tillika med några sidodalar och fjäldsträckningar utgör et Pastorat kalladt Surendal. Detta innefattar 4 Soknar: Öje, Moderförsamling, samt Ranäs, Moe och Rindal, Annexer. Genom [ 752 ]dalen löper en ansenlig å kallad Sura. Marken är öweralt i detta Pastorat ganska beqwäm til åker och ängskötsel, och inbyggarne driwa jordbruket som är deras förnämsta handtering med flit och fördel, hwarför ock de fläste äro förmögne. Här odlas mycken humla, mera än någon annorstädes Nordanfjelds, hwilken är ganska god. Dessutom odlas mycket lin och hampa samt wäwes lärft, äwen til afsättning. Äwenså winlägger man sig mycket om hästawel, och härifrån säljas många hästar, hwilka äro bekante såsom ganska goda. Skogarne äro numera til större delen uthuggna, dock woro år 1790 här 23 sågwärk i gång. År 1801 war Folkmängden i Öje Sokn 619, i Ranäs 861, i Moe 601, i Rindal 1574. Tilsamman 3655.

Surteby, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, innefattar 4 Soknar: Surteby, Moderförsamling, Kattunga, Fotskäl och Toftared, Annexer, samt består af 70.5 Mantal. Utsädet är 930 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2233. — Surteby Sokn består af 21.6 Mantal. Marken är dels bärgaktig dels jämn, samt någorlunda bördig. Rådande jordmånen är sand. Hittils har Soknen haft hjelpelig skog, men börjar nu lida brist därå. Utsädet är 300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 670. Kyrkan är belägen under 57 gr. 27 min. Polhöjd; 10 mil från Wänersborg. Den betydligaste Gården heter Holmåkra.

Susegården, en Frälsegård uti Qwibile Sokn i Halland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig skog, förswarliga mangårdsbyggningar af trä.

Swabenswärk, et Järnwärk uti Alfta Sokn i Hälsingland, nära til gränsen af Rättwik Sokn i Dalarne, är anlagt wid början af innewarande seculo, samt til byggnaden af masugn, hamrar, härdar, hus för Bruksbestjäningen och arbetsfolk, efter god plan mycken kostnad anwänd.

Swabesholm, en Krono-Sätesgård uti Mälby Sokn uti Albo Härad i Skåne, består af 4 Mantal, äger mellan 70 och 80 tunnors utsäde, höbärgning til 400 lass. Gården är indelt til Ryttmästare Boställe wid Södra Skånska Cavalleriet. Under Gården lyda 4 Mantal Kronohemman och 27 torp.

Swadsund, en Sokn, är Annex til Gusdals Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Swalöf, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Rönnebergs Härad, består af 11.7 Mantal. Marken är någorlunda jämn och rådande jordmånen lera. Halwa Soknen är bewuxen med skog, som til största delen är eke. Utsädet af alla sädesslag är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 569. Kyrkan är belägen under 55 gr. 56 min. Polhöjd; 3.6 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Axelwold.

Swana, en Sätesgård i Östergötland.

Swaneberg, en Sätesgård uti Lugnås Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger 36 tunnors utsäde, godt höbol, liten skog uti hagar och ängar, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Swaneholm, et Järnwärk uti Swanskog Sokn i Wärmeland, består af 2 härdar, med 920 skeppund stångjärnssmide, har liten egen skog, men koltägt från omkringliggande hemman. Gården äger 65 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, är wäl bebygd af trä, med en ansenlig trägård, har sågwärk och mjölqwarnar.

[ 753 ]Swaneholm, en Frälse-Sätesgård uti Ås Sokn i Småland wid sjön Bolmen, består af 2 Mantal förmedlade från 4, äger 26 tunnors utsäde, däraf råg 3, korn 3, hafra och blandsäd 20, höbärgning til 100 parlass, à 40 lispund på lasset, mästadelen madhö wid Bolmen, behöflig, ej ymnig bok- och granskog, samt någon timmerskog. Mangården har 3 byggningar til tarfligt behof. Trägården är sidländt samt försedd med några fruktträn.

Swaneholm, en Sätesgård uti Skurup Sokn i Skåne, består af 7.1 Mantal, äger 150 tunnors utsäde, mellan 3 och 400 lass höbärgning, samt skog af ek och bok, ej allenast til husbehof utan äwen til afsalu, jämte fiske i några sjöar. Mangårdsbyggnaden belägen wid en sjö, är gammal, bygd af tegelsten grundmurad, bestående af 4 längor 3 wåningar höga. Ena längan wisar på den sidan som wetter åt sjön har 5 wåningars högd; men den öwersta är blott sädeswind, och den nedersta består af kälrar. Wid ladugården är en ansenlig trägård, dock mera nyttig än prydlig. Hit hörer ock en mjölqwarn. År 1785 infördes på detta Gods et förändradt åkerbrukssätt, sålunda at de 4 byar som lydde under Godset blewo förwandlade til några och 70 nybyggen, hwaraf hwarje Gård har sin afskilda ägodel och dess hus äro belägna midt uti Gårdens ägor. Genom denna inrättning har man ej allenast wunnit en ansenligare afkastning utan Folkmängden har jämwäl betydeligen bliwit ökad.

Swanewik, en Sätesgård uti Stala Sokn i Bohusland, äger 20 tunnors utsäde, någorlunda godt höbol, hjelpelig skog til wedbrand. men icke til byggnadswirke, prydlig Mangårdsbyggnad af trä, ansenlig trägård.

Swanshals, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Lysings Härad, wid sjön Tåkern, innefattar 2 Soknar: Swanshals, och Kumla, samt består af 49.4 Mantal. Utsädet är 1080 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1204. — Swanshals Sokn består af 44.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera och så kallad dungjord. På skog är i allmänhet brist utom et och annat hemman, som däraf äger til husbehof. Utsädet är 780 tunnor. År 1810 war Folkmängden 948. Kyrkan är belägen under 58 gr. 20 min. Polhöjd; 4.6 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Kyleberg och Renstad.

Swanskog, en Sokn i Wärmeland och Gilberga Härad, är Annex til Kila Pastorat, samt består af 19.5 Mantal. Marken är ganska bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är swartmylla. Soknen har tilräckeligt skog för eget behof och något til afsalu. Utsädet är mellan 8 och 900 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1425. Kyrkan är belägen 1.6 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarna heta Skarbol och Swaneholm.

Swanstein, et Järnwärk uti Öwertorneå Sokn i Norrbotn wid en å som faller i Torneälf, äger jämte Kängis 550 skeppund stångjärnssmide; ingen egen skog, gammal åbyggnad.

Swansö, en Sätesgård uti Botnaryd Sokn i Småland, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, obetydelig åbyggnad af trä, med en trägård.

Swanå, eller Sigurdsqwarn, en Sätesgård uti Haraker Sokn i Wästmanland, består egenteligen af 0.5 Mantal. Det öfriga som nu tilhörer Sätesgården är taget från de under Godset kringliggande hemman och lägenheter. Utsädet i öpen jord är 30 tunnland årligen. Ängsmarken är i [ 754 ]sig sjelf oländig och föga bärande, men sednare tiders kostsamma odling låwar med tiden god afkastning. Mangården består af en prydlig huwudbyggning med torn och urwärk, samt 2 flygelbyggningar, samteligen af trä. Nedanför huwudbyggningen befinnes en stor och wacker trägård, och där wid en lustpark i Engelsk stil. Til Sätesgården hörer et bredewid liggande Järnwärk af samma namn, bestående af 3 hamrar med 1960 skeppund stånggjärnssmide, spikhamrar, knipphammare. Mjölqwarn med 3 par stenar, sågwärk och tröskwärk. Wärket har af egna skogar tilgång på kol. Därtil höra några andelar uti Järngruwor i Norbergs Bärgslag. Under Godset lyda 2 Rusthåll, 7.75 Skattehemman, 2.75 Rå och rörs samt Frälsehemman, 20 Torp samt ansenlig skog.

Swanås, en Sätesgård uti Ormesberga Sokn i Småland, består af 1.25 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol och bete, prydlig mangårdsbyggnad af trä, stor men bärgsur trägård.

Swappawara, et Bärg uti Jukkasjärwi Sokn i Lapplard, mellan Kalis och Torneälwerne har et Kopparmalmsstrek, som giwer 2 slags malm, den ena violetfärgad lazur och håller 40 til 50 procent koppar; den andra ljusblå, samt ger 70 til 80 procent koppar, och är således et af de rikhaltigaste ännu bekanta kopparstrek. Här finnes jämwäl järnmalm.

Swartebeo, et Järnwärk uti Hellestad Sokn i Östergötland, äger 60 skeppund stångjärnssmide och hjelpelig skog.

Swarteborg, en Sokn i Bohusland, Sunnerwikens Fögderi och Tunge Härad, är Annex til Foss Pastorat, samt består af 65 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogtilgången äro anförde wid Artikeln Foss. Utsädet är 1000 tunnor. Är 1805 war Folkmängden 1883. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan. Skärfhem, Bräcke, Wästersäter äro Officers Boställen; Ramberg, Carleholm, Hökärr äro Gårdar, hwaraf hwarje äger öwer 20 tunnors utsäde med goda åbyggnader.

Swarthäll, en Sätesgård uti Carlskyrka Sokn i Södermanland och Wästerås Län wid Arboga ån, äger nära 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog för Gårdens behof, hjelpelig åbyggnad, wacker men ej stor trägård.

Swartlå, et Järnwärk uti Luleå Sokn i Norrbotn.

Swartlösa, et Härad i Södermanland, Stockholms Län och Södertörn, håller i widd 4.86 qv. mil, samt består af 216 Mantal. År 1810 war Folkmängden 6143. Häradet innefattar 6 Soknar: Sikla, Huddinge, Bränkyrka, Botkyrka, Salem, Grödinge, samt 1 Kapells-församling, Nacka.

Swartnäs, et Järnwärk uti Swärdsjö Sokn i Dalarne, består af 1 masugn, 2 hammarsmedjor, hwardera med 2 härdar, 2 spikhamrar och 1 knipphammare, är skattlagt til 1800 skepp:d årligt smide, med hjelpelig egen skog och ymnig tilförsel af kol från sjelfägande Soknemän som gränsa därtil med sina skogar, prydlig kyrka, wacker åbyggnad för Bruksbestjäningen. Wärket hörer til Falu Bärgslag.

Swartorp, en Sätesgård i Östergötland.

Swartorp, på Kartan Swartarp kalladt, et Regalt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Tweta Härad, innefattar 2 Soknar: Swartorp, Moderförsamling och Lekaryd, Annex, samt består af 88.8 Mantal. Utsädet är 920 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1933. — Swartorp Sokn består af 44 Mantal. Marken [ 755 ]är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är mylla och grus. På skog är i allmänhet stor brist. Utsädet är 490 tunnor. År 1810 war Folkmängden 844. Kyrkan är belägen under 57 gr. 49 min. Polhöjd; 1.7 mil från Jönköping. De betydligaste Gårdarne heta Strömsholm, Ljuswarp och Ramsjöholm.

Swartrå, en Sokn i Halland och Faurås Härad, är Annex til Okome Pastorat, samt består af 13.7 Mantal. Marken består dels af bärg, dels af mellanliggande dälder, är i allmänhet mager och med ljung bewuxen. Rådande jordmånen är grus med sandblandad lera. Skogen är hjelpelig. Utsädet är 160 tunnor, af hwarjehanda slags säd. År 1805 war Folkmängden 341. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Swartsjö, en Kongsgård uti Sånga Sokn på Färingsön i Mälaren, består af 10.5 Mantal, äger 90 tunnors utsäde och höbärgning til 680 lass. Mangården består af et ansenligt och prydligt Slott eller Kongshus, grundmuradt af tegelsten, med en stor och wacker trägård. Här är ock en Djurgård däruti hjortar och rådjur wistas. Under Gården lyda 17 torp.

Swartsång, et Järnwärk uti Kroppa Sokn i Wärmeland, äger 80 skeppund stångjärnssmide. Den därmed förbundna Gården äger 20 tunnors utsäde, samt wacker mangårdsbyggnad af trä.

Swarttorp, en Sätesgård uti Åsled Sokn i Wästergötland, består af 1.25 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, höbol til 120 lass, något löfskog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä.

Swartå, et Järnwärk uti Qwisbro Sokn i Nerike, består af 3 hamrar med 6 härdar, äger 2731 skeppund stångjärnssmide, däraf gamla smidet 2231 skeppund och recognitionssmidet 500 dito. Wärket äger obetydlig egen skog, men begagnar en del af Krono-Allmänningen, som emot en wiss afgift eller recognition bliwit uplåten til Wärkets förnödenhet. Denna skogstrakt har i sednare tider bliwit rewad til skattläggning och rotering, samt är både widsträckt och för behowet tilräckelig. Utaf de 3 hamrarne äro 2 belägna wid utloppet af sjön lilla Björken och den tredje högre up mellan sjöarne stora och lilla Björken. Denna hammare har tilförene legat uti Nysund Sokn i Wärmeland, och kallades då Munkeforshammar, men bliwit hitflyttad. Därwid ligger en masugn kallad Björkhyttan, som ock hörer til Järnwärket. Mangården wid det större wärket, angenämt belägen wid sjön, består af en prydlig huwudbyggning af tegelsten, med 2 flygelbyggningar af trä, utwändigt rappade, så at alla husen hawa utseende af wackra stenbyggningar. Därwid befinnes en stor och wacker trägård, försedd med orangeri, samt en ansenlig lustpark. Til ägaren af Swartå hörer ock Järnwärket Kråkefors i samma Sokn beläget, hwilket äger 250 skeppund stångjärnssmide, och numera bliwit uptaget til smidning; hwarigenom rättas det, som därom är anfördt pag. 386.[Dj 13]

Swartälwen, en Ström i Wärmeland och Nerike, har sit ursprung uti Äppelbo Sokn i Dalarne, kallas först Fjällrämsälwen, sedermera Swartälwen, därefter Letälwen och sidst Gullspångs-älwen. Se widare Artikeln Gullspångs älf.

Swealand, en af Huwuddelarne i Swerige, den medlersta af dem, är belägen mellan 58 gr. 40 min. och 62 gr. 20 min. Polhöjd, samt mellan 29 grad. 20 min. och 36 grad. 40 min. Longitud. Landet omgives i [ 756 ]norr af Botniska wiken, i öster af Östersjön, i söder af Götaland, samt i wäster af Norge.[Dj 14] Det håller i längd 46 mil, i bredd 28 och i widd 960 qv. mil, dess andelar i sjöarne Wänern och Wettern inbegrepne, men hafswikarne uteslutne. Utaf denna widd intager torra Landet 878 qv. mil och Sjöarne 82 qv. mil. — Hwad naturliga beskaffenheten beträffar, så är marken til större delen ojämn och bärgaktig; dock finnas här jämwäl ansenliga slättländer, hwartil höra större delen af Upland, ansenliga delar af Södermanland och Wästmanland, större delen af Nerike samt södra delen af Wärmeland. — Strömar. De största af dem äro: Klarälwen, hwilken utgör öfra delen af Götaälf, flyter genom Wärmeland och faller uti Wänern, Dalälwen, som har sit ursprung wid Norrska fjäldryggen, flyter genom Dalarne, Gästrikland och Upland, samt faller ut i Botniska wiken. Ljusnan, som har sin källa wid Norrska fjäldryggen, flyter genom Härjedalen och Hälsingland och faller ut i Botniska wiken. Mälarens wattudrag. De Åar som härtil lämna mästa watnet äro Hjelmareån, hwilken har sit ursprung i Wärmeland, flyter genom Nerike under namn af Swartån widgar sedermera ut sig til en sjö kallad Hjelmaren, flyter widare genom Södermanland och faller i Mälarens wik Blacken efter et lopp af 15 mil; Arboga ån, som uprinner i Dalarne wid gränsen til Wästmanland, flyter genom detta Landskap och faller i Mälarens wik Galten; Kolbäcks ån, som jämwäl har sin källa i Dalarne och flyter genom Wästmanland i Galten; Swartån, som också har sit ursprung i Dalarne, flyter genom Wästmanland och Wästerås och faller ut i Wästerås-fjärden; Sagån, hwilken likaledes har sin källa i Dalarne, flyter genom Wästmanland, utgör til slut gränsen mellan detta Landskap och Upland, samt faller ut i en wik af Mälaren; Fyrisån, som uprinner i Upland, flyter genom detta Landskap, går genom Upsala och faller wid Stäke ut i Mälarens fjärd Görwäln. Dessa 4 wattudrag äro de största i Swealand. Andre af betydenhet äro: Byälwen och Fryksälwen, hwilka flyta genom Wärmeland och falla i Wänern, Gullspångs-älwen, som skiljer Wärmeland från Wästergötland och jämwäl faller i Wänern; Gawelån, som rinner genom Gästrikland och Gefle samt faller i Botniska wiken; Woxnan, som har sit ursprung i Härjedalen och i Hälsingland förenar sig med Ljusnan; Dellån, som flyter genom Hälsingland i Botniska wiken. — Sjöar. Den största af dem är Mälaren, innesluten af Upland, Södermanland och Wästmanland; därnäst Hjelmaren, omgiwen af Wästmanland, Södermanland och Nerike. Andre sjöar af betydenhet äro Siljan, Amungen och Runn i Dalarne, Norrdellen, Söderdellen och Bergwiken i Hälsingland, Storsjön och Hedesundasjön i Gästrikland, Temnaren i Upland, Bågen och Yngaren i Södermanland, Glafsfjolen, Wärmelen, Mellan-Fryken och Öfra Fryken i Wärmeland. Wänern och Wettern stöta ock til denna Region; af den förra höra wid pass 22 qv. mil och af den sednare 2 qv. mil hit. Af Skagern hörer ock hälften hit. — Bärg. Uti Upland, Södermanland, Nerike och östra delen af Wästmanland finnas inga synnerligen höga bärg. Uti Wärmeland, Gästrikland och Hälsingland äro de märkeligen högre, men i Dalarne finnas de högsta förnämligast i den trakten som gränsar til Norge. [ 757 ]Bland de högsta bärgen är Städjan uti Särna Sokn. — Öar. Uti hawet wid Swealands kuster finnes en stor myckenhet större och smärre öar, som formera ansenliga skärgårdar. De största öarne äro följande: Gräsön, Söderön, Singön, Björkön, Rådmansön, Norr-Ljusterön, Wärmdön, Windön, Ingarön, Ornön, Muskön, Utön, Torön. Uti Mälaren äro ock belägne en stor myckenhet öar, däraf de största och betydligaste finnas anförde wid Artikeln Mälaren. — Produkter. Mineralier. Swealand har framför de bägge öfrige Rikets Huwuddelar det största förrådet af Metaller; Järn, Koppar, Silwer och Bly; äwenså finnes här flera andra slags skattbara Mineralier, och däribland Swawel, Alun, Porfyr och Kalk. Järnet finnes förnämligast uti en trakt, som innefattas utaf nordwästra delen af Wästmanland, sydöstra delen af Wärmeland och sydwästra delen af Dalarne. Uti Nerike, Upland och Gästrikland äro jämwäl Järnmalms-trakter. Koppar finnes förnämligast i Dalarne, äwen något i Wästmanland och Södermanland; Silwer träffas i synnerhet i Wästmanland, och något i Dalarne. Bly finnes jämte Koppar- och Silwermalmerne i Dalarne. Swawel finnes i Wästmanland och Dalarne, Alun i Nerike. Porfyr endast i Dalarne och Kalk i alla Landskapen. — Wäxter. Skog finnes i alla Landskap, mästadelen til husbehof, dock mindst i Upland. De största skogarne träffas uti öfre delarne af Wärmeland, Dalarne och Hälsingland. Furu är det slags trä, som wäxer ymnigast, därnäst Gran, Björk och Al. Asp, Rönn och andra slags löfträn äro sällsyntare. Ek wäxer förnämligast i Södermanland, Upland och på slättbygden i Wästmanland. Bok triwes icke i denna Region. Frukterna Äpplen, Päron, Kersbär och Plommon wäxa mäst uti de sydliga Landskapen Södermanland, Upland, Nerike och Wästmanland, södra delarne af Wärmeland och Dalarne samt på sjökusten af Gästrikland och Hälsingland. Rotfrukter såsom Potäter, Kålrötter och Rowor planteras öweralt, äwenwäl Morötter, Palsternackor, Rödbetor, Witkål, Bönor och andra kökswäxter, men förnämligast i de sydliga Landskapen. Gurkor, Turska Bönor och andra ömtåligare kökswäxter komma med swårighet fort i de nordligaste delarne af Landet. Utaf Sädesarter sås och wäxer förnämligast Råg uti Upland, Södermanland, Nerike, Wästmanland och Gästrikland. Wete uti de förstnämnde 4 Landskapen, Hafra och Blandsäd uti Dalarne och Hälsingland; Hafra i Wärmeland och Dalarne. Bete finnes wäl öweralt, dock mäst uti de bärgaktiga och skogrika trakterne i Wärmeland, Dalarne och Hälsingland, mindst i Upland. — Djur. Tam Fänad, som wanligt finnes i Riket, nämligen Hästar, Nöt, Får, Getter och Swin underhålles ock i detta Land. Likwäl med den skilnad at uti Upland och de andre sydlige Landskapen finnas, jämförelse wis mindre antal Nöt än uti de norra Landskapen, Gästrikland, Hälsingland, Dalarne och norra delen af Wärmeland, hwarest finnes ymnigare bete; äwen underhållas i dessa trakter en myckenhet Getter, som i de sydliga Landskapen äro sällsyntare. I de södra Landskapen nyttjas oxar wid åkerbruket och til annan körsel; i de norra Landskapen Gästrikland, Hälsingland och Dalarne är sådant icke brukeligt. Af Rofdjur finnas Wargar och Räwar öweralt; Björ[ 758 ]nar wistas mästadelen uti de större skogstrakterne i Wärmeland, Dalarne och Hälsingland. Harar finnas allestädes. Fogelwildt såsom Tjäder, Orre, Ripa, Järpe wankas mäst i de stora skogarne. Fjäderfä hålles öweralt. Uti skärgårdarne uppehåller sig en myckenhet Sjöfogel af mångfaldiga slag. Amfibier äro få. Uti hawet och hafswikarne fångas fisk af hwarjehanda slag; bland dem är strömming den som i mästa ymnigheten fiskas. Uti några strömar upgår lax; därtil höra Ljusnan, Gawelån, Gullspångsälwen och Klarälwen. De fläste insjöar hysa ymnigt fisk af många slag; därtil höra gädda, abborre, gös, braxen, lake, ål, utom flera andra. Bien skötas endast i de södra Landskapen Upland, Södermanland, Wästmanland och Nerike, samt i södra delarne af Wärmeland och Dalarne. I Gästrikland finnas några få bikupor och i Hälsingland icke en enda, oaktadt de blomsterrika fälten. Kräftor finnas i alla Landskap utom i Hälsingland; dock har någon i sednare tider planterat dessa djur uti en liten å, där de wäl triwas. — Folkmängd: År 1810 steg den samma til 855893, däraf 403526 woro mankön och 452267 qwinkön. Befolkningen är således 892 människjor på qvadrat milen, när sjöarne inräknas uti Landets areala widd, men när desse fråndragas är befolkningen 975 människjor på qvadrat milen. — Näringsfång. Inbyggarne i Städerne nära sig förnämligast af Handtwärk, Fabriksrörelse och Handel, jämwäl något Jordbruk. Landtmannens förnämsta yrke är jordbruk och boskapsskötsel, hwartil kommer Bärgsbruk uti Bärgslagen och fiske uti skärgården, samt kolning til Bärgwärken, timmerhygge til brädsågning i de större skogarne, något djurfångst och skytteri. Jordbruket idkas förnämligast i de jämna och släta nägderne, och boskapsskötsel i de bärgaktiga och skogrika. — Swealand är skattlagt til 22096 Mantal. År 1810 utgjorde den öpna åkerjorden 541000 tunnland, eller 23.4 qv. mil, det är en fyrationdedel af Landets areala widd. Samma år war utsädet: tunnor wete 10122, råg 106509, korn 37264, hafra 101578, blandsäd 37827, ärter 12123, potäter 31741. Hela utsädet 367164. Skörden war: tunnor wete 57930, råg 676108, korn 404362, hafra 565287, blandsäd 218454, ärter 52564, potäter 229956. Hela skörden 2,204361. Benämnde år underhöllos i Landet: hästar 118560, oxar 48658, kor 180304, ungnöt 120910, får 381770, par dragare 83607. År 1805 funnos i landet 170 Järngruwor, malmwinsten war 719106 skeppund, 277 masugnar, 321 Järnhammarwärk. Smidet war 286648 skeppund stångjärn, ämnesjärn 17586 skeppund. Summa smide 304234. Städerne äro 33. — Landets Indelning. Geografisk, uti 8 Landskap: Upland, Södermanland, Wästmanland, Nerike, Wärmeland, Dalarne, Gästrikland, Hälsingland; Politisk, uti 9 Höfdingdömen: Staden Stockholm, Stockholms, Upsala, Nyköpings, Wästerås, Örebro, Carlstads, Falu, Gefle; af hwilka Staden Stockholm har högre wärdighet än de öfrige och styres af en Öwerståthållare. Clerisk, uti 4 Stift: Upsala, Strängnäs, Westerås, Carlstads, af hwilka det första har högre wärdighet än de andre och är Ärkebiskops Stift. Carlstads Stift är icke helt och hållet beläget i denna Region, utan innefattar jämwäl et Landskap af Götaland. Juridisk, uti 5 hela Lagsagor: Uplands, Södermanlands, Nerikes, Wärmelands, Wästmanlands och Dalar- [ 759 ]nes, samt en del af Wästernorrlands, hwartil höra Landskapen Gästrikland och Hälsingland. Samteligen lyda de under Swea Håfrätt. I anseende til Bärgswäsendet, finnas här 8 Bärgmästardömen: Sala, Stora Kopparbärgs, Nya Kopparbärgs, Öster och Wäster Bärgslags, Nora och Lindes, Wärmeland, Uplands och Roslags, Södermanlands. Beträffande Militären, så underhållas här 7 indelta Infanteri Regimenten; Uplands, Södermanlands, Wästmanlands, Nerikes, Wärmelands, Dalarnes och Hälsinglands, några wärwade Regimenten til fot samt et antal Krono-Båtsmän.


SWEARIKE.[ws 1]
Namn. Detta Land kallas i publika skrifter Swerige, hwilket är et sammandrag af Swerrige, hwarmed Danskarne benämna Landet; i allmänt tal kallas det Swerge. På Tyska kallas det Schweden, på Fransyska Suede, på Engelska Sweden och på Latin heter det Svecia. Fordom har det haft åtskilliga andra namn, såsom Swithiod, Gauthiod, Mannahem, och hos de fordna Romerska Scribenterne war det bekant under namn af Scandia och Balthia.

Wärdighet. Landet förer Titel af Konungarike.

Kartor. De bästa Kartorne häröwer äro utgifne af C. Akrell år 1811 och af Geografiska Inrättningen år 1816, hwilken sednare jämwäl innefattar Norge och således hela Skandinavien.

