Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/M

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sök: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U W Y Å Ä Ö


←  L
Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige
av Daniel Djurberg

M
N  →


[ 463 ]

M.

Mackmyra, et Järnwärk uti Walbo Sokn i Gästrikland, består af 1 hammare med 700 skeppund stångjärnssmide. Åbyggnaden af trä, är tämeligen ansenlig. Til Wärket hörer Walbo masugn.

Madesjö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och södra Möre Härad, innehåller 96.8 Mantal. Marken är på många ställen bärgaktig, på andra åter jämn. Jordmånen består mästadelen af sandmylla. En del af Soknen har tilräckelig skog, en del lider brist därå. Utsädet af hwarjehanda sädesslag är 1760 tunnor. År 1810 war Folkmängden 4553. Den betydligaste Gården i Soknen heter Ebbehult. Här är ock et Järnwärk kalladt Flerohopp.

Magda, en Sätesgård i Södermanland.

Magdevangnäs, en Handelsplats på en Ö kallad Norvöe, uti Borgunds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Mageröe, en stor Ö uti Finmarkens Amt i Norge, skiljes från fasta Landet genom et sund kalladt Magersund. På ön ligger en Handelsplats kallad Kielvig, belägen wid Kielvigs kyrka.

Maglarp, eller Maglerup, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, är Annex til Trälleborgs Pastorat, samt innehåller 13.2 Mantal. Soknen, belägen wid hafsstranden, har en jämn mark, bestående til det mästa af swartmylla på lerbotn. Här finnes ingen skog, ej heller duglig bränntorf. Utsädet är 356 tunnor. År 1805 war Folkmängden 466. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

[ 464 ]Maglehem, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, är Annex til Hörröds Pastorat, samt innehåller 14.8 Mantal. Marken är til största delen sandig. Skog finnes ganska litet, men torf til husbehof. Utsädet är 540 tunnor. År 1805 war Folkmängden 495. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Maglö, en Sätesgård uti Mälby Sokn uti Göinge Fögderi i Skåne, består af 2.3 Mantal, äger öwer 30 tunnors utsäde, uti sand- och klapurjord, betydlig höbärgning, ansenlig skog af bok, ek och andra löfträn. Mangårdens huwudbyggning är grundmurad, 2 wåningar hög, andre hus äro af korswärke. Ladugården af trä är ansenlig. Under Gården lyda 21 Mantal frälsehemman och 23 torp. Ägaren til denna Gård har alternatift Jus Patronatus til Mälby Pastorat.

Magneskog, eller Mangskog, en Sokn i Wärmeland och Jöse Härad, är Annex til Brunskogs Pastorat, samt innehåller 6.2 Mantal. Soknen utgör til större delen en Dalsträckning omkring en å som faller i sjön Mangen. Marken är bärgaktig. Sand är rådande jordmånen. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 18 tunnor om hösten och 260 om wåren. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Magra, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Bjärke Härad, är Annex til Mällby Pastorat, samt innehåller 17.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 634. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Makur, en Sokn, är Annex til Vardöe Pastorat uti Finmarkens Amt i Norge.

Malanger, en stor Fjärd uti Finmarkens Amt i Norge. I Konung Håkan Håkanssons tid ankom från Biarmaland något folk, hwilket Konungen lät kristna och gaf det lof at här nedsätta sig.

Malde, en Sokn, är Annex til Hålands Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Malesanda, eller Malexander, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland, är belägen i 3 Härad: Ydre, Göstrings och Wifolka, samt innehåller 26.5 Mantal. Marken är öweralt bärgaktig och mycket stenbunden. Jordmånen består af swartmylla, klaper och sandjord. Utom wid et eller annat hemman finnes öweralt ymnig skog. Utsädet, af mäst tredingsjord, utgör om hösten 120 tunnor råg och lika mycket wårsäde af korn. Läget wid sjön Sommen ger anledning til godt fiske. År 1810 war Folkmängden 1089. Kyrkan är belägen uti Ydre Härad, wid Sommen under 58 gr. 3 min. Polhöjd; 4.4 mil från Linköping. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Aspenäs, Bollnäs, Somwik och Stjernesand af hwilka de bägge förre äro belägne uti Ydre Härads del, och de bägge sednare uti Göstrings Häradsdel. Enligt Tunelds Geografie hålles wid kyrkan marknad den 25 Julii och 17 December, men därom nämnes icke något i Almanackan.

