Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/D

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sök: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U W Y Å Ä Ö


←  C
Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige
av Daniel Djurberg

D
E  →


[ 85 ]

D.

Daga, et Härad uti Södermanland och Nyköpings län, innefattar 6 Soknar: Gåsinge, Dillnäs, Frustuna, Cathrinenäs, Björnlunda, Gryt.

Dagsberg, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Lösings Härad, består af 2 Soknar: Dagsberg, Moderförsamling och Krokek, Annex. Utsädet är 540 tunnor. Mantalen äro 59. År 1810 war Folkmängden 1397. — Uti Dagsbergs Sokn är marken bärgaktig. Jordmånen består mästadelen af lera och klapersten. På skog är brist. Utsädet är 430 tunnor. Mantalen äro 46.6; År 1810 war Folkmängden 815. Kyrkan är belägen under 58 gr. 34 min. Polhöjd; 4 mil från Linköping, och 0.8 mil från Norrköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Bråborg.

Dagsgärde, en Sätesgård uti Walbo Härad i Dalsland.

Dagsholm, en Gård uti Ödeborgs Sokn i Dalsland, består af 1 Mantal Säteri, med underliggande 0.6 Mantal Kronoskatte. Utsädet är 60 tunnor. Höfångsten 500 skeppund. Skogen är ymnig. Mangårdsbyggnaden af trä, är prydlig, med en ansenlig trägård.

Dagsnäs, en Sätesgård uti Bjerklunda Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal. Mangårdsbyggningen af sten, 2 wåningar hög, är prydlig. Därwid befinnes en wacker trägård, samt en lustpark i Engelsk stil.

Dagstorp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Harjagers Härad, är Annex til Norrwidinge Pastorat. Utsädet är 400 tunnor. Mantalen äro 9. År 1805 war Folkmängden 368. Kyrkan är belägen under 55 gr. 50 min. Polhöjd; 2.5 mil från Malmö.

Dagsås, en Sokn i Halland, och Faurås Härad, är Annex til Sibbarps Pastorat. Mantalen äro 14. År 1805 war Folkmängden 274. Kyrkan är belägen under 57 gr. 4 min. Polhöjd; 4.4 mil från Halmstad.

Dagöholm, en Sätesgård uti Lerbo Sokn i Södermanland, äger 30 tunnors utsäde, med motswarande höbol, och hjelpelig skog. Den har fordom warit Öwerste-Boställe för Befälhawaren öwer Södermanlands Regimente.

Dal, en Sätesgård uti Fjärås Sokn i Halland, äger 40 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, ymnig skog, passabel mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Dal, en Sokn i Ångermanland, är Annex til Torsåkers Pastorat. Jordmånen består af stark lermylla. Mulbetet är hjelpeligt. Skogen är tilräckelig til behowet. Utsädet är 100 tunnor. Mantalen äro 14.2; År 1810 war Folkmängden 474. Kyrkan är belägen under 63 gr. 2 min. Polhöjd; 4.4 mil från Härnösand.

Dal, en ansenlig och wälbygd Gård uti Herlands Sokn uti Smålänens Amt i Norge.

Dala, en Sätesgård uti Grebo Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger 36 à 40 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, tilräckelig skog, prydlig Mangårdsbyggnad af trä, med en ypperlig trägård, godt fiske samt några underliggande bondehemman och torp.

Dala, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, består af 3 Soknar: Dala, Borguna och Högstena. Mantalen äro 78.3; År 1810 war Folkmängden 1318. — Dala Sokn består af 32.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 487. Kyrkan är belägen under 58 gr. 6 min. Polhöjd; 4.6 mil från Mariestad.[Dj 1]

Dala, en Sätesgård i Wästergötland.[Dj 2]

[ 86 ]DALARNE, et Landskap uti den huwuddelen af Swerige, som kallas Swealand. Det utgör et Höfdingdöme, som efter Landshöfdinge-sätet kallas Falu län. Det är beläget mellan 59 gr. 50 min. och 62 gr. 14 min. Polhöjd. Det omgiwes i norr af Härjedalen, i öster af Hälsingland och Gästrikland, i söder af Wästmanland, samt i wäster af Wärmeland och Norge. Det håller i längd 31 mil, i bredd 15 och i widd 288 qvadr. mil. Större delen af detta Landskap är på 3 sidor, i wäster, norr och söder, omgiwet med landryggar, mellan hwilka det formerar 2 stora dalar, omkring de 2 stora grenarne af Dalälwen, hwaraf det ock bekommit sit namn. Den södra delen som wetter åt Wästmanland är öpen. Marken är i allmänhet högländt och bärgaktig, i synnerhet uti nordwästra delen, därest Landskapet medelst en fjeldrygg skiljes från Norge. Landets läge är, ju närmare man nalkas fjeldryggen, allt mer och mer bärgaktigt. De ansenligaste och högsta bärgen befinnas inwid Norrska fjeldryggen; därtil höra Nipfjeldet i Särna Sokn, hwilkets södra del kallas Städjan; dess lodrätta höjd från foten till spetsen är 250 famnar; Näsfjeldet och Öjeskärsfjeldet i Lima Sokn, utom flera andra. — Med ansenliga skogar är landet wäl försedt, förnämligast uti de norra och nordwästra trakterne. Omkring de stora wattudragen, särdeles längs utmed den genom landet löpande Dalälwen finnas bördiga åkrar och ängar. Södra delen som gränsar til Wästmanland liknar det landets läge och naturliga skaplynne. — Den ansenligaste strömen i detta land är Dalälwen, hwilken löper här midt igenom, efter landets längd. Hon består af 2 stora grenar: Öster-Dalälwen och Wäster-Dalälwen, hwilka förena sig wid 60 gr. 32 min. Polhöjd. Denna förenade ström rinner 14 mils längd genom landet. De största wattudragen, som flyta söderut äro Kolbäcks-ån, och Swartälwen, hwilka bägge i detta Landskap hawa deras uprinnelse. De största sjöar äro Siljan, hwilken håller i widd 2.8 qvadr. mil eller 65000 tunnland; Runn 0.6 qvadrat mil, eller 13880 tunnland, Amungen, 0.56 eller 12960 tunnland, samt Wesman, 0.42 qvadr. mil, eller 9720 tunnland. — Landets förnämsta produkter bestå uti mineralier. Malmarter äro här många. På wänstra sidan om Dalälwen förekomma de flästa kopparmalmsfyndige trakterna. Den andra delen af detta landstreket är mellan Dalälwen och det wattudraget, som klywer Wäster-Bärgslagen, samt har många större och smärre malmtrakter af både silwer, koppar och järn, jämwäl galmäja. — Den södraste delen af landet hyser järn och silwer. Af andra mineralier finnes i landet porfyr, kalksten, slipsten, bärg-kristal, amiant, magnetsten, bärgbeck, eldfast lera, ametist, topas, antimonium, blodsten utom andra slag. Landet har således et rikt förråd på bärgwärk; järntilwärkningen är sålunda ansenlig, och stiger årligen til wid pass 30000 skeppund; men wad kopparafkastningen beträffar, så kan intet Landskap i Riket därmed jämföras, ty den stiger årligen mellan 6 och 7000 skeppund. — Emedan landet är mycket bärgaktigt, så har det icke tilräckligt uptagna åkerfält, särdeles åwan om Falun. Åkerbruket giwer ej tilräckelig säd för landets behof, så at säd måste från andra orter införskaffas. Mulbetet är skönt, särdeles uti de norra och nordwästra trakterne. Desse trakter äro ock försedde med ansenliga skogar. — Åkerbruk och boskapsskötsel äro i [ 87 ]allmänhet de wigtigaste näringsfången, men en ansenlig del af inbyggarne som wistas uti de koppar- och järnfyndige trakterne idkar jämwäl et fördelaktigt bärgsbruk. Emedan säden ej förslår til landets behof, så nödsakas inbyggarne, förnämligast de som bo uti norra delen af Landskapet, att söka sin föda i andra Landskap. De förtjäna sin näring annorstädes med rothuggning, tröskande, rödjande, murars upläggning, wedhuggning och dylikt arbete. De idka ock handel med laggkäril, näwer, slipsten, qvarnsten, kalk, och hwarjehanda järnredskap. De äro borta öwer wintern och komma åter hem igen wårtiden för at sköta jordbruket. — År 1810 steg Folkmängden til 118652. År 1805 til 124816. År 1800 til 122624. År 1754 til 100761. Den har således på 5 år 1805–1810 minskats med 6264; men däremot på 56 år 1754–1810 ökat sig med 17891. — Landskapet Dalarne förer titel af Hertigdöme. Wapnet är 2 pilar med silweruddar i kors öwer hwarannan satte, med en gyldne krona öwer i rödt eller blått fält. I anseende til Politiska författningen är Länet indeladt i 7 Fögderien; I anseende til den Cleriska uti 7 Prosterien; I anseende til den Juridiska uti 3 Häradshöfdingedömen; I anseende til Bärgswäsendet är här ett Bärgmästardöme, med 2 Bärgs-Fögderien; I anseende til Militären underhålles här et Infanteri Regimente, bestående af 8 Compagnien, utgörande 1200 man. — Landskapet innefattar 3 Städer, 35 Pastorat och Moderkyrkor, 8 Annexer, och 19 Kapell, utgörande inalles 43 Soknar. Mantalen äro 1760. Järnwärken äro 53, hwarwid befinnas 64 stångjärnshamrar. Årliga smidet är 3160 skeppund. — Huwudstaden heter Falun. De bägge öfrige Städerna äro Hedmora och Säter. De ansenligaste järnwärken äro Ludwika, Larsbo, Fredriksberg, Grawendal, Siljansfors, Dalfors, Malingsbo, Horndal, Furudal, Norn och Grängsghammar. — Följande Förtekning wisar Pastoraten i Landskapet, med deras areala widd i qvadr. mil, samt den Folkmängd hwart och et af dem ägde år 1810.