Läge. Det är beläget uti norra delen af Europa, mellan 55 gr. 20 min. och 69 gr. 4 min. Polhöjd, samt mellan 28 gr. 30 min. och 41 grad. 50 min. Longitud. Det omgiwes i norr af Norge, i öster af Ryssland, Botniska wiken och Östersjön, i söder af Östersjön, i sydwäst af Öresund, Kattegat och Nordsjön, i wäster af Norge.

Storlek. Det håller i längd från norr til söder 148 mil, i största bredd från Wäster til öster 28, i omkrets 240, och i widd 3860 qv. mil. Det utgör i widd en 22:dedel af Europa, en 85:tedel af Asien, en 63:djedel af Afrika, en 44:dedel af Nordamerika, en 39:dedel af Sydamerika, en 23:djedel af Polynesien, en 290:dedel af Jordens torra land, en 1150:dedel af jordens yta, samt en 84:rdedel af Månens yta.

Climat. Detta är ganska olika, så i afseende på olika Polhöjder som markens ytförändringar och odling. När Fjälden betäckas med ständigt liggande snö och äro beröwade all vegetation, njuta Dalarne, Slättlandet och Kusten en blid temperatur och framalstra wäxter af mångfaldiga slag. Termometerns årllga medelhöjd är i Swerige flera grader mer och mindre öwer fryspunkten, således bör climatet räknas til de tempererade, emedan wärman har öwerhanden. Jämförelsewis mot andra länder under lika Polhöjd kan Swerige med skäl sägas äga et blidt luftstrek. Wintern är wäl något långvarig och kall men därjämte klar och frisk. Marken är då betäckt med snö och sjöarnes ytor frusne til is, när sydligare Länder plågas af slask och fuktig wäderlek. Sommaren har dag och natt så ljufliga at han i få Länder kan därmed förliknas. Södra delen af Riket njuter märkeligen blidare luft än de nordligare orterne. Uti Skåne är föga kallare än uti norra delen af Tyskland. Hafskusten både wid Östersjön och Kattegat njuter äwen mildare luft än de trakter som äro belägna högre up i Landet. Uti Stockholm är winterkölden wanligen 20 grader under fryspunkten på Decimal termometern. En enda gång på 30 år har den fallit til 30 grader. Uti Norrland uti de Länder som wetta mot Norrska gränsen är luften mycket kallare. [ 760 ]Uti Jämtland och norra delen af Wästerbotn har man exempel at Qwicksilwret fallit ända ned i kulan, det är 40 grader och däröwer. I allmänhet taget är luften sund. Man är här merendels fri från orkaner eller fasliga stormwäder. Sällan eller aldrig hawa här tildraget sig starka och förödande jordbäfningar.

Naturlig beskaffenhet. Större delen af Landet är upfyld med bärgsträckningar, mossar, kärr samt ansenliga wattudrag, hwarigenom dess yta äger en stark omwäxling från höga kala fjäldtrakter til wackra belägenheter samt widsträckta odlade slättländer. Lika mångfaldig som markens utseende och ytföträndring, är äwen beskaffenheten af dess beståndsdelar. Då de egenteliga fjäldsträckorne wanligast bestå af rödaktig granit, ställsten, growa tälgstens arter, glimmerskifer, och hård qwartsig sandsten, alla flacka och donlägriga, utgöras åter mellanbärgen af en slags grå granit med glimmer, bärgkalksträckor, hornskifer, hälleskifer, brynstensarter, m. fl. alla warftals hoplagde i en stående stupande ställning och innehålla bland sina mångfaldiga afwäxlingar de förnämsta och bästa malmgångar. I de lägre eller förbärgen råder röd granit och på slättlandet grå granit i låga kullriga bärg. Flolägriga bärg eller flötser, hwilka äwen förekomma i bärgtrakter träffas mäst på slätterne söder i Landet och bestå af sandsten, flokalk, märgelskifer, flotrapp, o. s. w. Mellan dessa fasta massor utbreda sig de lösare ämnena i tämeligen bestämdt förhållande til de omgiwande höjdsträckningarne. I starkt afskurna och bärgiga trakter förekomma mäst krossade bärgarter, ifrån stora stenblock til större och smärre kullersten, grus, sand, och slutligen så kallad mosand. Kärren innehålla dy eller jord af förruttnade ämnen, som af watn bliwit hopförd i de lägre dalbottnarne. På slättlandet är leran allmän, uplagd i wågräta lager, blandad med mer eller mindre sand, stundom ock med kalk. Den finaste sanden träffas på de låga sjökusterne.

Höjdsträckningar. Sweriges gräns mot Norge har en utmärkt fjäldsträckning kallad Norrska Fjäldryggen eller Seweåsen, jämwäl Kölen, hwilken dels grenar sig inåt Norge och Sweriges södra del, dels går nordwardt och förlorar sig med landtudden Nordkyn mot ishawet. Denna ås stryker närmare Halfön Skandinaviens wästra strand, där den stundom är ganska twärbrant, men långsluttar däremot inåt Swerige, och stöter til hawet på 20 à 30 mils afstånd. I denna bärgsträcka, under 63 graders Polhöjd, utmärker sig en fjäldknut, kallad Helags Fjälden, såsom medelpunkt för de största fjäldförgreningar, och källan för de betydligaste wattudrag inom Swerige och Norge. Trakten däromkring innehåller de högsta fjäldspetsar. Med någon sänkning fortfar fjäldryggen därifrån norrut emot Åsele Lappmark, där den åter börjar stiga, får i Luleå Lappmark sin största höjd; men sluttar sedan åter til Oceanen. — Seweåsens södra gren från Helagsfjälden delar sig wid Skrebofjälden å ömse sidor om sjön Fämund i Norge. Den östra af dessa fjäldgrenar genomlöper den öfriga delen af Swerige, men antager snart arten af en wanlig bärgsträcka eller landthöjd. Den går sydsydost à sydost på gränsen mellan Wärmeland och Dalarne, därefter i syd genom Wästmanland och Nerike, följer Wetterns wästra strand, gör söder [ 761 ]om Jönköping en krökning åt öster, men böjer sig därpå åt sydsydwäst genom södra Småland in i norra Skåne och förlorar sig på Skånska slätterne. Wästra fjäldgrenen gör en böjning inåt Norge omkring sjön Fämund, löper därefter sydwart, träffar Riksgränsen under 61 graders Polhöjd, följer och öwerskär densamma i Dalsland under namn af Knipe- eller Kroppefjäld samt följer högra stranden af Götaälf ned til hawet. Huwudsträckningen af Seweåsen från Helagsfjälden wiker af inåt Norge, bekommer där åtskilliga namn, såsom Dovrefjäld, Langfjäld, Sognefjäld, m. fl. och slutar sig uti distriktet Lister uti Mandals Amt med en landtudde wid hawet. Hela Seweåsen ifrån dess början med landltudden Nordkyn wid norra Oceanen under 71 grad. 28 min. Polhöjd, til Lindesnäs, under 57 grad. 50 min. Polhöjd, håller i längd wid pass 200 mil. Han kan anses som Skandinaviens ryggben, hwarifrån bärgsträckningar, såsom refben å ömse sidor utskjuta. Fjälden äro nästan beröwade all vegetation och betäckta med en beständig snö. I början förekomma likwäl större afblottade fält mellan snömassorne, men dessa förswinna slutligen och lämna rum för en ewig snö-region, den solen ej en gång förmår at fukta. Gränsen för denna snö-region förändras efter fjäldens olika Polhöjd, läget för hafswindarne och den däraf beroende temperaturen. Wid Nordkyn sänker den sig ända til 330 famnar nära hawet; i Luleå Lappmark til 660, ehuru ännu lägre på wästra sidan; och höjer sig til 1000 à 1200 famnar öwer hafsytan i Jämtlands och Dovrefjälden, så at endast de högsta bärgspetsar där kunna upnå densamma. Til 30 à 40 famnars höjd nedom snögränsen träffas stundom mellan snöfjälden sådana bara fält som frambringa några slags gräswäxter til bete för Renar; längre ned finnas risige buskarter och fjäldwäxter; 350 famnar nedom snögränsen widtager björkskogen, wid 500 famnar tallskogen, och 70 famnar lägre ned granen, men alla dessa trädslag hawa här et magert och wantrefligt utseende. Sjelwa fiskarna triwas ej i de sjöar, som ligga 350 famnar nära snögränsen. Ofantliga ismassor, lika kägelformige bärgklumpar, i Schweitserland Glaciers eller Glätscher kallade, träffas i synnerhet i de nordligare fjäldtrakterne, altid wid foten af snöregionen, och utwisa således en blidare temperatur. Stundom nedstörta de med förfärligt brakande, ut åt fjäldens sidor, ända til foten däraf. — Fjäldryggens former förändra sig äwen betydligen. Då Jämtlands och Åsele Lappmarks fjäld äro höga och twärbranta, befinnas åter bredare och långsluttande dalgångar genomskära den delen däraf som går genom Piteå Lappmark. I Luleå Lappmark äro de åter ganska höga, med mycket twärbranta fjäldstötar, och trånga dalöpningar, men i Torneå Lappmark, samt widare mot Nordkyn bliwa de flacka och långsluttande. — Söder om Helagsfjälden träffas ännu ganska höga och branta fjäldstötar, men fjälden uphöra på Swenska sidan i Falu Län, ehuru huwudryggen är ganska hög och brant. I Örebro Län är dess östra sida merendels twärbrant emot slätten. Nedom Tiweden i Wästergötland, sänker den sig ansenligen, utbreder sig i jordhöjder och är midt för sjön Wiken blott omkring 52 famnar hög öwer hawet. Wid Taberget söder om Jönköping är den åter högst i denna del af [ 762 ]Landet, men omwäxlar sedan med bärg och sandhedar genom södra Småland, blir åter bärgig i norra Skåne och förlorar sig därefter i lägre sandkullar. — Bland Norrska fjäldens sidoryggar, norr om Helagsfjälden utmärka sig 6, som ehuru i en oafbruten sänkning likwäl fortgå alt intil kusten wid Botniska wiken. Den nordligaste börjar wid fjäldet Iwarsten i Torneå Lappmark; den andre wid Sulitjälma i Luleå Lappmark och de 2 nästföljande i Piteå Lappmark från fjälden Jogetjok och Wikistjok. Dessa 4 sidoryggar äga nästan enahanda naturlig beskaffenhet och sträckning, bestående närmast fjäldryggen af branta och snöbetäckta fjäld, men förwandla sig på något afstånd därifrån, i höga skogbewuxna bärgsträckor, utbredande sig slutligen i bärgblandade sandhedar öwertäckte af resliga skogar. Emot kusten träffas bärgen spridda och enstaka, och sidoryggarne bestående af sand och hopsköljda grusåsar, som mindre märkligt skilja sig från slätten. De 2 återstående sidoryggarne äro Lykselefjälden samt den från Aribsfjäldet utskjutande bärgsträcka. Dessa utmärka sig från de föregående genom höga och branta bärgmassor, som räcka ända ned til hafskusten, och genom lika beskaffade sidogrenar göra denna kuststräcka til den mäst afbrutna och ojämna i Swerige. Brantast är den sydwästra grenen af de från Lykselefjälden utgående högdförgreningar, som följer Ångermanälwens wänstra strand och stöter til kusten strax norrom Härnösand. Stöttingsfjälden, som orätt bära namn af fjäld bestå blott af större bärgmassor, hwilka, lika med den öfra grenen mellan Ume och Öreälwerne, utbreda sig mot kusten i låga sandhöjder och skogbewuxna moar. Ifrån Helagsfjälden utgå äwen, på den östra sidan, 2 höga och i början fjäldartade sidoryggar, hwilka under hela deras sträckning äro ganska bärgige och slutligen skogbewuxne men ej så twärbranta mot kusten som Lykselefjälden. Den öfra sträcker sig i öster til Owiksfjäldet, böjer sig därefter söder omkring Storsjön, samt åter norr och österut blir ändteligen mer långslutt, och går under flera böjningar til kusten, wid wänstra sidan af Ljungan. Söderom Storsjön utskjuter den en betydlig bärgsträckning, som under namn af Jämtskogen skiljer Jämtland från Medelpad. Södra sidan af denna bärgsträcka är utmärkt hög, olik den norra. Den andra sidoryggen från Helagsfjälden, följer nära parallelt med den förra, intager i sin sträckning Klöfsjöfjäldet och andra bärg, delar sig närmare kusten i 2 grenar, af hwilka den norra slutar sig med Hornslandet i Rogsta Sokn, norr om Hudikswall och den södra i Söderala Sokn söder om Söderhamn. — Sand- och Grusåsar. Ansenliga af dem förekomma på många ställen i Riket. De sträcka sig i nordnordost och sydsydwäst, och fortsätta sit lopp öwer lägre högder och sjöar utan alt sammanhang med bärgsträckorne. De äro merendels ganska smala, innehålla aldrig några fasta bärghällar, så wida de ej stöta til Landthöjden; taga merendels sin början inom fjäldsträckornas lägre grenar, kröka sig efter dalens figur, och fortgå öwer slättlandet, där de stundom utbreda sig i jämna sandfält och moar, hwari sanden ligger tämeligen ren och wågrätt. Dylika märkeliga sandåsar genomlöpa Dalarne, Wästmanland, Upland, Södermanland, Nerike och Östergötland, mer eller [ 763 ]mindre oafbrutet fortsättande sin sträckning. Bland dem märkas: 1:o Långåsen, som börjar i Södertörn, går genom Stockholm, fortsättes förbi Järwa, genom Sollentuna, Husby och andra Soknar. En annan börjar äwen i Södermanland, fortfar öwer Ekerön och Munsön i Mälaren, til Upsala, går därifrån norr til Älfkarby och inåt Gästrikland. Den tredje synes börja wid Enköping, går genom Wästmanland öwer Dalälwen, genom Hedesunda Sokn i Gästrikland, och widare längre bort. Den fjärde eller Badelunds åsen kommer jämwäl från Södermanland, går därifrån öwer Mälaren, där den upskjuter i flera grusholmar, kommer up wid Wästerås, går därifrån genom Wästmanland, afbrytes af Dalälwen, fortsättes förbi Hedmora til Falun och widare längre bort. Den femte följer Kolbäcksån af hwilken den ofta genomskäres, löper under Mälarens watn wid Qwicksund inåt Husby Sokn i Södermanland, och så widare. Den sjette, som går genom Östergötland in i Södermanland, genombrytes af Hjelmaren, upkommer åter wid Kungsör och går genom Köping upåt Norrbärke i Dalarne. Flera dylika förekomma äwen i Östergötland och Nerike, hwilka fortgå i mindre sammanhängande sträckningar, men äro likt de nu nämnde, merendels afskiljde til 4 à 6 mil från hwarandra. Hwar häldst dessa åsar träffa wattudragen äro de af dem genombrutna och stundom til ansenliga stycken bortsköljda, så at deras sammanhang och fortsträckning är ofta swår at igenfinna.

Ådalar och Dalsträckningar. Genom de betydliga bärgsträckor som genomskära Swerige tilskapas et motswarande antal stora dalar, hwilka med skäl böra anses för Landets naturliga indelning. De ansenligaste af dem äro följande: Längst i norr utmärker sig Torneå Dalen hwilken omslutes i wäster af Norrska fjäldryggen, i norr och öster af en mellan Muonio och Kemi-älwarne framstrykande landtrygg och stöter i söder til Botniska wiken. Den innefattar Torne- och Kalis-älwarnes område, samt hela Torneå Lappmark med en del af Norrbotns Län, har 36 mils längd, från 8 til 18 mils bredd, samt håller i widd 460 qv. mil inom Swenska gränsen. I norr til 10 à 12 mil nära huwudryggen, upfylles den af snöbetäckta och nakna men flacka och långsluttande fjäldgrenar, som längre ned bliwa skogbewuxne i Dalbotnarne. Nedom fjäldtrakten äro bärgsträckningarne låga och åtskiljde, och marken upfyld med kärr, sandhedar och ödemarker, beklädde med täta skogar, mellan hwilka dock ansenliga betesmarker och bördiga ängar träffas utåt wattudragen. Bärgen bliwa slutligen mera sällsynta och enstaka; stora kärr och mossar med ängsfält och betesmarker mer allmänna, och landet ändteligen nästan slätt emot hafssidan. Jordmånen är sandig med mylla i de större dalbotnarne, men mera lerblandad omkring älfsbräddarne. Kusten är i allmänhet mycket låg, inskuren med fjärdar, hwaraf några äro betydliga samt har en ansenlig skärgård. Fjäldens allmänna hälleart är glimmer och qvarts samt i de lägre bärgen granit. Kopparmalm träffas äwen i sjelwa fjälden, samt i den stora malmtrakten kring Jukkasjärwi kyrka. Järnmalm är synnerligen rikhaltig i Gelliware malmbärg, Swappawara och annorstädes. Hela denna dal är ganska glest bebodd och norra delen däraf nästan aldeles öde. Emedan denna dal är til större [ 764 ]delen belägen inom Polcirkeln har den et ganska strängt klimat. En beständig snö öwerhöljer marken från September til Junii månad, och en oafbruten natt fortfar i 4 weckor, endast uplyst af middagsgryningen, månens ljus och starka norrsken. Sommaren, ehuru kort, medförer däremot en hastig vegetation samt en ren och behaglig luft. Marken förbyter inom få dagar sin snöbetäckning til den lifligaste grönska. — Lule-Ådalen, som begränsas af fjäldryggen och de från Iwarsten och Sulitjälma utgående sidoryggar uptager 33 mils längd, 5 til 10 mils bredd, samt 232 qv. mil i widd. Fjäldtrakten utmärker sig med owanligt höga, twärbranta och hopträngda fjäldstötar, bland hwilka Sulitjälma, Almalosjegna, Alkawara och Wallifjäldet äro öwer 850 famnar höge öwer hawet, betäckte med en beständig snö och innehållande ofanteliga ismassor. Wid Qwickjok hawa fjälden sänkt sig til 360 famnars höjd, uphinna ej til den ewiga snö-regionen, men fortfara i höga, twärbranta bärgsryggar, som småningom bliwa skogbewuxna, hälst i dalbotnarne där betesmarker börja förekomma. Stora kärr och mossar, små sjöar, sandhedar och skogar, äwensom sandig och med mylla inblandad jordmån närmast wattudragen, utgöra den allmänna beskaffenheten af denna ådal, hwilken i likhet med Torne-ådalen, mot kusten har få och enstaka bärg, låga stränder, långa wikar och en ansenlig skärgård. De upodlade fälten äro dock mindre fruktbärande än de wid Torne- och Kalis-älwarne, och jordmånen sämre, men ängarne ganska bördige. Silwermalm träffas på några ställen, men blymalmer förekomma synnerligen rikhaltige i Kedkewara, äwensom järnmalmer i Rutewara fjäldbärg och annorstädes. — Pite- och Skelefte Ådalarne, begränsade i wäster af fjäldryggen innefatta Piteå Lappmark med en del af Wästerbotn, hawa 36 mils längd och 6 mils bredd wid fjäldsidan, men utbreda sig mot kusten från Piteå til grannskapet af Umeå, och uptaga 293 qv. mil i widd. Ytförändringar, klimat och öfriga egenskaper äro enahanda med Lule-ådalens. — Ume-Ådalen, begränsas i wäster af fjäldryggen och i söder af Lyksele och Stöttingsfjälden. Den innefattar Umeå Lappmark, en del af Piteå Lappmark, samt en del af Wästerbotn, är 35 mil lång, 12 mil bred wid fjäldryggen, 5 mil wid kusten och håller 336 qv. mil i widd. En från fjäldgränsen utgående märklig sidogren delar denna dalens watn i 2 stora grenar: wästra delen är upfyld af fjäld och ödemarker, men fjälden upnå ej den höjd som de nordligare, och deras mera långslutta skapnad lämnar utrymme för ansenliga slätter, hwilka i wågräta afsättningar höja sig mot fjäldryggen, och öwertäckas på många ställen af nedsköljd mylla och lösa stenar. Åtskilliga dälder närmast fjälden äro ännu midt i sommaren upfylda med hård sammanpackad snö och flera wattudrag äro öwertäckta med 5 à 6 alnar tjocka is och snöwalf. Längre ned bliwa bärgen i allmänhet låga och sällan förenade i sträckningar. Kusten är lågländ och sandig, med åkerfält på de högre trakterne, och ängar i de sumpigare, hwilka på de utskjutande låga landshöjderne ofta afbrytas af sandhedar och skogar. Utåt hela kuststräckan, til 10 mils afstånd från hawet är landet i allmänhet lågt, upfyldt med stora kärr och otilwallade mossar. Horizontela grus och sandwarf i jämna afsatser wisa tydliga tillandningar och en [ 765 ]forntida högre watnhorizont, hwarpå långa upgrundade wikar och hamnar samt igenwallade båtleder lämna ytterligare bewis. Utom Nasafjälds Silwergruwa i fjäldryggen finnes inga betydliga malm-anledningar i denna ådal. — Ångerman-Ådalen. Denna begränsas i nordwäst af Seweåsen, i sydwäst af de från Aribsfjäldet utskjutande bärgsträckor och i öster af Lykselefjälden. Den håller i längd 27 mil, i bredd 9 til 14 och i widd 364 qv. mil samt innefattar Åsele Lappmark och delar af Jämtland och Ångermanland. Fjäldtrakten räcker 6 à 8 mil nedåt landet med höga hopträngda och starkt brutna fjäld. Nedom fjälden widtaga ganska höga bärgsträckningar, merendels öwerwuxne med skog, hwilka fortfara ända ned til kusten, som här är owanligt upfyld af höga bärgsträckor. Norr om Skulberget som ligger inwid strandwägen aftaga bärgens höjder småningom, til dess kusten på wänstra sidan om Gideån blir lika lågländig som kring Umeå. Midt i ådalen träffas de widaste dalöpningar med långslutta åbräddar lera och god jordmån samt et blidt klimat; längre up bestå de branta och trånga dalarne endast af sand och mojord. — Storsjö- eller Jämtlands Ådal, stänges i norr af Aribs fjäldgren, i wäster af Seweryggen och i söder af den från Helagsfjäldet utgående östra sidogren. Den är 28 mil lång, 15 mil bred inwid fjälden, men minskas til 3 à 2.5 mil inwid kusten där sidoryggarne stöta närmare tilsamman. Den håller i widd 237 qv. mil. Dalen uptager hela Jämtland, som har et ganska högt läge, de lägsta nägderne ligga åtminstone 200 famnar öwer hafsbrynet, samt norra delen af Medelpad. Han är wid öfra ändan upfyld af stora höga fjäld, hwilka i form af en halfcirkel omgiwa och instänga den nästan på alla sidor och äro i synnerhet höga på den södra sidan, där en märkwärdig nedskärning genom fjäldsträckningen förekommer kallad Lundörren. Midt för de stora wattudrag som samlas wid huwudryggen äro fjälden owanligt nedsänkta och släta, samt til det mästa öwertäckta med kärraktiga skogsmossar. Helagsfjäldet, Sylfjäldet, Glucksfjäldet, Jäfsjöfjäldet, med flera andra af omkring 1000 famnars höjd utmärka sig bland de höga upstående fjäldbärgspetsarne. Nedom den egenteliga fjäldtrakten äro bärgen ännu ganska höga och flerestädes inblandade med stora enstaka fjäld, bland hwilka Åreskutan är et af de högsta. Endast i medlersta delen af dalen eller närmare Storsjön träffas några betydliga slätter, men hwilka dock ej äro annat än långsluttande sidor från de omgiwande höjderne. I fjäldtrakten råder glimmer med qwarts, hornskifer, sandsten och tälgsten, men röd granit träffas mäst norrut och i de lägre ned belägna bärg. Malmarterne äro Kopparhaltiga. De nordligare dalbotnarne hålla mäst sand; föga lönande til sädesodling, men på östra och sydöstra sidan af Storsjön, och i synnerhet längs utmed Jämtlands-älwen förekommer en bördig lerblandad mylla, samt på några ställen, norr ut, kalkblandad lera. Ängar och betesmarker äro särdeles bördige, i synnerhet i de smärre ådalarne. För öfrigt uptaga stora skogar det mästa af denna dalsträckning, och kusten är ganska bärgig häldst på wänstra sidan om den stora älwen. — Ljungans Ådal. Denna uptager smärre delarne af Härjedalen och Jämtland, samt större delen af Medelpad. Den inneslutes mellan de 2 fjäldgrenar [ 766 ]som utgå från Helagsfjäldet hwilka i början blott hawa 2 mils afstånd, men widga sig närmare kusten. Den är 26 mil lång samt håller 152 qv. mil i widd. Intil Klöfsjöfjäldet, midt för södra ändan af Storsjön är denna dal aldeles upfyld med fjäldbärg, hwilkas trånga dalgångar endast äro begagnade til betesmarker. Längre åt öster utskjuter från den öfra sidoryggen en skogbewäxt bärgsträcka, kallad Jämtskogen som i norr bildar en särskildt dal omkring Räfsunds-sjön, där tämeligen stora upodlingsfält förekomma, häldst utmed sjöstränderne och wattudragen, ehuru jordmånen är ganska stenbunden och sandig. Ängar och betesmarker uptaga en större widd, och skogar med ödemarker det återstående. Huwuddalen är af enahanda beskaffenhet i denna trakt, men längre ned i Medelpad är bättre jordmån och et blidare klimat, ehuru skogar och bärg äwen där uptaga den största widden i synnerhet wid gränsen til Hälsingland. — Ljusnans Ådal. Denna innefattar en liten del af Falu Län, Härjedalen och större delen af Hälsingland, är 26 mil lång och håller i widd 170 qv. mil. Denna dal är i likhet med den föregående mycket bärgaktig. Wästra delen däraf eller Härjedalen upfylles aldeles af fjäldblandade hopträngda bärgsryggar. Blott inwid de större wattudragen träffas någon odlad mark; men bördiga ängsfält och betesmarker intaga de trånga dalbotnarne, utom hwilka skogar och ödemarker upfylla hela öfra landsträckan. I Hälsingland, där bärgsryggarne äro mera åtskiljda, bliwa dalbotnarne i samma mån jämna och widsträckta, i synnerhet omkring Ljusnan. Jordmånen är i allmänhet sandig med mylla kring wattudragen. Sjökusten har en mängd kala bärg, men sydligaste delen är dock något jämnare och skogbewuxen. Gästrikland utgör äwen en egen dal som i allmänhet är mera slät än bärgig, häldst inwid kusten samt wid stränderne af Storsjön. Jordmånen är stenbunden, men består af lera. Hittils sällsynta träslag, såsom ask, lind, lönn, alm, och andra börja här triwas, ehuru de ej i myckenhet förekomma. Ek har här i sednare tider bliwit planterad, som jämwäl triwes. — Siljans Ådal, innefattar största delen af Falu Län; den har i wäster sin gräns i huwudryggen och i söder den därifrån utgånde sidorygg som följer Dalälwen. Den fördelas genom utskjutande bärgsträckor i 3 sidodalar, hwilka sammanträffa wid Öster- och Wäster-Dalälwens förening. Tilsamman uptaga de 35 mil i längd, 7 til 14 mil i bredd samt 250 qv. mil i widd. Ytförändringen är här mycket omskiftande. Nordwästra delen är upfyld af stora fjäldbärg, hwilka dock ej upnå snögränsen eller en lika höjd med åwanliggande dalars fjäldryggar, men ständiga snöfläckar träffas dock på deras spetsar. Sydligaste gränsen för dessa fjäld är uti Lima Sokn wid 61 graders Polhöjd. Bärgsträckningarne äro för öfrigt ganska höga, med twärbranta wäggar, äwen i de jämnare trakter på slättlandet. Söder och öster ut förekomma mer lågländiga och wanliga skogsberg. Utom skogar intaga jämwäl ödemarker och sandhedar de torra och nordwästra sidorna af dalen, och träffas likaledes i de längre ned belägna långsträckta höjderna. Öfra ådalarne hawa en ofruktbar sandig jordmån; och ehuru sanden i allmänhet är rådande, finnes den dock i de lägre dalbotnarne öwerhöljd af någon [ 767 ]matjord. Omkring Siljan förekomma stora sandhedar och slättfält, som småningom slutta från höjderna. Stora och wäl odlade slätter omgiwa Dalälwens stränder, och äro i synnerhet widsträckta i Tuna, Skedwi och Husby Soknar. Bärgarterne omskifta äwen märkeligen. Fjäldtrakterne hysa mäst hård sandsten af qwartsigt gry och klappergyttringar, hwilka fortfara äwen i de lägre bärgsryggarne, tillika med jaspis och porfyr, hwilken sednare är ymnigast i Älfdalen. Sedermera förekomma mäst skiferbärg, ställsten och dylika glimmerblandade arter, och nedom Siljan innehålla bärgen wanligast grå granit och någorstädes bärgkalk, m. m. Malmtrakter finnas öwer alt i södra delen af denna dal; däribland koppar, i synnerhet på wänstra och järn på högra sidan om Dalälwen. Falu Gruwa är rikast af den förra. Silwermalm finnes äwen på flera ställen, men mindre lönande. Klimatet är närmast fjälden nästan lika beskaffadt som i hela den öfriga delen af Swerige, men märkligen mildare i de nedre dalsträckorne. Likwäl synes löfskogen ännu twingad och upnår ingen synnerlig höjd. — Mälarens Ådal. Denna omslutes af huwudryggen med den från stora Tiweden utgående sidorygg, samt Dalarnes södra gränssträcka. Den innefattar Wästmanland, Upland en del af Södermanland, mästadelen af Nerike, samt en liten del af Falu Län, uptager 22 mil i längd, 8 til 25 mil i bredd, samt 247 qv. mil i widd. Denna huwuddal framwisar et ganska förändradt skaplynne. Då man undantager den del som tilhörer Falu Län och nordwästra delen af Wästmanland träffas här inga stora skogar och kärr; och ehuru en del höjdsträckningar samt hela kusten innehåller bärg, äro dock dessa merendels låga och långsluttande inåt landet, men brantare mot sjösidan. Skärgården är ganska rik på större och smärre öar, holmar och skär. Större delen af denna dal kan anses såsom slättland, til det mästa bördigt, wäl upodladt och bebodt. Ekeskogar börja här bliwa allmänna och de mångfaldiga träslagen hawa en frodigare wäxt än i de nordligare dalar. De betydligaste Järmalmsfält i Riket träffas här i de bärgstrakter, som utgöra dalens wästra och norra gränser, äwensom Sala Silwergruwa där förekommer. Bärgarterne på slättlandet bestå mäst af grå granit i kullriga bärg; wid kusten är den röda graniten rådande; qwarts, glimmer och bärgkalk i bärgstrakterne. Slätternas allmänna jordart är lera, men blir sand och grusartad på landthöjderna. — Wänerns Dal. Denna har i wäster Riksgränsen emot Norge, med därtil stötande fjäldrygg som följer Götaälf, i norr och öster stora Landthöjden och i söder det från Taberget utskjutande bälte som stöter til Kattegat. Dess längd kan räknas til 54 mil, bredden från 3 til 17 och widden til 360 qv. mil inom Swenska gränsen. Den är således den största huwuddal i Riket, innefattar Dalsland, Wärmeland, små delar af Wästmanland och Nerike, samt en stor del af Wästergötland. I anseende til ytförändringarne omändras den, likasom Dalarne, från de högsta fjäldsträckor, til gradwis aftagande bärgsryggar, och fullkomliga slättland. Den öfra delen af dalen delas genom utskjutande bärgsträckor i flera sidodalar, hwari de många wattudrag nedrinna, som alla utfalla i Wänern. Närmast fjälden, hwilka uphöra inom Norrska gränsen, äro bärgsträckorna [ 768 ]ganska höga, hopträngda och twärbranta, samt hawa djupa stupande dalbotnar. Stora skogar, kärr, wattudrag, med ofruktbara sandiga ådalar upfylla för öfrigt norra delen. Ängar och betesmarker träffas likwäl ganska bördiga, men få upbrukade ställen. Närmare Wänern börja däremot mera flacka höjdsträckor, hwilka sänka sig emot stranden och lämna upodlade slätter närmast wattudragen. Söder om Wänern förekommer et fullkomligt slättland, som blott långsamt höjer sig mot de omgiwande bärgsträckorna, och som i allmänhet har en ganska bördig jordmån, til det mästa bestående af lera, några få sandiga trakter undantagande, såsom wid sjöstränderne och kring Skara. Sjelwa sidoryggen emot söder är åter sandig och afbruten af bärgshöjder, samt på flera trakter upfyld af sandhedar med flata bärghällar och kullersten. Mot Kattegat bliwa bärgen åter mera hopträngda, kala och kullriga. Järnmalm träffas ymnigt i Wänerdalens norra del i synnerhet på östra sidan mot huwudryggen. — Wetterns Ådal. Denna stänges i Wäster af huwudryggen, i norr af Mälaredalen, i söder af den från Taberget ostwardt utgående sidogren, och mötes i öster af Östersjön. Den innefattar hela Östergötland, samt delar af Södermanland, Nerike, Wästergötland och Småland, uptager 26 mil i längd, 15 i bredd och håller i widd 196 qv. mil. Norra delen intil Bråwiken och Motala wattudrag är i allmänhet bärgig och skogrik, men genomskäres i öfrigt af en mängd större och smärre wattudrag, omkring hwilka träffas flacka jordbetäckta höjder, löfrika och täcka stränder, samt fruktbara dalar. Kusten är bärgig äwensom Bråwikens norra strand som begränsas af Kålmorens bärg. I söder möter äwen en bärgig trakt med flera från sidoryggen utgående branta bärgsryggar, hwaribland Holaweden är en; men längre ut åt dalen bliwa äwen dessa långsluttande och jordbetäckta. Från Wetterns östra sida til Bråwiken förekommer däremot en af de fruktbaraste slätter i Riket, genomskuren af de smärre wattudrag som infalla i sjön Roxen. Den bärgiga kusten sönderskäres af en mängd wikar och har en tät och widsträckt skärgård, til det mästa skogbewäxt. På slätten råder leran, men inom bärgstrakterna sand, grus och klaper, samt lerblandad bördig mylla i de större dalbotnarne. Bärgen hålla röd granit med glimmer, skifer och bärgkalk, samt marmor på Kålmoren: Koppar och järnmalm finnes på flera ställen, och Åtwidabergs Kopparwärk är det betydligaste. — Dalarne omkring Ämmån, Helgeå, Rönneå, Laga, Nissa, Ätran och Wiskeån, äro mindre betydlige än de förr nämnde. — Strömar. De ansenligaste af dem äro Götaälf, Motala-ån, Mälarens wattudrag, Dalälwen, Ljusnan, Ljungan, Jämtlands älwen, Ångerman älwen, Ume älf, Windelälwen, Skelefte älf, Pite älf, Lule älf, Kalis älf, Torne älf, Muonio älf. Sjöar af owanlig storlek äro Wänern, Wettern och Mälaren. Af ansenlig storlek äro Storsjön, Hjelmaren, Siljan, Bolmen, Stor-Uman, Udjaur, Hornawan, Påskejaur, Saggatjaur, Raitasjaur, Lulejaur och Tornejaur. Öar. Af synnerlig storlek äro Gottland och Öland; smärre, dock ansenlige öar äro Orust, Tjörn, Hisingen, Wärmdön. Samtelige dessa strömars, sjöars och öars storlek finnes anförd wid deras egna Artiklar.