Malingsbo, et Järnwärk uti Söderbärke Sokn i Dalarne, består af 2 stångjärnshamrar, med 1595 skeppund stångjärnssmide. Koltilgången är tilräckelig, dels af egen, dels af recognitionsskog. Wid den därtil höriga Gården äger i circulation circa 30 tunnors utsäde, af alla slags säd utom wete, som ej wäxer på den swaga jorden. Åbyggnaden är stor och wacker, med en ansenlig trägård.

Malm, (Stora) en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Oppunda Härad, håller i widd [ 465 ]1.87 qv. mil, samt innefattar 69.6 Mantal. Soknen utgör til större delen en Dalsträckning omkring en å, som faller i sjön Yngaren. Marken är til det mästa skogig, bärgaktig och ojämn. Endast trakten omkring kyrkan, utgörande wid pass 0.25 qv. mil, är jämn och slättland utan bärg och sten, som bliwit bortsprängd och anwänd til de omkringliggande stenhusbyggnader. Rådande jordmånen är sand och ofruktbar Skogsjord. Endast trakten omkring kyrkan och en annan liten del af Soknen wid östra Wingåkers-gränsen, utgörande circa 8 Mantals utrymme har lerjord. Denna lerord är bördig, men marken, i synnerhet den omkring kyrkan, så lågländt, at aldrig fullrepad säd skördas, när wåren är rägnig, eller tidiga nattfroster mot hösten inträffa, emedan det länge qwarstående watnet urlakar höstsådden och gör wårsådden sen, hwaraf kommer en senare skörd och frostskador. Hela den öfriga och större delen af Soknen har steril, sand- och skogsjord. I Soknen är icke ymnigt af skog; det wil säga: icke den tilgång därå, at något däraf utan skada kan försäljas, men tilräckeligt til alla förefallande behof inom Soknen. Utsädet, de små stycken oberäknade, som wid hwarje hemman nyttjas til potäters plantering, öwerstiger icke 350 à 360 tunnor. Men i fall denna upgift skulle synas osannolik, i anseende til Soknens areala widd, som är 43280 tunnland, och Mantalen, hwilka efter Förmedling äro nära 70, så länder til uplysning: 1:o at denna Sokn är, såsom förut anmärkt är, til största delen skogig, stenig och bärgaktig, hwarjämte den är genombruten af 43 större och smärre sjöar, mellan hwilka åkerbitarne i en icke bördig jordmån wid hemmanen äro små, hwarföre inwånarne måste winlägga sig om boskapsskötsel, samt genom kolning och handarbeten skaffa sig fyllnaden af det qvantum spanmål, som deras åboende hemman icke giwa. 2:o Äro en del af hemmanen under Eriksbergs Sätesgård, dit de fläste hemman i Soknen lyda, icke annat än wärkliga torp, upsatte under krigstiderne på 1600 och wid början af 1700-talet i hemmantal, af dåwarande ägaren af Eriksberg, för at kunna från utskrifning befria flera manspersoner; och utsädena wid dessa äro därföre i samma förhållande ganska små. År 1810 war Folkmängden 2348. Kyrkan är belägen under 58 grad. 59 min; Polhöjd; 4.3 mil från Nyköping. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Eriksberg och Stora Djulö. Här finnes ock et Järnwärk kalladt Forssjö.