Pastorat. Qvadr. mil. Folkm.
Falun 3.– 6350.
Swärdsjö 12.2 4641.
Sundborn 1.9 1273.
Wika 2.1 1561.
Torsång 0.8 952.
Skedewi 2.2 3093.
Hedmora 3.1 5341.
Husby 4.2 3895.
Garpenberg 1.6 1736.
Grytnäs 1.2 2238.
Folkärna 2.– 2562.
By 2.9 2568.
Säter 1.4 1985.
Tuna 9.2 7959.
Gustaf 0.7 1985.
Gagnäf 4.3 4712.
Söderbärke 5.– 3758.
Norrbärke 4.2 4548.
Grangärde 7.8 5112.
Floda 4.– 1792.
Nås 20.9 4526.
Malung 17.2 3700.
Lima 22.5 2264.
Bjursås 0.9 2058.
Ål 2.5 2054.
Leksand 12.– 9433.
Rättvik 13.4 6168.
Ore 9.2 1629.
Wenjan 11.2 1117.
Mora med Sollerö 19.6 6619.
Orsa 21.2 3846.
Älfdal 20.6 2588.
Särna 42.– 633.
Summa 288.– 118652.

Dalarö, en Sokn uti Södermanland, Stockholms Län och Sotholms Härad, är Annex til Tyresö Pastorat. Marken är ganska bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skogen är knapt tilräckelig til wedbrand. År 1810 war Folkmängden 555. — Uti Soknen ligger en Ort som [ 88 ]egenteligen kallas Dalarö, belägen på en landtudd, wid hawet 4.2 mil landwägen och 11 mil sjöwägen från Stockholm. Orten har en god hamn, samt et Tullcontor, hwarest de skepp skola besiktigas, som denna segelled fara til och ifrån Stockholm. Åboerne äro mästadelen Lotsar, som tillika idka fiskeri. — Dalarö Skans belägen en fjärdedels mil härifrån, söderut på en holme, wid segelleden til Stockholm är befäst med et Torn, samt omkringstrykande linier af sten. — Små-Dalarö, en Gård i Soknen är märkwärdig därföre, at han före innewarande Seculo ägde alsingen öpen jord, men har sedermera, genom Ägarens omkostnad bliwit så upodlad at han har 10 tunnors utsäde samt höbol til 75 lass. Omkring ägorna äro ansenliga sträckor af stengärdesgårdar. Mangårdsbyggnaden består af et stenhus om 3 wåningar, samt et prydligt trähus om 2 wåningar, med en ansenlig trägård, hwaruti finnas en mängd fruktträn.

Dalbosjön. Sålunda kallas sydwästra delen af sjön Wänern. Han skiljes från egenteliga Wänern genom Lurö skärgård. Han är belägen mellan 58 gr. 24 min. och 59 gr. 17 min. Polhöjd, samt omgiwes af Wärmeland, Dalsland och Wästergötland. Han håller i längd 8, och största bredd 4 mil.

Dalby, en Sokn i Upland, Upsala Län och Hagunda Härad, är Annex til Åkers Pastorat. Storleken är 0.28 qwadr. mil. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera blandad med swartmylla. Skog finnes til wedbrand och stängsel. Utsädet är 366 tunnor. Mantalen äro 34.8; År 1810 war Folkmängden 482. Kyrkan är belägen under 59 gr. 47 min. Polhöjd; 1.2 mil från Upsala. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Hammarskog.

Dalby, en Sokn i Wärmeland och Älfdals Härad, är Annex til Ekshärads Pastorat. Denna Sokn, liggande på bägge sidor omkring Klarälwen, är både den nordligaste och största i Wärmeland, hållande i längd 7 och i medelbredd 3 mil; men Folkmängden är icke swarande mot widden. Mantalen äro 27. År 1810 war Folkmängden 2553. Kyrkan är belägen under 60 gr. 37 min. Polhöjd; 14.6 mil från Carlstad.

Dalby, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är Annex til Hällestads Pastorat. Marken är dels jämn, dels ojämn. Jordmånen mästadelen lera. Ingen skog finnes, utom den som tilhörer Kungsgården. Utsädet är 470 tunnor. Mantalen äro 14.2; År 1805 war Folkmängden 631. Kyrkan är belägen under 55 gr. 40 min. Polhöjd; 2.2 mil från Malmö.

Dalby, en Kungsgård i förenämnde Sokn, äger 90 tunnors utsäde i lerjord, samt någon skog.[Dj 3]

Dale, en wälbygd Gästgiwargård uti Laurdals Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge. Ägaren til Gården håller här en Länsa öwer watnet för allt det timmer som kommer från Vinnie och Moe Prästegjeld, hwilket här samlas och sedermera i flottor nedföras til Skeen.

Dale, en Sokn, är Annex til Tinds Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge. I denna Sokn huggas fina qwarnstenar.

Dale eller Håland, en Sokn, är Annex til Ons Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Dale, en Sokn, är Annex til Yttre-Holmedals Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Dale, en Sokn, är Moderförsamlingen för Lysters Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Dalerne, et District utaf Jedderen och Dalernes Fögderi uti Stavangers Amt i Norge, är beläget öster om Jedderen, mellan [ 89 ]fjelden, och är et ojämnt land, med många djupa dalar, flera fjeld och höga klippor. Mellan bärgen uti dalarne ligga detta Districtets Gårdar. Marken är på de flästa ställen fruktbar, undantagen högst up i fjeldtrakten, hwarest gårdarne, som ligga 7, 8 til 10 mil från hawet äro underkastade nattfrost; dessutom faller här gemenligen rägn och mycken fuktighet, som hindrar sädens mognad, men höslåtten och mulbetet äro förträffelige, så at här näras många nöt. Detta District innefattar 4 Pastorat, hwardera bestående af 2 Soknar, tilsamman 8 Soknar, som med Bakke Pastorat om 3 Soknar uti Listers Fögderi i Mandals Amt utgör Dalernes Prosteri. Följande Förtekning wisar dessa Pastorat, tillika med deras Folkmängd år 1801.

Helleland 2920.
Egersund 2205.
Sognedal 1991.
Lunde 946.
En del af Bekke och Tönstad 908.
8970.
Bakke uti Mandals Amt 4547.
Summa  13517.

Dalerne, et Prosteri uti Trondhiems Amt i Norge, innefattar 10 Pastorat, består af 26 Soknar samt 3 Kapell. Följande Förtekning wisar dessa Pastorat, tillika med den Folkmängd, som de ägde år 1801.

Melhuus 3899.
Örkedalen 4825.
Meldalen 4261.
Strinden 3408.
Byenäset 3243.
Kläboe 984.
Stören 4519.
Holtålen 2191.
Rörås 3085.
Opdal 2772.
Summa  33187.

Dalfors, et Järnhammarwärk uti Ore Sokn i Dalarne, har 2 hamrar, 1 masugn, 1615 skeppund stångjärnssmide, samt mer än tilräckelig skogstilgång.

Dalhem, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Tjust Fögderi. Marken är ojämn, bestående mästadelen af bärg och dalar. Jordmånen är blandad af sand och lera, mycket skogbewäxt. Utsädet är 140 tunnor säd och 80 tunnor potäter. Mantalen äro 26.2; År 1810 war Folkmängden 1365.

Dalhem, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti norra Fögderiet, består af 3 Soknar: Dalhem, Moderförsamling, samt Ganthem och Halla Annexer. Marken är jämn. Jordmånen består af lera och sand. Twåtredjedelar af Pastoratet lider brist på skog, den öfriga delen har tilräckeligt däraf. Öpna jorden är 870 tunnland. Utsädet är 580 tunnor. Mantalen äro 39.4; År 1810 war Folkmängden 684. — Dalhem Sokn består af 21.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 293. Kyrkan är belägen under 57 gr. 33 min. Polhöjd; 1.7 mil från Wisby.

Dalkarsberget, et Järnmalmsfält uti Nora Sokn i Wästmanland, är det förnämsta af alla malmfält i Nora Bärgslag. Det är beläget 1.5 mil från Nora Stad på twänne i norr och söder strykande bärgshögder, öwer wilka i öster och wäster löpa fyra til fem järnmalmslager i en hård qvartsrådande glimmerskifer. Malmlagren äro merändels stående, stundom några grader stupande. Mäktigheten föränderlig, emedan de ofta än förtryckas, än åter widgas. Malmen är swartgrå, fingnistrig och magnetisk.