Naturs Produkter.
Mineralier. Hällearte
r. De flästa bärgen i Swerige bestå af [ 769 ]granit. Denne finnes ock i lösa stenar. Somlige granitarter stöta uti rödt och brunt, samt äro ganska wackre sedan de bliwit polerade, ofites eller fjällig limsten, ställsten, qwarnsten, murksten, brynsten, tälgsten, porfyr, af många förändringar, samt til sådan myckenhet, at den utgör hela bärgsträckor i Dalarne, trapp, probersten, grönsten, breccia, lumachella, sandsten. Jordarter. Bleke eller ren och lös kalkjord, kalksten, marmor, droppsten, strålgips, märgel, qwarts, bärgkristal, jaspis, granat, skörl, kruklera, porcellins-lera, späcksten, serpentin, bolus eller järnlera, rödkrita, glimmer, flusspat, amiant, bärgläder, bärgkork, zeolit. Saltarter. Alunskifer. Jordfetmor, bernsten, bärgfetma, swawelkies, blyerz, stenkol. Metaller: Guldkies uti Småland, silwermalm, förnämligast i Wästmanland; koppar, mäst i Dalarne och Östergötland; järn i de flästa Rikets Landskap, men mäst uti Wästmanland, Wärmeland och Lappland, bly, wismut, zink, kobolt, brunsten, källor, som hålla mineraliska watn mångestädes. Wäxter. Til slutet af adertonde seculo har man i Swerige påfunnit 1690 species eller arter af allehanda slags trän, buskar, örter, gräs, mossar och swampar. Utaf dessa wäxter finnes circa 570 arter, hwilka äro perenne, det äro sådane, som icke dö ut om wintern, utan upwäxa af samma rot, wid pass 270 arter biennae och annuellae wäxter, det äro sådane, som hwartannat eller hwarje år dö ut. Utaf gramina eller gräsarter finnas circa 100 species, af musci eller mossar wid pass 250, af algae eller stenmossar 300, och af fungi eller swampar 200 species. Utaf fruktträn som tåla Swenska klimatet finnas apel, päron, kersbär, plommon, hwilka slag triwas ända up til 65 graders Polhöjd, likwäl uti de nordliga Landskapen endast wid hafskusten; men uti Skåne wäxa jämwäl aprikoser, persikor och walnötter på kall jord. Oxel, rönn, hägg, hassel wäxa öweralt, dock mindre uti norra delen af Riket. De Swenska skogarne bestå til största delen af barrträn, nämligen furu och gran, näst efter dem intaga al, björk, asp, främsta rumet; sedermera alm, ask, lind, lönn och andra slags löfträn, dock i mindre mängd. Ek triwes ej nordligare än til Dalälwen, och Bok ej högre än til Kålmoren. Af buskar finnas 88 arter, och däribland 20 med ätlig frukt. Af örter wid pass 600 arter, och däribland 142 arter medicinalwäxter, samt 24 arter färgewäxter. Af grönsaker och rotwäxter finnas öwer 40 arter. Skidfrukt, såsom ärter och bönor, af flera slag. Utaf sädesarter är råg den som allmännast odlas, och därnäst korn. Råg brukas icke mycket sås längre up emot norden än til Hälsingland, ehuru han triwes ända up til Lappland, utan i det förra Landskapet och därifrån norrut nyttjas mera korn. Hafra sås mäst i Wärmeland. Wete sås förnämligast i Upland, Södermanland och de södra Landskapen i Riket. Utaf andre nyttige wäxter: Lin, hampa, humla, tobak, senap, kumin, rapsat, samt flera andra slag. — Djur. Til år 1761 har man i Swerige uptäckt 2487 species af allahanda slags djur, större och smärre; däribland af däggande djur 53, af foglar 241, af amfibier 26, af fiskar 77, af insecter 1892 och af maskar 198 species. Sedermera har man påfunnit flera andra arter förnämligast af insecter. Ibland däggande djuren finnas 14 species af rofdjur, 15 af gna[ 770 ]gare-flocken och 6 af boskap. Utaf foglar finnes af hökeslägtet 16, af uggleslägtet 11, af skateslägtet 21, af wattufogelslägtet 53, af wadareslägtet 37, af hönseslägtet 10, och af tättingeslägtet 66 species.

Folkmängd. År 1810 steg Folkmängden til 2,377851. Befolkningen är således 620 människjor på qvadr. milen. Af förenämnde summa woro 1134008 mankön och 1243843 qwinkön. I anseende til stånd woro af Adel 9572, Läroståndet 14145, Ståndspersoner 59068, Borgare 62206, Bönder 1753005, alle andre 479855. S:ma 2377851. I anseende til ålder funnos 92534 ynglingar uti Bewäringsåldern eller mellan 20 och 25 år, 494 människjor mellan 90 och 95 år, 69 mellan 95 och 100 år, 11 öwer 100 år. År 1805 war Folkmängden 2413781.

Språket. Uti Riket talas nästan öweralt Swenska, efter olika mundarter. Sedan Finland och en stor del af Norrland bliwit afträdde til Ryssland äro endast qwar wid pass 15000 människjor som tala Finska och 5000 som tala Lappska.

Näringsfång. Desse bestå förnämligast uti åkerbruk, boskapsskötsel, fiskeri, bärgsbruk, slögder och handel; hwartil kommer de som hawa sit underhåll för Landets förswar, Politiska styrelse och underwisning. Åkerbruk. År 1810 steg den öpna åkerjorden til 1617872 tunnland eller nära 70 qv. mil; det är wid pass en femtiofemtedel af Rikets hela widd. Om därtil beräknas ännu 90 qv. mil för ängsland och höslottrar, så utgör den i bruk warande jordwidden nära en tjugutredjedel af hela Rikets, sedan den ungefärliga widden af watnen förut bliwit afdragen. Tjugutwå tjugutredjedelar uptagas således af bärg, sandhedar, kärr och skogar, hwaraf hela afkastningen endast består i skogsfång och bete. De flästa Rikets inbyggare nära sig af åkerbruk, hwilket efter klimatets och jordmånens beskaffenhet är mer eller mindre lönande. De sädesrikaste Landskapen äro Upland, Södermanland och Nerike, östra delen af Wästmanland, Östergötland, norra delen af Wästergötland, en del af Dalsland, Gottland och Skåne. År 1810 war utsädet: Tunnor wete 21860, råg 239196, korn 339554, hafra 308870, blandsäd 134408, ärter 38471, potäter 102464. Hela utsädet 1238823 tunnor. Skörden war: Tunnor wete 118157, råg 1638693, korn 1705650, hafra 1454116, blandsäd 708044, ärter 180142, potäter 823285. Hela skörden 6628187. — Boskapsskötsel. Denna utgör i detta Rike icke någon särskild näringsgren skiljd från åkerbruket, utan bägge äro med hwarannan wid jordbruket förenade. Den boskap, som i Riket underhålles består af 6 slag: Hästar, nöt, getter, får, renar och swin. År 1810 underhöllos i Riket: Hästar 397368, nöt 1,493970, däraf oxar 222434, kor 821350, ungnöt 450186, får 1235488, par dragare 309896. Getternas antal kan antagas til wid pass en fjärdedel af fårens eller 300000. — Fiskeri. Utaf all slags fisk är sill den som mäst fångas. Sillfångsten wid wästra kusten har tilförene warit indrägtig och årligen giwit 350 à 400000 tunnor, utom 50 à 60000 fat tran, men har på någon tid ansenligen minskats. Strömmingsfisket kring Östersjö-kusterne skattas til 100 à 120000 tunnor. Laxfisket i de mot hawet utfallande strömar til wid pass 12 à 15000 tunnor saltad lax årligen. Andre fiskeslag fångas i mindre mängd. Skogshygge, sysselsätter och underhåller en stor del af Almogen, synnerligen i de norra Landsorterne och i [ 771 ]Bärgslagerne. Ehuru de största af Rikets skogar äro til ringa nytta genom brist på möjelighet at framföra deras produkter, är likwäl skogs-afkastningen af mycken betydlighet, och består förnämligast i bjälkar, spiror, masteträn, skeppswirke, med mera, samt bräder til 160 à 180000 tolfter, tjära 50 à 60000 tunnor, beck 10 à 12000 tunnor, potaska 2000 skeppund, kimrök, med mera; utom den myckenhet kol, som åtgår för Bärgswed, timmer för landets behof. Djurfångst och Skytteri är äwen en binäring i de norra Landsorterne. Pälswärk och en myckenhet skogsfogel utgöra huwudsakeliga winsten däraf. — Bärgwärk. Järn är den metall som utgör Sweriges rikedom. Det största antal Järngruwor finnas i Örebro Län, där de utgöra nära en trededel af hela Rikets och därnäst i Carlstads Län, i det förra 55 och i det sednare 35. Efter medium kan antagas at 170 à 180 järngruwor årligen arbetas, med en malmwinst af omkring 800000 skepp:d malm, hwilken tilsamman med de sjö och myrmalmer, hwaraf i wissa orter, särdeles i Småland, tilgången är ymnig, ger et qvantum af mellan 5 och 600000 skeppund tackjärn, som smältes wid nära 400 masugnar. Häraf tilwärkas wid 420 Järn-hammarwärk, enligt Hammarskatten 385710 skeppund stångjärn och 45427 skeppund ämnes och manufactursmide, tilsamman 431137 skeppund årligen. Koppargruwor äro inalles 11 som bearbetas, förnämligast wid Falun, hwarest Gruwefältet kallas Stora Kopparbärget. Det Kopparwärk som därnäst är af mästa betydenhet är wid Åtwidaberg i Östergötland. På 10 år 1786–1795 har Koppartilwärkningen wid alla Kopparwärken i Riket wait 80927 skeppund, årligt medium 8093 skeppund, men i sednare tider är Koppartilwärkningen minskad, likwäl har Falu Gruwa på et år i sednaste tider lämnat 4385 skeppund koppar, då de öfriga 10 mindre Gruwor ej giwit mer än 1357 skeppund tilsamman. Mässing tilwärkas wid 5 Wärk. Under 8 års tid 1781–1788 har tilwärkningen warit 42850 skeppund, årligt medium 5356 skepp:d. Silwer finnes förnämligast wid Sala i Westmanland. Största qwantiteten därnäst tilwärkas uti guld- och silwerwärket wid Falun. De öfrige Silwerwärken til antalet 13, äro af mindre betydenhet. På 20 år 1776–1795 har Silwer-tilwärkningen stigit til 54604 marker. Årliga medium däraf är 2730 marker. Utur Sala Gruwa ensam har et af de sednare åren erhållits 1973 marker. Guld finnes egenteligen wid Ädelfors uti Alsheda Sokn i Småland, men i sednare tider har et annat Guldwärk tilkommit nämligen wid Falun. Orsaken til detta Guldwärks anläggning är följande: Wid undersökning af warphögarne wid Falu Koppargruwa fann man at den casserade malmen war blandad med blyglans, som innehöll silwer, hwilket lönte mödan at utdraga. Detta silwer war gyldiskt, utur hwilket man med fördel kunde skeda guldet. Tilwärkningen af Guld wid desse bägge Guldwärk har på 5 år 1791–1795 warit 44 marker 10 lod. Bly-Gruwor finnas egenteligen icke i Riket, ehuru synnerligen rikhaltig blymalm förekommer uti Kedkewara bärg i Lappland, men wid Sala och Löfåsens Gruwor håller silwermalmen jämwäl bly, hwilket man skedar från silfret äwenså skedas bly wid Falun utur den därstädes befintliga blyglansen. Blytilwärkningen wid Falun och Löfåsen har på 5 år 1791–1795 [ 772 ]warit 643 skeppund. Swawelwärk finnas endast wid Dylta i Nerike och wid Falun. Årliga tilwärkningen på bägge ställen är mellan 3 och 400 skeppund. I Riket finnes 7 Alunwärk, hwaraf fås nära 6000 skeppund, af Vitriol beredas omkring 1500 skeppund, och af Rödfärg 2000 tunnor. — Manufacturer. Riket är försedt med flästa delen af de slag som erfordras til liwets beqwämlighet. Utom de Fabriker som förädla Mineralier finnes här mångfaldiga andra slag, hwaraf de som lyda under Hallrätt anföras i följande Tabell jämte antalet af dem år 1795.

Fabriker. Antal. Wäfstolar.
Siden 64. 560.
Sidenbands 20. 124.
Silkesstrump 18. 107.
Klädes 96. 309.
Etoffs 31. 157.
Bomulls och Linne 30. 250.
Regarns och Bomullsstrumpors 51. 224.
Segel och Tältduks 10. 185.
Summa 320. 1916.

Cattuns och Lärftstryckerier 12, Sockerbruk 27, Tobaksfabriker 95, Såpsjuderier 9, Porcellinsfabrik 1. Härtil komma Garwerier, Saffians- Sämsk- Wittskinns- Glas- Pappers- Krut- och Tobakspipe-fabriker, Oljeslagerier, Tackjärns-gjuterier, Ankarsmedjor, Gewärsfactorier, Klinge- och Knifsmedjor och flera andra slag. Med Handtwärk af erforderliga slag är Riket wäl försedt. — Handel. Til Handel är Riket wäl beläget, emedan det stöter til 2 haf samt har åtskilliga segelbara sjöar och strömar, jämte 4 stora Kanaler och Slusswärk kallade Göta - Trollhätte - Strömsholms - och Hjelmare Kanaler och Slusswärk, hwilka befordra inrikes farten. Swenskarne utföra sit Lands produkter och hämta jämwäl från utrikes länder sina behower, til större delen med egna skepp. Antalet af alla til de 33 Stapelstäderne i Riket hörande skepp år 1803 war 951, dragande 39448 läster med 8050 mans besättning. Nuförtiden böra Finska Städerne med deras skepp och besättning dragas från denna Summa. De betydligaste exportwarorne äro stångjärn circa 340000 skeppund, manufactursmide 30000 dito, gutet järn 1000, stål 4000, koppar 3000, mässingstrå 200, alun 3000 dito, bjälkar och sparrar 40000 st., bräder 150000 tolfter, tjära 80000 t:r, beck 20000 t:r, sill 150,000 tunnor, rödfärg 1200 tunnor. At mera tjära och beck utföres än som tilwärkas i Riket, härrörer af tilförseln af dessa waror från Finland; äwensom bräder och andra träwaror. De betydligaste införswarorne äro: Salt, win, krydder, socker, caffe, frukt, lin, hampa, ull, bomull, silke, läder och andra rudimaterier, droguer, färgestofter, tenn, bly, stenkol, fisk, talg, ost, tobaksblad, papper, och jämwäl säd, när brist därå är i Riket.

Beräkningssätt. Mått. 1 stång håller 10 fot, 1 fot 10 tum, 1 tum 10 linier, 1 linia 10 gran, 1 gran 10 punkter, 1 famn 3 alnar, 1 aln 2 fot. 1 mil innehåller 6000 famnar. 10.46 mil utgöra i det närmaste 1 grad på Æqvatorn. 1000 Swenska fot utgöra 946 Danska och Rhenländska, 975 Engelska, 965 Preussiska, 926 Österrikiska, 1050 Spanska fot och 297 Fransyska metrar. 1 qvadrat mil innefattar 23143 tunnland, 1 tunnl:d 14000 qvadr. alnar. 1000 tunnland innehålla 2237 Danska tunnland, 426 Ryska desätiner, 290 Rhenländska morgen, 1222 Engelska acres, [ 773 ]2015 Fransyske hectares, 1000 Swenska qvadrat mil äro lika med 2130 Danska, 2075 Tyska à 15 på graden, 33192 Geografiska à 60 på graden, 44666 Engelska, och 1134 Fransyska myriares. 1 tunna innehåller 36 strukna kappar.
Wigt. 1000 skålpund victualiewigt äro lika med 842 Danska, 1039 Ryska, 937 Engelska, 861 Holländska skålpund och 433 Fransyska myriagrammes.
Mynt. 1 Riksdaler håller 48 skillingar, 1 skilling 12 öre. 1 Dansk riksdaler är i wärde lika med 47 skilling 5 öre. 1 Rysk Rubel med 39 skilling 3 öre; 1 Preussisk R:dr med 31 skill. 2 öre; 1 Tysk R:dr Conventionsmynt med 43 Skill. 8 öre; 1 Hamburger och 1 Holländsk R:dr banco med 47 skill. 5 öre; 1 Fransysk Franc med 8 skill. 5 öre; 1 Engelsk Krona 1 R:dr 4 Skill. 1 Pound Sterling 4 R:dr 16 skill. 1 Spansk Pesoduro med 45 skill. 10 öre; 1 Portugisisk Crusado med 24 skill. 9 öre; 1 Romersk Scudo med 45 skill. 4 öre; 1 Turkisk Piaster med 28 skill. 11 öre; 1 Hinduisk Rupia med 21 sk. 8 öre. 1 Americansk dollar med 45 skill. 10 öre.

Religion. Den Evangeliska Luterska Läran är antagen och införd i hela Riket och ingen får bekläda något ämbete, som icke bekänner sig därtil; men dessutom äga andra Kristna Religionsförwandter, jämwäl Judar, fri Gudstjänsts utöfning. Wården om Religionen är anförtrodd åt 1 Ärkebiskop, 11 Biskopar och 14 Consistorier.

Wetenskaper. Desse skyddas och upmuntras på utmärkt sätt i detta Rike. Rikets ungdom underwisas uti 2 Universitet: i Upsala och Lund, uti en Krigs-Academie i Carlberg; uti 10 Gymnasier: i Strängnäs, Wästerås, Gefle, Carlstad, Linköping, Kalmar, Wexiö, Skara, Göteborg och Härnösand; Uti 3 Katedral-skolor: i Upsala, Stockholm och Lund; uti 18 Trivial-skolor: i Strängnäs, Örebro, Wästerås, Gefle, Hudikswall, Carlstad, Linköping, Norrköping, Kalmar, Wexiö, Carlshamn, Skara, Göteborg, Kristianstad, Malmö, Wisby, Härnösand, Frösön och Umeå. Utom dess finnes et ansenligt antal Kyrko-skolor och andra smärre Skole-anstalter. Til Kunskapens widare förkofran äro åtskilliga Sällskap inrättade: nämligen Kongl. Swenska Academien, för Swenska språkets upodling, Wetenskaps Academien, Witterhets, Historie och Antiquitets Academien, Landtbruks Academien, Krigs-Wetenskaps Academien. Fria Konster. För Måleri, Bildhuggeri och Architectur är en Academie inrättad, som tillika är en underwisnings-anstalt för ungdomen, samt en Musicalisk Academie. Alla dessa 7 Academier hawa deras Säten i Stockholm.

Rikets Wapen. Rikswapnet är delat i 4 fält. Uti det första och fjärde befinnas Swea Rikes uråldriga Wapen: 3 gyldene Kronor i blått fält; uti det andra och tredje Göta Rikes Wapen, bestående utaf et rödt Lejon i fullt språng öwer 3 Strömar i blått fält. Sköldhållarne äro 2 krönta Lejon.

