Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/Å

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sök: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U W Y Å Ä Ö


←  Y
Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige
av Daniel Djurberg

Å
Ä  →


[ 977 ]Å, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Björkekinds Härad, wid Hafswiken Slätbaken, består af 35.9 Mantal. Marken är til mästadelen bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Soknen äger knapp skog til stängsel och bränsle och några Hemman hawa alsingen. Utsädet är 450 tunnor. År 1810 war Folkmängden 507. Kyrkan är belägen under 58 gr. 30 min. Polhöjd; 4.5 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Lundby och Ring. Denna Sokn är märkwärdig i följande hänseende. Här har bliwit född, död och begrawen den äldste Swenske Man, hwilkens ålder man med wisshet känner: nämligen Torparen Jon Andersson, hwilken föddes den 18 Februarii 1582 och begrofs den 18 April 1729; har således bragt sin ålder til 147 år och 2 månader, samt lewat under 10 Swenska Konungar och Regenter.

Åboholm, et Stångjärnswärk med därtil hörig Masugn uti Undenäs Sokn i Wästergötland, äger 800 skeppund stångjärnssmide, wälbygda wärkstäder, hjelpelig skog til koltäkt på Tiweden. Stångjärnet transporteras från Örebro wåg, sjöwägen til Stockholm. Masugnen har icke warit i drift på flera år.

Åbro, en Masugn uti Ugglebo Sokn i Gästrikland.

Åby, en Sätesgård i Upland.

Åby, et Rusthåll uti Litslena Sokn i Upland, äger 28 tunnors utsäde, äng til 80 lass hö, ganska ringa eller så godt som ingen skog, wacker och prydlig mangårdshuwudbyggning af trä, en i sednare tider wäl anlagd trägård.

Åby, en Skattegård uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, består af 2 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, hjelpelig äng, förswarlig mangårdsbyggnad af trä. Med Gården är förbundet et järnwärk af samma namn, hwilket består af 2 hamrar med 1035 skeppund stångjärnssmide, knippjärnssmide, samt privilegieradt men ej i sednare tider begagnadt trådrageri. Til wärkets drift finnes hjelpelig skog, dock ej til fulla behowet.

Åby, en Herregård uti Walbo Sokn i Gästrikland, består af 0.15 Mantal Frälse och 0.6 Mantal Skatte, med tilhörande Kycklinge Qwarnwärk, om 1 par skattlagda, 1 par husbehofs och 1 par siktstenar, utsår 8 à 10 tunnor råg, 25 à 30 tunnor korn och hafra, samt brukas i circulation. Gården är bebyggd med et 2 och en half wånings trähus rappadt, har trägård med därtil gränsande park, utgörande tilsamman 17.5 tunnland, samt hjelpeligt höbol för 6 hästar och 40 nöt. Skogen är tilräckelig til wedbrand och andra Gårdens behof. På Gårdens ägor är i sednare tider anlagd en Ättike-Fabrik.

Åby, en Kronogård uti Hamrånge Sokn i Gästrikland, är Boställe åt Second-Chefen wid Hälsinge Regementet. Mangårdsbyggnaden af trä är enligt lag förswarlig.

Åby, et Regalt Pastorat i Östergötland och Lysings Härad, innefattar 2 Soknar: Åby, Moderförsamling, och Ödeshög, Annex, samt består af 126 Mantal. Utsädet är mellan 1200 och 1300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 4266. — Åby Sokn består af 54.3 Mantal. Marken är öwerallt stenbunden och bärgaktig. Rådande jordmånen är swartmylla; skog finnes hjelpeligt. Utsädet är mellan 500 och 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2167. Kyrkan är belägen under 58 gr. 15 min. Polhöjd; 5.3 mil från Linköping.

[ 978 ]Åby, Wästergård, et Rusthåll i förenämnde Sokn, består jämte Renemo af 1.5 Mantal, äger mellan 30 och 40 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol och skog, ansenlig mangårdsbyggnad af trä, rappad, förfallen trägård.

Åby, en Sätesgård uti Horn Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger mellan 20 och 24 tunnors utsäde, ymnigt höbol, nödtorftigt mulbete, litet skog, wacker mangårdshuwudbyggning af trä om 2 wåningar rappad, med 2 flygelbyggningar, 1 mjölqwarn med 3 par stenar, 1 sågwärk, fiske i Sjön Åsunden, några underlydande Bondehemman och Torp. Gården har en privilegierad spikhammare, men hwilken är nedlagd; betalar dock årligen til kronan afgift för honom. — På Åbyboda et Frälsehemman hörande under Åby, äwensom Flytthem 3 Mantal finnes ymnig skog, som hädanefter är ämnad at begagnas til et Tegelbruk wid Åby Ström, där ock länge warit en qwarn med 6 par stenar.

Åby, et Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmare Län och Norra Möre Härad, innefattar 2 Soknar: Åby, Moderförsamling, och Bäckebo, Annex, samt består af 94 Mantal. År 1810 war Folkmängden 3334. — Åby Sokn består at 68.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2097. Kyrkan är belägen 1.5 mil från Kalmar.

Åby, en Kongsgård i Småland.

Åby, en Sätesgård uti Tjureda Sokn i Småland.

Åby, en Sätesgård uti Berga Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger mjölqwarn och sågwärk, samt stamp til walmars beredande.

Åby, en Sätesgård uti Tossene Sokn i Bohusland, tilhörer Gymnasium i Göteborg, äger 85 à 90 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, 2 wackra trägårdar.

Åby, en By och Marknadsplats uti Gråmanstorp Sokn i Skåne. Därwid befinnes et ansenligt fält som är mönsterplats för et Skånskt Cavalleri-Regimente.

Åby, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, är Annex til Hemmingsdynge Pastorat, samt består af 15.2 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången är lika som i Hemmingsdynge Sokn. Utsädet är 784 tunnor. År 1805 war Folkmängden 426. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Åbylund, en berustad Sätesgård uti Romfartuna Sokn i Wästmanland, består af 1 Mantal, hwarunder jämwäl brukas 1 Mantal Skatte-rusthåll Brånsta, äger 40 tunnors utsäde, någorlunda äng, tämeligen wacker skog, tilräckelig för Gårdens behof, gammal åbyggnad af trä, mjölqwarn, sågwärk och tröskwärk som driwas af watn. Under Gården lyda 0.25 Mantal Frälse- och 0.8 Mantal Skattehemman som brukas af Bönder.

Åbylund, en Sätesgård i Östergötland.

Åbyqvarn, en Herregård uti Träslöf Sokn i Halland, äger 20 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, nästan ingen skog, ny wacker mangårdsbyggnad af trä, stor trägård, som med tiden synes bliwa ännu ansenligare.

Åbäcksnäs, en Sätesgård i Östergötland.

Åda, en Herregård uti Wagnhärad Sokn i Södermanland, äger 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, knapp skog, wacker åbyggnad af trä, nyligen anlagd trägård.

[ 979 ]Ådland, eller Samnanger, en Sokn, är Annex til Aus Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Ådnässtad, en Herregård uti Triungen Sokn uti Tellemarken i Norge. På dess ägor finnes järnmalm af finaste och bästa slag.

Ådö, en Sätesgård i Upland.

Åfjord, et Pastorat i Norge, Södra Trondhiems Amt och Fosens Fögderi, beläget omkring en ansenlig fjärd af samma namn, innefattar 2 Soknar: Åe, Moderförsamling, och Gyssund, Annex. Inbyggarne hawa mycken näring af fiske i Hawet, i synnerhet af sill. 1801 war Folkmängden 1480.

Ågerup, en Sätesgård uti Blentarp Sokn i Skåne, består af 4.2 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, höbärgning til 300 lass, skog til husbehof, gammal mangårdsbyggnad af korswärke, ganska wacker trägård.

Ågerup, en Sätesgård uti Norra Rörum Sokn i Skåne, består af 1 Mantal, äger något öwer 20 tunnors utsäde i skarp jordmån, hjelpeligt höbol, föga skog, men tilräckelig tårfjord, mangårdsbyggnad af korswärke, trägård med några fruktträn, någon eke- men ingen bokeskog. Under Gården lyda 9.5 Mantal Frälsehemman, 16 torp, 2 mjölqwarnar, 1 sågwärk. På godsets ägor finnes järnmalm.

Ågården, en Sätesgård uti Råda Sokn i Wästergötland, äger 40 tunnors utsäde, hwaraf en betydelig del är hafra, medelmåttigt höbol, ymnig skog, stor men gammal mangårdsbyggning af trä, tämeligen ansenlig trägård.

Ågården, en Herregård uti Warnum Sokn i Wästergötland, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 130 stackar, hjelpelig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, ansenlig trägård.

Åhus, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Kristianstada Län och Willands Härad, innefattar 3 Soknar: Åhus, Moderförsamling, Rinkaby och Wiby, Annexer, samt består af 41.3 Mantal. Utsädet är tunnor wete 6, råg 630, korn 590, hafra 100, blandsäd 126, ärter 54, potäter 278, tilsamman 1784 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2119. — Åhus Sokn är belägen wid utloppet af Helgeå, samt består af 21.3 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordarten är sandig. Skog finnes icke. Utsädet är tunnor wete 6, råg 350, korn 300, hafra 40, blandsäd 45, ärter 18, potäter 130, tilsamman 889 tunnor. Kyrkan är belägen under 55 gr. 56 min. Polhöjd; 1.4 mil från Kristianstad. — Åhus By, belägen omkring kyrkan wid Helgeå, 0.2 mil från dess utlopp i Hawet, har fordom warit en ansenlig Handelsstad, som i Påwiska tiden haft flera kyrkor, kloster och hospital; samt ännu bibehållit liknelse af stad med torg och gator. Wid Orten har fordom warit et med grawar och wallar wälbefäst slott, hwaraf lämningar finnas på en kulle. Uti Byn har Kristianstad sin lastage- och nederlagsplats samt tullkammare. Här besigtigas ock dess skepp. Hamnen ligger nog öpen för Hawet och har god ankarbotn.

Åkarp, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, innefattar 2 Soknar: Åkarp, Moderförsamling, och Wittsjö, Annex, samt består af 48.3 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 380 tunnor af hwardera sädesslagen råg och korn. År 1805 war Folkmängden 2069. — Åkarp Sokn består af 19.8 Mantal. Utsädet [ 980 ]är 136 tunnor af hwardera sädesslagen råg och korn. År 1805 war Folkmängden 828. Kyrkan är belägen under 56 gr. 17 min. Polhöjd; 3.6 mil från Kristianstad.

Åkarp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, är Annex til Mellangrevie Pastorat, samt består af 17 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lermylla. Ingen skog eller tårftäkt finnes. Utsädet är: tunnor råg 69, korn 86, hafra 87, blandsäd 100, ärter 13, potäter 8, tilsamman 363 tunnor. Wete brukas här icke sås. År 1805 war Folkmängden 329. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.