Dalkarshyttan, et Stångjärnswärk uti Linde Sokn i Wästmanland, har 1 hammare, och 400 skeppunds smide.

Dalköping, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, består af 2 Soknar: Dalköping, [ 90 ]Moderförsamling och Gislöf Annex. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Mantalen äro 23.7; År 1805 war Folkmängden 595. — Dalköping Sokn innehåller 5.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 151. Kyrkan är belägen under 55 gr. 23 min. Polhöjd; 2.8 mil från Malmö.

Dalsböygd, en Sokn, är Annex til Tolgens Pastorat, uti Österdalens Fögderi, Hedemarkens Amt i Norge.

Dalsfjord, en stor Fjärd uti Voldens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, är en gren af Balsfjorden. Til denna fjärd gränsa många små bebodda dalar. Inbyggarne hawa god näring af jordbruk och fiske, samt anses såsom de förmögnaste i hela Pastoratet.

Dalshult, en Sätesgård i Halland.

Dalskog, en Sokn i Wänersborgs Län, Dalsland och Nordals Härad, är Annex til Örs Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes tilräckeligt ej allenast til behowet, utan jämwäl til salu. Utsädet är 300 tunnor. Mantalen äro 13.2; År 1805 war Folkmängden 880. Kyrkan är belägen under 58 gr. 46 min. Polhöjd; 4 mil från Wänersborg.

DALSLAND, et Landskap uti Götaland och Wänersborgs Län, hwaraf det utgör norra delen. Det är beläget mellan 58 gr. 24 min. och 59 gr. 20 min. Polhöjd. Det omgiwes af Wärmeland, Dalbosjön, Wästergötland, Bohusland och Norge. Det håller i längd 9 mil, i största bredd 5, och i widd 38 qvadr. mil. Det förer titel af Grefskap. Dess Wapen är en röd oxe i witt fält. — Större delen af landet, som innefattar de norra och wästra trakterne är bärgaktig och stenbunden, har mycken sandmo, samt ansenliga skogar. Den mindre delen, som inbegriper sydöstra trakten utmed Dalbosjön, är jämn, har leraktig jordmån, samt stora och bördiga åkerfält. Utaf de många bärg här finnas äro Kroppefjeld och Borekull de högsta. Af skattbara mineralier finnes silwer, koppar, bly, antimonium, falerts, swawel, skifer. — De största strömar äro Långströmen och Dalbergsån, hwilka bägge falla i Dalbosjön. Den största sjön är Dalbosjön; därnäst Stora Lee, Lelången och Silen. — Inbyggarne nära sig genom åkerbruk, boskapsskötsel, fiskeri, skogshygge och Bruksrörelse. De idka handel med skogens produkter, samt boskap och dess afkommma. År 1805 steg Folkmängden til 41810, som gör 1100 människjor på qvadratmilen. — I anseende til Landt-regeringen hörer landet til Wänersborgs Län och i Cleriska mål til Carlstads Stift. Mantalen äro 987. I landet finnas 5 Stångjärnswärk med 7 hamrar och 13 härdar. År 1800 steg stångjärnssmidet til 5125 skep:d. Det privilegierade ämnessmidet är 3825 skeppund. Landskapet är indeladt i 2 Fögderien, samt innefattar 5 Härad, 12 Pastorat, 1 Stad och 45 Soknar.

Dalstorp, et Consistorielt Pastorat, i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, består af 5 Soknar: Dalstorp, Moderförsamling, samt Nittorp, Ljungsarp, Ölsremma och Hulared Annexer. Marken består til större delen af ojämna sandhedar, omgränsade här och där af höjder eller mossar och kärr. Rådande jordmånen är fin sand, eller så kallad fohmjord[ws 1]. Nittorps, Ljungarps och Hulareds Soknar hawa hjelpelig skog. Större delen af Dalstorps Sokn har däraf ringa tilgång. Ölsremma Sokn lider brist därå. Utsädet är 740 tunnor. Mantalen äro 68.3; År 1805 war Folkmängden 2121. — Dalstorp Sokn äger 220 tunnors utsäde, [ 91 ]innefattar 22 Mantal. År 1805 war Folkmängden 667. Kyrkan är belägen under 57 gr. 36 min. Polhöjd; 10.5 mil från Wänersborg.

Dalum, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är Annex til Blidsbergs Pastorat. Mantalen äro 23.1; År 1805 war Folkmängden 533. Kyrkan är belägen under 57 gr. 53 min. Polhöjd; 8.4 mil från Wänersborg.[Dj 4]

Dalälwen, en af de största strömar i Swerige. Hon har sit ursprung uti Norrska fjeldryggen, där Härjedalens, Dalarnes och Norges gränsor sammanstöta, under 62 gr. 15 min. Polhöjd, flyter först genom Dalarne, och sedermera genom Wästmanland, Gästrikland och Upland, samt faller ut i Botniska wiken, efter et lopp af 45 mil. Hon består af 2 stora grenar, kallade Öster- och Wäster-Dalälwen, hwaraf den östra utgör huwudströmen. Efter bägge grenarnes förening utgör den gemensama strömen 10 mil.

Damsgård, en Gård nära til Staden Bergen i Norge, är den wackraste af alla Lustgårdar uti nägden af denna Stad. Huwudbyggningen liknar et litet slott, samt är försedd med et torn med urwärk. På gården är et wattusprång.

Danby, en Sätesgård i Södermanland.

Danbyholm, en Sätesgård uti Björkwiks Sokn i Södermanland, består af 4 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 350 à 400 lass, efter årgången, ymnig skog. Mangårdsbyggningen, af trä, är wäl åldrig, men dock ansenlig och prydlig, utwändigt beklädd med bräder och målad, jämte wackra flygelbyggningar af sten, äwensom en af sten upförd ganska prydlig stall och wagnshusbyggnad med plåttak. Trägården är ansenlig och försedd med en myckenhet fruktträn.

Danderyd, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Danderyds Skeppslag, håller i widd 0.53 qvadr. mil. Mantalen äro 34. År 1810 war Folkmängden 950. — Danderyd Sokn håller i widd 0.33 qvadr. mil. Skogsmarken består til det mästa af bärg, utan någon sammansatt ordning med någon allmän rygg, endast strödda klintar och små höjder mot hafskusten; den därimellan warande åker och ägnsmarken är merendels slät, stenfri och tämeligen bördig jordmån af lerjord och sandblandad lermylla samt något jäsjord, särdeles wid mindre skogshemman. Skogen är tilräckelig för inwånarnes behof, men icke til afsalu. Utsädet är 270 tunnor. Mantalen äro 25. År 1810 war Folkmängden 360. Kyrkan är belägen under 59 gr. 25 min Polhöjd; 0.6 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Djursholm, Enebyberg och Stockby.

Danike, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Långhems Pastorat. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är sand blandad med swartmylla. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 190 tunnor. Mantalen äro 8.6; År 1805 war Folkmängden 484. Kyrkan är belägen under 57 gr. 42 min. Polhöjd; 8.8 mil från Wänersborg.

Danmark, en Sokn och Regalt Pastorat uti Upland, Upsala Län och Waxala Härad, håller i widd 0.5 qvadr. mil. Marken, som öwerallt är hårdwall indelad i åker och äng, jämte några få beteshagar wid hwarje by, är i allmänhet jämn utom några obetydliga höjder, som utgöra gårdstomter och steniga gärdesbackar. Rådande jordmånen är lera. Soknen lider brist på skog, med undantag allenast af fyra byar, som däraf [ 92 ]hawa mer och mindre til nödigt behof. Utsädet är 1100 tunnor, merendels hälften höst- och hälften wårsäd. Mantalen äro 78.4; År 1810 war Folkmängden 1080. Kyrkan är belägen under 59 gr. 50 min. Polhöjd; 0.7 mil från Upsala. — De betydligaste Gårdarne i Soknen heta Bergsbrunna och Hammarby.

Danmarka, en Sätesgård uti Korsberga Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, har lerblandad jordmån och tilräcklig skog.[Dj 5]

Dannemora, en Sokn och Consistorielt Pastorat, i Upland, Upsala Län och Olands Härad, håller i widd 0.6 qvadrat mil. Marken är mera bärgaktig än jämn. Jordarten är en blandning af sand och lera, mycken mo- och jäsjord, samt något swartmylla och somligstädes dyjord. Skog är för somlige jordägare hjelpelig, ingenstädes öwerflödig, men wäl flere lida brist därå. Utsädet är 280 tunnland. Mantalen äro 27. År 1810 war Folkmängden 996. Kyrkan är belägen under 60 gr. 10 min. Polhöjd; 3.6 mil från Upsala.