Regeringsform. Swearike styres af en Arfkonung, hwars magt är inskränkt genom Lagen och Rikets Ständer, hwilka när nya utlagor skola bewiljas sammanträda til et Möte som kallas Riksdag. De bestå af 4 Stånd: Adelen, Prästerskapet, Borgerskapet samt Skatte- och Krono-Bönderne. Rikets Regering kallas Statsråd. Högsta Domstolen kallas Justitieråd. Andre Riks-Domstolar och Collegier äro Rikets Allmänna Ärendens Beredning, Konungens nedre Justitie Revision, Swea Håfrätt, Göta Håfrätt, Krigs Håfrätten, Förwaltningen af Sjö[ 774 ]Ärendena, Canzli-Styrelsen, Kammar-Collegium, Stats-Contoret, Bärgs-Collegium, Commerce-Collegium, Kammarrätten. Härtil kommer General Tull-Directionen och Sundhets-Collegium. Riddare Orden. Desse äro 5: Serafimer, Swärds, Nordstjärne, Wasa och Konung Carl 13:s Orden.

Stats Inkomster. Desse härflyta förnämligast af Ordinarie Räntan, allmänna bewillningen, Bränwinsbränneri-afgiften, Tulltäkten, Charta Sigillata och Postmedlen, utom andra intrader. De stiga til wid pass 6 millioner R:dr.

Förswarswärket. Til Rikets Förswar underhålles en ständig Krigsmagt både til Lands och Sjös. Militär-Indelningen består af 21 Regimenten, hwilka äro indelte dels efter Landskapen dels efter Länen, samt utgöra 4105 man Kavalleri och 21178 man Infanteri, tilsamman 25283 man. Dessutom finnas 7200 man indelta Båtsmän. Härtil komma omkring 6300 Soldater at fördelas på Infanteriet och 1300 Båtsmän, tilsamman 7600 man, som komma at utgöras af förut oroterade hemman; så at hela den Indelta Krigsmagten til Lands och Sjös består af något öwer 40000 man. De wärwade Regimentena utgöra 800 man Kavalleri och 8550 man Infanteri; tilhopa 9350 man, utom 1500 man wärwadt Sjöfolk. Dessutom kunna i Krigstid upbådas 50000 man af så kalladt Förstärkningsmanskap och Skånska Wargeringen utgörande 1000 man, så at hela Krigsmagten således upgår til 101850 man utom Befälet. — Fästningar och Skansar äro Waxholm, Fredriksborg, Dalarö, Kronstad, hwilka bägge förre förswara inloppet til Stockholm. Kalmar, Kongsholm, Drottningskär som betäcka inloppet til Carlskrona; Kristianstad, Malmö, Landskrona, Älfsborg, Carlsten. Göteborg har tilförene warit befäst, men emedan man funnit at fästningswärkena här woro föga nyttige, så äro de numera nedrifne. Rikets Indelning. Geografisk. Swearike är indeladt uti 3 Huwuddelar: Swealand, Götaland och Norrland, hwilka innefatta 25 Landskap. Til Swealand höra 8 Landskap: Upland, Södermanland, Wästmanland, Nerike, Wärmeland, Dalarne, Gästrikland, Hälsingland. Til Götaland höra 10 Landskap: Östergötland, Småland, Bleking, Wästergötland, Dalsland, Bohusland, Halland, Skåne, Öland, Gottland. Til Norrland höra 7 Landskap: Medelpad, Ångermanland, Jämtland, Härjedalen, Wästerbotn, Norrbotn, Lappland.

Politisk Indelnin.g, I detta hänseende är Riket indeladt i 25 Höfdingdömen, i allmänhet Län kallade, däraf 9 ligga i Swealand, nämligen Staden Stockholm, Stockholms, Upsala, Nyköpings, Wästerås, Örebro, Carlstads, Falu, Gefle. 12 ligga i Götaland, nämligen Linköpings, Jönköpings, Kalmare, Wexiö, Carlskrona, Mariestads, Wänersborgs, Göteborgs, Halmstads, Kristianstads, Malmö. 4 ligga i Norrland: Härnösands, Östersunds, Umeå, Luleå, hwilka samteligen här benämnas efter den Stad uti hwilken Landshöfdinge-Ämbetet har sit Säte; men de pläga ock kallas med andra namn efter Landskapen som de innefatta. Af alla dessa Höfdingdömen har Stockholms Stads högre wärdighet än de andre och förer titel af Öwerståthållerskap. Länen fördelas widare i 117 Fögderien, hwardera bestående af et eller flera Härad, Skeppslager eller Bärgslager.

Ecclesiastik Indelning. I ansende til Kyrkostyrelsen är Riket indeladt i 12 Stift: Upsala, Strängnäs, Wäster- [ 775 ]ås, Carlstads, Linköpings, Kalmar, Wexiö, Skara, Göteborgs, Lunds, Wisby, Härnösands. Af dessa har Upsala högre wärdighet än de andre, och förer titel af Ärkebiskops-Stift, då de öfrige 11 kallas Biskops-Stift. Dessa Stift äro fördelade i 170 Prosterien, eller så kallade Contract, hwilka innefatta 1224 Pastorat, som bestå af 2612 Stadsförsamlingar, Landssoknar och Kapellsförsamlingar. Juridisk indelning. I detta hänseende är Riket fördeladt mellan 2 Håfrättsdömen under Swea och Göta Håfrätter, den förra i Stockholm och den sednare i Jönköping. Under dessa Håfrätter lyda 16 Lagmansdömen eller Lagsagor och 86 Jurisdictioner, hwilka sidstnämnde åter bestå af Härad, Skeppslager eller Bärgslager. Til Swea Håfrätt höra Uplands, Södermanlands, Wästmanlands och Dalarnes, Nerikes, Wärmelands, Wästernorrlands, Ångermanlands och Wästerbotns samt Gottlands Lagsagor, med 36 Jurisdictioner. Til Göta Håfrätt: Östergötlands, Wästgötadals, Bohuslands, Kalmare Läns, Smålands, Blekings och Skånes Lagsagor; med 50 Jurisdictioner.

Bärgwärks Indelning. I afseende på Bärgshushållningen och wissa delar af Lagskipningen indelas de malmgiwande trakterne i Bärgmästaredömen som innefatta en eller flera Bärgslager och äro Sala, Stora Kopparbergs, Nya Kopparbergs, Öster och Wäster Bärgslagens, Nora och Lindes, Wärmelands, Uplands, och Roslags, Södermanlands och Östergötlands, Skånes och Kronobergs, Wästernorrlands, Wästerbotns. Antalet af Mantal eller så kallade hela Hemman är 65310. Antalet af Städerne är 86. Af dem finnas 1 hwars Folkmängd stiger öwer 60000: Stockholm; 2 mellan 10- och 20000: Göteborg, Carlskrona; 3 mellan 5- och 10000: Gefle, Norrköping, Malmö: 10 mellan 3- och 5000: Upsala, Falun, Örebro, Linköping, Jönköping, Kalmar, Carlshamn, Uddevalla, Lund, Wisby; 8 mellan 2- och 3000: Nyköping, Wästerås, Carlstad, Sala, Wästerwik, Landskrona, Hälsingborg, Ystad; 22 mellan 1- och 2000: Enköping, Strängnäs, Eskilstuna, Arboga, Köping, Kristinehamn, Söderhamn, Hudikswall, Wadstena, Ekesjö, Wexiö, Mariestad, Lidköping, Wänersborg, Borås, Marstrand, Strömstad, Halmstad, Warberg, Sundswall, Härnösand, Umeå; 29 mellan 500 och 1000: Öregrund, Norrtälje, Waxholm, Södertälje, Mariefred, Torshälla, Askersund, Nora, Linde, Hedmora, Filipstad, Söderköping, Skeninge, Gränna, Wimmerby, Sölwesborg, Skara, Sköfde, Alingsås, Ulricehamn, Åmål, Kongälf, Laholm, Falkenberg, Cimbrishamn, Engelholm, Skanör, Piteå, Luleå; 10 under 500: Östhammar, Sigtuna, Trosa, Malmköping, Säter, Hjo, Falköping, Kongsbacka, Falsterbo, Östersund. Nota. Städerne äro här classificerade enligt den Folkmängd de ägde år 1810.


Swedala, en Sokn och Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, består af 25.7 Mantal. Jordytan är mycket ojämn, ehuru inga bärg finnas. Jordmånen är en blandning af lera och sandmylla. Tilräckelig skog finnes tilhörig Lindholms, Roslets samt norra och södra Lindweds Gårdar. Utsädet är 1000 tunnor. År 1801 war Folkmängden 1402. Kyrkan är belägen under 55 gr. 31 min. Polhöjd; 1.7 mil från Malmö.

Swedjenäs, en Herregård uti Alster Sokn i Wärmeland, består af 0.25 Mantal, äger 22 tunnors utsäde.

Swedwi, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Snäf[ 776 ]ringe Härad, håller i widd 0.55 qvadr. mil, samt består af 35.3 Mantal. Marken är i det mästa af jämn beskaffenhet. Rådande jordmånen är moblandad lera: Wid pass en tredjedel af Soknen har hjelpelig skog, de öfrige twåtredjedelar nästan alsingen. Utsädet är omkring 400 tunnor af åtskillig slags säd. År 1810 war Folkmängden 992. Kyrkan är belägen under 59 gr. 37 min. Polhöjd; 1.4 mil från Wästerås. De betydligaste Gårdarne heta Walsta och Fogelsjö. Här finnes ock et Järnwärk kalladt Hallsta.

Sveen, en Sokn, är Annex til Findsås Pastorat uti Hordeland i Norge.

Sweg, et Consistorielt Pastorat i Härjedalen, innefattar 4 Soknar: Sweg, Moderförsamling, med Linsele Kapell, Älfros, Lillherrdal och Öwerhogdal, håller i widd 46 qv. mil, samt består af 63 Mantal. Pastoratet utgöres förnämligast af 3 ådalar, omkring Ljusnan, Härjeån och Lafsån. Marken är öweralt ojämn. En myckenhet större och smärre bärg upfylla skogarne. De upodlade trakterne omskifta likaså af dalar och bärgartade höjder. Jordmånen är sand; den utgöres på de flästa ställen af fin mylla och för öfrigt af grus. Skog finnes ej allenast ymnigt, utan äwen til öwerflöd. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2566. — Sweg Sokn består af 28 Mantal. År 1810 war Folkmängden, jämte den i Linsele, 1243, men utom densamma 1021. Kyrkan är belägen wid älwen Ljusnan under 62 grad. Polhöjd; 13 mil från Östersund. — Linsele kyrka är belägen högre up wid samma älf, 3 mil från Moderkyrkan. Folkmängden är 222.

Svelvig, en ansenlig och wacker Lastageplats wid Dramsfjorden uti Strömmen Sokn uti Grefskapet Jarlsberg i Norge. Här är en god winterhamn, hwarest de största skeppen i Dramsfjorden ligga öwer wintern. Härifrån utskeppas träladdningar. Här finnes en Kongl. Tullbetjäning, som hörer under Drammens Tullkammare. En Glasfabrik är här ock, men hwilken endast blåser Buteljer,

Sweneby, på Kartan Swenneby kallad, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Hjälstads Pastorat, samt består af 8.5 Mantal. Marken är något backig. Rådande jordmånen är lera. Små byskogar finnas, af hwilka ägarne hawa något risbränsle. Til timmer och wedbränsle måste årligen sökas utsyning på Kronoskogarne. År 1810 war Folkmängden 165. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Sweneby och Hageby.

Sweneby, en Sätesgård i förenämnde Sokn, innehåller 2 Mantal. Åkerjorden består af tämeligen god lera och något klapur. Äng och bete äro förmånliga. Wäl wårdad skog finnes, men otilräckelig. Fiske idkas i sjön Östen. Mangården består af en wacker huwudbyggning af sten, om 2 wåningar, utom flygelbyggningar, jämte andra hus af sten. En stor och wacker trägård omgiwer mangården på 2 sidor.

Swenljunga, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, innefattar 5 Soknar: Swenljunga, Moderförsamling, Örsås, Ullasjö, Redslared och Rewesjö, Annexer, samt består af 80.5 Mantal. Utsädet är 1184 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2461. — Swenljunga Sokn består af 10.6 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Jordmånen består af sandblandad swartmylla. På [ 777 ]skog är brist. Utsädet är 196 tunnor. År 1805 war Folkmängden 481. Kyrkan är belägen under 57 gr. 31 min. Polhöjd; 9.6 mil från Wänersborg. Den betydligaste Gården heter Torestorp.

Swennarum, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, är Annex til Wrigstads Pastorat, samt består af 34.4 Mantal. Marken är icke särdeles bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är från 12 til 20 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 1214. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Hok och Hubbersta. Här är ock et Järnwärk kalladt Lindefors.

Svenne, en Sokn, är Annex til Flesbergs Pastorat uti Nummedalen uti Budskeruds Amt i Norge.

Swenneby, en Sätesgård uti Örtomta Sokn i Östergötland, består af 3.2 Mantal, äger 35 tunnors utsäde, höbol til 200 lass och däröwer, godt mulbete, ringa skog, något fiske, obetydlig åbyggnad. Därunder lyda 14.6 Mantal Bondehemman och 10 Torp,

Swenneby, en Sokn i Bohusland och Norrwikens Fögderi, wid hawet, är Annex til Qwille Pastorat, samt består af 23.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 615. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Swennewad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Nerike och Skyllersta Härad, innefattar 2 Församlingar; Swennewad, Moderkyrka, och Bo Kapell, håller i widd 3.4 qv. mil, samt består af 62 Mantal. Pastoratet såsom beläget i en skogsort, är mästadelen bärgbundet, men så wäl omkring Swennewads kyrka, som Boholms Herregård är den til en half mils diameter tämeligen jämn. Rådande jordmånen i Swennewads Församling är sand, i Bo är den mera lerblandad. Utsädet är: wete 20 à 30 tunnor, råg 360 à 490, korn 50, hafra 70, blandsäd 110 à 130, ärter 50, potäter 110 à 130. År 1810 war Folkmängden i hela Soknen 2772, men i Moderförsamlingen utom Kapellet 1558. Swennewads kyrka är belägen under 59 grad. 2 min. Polhöjd; 2.1 mil från Örebro. Bo kyrka ligger 1.3 mil från Moderkyrkan. Betydlige Gårdar i Soknen äro Skogaholm och Boholm. Järnwärk äro Haddebo, Gryt, Hjortqwarn, Skoga och Bysta.

Svenning, en Sokn, är Annex til Flesbergs Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.

Swensksund, tilförene Swinnesund kallad, en Sätesgård uti Konungsund Sokn i Östergötland, består af 4 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höbärgning til 300 lass, godt mulbete, föga skog, fiske til husbehof, nödig åbyggnad af trä, liten wacker trägård, några underliggande Bondehemman och Torp.

Swensköp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, är Annex til Huaröds Pastorat uti Gärds Härad i Kristianstads Län, samt består af 6.8 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet och skogstilgången äro lika med Huaröds. Utsädet är 210 tunnor i öpen jord. År 1805 war Folkmängden 400. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Swenstorp, (Stora) en Sätesgård uti Åsaka Sokn i Wästergötland, besås med 15 tunnor råg och hafra, äger höbol til 200 stackar, någorlunda löfskog.

Swenstorp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, är Annex til Tullstorps Pastorat, samt består af 8 Mantal. Marken är å sina stäl[ 778 ]len något högländ, men kan därföre icke kallas bärgaktig, utan mera jämn. På skog är brist. Utsädet af all slags säd kan beräknas til 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 343. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Swenstorp, en Sätesgård uti Odarslöf Sokn i Skåne, består jämte Munkarp som därmed är i sambruk af 6.8 Mantal. Åkerjorden är 269.4 tunnland, all äng 72.3 dito. Munkarps marken til bete 35.8 dito. Tilsamman 377.5 tunnland. Mangården består af en ansenlig grundmurad huwudbyggning, med 2 flygelbyggningar och därwid et åttkantigt torn. Trägården är stor, wacker, wäl indelad, samt med goda fruktträn försedd. Här är ock en wäderqwarn. Under Gården lyda 31.4 Mantal Frälsehemman och 30 Torp. Wid 2 underliggande hemman är god furuskog, 2 sågwärk och 1 mjölqwarn.

Swentorp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, är Annex til Sköfde Pastorat, samt består af 19.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 760. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Sköfde Stad.

Swerkesholm, en Sätesgård uti Ringarum Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, hwaraf 1 är Säteri och 1 rå och rör, äger 18 tunnors utsäde, godt höbol och mulbete, ymnig skog, godt fiskewatn, 1 sågwärk, 3.5 Mantal underliggande Bondehemman och 14 Torp.

Swerkesta, en Herregård uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, består af 2 Mantal, hwaraf 1 är Skatte-Rusthåll och 1 Skattehemman, äger 20 tunnors utsäde, god äng, hjelpelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, hjelpelig trägård. Här är inrättadt et Järnmanufacturwärk, med knipp- spik- och så kalladt swartsmide grundadt på stenkol, emedan skogen är otilräckelig at förse Wärket med träkol.

Swerkerstorp, et Krono-Boställe uti Skärf Sokn i Wästergötland, har fordom warit en Kongsgård.

Sverresborg, en Skans belägen wid Staden Bergen i Norge, är en af dess bäst befästa platser. Han är belägen på en klippa nära til Staden på norra sidan om hamnen, samt försedd med åtskilliga Batterier. Han har bekommit sit namn af Konung Sverre som regerade i Norge år 1193, och hade wanligt wis sit Residens i Bergen.

Swertinge, en berustad Sätesgård uti Östra Eneby Sokn i Östergötland, består af 4 Mantal, äger 32 tunnors utsäde, höbol til 200 lass, tilräckeligt mulbete, hjelpelig skog, wacker åbyggnad af trä, ansenlig trägård, godt fiskewatn i Glan, 1 tegelbruk. Under Gården lyda 2.5 Mantal Frälsehemman och 18 Torp.

Svindal, en Sokn, är Annex til Vålers Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.

Svinesund, et smalt Sund, som från Singelfjorden i Norge går up til Fredrikshald, utgör på denna kant gränseskilnaden mellan Bohusland i Swerige och Smålänens Amt i Norge. Här är et Färgeställe hwarest resande fortskaffas af Färgemän på ömse sidor om Sundet.

Swinhult, en Sokn i Östergötland, och Ydre Härad, är Annex til Wästra Ryds Pastorat, samt består af 23.3 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet är lika med Wästra Ryds, dock finnes här större och ymnigare skog, men mindre utäde, som högst torde kunna räknas til 190 tunnor. Godt utrymme til mulbete och äng finnes, hwarföre boskapsskötsel [ 779 ]är en huwudnäring. År 1810 war Folkmängden 812. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan.

Swinnegarn, en Sokn i Upland, Upsala Län och Åsunda Härad, wid en Fjärd af Mälaren, är Annex til Tillinge Pastorat, håller i widd 0.19 qv. mil, samt består af 19.6 Mantal. Marken är något bärgig, beswärad af grusbackar, med en myckenhet grof gråsten; slättmark utgör dock omkring twåtredjedelar af Soknen. Rådande jordmånen är lera, hwaraf en del är grusblandad och swartmylla. I allmänhet äro här ängarne bördige omkring Mälarens stränder, men längre därifrån mycket magra. På skog är stor brist. Utsädet torde stiga til 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 520. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Haga och Huseby. I Soknen är belägen en källa kallad Swinnegarns eller Sankt Sigfrids källa, hwilken i fordna dagar warit en namnkunnig Hälsokälla, dit ock under Påwedömet Pelegrimsfärder bliwit anstälde wid korsmässotiden, hwarest många widskepelser bliwit föröwade, och sker, hwarje Helga Trefaldighets afton ännu, ej allenast af Allmogen häromkring, utan äwen från fjärmare håll, på flera mils afstånd, til många 100 människjor, en widskepelig walfärd, at wid solens nedergång och dess påföljande upgång finna af watnets drickande bot för alla slags krämpor och sjukdomar.

Swinsta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Bankekinds Härad, består af 46.6 Mantal. Marken är på sina ställen mycket bärgaktig, men ungefär halwa Soknen jämn både til åker och äng. Rådande jordmånen består i det mästa af lera, dock finnes här och där något swartmylla och sandjord. På de flästa ställen i Soknen finnes skog til hägn och stängsel, samt wedbrand til husbehof. Utsädet af all slags säd är 400 tunnor, utom potäter som allestädes mer och mindre sättas. År 1810 war Folkmängden 1158. Kyrkan är belägen under 58 gr. 32 min. Polhöjd; 1.2 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Grefsten och Strömsbro.

Svukkufjäld, et ganska högt fjäld med en rund klint kallad Svukkustöt, uti Engedals Församling uti Österdalen i Norge, nära til Swenska gränsen, är 756 famnar högt öwer den nära därintil liggande och ganska högt belägna sjön Fämund.

Swärdsjö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Kopparbergs Fögderi, innefattar 3 Församlingar: Swärdsjö, Moderkyrko- Enwiks Kapells- och Swartnäs, Järnwärks-församling, håller i widd 12.2 qv. mil, samt består af 48.6 Mantal. Marken är öweralt ojämn, bärgaktig, samt genomskuren af sjöar och strömar, som giwa orten med sina många omwäxlingar et behageligt utseende. Af sjöar finnes här öwer 300 större och smärre, bland hwilka Balungen, Swärdsjön och Ågsjön äro de största. Jordmånen är omskiftande, ingen rådande på något ställe, utan ofta finnes på et litet åkerstycke både lera, sand, wattjord, och på de aflägsnare ställen i Soknen jämwäl skogsjord. Men i Swartnäs Finmark finnes ingen lera. Soknen har ymnigt af hwarjehanda slags skog, äwen finnas uti de aflägsnare sokneskogarne furu och storwärksträn. Utsädet af alla slags säden: Wete, råg, korn, hafra, blandsäd, ärter, potäter och lin är 1660 tunnor. År 1810 war Folkmängden i hela Sok[ 780 ]nen 4641, däraf 3356 i Moderförsamlingen och 1285 i de bägge andre Församlingarne. Kyrkan är belägen wid Swärdsjön, under 60 gr. 44 min. Polhöjd; 2.2 mil från Falun. Den betydligaste Gården i Soknen är Swartnäs Järnwärk. Här finnes ock en liten wäl odlad Skattejords Ägendom om 0.2 Mantal, med wacker åbyggnad af trä. Utsädet är något öwer 10 tunnor, uti circulationsbruk. Äwenwäl finnas här en Koppargruwa Compagnie Gruwan kallad, med en år 1810 anlagd Kopparhytta, Sundborns Bärgsmän tilhörig och af dem i sednare tider påfunnen och uptagen.

Swärsta, en Sätesgård uti Betna Sokn i Södermanland, äger nära 30 tunnors utsäde, någorlunda godt höbol, swag skog, wacker trägård.

Swärtuna, på Kartan Swärta kallad, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad, är Annex til Allhelgona församling i Nyköping; håller i widd 1.01 qv. mil, samt består af 44.3 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet äro anförde wid Artikeln Allhelgona. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1233. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Sjösa och Husby. Här finnes ock Järnwärket Norshammar, Masugnen Ullaberg samt Förla Gruwa.

Sya, en Sokn i Östergötland och Wifolka Härad, är Annex til Östra Tollsta Pastorat, samt innehåller 14.9 Mantal. I denna Sokn som består af slätt- och til någon del af skogsbygd är marken i skogsbygden nog bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är lera. Större delen af Soknen har hjelpeligt af skog. Utsädet är 275 tunnor. År 1810 war Folkmängden 331. Kyrkan är belägen 0.5 mil fr. Moderkyrkan.

Sygne, et Pastorat uti Mandals Amt i Norge, innefattar 2 Soknar: Sygne, Moderförsamling, och Grebstad, Annex. De fläste Inbyggarne nära sig af fiskeri, hwaribland hummerfångsten är den betydligaste. År 1801 war Folkmängden 1764.

Sylfjäldet, et högt Fjäld beläget uti gränsen mellan Tydals Sokn i Norge och Undersåkers Pastorat uti Jämtland. Detta fjäld har många höga spitsar och toppar, bland hwilka den södra toppen håller 1180 famnars höjd öwer hawet.

Sylling, en Sokn, är Annex til Liers Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.

Sylte, en Sokn, är Annex til Vedöens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Gårdarne äro wackra och wälbygda.

Syndelv, en Sokn, är Annex til Nordals Pastorat uti Söndmörs Fögderi uti Romsdals Amt i Norge.

Synnerby, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, innefattar 3 Soknar: Synnerby, Moderförsamling, Skalmäja och Gerum, Annexer, samt består af 49.8 Mantal. Utsädet är 1500 tunnor, mästadelen hafra. Lin och hampa odlas wäl, men afkastningen förslår ej til husbehof. Potäter, kål och morötter planteras öweralt äwen af fattigt inhysesfolk, som wanligen hawa sina små trägårdar, där sängar för dylika jordfrukter, mellan äpple- päron- plommon- och kersbärsträn, inrättas. Näst åker- och ängsskötseln är man här också angelägen om Biawelens förkofran. År 1810 war Folkmängden 1524. År 1780 war densamma 1260. — Synnerby Sokn består af 19.5 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 600 tunnor af all slags säd. År 1810 war [ 781 ]Folkmängden 672. Kyrkan, bygd af huggen sten, försedd med torn, 3 klockor och urwärk, är belägen under 58 gr. 23 min. Polhöjd; 4.7 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdarne heta Entorp, Siggetorp och Myra.

Syredalen, en stor bebodd Dalsträckning mellan Jedderen och Dalernes Fögderi uti Stavangers Amt och Listers Fögderi uti Mandals Amt i Norge. Genom Dalen löper en ansenlig å kallad Syreån, som är 14 mil lång. Wid Gården Dorge gör ån et betydligt stort wattufall, förutan några smärre på andra ställen.

Syrevåg, en liten Lastageplats uti Jedderen och Dalernes Fögderi uti Stavangers Amt i Norge, bebos af 10 à 12 hushåll.

Sålla, en Herregård uti Sjögesta Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal Frälse, 1.5 d:o Rusthåll och 0.5 dito Augment, utom 0.5 dito Augment uti Sjögesta by. Sålla för sig sjelft eller de 3 förstnämnde Mantalen äga 50 tunnors utsäde, samt 10 à 11 Torp dessutom, hjelpeligt höbol, en på slätten ansenlig granskog til husbehof, någorlunda ansenlig men gammal mangårdsbyggnad af trä, en icke obetydlig trägård.

Sånarp, en Sätesgård i Östergötland.

Sånga, et Regalt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Färentuna Härad, innefattar 2 Soknar: Sånga, Moderförsamling, och Skå, Annex, samt består af 56 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ganska ringa eller nästan ingen. Utsädet är 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1062. — Sånga Sokn håller i widd 0.26 qv. mil, samt består af 30 Mantal. Kyrkan är belägen under 59 grad. 21 min. Polhöjd; 1.8 mil från Stockholm. Den ansenligaste Gården är Swartsjö Kongs-Ladugård; andre Gårdar af någon betydenhet heta Säby och Torslanda.

Sånga, en Sokn i Ångermanland. och Södra Fögderiet, belägen på wänstra sidan om Ångerman-älwen, är Annex til Boteå Pastorat, samt består af 7.5 Mantal. Jordmånen och marken samt skogstilgången äro af lika beskaffenhet som wid Artikeln Boteå nämnde äro. Bland Soknarne i Boteå Pastorat tyckes åkerbruket här wara bäst lönande. Likaså är godt utrymme för boskapsskötsel. Sokne-Allmänningen utgör 3780 tunnland. Utsädet är 45 tunnor. Sädes-afkomsten skattas til 350 à 360 tunnor. År 1810 war Folkmängden 193. Kyrkan är belägen wid älwen, 1.2 mil från Moderkyrkan.