Åkarp, en Sätesgård i Skåne och Malmö Län.

Åkedal, en Sätesgård uti Hendene Sokn i Wästergötland, består af 0.4 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä.

Åker, et skeppslag i Upland, Stockholms Län och Roslagen, innefattar 2 Pastorat: Öster-Åker och Riala, håller i widd 2.94 qv. mil, samt består af 135 Mantal. År 1810 war Folkmängden 3709.

Åker, (Öster) en Sokn och Consistorielt Pastorat i förenämnde skeppslag, wid segelleden från Stockholm, håller i widd 1.33 qv. mil, samt består af 85 Mantal. Marken är til det mästa bärgaktig, allenast en del är jämn, som innefattar Husby, Lund, Tuna och Berga ägor. Rådande jordmånen är lera, utom i den delen af Soknen som kallas Skogswisnan, hwarest den är mera sandig eller består af skogsjord. Ehuru den förenämnda jämna delen har brist på skog, finnes dock dels til husbehof, dels til försäljning på den andra. Utsädet kan öwerhuwud räknas til 6 tunnor på Mantalet, således på hela Soknen 530 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1555. Kyrkan är belägen under 59 gr. 31 min. Polhöjd; 2.3 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Tuna, Smedby och Näs.

Åker, (Wäster) et Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Hagunda Härad, innefattar 2 Soknar: Åker, Moderförsamling, och Dalby, Annex, håller i widd 0.4 qv. mil, samt består af 52 Mantal. Utsädet är 540 tunnor. År 1810 war Folkmängden 722. — Åker Sokn håller i widd 0.12 qv. mil, samt består af 17.3 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera blandad med swartmylla. Skog finnes ganska ringa eller nästan ingen. Utsädet är 174 tunnor. År 1810 war Folkmängden 240. Kyrkan är belägen under 59 gr. 46 min. Polhöjd; 1.3 mil från Upsala.

Åker, et Härad i Södermanland och Nyköpings Län, håller i widd 4.6 qv. mil. Det innefattar 1 Stad: Strängnäs, samt 7 Soknar: Strängnäs, Åker, Länna, Härad, Wansö, Fogdö, Helgarö.

Åker, et Regalt Pastorat i förenämnde Härad, innefattar 2 Soknar: Åker, Moderförsamling, och Länna, Annex, håller i widd 2.01 qv. mil, samt består af 76.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2774. — Åker Sokn håller i widd 1.16 qv. mil, samt består af 51 Mantal. På få ställen är jordmånen lera, men i de skogaktiga delarne sandjord. Intet hemman finnes, som kan sägas äga ymnig skog. Många hemman äro aldeles utan skog och begagna allmänningen. Utsädet är 350 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1595. Kyrkan är belägen under 59 gr. 17 min. Polhöjd; 5.7 mil från Nyköping. I Soknen finnas 2 Sätesgårdar: Berga och Lida.

[ 981 ]Åker, et Järnwärk i förenämnde Sokn. Här gjutas Canoner, til 1600 à 1800 skeppund årligen. Åbyggnaden af sten är wacker; därwid befinnes en med mycken kostnad anlagd trägård. Järnwärket har egna gruwor och kalkbrott, samt hjelpelig skog. Härunder lyda 2 Sätesgårdar, 30 Hemman, 1 Pappersfabrik af samma namn med järnwärket, högre up wid samma Ström, samt Råksta Krutbruk.

Åker, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Östbo Härad, innefattar 2 Soknar: Åker, Moderförsamling, och Käfsjö, Annex, samt består af 45 Mantal. Utsädet är 800 tunnland. År 1810 war Folkmängden 1703. — Åker Sokn består af 29.5 Mantal. Marken är backig, stenbunden, med bärgsyrig sandmylla. Skogen är tilräckelig; den består huwudsakeligen af gran och tall samt nödig björk. Utsädet är 500 tunnor, öwerallt ensäde. År 1810 war Folkmängden 1111. Kyrkan är belägen under 57 gr. 24 min. Polhöjd; 4.2 mil från Wexiö. I Soknen finnes en Masugn kallad Lomsjö.

Åker, en wälbygd och wäl odlad Gästgiwaregård uti Laurdals Pastorat uti Tellemarken i Norge, anses för et af de bästa Sädeshemman i Pastoratet.

Åkerbo, et Härad och Fögderi i Wästmanland och Wästerås Län, innefattar 2 Städer: Arboga och Köping, 13 Soknar: Arboga, Säterbo, Torpa, Carlskyrka, Björskog, Köping, Kongsbarkarö, Odenswi, Medåker, Himmeta, Bro, Malma, Skedwi, samt en liten del af Fellingsbro; håller i widd 8.47 qv. mil, samt består af 582.4 Mantal.

Åkerbo, et Härad i Östergötland, innefattar 5 Soknar: Rysta, Östra Harg, Skrukeby, Lillkyrka, Törnevalla.

Åkerbo, et Härad på Öland i Norra Fögderiet, innefattar 5 Soknar: Persnäs, Föra, Högby, Källa, Böda.

Åkerby, et Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Bälings Härad, innefattar 2 Soknar: Åkerby, Moderförsamling, och Jumkil, Annex, håller i widd 0.6 qv. mil, samt består af 48.2 Mantal. Utsädet är 675 tunnor af alla sädesslag. År 1810 war Folkmängden 587. — Åkerby Sokn håller i widd 0.13 qv. mil, samt består af 24.6 Mantal. Marken är til större delen jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ingen. Utsädet är 330 tunnor. Kyrkan är belägen under 59 gr. 56 min. Polhöjd; 1 mil från Upsala.

Åkerby, et Järnwärk uti Öster-Löfsta Sokn i Upland, består af 1 hammare med 2 härdar. Smidet har för skogsbrist på någon tid måst nedläggas. 12- à 1500 skeppund har warit medeltilwärkningen om året. Stångjärns-wärkstaden består af en massiv gråstensmur täckt med Holländsk klinkert. Här idkas ock stålsmide, som förädlar 50 à 60 skeppund stångjärn til godt stål. Den därmed förbundna Gården består af 4 Mantal, äger god åker, höbärgning omkring 400 lass, wacker åbyggnad, liten trägård, ansenlig humlegård, nybygd wattuqwarn, sågwärk.

Åkerby, en berustad Sätesgård uti Gräfwe Sokn i Nerike, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, behöflig trägård.[Dj 1]

Åkerby, en Frälsegård uti Gärdeby Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger mellan 30 och 40 tunnors utsäde, höbärgning til 240 lass i medelår, tilräckelig skog. Mangårdsbyggnaden består af en wacker oljestruken huwudbyggning af trä, samt 2 flygelbyggningar. Trä[ 982 ]gården är ansenlig, en af de största och wackraste i orten med et wackert orangeri, försedt med de utsöktaste in- och utländska wäxter med stor flit och kostnad samlade och i ordning bragte af dess nuwarande ägare, genom hwilkens omsorg och betydliga omkostnad jämwäl Gården ansenligt wunnit i de sednare åren så wäl til utseende som betydliga upodlingar och nyttiga anläggningar. Gården är et Fidei-Commiss tilhörigt Adeliga Slägten von Röök.

Åkerholm, en Sätesgård uti Lofta Sokn i Småland, består af 4.8 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning mellan 2- och 300 lass, behöflig skog, fiske i Saltsjön, ansenlig åbyggnad bestående af et stort stenhus om 3 wåningar, tämeligen ansenlig trägård, wälbygd ladugård, wackra alléer. Wid Gården underhållas 10 hästar, 100 nöt, 50 får.

Åkersberg, en Sätesgård uti Mällösa Sokn i Nerike, är Boställe åt Öwersten wid Nerikes Regemente, består af 3 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, något skog, stenhusbyggnad om 2 wåningar, wacker trägård.

Åkersberg, en Sätesgård i Småland.

Åkersberg, en Sätesgård uti Hör Sokn i Skåne wid en Sjö, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, i skarp och mager jordmån, hjelpeligt höbol, nödtorftig skog. Mangårdens huwudbyggning är grundmurad, 2 wåningar hög, med 2 flyglar, jämte trägård. Til Gården höra 2 mjölqwarnar, 1 sågwärk, 1 qwarnstensbrott, 9 mantal frälse och krono-hemman, 11 torp.

Åkershult, en Sätesgård uti Korsberga Sokn i Småland, äger 30 tunnors utsäde af råg och korn, medelmåttigt höbol, ymnig skog.

Åkerström, en stark Fors uti Göta Älf. Därwid befinnes en Sluss kallad Gustaf Adolfs Sluss.

Åkersved, en Sätesgård i Wästergötland.

Åkerö, en Sätesgård uti Betna Sokn i Södermanland, angenämt belägen på en Ö uti Sjön Yngaren, består af 5 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höbärgning öwer 200 lass, hjelpelig skog af ek, björk, al, tall och gran, godt fiske i synnerhet wårtiden; stor och ganska prydlig mangårdsbyggning af sten, 2 wackra trägårdar med orangeri. Ön håller i widd 400 tunnland. Man njuter härifrån en widsträckt och härlig utsigt. Under Gården höra 18.6 Mantal Frälsehemman.

Åkeshof, en Sätesgård uti Bromma Sokn i Upland, äger 50 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, stor och prydlig mangårdsbyggning af sten.

Åkesholm, en Sätesgård uti Trane Sokn i Skåne, består af 3.4 Mantal, äger nödtorftigt utsäde, god och tilräckelig höbärgning, ansenlig bok- och ekeskog. Mangården består af en huwudbyggning, 2 wåningar hög, med 2 flyglar, samteligen af korswärke. Under Gården lyda 33 Mantal Frälsehemman och 39 Torp.

Åkre, en Sokn, är Annex til Skånevigs Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Ål, en Kronogård uti Alunda Sokn i Upland, är Boställe åt Premier-Majoren wid Uplands Regemente.

Ål, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Fögderiet Nedansiljan, håller i widd 2.5 qv. mil, samt består af 19 Mantal. Omkring kyrkan til en half mil i längden och åttondels mil i bredden är mar[ 983 ]ken tämeligen jämn, men för öfrigt mycket stenig och bärgaktig. Ingen jordmån kan här egenteligen sägas wara rådande, utan finnes både sand och lera på olika ställen alternera. Då skogen icke för mycket tillites, är den för Sokneboernes behof hjelpelig. Utsädet af åtkillig slags säd är 835 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2054. Kyrkan är belägen under 60 gr. 41 min. Polhöjd; 3.4 mil från Falun. I Soknen finnas 2 Kopparhyttor: Halgbo och Fledholm, bägge Falu Bärgslag tilhörige. Malmen som smältes i den förra hämtas från Insjö- och til den sednare af Flodbergs Koppargruwor. Flere järngruwor finnes äwen i Soknen, hwilka likwäl nu til större delen äro ödelagde. De enda som arbetas äro Grysnebergs och Digerbergs Gruwor, de förre för Siljansfors och Furudals, de sednare för Woxna och Dalfors järnwärks räkning. Swedjegruworne, som äwen en tid warit öde, skola innan kort med arbete beläggas.