Dannemora Järngruwor. Desse äro belägna uti Dannemora och Films Soknar, på en låg bärgshöjd, af 1500 famnars längd och högst 400 famnars bredd, omgiwen af 3 sjöar samt måssar och jämna fält. Gruworna äro bland de största och ypperligaste i Riket. Bärgarten är qvartsartad, inwid malmfältet med lager af manganeshaltig kalksten. Gångarten är äwen kalksten, med lager af rödaktig hälleflinta. Denna malmtrakt indelas i 3 fält, samt består af circa 25 särskildta skärpningar eller gruwor. Den största gruwan är mellan 70 och 80 famnar djup. Malmen är ganska godartad, samt så rikhaltig, at han håller 70 procent. Årligen brytes här 40- til 50000 lass malm. Utom järnmalm finnas andra slags wackra mineralier, såsom amiant, granat, Topasflus, kalkkristal, tungspat, med flera andra.

Dannäs, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, är Annex til Bolmsö Pastorat. Marken är mera jämn än bärgaktig, fastän ganska stenbunden. Rådande jordarten är swartmylla. Skog finnes til nödigt husbehof. Utsädet är 260 tunnor. Mantalen äro 17.6; År 1810 war Folkmängden 466. Kyrkan är belägen under 57 gr. 4 min. Polhöjd; 7.8 mil från Jönköping.

Dannäs, en Sätesgård i förenämnde Sokn, har 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, wacker Mangårdsbyggnad af trä, med en god trägård.

Dansbo, en Sätesgård uti Döderby Sokn i Småland, består af 1 Mantal. Höbolet är icke stort, men godt i anseende til höets egenskap. Mangården är tämeligen wälbygd.

Daretorp, et Regalt Pastorat uti Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, innefattar 3 Soknar: Daretorp, Moderförsamling, samt Welinge och Brandstorp Annexer. Jordmånen består på de flästa ställen af sand, någon sandmylla, och på några få ställen af swartmylla samt örjord. Mantalen äro 53. År 1810 war Folkmängden 1922. — Daretorp Sokn innehåller 17 Mantal. År 1810 war Folkmängden 827. Kyrkan är belägen under 58 gr. 8 min. Polhöjd; 6.4 mil från Mariestad.[Dj 6]

Dawidshyttan, et Järn-Manufacturwärk uti Hedmora Sokn i Dalarne, tilwärkar stål- och manufactur-smide.

Davig, et Tingslag och Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge, består af 2 Soknar: Davig, Moderförsamling, och Rugsund Annex, samt Alfod Kapell. År 1801 war Folkmängden 1985. Inbyggarne i detta [ 93 ]Pastorat idka godt fiskeri, samt äro i allmänhet förmögne.

Degda[Dj 7], en Gård uti Lommaryd Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, godt höbol, ringa skog, en prydlig Mangårdsbyggning om 3 wåningar, hwaraf den nedersta af sten, jämte en trägård.

Degeberg, en Sätesgård uti Rackeby Sokn i Wästergötland, består af 3 Mantal. Utsädet är 52 tunnor, i god lermylla. Ängen ger 300 stackar hö. Skogen är betydlig. Godt fiske är i Wänern. Mangårdsbyggnaden gammal och förfallen.

Degeberga, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, är Annex til Widsköfle Pastorat. Marken är öwerallt backig, stenig och sandaktig. Jordmånen består i allmänhet af mager sandmylla. Höafkomsten är ringa. Några få gårdar undantagne är största delen af Soknen i saknad af både wed och torf. Utsädet är 320 tunnor. Mantalen äro 17.7; År 1805 war Folkmängden 862. Kyrkan är belägen under 55 grad. 50 min. Polhöjd; 2.2 mil från Kristianstad.

Degerfors, et Stångjärnswärk uti Carlskoga Sokn i Wärmeland; äger 2 hamrar med 1060 skeppunds smide.

Degerfors, en Sokn och Regalt Pastorat, i Wästerbotn, håller i längd ifrån dess norra ända til dess södra gräns 6 mil, i sin största bredd inemot äwen så mycket och i widd circa 30 qvadr. mil. Genom Soknen flyta 2 stora älwer, kallade Uman och Windeln, hwilka bägge uti Ume Sokn förena sig, och med gemensam ström falla ut i hawet. Marken är ojämn, mästadelen upfyld af bärg, sjöar och träsk, til antalet öwer 100, stora måssar, kärr och hedar. Skog finnes ymnigt både af barrträn och löfträn, i synnerhet på landtryggen mellan de bägge älwerne. Rådande jordmånen är mager sand- och myrjord, litet lera, ofta utsatt för frost i början af Augusti månad. Utsädet, mästadelen korn, är nära 1500 tunnor. Däraf skördas fjärde högst sjette kornet. Boskapsskötsel är förnämsta näringsfånget. År 1805 underhöllos här 200 hästar, 24 oxar, 950 kor, 150 ungnöt och 1640 får. Skogshygge och tjärubränning är jämwäl et wigtigt näringsmedel. Mantalen äro 17. År 1810 war Folkmängden 1145. Kyrkan, belägen wid Windelälwen, ligger under 64 grad. 16 min. Polhöjd; 5 mil från Umeå. Denna Sokn har tilförene warit et Kapell under Umeå, men blef wid slutet af förflutna Seculo skild därifrån och gjordt til särskildt Pastorat.

Degerhof, en berustad Sätesgård uti Skällwiks Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbol til 200 lass, godt mulbete, brist på tilräckelig skog, wacker Mangårdsbyggnad af trä, med en god trägård samt fiske i Bråwiken[Dj 8] til husbehof. Til Gården höra 1 mjölqvarn, med 2 par stenar, 1 tegelbruk, 3 bondehemman och 5 torp.

Degernäs, en Sokn, är Annex til Rakkestads Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.

Degerö, en Sätesgård uti Malsta Sokn i Upland, består af 5 Mantal. Utsädet är 30 tunnor. Höbolet ger 300 lass.

Degla, en Sätesgård i Småland.

Dejefors, en Sätesgård i Wärmeland.

Dellen. Med detta namn beteknas 2 betydliga sjöar i Hälsingland, hwaraf den ena kallas Norr-Dellen och den andra Söder-Dellen. Den förra håller i widd 0.7 qvadrat mil eller 16200 tunnland, och den sednare 0.6 qvadr. mil eller 13890 tunnland. De hawa sit utlopp genom Dellån i hawet.

[ 94 ]Delsbo, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Hälsingland, håller i widd 4.05 qvadr. mil. Marken är til större delen jämn, i synnerhet uti den norra trakten af Soknen; den södra trakten är mera bärgaktig. Rådande jordmånen är grund lera, likwäl mäst lermälja och knapp swartmylla. Skogen är för wedbrand tilräckelig, men för såg- och byggnadstimmer mycket medtagen. Utsädet är 130 tunnor råg, 500 dito korn, 230 d:o hafra, 120 dito blandsäd. 40 d:o ärter, 300 dito potäter, inalles 1320 tunnor. Mantalen äro 123. År 1810 war Folkmängden 3001. Kyrkan är belägen under 61 gr. 48 min. Polhöjd; 18 mil från Gefle.

Demestorp, en Sätesgård i Wästergötland.

Devol, en Gård uti Gröttens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Här hålles årligen från den 3 October i 8 dygn en namnkunnig Marknad, kallad Romsdals Marknad, hwilken är en af de ansenligaste i Norge. Til denna marknad samlas en myckenhet handelsmän, handtwärkare, bönder och andre personer från Städerne Trondhiem, Bergen, Kristiansund och Molde, jämwäl från Söndmör, Gudbrandsdalen, Hedemarken och andra orter, så wäl som från Jämtland. Här befinnas därföre en myckenhet hus, krambodar och andra slags bodar, somlige för de handlande Borgrarne, och andre för Bönder, hwilka giwa orten utseende af en liten Stad. Til denna marknad föres från Städerne allehanda slags kram- och klädeswaror, samt något speceri och nipperwaror, jämwäl drickeswaror. Bönderna däremot hitbringa en myckenhet feta och fiskwaror, hästar och annan slags boskap, saltadt och rökt kött, skinnwaror, näwer, träkar, korngryn, mjöl, malt och humla. Från Lärje stångjärnswärk hitbringas jämwäl stångjärn och andra järnwaror.

Didrikshammar, et Stångjärnswärk uti Ramsbergs Sokn i Wästmanland, tilwärkar 430 skeppund.

Dikkemarkiska Järnwärket; Detta är beläget uti Askers Sokn uti Aggerhus Amt i Norge, mellan Kristiania och Drammen. Det har wackra byggningar. Malmen hämtas til större delen från egna gruwor, inalles 16, nämligen på Langden, Hurum, Eger och Lier. År 1791 tilwärkades 968 skeppund stångjärn och 25 skeppund gjutgods.

Dillnäs, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Daga Härad, är Annex til Gåsinge Pastorat. Storleken är 0.22 qvadr. mil. Utsädet är 200 tunnor. Mantalen äro 11.6; År 1810 war Folkmängden 398. Kyrkan är belägen under 59 gr. 8 min. Polhöjd; 4.3 mil från Nyköping. — Uti Soknen ligga Skepsta Stångjärns-wärk, och Forsbro Stålwärk.