Såtenäs, en Sätesgård uti Tun Sokn i Wästergötland, äger något öwer 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, ansenlig trägård.

Säbrå, en Sokn i Ångermanland och Södra Fögderiet, är Praebende Pastorat åt Biskopen i Härnösands Stift, samt består af 51.3 Mantal. Marken är ganska bärgaktig; det är endast wid en wik af hawet som ögat möter en slätt, ungefär en fjärdedels mil lång. Rådande jordmånen är lera, på somliga ställen blandad med sand. Tilgången på skog är föga mer än hjelpelig; och måste somlige byar af sina grannar köpa både wed och timmer. Skärgården utanför denna Sokn har flera holmar och wikar, hwilka giwa orten nog behaglighet. Almogens näringsmedel äro åkerbruk, boskapsskötsel, fiske och wäfnad. Åkern har i sednare tider bliwit ökad och förbättrad. Större delen af Sokneboerne [ 782 ]har säd til husbehof, så at ej många behöwa köpa. Utsädet är 75 tunnor råg, 600 d:o korn, däribland något litet blandsäd och hafra, 20 dito ärter, 30 dito potäter. Boskapsskötseln är lönande, men inskränkt i anseende til knapt mulbete wid byarne mot hafssidan. Fiske är en god näringsgren; utom wanliga fiskeslag, som fångas i sjöar och strömar idkas jämwäl strömmingsfiske i hawet. Wäfnaden har i sednare åren tiltagit, särdeles med finare och gröfre lärft. Wid en egendom är anlagd en stor trägård, planterad med 100 fruktträn. På Biskopsgården är nyligen upförd en ansenlig byggning af trä, 24 famnar lång och 6 bred, om 2 wåningar. Wattuwärk bestå endast i mjölqwarnar och sågwärk. I Gåda ån är en Tullqwarn med 4 par stenar; och en dylik med 2 par stenar i Ålands ån. År 1810 war Folkmängden 1757. Kyrkan, som är ljus och prydlig, samt en af de wackraste i landet, är belägen under 62 gr. 39 min. Polhöjd; 0.6 mil från Härnösand.

Säby, en Sätesgård uti Järfella Sokn i Upland, äger 25 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog, ansenlig mangårdsbyggnad, om 2 wåningar, med 2 flygelbyggningar, ansenlig trägård.

Säby, en Sätesgård uti Sånga Sokn i Upland, äger öwer 20 tunnors utsäde,

Säby, en Sätesgård uti Wärmdö Sokn i Upland.

Säby, en Sätesgård uti Aspö Sokn i Södermanland, äger 20 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af sten, god trägård med orangeri.

Säby, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Snäfringe Härad, håller i widd 0.24 qv. mil, samt består af 25 Mantal. Marken är til större delen jämn, utom några smärre högder och backar. Rådande jordmånen är lera, här och där någon lättjord. På skog är i allmänhet brist, utom et eller annat hemman, som har hjelpelig tilgång på gärdsle och wedbrand. Utsädet är 200 tunnor. År 1810 war Folkmängden 513. Kyrkan är belägen under 59 gr. 32 min. Polhöjd; 1.4 mil från Wästerås. Den betydligaste Gården heter Mölnetorp. I Soknen är belägen Utnäs, Campementsplats för Lifregimentet. Härwid äro belägne Regiments-Commissariens Boställe, en liten snygg och rappad träbyggning, med flere större magasiner och et sjukhus, utan skog.

Säby, en Sätesgård uti Wist Sokn i Östergötland, äger, enligt en handskriwen upgift endast 20 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af sten, trägård til husbehof; — Enligt Broocmans Beskrifning öwer Östergötland, består den af 8.4 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, höbärgning til 800 lass, tilräckeligt mulbete, ansenlig skog, huwudbyggning af sten, men flygelbyggningar af trä, wacker trägård med drifhus, god humlegård, mjölqwarn med 2 par stenar, 1 stålqwarn, 1 sågwärk och 1 knipphammare. På Gårdens ägor äro 30 torp och därunder lyda 13.7 Mantal Bondehemman.

Säby, en Sokn och Regalt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och norra Wedbo Härad, wid sjön Sommen, består af 124.2 Mantal. Marken är til det mästa högländig, til en wida mindre del sumpig, til ytan bärg- och sandaktig, med öweralt omskiftande högder och dälder. Rådande jordmånen är sandmylla. Skogen lämnar hjelpeliga [ 783 ]tilgångar. Öpna åkerjorden utgör 1940 tunnland. Utsädet beräknas til 4 tunnor på Mantalet, eller 500 tunnor på Soknen. År 1810 war Folkmängden 3010. År 1805 war densamma 3066. Då underhöllos här 490 hästar, 980 kor, 1220 ungnöt, 1600 får. Kyrkan är belägen under 57 grad. 59 min. Polhöjd; 4.7 mil från Jönköping. De betydligaste Gårdarne heta Gripenberg, Mörbylund, Traneryd, Restad, Tranås, Gransbo och Abonäs. Wid Tranåsqwarn är et litet Järnmanufactur-wärk.

Säby, en Sätesgård uti Skärsta Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol, skog til husbehof, prydlig mangårdsbyggnad af trä, rappad, god och wacker trägård.

Säby, en Sätesgård uti Berga Sokn i Wästergötland, wid Wänern, består af 6 Mantal, äger 120 à 130 tunnors utsäde, däraf mellan 40 och 50 tunnor wintersäd och dubbelt wårsäd, 12 lispund klöwersådd, ymnigt höbol til 650 Wadsbo-korgar, godt mulbete, ansenlig skog, skönt fiske, gammal och förfallen mangårdsbyggnad af trä, stor och wacker trägård, nybygd ladugård af gråsten, af 380 alnars längd och 30 alnars bredd, 1 tegelbruk.

Säby, en Sätesgård uti Wing Sokn i Wästergötland, förmedlad från 3 til 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde af åtskillig slags säd uti 4 gärden, då det femte trädes, äng til något öwer 100 stackar, hjelpelig gran- furu- och löfskog. Åbyggnaden består af 1 huwudbyggning af trä, om 2 wåningar, med flygelbyggningar. Denna egendom har, utan at wara Fidei Commiss, öwer 300 år oafbrutet tilhört Oxehuwudska slägten.

Säby, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Rönneberga Härad, är Annex til Härslöfs Pastorat, samt består af 9.2 Mantal. Marken är jämn och något sumpig. Jordmånen är bördig, bestående af lera och swartmylla. Utsädet är 350 tunnor. På skog är brist. År 1805 war Folkmängden 327. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Säbyholm, en berustad Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 6.25 Mantal, äger öwer 200 tunnors utsäde i bördig åker, god äng och betesmark, mangården består af 2 flygelbyggningar af korswärk, med en ansenlig trägård. Ladugårdshusen likaledes af korswärk. Gården har 16 husmän som göra dagswärke och håller 3 Ryttare.

Säbyholm, en Sätesgård i Upland.

Säbylund, en Sätesgård uti Kumla Sokn i Nerike, äger 30 tunnors utsäde, sidländta ängar, hwaraf bärgas 130 lass hö, hjelpelig skog, en stor mangårds huwudbyggning af trä, 2 wåningar hög, och innehållande 23 rum, utom 2 stora och wackra förstugor, brädslagen och wit anstruken, tämeligen ansenlig trägård, med en wacker lustpark.

Säböe, en Sokn, är Annex til Mangers Pastorat uti Hordeland i Norge.

Säböe, twå wackra Gårdar belägna uti dalsträckninqen Bondal, wid en å, uti Romsdals Amt i Norge.

Säckesta, en Sätesgård uti Trästena Sokn i Wästergötland, äger 40 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, wacker åbyggnad af trä, stor och fruktrik trägård.

Sädshult, en Sätesgård i Småland och Kalmare Län, är Boställe åt Second Chefen wid Smålands Cavalleri Regimente.

[ 784 ]Säfla, en Sätesgård uti Näs Sokn uti Åsunda Härad i Upland, äger öwer 36 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, tarwelig skog, obetydlig åbyggnad.

Säfsered, en Sätesgård i Wästergötland.

Säfsjö, en Sätesgård uti Ljunga Sokn i Småland.

Säfsjö, en Sätesgård uti Lenhofda Sokn i Småland, består af 6.2 Mantal, äger 25 à 26 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, ymnig skog. — Med Gården är förbundet Järnwärket Säfsjöström liggande 0.25 mil därifrån. Det består af en masugn, 1 stångjärnshammare med 1045 skeppunds smide, samt 4 spikhamrar. Här är ock et trådrageri, 1 Pappersfabrik, 1 sågwärk och en mjölqwarn. Malmen hämtas från botnen af några nästgränsande sjöar.

Säfsnäs, på Kartan Säfsen kalladt en Sokn och Regalt Pastorat i Dalarne och Fögderiet Wästerdalarne, har tilförene warit Annex til Nås Pastorat, samt håller i widd 5.4 qv. mil. Marken omskiftar af bärg, dalar och sjöar. Inga slätter finnas, annat än stora och ofruktbara mossar. Jordmånen består af finare och gröfre sand. Ingen lera finnes i Soknen, utom på et enda ställe, om allenast några famnars widd, som dock är mycket sandblandad. God tilgång finnes på skog af gran och tall, men björk börjar nog minskas. Åkerbruket är ännu i sin linda; allenast omkring 350 tunnor utsås årligen, hwaraf mindsta delen råg, men mäst korn och blandsäd; Rågsädet tiltager dock ständigt. Folkmängden är omkring 1600. Inom Soknen finnes ingen Herregård eller betydlig landtegendom icke hellet någon skattelägenhet öwer et tredjedels Mantal, utan bestå de til åker upbrutne jordfläckar mästadelen af oskattlagde Torpställen, hwilkas åboer äro de härwarande Järnwärkens kolare. 2 Järnwärk finnes i Soknen: Fredriksberg med dess tillydande Annafors och Hytta Ulriksberg; samt Grawendal med dels tilhörige Thejforsen och masugn Strömsdal. Kyrkan är belägen under 60 gr. 6 min. Polhöjd; 8 mil från Falun och 3.5 mil från Nås kyrka.

Säfstaholm, en Sätesgård rå och rör uti Wästra Wingåker Sokn i Södermanland, består af 3 Mantal, äger nära 30 tunnors utsäde til en tredjedel i bättre lera, samt til twåtredjedelar i dels björklera, dels mosand, swagt höbol, til det mästa af sidwall och kärr, tilräckelig skog. Mangårdsbyggnaden af sten är prydlig och ofelbart en af de brillantaste i Riket. Trägården är föga betydlig och i sednare tider anlagd.

Säkken, en ansenlig Ö om 1.5 mils omkrets uti inloppet til Romsdals-fjorden i Norge. På ön ligger en ansenlig Gård kallad Säkkenäs, som har en wacker trägård.

Säl, en Sokn, är Annex til Våge Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Sälboda, et Järnwärk uti Gunnarskog Sokn i Wärmeland, äger 600 skeppund stångjärnssmide, tämeligen ansenlig mangårdsbyggning af trä, men mindre fördelaktig tilgång på kol.

Sälboe, et Pastorat i Norge, södra Trondhiems Amt och Fögderiet Strinden, wid gränsen til Jämtland, består af 2 Soknar: Sälboe, Moderförsamling, och Tydal, Annex, samt håller i widd circa 24 qv. mil. Det utgör en Dalsträckning omkring älwen Nean. Den bästa och folkrikaste delen af Huwudsoknen ligger omkring östra ändan af den stora Sälboe sjön och et stycke där åwanföre. Inwånarne kallas Sälbyggare, hwilka [ 785 ]enligt allmän sägen skola hänleda sin härkomst från Finnar, hwilka här bosatt sig efter Digerdöden, emedan nästan alla Sälboes inbyggare woro bortdöde. De äro i lefnadssätt, sinnelag, klädedrägt och uttal, aldeles skiljda från Bönderne i Kläboe Prästegäll, som ligger nedanföre och Tydalingarne, som bo åwanföre. De äro goda skyttar, i synnerhet skjuta de många björnar, hwilkas kött de spisa. Bärgen innehålla goda sorter stenar, tjänlige til qvarnstenar, hwilka inbyggarne tilhugga och i myckenhet föra til Trondhiem til försäljning. — I Soknen är ock belägen en Koppargruwa, med tilhörigt smältwärk, kalladt efter Soknen Sälboe Kopparwärk; som har 3 smältugnar och 1 gårugn. Denna gruwa uptogs år 1713, men har några gånger bliwit nedlagd, emedan Wärket drefs med förlust. På 10 år 1763–1772 har koppartilwärkningen warit 2642 skeppund. År 1781 tilwärkades 216, och år 1791 inalles 352 skeppund gårkoppar. År 1801 war Pastoratets Folkmängd 3184. År 1769 war densamma 2404. Sälboe kyrka är en vacker byggning af sten med en hög spira. Hon är belägen wid sjön under 63 gr. 12 min. Polhöjd; 4 mil från Trondhiem. I Soknen ligger en ansenlig sjö kallad Sälboe Sjön om 1 qv. mils widd, uti hwilken faller älwen Nean och löper därutur under namn af Nidälven. Han är på bägge sidor, omringad med höga bärg, hwilka äro bewuxne med ansenliga skogar. Mot östra ändan grenar han sig i 2 bugter, uti den ena af hwilka ligger en holme kallad Hå Öja, hwilken förmodligen är den Kongsholm som omtalas i Kong Sverres Historia. Öwer denna sjö sker en idkelig fart både sommar och winter, med koppar, proviant och i synnerhet med materialier, til och ifrån Kopparwärket, samt med timmer och bräder från Tydalen och Sälboe til Trondhiem.

Sällerhög, en Sätesgård i Wästergötland.

Sälleryd, en Sätesgård i Småland.

Sällerås, en Sätesgård uti Länghems Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 26 tunnors utsäde, mäst wårsäd, höbol til 180 lass, obetydlig skog, förfallen mangårdsbyggnad.

Sällstorp, en Sokn i Halland och Wiske Härad, är Annex til Weddige Pastorat, samt består af 15.2 Mantal. Den odlade marken är jämn; utmarken bärgaktig. Rådande jordmånen är lera och lermylla. Norra delen af Soknen har hjelpelig skog; den öfriga lider brist därå. Utsädet är 260 tunnor. År 1805 war Folkmängden 418. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Sälna, en Sätesgård i Upland.

Sälöe, et Pastorat uti Fjordefylke i Norge, består endast af en Sokn med sin kyrka kallad Sälöe eller Hove, samt et Kapell på en liten Ö kallad Vågsöe. Detta Prästegäll ligger längs utmed hawet. Yttersta delen däraf kallas Statland, hwarpå Landtudden Stat ligger. Här finnes ingen skog, och sädesäringen är ringa; men boskapsskötseln är god och fiskeri är en betydlig näring för Almogen, som i allmänhet är förmögen. År 1801 war Folkmängden 2151.

Sälöe, en ganska god Hamn, en fjärdedels mil från Lindesnäs uti Mandals Amt i Norge. Han är i Norrska Historien bekant däraf, at år 1066 låg Konung Harald Hårdråde där med 200 skepp, förutan provi[ 786 ]antskepp och skutor; och år 1207 lågo Konung Inge och Håkan Jarl där med sina skepp.

Sälöe, en Ö uti Fögderiet Söndhordlän uti södra Bergenhus Amt i Norge. På Gården Sälsöens mark är et marmorbrott af mycken betydenhet, hwilket innehåller blå och wit marmor i stor mängd.

Säm, på Kartan Sem kallad, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är Annex til Skölweneds Pastorat, samt består af 8.7 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är sandaktig. På skog är mycken brist. Utsädet är 90 à 100 tunnor. År 1805 war Folkmängden 159. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Sämsholm, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1 Mantal, äger 15 à 18 tunnors utsäde, ansenligt höbol, men mycket widlyftigt at afbärga, någon skog af barr- och löfträn på ägorna, medelmåttig åbyggad af trä, hjelpelig trägård.

Sämb, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Gällsta Pastorat, samt består af 18.1 Mantal. Marken är i allmänhet jämn, likwäl något blandad med höjder. Jordmånen är mästadelen sandmylla. På skog lider Soknen i allmänhet brist. Utsädet af råg, korn, hafra och potäter är 216 tunnor. År 1805 war Folkmängden 465. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Attorp och Toarp.

Sännås, en Sätesgård uti Wilsta Sokn i Småland, äger 20 tunnelands utsäde, hjelpeligt höbol och skog, hjelpelig åbyggnad af trä.

Säresta, et Regalt Pastorat i Wästergötland och Mariestads Län, innefattar 5 Soknar: Säresta, Moderförsamling, Håle och Täng, Annexer, alla 3 belägna i Åse Härad, Bjärby och Flakeberg, liggande i Wiste Härad, samt består af 64.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1692. — Säresta Sokn består af 18.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 530. Kyrkan är belägen under 58 gr. 24 min. Polhöjd; 7.2 mil från Mariestad.

Särna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne, Distriktet Österdalarne och Fögderiet Åwansiljan, innefattar 2 Församlingar: Särna, Moder- och Idre, Kapells-Församling, samt består af 2.6 Mantal. Soknen utgör til större delen en ådal omkring öwersta delen af Österdalälwen, samt til mindre delen en dalsträckning omkring Wästerdalälwen, som här kallas Fuluälwen. Hon är den största ej allenast i Swealand, utan ock i Götaland. Hon håller i längd 9 mil, i medelbredd 5 och i widd 42 qv. mil. Marken är upfyld med stora fjäldbärg, af hwilka de märkwärdigaste äro Fulufjäldet, som tar sin början i Lima Sokn och slutas wid Flöttningen i denna Sokn, samt utgör en sträcka af 9 mil, med en bredd af 1 à 1.5 mil, Städjan, Wenfjäldet, Salfjäldet, Sylfjäldet, utom flera andra som äro märkwärdige för deras höjd och storlek. Mellan fjälden finnas dels stora mossar, dels widsträckta hedar, smärre bärg och härliga betesmarker. Jordmånen är dels stenblandad römylla, dels sand. På skog är et rikeligt förråd. Utsädet är omkring 40 tunnor, mäst småkorn, som här wäxer de år då frost icke tidigt infaller. Emedan sädesäringen är nog mislig, så är boskapsskötsel Almogens förnämsta näringsgren. I afsigt at utsmida det myrjärn som här finnes i stor myckenhet hawa Sokneboerne begynt upbygga en hamma[ 787 ]re, hwilken byggnad sedan blef fortsatt til Soknens nytta, så at något smide en liten tid idkades; men swårigheten at få folk, som förstod denna handtering, at triwas på denna aflägsna ort, gjorde at denna nyttiga anläggning afstadnade och det påbegynta Järnwärket Galån kalladt, beläget en half mil söder om Soknekyrkan är nu til det mästa förfallet. År 1810 war Folkmängden i Moderförsamlingen 468, och i Kapells-församlingen 165, tillamman 633. Befolkningen är således 15 människjor på qvadrat milen, och på hwarje Mantal belöper sig 243 personer. Soknekyrkan är belägen vid en ansenlig sjö, som är en utwidgning af Österdalälwen, under 61 gr. 42 min. Polhöjd; 18 mil från Falun. Soknen har i fordna tider lydt under Sweriges Krona, kom sedermera under Norge, men blef år 1644 utaf Soknemän från Älfdalen, Wenjan och Mora eröfrad, samt uti Fredstraktaten som år 1645 afslöts med Danmark, Swerige tilerkänd.

Särslöf, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, är Annex til Görslöfs Pastorat, samt består af 9 Mantal. År 1805 war Folkmängden 227. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan.

Särsta, en Sätesgård i Upland.

Särö, en Sätesgård uti Släp Sokn i Halland, belägen wid hawet, äger 20 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, ansenlig och wacker mangårdsbyggning af trä, medelmåttig trägård.

Säter, en Stad i Dalarne och Säters Fögderi, belägen under 60 grad. 19 min. Polhöjd, vid en liten å, som här faller i sjön Ljustern, 19.4 mil från Stockholm och 4 mil från Falun. Staden är tämeligen regulier, med merendels räta gator, samt håller i widd 28 tunnland. Gator och gränder äro 14, af hwilka 5 gå efter längden och 9 efter bredden af Staden. De flästa af dem äro räta. Han innehåller 109 tomter, de publika inberäknade. År 1810 war hushållens antal 135 och Folkmängden 467, däraf 189 woro mankön och 278 qwinkön. År 1800 war Folkmängden 430. Inbyggarnes näringsfång består uti jordbruk, handtwärk och handel. En del af Borgerskapet idkar Bärgslags-handel mäst i Norrbärke och Grangärde, samt wid Tackjärnshyttorne i Tuna. Några Bärgsmän från Husby hitlämna sit stångjärn. Tackjärnet försäljes härifrån mästadelen til Gefle, och de omkringliggande Järnwärken, men stångjärnet försändes til Wästerås och så widare til Stockholm. Antalet af Handelsmän är omkring 10 och af Mästare 45 uti 15 särskildta handtwärk. I Staden finnes ock en Sämskmakarestamp, 1 sågwärk och 1 mjölqwarn med 4 par stenar. Stadens numer bland Rikets Städer är 88. Marknad hålles här den 20 Januari, enligt Almanackan, enligt Tunelds Geografie den 2 October. Staden är skyldig at hålla 6 ordinarie Båtsmän med sin fördubbling. År 1810 underhöllos i Staden 18 hästar, 4 oxar, 80 kor, 12 ungnöt, 100 får. — Stadens mark utgör 420 tunnland, däraf åkerjord 261, slotterland 99, beteshagar och backar 160. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Årliga utsädet kan ej så noga bestämmas, emedan här brukas circulation, då det ena året kan utsås mer det andra mindre. Såsom et medeltal kan man räkna årliga utsädet af råg til 25 tunnor, af korn och hafra til 200 dito. Inom Stadens Distrikt finnes [ 788 ]ingen Herregård, men wäl inwid Staden et Järnmanufacturwärk, hwarest äro 4 spik- och 2 Plåthamrar, en för ugn och en för härd. Ämnesjärnet fås ifrån 2 nära intil belägna stångjärnssmedjor med 3 härdar och 2 hamrar. Benämningen på detta Järnwärk är Säters Manufacturwärk. Därwid är ingen mangårdsbyggning. Ägarne til Wärket, hwilka bo i Stockholm hawa en Gård i Staden hwarest de wistas när de någon gång om året uppehålla sig här. Denna Gård är passabel och har en snygg trägård. — Staden utgör jämte Säter Sokn et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 1985 inwånare.

Säter, en Sokn, belägen omkring Staden och förenad därmed til et Pastorat, håller i widd 1.4 qv. mil, samt består af 19.4 Mantal. Marken är til en del jämn, til en del bärgaktig, och på flere ställen finnas djupa dalar. Rådande jordmånen är sandmylla,. Af skog är tilräckeligt, äwen til kolning, hwarföre månge Sokneboer sysselsätta sig därmed och afsätta sina kol wid Manufacturwärket nära Staden. Uti Soknen är circulationsbruk öfligt, hwarföre årliga utsädet ej så noga kan utsättas, dock torde wäl kunna utsås om året circa 70 à 80 tunnor råg och 600 tunnor wårsäd, merendels hafra. År 1810 war Folkmängden 1518. Soknen nyttjar Stadens kyrka til sin Gudstjänst. Den betydligaste Gården i Soknen är följande:

Säters Kongsgård, som är Boställe åt Second-Chefen wid Dal-Regimentet. Utsädet därwid är mellan 7 à 8 tunnor råg och omkring 50 tunnor korn och hafra. Höbolet är ymnigt. Skog finnes hjelpeligt. Mangårdsbyggningen af trä är passabel. Därwid är en trägård, hwaruti några hundrade fruktträn äro planterade. — I Soknen är en uråldrig Järngruwa benämnd Bispberg, hwars beskaffenhet ses wid denna Artikel. Därwid är en prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en trägård. Af skog är här hjelpeligt. På et ställe i Soknen är ock en masugn kallad Nisshyttan, hwarest tackjärn tilwärkas flera månader om året. Mangården därwid är passabel. Trägården är snygg men ej ansenlig. Til Wärkets drift är ymnigt af skog.

Säter, en Herregård uti Alster Sokn i Wärmeland, äger 4 tunnor höst- och 40 tunnor wårutsäde, skog til nödig wedbrand och gärdselfång, förswarlig åbyggnad.

Säter, en Sätesgård uti Kila Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger 55 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, liten skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, nyligen upförd.

Säter, et Rusthåll uti Motala Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höbärgning mellan 90 och 100 lass, förträffeligt bete, stor skog, förswarlig åbyggnad af trä, hjelpelig trägård.

Säter, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Horns Pastorat, samt består af 22.3 Mantal. Soknen, belägen på östra sluttningen af bärget Billingen, har god-sandmylla, dock i allmänhet beswärad af källådror, så at höstsädet ofta på en del misslyckas, mycket sten och stenrör. Utsädet på Mantalet är 10 à 12 tunnor. Här finnes hårdwallsängar prydda med många slagss blomster, samt bewuxne med ek, kersbersträn, apel, ask, oxel, lönn, rönn, hagtorn, björk, al, hassel och andra slags trän. Soknen har fördelaktig wedbrand utur sina på löfskog rika ängar, jämwäl godt bete för boskapen. Bärget Billingen utgör ena grän[ 789 ]sen för Soknens odalägor. På dess högsta högd åt norr, som här sänker sig är en fri utsigt åt 3 sidor. Stället kallas Gråmur, hwarifrån man med kikare kan se Wänern, Lidköping, Mariestad, Torsö, nästan alla i Wadsbo belägna kyrkor samt Wastena. År 1810 war Folkmängden 598. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Mulltorp, Stångsäter, Stommen och Ingasäter.

Säter, en Sätesgård uti Nordals Härad i Dalsland.

Säterbo, en Sokn i Wästmanland, Wästerås Län och Åkerbo Härad, är Annex til Arboga Pastorat, håller i widd 0.55 qv. mil, samt består af 22.5 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen består, så til åker som äng, af god lera, utom 2 hemman Tyringe och Findla belägne nära sjön Hjelmaren, där marken är ojämn och jordmånen bestående af skogsmylla, blandad med lera, samt kärrängar. Gårdarne i Soknen äga dels ymnig dels tilräckelig skog. Utsädet är 220 tunnor. År 1810 war Folkmängden 582. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Arboga. De betydligaste Gårdarne heta Reutersberg och Sjölunda. I Soknen är beläget Hjelmare Slusswärk. Därtil höra 2 hemman: Hällby 1.25 Mantal, Boställe för Inspectoren, och Lilla Wallby, 1 Mantal, Boställe för Byggmästaren, med hjelpelig skog. Til Slusswärket hörer en liten Allmänning, Graf-Allmänningen kallad. Där är äwen en Tullqwarn med 3 par stenar, och sågwärk med 1 blad. Å Hellby ägor finnes en hög kulle uti en hage, på hwars midt ses grundstenar efter 2 ringmurar, den större af 8 och den mindre af 6 alnars diameter. Troligt synas desse wara fornlämningar efter något Wikinga Fäste. På hemmanen Stora Wallby och Oppeby skog finnes et högt bärg, Waggehällen kalladt, som är något flackt åwanpå och bewuxet med marbuskar i bärgskreworne. Från detta bärg kunna 12 kyrkor ses.