Ål, et Pastorat i Norge, Budskeruds Amt och Distriktet Hallingdalen, innefattar 3 Soknar: Ål, Moderförsamling, samt Hoel och Torpe, Annexer. Sädesäringen är här ringa, förmedelst årligen infallande tidig natteköld om hösten. År 1801 war Folkmängden 4086.

Åland, en Sokn i Upland, Upsala Län och Hagunda Härad, är Annex til Tible Pastorat, håller i widd 0.57 qv. mil, samt består af 18.4 Mantal. Marken är ojämn, upfylld af bärg och kärr. Jordmånen består til större delen af mojord och swartmylla. Skogen är tilräckelig til husbehof. Utsädet är 215 tunnland. År 1810 war Folkmängden 353. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Österby, därnäst Ålbo.

Ålberg, en stor, wälbygd och wäl odlad Gård, uti Märe Sokn uti Inderöens Fögderi uti Norra Trondhiems Amt i Norge.

Ålberga, et Järnwärk uti Kila Sokn i Södermanland, består af 1 hammare med 3 härdar, äger 600 skeppund stångjärnssmide, samt tilräckeligt kolförråd af underlydande hemman.

Ålbo, en Sätesgård uti Åland Sokn i Upland, består af 0.5 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, god äng, ymnig skog, wacker trägård.

Ålerunna, en Gård i Upland är Lagmansboställe.

Ålem, en Sokn och Regalt Pastorat i Småland, Kalmare Län och Stranda Härad, består af 68.5 Mantal. Af Alsterån, hwaraf en del kallad Lem flyter genom Soknen, har hon bekommit sit namn Å-Lem. Marken är tämeligen jämn, samt fri från bärg och klippor. Här och där är den något stenbunden. Rådande jordmånen är sand, dock finnes på åtskilliga ställen lera och swartmylla. I södra delen af Soknen är brist på skog til byggnad, nödigt gärdslefång och bränsle, men i den norra finnes ännu tilgång därå. Likwäl torde inom några år skogen äwen där utödas, sedan fällning af unga och wäxliga trän til afsalu bliwit så allmän. Ekeskogen, som för 50 år tilbaka, på sina ställen war rätt wacker och ymnig, är genom utsyningar merendels uthuggen. Den står dock til större delen qwar, på Strömsrums, Råsnäs och Prästegårdens ägor. Utsädet är: tunnor wete 8, råg 392, korn 315, hafra 14, ärter 6, potäter 100. År 1810 war Folkmängden 2765. Kyrkan är belägen 3.4 mil från Kalmar. Den betydligaste Gården heter Strömsrum, på hwilkens ägor ligger Köpingen Pataholm. Til ungdomens underwisning är i [ 984 ]Soknen inrättad en skola af framlidne Riksrådet Friherre Johan Skytte. Pædagogen njuter förutan 1.5 Mantal hemman, som högbemäldte Herre härtil donerat, 5.5 tunnor säd, af tryckeritionden, samt Sokne-Penningarne af Soknen.

Ålesund, et Sund uti Borgund Sokn uti Romsdals Amt i Norge, mellan Öarne Norwöe och Aspöe. Däruti finnes en beqwäm och säker hamn. Landet är på ömse sidor om Sundet wäl bebodt, samt öwerallt bebygt med så många hus, at stället har utseende af en liten stad eller köping, som bebos dels af handelsmän, dels af lotsar och fiskare, inalles omkring 40 hushåll. Här är tillåtet för Bergens köpmän at lossa de waror, som til fiskerienas behof utföras i Romsdals Amt, under tilsyn af en Kongl. Tullbetjänt, som här är tilsatt och lyder under Molde Tulldistrikt.

Ålfod, en Sokn är Annex til Davigs Pastorat uti Norra Bergenhus Amt i Norge, har god åker, gräswäxt och Furuskogar.

Ålhult, en Sätesgård med afhyste Ladugården Maglehem uti Södra Wi Sokn i Småland, består af 2.5 Mantal. Jordmånen wid Ålhult är lera, men wid Maglehem ömsom swart- och sandmylla. Gårdarne äga tilsamman 70 tunnland öpen jord. Höbolet ger för närwarande omkring 500 parlass hö, men blewe Stångån, hwilken löper genom ägorna, sänkt, så kunde 1000 tunnland bliwa odlingsbara, hwilket skulle ganska mycket förhöja egendomens wärde, och därjämte medföra en oberäknelig winst för nästgränsande hemman, som därigenom äwen fingo flera 1000 tunnland odlingsbar mark. Gårdens skog jämte underliggande hemmans är fullt tilräckelig så wäl för Gårdens behof som för en stångjärnshammare, med 100 skeppunds smide; jämte manufacturwärk, som är beläget en åttondels mil från Gården. Mangården har en huwudbyggning af sten, men gammal, likasom 3 andra byggningar därstädes; men ladugården däremot är aldeles nybyggd til stall, fähus, loge med tröskwärk och wagnbodar, som til brandförsäkring äro uptagne til 4666 R:r 32 sk. Bancomynt. Trägården innehåller 3 tunnland; därigenom löper en kanal, hwaruti åtskillig slags fisk och kräftor fångas. På ömse sidor om kanalen är en berceau, som på ena sidan är dubbel och ger en behaglig skugga för spatsergång.

Ålhus, en Sokn, är Moderförsamling för Jölsters Pastorat uti Norra Bergenhus Amt i Norge.

Ållonö, en Sätesgård uti Östra Stenby Sokn i Östergötland, består af 4 Mantal, tillika med Eneby, 2 Mantal Frälse, hwilka såsom nästgränsande bliwit med säteriet sammanslagne. Wid Sätesgården sås 35 tunnor och wid Eneby 14, tilsamman 49 tunnor. Hötäckt och mulbete äro tilräckeliga til Gårdens behof. Skogen belägen på andra sidan om Bråwiken på Timmergata Ägor som fordom warit ladugård under Ållonö är tilräckelig och ymnig. Mangården har en wacker belägenhet wid Bråwiken, är bebygd med et rymligt och prydligt stenhus, upfördt i forntiden, består nu af 2 wåningar åt sjösidan, men blott af 1 wåning åt Gårdsidan sedan en wåning år 1719 bliwit af Ryssarne afbränd, under deras härjande på Wikbolandet. Tillika är en flygelbyggning af sten. Trägården är både widsträckt och wacker, med många fruktbärande trän och buskar. Til Gården höra 1 tegelbruk, 1 sågwärk, 8.2 Mantal Bondehemman och [ 985 ]10 Torp. Gården är tilförene anförd i detta Lexicon med namnet Ollonö.

Ålshult, et Hemman med några underliggande Gårdar uti Almundsryd Sokn i Småland, består af 0.75 Mantal, har 1 masugn och gjuteriwärk, wacker mangårdsbyggning af furu och gran.

Ålspånga, en Sätesgård uti Betna Sokn i Södermanland, äger 30 tunnors utsäde, någorlunda höbol, otilräckelig skog, wacker trägård.

Ålsängen, et Skatterusthåll uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, består af 4 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, ymnigt höbol, mindre skog, än hwad fulla behowet äskar, hjelpelig mangårdsbyggnad, nyligen anlagd ansenlig trägård.

Ålund, en Sokn är Annex til Fjelbergs Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Ålycke, (Stora) en Kronoskattegård uti Säwared Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal, äger, jämte underliggande gård om 0.12 Mantal, 20 tunnors utsäde, magert och ringa höbol, brist på skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, liten men wacker trägård.

Åmberg, et Bärg i Östergötland, wid Sjön Wettern, är det högsta i detta Landskap. På dess klint Hjässan kallad, kan räknas wid pass 40 kyrkor och ses 5 Städer: Wadstena, Skeninge, Gränna, Hjo och Askersund, om den wore ren från skog, men nu för tiden är den så skogwuxen at man icke kan skåda detta antal. Landskapen Nerike, Wästergötland och Småland synas ock härifrån. Åt Sjösidan wid Rögawel, ses hiskeliga förstöringar, där hela bärgsudden stupat i Wetterns djup.

Åminnefors, et Järnwärk uti Lungsund Sokn i Wärmeland, äger tillika med Järnwärket Bjurbäck 1250 skeppund stångjärnssmide.

Åmodsdal, en Sokn är Annex til Sellejords Pastorat uti Tellemarken i Norge.

Åmodt, et Pastorat i Norge, Hedemarkens Amt och Österdalens Fögderi, innefattar 2 Soknar: Åmodt, Moderförsamling, och Store-Elvedalen, Annex. I detta Pastorat är anlagd en spinneri och wäwerifabrik, hwarest klädeswaror, samt ylle och bomullsmössor och strumpor tilwärkas. År 1801 war Folkmängden 2729.

Åmot, et Järnwärk uti Ugglebo Sokn i Gästrikland, äger 4 härdar, med 800 skeppund stångjärnssmide. Wärket utgör tillika med underliggande Hemman en Kapellsförsamling, hwars Folkmängd år 1810 war 718. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Ugglebo Kyrka.

Åmål, en Stad i Dalsland och Tössebo Härad, belägen wid en wik af Wänern, under 59 gr. 3 min. Polhöjd; 42.5 mil från Stockholm, 15 från Göteborg och 8 från Wänersborg, är regulier, med raka gator, som afskära hwarandra i räta winklar. Han håller i längd 366 famnar, i bredd 200 och i widd 34 tunnland. Gatorna äro til antalet 13, af hwilka 5 löpa efter längden af staden och 8 efter bredden. En liten å löper midt genom staden och faller här uti Wänern. Af byggnader märkes den nya wackra kyrkan, hwilken är belägen på en kulle nära wid Staden norrut, samt försedd med torn. Den gamla kyrkan nyttjas numera til magasin. År 1810 war Hushållens antal 176 och Folkmängden 843, däraf 396 woro mankön och 447 qwinkön. Näringsfång äro förnämligast handel, handtwärk, fiske och jordbruk. Betydligaste handelen idkas med sågtimmer, master, spi[ 986 ]ror, bräder, tjära, järnkram, stål och plåtsmide, som utföras. Införswarorne äro förnämligast salt, kramwaror, kryddwaror, säd, m. m. Af manufacturer finnas 2 snusfabriker. Här är ock et apotek och en metallwåg. Hamnen wid Wänern är tämeligen beqwäm. Til sjöfarten på Wänern äger staden 10 à 12 fartyg, af hwilka större delen far til Byälwen i Wärmeland för at därifrån hämta sågtimmer och andra skogsprodukter, samt frakta dem öwer sjön til Wänersborg. År 1805 woro här 4 handelsmän samt 46 wärkstäder uti 22 särskildta handtwärk, samt 9 skeppare. Fisk af åtskilliga slag fångas ymnigt wid staden. Marknad hålles här den 20 Januari, 22 Junii och 2 October. Stadens nuwarande numer bland Rikets städer är 76. Staden är anlagd år 1640. Dess ägor bestå uti Hemmanen Näs, Mörtebo, Åmåls Stom, Åmåla By, Rösen Skewik, Hannebol, Byn, Skulteruds Hemman, Hannefors allmänning och Korsbyström. Åkerjorden utgör 178 tunnland. År 1810 underhöllos 40 hästar, 6 oxar, 136 kor, 10 ungnöt, 15 får. Staden tillika med Åmål Sokn utgör et Regalt Pastorat, som år 1805 hade 1859 inwånare.