Dimbo, en Sokn och Consistorielt Pastorat, uti Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad. Jordmånen är olika, den består dels af sand blandad med swartmylla, dels af sandjord. Större delen af Soknen lider brist på skog. Mantalen äro 36. År 1810 war Folkmängden 833. Kyrkan är belägen under 58 gr. 10 min. Polhöjd, 6 mil från Mariestad. — Til år 1810 har detta Pastorat bestått af 2 Soknar: Dimbo och Ottrawa, men då bewiljades af Konungen att Ottrawa kyrka skulle nedriwas, bägge Församlingarne utgöra en Sokn, och en ny kyrka för dem bägge byggas. Denna nya kyrka är anlagd wid pass 70 famnar från Dimbo gamla kyrka, på en höjd, där Dimbo Kungsgård fordom stått och hwilken Församlingen tilbytt sig emot wederlag af [ 95 ]kyrkans jord. Genom skingring af Dimbo Kungsgårds jord har upstått en ny Sätesgård kallad Anneberg. Uti Soknen finnes et Alunwärk kalladt Oltorp.[Dj 9]

Dingelwik, norra och södra. Dessa äro 2 Sätesgårdar uti Steneby Sokn i Dalsland, bestående af 2 Mantal. De hawa wacker åbyggnad, och wid södra Dingelwik är en stor och wacker trägård. Där sås 150 tunnor wårsäd och 15 à 16 tunnor höstsäd. Höbolet är tilräckeligt och skogen hjelpelig.

Dimmesund, et kort, smalt och buktigt Sund mellan Dimöen och några andra öar uti Ulwestens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, är ryktbart för den ypperliga fångst af sill och seyfisk, hwilken ebbetiden inkommer i detta trånga sund och då fångas liksom uti en dam.

Dingtuna, en Sokn och Regalt Pastorat uti Wästmanland, Wästerås Län och Tuhundra Härad, är Præbende åt Biskopen i Wästerås. Storleken är 0.73 qvadr. mil. Marken är til större delen jämn och öwerallt bördig. Rådande jordmånen är lera. Soknen som har sin längd från norr til söder, äger hjelpelig skog i bägge desse trakter, men medlersta delen lider brist därå. Utsädet är mellan 14 och 1500 tunnor. Mantalen äro 95. År 1810 war Folkmängden 1646. Kyrkan är belägen under 59 gr. 33 min. Polhöjd; 0.9 mil från Wästerås. — De ansenligaste Gårdar i Soknen heta Gilberga och Stockumla.

Dintestorp, en Sätesgård i Wästergötland.[Dj 10]

Diranäs, en Sätesgård i Småland.

Dissarås, en Sätesgård uti Edswära Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, äng til 100 stackar, godt mulbete, ansenlig löfskog, men ingen barrskog.[Dj 11]

Distorp, en Sätesgård uti Rystad Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, med Karstorp 1 Mantal frälse; har tillsamman 50 tunnlands utsäde i god lera och sandmylla, 150 lass hö, godt mulbete, men ringa skog. Åbyggnaden, af trä, är gammal, med en trägård.

Diö, et Stångjärnswärk uti Stenbrohult Sokn i Småland, består af en masugn, 1 stångjärnshammare med 2 härdar, 2 knip- och spikhamrar. Dit höra ock 2 mjölqvarnar och 1 sågwärk. Järnmalmen hämtas från botnen på sjöarne Möckeln och Wiresta-sjön, hwilka hawa därå ymnigt förråd. Järnwärket har knapp tilgång på skog, som til kolning måste hämtas från andre Soknar.

Djuckerö, et Stångjärnswärk uti Hällesta Sokn i Östergötland, har 1 stångjärnshammare och 1 masugn.

Djulfors, en Sätesgård i Södermanland.

Djulö, (stora) en Sätesgård uti Stora Malms Sokn i Södermanland. Utsädet på odaljorden upgår ej til 20 tunnor, men wäl med det under Djulö afhyste hemmanet Saltorp. Nyplöjningar, som årligen förrättas, samt med wårsäd och foderwäxter besås, komma icke i beräkning. Hö, mulbete och skog har Gården icke öwer behof, men tilräckeligt. Mangården har et ganska täckt läge wid stranden af Djulösjön, består af en prydlig 2 wåningars byggning af sten, med beqwämt inrättade rum. Därwid befinnes 2 stora och wäl inrättade trägårdar.

Djupdal, en Frälsegård uti Ronneby Sokn i Bleking, äger mellan 20 och 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och ymnig skog.

Djupsjö, et finbladigt Sågwärk uti Nordmalings Sokn i Ångermanland.

[ 96 ]Djupsås, en Sätesgård uti Essunga Sokn i Wästergötland, har et ganska wackert läge wid ån Nossan. Utsädet är 20 tunnor, hälften råg och hälften hafra. Hö erhålles 160 à 170 stackar. Trägården är stor och wacker.

Djura, et Kapell uti Leksands Sokn i Dalarne. År 1810 war Folkmängden 939. Kyrkan är belägen 1.6 mil från Leksands kyrka.

Djurarp, en Sätesgård i Småland.

Djurby, en berustad Sätesgård uti Litslena Sokn i Upland, äger 75 à 80 tunnors utsäde, höfångst 200 til 250 lass, hjelpelig skog, ingen huwudbyggning, men 2 flygelbyggnader med en trägård.

Djursdala, en Sokn uti Småland, Kalmar Län och Sewede Härad, är Annex til Södra Wi Pastorat. Utsädet är 200 tunnor. Mantalen äro 17.8; År 1810 war Folkmängden 846. Denna Sokn kallas jämwäl Juttersdala uti Tunelds Geografi.

Djursholm, en Sätesgård uti Danderyd Sokn i Upland, har 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog, en gammal huwudbyggning, med 2 nya flyglar af sten, med en trägård.

Djursholm, en Sätesgård i Wästergötland.

Djursnäs, en Sätesgård uti Östmo Sokn i Södermanland, äger 25 tunnors utsäde, ypperligt hö til 500 sommarlass. Med underliggande hemman har Gården ymnig skog. Mangårdsbyggnaden är icke särdeles prydlig, äwensom trägården icke är ansenlig.

Djurström, en Sätesgård uti Walora Pastorat i Wästergötland, består af 1.5 Mantal. Egendomens Areala widd är 854 Tunnland. Uti bruk äro 300 tunnland, delade uti 10 skiften, hwaraf 50 tunnland bära råg, 50 dito hafra, 150 dito klöwer och 50 dito äro i träde. Wid Gården underhållas några hästar, 80 nöt och 50 får. Sätesbyggningen är 2 wåningar hög, med 4 flygelbyggningar. Så wäl Man- som ladugårdsbyggnaderne äro dels nybyggde dels grundeligen reparerade. Ladugården består utaf 2 hus af ansenlig längd, inredde för 110 nöt. Trägården innehåller blott 1.8 tunnland, men har många fruktträn.

Djursö, en Sätesgård uti Sankt Annæ Sokn i Östergötland, består af 1.5 Mantal, äger icke mycken åker, men godt höbol och mulbete, tilräckelig skog; i synnerhet af ek, samt godt fiske.

Djurö, et Kapell uti Wärmdö Sokn i Upland. År 1810 war Folkmängden 610.

Djuswarp, en Sätesgård, uti Swartorps Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, otilräckelig skog, bräcklig Mangårdsbyggnad.

Dolsteen, et högt och rundaktigt Bärg på ön Sandöe, i Heröe Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. I detta bärg är en stor håla, som wid öpningen är endast 1.5 famn bred, men längre in 5 à 6 famnar, och i höjd från början 6 til 7 famnar, men sedermera högre. Längden är 30 famnar.

Dorotea, en Sokn och Regalt Pastorat uti Åsele Lappmark i Lappland, är belägen på högra sidan om Ångermanälwen, wid gränsen til Ramsele Pastorat i Ångermanland. Pastoratet består af 12 byar, hwilka år 1804 beboddes af 36 grannar skattlagde til 7.4 Mantal; men hwilka, i anseende til tilökade Nybyggen, innewarande år 1815, stiga til högre antal. Åkerjorden utgör 70 tunnland. [ 97 ]År 1810 war Folkmängden 437, men år 1805 war den ej mer än 358. Samma år underhöllos i Soknen 66 hästar, 14 oxar, 295 kor samt 460 får och getter. Nu förtiden, år 1815, är detta antal wida högre. Soknen har tilförene warit et Kapell under Åsele Sokn och hetat Bergwatnet.