Sätersta, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad. innefattar 2 Soknar: Sätersta, Moderförsamling, och Bogsta, Annex, håller i widd 0.58 qv.mil, samt består af 35.6 Mantal. Utsädet är 350 tunnor. År 1810 war Folkmängden jämnt 900. — Sätersta Sokn håller i widd 0.28 qv. mil, samt består af 16.25 Mantal. Marken är mästadelen bärgaktig, til någon del jämn. Rådande jordmånen är lera. Hälften af de i Soknen warande hemman äga hjelpelig skog, men de öfrige lida därpå stor brist. Utsädet är 160 tunnor. År 1810 war Folkmängden 446. Kyrkan är belägen under 58 gr. 54 min. Polhöjd; 1.8 mil från Nyköping.

Sätila, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, innefattar 2 Soknar: Sätila, Moderförsamling, och Hysna, Annex, samt består af 68.8 Mantal. Utsädet är 1210 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2837. — Sätila Sokn består af 43.3 Mantal. Marken är til större delen ojämn och bärgaktig, samt i allmänhet mindre bördig. Rådande jordmånen är swartmylla blandad med sand. Soknen lider til det mästa brist på skog. Utsädet är 760 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1588. Kyrkan är belägen wid sjön Lygneren, under 57 grad. 32 min. Polhöjd; 8.7 mil från Wänersborg. De betydligaste Gårdarne heta Bosgården och Strömma. Dessutom finnes i Soknen 1 tegelbruk.

Sätra, et Rusthåll uti Ed Sokn i Upland, wackert belä[ 790 ]get wid en wik af sjön Skarwen, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, nödig åbyggnad af trä, med en trägård.

Sätra, et Rusthåll uti Näs Sokn uti Ulleråkers Härad i Upland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, prydlig huwudbyggning af trä, nyligen upförd, wacker trägård.

Sätra, en Hälsobrunn uti Kila Sokn i Wästmanland, inwid gränsen til Fläckebo Sokn 1 mil från Sala Stad. Här äro 5 källor. Orten är bebygd med flera wackra och beqwäma hus för Brunnsgästerne. Hälsobrunnen uptäcktes år 1700 och har sidan den tiden af et ansenligt antal Brunnsgäster hwarje år med båtnad bliwit nyttjad emot hwarjehanda slags sjukdomar. Brunnen med dess tilhörigheter har år 1748, af dess dåwarande ägare, bliwit testamenterad til Universitet i Upsala.

Sätra, en Sätesgård uti Rök Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 45 tunnors utsäde i en del sand och en del mylla, ganska godt höbol, godt mulbete, tilräckelig skog och löfbrott, förswarlig åbyggnad, hjelpelig trägård, 1 tegelbruk, 2 mjölqwarnar. Under Gården lyda 1.4 Mantal Frälsehemman och 15 Torp.

Sättna, en Sokn i Medelpad, är Annex til Sundswalls Pastorat, håller i widd 1.46 qv. mil, samt består af 16.3 Mantal. Marken är mycket bärgaktig och skogrik. Jordmånen består i allmänhet af stark lera. Utsädet är mellan 2 och 300 tunnor. Höbärgningen stiger til 460 gillingar. År 1810 war Folkmängden 991. Af boskap underhållas 60 hästar, 20 oxar, 280 kor, 110 ungnöt, 180 får, 60 getter. Waror som från Soknen aflåtas äro förnämligast smör, talg och något träwirke. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Sundswall. I Soknen ligger et Järnwärk: Norrfors, och 1 Tullqwarn med 3 par stenar.

Sätre, en Lastageplats wid Kristiania-Fjärden under Dröbaks Tulldistrikt i Norge.

Sättra, et Järnwärk uti Undenäs Sokn i Wästergötland, har wälbygda Wärkstäder och hjelpelig skogstilgång.

Sätuna, en Sätesgård uti Björklinge Sokn i Upland, wackert belägen wid en sjö, består af 9.5 Mantal som brukas til Gården, äger mellan 90 och 100 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, hjelpelig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad, til större delen af sten, stor trägård af nära 8 tunneland.

Sätuna, en Sokn i Wästergötiand, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Broddetorps Pastorat, samt består af 10.8 Mantal. Marken är stenbunden, men något jämnare än i de öfrige Soknarne i Pastoratet. Jordmånen är bördig sandmylla, skog finnes ringa eller nästan ingen. Utsädet är 210 tunnor. År 1810 war Folkmängden 216. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Båltorp.

Säwar, et Järnwärk uti Umeå Sokn i Wästerbotn, äger hjelpelig skog, ny och wacker mangårdsbyggnad.

Säwared, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kinnefjärdings Härad, innefattar 3 Soknar: Säwared, Moderförsamling, Lindärwa och Hassellösa, Annexer, samt består af 37.5 Mantal. Utom en sandås Brakelund kallad, af en half mils omkrets, är marken i allmänhet jämn. Kärr och mossar finnes här och där. Jordmånen är olika, nämligen flera slags sand, sand- och lermylla, mo- och mossjord; den rådande är [ 791 ]dock lera. Undantagas några Herregårdar som äga skog, dels hjelpeligt dels ymnigt, så lider Säwared i allmänhet brist därå. Hassellösa och Lindärwa äga någon skog, ehuru ej tilräckeligt. Bruklige sädesslag äro mäst hafra och blandkorn, men mindre af wete, råg och korn. Åkerjordens storlek til hwarje Mantal räknas wanligen til 30 à 60 tunneland i bägge Gärdena sammanräknad, hwaraf hälften årligen besås med 20 à 25 tunnor. Hela utsädet är 1450 tunnor. Mellan 30 och 40 stackar hö bärgas til hwarje Mantal. Berömwärdt är at Almogen än mån om at plantera fruktträn wid sina hemman. I brist af gärdsel brukas här at lägga höga jordwallar, som med en liten gärdesgård åwanpå förses, men kunna nästan dessförutan freda från boskapens ohägn, särdeles om den skog, som på sådane wallar gärna tager rot, wäl wårdas, hwarigenom lewande Gärdesgårdar eller häckar kunna erhållas. Detta stängselsätt är således ganska fördelaktigt, då skogsbristen dageligen tiltager. Til timmer fås utsyning på Kronoparken Kinnaskogen. År 1810 war Folkmängden 1329. — Säwared Sokn består af 18.25 Mantal. År 1810 war Folkmängden 683. Kyrkan är belägen under 58 gr. 29 min. Polhöjd; 4.4 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdarne heta Filsbäck och Alebäck. Kyrkoherde-Bostället består af 1 Mantal. Jordmànen är dels lermylla, dels så kallad gårjord til 26.8 tunnelands åker i bägge gärdena. Ängen ger mellan 30 och 50 stackar hö. Bostället har upwäxande furu til wedbrand, men ingen timmerskog.

Säwe, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Göteborgs Län, på ön Hisingen, innefattar 3 Soknar: Säwe, Moderförsamling, Björlanda och Backa, Annexer, samt består af 137 Mantal. Utsädet är 3570 tunnor, utom potäter, hwilkas odling är ganska ansenlig. År 1801 war Folkmängden 3197. — Säwe Sokn omgiwes af Götaälfs bägge grenar, samt består af 67.2 Mantal. Marken är upfyld af kala bärg. Rådande jordmånen är lera samt någon mull- och sandjord. På skog är total brist, hwilken brist Björlanda och Backa Soknar äwen måste lida. Utsädet är 1736 tunnor, utom potäter. År 1805 war Folkmängden 1417. Kyrkan är belägen under 57 gr. 48 min. Polhöjd; 1 mil från Göteborg. De betydligaste Gårdarne hela Norteka, Kläreberg, Hökällan.

Säwedal, et Härad i Wästergötland och Göteborgs Län innefattar Staden Göteborg samt 4 Soknar: Örgryte, Landwetter, Partilled och Härryda.

Säwenfors, et Järnwärk uti Hällefors Sokn i Wästmanland, wid Säwån, består af skär- och wallswärk, hwarest tilwärkas band- och skärjärn samt wallsar af järn.

Sävig, en Sokn, är Annex til Fosnäs Pastorat uti Nummedalen, uti södra Trondhiems Amt i Norge.

Söderala, en Sokn och Regalt Pastorat i Hälsingland och södra Fögderiet, håller i widd 2.5 qv. mil. Enligt Jordeboken innehåller Soknen 72.12 Mantal, hwaraf 66.02 äro Skatte, och 6.1 Krono; men af desse hawa 4.6, i kraft af de Staden Söderhamn förunnade Privilegier bliwit Soknen frånkände. Marken är mera bärgaktig än jämn. Från Skog Sokn inlöper i denna Sokn en hög bärgsrygg, småningom sänkande sig mot Ljusne Masugn, där den utgår i hawet och under dess yta sträcker sig til ön och klippan Storjungfrun, 1 mil från stranden. Nästan midt [ 792 ]genom Soknen flyter älwen Ljusnan och faller här uti hawet. De ansenligaste sjöarne äro Bärgwiken, endast nedra delen däraf, Marman, Gärdsjön, Ålsjön, hwardera öwer en half mil lång. Skog finnes dels hjelpeligt dels ymnigt. Krono-Allmänningen sträcker sig 1 mil i längd och 0.8 mil i bredd, är stenbunden och tjänar dels til Järnwärkens behof, dels til betesmark för den i de så kallade fäbodar öwer sommaren wistande boskapen. Byarne Kultebo, Åsbo, Hå, Sunnanå, Ljusne och Lynäs äga skog tjänlig til skeppsbyggeri. Den öpna jorden, som består dels af sand, dels af lera räknas at innehålla 870 tunnors utsäde. Gamla Odal-åkern skötes wäl, dikas och gödes mer än fordom. Mycken så kallad myrjord föres i ladugården; 100 lass ofta af en ägare til et halft Mantal. Såsom hopbrunnen anses den wara af förträffelig nytta: likwäl har man börjat misstänka den, såsom egentliga orsaken til den myckna landhafra, hwilken år från år kringsprider sig. Circulations-bruket anses här mycket lönande. I anseende til mindre god och widsträckt betesmark är boskapsskötseln ej mycket indrägtig, och boskapen i allmänhet småwäxt. Smör afyttras obetydligt, men desto mer lin och lax. — År 1810 war Folkmängden 1776, däraf 847 mankön och 929 qwinkön. Soknen håller 23 ordinarie Båtsmän, 12 Förstärkningskarlar, 16 af Bewäringens första Class år 1813 och 2 af nya Roteringen, tilsamman 53 man til Swenska Flottans bemannande. — Kyrkan bygd i form af Kors är 16 famnar lång och nära 11 famnar bred med torn, är mycket otilräckelig för den Folkmängd hwaraf församlingen nu består. Et wackert Orgwärk är nästan den enda prydnad som detta tempel äger. Hon är belägen under 61 gr. 18 min. Polhöjd; 8.5 mil från Gefle och 0.5 mil från Söderhamn, efter landswägen räknadt. Prästegården belägen inwid kyrkan har et angenämt läge och är wälbygd. Enligt nya roteringen skulle Prästebolet innehålla 2.79 Mantal, och ensamt answara för en Roterings-Båtsman. Häröwer äro dock underdåniga beswär anförda. — Gårdar i Soknen af någon betydenhet äro Maråker Järnwärk, Ljusne Masugn, Regimentsskriware-Bostället indeladt på Hälsinge Regimentet, 0.88 Mantal beläget i byn Norrbyn, Bergwik Pappersfabrik. 2 qwarnar, 1 wid Bergwik och en wid Ljusne betala skatt til Kronan. Dessutom finnas i Soknen flera husbehofs-qwarnar och sågwärk. Sokne Magasinet äger nära 400 tunnor säd. Bärgen Marhällarne wid Maråker tros innehålla flere slags metaller.

Söderby, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Lyhundra Härad, wid sjön Erken, innefattar 2 Soknar: Söderby, Moderförsamling, och Carlskyrka, Annex, håller i widd 0.79 qv. mil, samt består af 61.2 Mantal. Marken är til det mästa mycket stenbunden. Rådande jordmånen är sandmylla, här och där swartmylla och lera. I Söderby finnes wid några byar ymnig skog, wid andra hjelpelig. I Carlskyrka äro Stensta Sätesgård, Kallösa, Sebende, Rislingby och Söderjersjö i brist däraf. Utsädet i Pastoratet är 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1382. — Söderby Sokn håller i widd 0.6 qv. mil, samt består af 44.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1116. Kyrkan är belägen under 59 gr. 53 min. Polhöjd; 6.4 mil från Stockholm. Den betydligaste Gården heter Broby.

[ 793 ]Söderby, en Sätesgård uti Knutby Sokn i Upland, består af 1 Mantal, äger 22 tunnors utsäde i god åker, godt höbol, ypperlig skog, dålig åbyggnad, fördärwad trägård; har nuförtiden samma ägare som Björkö Sätesgård i samma Sokn.

Söderby, en Sätesgård uti Börstel Sokn i Upland.

Söderby, en Herregård uti Näs Sokn uti Ulleråkers Härad i Upland, består af 4 Mantal, hwaraf 2 äro Rusthåll och 2 Augment, äger 40 à 50 tunnors utsäde, prydlig mangårdsbyggnad af trä, wäl anlagd och underhållen trägård.

Söderby, en Frälsegård uti Odensala Sokn i Upland, består af 1 Mantal, äger 15 tunnors utsäde, ymnigt höbol, litet skog, wacker mangårdsbyggning af trä, wacker trägård.

Söderby, en Sätesgård uti Österhaninge Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, hwarunder 2 Frälsehemman wanligen brukas, äger 30 tunnors utsäde, godt höbol, stor skog, behållen mangårdsbyggnad af trä, hjelpelig trägård, Tullqwarn med 3 par stenar.

Söderbärke, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Fögderiet Wästerbärgslagen, innefattar 2 församlingar: Söderbärke, Moder- och Malingsbo, Kapellsförsamling, håller i widd 5 qv. mil, samt består af 45 Mantal. Marken är merendels bärgaktig, wid sjöstränderne något slätare och mer odlad. Rådande jordmånen är sandmylla ofta blandad med weslera eller jäsjord, som är tjänligare til foderwäxter än til säd; öweralt är därföre circulations-bruk infördt. Skogstilgången är icke synnerligen stor. Skogens areala innehåll är 1.52 qvadr. mil, eller 44937 tunnland; i sednare åren mycket medtagen, så at en del Bärgsmän måste köpa kol. Den består af gran, furu och litet björk. Utsädet är 1500 tunnor, mäst blandsäd och hafra. Öpna åkern är ganska obetydlig circa 100 tunnland. År 1810 war Folkmängden 3758, däraf 3079 i Moderförsamlingen och 679 i Kapellet. Soknekyrkan är angenämt belägen wid Sundet mellan sjöarne Norra och Södra Barken, under 60 gr. 4 min. Polhöjd; 6 mil från Falun. Kapellskyrkan ligger 1.7 mil från Moderkyrkan. Järnwärk äro Malingsbo, Larsbo, Leksjöbo, Kloten. Dessutom äro Bärgsmanshamrar uti Wad, Gersjöbo och Tolfsbo. Masugnar äro Billsjöhytta, Morhyttan, Tunkarsbohytta, Saxehytta, Wästerbyhytta, Hemshyttan, Gersjöbohytta. Utom Billsjöhytta, som har egna Gruwor måste alle de andre köpa malm, som merendels hämtas från Norbergs Gruwor.

Södereka, en Skattegård uti Lidsta Sokn i Södermanland, har en ganska wacker belägenhet wid östra Hjelmaren, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, hjelpelig skog, bestående til större delen af björk, mangårdsbyggnad af sten, liten trägård.

Söderfors, en Sokn och Pastorat i Upland, Upsala Län och Örbyhus Härad, wid Dalälwen, består til större delen af skog och bärgig mark, med undantag af de til älwen angränsande sidländta ängar. Rådande jordmånen är sandblandad lera och nog stenbunden. Utsädet är 70 tunnor. År 1810 war Folkmängden 772. Soknen har tilförene utgjort en del af Tierp Sokn, men i sednare tider bliwit skiljd därifrån. Hon har sit namn af följande däruti belägna ort:

Söderfors, et Järnwärk och Ankarfactori, beläget på en Ö i Dalälwen, kallad Jörtsön. Gränseskilnaden mellan Upland [ 794 ]och Gästrikland går midt genom Wärket, hwilket fått sit namn efter strömen, hwarwid det är beläget, som kallas Söderforsen. Denna ström är wid Wärket delad i 3 canaler och utgör således 2 smärre holmar, hwarpå wattuwärken äro bygda. Jämte ankarsmidet är detta Wärk skattlagt til 1600 skeppund stångjärnssmide samt 240 skeppund frälsefrihet. Malmen hämtas från Dannemora Gruwor. Egna skogar äro wida under behowet. Wärket driwes til betydlig del med skattekol och genom kolning på Kronans Allmänningar, emot recognitions-afgift. Åtskilliga wackra byggnader dels til wärkstäder, dels för Bruksfolket, dels för at pryda mangården äro tid efter annan upsatte, samt många dammar och broar förfärdigade. Et stenhus af slaggtegel, om 2 wåningar, innehållande 11 rum för Brukets enkor förtjänar at anmärkas. Här är ock en slaggugn. Mangården består af en stor och gammal träbyggning, jämte en trägård, bägge utan särdeles anseende. I den förra befinnes et ansenligt Naturalie-Cabinet. Här är ock Soknens kyrka som är prydlig. Orten är med sina hus reguliert anlagd med raka gator och liknar en liten Stad. Han är belägen under 60 gr. 23 min. Polhöjd; 7 mil från Upsala och 5.5 mil från Gefle efter landswägen räknadt. — Under Wärket lyder Herregården Untra, belägen i Söderfors Sokn.

Söderfors, et Järnmanufacturwärk uti Atmar Sokn i Medelpad, nära wid sjön Marmen, 2.5 mil från Sundswall, har 1 spik- och swartsmideshammare til 100 skeppund stångjärns-förädling, samt rå- och garfstålshammare, som tilwärkar 200 skeppund fint stål.

Söderhamn, en Stad i Hälsingland och Södra Fögderiet, belägen under 61 grad. 19 min. Polhöjd; wid en liten å och en fjärd af hawet, på norra sidan om och tätt utmed 2 tämeligen höga bärg, 27 mil från Stockholm och 9 mil från Gefle. Staden har irregulier figur, hwilken liknar en spade, uti hwilken wästra delen utgör bladet och den östra skaftet. Han håller i längd 660 famnar, i största bredd 270 och i widd 23 tunnland. Gator och gränder äro 32, af hwilka 8 gå på längden och 24 efter bredden af Staden. De äro til flästadelen raka. Den längsta gatan, hwilken går efter längden af Staden från wäster til öster är krokig, samt 700 famnar lång. Staden är öweralt bebygd med trähus, undantagande kyrkan, som är ansenlig, wacker försedd med torn och orgwärk, samt det fordna Gewärsfactoriet. Många hus äro wackra, och åtskilliga af dem äro af 2 wåningars höjd. Här är ock et Apotek och 1 god mjölqwarn. — År 1810 war hushållens antal 353, och Folkmängden 1348, hwaraf 598 woro mankön och 750 qwinkön. Staden njuter stapelfrihet. Inbyggarnes näringsfång består i handel, handtwärk, jordbruk, fiskeri, och linnewäfnads tilwärkning. Handelen idkas med landets produkter samt egna manaufacturwaror, bestående uti bräder circa 2000 tolfter, lin 3000 lispund, smör 3000 dito, fogel 6600 stycken, lingarn 230 lispund, lärft 33000 alnar, linnedukar 25000 dito, blångarns-dräll 1800 dito, buldan 60000 dito, foderwäf 110000 dito; hwartil komma läkter, slipsten och några andra artiklar. Til handelrörelsen bidraga ock omkring 10000 skeppund stångjärn, hwilka komma från Kilafors, Woxna, Dalfors, Fredshammar, Furudal och Siljansfors Järnwärk, gå genom denna Stadens wåg, och sedan [ 795 ]fraktas til Stockholm. Antalet af Stadens fartyg är circa 6 om 40 til 60 lästers drägt. Här finnas wid pass 20 handelsmän och 70 Wärkstäder uti 26 särskildta handtwärk. Gewärsfactoriet som här warit har i sednare tider bliwit flyttadt til Eskilstuna. Staden har fordom warit förenad med Söderala, men utgör nu et Regalt Pastorat. En berömlig flit wisar sig at uti stenbackarne omkring Staden upodla trä- krydd- och kålgårdar. År 1755 funnos här ej flere än 5 trägårdar, då de år 1815 stego til et antal af omkring 70. Marknad hålles här d. 14 Januari, 22 Mars, 24 Sept. År 1810 underhöllos här 50 hästar, 2 oxar, 200 kor, 25 ungnöt, 120 får. Stadens mark består af omkring 9 Mantal, hwaraf 4.6 äro tagne från Söderala och de öfrige från Norrala Sokn. Han håller i widd circa 4000 tunnland; och är til större delen bärgaktig. Jordmånen består af sand, lera och myrjord. Skogen är behjelpelig. Wid pass 1000 tunnland äro upodlade til swalland och äng. Åkerjorden utgör 95 tunnland. Årliga utsädet är 70 à 80 tunnor, hwaribland större delen är korn, något hafra och mindst råg. På hela marken finnas knapt 10 tunnland tjänlige til upodling, som icke äro uptagne. Man har i sednare tider utdikat mossar och sumpig mark och gjort densamma fruktbar. Inloppet til hamnen från hawet är swårt och grundt samt 2 mil långt.

Söderköping, en Stad i Östergötland och Hammarkinds Härad, belägen wid en liten å, som en half mil härifrån faller i fjärden Slätbaken, under 58 grad. 19 min. Polhöjd; 18.7 mil från Stockholm, 1.5 från Norrköping och 4.5 mil från Linköping. Staden har irregulier figur, håller i längd 800 famnar, i bredd 230, och i widd 52 tunnland. Gator och gränder äro 30 til antalet, samteligen irreguliera, samt löpa nästan åt alla wäderstrek. Qwarteren äro 50, ganska olika til storleken. Torgen äro 2. Tomternas antal är 182. År 1810 war hushållens antal 190 och Folkmängden 819, hwaraf 321 woro mankön och 498 qwinkön. I Staden äro 2 kyrkor, Laurentius eller Stadskyrkan, hwilken är stor och wacker, samt Dorothea eller så kallade Drothems Sokns kyrka, men hwilken har sin egen Kyrkoherde, hwars boställe är beläget et litet stycke utom Staden. Här är ock en Trivialskola med 3 Lärare, samt 1 Apotek. Staden njuter stapelfrihet, men har inga fartyg som besöka utrikes orter, men 8 som fara på inrikes platser. Handelen idkas, hwad utgående waror beträffar, med bräder, tjära, säd, samt något stångjärn. Här finnas circa 6 Handelsmän, samt 55 Wärkstäder uti 27 särskildta handtwärk. Af Manufactur-anstalter finnes 1 yllefabrik med 1 kammulls spinnskola, 1 tröjwäweri och 1 tobaksspinneri. Stadens numer bland Rikets Städer är 35. Han tillika med Skönberga Sokn utgör et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 1973 inwånare. Här hålles Marknad den 28 Mars, 30 Maji, 4 Sept., enligt Almanackan, enligt Tunelds Geografie jämwäl den 8 Januari, 29 Maji, 18 Augusti. Stadens åkerjord utgör 300 tunnland. År 1810 underhöllos här 49 hästar, 11 oxar, 81 kor, 7 ungnöt, 98 får. — Staden är bland de äldsta i Götaland, har fordom idkat ansenlig handel och warit i mycket bättre wälstånd än nuförtiden. Medelst Göta Canal som löper nära förbi Staden ned til Slätbaken är at förmoda at Staden i framtiden skal [ 796 ]tiltaga både i Folkmängd och wälstånd.

Söderlänna, en Sätesgård i Södermanland.

SÖDERMANLAND et Landskap i Swealand, är beläget mellan 58 grad. 36 min. och 59 gr. 30 min Polhöjd; samt mellan 33 gr. 10 min. och 36 gr. 3 min. Longitud, hwad fasta Landet beträffar, men, de hithörande öarne inbegripne, sträcker det sig til 36 grad. 30 min. Longitud. Det omgiwes i norr af Wästmanland och Upland, från hwilka Landskap det skiljes genom Mälaren, i öster af Östersjön, i söder och sydwäst af Östergötland, samt i wäster til Nerike och Hjelmaren. Det håller i längd, från wäster til öster, 15 mil, hwad fasta landet beträffar, men med öarne 17 mil; i största bredd från norr til söder 9.5 mil, och i widd 82 qvadr. mil, dess andel uti sjöarne Mälaren och Hjelmaren inbegripne, men hafswikarne uteslutne. Utaf denna widd uptager watnet 8.5 qv. mil och torra landet 71.5 qv. mil. — Det förer Titel af Hertigdöme. Dess Wapen är en swart uprest mot höger gående Grip med utsträckta wingar uti guldfält. Det har i fordna dagar bliwit styrt af sin egen Fylkeskonung och haft egen Lag. Namnet bibehåller åminnelsen af det fordna Mannahem, och emedan det ligger söder ut i anseende til Upland har det bliwit kalladt Söder-Manna-Land. — Landet indelas i 3 trakter: Egenteliga Södermanland, Rekarne och Södertörn. Den första af dem innefattar medlersta och största delen af landet, den andra, belägen i nordwästra hörnet mellan sjöarne Hjelmaren och Mälaren är den mindsta; den tredje liggande öster ut mellan Mälaren och Hawet är i storlek den andra. De bägge förre delarne utgöra et höfdingdöme kalladt Södermanlands Län, och den tredje hörer til Stockholms. I anseende til Cleriska författningen utgör Södermanland et Biskopsdöme kalladt Strängnäs Stift, hwilket utom detta Land innefattar Nerike, Torpa Pastorat i Wästmanland, samt Qwarsebo Sokn i Östergötland. Det utgör en Lagsaga hörande under Swea Hofrätt. Det håller 3 slags indelt Krigsfolk: 1:o Et Compagnie af Lifregimentet til häst. 2:o Södermanlands Infanteri Regimente, bestående af 8 Compagnien och 1200 man. 3:o Et Compagnie Krono-Båtsmän. Bärgwärken och Järnwärken i Södermanland tillika med dem som äro i Östergötland och i en del af Småland höra under et Bärgmästardöme, som består af 4 Bärgsfögderier, hwaraf det första sträcker sig öwer Bärgwärken i Södermanland.