Åmål, Sokn är belägen omkring staden, består af 21.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1012. Soknen nyttjar Stadskyrkan til sin gudstjänst.

Åmått, et Järnwärk uti Brunskog Sokn i Wärmeland, består af 1 hammare med 2 härdar och äger 400 skeppund stångjärnssmide.

Åneboe, et Pastorat i Norge och Grefskapet Jarlsberg, innefattar 3 Soknar: Åneboe, Moderförsamling, samt Höjord och Kodal, Annexer. År 1801 war Folkmängden 1694.

Ångarp, eller Agnetorp, en Sokn i Wästergötland. I Soknen finnas 3 Sätesgårdar: Tidaholm, Ramstorp och Balteberg. Widare om denna Sokn är ordat wid Artikeln Agnetorp.

Ångered, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wätle Härad, är Annex til Lundby Pastorat, samt består af 31.6 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet är anförd wid Artikeln Lundby. Soknen lider brist på skog, nyttjar tårf til bränsle samt måste köpa gärdsel och byggningstimmer, hwarför ock i sednare tider ladu- och gärdesgårdar börjat upföras af gråsten. Utsädet är 780 à 790 tunnor. År 1805 war Folkmängden 830. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Lärjeholm. Lilla Stekan, är en mindre Gård, belägen wid Göta Älf, består af 0.5 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig gärdesskog, prydlig mangårdsbyggnad.

ÅNGERMANLAND, et Landskap i Norrland, är beläget mellan 62 gr. 30 min. och 65 gr. 25 min. Polhöjd. Det omgiwes af Åsele Lappmark, Wästerbotn, Botniska Hawet, Medelpad och Jämtland. Det liknar til figuren nästan en triangel. Det håller i längd från Hawet til Steksunds-Holmen, där gränserne med Jämtland och Åsele sammanstöta 20 mil, i största bredd från Medelpads til Wästerbotns gräns 15 mil och i widd 279.7 eller i rundt tal 180 qv. mil. Det menas hawa bekommit sit namn af det urgamla Ordet Angur, som betyder wik, emedan det til större delen är med hafswikar genomskuret. Det förer Titel af Grefskap. Dess Wapen är 3 laxar i rödt fält. Skölden är betäckt med Grefliga kronan. — Dess läge och många ombytliga situationer göra detta Landskap til et af de wackraste i Riket; ty ehuru här på åtskilliga ställen [ 987 ]förekomma höga och kala bärg, så finnas dock därimellan fruktbara kullar, täcka dalar, stora skogar och någorlunda jämn mark, samt många sjöar och strömar, med däromkring belägna ådalar, som giwa Landet mycken behaglighet. Det är genomskuret af många strömar, hwaribland Ångermanälven är den största. — Nordöstra delen af Landet, eller den delen däraf som ligger på wänstra sidan om denna älf, består af långa och höga bärgsträckningar, hwilka gå merendels från wäster til öster efter Landet, eller sydost mot Hawet. Den sydwästra delen åter, som är belägen på högra sidan om Älwen, i synnerhet den som ligger jämte Älwen uti Ådalarne, har mera behaglighet och fruktbar jordmån, med sluttande högder från bärgsryggarne ned til Älwen. Utom de större Ådalarne finnes smärre eller sidodalar omkring de smärre strömarne, som til en del infalla i de förre från nordwäst och sydost ned til Hawet. Således göra alla bärgåsar mästadelen lika sträckningar med dessa strömar. — Längst up i Ådalarne äro sämre jordarter af sand och mo, men längre ned djupare mo eller mjäla. Wid medelafståndet från de öwersta delarne af Ådalarne til Hawet finnes den bästa jordmånen; där träffas ock det blidaste climatet i Landet. Åbräddarne äro ock där långsluttande, jordwallen mera nedsänkt, och widare utrymme mellan bärgåsarne; de jämnare trakterne bestå där af lera. Högre up är Ådalarnes bredd allenast några 100 alnar på hwardera sidan om åarne. Midt mellan Hawet och de öwerste delarne af Landet äro dälderne bördigast och bredast, på sina ställen half mil eller mera. — Någon olikhet är ock här i Landet med wäderleken. Wid hafskanten är merendels 14 dygns eller ock 3 weckors längre höst än i öfre Landet, men i stället 8 til 12 dygn senare wår. Kalla frostnätter skada här mer i de smärre än i de större Ådalarne. — Landet är i allmänhet mycket bärgaktigt. Af höga Bärg märkas Skulbärget i Wibyggerå Sokn, Wålkasbärget och Härnö klubben på Härnön, Hålsklippan i Nora Sokn, Kålkärns, Bålkärs och Gälingsbärgen i Skog Sokn, Tåsjöbärget i Tåsjö Sokn. — De största Strömarne utom Ångermanälwen äro: Gideån 16 mil lång, Lögdeån 12, Nätraån, Själewadsån, Husumsån, Öreån, Lexaån, hwardera hållande 6, 7 à 8 mil i längd. De största Sjöarne äro: Betalssjön, 0.35 qv. mil, Lemsjön, 0.25, Graningen, 0.21 qv. mil. Ingen af de öfrige sjöarne når 0.2 qv. mil. Botniska Hawet stöter til Landskapet med en strand af 18 mils längd. — Naturs Produkter. Anledning til silwer- koppar- och järnmalm finnes på åtskillige ställen. Några sjöar hysa ock på botnen järnmalm, jämwäl finnes i kärr och måssar en rödbrun järnmull, hwaraf myrjärn tilwärkas. Med skog är Landet i allmänhet wäl försedt. De Soknar som ligger wid Hafsbandet och Ångermanälwen hawa wäl icke synnerligen godt förråd däraf; men uti de norra trakterne som gränsa til Åsele Lappmark, och de som ej sträcka sig nära til Ångermanälwen, äro de ansenlige. Ehuru bärgaktigt Landet i allmänhet är, så har det dock på många ställen en fruktbar jordmån; i synnerhet finnes god och bördig åker på högra sidan wid Ångermanälwen et långt stycke upföre. Åkerjorden utgör något öwer 20.000 tunnland. Utaf sädesarter är korn, som mäst nyttjas til utsäde, råg och bland[ 988 ]säd äro de sädesarter som därnäst mäst odlas. Lin och hampa sås öwerallt i synnerhet i Landets norra del, humla bärgas til eget behof. Kål, kålrötter, rowor och potäter planteras med fördel, i synnerhet det sidsta slaget. Åkerbär wäxa i myckenhet. Åtskilliga trägårdar äro här anlagde, hwaruti äpple och kersbärsträn triwas. Den ymniga gräswäxten närer en ansenlig mängd boskap. År 1805 underhöllos i Landet 6820 hästar, 1270 Oxar, 26,700 kor, 6480 ungnöt och 34,540 får. Omkring 16 000 lispund smör kunna årligen försäljas. Hawet, sjöar och strömar hysa ymnigt fisk af hwarjehanda slag. Uti det förstnämnda fiskas i synnerhet strömming och uti Ångermanälwen samt Gideån fångas lax. — År 1810 steg Folkmängden til 42,350. Emedan Landet håller i widd 179,7 eller i rundt tal 180 qv. mil, så är befolkningen 235 människjor på qv. milen. — Näringsfång äro förnämligast åkerbruk och boskapsskötsel, hwartil kommer skogshygge, brädsågning, kolning, fiske, fogelskytteri och djurfångst, lin- och hampeplantering, wäfnad och andra slögder. Handel idkas med bräder, bjälkar och annan skogsprodukt, men i synnerhet med fogel, smör, ost, kött, talg och wäfnad, jämte strömming och andra slags waror. — Landet är skattlagt til 1106 Mantal. I anseende til politiska författningen består det af 2 Fögderien: Norra och Södra Ångermanland. I anseende til rättegången hörer Landet til Ångermanlands och Wästerbotns lagsaga och utgör 2 Häradshöfdinge-Jurisdictioner. Beträffande Militären så är Landet indeladt til Båtsmans rotering, samt underhåller 356 ordinarie Båtsmän, med sin fördubbling tilsamman 712 man. Angående bärgsinrättningen, så hörer Landet under Wästernorrlands Bärgmästardöme. Här finnas 6 järnwärk hwilkas årliga smide är 4195 skeppund. — Landet innefattar 1 Stad: Härnösand, samt 45 Soknar och Kapellsförsamlingar, hwilka utgöra 17 Pastorat, nämligen i Södra Ångermanland: Säbrå, Stigsjö, Hägdånger, Gudmunrå, Nora, Nordingrå, Boteå, Torsåker, Solefteå, Resele, Ramsele. Dess storlek är 94.4 qv. mil. År 1910 war Folkmängden 27,205. Uti Norra Ångermanland: Nätra, Sidensjö, Anundsjö, Själewad, Arnäs, Grundsunda, Nordmaling. Storleken är 85.3 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 15,045. Följande Tabell wisar församlingarne i Landet, tillika med deras Hemmantal, samt Folkmängd år 1810.