Malm, (Lilla) en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Willåttinge Härad, är Annex til Dunkers Pastorat, håller i widd 0.77 qvadr. mil, samt innefattar 29.2 Mantal. Marken är ojämn. Jordmånen är blandad af sand, lera och så kallad lättjord. Skogstilgången är hjelpelig. Utsädet är 150 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1037. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes et Järnwärk kalladt Smedstorp.

Malma, en Sätesgård i Södermanland, har stenhusbyggnad.

Malma, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Åkerbo Härad, håller i widd 0.27 qv. mil, samt innefattar 24.3 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 400 tunnor. Kyrkan är belägen under 59 gr. 32 m. Polh; 3.3 mil fr. Wästerås.

[ 466 ]Malma, en berustad Sätesgård uti Badelunda Sokn i Wästmanland, med wacker belägenhet, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, äng som giwer mindst 200 lass godt hårdwallshö, ypperligt mulbete i flere instängde hagar, ansenlig tilgång af skog til timmer och wedfång, 5 rå och rör dagswärkstorp på ägorna, 1 tegelbruk och 1 sågwärk til husbehof. Afståndet från kyrkan är 0.12 mil och från Wästerås 0.75 mil.

Malma, en Sätesgård uti Wästra Ryd Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger circa 27 tunnors utsäde i tredingsbruk, ymnigt höbol, godt mulbete, tilräckelig skog af barr- och löfträn, gammal åbyggnad af trä, med en trägård, mjölqvarn och sågwärk, 8 underlydande bondehemman och 8 torp.

Malma, en Sätesgård uti Kalmar Län i Småland.

Malma, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wiste Härad, är Annex til Tengeneds Pastorat, samt innehåller 14.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 368. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Malma, en Sätesgård i Wästergötland.

Malmaryd, en Sätesgård i Småland.

Malmbäck, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, består af 3 Soknar: Malmbäck, Moderförsamling, och Almesåkra, Ödestugu, Annexer, samt innehåller 65.6 Mantal. Marken i detta Pastorat är ojämn, omskiftande med bärg och kullar. Jordmånen består af mull med sandblandning. Utsädet är 20 à 24 tunnor på Mantalet. Häraf sås mycken hafra. Skog finnes til husbehof. År 1810 war Folkmängden 2580. — Malmbäck Sokn består af 33.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1440. Kyrkan är belägen under 57 gr. 33 min. Polhöjd; 3 mil från Jönköping. Den betydligaste Gården i Soknen heter Wiresjö.

Malmköping, en Köping, med Stadsrättighet uti Södermanland, Nyköpings Län och Lilla Malm Sokn, belägen på et wackert och något högländt ställe, wid Södermanlands Regimentes mötes- och exerceringsplats Malmahed, utmed landswägen från Nyköping til Eskilstuna. Han är tämeligen regulier, med raka gator, håller i längd 400 famnar, i medelbredd 100 och i widd 11 tunnland. Gator och gränder äro til antalet 16. Inbyggarne äga rättighet at idka handel, fabriksrörelse och handtwärk, utan at wara förbundna til efterlefnad af Handels-Reglementen och Skrå-Ordningar. Uti Economie- och Politie-Ärenden sortera de under Landshöfdingen och Kronobetjäningen, men i Justitie-mål under Häradsrätten; och hwad Kyrko-wäsendet beträffar, under den Församling hwari Köpingen är belägen. Här är inrättad en Militär-Academie som är försedd med et wackert Bibliotek i Taktiken, Kartor och Matematiska instrumenter. Jämwäl finnes här et Tyghus och et Postkontor. Wid ändan af Köpingen ligger Lilla Malms kyrka, som nyttjas af inbyggarne til deras Gudstjänst. År 1810 war hushållens antal 40, och Folkmängden 164, däraf 70 mankön och 94 qwinkön. År 1801 funnos här 3 handelsmän och 21 handtwärkare uti 12 särskildta handtwärk. År 1810 underhöllos här 4 hästar och 19 kor. Köpingens åkerjord utgör 5 tunnland.

Malmsjö, en Sätesgård i Södermanland.