Dovre-fjeld, et ganska stort Fjeld, som med Langfjeld utgör gränseskilnaden mellan Sunnan- och Nordanfjeldske delarne af Norge. Detta Dovre-fjeld sträcker sig i öster til Österdalen, och i wäster til Hawet wid Romsdalen, hwarest den högsta spitsen, kallad Romsdals Horn, är en arm af det samma. Dess längd utgör nära 16 Norrska mil, och bredden från norr til söder 6 mil. Öwer detta fjeld går allmänna Landswägen från Kristiania til Trondhiem. På fjeldet ligga 4 Härbergen för resande, hwilka äro Drivstuen, första skiftet från Trondhiem, därnäst Kongsvold, hwarimellan är 2 mil, sedan Gierkin, hwartil är 1.5 mil, och Fogstuen, det sidsta 0.3 mil. Från Fogstuen til Tofte i Gudbrandsdalen är 1.5 mil. Flera bebodda ställen finnas icke på hela fjeldet, emedan det, til största delen består af blotta fjeld, måssar och annan onyttig mark, samt några sjöar. Dessa 4 Gårdar äga samteligen skattfrihet, samt njuta dessutom någon afgift af nästgränsande Byalag, hwaremot de äro förbundna at befordra och härbergera resande. Från Drivstuen til Kongsvold är den så kallade Vårstien, som resande skola passera; denna är brant upåt på bägge sidor, och wid pass 1.5 mil lång. På den östra och södra sidan wid wägen befinnas höga och branta klippr, och på den wänstra framlöper en ström kallad Drifa. Snehätten, är en af Fjeldets högsta klintar, dess högd öwer hawet är något öwer 1400 famnar, samt betäckt med en ständigtwarande snö; dock säges at uti Bergens Stift finnas Fjeld, som äro högre än Snehätten. Fogstuen ligger under 62 gr. 5 min. Polhöjd.

Dovre, en Sokn, är Annex til Lessöe Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge. År 1795 war Folkmängden 999.

Drafö, en Sätesgård i Småland.

Dragesholm, en berustad Sätesgård uti Stenestad Sokn i Skåne, består af 1.2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höbol om 200 parlass, ymnig skog, wacker Mangårdsbyggning af sten, nybygd, så wäl som Ladugården, med en stor trägård. Härunder lyda 8 torp, fiske i 28 Karpdammar, samt en stor Djurgård, hwaruti finnas hjortar och rådjur.

Dragsmark, en Sokn uti Bohusland och Lane Härad, är Annex til Bokenäs Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad lera. Skog finnes hjelpeligt til gärdsel och wedbrand, men byggnadswirke är brist på. Utsädet är 100 tunnor. Mantalen äro 6.8; År 1805 war Folkmängden 340. Kyrkan är belägen under 58 gr. 16 min. Polhöjd; 6.4 mil från Göteborg, och 2.4 mil från Uddewalla.

Dragås, en af de högsta bärgåsar uti Trondhiems Amt i Norge. Uti Ålens Sokn, 4 mil från Rörås, står en af dess Hyttor, kallad Dragås Hytta, som har 4 smältugnar och en garugn.

Drammen, en Stad uti Budskeruds Amt i Kristiania Stift i Norge, belägen wid Dramsälwen, på bägge sidor därom. Han består af 3 nära til hwarannan liggande Orter, nämligen Dragnäs, Strömsöe, och Tangen. De bägge förre hawa tilförene [ 98 ]utgjordt 2 särskildta Städer och den tredje Lastageplatsen till de förre; men genom et Kongl. Rescript af den 19 Junii 1801 blewo dessa orter förenade til en enda stad, som kallades Drammen. Denna är en af de betydligaste Städer i Norge. År 1801 war Folkmängden 5408. Staden idkar ansenlig handel, förnämligast med skogsprodukter, såsom bjälkar, bräder, timmer, samt järn. År 1792 ankommo til Staden 661 och utgingo 699 skepp. Staden äger sjelf 36 stora skepp. Tullen är den indrägtigaste i hela Norge. År 1795 stego Tull-inkomsterne til 71299 Danska R:dr och Consumtions-intraderne til 14352 d:o. — Utaf de 3 delarne hwaraf Staden består är Bragnäs belägen på wänstra sidan om älwen, samt den största af de 3. År 1795 war Gårdarnes antal 455. År 1801 war Folkmängden 2859. Orten har en egen ansenlig kyrka. År 1787 funnos här 8 grosshandlare, 19 trälasthandlare och 40 som höllo öpna krambodar, tilsamman 67. Dessutom 38 hökare och småhandlare, 88 handtwärksmästare och professionister, samt 47 brädstaplare, bjelkhuggare och lotsar. Af fabriker finnas 1 segelduksfabrik, 2 bomullsspinnerier, 5 tobaksspinnerier, 1 pipfabrik och 1 waxduksfabrik. Mängden af bräder är enligt Kongl. Bewillning på sågqvantum för de härwarande brädhandlare bestämdt, och stiger årligen til et antal af 90 à 100,000 tolfter bräder. Efter sortering utföres den bästa sorten til England och Irland, hwarthän ock en del af wrakgodset afsättes; men det öfriga af wrakgodset emottager Frankrike, Holland, Danmark och Landet sjelft. Denna brädhandel satte år 1787, förutan 12 af de 16 skepp som höra til orten, 87 Norrska och 17 Engelska skepp i fart, hwilkas laddningar också innehöllo de så kallade Engelska kantbjelkar af furu, från 18 til 20 fots längd. Orten är sammanfogad med Strömsöe medelst en flottbro. — Strömsöe ligger på högra sidan om älwen. Gårdarnes antal jämte dem i Tangen stiger til 442. År 1801 war Folkmängden 2549. Orten har sin egen wackra kyrka. Bägge Församlingarne uti Bragnäs och Strömsöe utgöra et Paftorat. Uti bägge orterne Strömsöe och Tangen finnas 12 trälasthandlare, 6 kramhandlare, nära 40 hökare och småhandlare, samt inemot 30 handtwärkare. — Tangen, ligger nära intil Strömsöe längre ned wid älwen. Den är Lastageplatsen för de bägge andre orterne, samt hörer under Strömsöes Jurisdiction så widt Borgrarne beträffar, men sorterar eljes under Grefskapet Jarlsberg, på hwilkets mark den ligger. Orten har ock sin egen kyrka, som hörer under Skouge Pastorat i bemäldte Grefskap. Inbyggarne bestå af några köpmän, skeppare och annat sjöfolk, handtwärkare och fiskare, samt har 2 bomullsspinnerier. De största och mäst djuptgående skeppen måste här fälla ankar och lasta samt lossa en del af sina waror, emedan de ej med fulla laddningen kunna komma upföre strömen til Bragnäs eller Strömsöe. När Folkmängden uti Tangen lägges til de bägge andre Orternas så stiger Folkantalet uti hela Drammen til mellan 6 och 7000. — Drammen är belägen under 59 gr. 40 min. Polhöjd; 4 mil från Kristiania.

Dramsfjorden. Denna är en Fjärd, som på wästra sidan af Kristiania-fjärden går in i landet 3 mil, til Tangen eller Drammens lastageplats, samt är rik på hwarjehanda slags fisk, såsom torsk, lax, öring, sill, sey, hälleflundra, ål, makril, och andra slag.

[ 99 ]Dramsälwen, en af de ansenligaste strömar i Norge, har sit ursprung wid fjeldryggen, samt efter et lopp af 24 mil faller i Dramsfjorden. I denna älf ligger en ö benämnd Langöe, hwarpå är et skönt marmorbrott. Älwen är fiskrik på lax, öring, ål och annan slags fisk.

Drangedal, et Pastorat och Tingslag uti Bradsbergs Amt i Norge, består af 2 Soknar: Drangedal, Moderförsamling, samt Törredal Annex. År 1801 war Folkmängden 1874. Kyrkoherdens bästa inkomst är timmerflottning, hwilken han låter förrätta för köpmännerne i Krageröe, hwilket från Arilds tid har för Drangedals Kyrkoherde warit en wäsendtelig inkomst.

Dref, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Upwidinge Härad, är Annex til Sjösås Pastorat. Marken är öwerallt ganska stenbunden, mager madjord, så wäl til större delen af åker och äng, som til utmark, och hagar, hwilka sednare äro med ljung och lingonris mycket bewuxne. Stenarten är porfyrartad skifer. Nära fjärdedelen af Soknens widd består af mossar. Skog finnes til husbehof. Utsädet är 15 à 16 tunnor på hwarje Mantal. Mantalen äro 11.5; År 1810 war Folkmängden 407. Kyrkan är belägen under 57 gr. 4 min. Polhöjd; 2.4 mil från Wexiö.

Drifa, en af de betydligare strömar i Norge, tar sit ursprung wid Dovrefjeld, och faller uti en fjärd af hawet, efter et lopp af 14 mil.

Drothem, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Östergötland och Hammarkinds Härad. En tredjedel af marken är jämn, och twåtredjedelar äro ojämna och bärgiga. Rådande jordmånen är til hälften lermylla och til hälften sämre lera, såsom rödlera och dungjord, samt i skogsbygden björklera och något sandmylla. Twåtredjedelar af Soknen hawa liten och otilräckelig skog, hwaribland några äga alsingen utom några enbuskar; en tredjedel har hjelpeligt til husbehof. Utsädet är 396 tunnor, när likwäl torparnes utsäde såsom okändt icke är uptaget, icke heller potäters, som til det mästa sättas på kålgårdstomter, och ärters, hwilka sås på trädesjorden. Mantalen äro 44. År 1810 war Folkmängden 1326. Kyrkan är belägen uti Staden Söderköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Mariehof, Grimstad, Tomtaholm och Nårby.