Församling. Mantal. Folkm.
Härnösand — —  1759.
Härnö 7.9. 206.
Säbrå 51.3. 1757.
Stigsjö
 
29.6.
892.
Wiksjö 622.
Hägdånger 16.5. 810.
Gudmunrå 37.1. 1225.
Högsjö 27.7. 1148.
Nora 52.7. 1470.
Skog 18.4. 600.
Bjärtrå 34.    1044.
Nordingrå 70.5. 1941.
Ullånger 29.3. 1024.
Wibyggerå 32.7. 1274.
Boteå 33.4. 732.
Styrnäs 22.7. 639.
Överlännäs 18.4. 546.
Sånga 7.4. 193.
Torsåker 32.6. 592.
Ytterlännäs 31.    1071.
Dal 14.2. 474.
Solefteå 25.8. 812.
Multrå 16.    459.
Ed 11.4. 391.
Långsele
 
21.5.
518.
Graninge 612.
Resele 24.9. 768.
Liden 13.2. 469.
Junsele 9.5. 411.
Edsele 11.6. 415.
Fjällsjö
 
16.7.
252.
Bodum 231.
Tåsjö 286.
Nätra 66.3. 2246.
Sidensjö
 
51.1.
1482.
Skorped 398.
Anundsjö 45.    1845.
Själewad 110.    2788.
Björna 9.    535.
Arnäs
 
87.6.
2157.
Gideå 757.
Grundsunda 23.6. 1108.
Nordmaling 50.4. 1728.

Anmärkning. Nordmaling Sokn anföres här, emedan hon ligger i Ångermanland, men befinnes icke uti Tabellen öwer Pastoraten i Wästernorrland, emedan hon icke hörer til detta Län, utan til Wästerbotns, hwarest hon är uptagen.

Ångermanälven, en Ström i Norrland, är en af de största i Riket. Hon har sit ursprung wid Norrska Fjäldryggen, under 65 gr. 10 min. Polhöjd. Dess längd är 36 mil. Hon flyter först 20 mil genom Åsele Lappmark, och sedan genom Ångermanland 16 mil. Hon har på högra sidan 2 stora Grenar: Saxån och Ögelströmen; den förre af 18 mils längd, och den sednare af 26, bägge med ursprung från Fjäldryggen. På wänstra sidan har hon en stor Gren, benämnd Wojma Älven 12 mil lång. Ögelströmen flyter genom Jämtland, har låga forssar, hwarigenom den på 13 à 14 mils längd blir båtbar allt ifrån Fjäldryggen til en half mil nedanom Ströms Kyrka, där et stort fall möter; här grenar sig Älwen i 2 armar: Wängelälven och Faxelälven, som bägge infalla i Ångermanälwen, och således mellan sig bilda en stor ö. Ångermanälvens område är 240 qv. mil. En half mil nedanom den sednare älwens förening, är den sidsta forssen i Ångermanälwen. Från denna fors är fri sjöfart ända ned til Hawet. Älwen är ganska djup och bred. Under 4 à 5 mils längd från Torsåkers Kyrka, är bredden 12 à 1600, ja wäl på några ställen 2000 famnar. Hon är segelbar för stora och fullastade skepp, 5.4 mil inåt Landet, smärre fartyg kunna gå 3.6 mil högre up til Solefteå järnwärk, där den första forssen möter. Denna älf har således den längsta segelfarten från Hafsbandet af alla strömar i Riket. Hon har et rikt laxfiske 12 mil up genom Landet ända til Liden eller Kilforssen och det branta Brådönsfallet. Här åwanföre är intet laxfiske. Älwens wänstra sida är ganska brant; dess högra däremot är lägre med långsluttande höjder och fruktbar jordmån. Mellan Solefteå och Öwerlännäs Soknar hawa älfbräddarne 8, à 10 famnars höjd med fin sand, men sänka sig några mil närmare Hafskusten.

Ånhammar, en Sätesgård i Södermanland.

Ånimskog, en Sokn i Dalsland och Tössebo Härad, är Annex til Tössö Pastorat, samt består af 38.4 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1271. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Ånsta, en Sokn i Nerike och Örebro Härad, är Annex til Örebro Pastorat, håller i widd 0.29 qv. mil, samt består af 11.38 Mantal. Marken är til det mästa jämn. Rådande jordmånen är lermylla. I allmänhet är brist på skog. Jämte Längbro Sokn är utsädet 460 tunnor. År 1810 war Folkmängden i denna och Längbro Sokn 902. Soknen förrättar sin gudstjänst i Örebro Stadskyrka. De betydligaste Gårdarne heta Carlslund och Nasta. Här finnes ock en Pappersfabrik kallad Lindbacka.

[ 990 ]Åraslöf, en Herregård uti Winslöf Sokn i Skåne; äger något öwer 20 tunnors utsäde, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, hjelpelig trägård.

Årberg. Med detta namn beteknas 2 Gårdar uti Kyrkefalla Sokn i Wästergötland, kallade Norra och Södra Årberg, belägna wid Ån Lidan och innehållande hwardera 1 Mantal, det förra skatte och det sednare Frälse. Med desse är i sambruk förenadt Skattehemmanet Häggetorp om 1 Mantal. Dessa 3 Gårdar äga omkring 180 tunnland öpen jord, hwarå årliga utsädet är 15 tunnor råg och 30 tunnor hafra. Åbyggnaden af trä är ansenlig och prydlig. Trägården är betydlig. — På Norra Årbergs ägor befinnes et järnwärk, jämwäl kalladt Årberg, med 2 Härdar och 600 skeppund Stångjärnssmide. Koltäkten hämtas mästadelen af skogarne uti de järnwärket underlagde Hemman i Kyrkefalla, Ransberg och Brewik Soknar. Skogens widd är mellan 4000 och 5000 tunnland.

Årby, en Sätesgård uti Ramsta Sokn i Upland, äger 25 tunnors utsäde, swagt höbol och lider brist på skog. Mangården har ännu ingen huwudbyggning, blott 2 flygelbyggningar af trä. Trägården nyligen anlagd är tämeligen ansenlig, samt wäl försedd med fruktträn.

Årby, en Sätesgård uti Kil Sokn i Upland, äger 25 tunnors utsäde, tilräckelig äng och skog, samt fruktträgård. Huwudbyggningen är af sten, men gammal och förfallen.

Årdal, en Sokn, är Annex til Byglands Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge.

Årdal, en Sokn, är Annex til Hjelmelands Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Årdal, en Sokn, är Annex til Leirdals Pastorat uti Norra Bergenhus Amt i Norge. I Soknen finnes et kopparwärk af samma namn, det har en tid warit rikt, men är numera nedlagt, emedan utbytet ej lönte omkostnaden.

Årdala, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Willåtinge Härad, innefattar 2 Soknar: Årdala, Moderförsamling, och Forssa, Annex, håller i widd 1.06 qv. mil, samt består af 49.7 Mantal. Utsädet är 516 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1362. — Årdala Sokn håller i widd 0.64 qv. mil, samt består af 37.9 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. De fläste Hemman hawa hjelpeligt skog. Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 825. Kyrkan är belägen under 59 gr. Polhöjd; 2.8 mil från Nyköping. De betydligaste Gårdarne heta Wibyholm och Stäringe.

Åre, en Sokn i Jämtland och Norra Fögderiet, är Annex til Undersåkers Pastorat, samt består af 15.4 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången finnes anförd wid Artikeln Undersåker. Dess utmark sträcker sig ända til Riksgränsen wid Norge. Näringsfång äro lika med Undersåkers, fastän nog swag jordmån, samt många kärr och måssar här ofta bidraga til åkerns skadande af köld. Sällan blir det hemwäxta kornet dugeligt til utsäde. År 1810 war Folkmängden 892. Kyrkan är belägen 1.8 mil från Moderkyrkan. I Soknen är belägen en Koppargruwa kallad Fröå eller Gustafs Gruva.

Åre, en Sokn, är Annex til Kleps Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Åreskutan, et Fjäldbärg uti Åre Sokn i Jämtland, beläget 5.5 til 6 mil från Norrska Fjäld[ 991 ]ryggen nedre i Landet, intager en landsträcka af wid pass 1 qv. mil i widd. Det består af 2 Huwuddelar: Egenteliga Åreskutan och Mullfjäldet, hwaraf den förra är högre än det sednare, samt har 3 utmärkta toppar, hwilka skiljas af bärgmassan och stiga til olika höjd. Den sydligaste af desse äger den största höjden, och kallas i allmänhet Stora Skuttoppen. Dess höjd öwer den nedanföre liggande Kallsjön är 560 och öwer Botniska Hawets yta 844 famnar. De bägge andre Åreskutans toppar äro ej så höga, den medlersta omkring 15 och den norra wid pass 33 famnar lägre. Utsigten från Åreskutans höga topp torde wara bland de mäst omskiftande och pittoreska i Swerige, emedan få eller kanske ingen så på en gång förenar utsigten af et bebodt Land med de wildaste fjäldmassors owanliga anblick. Åt Nordwäst höjer sig den af beständig snö skimrande Anjisskutan, hwilken i widd och höjd synes täfla med Åreskutan; i Wäst och Sydwäst stänges utsigten af de höga Handölsfjälden, altifrån Gluckfjäldet ända til det spetsiga Sylfjäldet; i söder wisar Renfjäldet sina swarta toppar. Endast den östra och sydöstra delen af Landet ter sig under et mera leende utseende. Åt detta håll begränsar Storsjön horizonten, och wisar, i synnerhet för det bewäpnade ögat, sina wackra bebodda stränder. På alla håll ser man den mörka planen under sina fötter genomskuren af de talrika watnen; ser de större Strömarne i synnerhet Åreälf från den aflägsna stora Fjäldryggen undergå förändringen, än til sjö, än til en brusande fors, til dess utfall i Liten. De lägre höjderne hwilka dock uti et jämnare Land skulle anses betydliga, synas här sammanflyta med Slättlandet och kunna från Åreskutans topp endast urskiljas genom en mörkare färg.

Århammar, en Sätesgård i Södermanland.

Årke, en Sätesgård uti Gryta Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde i mindre bördig jordmån, höbärgning til 40 parlass, brist på skog, åbyggnad af trä något förfallen, liten trägård.

Årnäs, en Kongsgård uti Forshem Sokn i Wästergötland, finnes beskriwen wid Artikeln Aranäs. Här kan tilläggas at åkern skötes i circulationsbruk, samt at Gården äger godt fiske i Wänern.

Årraryd, en Herregård uti Nöbbeled Sokn i Småland, äger 40 tunnors wår-utsäde, godt höbol, hjelpelig skog.

Årsta, en Sätesgård uti Brännkyrka Sokn i Södermanland. Mangården har stenhusbyggnad.

Årsta, en Sätesgård uti Österhaninge Sokn i Södermanland, består af 3 Mantal, hwarunder 3 Frälsehemman brukas, äger 50 à 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, godt fiske, ansenlig mangårdsbyggnad af sten, stor trägård.

Årsta, en Sätesgård uti Sköldinge Sokn i Södermanland, äger 20 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, ganska ringa skog, obetydlig mangårdsbyggnad, men hela ladugården ypperligt bygd af sten.

Årsta, et Härad i Halland, innefattar 1 Stad: Falkenberg, 10 hela Soknar: Skrea, Årsta, Asige, Wessige, Askomme, Slöinge, Eftrå, Abild, Drängsered, Kroksered, samt smärre delarne af Gällared och Gunnarp.