Malmwik, en Sätesgård i Upland.

Malmö, en Sätesgård i [ 467 ]Qwillinge Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 200 lass, godt mulbete, nyligen upförd stor huwudbyggning af trä, med 2 trägårdar, obetydlig skog på en ö i Bråwiken, godt fiske i nyssnämnde hafswik, i synnerhet af strömming, 7 underliggande torp.

Malmö, en Stad i Skåne, Länet som bär namn af Staden och Oxie Härad, belägen wid gränsen af Östersjön och Öresund, under 55 gr. 56 min. Polhöjd, 63 mil från Stockholm och 2.6 mil från Köpenham, är befäst med wallar, grawar, bastioner och utanwärk, samt har en fästning til ytterligare beskydd. Inom grawarne håller han i längd 670 famnar, i bredd 300, och i widd 150 tunnland, men jämte fästningen håller han i längd 918 famnar, samt med den samma och alla utanwärken i widd 240 tunnland. Gator och gränder äro irregulära, de äro 18 à 20 til antalet. Torget är stort och regulärt, det utgör en fyrkant, som håller i widd 4 tunnland. Bastionerne äro 10, däraf 5 wetta åt landssidan och 5 åt sjösidan. Staden har 2 Malmar eller Förstäder nämligen den östra och södra, som tilsamman utgöra 125 Gårdar. Fästningen är belägen wid wästra ändan af Staden, hwars yttre graf communicerar med fästnings-grawen och wallarne. Det är en regulär fyrkant, med 4 bastioner, 1 i hwardera hörnet. Härtil komma åtskilliga utanwärk. Platsen håller i widd inom grawarne 20 tunnland. Fästningen består af en masiv grundmurad byggning 3 wåningar hög. Uti nedersta wåningen finnas wälfda och bombfria krutkälrar, uti den andra Slottskyrkan och Commendantens boningsrum, uti den tredje magasiner. 3 sidor af Borggården äro med grundmurade byggnader inhägnade, men östra sidan är til en del öpen, inom hwars wallar och befästning äwen Artillerigården är belägen. Staden är Säte för en Landshöfdinge samt et namnkunnigt samfund kalladt Knuts Gille. Uti Staden, fästningen inbegripen, finnas 6 kyrkor: nämligen Stadskyrkan, som är stor och wälbygd, inuti wackert prydd, samt har et högt torn med urwärk uti, Tyska kyrkan, som också är wacker, Hospitalskyrkan, Barnhemskyrkan, Garnisonskyrkan, Slottskyrkan. Byggnaden i Staden är i allmänhet wacker och består mäst af korswärkshus 2 wåningar höga. Här finnas wid pass 50 grundmurade hus af flere wåningars högd. Utaf publika byggnader märkas Landshöfdingehuset liggande wid stora Torget, 2 wåningar högt, samt Rådhuset beläget wid samma torg grundmuradt och 3 wåningar högt. Wid ena sidan af bemäldte torg befinnes en wattukonst, hwartil friskt watn rinner genom rännor under jorden 0.25 mils wäg. — Publike inrättningarne består uti en Trivialskola, som är den största i Lunds Stift, 1 Barnhus, 1 Hospital och 1 Spinnhus. Här är ock 1 Apotek. Staden är en af de folkrikare Städer i Riket. År 1810 steg hushållens antal til 927 och Folkmängden til 5796, hwaraf 2889 woro mankön och 2907 qvinkön. Staden njuter Stapelfrihet. Förnämsta rörelsen består uti handel på inrikes orter med hwarjehanda slags säd, förnämligast malt, mältadt i Staden. Utrikes handelen är icke betydelig och har til föremål endast de nödwändigaste behower, såsom salt, fiskwaror, lin, hampa, kryddwaror. År 1805 ägde Staden 34 större och smärre fartyg. — Af fabriksanstalter finnas 1 klädes- 1 klädeströje- och strumpe- 1 [ 468 ]ylletygs-fabrik, 1 färgade skinns berederi, 2 sockerbruk, 3 tobaksfabriker, 1 tapet- 1 spegel- 1 puder och stärkelse- 1 silkesylle- och linne-strumpfabrik, 1 kattuns-tryckeri, 1 kardfabrik, 1 oljeslageri, 1 såpsjuderi, 1 pennfabrik. År 1805 funnos i Staden 55 handelsmän samt 135 mästare uti 41 särskildta handtwärk. Redden är öpen och farlig, men en slags hamn för jakter är här anlagd medelst 2 nog långt i sjön utgående bålwärk, inom hwilka dock intet fullastadt af dessa fartyg kan inlöpa. Där innanföre är ock en tilräckelig bassin för lastbåtar inrättad, så at alla warors ut- och inlastning sker med säkerhet och beqwämlighet. Stadens jord utgör 2118 tunnland, däraf 563 tunnland äro öpen åker, härunder de bägge Förstädernas tomter och hagar icke räknade. Plantagerne utgöra 54 lyckor, hwaruti planteras tobak, rapsat, wau och stråkardor. År 1810 underhöllos i Staden 340 hästar, 26 oxar, 315 kor, 80 får. Stadens numer bland Rikets Städer är 5. Malmö Län innefattar södra delen af Skåne och beskriwes wid denna artikel.[Dj 1]