Drottningholm, et stort och präktigt Kongl. Lustslott, beläget på Lowön i Mälaren, 1 mil från Stockholm, är ganska wäl inrättadt, samt prydt med dyrbara stycken igenom stora konstnärers arbeten. Utom Slottet finnas här åtskilliga kostbara byggningar. Trägården, som tillika innefattar en liten park, är inrättad i Engelsk stil, med wattukonster. Här äro ock åtskilliga Fabriker anlagde, såsom en äggjärns och polersmides fabrik, en sidenband-fabrik, samt et Holländskt spetsmakeri.

Drängsered, et Regalt Pastorat i Halland och Årstads Härad, består af 2 Soknar: Drängsered, Moderförsamling och Krogsered, Annex. Uti detta Pastorat är marken bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är en slags sand, som här i orten kallas örjord, och mjelljord, en lös jord, som icke länge förmår behålla några gödande ämnen. Åtminstone är detta den bädd, som wanligen finnes inunder den af gödande och vegetabiliska ämnen här och där, ända til half aln tilkomna ytan af swartmylla. Lera finne ej i Drängsereds Sokn och i Krogsereds endast på et ställe, til [ 100 ]obetydlig mängd, knapt til ägarens eget behof. På de fläste ställen i Drängsereds Sokn är husbehofs skog, men på få ställen i Krogsereds Sokn. Några hemman i den förra Soknen kunde wäl hawa något at afyttra, om aflägsenheten och wägarnes swårighet icke hindrade det; däremot lida åtskilliga, särdeles i Krogsered Sokn, brist på skog. Utsädet är, när 130 tunnor potäter inberäknas, 1050 tunnor, mästadelen hafra. Mantalen äro 52. År 1805 war Folkmängden 1538. — Uti Drängsered Sokn är utsädet 680 tunnor, 70 tunnor potäter inberäknade. Mantalen äro 33. År 1805 war Folkmängden 952. Kyrkan är belägen under 57 gr. 2 min. Polhöjd; 3.6 mil från Halmstad.

Drättinge, en Sätesgård uti Dädesjö Sokn i Småland, äger 20 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, tilräckelig skog, wäl bebygd mangård af trä.

Dröbak, en Stad uti Ås Pastorat och Aggerhus Amt i Norge, är belägen på östra stranden af Kristiania-fjärden. Här bo många bjelke- brädhandlare och andre köpmän, som alla sortera under Kristiania Magistrat, men de öfrige inwånarne sortera under landets Jurisdiction. Inbyggarnes antal är mellan 8 och 900. Staden idkar god handel. År 1792 ankommo til hamnen 61 och utgingo 67 skepp. Staden ägde sjelf 13 skepp. År 1795 stego tull-inkomsterne til 4147 Danska R:dr och Consumtions-intraderne til 709 Riksd. Afståndet från Kristiania är 3 mil.

Drönnen, en Handelsplats uti Borgunds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, på ön Drönöe.

Drönöe, en Ö uti förenämnde Pastorat. På denna ligger et måtteligt högt bärg, på hwilkets norra sida befinnas 2 horizontelt ingående hålor, af hwilka den ena går så långt in, at hon nästan genombårar hela bärget.

Dufeke, en Sätesgård uti Halmsta Sokn i Skåne, består af 3.2 Mantal. Utsädet, då ingen jord trädes, utgör något öwer 70 tunnor. Höbolet ger 400 lass. Mulbetet är godt. Mangården är på 3 sidor omgiwen af en graf och på den fjärde af en sjö. Här finnes ingen huwudbyggning, men 2 af tegel grundmurade gamla flyglar. Ladugården består af 3 längor, den ena grundmurad med tegel, de andre af korswärk med tegelstens wäggar: en wacker och rymlig trägård, som upwisar den märkwärdigheten at wara omgiwen med granträn af owanlig höjd och storlek. Gården har surskog samt stora torfmåssar. Under Gården lyda 11.2 Mantal frälsehemman, däribland et är skogshemman, som med de förutnämnde förser Gården öwerflödigt med wedbrand, har 26 torp och 2 mjölqvarnar.

Dunker, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Willåttinge Härad, består af 2 Soknar: Dunker och Lilla Malm. Storleken är 1.9 qvadr. mil. Marken i detta Pastorat är ojämn, genombruten af bärg, sjöar och skogar. Jordmånen är blandad af sand, lera och så kallad lättjord. Skogstilgången är hjelpelig. Utsädet är 410 tunnor. Mantalen äro 71. År 1810 war Folkmängden 2396. — Dunker Sokn håller i widd 1.14 qvadr. mil. Utsädet är 260 tunnor. Mantalen äro 41.6; År 1810 war Folkmängden 1365. Kyrkan är belägen under 59 gr. 10 min. Polhöjd; 4.6 mil från Nyköping. — Uti Soknen finnas Björndams masugn och Stålbåga stångjärnswärk.

Dunnäs, en Sokn, är Annex til Näsnäs Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

[ 101 ]Dunstorp, en Sätesgård i Skarsta Sokn i Wästergötland, belägen inwid Lida-ån, på et högländt ställe, består af 2 Mantal.[Dj 12]

Duseborg, en Sätesgård uti Gamla Kils Sokn i Östergötland, består jämte det därtil höriga hemmanet Bommedal af 2 Mantal. Utsädet är 20 tunnor. Höbolet är efter ortens skick godt. Någon skog finnes, men ej för framtiden nog til behof. Mangårdsbyggnaden är icke ansenlig, men därwid finnes en wacker trägård, med flere nya anläggningar förbättrad och prydd, samt med en lustpark längs efter en wid Gården belägen sjö uti Engelsk stil utwidgad. Denna egendom har tilförene hetat Winås.

Dverberg, et Pastorat uti Nordlands Amt i Norge, består af 2 Soknar: Dverberg, Moderförsamling och Björnskind, Annex. År 1801 war Folkmängden 883.

Dybvig, en betydelig och wacker Gård uti Borgunds Sokn, uti Romsdals Amt i Norge.

Dybvåg, en Sokn, är Annex til Holte Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge.

Dybäck, en Sätesgård uti Östra Wemmenhögs Sokn i Skåne består af 11.5 Mantal. Utsädet är 500 tunnor. Höbolet är litet och skogen obetydlig. Så wäl Mangården som Ladugården har grundmurade hus. Mangårdsbyggningen är stor, 2 wåningar hög, med et torn i ena hörnet, 2 wåningar högt. Därwid finnas 3 ansenliga trägårdar. Gården är omgiwen med en djup graf, hwaruti finnas karp och rudor. Härunder höra 44 hemman, 72 torp, 2 fiskelägen Abekos och Kalthus, på hwilka ställen äro 40 hus; samt 2 wattuqvarnar. Dybäck är märkwärdig, emedan han ej allenast är den sydligaste Sätesgård i Swerige, utan jämwäl den som bland alla har största utsädet.

Dylta, et Swawelbruk uti Axbergs Sokn i Nerike, är ansenligt och fördelaktigt. Swawelkisen hämtas av kislager, som stå i rödaktig och witgrå qvartsrådande bärgart med ganska litet glimmer. Gångarten är wit och gråaktig dunkel qvarts. Malmen som brytes i dagen, är så rikhaltig, at den håller 70 til 80 procent swawel, utom några och 20 procent järn. Swawlet, som därutur smältes, anses, bland allt tilwärkadt swawel, för det bästa och tjänligaste i medicinen; emedan däruti intet skadligt eller arsenicaliskt befinnes. Här tilwärkas jämwäl witriol och rödfärg. Af swawelkisen tilwärkas först swawel, sedan witriol och sidst rödfärg. År 1770 tilwärkades här öwer 270 skeppund swawel, 720 skeppund witriol och 1300 tunnor rödfärg. Man får här ock swawelblomma och droppswawel, samt crocus martis, hwilka sätta sig under krukorna af den starka och långwariga hettan. Til detta Bruk är hwarje hemman i Axbergs, Hofstads och Kils Soknar förbundet at årligen utgöra 32 dagswärken och lämna 14 stafrum wed. Tilräckelig skog och wedtilgång erhålles från Brukets allmänningar och de 3 förenämnde Soknarne. Bruket har egen Kyrka och utgör en egen Församling. Mangårdsbyggnaden wid Bruket är prydlig. Afståndet från Örebro är 1.3 mil.

Dylta, en Masugn i Axbergs Sokn, hörer under Swawelbruket och tilwärkar endast swawelkrukor til destillationens behof för swawel.

Dyne, en Frälsegård uti Hogdals Sokn i Bohusland, består af 1 Mantal. Utsädet är 40 tunnor, däribland 5 tunnor råg, 10 dito korn, det öfriga hafra och något ärter. Höbolet är [ 102 ]tämeligen godt och Skogen hjelpelig. Mangården af trä är snygg och prydlig. Til Gården hörer 1 mjölqvarn samt 1 tegelbruk beläget wid Dynekilen, en hamn och lastageplats.

Dyrshyttan, en Masugn uti Hällestad Sokn i Östergötland.

Dyrstad, en wäl häfdad och wälbygd Gård uti Stods Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge.

Dywik, en Sätesgård uti Upland.

Dåderö, en Gård uti Öwerjärna[Dj 13] Sokn i Södermanland, är wäl häfdad. Mangårdsbyggningen, af trä, är 2 wåningar hög och prydlig. Därwid finnes en stor och wacker trägård.