Årsta, en Sokn i förenämnde Härad, är Annex til Falkenbergs Pastorat, samt består 35.2 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig dock på sina ställen jämn. Jordmånen består [ 992 ]dels af lermylla, dels af sandmylla, hwaraf den sednare är rådande. Skog finnes ingen. Utsädet är 800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 838. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Falkenberg. Den betydligaste Gården heter Sannarp.

Årsta, en Sokn uti Södra Bergenhus Amt i Norge, nära til Staden Bergen, är Annex til Hospitalskyrkan i Bergen.

Årsunda, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Gästrikland, håller i widd 1.79 qv. mil, samt består af 23.7 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Jordmånen består af sammanblandad lera med sand, understundom något swartmylla. Utsädet är 300 tunnor, däraf twåtredjedelar råg och en tredjedel korn. År 1810 war Folkmängden 1277. Kyrkan är belägen under 60 gr. 33 min. Polhöjd; 2.7 mil från Gefle.

Årtekärr, en Sätesgård uti Ransberg Sokn i Wästergötland, är et Officers-Boställe, samt består af 1 Mantal.

Årup, en Sätesgård uti Iwetofta Sokn i Skåne, äger 80 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ingen särdeles skog, gammal mangårdsbyggnad af trä, ansenlig trägård.

Åryd, et Järnwärk uti Hemmesjö Sokn i Småland, består af 1 masugn, 1 storhammare, 1 knipphammare, 1 sågwärk, 1 mjölqwarn, äger 345 skeppund stångjärnssmide, tilräckelig skog til wärkets drift.

Åryd, en Sokn i Bleking och Bräkne Härad, är Annex til Hällaryds Pastorat, samt består af 21.7 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är lera och swartmylla. Öfra delen af Soknen har ymnigt skog af furu, gran, ek och bok, men den yttre bygden har blott hjelpeligt. Utsädet är 430 tunnor af alla sädesslag. År 1810 war Folkmängden 1180. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Årås, en Sätesgård uti Råda Sokn uti Wisnums Härad i Wärmeland, wid utloppet af Gullspångs Älf i Wänern, består är 1 Mantal, äger wacker åbyggnad af trä med nyligen anlagda trägårdar, som i en sandig jordmån fordra mycken ans och kostnad, för at i en framtid bliwa nyttiga. — Til Gården hörer et järnwärk, beläget 0.25 därifrån, bestående af 2 härdar med 690 skeppund stångjärnssmide, med egen ringa kol-tilgång. Smedjan och de öfriga husen äro i förswarligt stånd.

Årås, en Sätesgård uti Kylingared Sokn i Wästergötland, äger 40 tunnors utsäde, motswarande godt höbol, tilräckelig skog, prydlig och beqwäm mangårdsbyggnad af trä, tämeligen god trägård.

Ås, et Järnwärk uti Åwansjö Sokn i Gästrikland, består af 1 hammare med 175 skeppund stångjärnssmide.

Ås, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings län och Wästbo härad, innefattar 2 Soknar: Ås, Moderförsamling, och Kållersta, Annex, samt består af 37.2 Mantal. Utsädet är 566 tunnor af råg, korn, hafra och blandsäd, utom potäter. År 1810 war Folkmängden 1002. — Ås Sokn består af 26.8 Mantal. Norra delen är slät och skoglös. Där består åkerjorden huwudsakeligen af fin sand, som i orten kallas mjäll, och närmar sig til flygsand, hwilken här och där i utmarken, bestående af ljungbackar och bränntorfsmåssar, är öpen. Åkern har i allmänhet lös och stenfri botn. Ängarne äro mästadelen mader, som på få ställen wid ån hawa lös jäslerbotn, men allmännast fri stenfri sandbotn. Södra delen är skogrik af någon bok, [ 993 ]men mäst granskog, merendels björk. Marken är där bärgig och upfylld af gråsten. Åkern är swartmylla bland skogsmo och klaper, med mycken bärgsyra på stenbunden botn. Ängen består af hårdwall eller skogskärr. Utsädet är: tunnor råg 56, korn 60, hafra och blandsäd 270, inalles 386, och afkastar sällan öwer tredje kornet, per medium, utom 14 tunnor potäter. År 1810 war Folkmängden 630. Kyrkan är belägen under 57 gr. 8 min. Polhöjd; 7.5 mil från Jönköping. Den betydligaste Gården heter Swanaholm.

Ås, et Regalt Pastorat på Öland, uti Södra Fögderiet och Gräsgårds Härad, innefattar 2 Soknar: Ås, Moderförsamling, och Wentlinge, Annex, samt består af 40 Mantal. År 1810 war Folkmängden 754. — Ås Sokn utgör udden af ön samt består af 16.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 394. Kyrkan är belägen 5 mil från Kalmar, öwer Sundet.

Ås, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Åse Härad, wid Sjön Dettern, är Annex til Flo Pastorat, samt består af 17.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 559. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Ås, et Härad i Wästergötland och Wänersborgs Län, innefattar 15 Soknar: Kärråkra, Hällesta, Murum, Möne, Wånga, Wing, Härna, Fänneslunda, Growared, Rångedala, Toarp, Espered, Warnum, Tärby, Gingrid, Brämhult. Det utgör tillika med Kullings och Gäsene Härad et Fögderi.

Ås, en Sokn i Halland och Wiske Härad, är Annex til Weddige Pastorat, samt består af 50 Mantal. Den odlade marken är öwerallt jämn; utmarken mycket bärgaktig. Jordmånens beskaffenhet är lika med Weddiges. Hela Soknen lider skogsbrist. Utsädet är 516 tunnor. År 1805 war Folkmängden 961. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Åskloster.

Ås, en Sokn i Jämtland och Södra Fögderiet, är Annex til Rödöns Pastorat, samt består af 24 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången är anförd wid Artikeln Rödön. Utsädet är tunnor råg 12, korn 180, ärter och hafra 40. Boskapsskötseln är fördelaktig. År 1810 war Folkmängden 541. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Ås, et Pastorat i Norge och Aggershus Amt, innefattar 4 Soknar: Ås, Moderförsamling, samt Froen, Nordbye och Krogen, Annexer. Dessutom hörer under detta Pastorat Lastageplatsen Dröbak, som har sin egen kyrka. År 1801 war Folkmängden 3673.

Ås, en Sokn, är Annex til Totens Pastorat uti Kristians Amt i Norge.

Ås, en ansenlig och wäl odlad Gård uti Höelands Pastorat uti Rommerige i Norge.

Åsa, en roterad Sätesgård uti Jung Sokn i Wästergötland, består af 0.75 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, swagt höbol, ingen huwudbyggning, ingen trägård, ganska ringa eller nästan ingen skog.

Åsaka, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, består af 23.8 Mantal. Inom Soknen finnes inga bärg. Jordytan utgöres af 2 nästan parallelt gående jordåsar, hwilka utdragne göra räta winklar med Billingen, samt 2 mot Wänern sluttande dalar. Höjderne bestå til en del af lera med mycken sten. De jämna dalarne däremot af sandmylla eller sand. Soknens inbyggare hawa i all[ 994 ]mänhet sit behof af wedbränsle inom Soknen, men köpa timmer från andra ställen. Utsädet öwerstiger ej 1000 tunnor, däraf större delen utgöres af hafra. År 1810 war Folkmängden 724. Kyrkan är belägen under 58 gr. 26 min. Polhöjd; 3.4 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdarne heta Ronåker och Munstorp.

Åsaka, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland och Wartofta Härad, innefattar 2 Soknar: Åsaka, Moderförsamling, och Kälwene, Annex, samt består af 37.3 Mantal. Utsädet är 650 tunnor. År 1810 war Folkmängden 792. — Åsaka Sokn består af 27.5 Mantal, hwaraf 4 äro belägne i Wänersborgs Län. Marken är i anseende til ytan backig, stenig och kärraktig. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla. Skog finnes i Soknen ej mer än på 4 nedannämnde sätesgårdar. Utsädet är 450 tunnor. Kyrkan är belägen under 58 gr. 5 min. Polhöjd; 7 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdarne heta Wartofta, Öjewalla, Torp och Kyrkeslätt. Kyrkoherde-Bostället består af 1 Mantal, äger i utsäde: tunnor wete 0.5, råg 6, korn 5, blandsäd 7, hafra 20. Ängen ger i goda år 170 stackar hö.

Åsaka, Steningsgården, en Kronogård uti Åsaka By i förenämnde Sokn, är Löjtnants-Boställe wid Skaraborgs Regemente, består af 0.75 Mantal, är et af de bättre Hemman i Byn, besås med 4 tunnor råg, 4 korn, 7 blandsäd, 18 hafra. Ängen ger 70 stackar hö.

Åsaka, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Råda Pastorat, samt består af 12.3 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen är lera. En del af Soknen har hjelpeligt skog, en del lider brist därå. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 212. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Bostorp.

Åsaka, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, är Annex til Lekåsa Pastorat, samt består af 13.9 Mantal. Marken är af lika beskaffenhet som i Lekåsa. Föga skog finnes. Utsädet är från 15 til 25 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 353. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Åsaka och Stora Swenstorp.

Åsaka, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 18 tunnors utsäde, 3 om hösten och 15 om wåren, höbol til 140 stackar, litet löfskog, god tårfmosse.

Åsanby, en berustad Sätesgård uti Nykyrka Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger mager åker, god äng, något skog, wacker mangårdsbyggnad.

Åsarne, en Kapells-Församling uti Berg Sokn i Jämtland, wid Älwen Ljungan. År 1810 war Folkmängden 315. Kyrkan är belägen 2 mil från Moderkyrkan.

Åsarp, en Frälse-Sätesgård uti Wikingsta Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger med tilhörande utbol och utjordar 24 tunnors utsäde, höbärgning til 50 à 60 lass, nödtorftigt mulbete, ringa skog til gärdsle och wedbränsle, gammal mangårdsbyggnad.

Åsarp, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, innefattar 4 Soknar: Åsarp, Moderförsamling, Kölaby, Solberga och Smula, Annexer, samt består af 57.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1611, däraf 1399 hörde til Wänersborgs och 212 til Mariestads Län. — Åsarp Sokn består [ 995 ]af 19.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 686, däraf 588 hörde til Wänersborgs och 98 til Mariestads Län. Kyrkan är belägen under 58 gr. 2 min. Polhöjd; 7.6 mil från Wänersborg.

Åsarp, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Länghems Pastorat, samt består af 5.1 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet är anförd wid Artikeln Länghem. Skogstilgången är ymnig. Skogen består af furu och gran. Sällsynt är at se någon betydlig löfskog. Utsädet är 80 tunnor af alla Sädesslag. År 1805 war Folkmängden 211. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes Glasfabriken Limmared.[Dj 2]

Åsbergby, en Herregård uti Östuna Sokn i Upland, äger 25 tunnors utsäde, ymnig äng och skog, wacker mangårdsbyggning af trä, nyligen anlagd wacker trägård.