SÖDERMANLANDS LÄN. Detta Höfdingdöme som efter sin Huwudstad jämwäl kallas Nyköpings Län, innefattar den wästra och större delen af Södermanland. Det är beläget mellan samma Polhöjder som Landskapet, omgiwes jämwäl af samma landskap, samt Södertörn, och Östersjön. Det håller i längd 11 mil, i bredd 9.4, och i widd 65 qv. mil, däraf Watn intaga 7 qv. mil och torrt Land 58 qv. mil. — Hwad naturliga beskaffenheten beträffar, så är marken i allmänhet ojämn och bärgaktig, särdeles uti inre delen af landet, samt vid hawet, dock finnes här inga synnerligen höga bärg. Bärgshöjderne äro merendels jordbetäckte och skogbewuxne. Den norra delen af Landet, som ligger wid Mälaren samt den wästra trakten, som gränsar til Hjelmaren och Nerike är flackländig. Kalkbergstrakter äro några få in i landet, men mäst emot Östgöta[ 797 ]gränsen där landtryggen Kålmoren tager wid. Malmtrakter äro egenteligen 3; den första wid landets sydligaste kant wid Östersjön och Bråwiken, därest finnes koppar; den andra omkring Nyköping, som hyser järn och koppar samt blyglans; den tredje i Länets norra del, ehuru de därstädes yppade smärre malmfält må räknas bland strödda malmgångar. I Stora Malm och Wingåker Soknar finnes wacker grön och wit samt röd och wit marmor. — I allmänhet taget är landet wackert och ljufligt, genomskuret af många åar och sjöar, har särdeles fruktbärande jordmån, ymniga åkrar och ängar, på somliga ställen mycket widsträckta, godt mulbete, ansenliga skogar, Järngruwor och åtskilliga Järnwärk. Bland skogar äro Kålmoren, Rekarne och Willåtinge Härads Allmänning, samt Åkers och Daga Härads Allmänning, de betydligaste. — De största strömar äro följande: Hjelmareån, hwilken flyter utur Hjelmaren och faller i Mälaren, samt under namn af Swartån har sit ursprung i Nerike. Nyköpings-ån, hwilken jämwäl har sit ursprung i Wärmeland och faller i en hafswik efter 8 mils lopp. Trosa-ån, som har sin uprinnelse i norra delen af Länet, faller i hawet och är 7 mil lång. Ingen af de öfrige åarne håller 6 mil i längd. De ansenligaste Sjöar äro: 1:o Mälaren, hwilken med en strand af 9 mil omgiwer hela norra delen af Länet. Af denna sjö höra wid pass 3 qv. mil til Länet. 2:o Hjelmaren, hwilken med 6 mils strand stöter i wäster til Länet. Den delen däraf, som hörer til Länet håller i widd 1.9 qv. mil. 3:0 Bågen, belägen nästan midt i Länet, håller i widd 0.65 qv. mil. Det berättas at i denna sjö skola finnas öwer 300 öar och holmar. 4:o Yngaren liggande i södra delen af Landet 0.54 qv. mil. 5:o Långhalsen, belägen mellan bägge nyssnämnde sjöar, är öwer 3 mil lång, men ganska smal; dess widd är 0.36 qv. mil; han består af 2 delar: öfra och nedra Långhalsen, hwilka sammanbindas medelst et sund, Ternösund kalladt; bägge delarne af sjön äro nästan lika stora. 6:o Öljaren, liggande wäster i Länet, 0.15 qv. mil. 7:o Kolsnaren, 0.13 qv. mil. 8:o Näshulta-Sjön, 0.12 qv. mil. 9:o Wikern, 0.1 qv. mil. 10:o Hallbosjön, 0.1 qv. mil. 11:o Klemmingen, 0.09 dito. 12:o Storsjön, 0.07 dito. 13:o Uren, 0.07 dito. 14:o Näsnaren, 0.06 dito. 15:o Låckwatnet, 0.06 dito. Utaf Tisnaren, som ligger uti gränsen af detta Län och Östergötland, och håller i widd 0.4 qv. mil, hörer mindre delen hit. Åtskilliga fjärdar skära sig från hawet in i landet, hwaraf de betydligaste äro följande. 1:o Mörköfjärden, som skiljer Nyköpings från Stockholms Län, sträcker sig ända up til Södertälje, på sidan därom, och är 3 mil lång; den inre delen däraf kallas Järna-fjärden. 2:o Tullgarns-fjärden. 3:o Twären eller Trindelen. 4:o Stjernholms wiken. 5:o Marswiken. — Folkmängd. I anseende til Folkmängden är detta Län det Elfte i Riket, men i anseende til befolkningen det Sjunde. År 1810 war Folkmängden 98663, hwaraf 47177 woro mankön och 51486 qwinkön, befolkningen är således 1518 människjor på qv. milen. År 1805 war Folkmängden 98761, däraf 6719 bodde i Städerne och 91042 på Landsbygden. År 1810 war den samma 96547. — År 1810 bestod Länet af 3217 Mantal, af hwilka 1189 woro Skatte, 315 Krono, 1236 Frälse, 371 Säteri, och 164 Rå och Rörs hemman. Samma år utgjorde den öpna åkerjorden 58358 tunnland eller [ 798 ]2.522 qv. mil, det är en tjugusjettedel af Länets areala widd, belöper sig således 17.8 tunnland på hwarje Mantal, samt nära 0.6 tunnland på personen. Förenämnde år war utsädet: tunnor wete 2956, råg 17261, korn 6019, hafra 2417, blandsäd 2284, ärter 1907, potäter 4161, summa 37009. Skörden war: tunnor wete 17736, råg 120817, korn 36174, hafra 14466, blandsäd 15988, ärter 9535, potäter 33288, summa 248014. Då underhöllos 14499 hästar, 13833 oxar, 27220 kor, 17060 ungnöt, 45734 får, 14166 par dragare, belöper sig således på hwarje Mantal 4.5 hästar, 8.3 kor och 14 får. — Inbyggarnes förnämsta näringsfång består uti åkerbruk och boskapsskötsel, Bärgsbruks idkande på somliga orter, samt fiske, förnämligast i de trakter, som ligga wid hawet, hwarest strömming är det wigtigaste fiskeslag som fångas. — Indelning. Politisk i 4 Fögderien, i 10 Härad: Jönåker, Oppunda, Willåtinge, Rönö, Hölebo, som utgöra en Jurisdiction; Wästerrekarne, Österrekarne, Daga, Åker, Selebo, som utgöra den andra Jurisdictionen. Clerisk uti 9 Prosterien eller så kallade Contract: Domprosteriet, Öwerselö, Östra Oppunda, Wästra Oppunda, Nyköpings Wästra, Nyköpings Östra, Daga, Östra Rekarne, Wästra Rekarne. Beträffande Militären, så underhållas i Länet en del af Lifregimentet til häst, större delen af Södermanlands Regimente, samt et antal Krono-Båtsmän. Rörande Bärgwäsendet så hörer Länet til Södermanlands Bärgs-Fögderi. — Följande Tabell wisar Pastoraten i Länet tillika med deras Areala widd och Folkmängd år 1810.

Pastorat Widd
qv.mil.
Folk-
mängd.
  1:o Jönåkers Härad
Nyköpings Nicolai 1.1– 1343.
Tuna 1.74 2381.
Lunda 2.1– 2807.
Björkwik 2.12 2586.
Halla, utom Wreta Annex. 0.33 337.
Stegtomta 1.08 1583.
Bärbo, Annex til Råby 0.3– 513.
  2:o Rönö Härad
Nyköpings Allhelgona 1.44 1845.
Råby, utom Bärbo Annex 0.53 712.
Runtuna 0.59 1014.
Ripsa 1.3– 1211.
Ludgo 0.9– 1270.
Sätersta 0.58 900.
Torsåker 0.62 843.
Bälinge 1.7– 2228.
  3:o Hölebo Härad
Trosa 0.84 1924.
Wästerljung 1.7– 1069.
Hölö 0.81 1275.
Mörkö 0.42 951.
Summa Fögderiet 20.1– 26792.
  1:o Åkers Härad
Strängnäs 0.7– 1853.
Åker 2.01 2774.
Härad 0.88 1646.
Fogdö 1.02 1734.
  2:o Selebo Härad
Mariefred 1.41 2012.
Toresund 0.48 1128.
Enhörna 1.27 1171.
Ytterselö 0.95 993.
Öwerselö 0.83 1154.
Aspö 0.32 611.
  3:o Daga Härad
Gåsinge 1.02 1742.
Frustuna 1.06 1417.
Björnlunda 2.02 2767.
Summa Fögderiet 13.96  
  1. Willåtinge Härad
Dunker 1.91 2396.
Gryt, del däraf 0.13 —  
Helgesta 1.48 1540.
Årdala 1.06 1362.
Mällösa 1.49 2187.
Husby 0.67 1292.
Wrena, Annex til Halla 0.17 —   
Betna 0.75 1316.
Blacksta 0.68 1109.
Lerbo 0.59 1056.
Sköldinge 0.77 1266.
Floda 2.24 2879.
Stora Malm 1.87 2348.
Östra Wingåker 0.93 1480.
Wästra Wingåker 3.12 5464.
Österåker 0.64 1231.
Juleta 1.96 2444.
Summa Fögderiet 20.46  
  4. Rekarne Fögderi.
Eskilstuna 0.76 3660.
Wallby 0.37 864.
Tjula 0.85 1469.
Jäder 0.99 2159.
Stenqwista 1.47 2243.
Husby 0.87 1292.
Näshulta 0.18 1226.
Torshälla 0.45 1151.
Torpa, del däraf 0.09  
Tumbo 0.53 1071.
Gillberga 0.95 1655.
Öja 2.47 2333.
Summa 10.98.  
Total Summa 65.5–.  

Nota. Den andel som Länet äger uti sjöarne Mälaren och Hjelmaren är inräknad uti de Soknars areala widd som gränsa til dem. Staden Nyköping är med sin ena del kallad Nicolai församling, belägen i Jönåkers och med den andra, kallad Allhelgona församling, uti Röno Härad. Ingendera af dessa Stadsförsamlingar är inbegripen uti Soknarnes Folkmängd. Råby Pastorat innefattande Råby och Bärbo Soknar håller i widd 0.83 qvadtr. mil, med 1225 inbyggare. Björnlunda Pastorat, håller med den delen som ligger i Willåtinge Härad, 2.15 qv. mil. Folkmängden är anförd på et ställe. Uti den delen af Torpa Sokn som hörer til Nyköpings Län är Folkmängden icke anförd, utan densamma inberäkras uti Torpa Sokns. — År 1803 funnos i Länet 12 Järngruwor, malmwinsten war 81482 skeppund, masugnar woro 8, stångjärnswärken 22, stångjärnssmidet 12854 skeppund, ämnessmidet 1946 dito. Summa smide 14800 skeppund.

Södermåla, en Sätesgård i Östergötland.

Södermöre, en Sätesgård i Småland och Kalmare Län.

Södermöre, et Fögderi och Härad i Småland och Kalmar Län, innefattar 11 Soknar: Ljungby, Hösmo, Mortorp, Årby, Hagby, Halltorp, Woxtorp, Söderåkra, Torsås, Wissefjärda, Madesjö.

Södernäs, en Sätesgård i Upland.

Södersund, et Rusthåll uti Bro Sokn i Roslagen, äger 35 à 40 tunnors utsäde, litet äng, knapp skog, gammal åbyggnad af trä, goda trägårdar.

Söderto, en Sätesgård i Skåne.

Södertuna, fordom Wad kallad, en Sätesgård uti Frustuna Sokn i Södermanland, består af 2.5 Mantal, äger en förträffelig belägenhet på 2 genom en sumpig äng sammanhängande holmar i Frösjön, 55 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, ingen skog. Förenämnde holmar äro förenade med fasta landet genom en bro af omkring 100 famnars längd; på den närmaste af dessa holmar, midt framför bron befinnes mangårdens huwudbyggning af sten, 2 wåningar hög, med 2 flygelbyggningar utwändigt rappade. Trägården äwen belägen på denna holme är betydlig; där finnes et orangeri, et aprikoshus och en winranke-espalier. Den längre bort belägna holmen är inrättad til lustpark i Engelsk stil, [ 800 ]där flere wackra promenadwägar äro anlagde. På en i sjön utskjutande bärgsudde är anlagt et litet öpet tempel, som bidrager til förskönandet af denna wackra park.

Södertälge, en Stad i Södermanland, Stockholms Län och Södertörn, belägen på et Ed mellan en wik af Mälaren och en fjärd af Hawet, under 59 gr 12 min. Polhöjd; 3.5 mil från Stockholm, är tämeligen regulier. År 1810 war hushållens antal 274, och Folkmängden 975, hwaraf 436 woro mankön och 513 qvinkön. Inbyggarne nära sig förnämligast af Jordbruk, Fabriksrörelse, Handtwärk, litet Handel, och Sjöfart, Fiskeri, Krögeri och Skjutsning. Af manufactur finnas: 1 Bomullsspinneri, 1 Strumpfabrik på Ull och Silke, samt 1 Tobaksfabrik. Antalet af Handelsmän är circa 4 och af Wärkstäder 40 uti 18 särskildta handtwärk. Sjöfarten idkas med 2 à 3 fartyg om 400 tunnors drägt utom med båtar. Stadens numer bland Rikets Städer är 53. Marknad hålles den 14 Januari och d. 29 September enligt Almanackan, enligt Tunelds Geografie jämwäl den 30 Maji. Stadens åkerjord utgör 200 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 80 hästar, 24 oxar, 110 kor, 20 ungnöt, 126 får. Staden utgör jämte Soknarne Östertälge, Wästertälge och Tweta et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 2158 inwånare. En åttondels mil från Staden, wid Egelstawik är en god hamn. Til en genomfart och båtleds inrättande mellan Mälaren och Saltsjön har man börjat med en Canals upgräwande år 1780.

Södertörn, et Distrikt, som innefattar östra delen af Södermanland och södra delen af Stockholms Län; är beläget mellan Mälaren och Hawet samt utgör til sin större del en Halfö, hwilken genom et ed om en half mils bredd hänger ihop med fasta landet. På östra sidan om detta ed ligger likwäl et ansenligt stycke land om 3.4 qv. mils widd som innefattar 6 Soknar. Dess storlek jämte de uti hawet liggande och härunder lydande öar är 16 qv. mil. Marken är merendels bärgaktig med skarpa högder, och trånga fält mellan bärgen. Det består af 784 Mantal, hwaraf 116 äro Skatte, 36 Krono, 419 Frälse och 213 Säteri. En järnmalmstrakt finnes på Utön i skärgården. År 1810 war Folkmängden 21208. Befolkningen är således 1325 människjor på qv. milen. Utom åkerbruk och boskapsskötsel är fiskeri et wigtigt näringsfång. Landet är indeladt i 2 Fögderien och 3 Härad: Swartlösa, Öknebo och Sotholms, hwaraf de bägge förre utgöra et Fögderi och det tredje et Fögderi ensamt. Det innefattar 12 Pastorat, bestående af 1 Stad Södertälge, samt 28 Soknar och Kapellsförsamlingar.

Söderåkra, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Södermöre Härad, består af 76.8 Mantal. Marken är mästadelen jämn och utan bärg och insjöar. Rådande jordmånen är grusblandad sandmylla. Lera och swartmylla finnes på få ställen. På skog lider Soknen i allmänhet brist, emedan blott några få hemman äga tilräckelig skog. Utsädet är: tunnor råg 730, korn 650, potäter 200. Wete och ärter är obetydligt. År 1810 war Folkmängden 2582. Kyrkan är belägen 3.2 mil från Kalmar. Prästegården äger 20 tunnors utsäde, samt en prydlig mangårdsbyggning af trä. Den betydligaste Gården i Soknen heter Bruatorp. Här finnes ock en privilegierad Köping kallad Berqwara.

[ 801 ]Söderö, en Sätesgård uti Kettilsta Sokn i Östergötland, består af 2.5 Mantal, med et underlagt Frälsehemman Falla, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 300 parlass, tilräckeligt skogsförråd, prydlig Sätesbyggning af trä, utwändigt rappad, 2 wåningar hög, stor och wacker trägård, nyligen anlagd.

Södraholm, en Sätesgård uti Adelöf Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, däraf råg 10, hafra 16, potäter 4 tunnor, god bärgning efter gjorda ansenliga upodlingar, hjelpelig skog. På Gårdens ägor wäxer den sällsynta örten Betula hybrida.[Dj 15]

Söfde, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län, innefattar 2 Soknar: Söfde, Moderförsamling, belägen i Färs Härad och Blentarp, Annex, i Torna Härad, består af 79 Mantal. Utsädet är: tunnor råg 550, korn 350, hafra 160, potäter 160. År 1805 war Folkmängden 2119. — Söfde Sokn består af 35 Mantal. Marken är mindre bördig, men varierad af kullar, dalar, sjöar och wacker löfskog. Rådande jordmånen är sand. Skog af ek, bok och furu finnes til husbehof. Utsädet, efter medium taget, är: tunnor råg 250, korn 200, hafra 70, potäter 90. År 1805 war Folkmängden 1091. Kyrkan är belägen wid en sjö, under 56 gr. 35 min. Polhöjd; 4 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Söfdeborg, därnäst Snogeholm.

Söfdeborg, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 8.5 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, höbärgning til 7 à 800 lass, skog af ek, bok och andra löfträn, något öwer behowet, ansenlig humlegård, tegelbruk hwarest tegel brännes med torf, 4 wattuqwarnar, godt fiske. Mangården, anlagd på en holme i en liten sjö är grundmurad af tegelsten 3 wåningar hög, med et rundt torn. Trägården är obetydlig. Under Gården lyda 50 Mantal Frälsehemman och 57 Torp.

Sökelven, en Sokn är Annex til Örskougs Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Denna Sokn är icke af widlyftig sträckning, emedan den har alla sina Gårdar samlade wid Sökelvsfjorden, som utgör Soknens wigtigaste del; men däremot är hon wäl bebodd och folkrik, samt anses för en af de wackraste och fruktbaraste trakter i hela Söndmör. Såsom nägden i sig sjelf är fruktbar, så anwända ock inbyggarne mycken flit på åkerbruket. Sädesaflingen är därföre här af den betydenhet, at Soknen ej allenast kan umbära tilförsel af främmande korn och malt, utan äwen årligen hawa något öfrigt at sälja til behöwande grannar, dock mera tilförene än nuförtiden sedan Gårdarne bliwit delte i smärre delar och mellan flera åboer. Torskfiskeri idkas med stor flit och fördel. Hälleflundror fångas i stor mängd på et ställe i Storfjorden, som kallas Qveitehälde. I Sökelvsfjorden är dessutom god laxfångst, som gör att Sokneboerne i allmänhet äro förmögne. Benämnde Sökelvsfjord är en twärfjord eller gren af Storfjorden, på hwars södra sida den ligger, samt sträcker sig 1 mil in i landet mot söder, men är däremot knapt en fjärdedels mil bred, äwen wid mynnet, men blir sedermera alt trängre och slutligen förvandlar sig til en å. I denna Fjord är genomfarten ganska angenäm, förmedelst de många på ömse sidor liggande wackra Gårdar; ty fastän bärgen som innesluta Fjorden äro til en del höga och af owanlig skapnad, så lämna de dock mycket jämna och beboeliga stränder, på hwilka man [ 802 ]ser Gård wid Gård liggande under et sammanhängande Gärde. År 1766 war Folkmängden 1152.

Sölje, en Herregård uti Stafnäs Sokn i Wärmeland, wid en fjärd af Glafsfjolen kallad Sölje flagan, består med underliggande hemman som brukas under Gården af 2.25 Mantal, äger 40 à 50 tunnors utsäde om wåren, 5 à 6 tunnor om hösten, höbol til 250 lass, dels wall- dels ängshö, betydlig och widsträckt skog, prydlig och beqwäm mangårdsbyggnad af trä, 2 wåningar hög, wacker trägård, anlagd år 1803, med mer än 100 fruktbärande trän. — Med Gården är förbundet Sölje Järnwärk, med 1 stångjärns-härd, samt manufactursmide för bandjärn och spik, jämte et sågwärk.[Dj 16]

Sölwesborg, en Stad i Bleking och Listers Härad, belägen wid en liten hafswik, nära til Skånska gränsen, under 56 grad. 2 min. Polhöjd; 54.7 mil från Stockholm och 3 mil från Carlshamn. Han håller i längd 266 famnar, i bredd 190 och i widd 27 tunnland. Gator och gränder, til antalet 10, äro irregulära. År 1810 war Folkmängden 779, hwaraf 380 woro mankön och 399 qwinkön. Inbyggarnes näring består förnämligast i Handtwärkeri, någon ringa Handel, Fiske uti hawet, särdeles af strömming samt tobaks- och potäters plantering. En af Stadens näringar består ock uti swins gödande, då fruktsam ållonwäxt inträffar på den närbelägna skogen. Handelen idkas förnämligast med tobaksblad, potäter, bokestäfrar, och bottnar, handskar, hattar, beck, ledsten och saltadt fläsk. År 1805 funnos här 11 Handelsmän, men af hwilka endast 4 hade någon betydlig rörelse. Då woro här 72 Mästare uti 25 särskildta handtwärk. Utaf dessa äro förnämligast 2 som äro uti blomstrande tilstånd, nämligen Handskmakeri och Hattmakeri. Af det förra slaget funnos 14 och af det sednare 10 Wärkstäder. Det förra tilwärkar wackra och smidiga klippingshandskar. Hamnen är grund och hyser få fartyg. Stadens numer bland Rikets Städer är 84. Marknad hålles här den 26 Junii och 30 October. Åkerjorden utgör 300 tunnland. År 1810 underhöllos 56 hästar, 10 oxar, 130 kor, 40 ungnöt. Staden utgör jämte Sölwesborg Sokn et Regalt Pastorat, som år 1805 hade 1223 inbyggare. Staden war fordom Konung Harald Hildetands Residens och då i stort wälstånd.

Sölwesborg Sokn, är belägen omkring Staden, wid hawet, samt består af 9.3 Mantal. År 1805 war Folkmängden 516. Soknen nyttjar Stadens kyrka til sin Gudstjänst.

Söndenfjelds, på Swenska Sunnanfjäld. Sålunda kallas den delen af Norge, som är belägen på södra sidan om Dovrefjeld och Langfjeldet, bestående af 2 Stift: Kristiania och Kristiansands. I Påwedömets tid utgjorde dessa 2 Stift 3 Biskopsstift som woro Opslo, Hammer och Stavanger, men wid Reformationens införande i Norge år 1537 blewo Opslo och Hammers Biskopsstift sammanlagde til et som blef kalladt Opslo Stift, intil Staden Opslos ödeläggelse, och den nya Huwudstaden Kristianias anläggning, då Stiftet bekom namn af Kristiania Stift. Stavangers Biskopssäte blef flyttadt från Staden Stavanger efter den stora branden år 1684 til Kristiansand, som då blef Stiftets Huwudstad. Dessa 2 Stift hålla i widd 1060 qvadrat mil, innefatta 9 Amt, som äro indelta i 6 Lagsagor, 23 Fögderien, och 31 Häradshöfdinge-Juris[ 803 ]dictioner. Dessutom ligga uti Kristiania Stift 2 Grefskap, Jarlsberg och Laurvig, som med förbemäldte 23 Fögderien innehålla 157 Pastorat, bestående af 395 Soknar, indelte i 25 Prosterien. De matriculerade Gårdarne i bägge Stiften äro 22874. Dessa samtliga Gårdar hawa åtskillig slags jordskatt af kött, fisk, smör, hudar m. m. hwilket alt sättes i förhållande til 34444 tunnor Danskt Hartkorn. Här äro inalles belägne 19 Städer, inberäknade Städerne Dröbak, Tangen och Mandal; dessutom finnas här 35 Lastageplatser. År 1792 woro denna delen af Norge tilhöriga skepp 566 til antalet, af 35416 Commerce lästers drägtighet. År 1801 war Folkmängden 512264. Befolkningen war således 483 människjor på qvadrat milen. Af Folkmängden befunnos 47563 i Städerne och 464701 på Landsbygden. År 1769 steg hela Folksumman til 428230. Dessa Söndenfjeldska Distrikten äro således den folkrikare delen af Norge, förnämligast Kristiania Stift, som tillika är det wigtigaste både i handel och näringswägar, änskönt fiskeriena Nordenfjelds äro mycket betydlige. Här ligger Kongsbergs Silwerwärk, Eidsvolds Guldwärk, 2 Silwerhaltiga Blywärk, 1 Blyertswärk; 4 Koppar- och 16 Järnwärk äro i drift, förutan åtskilliga nedlagda och några som i sednare tider bliwit blottade och mutade; dessutom 4 Glasfabriker, Vallöe Saltwärk, 1 Alunwärk, m. m.

Söndfjord, et District, Prosteri och Häradshöfdingdöme uti norra Bergenhus Amt i Norge. Landet är öweralt klippigt, med ringa sädesmarker. Inbyggarne wid hafssidan hawa deras förnämsta näring af fiskeri, och måste ständigt köpa säd til föda. Men de som bo längre in i fjordarne hawa däremot god läglighet til höafling och sköna betesmarker, så at de hålla mycken boskap, hvarigenom de kunna sälja fetalje- och skinnwaror samt slagtboskap, och bekomma då god årswäxt är, säd til husbehof. Distriktet innefattar 6 Pastorat, hwilkas namn och Folkmängd äro anförde wid Artikeln Nordfjord.

Söndhordlehn, et Distrikt, Prosteri och Härardshöfdingdöme uti södra Bergenhus Amt i Norge, utgör med Distriktet Hardanger et Fögderi. Det är beläget wid hawet, samt består dels af Öar, dels af fast Land. Här äro några fiskrika sjöar och åar, i synnerhet fångas en myckenhet lax uti en å som löper genom Etne Pastorat. Sädesäringen är aldeles obetydlig, så at inbyggarne måste årligen köpa säd både til sådd och föda; men dessa och flera utgifter ersättas någorlunda genom waror som utföras til afsalu, såsom bräder, bjälkar, brännwed och tjära, ty här finnas goda furuskogar, jämwäl slagtboskap, fetalje- och skinnwaror; ty höfångsten och godt mulbete ger anledning at hålla mycket nöt och småboskap. Dessutom idkar Almogen fiskeri i havet och fjordarne, ibland med god fördel. Här ligga 5 gamla adeliga Sätesgårdar: Rosendal, som tilförene warit et Friherrskap, Hofland, Lyse-Kloster, Halsnöe Kloster och Kårshus; jämwäl 6 marmorbrott på 6 öar. Söndhordlehn innefattar 9 Pastorat, hwilka med den Folkmängd de ägde år 1801 anföras i följande Tabell. Dessa Pastorat bestå af 32 Soknar, hwaraf Jonsdals Annexsokn hörer under Hardangers Distrikt.

Pastorat. Folkmängd.
Findås 2939.
Fjeldberg 2243.
Qvindherred 2603.
Tysnäs 2400.
Storöen 2577.
Ous 3562.
Etne 1405.
Strandebarm 2101.
  Summa 21614.