Dådran, et Stångjärnswärk uti Rättwiks Sokn i Dalarne, beläget 3 mil från kyrkan, på andra sidan om sjön Jugaren, wid ändan af sjöwiken Dådran i den derutur flytande strömen, har 1 masugn, 1 stångjärnshammare och 2 härdar, samt för Wärkets drift hjelpelig skog. Wärket är anlagt i detta Seculo.

Dåwö, en Sätesgård uti Munktorp Sokn i Wästmanland, består af 2 Mantal, äger ymnigt höbol och skog. Mangården, af trä, är obetydelig.

Dädesjö, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Upwidinge Härad, består af 2 Soknar: Dädesjö, Moderförsamling och Herråkra Annex. Marken är ganska stenig och ojämn. Rådande jordmånen är sandig mull och flygjord. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 780 tunnor. Mantalen äro 55.6; År 1810 war Folkmängden 1696. — Dädesjö Sokn innefattar 42.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1331. Kyrkan är belägen under precist 57 gr. Polhöjd; 2 mil från Wexiö. Marknad hålles här den 18 Augusti och 20 October.

Däninglanda, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Kinnewalds Härad, är Annex til Wäderslöfs Pastorat. Jordarten är til mästadelen bland- eller mjälljord. Mantalen äro 7.3; År 1810 war Folkmängden 221. Kyrkan är belägen under 56 gr. 48 min. Polhöjd; 8.8 mil från Wexiö.

Dägarön, en Sätesgård i Upland.

Döderby, et Regalt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Norra Möre Fögderi, består af 2 Soknar: Döderby, Moderförsamling och Kläckeberga Annex. Marken i detta Pastorat är jämn, blott med små kullar, hwilka merendels äro fulla af sten, och för öfrigt bestå af grus, hårdt sammangyttrad. Mellan dem består jordmånen af stenfull swartmylla med grusjord eller alf til botn, dels af klapperjord och i sidderne af lera. Endast några få hemman äga nödtorftig skog til wedbrand och gärdsel. De öfrige äro skoglöse, utom at någon björk och ek finnes på ägorna. Således måste timmer, läckten m. m. köpas, och kunna swårligen fås närmare än 1.5 à 2 mil. Pastoratets utsäde wid dess brukningssätt är at twåtredjedelar af jorden årligen besås, eller en tredjedel med höstsäd, en tredjedel med wårsäd, och en tredjedel trädes. Utsädet är 1040 à 1060 tunnor. Afkastningen kan wid god årswäxt stiga til sjette kornet. Boskapsskötseln är i anseende til det ringa utrymmet ej i betydligt skick. Mantalen äro 65. År 1810 war Folkmängden 1521. — Döderby Sokn består af 31.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 776. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Barkestorp och Ebbetorp.

Döderhult, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Stranda Härad. Marken är ganska bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är sand och swartmylla. [ 103 ]Skogen är hjelpelig. Utsädet i tredingsbruk är 500 tunnor. Mantalen äro 42.6; År 1810 war Folkmängden 2780. Den betydligaste Gården i Soknen heter Fredriksberg. Dessutom finnes här Fredriksfors stångjärnswärk.

Döderhultswik, en Hamn, Lastageplats och Marknadsplats uti förenämnde Döderhult Sokn. Marknaden hålles den 19 September i flera dygn.

Dömble, et Stångjärnswärk uti Nedra Ullerud Sokn i Wärmeland, äger 1926 skeppunds smide.

Dömmestorp, en Sätesgård uti Haslöfs Sokn i Halland, äger 350 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, prydlig mangårdsbyggnad af sten, med en ansenlig trägård.

Dömstalund, et Skatterusthåll uti Bro Sokn i Wästmanland, består af 1.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbol til 130 lass, och tilräckelig skog.

Dörarp, en Sokn i Småland, Wexiö län och Sunnerbo Härad, är Annex til Wittaryds Pastorat. Rådande jordmånen är sand, men för öfrigt består den af lerbland och mulljord. Af skog är tilräckeligt förråd. Utsädet är 300 tunnor. Mantalen äro 18. År 1810 war Folkmängden 441. Kyrkan är belägen under 57 grad. 2 min. Polhöjd; 4.7 mil från Wexiö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Toftaholm.

Dövig, en Gård uti Modums Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge, äger et ymnigt laxfiske uti Storälwen som löper här förbi.

Dövingen, en ansenlig och ganska wälbygd Gård uti Nordals Pastorat, uti Romsdals Amt i Norge.


Djurbergs rättelser och tillägg:
  1. Dala Sokn: Marken är ojämn, förmedelst högder och dalar, som omskifta med hwarandra. En liten del af Soknen ligger ock på nordöstra sluttningen af plantabärget. Rådande jordmånen är swartmylla, hwarunder än skifer än kalkstensbärg på flera ställen skjuta up i dagen. Skogen är wid de fläste Hemman ganska otilräckelig. Utsädet, höst- och wår- sammanräknadt är 675 tunnor. I Soknen finnes gul jord eller så kallad köllerfärg. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1053]
  2. Gården, Stora Dala kallad, är belägen i förenämnde Sokn, består af 2 Mantal, äger 90 tunnors utsäde, ymnigt och godt höbol, tilräckelig och wäl wårdad skog. Flera tusende ekar äro planterade på ägorna. Mangårdsbyggningen upförd til 2 wåningar på stenhus-grund är förswarlig, samt omgiwen af en ansenlig trägård, försedd med en myckenhet fruktträn och andra slags trän. Under Gården lyda Sätesgården Ingriatorp, samt Gårdarne Häggetorp, Wallstorp och flere andre, samteligen i Dala Sokn belägna. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1053]
  3. På Gården underhålles et stuteri för kronans räkning. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1053]
  4. Marken och rådande jordmånen äro af samma beskaffenhet som den i Blidsberg, undantagande en del af den åt Timmelheds församling gränsande trakten af Soknen, där lerjord finnes. Skogen är i allmänhet tilräckelig til husbehof, med undantag af några Hemman uti yttra ändan af Soknen, hwilka sakna all tilgång på skog. Utsädet är 300 tunnor, bestående af råg, korn och hafra. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnas 2 Sätesgårdar Winsarp och Silarp. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1053]
  5. Gården äger 35 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig och god skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, hjelpelig trägård. Klöwer och andra gräswäxter odlas här i circulationsbruk. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1053]
  6. Utsädet i Pastoratet är 550 tunnor. — Daretorp Sokn. Marken är ojämn af backar och därimellan liggande dalar och måssar. Den är för öfrigt mycket skogbewuxen förnämligast barrskog; löfskog, i synnerhet af björk finnes jämwäl. Den jordmån, som är dugelig til odling, är nästan öwerallt stenbunden i sand och sandmylla, och är swagt fruktbärande. Åtskilliga Hemman äga ymnig och god skog, de fläste hjelpeligt, och somlige mindre betydande. Dessutom befinnes mellan denna och Brandstorp Sokn en Kronoallmänning Höbersås kallad. Utsädet af råg och hafra är 280 tunnor. På Hemmanet Gårhults ägor finnes en Kopparhammare kallad Källefall, hwilken så wäl som någre andre dit hörande Hemmansdelar har god skog. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1054]
  7. Rätta namnet är Degla. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1054]
  8. Gården har icke fiske i Bråwiken, utan i en annan fjärd af Hawet. [Rättelser, s. 1091]
  9. Utsädet är 950 tunnor, uti de bägge fordom särskilde Soknarne Dimbo och Ottrawa. — Egenteliga Dimbo Sokn. Marken är dels jämn, dels sluttande, backig och bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Utsädet är 750 tunnor af all slags säd. Skog saknas aldeles och därå lider Soknen brist, utom wid 2 Hemman, hwarest den är högst obetydlig och otilräckelig för behowet därstädes. — I Soknen finnes Frälse-Sätesgården Dimbo Kongsgård, hwilken nu för tiden kallas Anneberg, och är med detta namn förrut afhandlad i Lexicon. Gården äger 100 tunnors utsäde af all slags säd, höbol til 350 stackar eller lass hö, ingen skog utan lider brist därå, förswarlig mangårdsbyggnad af trä med 2 flyglar af sten, hjelpelig trägård. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1054]
  10. Gården är belägen uti Sandhems Pastorat, består af 4 Mantal, äger mulbete och skog til husbehof. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1054]
  11. Här rättas och tillägges: Gården består af 2.5 Mantal. Höfångsten är 110 stackar. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1054]
  12. Utsädet är 60 tunnor. Höbolet är swagt, skog saknas aldeles. Mangården och trägården äro hjelpelige. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1054]
  13. Dåderö anföres at ligga i Öwerjärna Sokn, är fel. Han ligger i Ytterjärna Sokn. [Rättelser, s. 1091]
Wikisource-not:
  1. Troligen stavfel för fehmjord. SAOB anger "fim" eller "fem" som ett västsvenskt begrepp för en typ av lös ofruktbar jord. "Femmjord" anges i Svenskt dialektlexikon som allmogespråk från Dalsland och Västergötland.