Åsbo, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Göstrings Härad, består af 43.8 Mantal. Marken är bärgaktig, stenig, skogbewuxen och högst oländig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes tilräckeligt til behowet. Utsädet är 342 tunnor af alla Sädesslag. År 1810 war Folkmängden 1477. Kyrkan är belägen under 58 gr. 15 min. Polhöjd; 3.3 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Grönlund, Lagarp och Strålsnäs. Uti Soknen ligger ock en Stångjärnshammare tilhörig Boxholms Järnwärk.

Åsbo, et Distrikt i Skåne och Kristianstads Län, består af 2 Härad: Norra och Södra Åsbo. Det förra innehåller 15 hela Soknar: Östra Ljungby, Källna, Gråmanstorp, Wedby, Riseberga, Färingtofta, Oderljunga, Perstorp, Örkeljunga, Rya, Össjö, Tåssjö, Munkaljungby, Toftarp, Fagerhult, samt delar af Torup, Röstånga och Konga. Det sednare Häradet innefattar 10 Soknar: Ausås, Strövelstorp, Wram, Höja, Starby, Björnekulla, Broby, Qwidinge, Sönnerslöf, Stenesta.

Åsboberg, et Bärg uti Nora Sokn i Wästmanland, innehåller järnmalm. Gruwan är anlagd på flere tunnare järnmalmslager, som alla stupa åt öster, men utan synnerlig fortsättning i fält.

Åsbräcka, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Flundre Härad, är Annex til Romeleds Pastorat, samt består af 10.5 Mantal. Marken är mästadelen jämn. Jordmånen består af lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 236 tunnor. År 1805 war Folkmängden 289. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Åsbyholm, en Sätesgård uti Bringetofta Sokn i Småland, äger något öwer 18 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog, gammal mangårdsbyggning af trä, obetydlig trägård.

Åsele, et Distrikt i Lappland, kalladt Åsele Lappmark, omgiwes af Norge, Lyksele Lappmark, Ångermanland och Jämtland, håller i längd 24 mil, i bredd 6 och i widd 118 qv. mil. Landet är genomskuret af flere strömar och sjöar, upfyldt med en myckenhet högder och fjäldbärg, hwarimellan dels är oländig mark, samt hedar, kärr och måssar, dels skog och wackra upodlingstratkter med bördig jordmån. Den största Strömen är Ångermanälven. Nägden utmed densamma består dels af måssar, dels af sand och slät mark, samt är mer eller mindre fruktbar, alt som den ligger närmare eller fjärmare från älwen, och af den om wåren öwersköljes. De största Sjöar heta Kultsjön, Marssjön, [ 996 ]Malgomaisjön, Wardsjön, Wolksjön, Ormsjön och Wojmasjön. Nordwästra delen af Landet är upfylld af många och höga fjäldbärg. Bland de högsta af dem räknas Rödfjäldet, Kitskewara, Marsfjäldet och Blackfjäldet. Sydöstra eller nedra delen af Landet är skogsbygd. Skogen består mäst af furu. Gran och björkskog finnes jämwäl fastän nog kortwäxt. Af skattbara mineralier finnes swawelkies, en röd jordart tjänlig til rödfärga samt qwarnsten. — Landet är ännu föga bebodt men Folkmängden ökar sig beständigt ansenligen. År 1810 war Folkmängden 2651. År 1805 steg densamma til 2366. Utaf denna Folkmängd woro 2122 Nybyggare och 244 Lappfolk. Näringsfång äro åkerbruk, boskaps- och däribland renskötsel, djurfång, fogelfänge och fiske. Åkerbruket är så ringa och osäkert, i anseende til åkommande frost, at det icke kan räknas för huwudnäring. Den öpna åkerjorden stiger til omkring 900 tunnland. Åkerjorden består mästadelen af hård stenblandad jord. Lera och swartmylla äro sällsynte. År 1810 war utsädet 460 tunnor, mästadelen korn. Climatet är här ganska kallt, så at jordbrukaren sällan bekommer ofrusen säd, hwarföre ärter och rågsäde sällan lyckas. Hafra sås ej ofta. Lin och hampa wilja ej gärna komma fort, men rowor och kålrötter triwas wäl, äwenså potäter. Boskapsskötsel är det fördelaktigaste näringsmedlet, emedan här finnes gräsrika slåtterland och godt mulbete, särdeles i dälderne wid fjäldfötterne. År 1805 underhöllos i Landet 300 hästar, 80 Oxar, 1420 kor, 500 ungnöt, 2180 får, utom et ansenligt antal renar. De widsträckta skogarne hysa en mängd rofdjur, wildbråd och fogel. Fisket är merendels ymnigt. Til salu aflåta jordbrukarne förnämligast smör, ost, fogel, torrfisk, samt något skinnwaror. Lapparne försälja fogel, skinnwaror, kött, tungor, ost, m. m. af renar, såsom hudar, lappmuddar och handskar, jämte något fisk, och andra waror. År 1804 funnos i Landet 64 Byar, hwilka beboddes af 181 skattlagde Husbönder af Jordbrukare-folk, samt 70 skattagde Nybyggare. Samma år funnos här 62 Husbönder af Lappfolk. Lapparne hawa allenast en enda By i detta distrikt, men denna sträcker sig öwer hela Landet. De fläste Lappmän wistas dock i fjäldtrakten. Denna trakt är således den som det tilkommer at bära namn af Åsele Lappmark. Landet hörer til Umeå Län, Härnösands Stift, samt innefattar 4 Soknar och Pastorat: Åsele, Bärgwatnet eller Dorotea, Wiska eller Fredrika, Wolgsjö eller Wilhelmina, hwilka 3 sednare tilförene warit Kapells-församlingar uti Åsele Pastorat.

Åsele Sokn. Denna är belägen omkring Ångermanälwen, samt utgör medlersta och södra delen af Distriktet. Marken är nog olika. En del af Landet är bärgaktig, och en del jämn, med sandmoar och widsträckta måssetrakter. Rådande jordmånen är gröfre och finare sand med någon sumpig bärgjord på wissa ställen. Skog finnes ymnigt, särdeles furuskog, ehuru på flera ställen mindre wäxtlig och til hustimmer mindre duglig. Utsädet är 230 tunnor. År 1810 war Folkmängden 919. År 1805 underhöllos i Soknen 112 hästar, 40 oxar, 730 kor, 300 ungnöt, 1115 får. Kyrkan är belägen wid älwen under 64 gr. 10 min. Polhöjd; 7 mil från Umeå och 8 mil från Härnösand. Wid kyrkan är skola, tingställe och marknadsplats.

[ 997 ]Åse, et Härad i Wästergötland och Mariestads Län, wid Wänern, innefattar 10 Soknar: Säresta, Håle, Täng, Tun, Friel, Karleby, Flo, Sal, Ås, Näs.

Åsebo, en Sätesgård i Småland och Kalmare Län.

Åsen, en Sätesgård uti Sandseryd Sokn i Småland, 0.5 mil från Jönköping, består af 1 Mantal med underliggande Gård Hedenstorp om 1 Mantal, 2 utjordar och 7 stadsängar, äger 80 tunnors utsäde, höbärgning til 700 stackar; saknar barrskog men har tilgång på ek och björk, af sednare slaget ymnigt uti stadsängarne, som utgöra egendomens styrka. Mangården angenämt belägen består af en isolerad huwudbyggning af owanlig storlek, nybyggd wid slutet af förflutna seculo, består af 2 wåningar, rappad både in- och utwändigt, äger 30 rum, 18 i undra och 12 i öfra wåningen utom förstugor. Från öfra wåningen är en härlig utsigt åt Staden, kringliggande fält och Sjön Wettern. På en plan wid byggningen befinnes en bassin, med 3 alnars högt ständigt warande springwatn, hwilket ägaren från en källa med kosteligt watn på 1000 alnars afstånd ditfört; desto förmånligare, emedan Gården, som förut saknade watn, därmed nu, genom särskilda ledningar, förser kök, bränneri, mälteri och ladugården. Trägården innehåller omkring 4 tunnland, är försedd med några 100 unga fruktträn och i träskolorne öwer 1000.

Åsen, en Sätesgård uti Björsäter Sokn i Wästergötland, består af 2.25 Mantal, äger 35 tunnors utsäde, godt höbol, ringa skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af trä, om 2 wåningar, behöflig trägård.

Åsen, en Sätesgård i Dalsland.

Åsen, en Sokn, är Annex til Hammers Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Åsenhöga, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, innefattar 2 Soknar: Åsenhöga, Moderförsamling, och Källeryd, Annex, samt består af 31.3 Mantal. Utsädet är 248 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1110. — Åsenhöga Sokn består af 21.4 Mantal. Marken är ganska bärgaktig. Mjäljord och bärgsyra göra åkerjorden swag. Större delen af Soknen äger ymnigt skog. Utsädet är 168 tunnland. År 1810 war Folkmängden 749. Kyrkan är belägen under 57 gr. 25 min. Polhöjd; 4.3 mil från Jönköping. Den betydligaste Gården heter Brodhult.

Åsewald, en Sokn, är Annex til Biellands Pastorat uti Mandals Amt i Norge.

Åsgårdstrand, en Lastageplats uti Grefskapet Jarlsberg i Norge, 1 mil från Holmestrand. Här bo några Borgare, hwilka idka timmerhandel. Här befinnes en Tullbetjäning, som hörer under Holmestrands Tullkammare.

Åsheda, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Upwidinge Härad, består af 82.7 Mantal. Marken är så wida bärgaktig, at större delen af Soknen är belägen på en hög ås, hwarigenom climatet är kallare och ofruktsamare än i angränsande orter i norr och öster. Jorden är på de fläste ställen stenbunden med underliggande bäddar af klapur; på få ställen är sand och på ännu färre lera den rådande jordarten. I wissa trakter finnes ymnig, i andra hjelpelig, men i de fläste bristande tilgång på skog, i synnerhet til timmer. Utsädet är mellan 1000 och 1200 tunnor. Några sjöar hysa på botnen järnmalm, hwilken be[ 998 ]gagnas wid Säfsjöströms Järnwärk. År 1810 war Folkmängden 2100. Kyrkan är belägen under 57 gr. 10 min. Polhöjd; 4.4 mil från Wexiö. Den betydligaste Gården heter Sissehult.

Åshuvud, en Sätesgård i Småland.

Åskhult, en Sätesgård i Småland.

Åskloster, en Kongs-Ladugård uti Ås Sokn i Halland, äger 100 tunnors utsäde, ymnigt höbol, lider brist på skog, har ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af sten, wacker trägård.