Söndmör, et Distrikt, Fögderi och Prosteri uti Bergens Stift och Romsdals Amt i Norge, består af 2 Häradshöfdingdömen. Det indelas i Öarne och Fjordarne. Med fjordarne förstås i allmänhet de Soknar som ligga längst up i landet, eller på östra sidan wid fasta landet, hwarest fjordarne eller hafsbugterne slutas, och det folket som således bor på fasta landet omkring fjordarne kallas Fjordefolket. Däremot förstås med öarne de Soknar, som ligga närmast wid hawet, och merendels bestå af öar, hwarföre de ock kallas Utöarne eller öarne i synnerhet och folket som där wistas Öefolket. Landet skiljes från nästgränsande Distrikt på alla sidor genom bärgsträckor, är ojämnt och bärgigt samt genomskuret af många större och smärre fjordar, som ej allenast dela det uti otaliga öar och holmar, utan ock skära sig in på alla håll, och därwid dana en stor mängd wikar, halföar, näs och ed, hwilket alt sammantaget ger landet i allmänhet et obehagligt utseende, änskönt här, så wäl som annorstädes i Norge finnes åtskilliga wackra nägder, hwilkas behaglighet uphöjes och förökas af de mångfaldiga förändringar, som undertiden på et ställe finnas samlade. Långa och jämnsides liggande bärgsträckningar, som dels äro mycket nakne, dels öwerklädde med gräs, skog, ljung och mossa intaga större delen af landet, samt tjäna til uppehåll för tama och wilda djur. Det öfriga som ligger mellan bärgen i lägderne och intet annat är än bärgens snedt nedgående och sammanstötande fötter, utgör således det som kan kallas den beboeliga delen af landet; men det är tillika så wäl bebodt för fiskerienas skull, at detta Fögderi, i jämförelse med sin storlek kan anses för det bäst befolkade ej allenast i Bergens Stift, utan jämwäl nästan i hela Norge. Bärgen på öarne äro lägre och mera beboelige än de som ligga längre in i landet. Bärgen midt i landet på bägge sidor om fjordarne äro icke synnerligen twärbrante. Bärgen längst up i landet äro öwer måttan höga och branta samt hawa ännu det mästa förrådet af skog. Deras hiskeliga höjd och branthet orsakar många olägligheter af älfbrott, snöskred och stenskred, som här äro allmännare, än på något annat ställe Nordanfjelds. Topparne på många af dem äro betäckte med snö, som aldrig uptinar. Af malmarter har hitintils litet bliwit uptäckt undantagande järnmalm; men om ock en eller annan uptäckt skulle ske, så wore sådant af ringa nytta; i anseende til den stora skogsbrist som detta Fögderi lider. Här har endast et Järnwärk, Fiskåewärk kalladt, warit i drift, hwartil funnits god malm, men i brist af skog har det måst nedläggas. — Hafsbotnen, hwilken kan anses såsom den förnämsta fortsättningen af bärgsrötterne på öarne är genom 2 märkwärdiga och stora djup afdelad i 2 huwuddelar, eller egenteligen så kallade huwudgrund, hwaraf det ena böjar från utöarne, med 20 til 30 famnars watn, sträcker sig 4 mil ut i hawet, mot wäster, och slutar sig med 60 til 70 famnars watn, har en ojämn botn, full af uphöjningar och djup, af hwilka de förre ligga nära wid öarne, och de sednare längre ut [ 805 ]i hawet. Uphöjningarne hawa åtskilliga namn efter deras större eller mindre höjd; Några sticka så högt up at de altid kunna ses öwer hafsbrynet och kallas Skär, andre stå wäl under watnet, men dock icke djupare än at hafsböljorna ständigt brytas på dem och kallas Fald eller Blinda skär, men de som ligga ännu djupare under watnet, så at de icke kunna ses eller bemärkas utan uti en häftig storm och sjögång kallas Flude, och dessa befinnas undertiden at ligga omtränt likaså djupt som Skallar, det är rundaktiga bärgsknallar, hwilka eljes äro de lägsta uphöjningar på hafsbotnen. Alla dessa ligga i allmänhet tämeligen nära wid landet, i synnerhet det första slaget, nämligen Skär och Fald, som i en åttondels eller fjärdedels mils afstånd från öarne ligga gemenligen längs utåt sjökusten i en sträckning från nordost til sydwäst, och i lika linie, hwarwid de likasom ingärda kusten, och kallas därföre Skärgårdar och Fallgårdar. Längre ut i hawet finnas inga skär- eller fallgårdar, men wäl et och annat skär eller holme, så ock flude och skallar, hwilket fortfar til midten af detta huwudgrund, då hafsbotnen därefter helt och hållet förändrar sin skickelse samt får åtskilliga större och smärre djup, Höljor kallade, som ligga wände från norr til söder och ej öwerstiga 100 famnars djuplek. På dessa små grund och små djup uppehåller sig en betydelig mängd torsk en wiss tid om året. Sålunda är hafsbotnen beskaffad 4 mil ut ifrån landet, hwarest denna första huwudgrund uphörer, i det den förändrar sin horizontela och småningom lutande sträckning til et vertikalt och brant nedstörtande fall, och därwid orsakar et ansenligt djup i hawet, som är bekant under namn af Stora djupet. Från denna wästliga sida och stora Djupet begynner det Andra Huwudgrundet, som har i början 70 til 80 famnars watn, sträcker sig 5 til 6 mil uti wäst och nordwäst och slutas med 100 til 120 famnars djuplek. Detta har en ren och jämn botn, utan skär, fall, flude eller djup. Wäl kan på et eller annat ställe finnas några uphöjningar, såsom på et ställe kalladt Långgrundet, hwarest et allmänt fiskeri af hälleflundror och långor idkas, men det är dock ganska lågt. Detta huwudgrund sluttar lika som det förra efterhanden ned til nordwäst, och slutas med en brådstupa, hwarwid är et omäteligt djup, hwilket enligt allmän mening går, likasom stora Djupet parallelt med hela Nordanfjeldska kusten, hwilket tydligen skal kunna märkas af den stridiga ström, som faller wid bägge Djupen och löper gemenligen från söder til norr. Den östliga kanten af detta sednare stora Djup kallas Storeggen eller Havbroen, af det ansenliga hälleflundre- och långe-fiskeri, som här idkas. Stordjupet öwerskäres tillika på östra sidan af et mindre djup kalladt Bredsund, hvilket löper in til Söndmör. Detta stora twärdjup ger icke allenast et rätt in- och utlopp för fartyg, utan gör ock Söndmör til en af de fiskrikaste orter i Norge; ty då fisken, förnämligast torsk och sill, som hwart år i en otalig mängd kommer nordan ifrån genom Stordjupet, finner wid Bredsund et så stort djup och öpning för sig, så stöter han därigenom, likasom genom en canal in til landet och fjordarne. Fjordarne äro dels Huwudfjordar som löpa in från hawet, och Twärfjordar wid sidorna af desse, dels Småfjordar, som också komma ome[ 806 ]delbart från hawet, men äro icke så märkwärdige. Huwudfjordarne äro 2 Storfjorden eller Sulefjorden och Rödvefjord. — På öarne och holmarne uppehålla sig en myckenhet Ådor och andra sjöfoglar, hwilkas fjäder, dun och ägg samlas af inbyggarne, och på fasta landet uppehålla sig ock många landfoglar. — I anseende til landets fruktbarhet göres mycken skilnad på sädesafling och gräswäxt. På gräswäxt har man i allmänhet ingen brist, men på många ställen, i synnerhet wid fjordarne är så tilräckeligt förråd, at där ej allenast kan underhållas boskap til egen förnödenhet utan jämwäl afsättas en myckenhet fetaljewaror. Däremot är sädesäringen ringa och anses detta Fögderi i den delen bland de mäst wanlottade Fögderien i Bergens Stift. För öfrigt idka inbyggarne åkerbruket med tämelig flit och förstånd. I synnerhet har åkerskötseln i sednare tider bliwit mycket förbättrad, genom skogarnes förminskning, ty så länge de warade, som i hänseende til furuskogarne woro ganska betydlige, lade man sig allenast winning om skogshygge och jorden låg obrukad. Sedan skogen war förödd blewo trärötterne anwände til tjärubränning, omsider då desse begynte tryta började man sidst winlägga sig om åkerbruket. Uti hälften af Soknarne i Fögderiet ärjar man så mycken säd, at man däraf ej allenast har til husbehof, utan jämwäl kan aflåta något åt andra. Däremot lider den andra hälften brist därå, hwilken skattas at årligen stiga mellan 4 och 5000 tunnor. Den slags säd, som här sås är mästadelen hafra, något korn och blandsäd, men litet råg, lin, hampa och humla planteras här ock. År 1762 steg tredjedelen af sädestionden til 903 tunnor hafra och 28 tunnor korn. — Näst efter fiskeriet utgör boskapsskötseln Fögderiets största härlighet. I synnerhet finnes djupt in i landet, eller som det här kallas i Fjordarne de största och frodigaste gräsgångar och höslåttrar både på hemmarken och i fjäldtrakten, så at årligen utföres en stor mängd smör, ost, talg, hudar, skinn, kött och fläsk, dels til Trondhiem, Rörås och Romsdals marknad, dels annorstädes. — I hänseende til hwarjehanda slags fisk och fiskeri är detta Fögderi så rikeligen wälsignadt, at det däruti öwerträffar alla andra distrikt af lika storlek i Norge. Däraf är förnämligast torskfisket om wåren i Bredsund det betydligaste, hwilket warar hela Fastan igenom från Kyndelsmässan til Påsken och ger Almogen anledning at försälja en betydlig mängd torrfisk, klipfisk, saltad torsk, tran och romm. År 1756 blewo uti de 3 Soknarne Haram, Vigren, och Borgund, som ligga på norra sidan om Bredsund och äro de folkrikaste, medelst 250 Fireöringar eller stora Båtar om 4 par åror, samt 1500 fiskare fångade omtränt 52500 Norrska Vog, eller 5840 skepp:d Swensk Victualiewigt, torrfisk eller rotskär. Efter torskfisket är sillfisket det ansenligaste. Det sker i Borgensund om wintern strax efter Jul och fångas årligen 10 til 12000 tunnor, dock har detta fiskeri i sednare åren mycket aftagit och sillen infinner sig nästan hwart år något sednare än wanligt. Af långor fångas årligen 550 à 600 skeppund. Detta fiskeri idkas mäst på Grundet Storeggen som ligger flera mil ut i hawet hwarest tillika driwes et ansenligt fiskeri af hälleflundror. Sey faller i wissa år i tämelig mängd. Bland annan slags fisk fångas äwen lax. Fiskewarorne, [ 807 ]förnämligast torrfisk och sill, samt tran, romm, bockskinn, skälskinn och andra ortens produkter föras til Bergen til afyttring, med fartyg, waraf de flästa göra 2 à 3 ja ofta 4 à 5 resor om året. Några få fartyg fara til Trondhiem, Molde och Kristiansund med förenämnde och andra slags waror. Äpple- och kersbärsträn triwas och wäxa i trakterne wid Fjordarne. — Fögderiet innefattar 10 Pastorat, hwilka utgöras af 21 Soknar och 4 Kapellsförsamlingar. Dessa Pastorat anföras i följande Tabell, med den Folkmängd de hade år 1801.

Pastorat. Folkmängd.
1 Haram 1540.
2 Borgund 4864.
3 Örskoug 2170.
4 Strand 1671.
5 Nordal 2452.
6 Jörgenfjord 1252.
7 Volden 2936.
8 Ulvesten 1709.
9 Heröe 2271.
10 Vandelven 1409.
    Summa 22274.

— Söndmör har fordom haft sin egen Furste eller Fylkeskonung. Den förste som gamla Norrska Historien omförmäler hette Torgard, som war Konung Nors Sonason, och efter honom hans barn och afkomma. År 859, i Konung Harald Hårfagers tid, regerade en vid namn Arnvid Treserkiabane, hwilken, tillika med en annan Furste i Fjordefylke, uti en skarp sjöträffning blef öwerwunnen och ihjälslagen. Efter dess död blef den namnkunnige Grewe Rangvald, sedermera kallad Möre Jarl, af Konung Harald förordnad til Läns Höfding öwer Söndmör, Nordmör och Romsdalen, och från denna tiden synes det, at dessa 3 Distrikt städse warit förenade til et Län och Amt. Den ryktbare Härförareh Rolf, som i medelåldern eröfrade Normandie i Frankrike, war Jarl i Söndmör, och en af nuwarande Engelska Konunga-Familjens ättefäder.

Söndrum, et Regalt Pastorat i Halland och Halmstads Härad, innefattar 2 Soknar: Söndrum, Moderförsamling, och Wapnö, Annex, samt består af 49.2 Mantal. Marken i detta Pastorat är i det mästa jämn. Rådande jordmånen är sand och sandmylla. På skog är brist. Utsädet af all slags säd är 900 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1037. — Söndrum Sokn belägen wid hawet, består af 25.2 Mantal. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 660. Kyrkan är belägen under 56 gr. 41 min. Polhöjd; 0.4 mil från Halmlstad.

Söne, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, wid Wänern, är Annex til Örslösa Pastorat samt består af 15 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes föga. Utsädet är 500 tunnor. Godt fiske idkas i Wänern. År 1810 war Folkmängden 360. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Främmesta, Kil, Fogelberg.

Sönnarslöf, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, är Annex tll Eweröds Pastorat, innefattar Sätesgården Maltesholm, Byarne Sönnarslöf och Bårestad, med underliggande enstaka Hemman och Torp, samt består af 20.7 Mantal. Marken är här emot östra och södra sidorna jämn til större delen, emot norra och wästra stenaktig. Rådande jordmånen är sand och lera. Byarne hawa fordom haft ymnig skog, som nu til större delen är förödd. Utsädet är 760 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 956. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

[ 808 ]Sönnelöv, en Sokn uti Nedenäs Fögderi och Amt i Norge, är Annex til Soknekallet uti Staden Risöer.

Sönnerslöf, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och södra Åsbo Härad, är Annex til Qwidinge Pastorat, samt består af 12.7 Mantal. Marken är jämn, undantagande en grusås kallad Söderåsen, som i söder går genom Soknen. Rådande jordmånen är sand på örgrund. De fläste hemman äga skog til husbehof. Utsädet är 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 659. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes en Pappersfabrik och Garweriwärk kalladt Klippan, och Garweriet Hör.

Söran, en Herregård uti Korsberga Sokn i Wästergötland, består endast af 0.25 Mantal, men är anmärkningswärd för sin godhet, hwaruti han nästan upgår emot många hemman af helt Mantal, och för det goda bruk hwari nuwarande ägare honom satt.

Sörberga, en Sätesgård uti Grebäck Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal, äger 8 à 9 tunnors höstutsäde, wårsäde i proportion, någorlunda höbol, hjelpelig skog, obetydlig åbyggnad.

Sörby, en Sätesgård uti Torsåker Sokn i Södermanland, med Berga, Alfsta och Klangberga afhyste til sambruk med Gården, tilsamman 5.75 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höfångst mellan 200 och 300 lass. Mangården har 2 flygelbyggningar af sten. Huwudbyggning saknas. Trägården är obetydlig. Et tegelbruk, som endast tilwärkar taksten. Hela Soknen lyder under Sätesgården, hwilken således är ägare til all Soknens skog.

Sörby, en Sätesgård uti Runtuna Sokn i Södermanland.

Sörby, en Sätesgård uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, hjelpelig äng och skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af trä, god och wacker trägård.

Sörby, en Frälsegård uti Björskog Sokn i Wästmanland, äger 20 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, brist på skog, wacker åbyggnad af trä.

Sörby, en Herregård uti Norrbyås Sokn i Nerike, består af 2.5 Mantal, hwaraf 2 äro berustadt Säteri och 0.5 Frälse. Därunder lyda 8.5 Mantal Frälse och Kronoskatte hemman. Utsädet är 45 tunnor, 27 om hösten, och 18 om wåren. I anseende til en betydelig fodertilgång af wid pass 1000 lass näres här omkring 70 nöt, 8 hästar, och 30 får. Skogstilgången är hjelpelig. Jordmånen består af mäst lera och swartmylla. Mangården belägen uti en stor och wäl anlagd trägård, har genom ägarens synnerliga kostnad i sednare åren, wunnit et utmärkt wackert utseende. Den med avantcorpser, attiker och balustrader smakfullt construerade huwudbyggningen af trä, är, jämte 2 wackra flygelbyggningar, utwändigt rappad. Et tröskwärk och et sågwärk, som driwes af wäder äro ock här upförde. Godt fiske finnes jämwäl wid Gården.

Sörby, en Sätesgård i Dalarne.

Sörby, en Herregård uti Warf Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, hwaraf 2 äro Frälse-Säteri och 1 berustadt Säteri, äger mellan 50 och 60 tunnors utsäde, höbol icke swarande mot åkern, emedan i medelmåttige år erhålles högst 100 lass hö. Mangården är bygd af trä, ganska ansenlig. Huwudbyggnaden och den ena flygelen äro något gamla, dock [ 809 ]wäl underhållne, men den andra flygelbyggnaden i sednare tider upbygd. Wid Gården är en widlyftig och wäl anlagd trägård med många fruktbärande trän, skog finnes på Gårdens ägor hjelpeligt, äwen til byggnad och sågning genom ägarens berömwärda hushållning.

Sörby, en Sätesgård uti Örtomta Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, med därunder afhyste Gården Ullälwa om 1 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 300 lass, godt mulbete, ymnig skog, fiske. Mangården består af en wacker huvudbyggning af trä, utwändigt rappad, med 2 flygelbyggningar af trä. Under Gården lyda 9 Bondehemman och 13 Torp.

Sörby, en Sokn i Östergötland och Wifolka Härad, har tilförene warit Annex til Mölby Pastorat, men år 1791 blef Sörby kyrka raserad, och bägge Soknarne förenade til en församling. Sörby anföres dock ännu i Jordeboken såsom särskild Sokn, bestående af 9.9 Mantal.

Sörby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wilska Härad, är Annex til Gökhems Pastorat, samt består af 15.8 Mantal. Jordmånen är sandaktig och beswärad af källsåg. På skog är brist. Utsädet är 240 tunnor. År 1810 war Folkmängden 267. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Torrewalla.

Sörby, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, innefattar 2 Soknar: Sörby, Moderförsamling, och Gumlösa, Annex, samt består af 31.2 Mantal. Marken är jämn och något bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla, med någon lerblandning. År 1805 war Folkmängden 886. — Sörby Sokn består af 14.1 Mantal. År 1805 war Folkmängden 361. Kyrkan är belägen under 56 gr. 11 min. Polhöjd; 1.6 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården heter Torp.

Sörböe, en Sokn, är Annex til Rennesöe Pastorat uti Ryefylke Fögderi uti Stavangers Amt i Norge.

Sörlie, en Fjäldbygd uti Sneåsens Pastorat uti Inderöens Fögderi uti norra Trondhiems Amt i Norge, kallas jämte en annan Fjäldbygd Nordlie, gementsamt Findlierne. Sörlie utgör en Sokn liggande på östra sidan om Fjäldryggen, intager en bugt af Jämtland wid Soknarne Offerdal och Fölinge, samt borde rätteligen höra til Jämtland. Här äro 15 Gårdar och 5 à 6 Nybyggen. Säd wäxer här icke, utan endast wissa år litet korn, som dock de flästa år bortfryser, däremot äro Gårdarne til höwäxt tämeligen betydlige, och betet om sommaren på utmarken ansenligt, hwarföre hwarje bonde håller en myckenhet kor och annan boskap, och därwid har tilfälle at tilwärka en ansenlig mängd smör och ost. En eller flere fiskesjöar ligga til hwarje; äwen har man god läglighet til jagt och skytteri af wilda djur och fogelwildt, hwilket alt tillika med fetalje- och skinnwaror föres til Sneåsen om wintern öwer Fjäldet samt upköpes af bönder, som igen anskaffa säd och andra behöfliga waror. Något fogelwildt förnämligast Järpar blir ock såldt til Jämtarne och af dem fört til Stockholm.

Sörsjö, en Sätesgård uti Wärnamo Sokn i Småland, äger 24 tunnors utsäde.

Sörsta, en Herregård uti Wikingsta Sokn i Östergötland, består af 3.5 Mantal af Rusthåll, Frälse och Augment, äger 60 tunnors utsäde, godt höbol, [ 810 ]hjelpelig skog, ansenlig och prydlig nybygd mangårdsbyggning af trä, 2 wåningar hög, betäckt med tegel och rappad, ansenlig trägård.

Sörsömmen, en Sokn uti Helgelands Fögderi, Nordlands Amt i Norge, är Annex til Brönöe Pastorat, och utgöres af en stor Halfö.

Sörum, et Pastorat och Tingslag uti Rommerige i Norge, innefattar 2 Soknar: Sörum, Moderförsamling, och Frogner, Annex. År 1801 war Folkmängden 2036. I Sörum Sokn är en länsa, Bingens Länsa kallad, hwilken är bekant däraf, at alt det sågtimmer och masteträn, som nedflottas genom älwen Glommen blir där sorteradt för ägarne i Kristiania, Fredrikstad och Mos.

Sörweddinge, i Tunelds Geografie Södra Widinge kallad, et Consistorielt Pastorat i Skåne och Malmö Län, innefattar 2 Soknar: Sörweddinge, Moderförsamling belägen i Harjagers Härad, och Annelöf, Annex i Onsjö Härad, samt består af 22.2 Mantal. Utsädet är 2620 tunnor. År 1805 war Folkmängden 937. — Sörweddinge Sokn består af 9.5 Mantal. Marken är jämn. Lera och sandmylla utgöra rådande jordmånen. Soknen är skoglös. Utsädet är 605 tunnor. År 1805 war Folkmängden 374. Kyrkan är belägen under 55 grad. 50 min. Polhöjd; 2.5 mil från Malmö.

Söröe, en ansenlig Ö i Hawet, hörande til Finmarkens Amt i Norge, håller 7 à 8 mil i omkrets samt är bewuxen med risskog. Här inskära sig många fjärdar från hawet, til antalet 16. Wid södra udden är en hamn och handelsplats kallad Hasvig, hwarwid befinnes en kyrka af samma namn, som är Annex til Loppens Pastorat. På ön giwes lägenhet til utter- och skälfänge.

Sövde, en Sokn, är Annex til Suledals Pastorat, uti Ryefylke Fögderi, Stavangers Amt i Norge.

Sövde, en Sokn, är Annex til Vandelvens Pastorat uti Söndmörs Fögderi, Romsdals Amt i Norge. Sädesäringen är här i allmänhet icke så god som i huwudsoknen, men däremot är boskapsawelen något större och bättre, medelst de ypperliga betesmarker här finnas, och näppeligen hawa deras like i Fögderiet. Soknen innehåller endast 31 matrikulerade Gårdar, men åtskillige af dem ganska stora, hwilka skatta 9 skeppund fisk. År 1757 beboddes Soknen af 93 Gårdsmän och 5 Husmän samt 411 människjor.

Söwesta, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Herresta Härad, innefattar 2 Soknar: Söwesta, Moderförsamling, och Bromma, Annex, samt består af 49.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 989. — Söwesta Sokn består af 33.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 715. Kyrkan är belägen under 55 gr. 30 min. Polhöjd; 5 mil från Malmö, och 0.7 mil från Ystad. Den betydligaste Gården heter Krageholm.


Djurbergs rättelser och tillägg:
  1. År 1805 war Folkmängden 816. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1073]
  2. Står Hafsingen, bör stå Hawet eller Saltsjön. [Rättelser, s. 1092]
  3. Landet underhåller 2 Regementen Cawalleri, däraf det ena är Husarer och det andra Carabinierer, samt 2 Regementen Infanteri, däraf det ena kallas Norra Skånska och det andra Södra Skånska Regementet. Uti Städerne ligga Konungens Regemente, och et wärwadt Husar-Regemente i Garnison. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1073]
  4. Bland de största Sjöarne anföres Sjöwiken. Denna är en utwidgning af Helgeå, nedanför Kristianstad, och kallas jämwäl Helgesjön. Det finnes en annan Helgesjö i Småland. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1073]
  5. Orten har et skeppswarf. Härifrån är kortaste och bästa öwerfarten til Öland. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1073]
  6. Östra Småland underhåller jämwäl et Corporalskap af Smålands Dragoner. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1074]
  7. Äwen Tirserum Sokn omgiwer denna Sjö. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1074]
  8. Gården äger utmärkt bördig äng, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, god trägård. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1074]
  9. Gården är belägen uti Malesanda Sokn, består af 1 Mantal, äger 12 tunnors utsäde i tredingsjord, tilräckelig och god äng, ymnig skog, så wäl af barr- som löfträn, gammalmodig åbyggnad af trä, liten trägård. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1074]
  10. Stäflö uti Åby Sokn är anförd med namnet Staflö, hwilket är fel. Gården består af 1 Mantal, äger öwer 200 tunnland åkerjord i 5 Gärden. Ängen ger 400 parlass hö. Åbyggnaden af trä är gammal, trägården är ansenlig. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1075]
  11. År 1815 steg Folkmängden til 72,989, däraf 33,824 woro Mankön och 59,165 Qwinkön. I anseende til Stånd woro Inbyggarne af Adel 1272, däraf 637 Mankön och 635 Qwinkön; Lärostånd 484, däraf Mankön 265, Qwinkön 219; Ståndspersoner 12,676, däraf Mankön 6152, Qwinkön 6524; Borgerskap 11,924, däraf Mankön 5413, Qwinkön 6511; öfrige Inwånare 46,633, däraf Mankön 21,357, Qwinkön 25,276. — Uti Riddarholmskyrkan hålles numera ingen Gudstjänst. Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-Academien har sit Säte på Riddarholmen. På Kongsholmen förtjäna följande lägenheter at anföras: Chirurgiska Institutet, uti det huset där Glasbruket tilförene warit, Sockerbruket beläget wid Torget, Stockholms Garnisons sjukhus af sten, wid Storgatan, samt Mariedal, en wälbygd Gård wid Carlbergs wiken, hwarest et Stylgjuteri, det ansenligaste i Riket, är anlagt. Uti Jacobs församling wid Lilla Trägårdsgatan befinnes Brödra församlingens Bönehus. På Ladugårdslandet finnes en nyligen bygd ansenlig Kasern af sten för Lifgardet til Häst, Allmänna Spanmåls-Directionens Magasin, samt et Krono Bränneri. På Skeppsholmen är nyligen upförd en ansenlig och wacker Kasern af sten. På Djurgården förtjäna Gårdarne Rosendal, Biskopsudden och Manilla at anföras. Wid den andra af dessa befinnes den första weterliga anläggning af trägård i Engelsk stil i Swerige, och uti den tredje är Institutet för Döfstumma. På Södermalm i Maria församling befinnes Borgerskapets Gubbhus, samt et wackert Tackjärns-Gjuteri. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1074]
  12. Stångebro ligger tätt utmed Linköping, på dess östra sida. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1075]
  13. Wärket äger omkring 2000 tunnland egen Frälseskog. Härunder höra 11.6 Mantal Hemman af åtskillig natur, samt 42 Torp. Swartå Gård är ej skattlagd, men ansedd lika med et fjärdedels Mantal. Det härunder lydande Järnwärket Kråkefors, är nyligen flyttadt til Swartå, mellan Sjöarne Stora och Lilla Björken. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1075]
  14. Denna Region omgiwes i Norr af Norrland, i Öster af Botniska Wiken och Ålands Haf, i Söder af Götaland, i Wäster af Norge. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1075]
  15. Står att wid Gården wäxer den sällsynta Örten Betula Hybrida. Detta är fel. Betula Hybrida är et trä. [Rättelser, s. 1093]
  16. Därwid är en Glasfabrik nyligen anlagd. [Ytterligare Tilläggning, s. 1090]
Wikisource-not:
  1. Omfattande statistiska m.fl. kompletteringar till denna artikel återfinns i avsnittet Tilläggningar och Förbättringar, s. 1075–1084.