Åsled, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, innefattar 3 Soknar: Åsled, Moderförsamling, Mularp och Tiarp, Annexer, samt består af 54.7 Mantal. Utsädet är 2100 tunnor. År 1810 war Folkmängden 967. År 1750 war densamma 849. — Åsled Sokn består af 30.1 Mantal. Marken är i allmänhet sluttande från warfsbärget, ned til den så kallade Åsleds måsse, men äwen denna sluttning är genom dälder afbruten, så at jordytan är ojämn. Rådande jordmånen är swartmylla. Skog finnes aldeles icke. Utsädet är 840 tunnor. År 1810 war Folkmängden 512. Kyrkan är belägen under 58 gr. 11 min. Polhöjd; 5.8 mil från Mariestad. Soknen består af 2 Byar: Åsled, hwilken äger 2055 tunnlands mark, hwaraf wid pass 350 utgöras af en måsse; Flittorp, som äger 986 tunnlands mark, tilräckelig åker, mindre äng, och mindst betesmark. Kyrkoherde-Bostället beläget i Byn Åsled, består af 1.25 Mantal, besås med 5 tunnor råg, 7 korn, 5 blandsäd, 17 hafra, 2 ärter. Ängen ger 150 stackar hö. Hit höra 2 arbetstorp och 1 qwarn. De betydligaste Gårdarne heta Fårdala, Hofmene och Swarttorp. I denna Sokn har det namnkunniga fältslaget mellan Konung Albrecht och Drottning Margareta hållits år 1389 den 24 Februarii.

Åslund, en Sätesgård i Småland.

Åsnen, en Sjö i Småland, Wexiö Län och Kinnewalds Härad, är näst efter Bolmen den största i Landskapet, håller i widd 1.6 qv. mil, har sit utlopp i Hawet genom Mörrums Ån, samt är fiskrik.

Åsnesta, en Sätesgård uti Egbyborna Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, nödtorftigt höbol, tilräckeligt mulbete. Gården hörer under Ulfåsa Sätesgård i samma Sokn.

Åsnäs, en Sokn, är Annex til Hofs Pastorat uti Hedemarkens Amt i Norge.

Åsum, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, innefattar 2 Soknar: Åsum, Moderförsamling, och Skipparslöf, Annex, samt består af 53.2 Mantal. Utsädet är mellan 2000 och 2200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1893. — Åsum Sokn är belägen wid Helgesjön, samt består af 29.6 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen i några Byar är sand, i några lera. På skog är fullkomlig brist. Utsädet är mellan 1100 och 1200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1067. Kyrkan är belägen under 55 gr. 59 min. Polhöjd; 0.4 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården heter Lillö.

Åsum, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, är Annex til Brandsta Pastorat, samt består af 23.5 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är sand. Behöflig skog af ek och bok finnes. Utsädet är 350 tunnor. År 1805 war Folkmängden 731. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

[ 999 ]Åsumsgård, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1.5 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, höbärgning til 200 lass, hjelpelig skog af ek och bok, någon torfskörd, passabel mangårdsbyggning, 3 wattuqwarnar. Under Gården lyda 24 Frälsehemman samt 10 Torp.

Åsunda, et Härad i Upland och Upsala Län, wid Mälaren, håller i widd 2.66 qv. mil, samt innefattar 1 Stad: Enköping, och 7 Soknar: Wårfrukyrka, Sparsätra, Bred, Tillinge, Swinngarn, Teda, Näs. År 1810 war Folkmängden 6832.

Åsunden, en Sjö i Östergötland och Kinds Härad, är en af de största i Landskapet, håller i längd 2 mil och i widd 0.6 qv. mil. Han har sit utlopp, genom Ån Stång i Sjön Roxen. Han är fiskrik.

Åttersberg, en Sätesgård i Dalsland.

Åttersrud, en Sätesgård i Dalsland.

Åttersta, et Järnwärk uti Åwansjö Sokn i Gästrikland, består af 1 hammare med 250 skeppund stångjärnssmide.

Åttinge, en Sätesgård uti Lofta Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 200 lass, små och inskränkta inägor, ingen skog, utom några granar i de små hagarne, föga bebygd mangård.

Åttingsberg, en Sätesgård uti Färglanda Sokn i Dalsland, i sambruk med Frälsehemmanet Årbol äger 50 tunnors utsäde, höbärgning til 400 skeppund, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, medelmåttig trägård.

Åttingsåker, en Sätesgård i förenämnde Sokn, i sambruk med Olsängen som förrut finnes anförd. Här tillägges at Olsängen har hjelpelig skog, men Åttingsåker ganska ringa eller nästan ingen.

Åtwid, på Kartan Åtwed kallad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Bankekinds Härad, består af 49.5 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Lera och sand äro wid alla Gårdar så blandade at ingendera kan sägas wara rådande jordmånen. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 300 tunnor, af all slags säd, utom potäter, af hwilka planteras 150 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2142. Kyrkan är belägen under 58 gr. 12 min. Polhöjd; 3.2 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Adelsnäs och Slefringe. I Soknen finnes jämwäl et kopparwärk, med följande namn:

Åtwidaberg, Detta är näst efter Falu Kopparwärk det ansenligaste i Riket, består af flera hyttor och 1 kopparhammare, samt är försedt med kostsamma inrättningar. Malmen til detta kopparwärk hämtas ifrån Mormors och Haggruvan, belägna 0.5 mil från wärket, samt ifrån Bersbo Gruwa uti Wärna Sokn. Tilwärkningen på 20 år, ifrån och med 1776 til och med 1795 har warit 18,370.6 skeppund gårkoppar och 6340.8 skeppund manufactur-koppar, hwaraf årliga medium är 918.5 skeppund gårkoppar och 317 skeppund manufactur-koppar. Ansenliga byggningar så wäl af trä, som sten finnes för den, så wäl til kopparwärket som Landtegendomen, hörande betjäningen. Wärket har ingen egen skog, men förnödenheten af skog hämtas från de därunder lydande hemman. Det är et Fidei-Commiss tilhörigt Friherrliga Slägten Adelswärd.

Åwansjö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Gästrikland, med underliggande Kapells-Församling Högbo, håller i widd 5.75 qv. mil, samt består af 85 Mantal. Den odlade delen af [ 1000 ]Soknen är jämn och består egenteligen af 3 fält omkring kyrkan. Den wästra delen omkring Näsbygge Sjön; den så kallade trakten omkring Järbo Byarne, nordwäst ut från kyrkan; och den omkring Högbo Byarne. Rådande jordmånen är allmännast lera, dock finnes äwen ställen, hwarest sandjord är mer rådande, såsom Stoksbo trakten och de ställen som omgiwa Ån Jädran, bland hwilka man får räkna trakterne omkring Högbo Byarne. I allmänhet finnes ymnig skog. Några Byar hawa hjelpelig, och få äro i brist däraf, men för dessas understöd finnes en större allmänning inom Soknen, hwarifrån de hawa tilgång både på byggnads och sågtimmer. Utsädet är: tunnor råg 300, korn 500, blandsäd 60, hafra 250, ärter 100, tillamman 1210 tunnor, utom potäter af hwilka planteras 150 tunnor. Af all åker tagas här 3 säden, och det fjärde året wilar. År 1810 war Folkmängden 4572, hwaraf 3909 befunnos uti Moderförsamlingen och 663 uti Kapellsförsamlingen. Kyrkan är belägen under 60 gr. 38 min. Polhöjd; 2.6 mil från Gefle. De betydligaste Gårdarne heta Backberg, Kungsgården och Wästerberg. I Soknen finnas för öfrigt 3 betydliga Järnwärk: Högbo, Hammarby och Urfors, samt 6 smärre: Jäderbo, Ås, Åttersta, Backberg, Wall och Hosjö.

Åwanåker, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Hälsingland och Södra Fögderiet, håller i widd 3.9 qv. mil, samt består af 40 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes i allmänhet ymnigt, månge hemman hawa hjälpeligt, och intet lider brist därå. Utsädet, råg, korn och ärter tilsamman är 680 tunnor. Af potäter sättas 90 tunnor. I anseende til det ymniga gräswäxten och widsträckta mulbetet är boskapsskötseln ganska ansenlig; på hwarje Mantal underhållas, öwerhuwud taget, 30 kor. År 1810 war Folkmängden 1968. Kyrkan är belägen wid Älwen Woxnan under 61 gr. 21 min, Polhöjd; 9.4 mil från Gefle. Kyrkoherde-Bostället består af 0.7 Mantal. Utsädet är 12 tunnor af råg och korn. Där underhållas 3 hästar, 28 à 30 nöt, 30 à 40 får och getter.

Åwiken, et Järnwärk uti Hässjö Sokn i Medelpad, består af 1 hammare med 2 härdar och äger 650 skeppund stångjärnssmide. Tackjärnet hitföres sjöledes, och hämtas från Norbergs och Wästerbärgslagen. Skog finnes tilräckeligt til wärkets drift på underlydande hemman. Åbyggnaden på mangården, af trä, är förswarlig.


Djurbergs rättelser och tillägg:
  1. Gården består af 2 Mantal berustadt Säteri och 0.75 d:o Frälse, samt underlydande 3.25 Mantal Frälse. Mangården angenämt belägen wid östra stranden af Sjön Tyslingen, består af en huwudbyggning af trä om 17 famnars längd och 7 famnars bredd, 3 wåningar hög, nybygd, utwändigt rappad, prydd å större facaden med en balcon öwer porten, upburen af 2 colonner af huggen sten, med en attik å tredje wåningen updragen, omgiwen med balustrad, samt 2 nybyggde och rappade flygelbyggningar. Å de andra 3 sidorna är Gården omgiwen af en trägård om 5 tunnlands widd, innehållande en stor mängd ägta goda fruktträn och bärbuskar. Åt norra sidan från Gården sträcker sig wid sjöstranden en wacker lustpark i Engelsk stil. Egendomens samteliga in- och utägor, samt skog, utom underlydande hemmans utgöra 1705 tunnland. Höst- och wår-utsädet är tilsamman årligen 90 à 100 tunnor. 3- à 400 lass hö bärgas årligen, samt 8 hästar, 60 nöt och 30 får födas. Åkerjorden, som ligger i circulationsbruk, består mäst af god lermylla. Löf- och barrskog finnes mer än til husbehof. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1088]
  2. Det nämnes at i denna Sokn ligger Glasfabriken Limmared. Detta är fel. Fabriken är belägen på Fåle Hemmans ägor, som hörer under Sätesgården Limmared. Där blåses hwarjehanda slags glas, witt och grönt; det wita glaset är så klart som Engelskt och liknar nära kristal. Wid Artikeln Limmared, står at denna Fabrik äwen kallas Limmared, hwilket är et fel, som här rättas. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1088]