Malsebo, en Sätesgård i Wästergötland.

Malsta, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Lyhundra Härad, är Annex til Lohärads Pastorat, håller i widd 0.14 qv. mil, samt innefattar 19.8 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. På skog är brist för en del hemman. Utsädet är 185 tunnor. År 1810 war Folkmängden 269. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Degerö.

Malstanäs, en Sätesgård uti Forssa Sokn i Södermanland, äger med underlagde rå och rörs hemman, 40 tunnors utsäde och däremot swarande äng, widsträckt skog, nyligen upförd stor och prydlig mangårdsbyggning af trä, om 2 wåningar, med circa 30 boningsrum, jämte en trägård.

Maltebo, en berustad Sätesgård uti Kristwalla Sokn i Småland, består med underliggande Rustningsstam af 1 Mantal, äger med sina torp 34 tunnland öpen jord, 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, med en nyligen anlagd trägård. På Gårdens ägor finnes en i orten wäl känd och freqventerad mineralkälla och hälsobrunn, Kristwalla Brunn kallad.

Maltesholm, en Sätesgård uti Sönnarslöfs Sokn i Skåne, består af 4.2 Mantal, äger 140 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog af ek, bok och andra slags löfträn. Mangården angenämt belägen på en hög backe, består af en prydlig grundmurad huwudbyggning, med et torn i fronten samt 2 flygelbyggningar. Trägården är en af de skönaste i Skåne, försedd med många fruktträn, orangeri och drifhus. Från byggningen njuter man en härlig och widsträckt utsigt öwer de nedanföre liggande täcka löfskogar och åkerfält, samt det kringliggande landet på flere mil. Utaf nuwarande ägare har Gården med nya odlingar bliwit i märkelig grad förbättrad. Stallgården är belägen wid Kristinelund, en Gård hörande til Godset. Under Maltesholm höra 35 Frälsehemman, 56 torp, 2 mjölqvarnar, 1 sågwärk och 1 tegelbruk.

Malung, et Consistorielt Pastorat i Dalarne och Fögderiet Wäster-Dalarne, består af 2 Soknar: Öfra Malung, Moderförsamling, och Ytter-Malung, Annex, håller i widd 17.2 qvadrat mil, samt innefattar 33.3 Mantal. Större delen af Pastoratet utgör en stor Dalsträckning på bägge sidor om Wästerdal-älwen. Den [ 469 ]bebodda delen af Pastoratet som förnämligast ligger wid älwen, är jämn, bestående af åkrar, ängar, mossar och hedar. Denna sträcka är omgiwen af bärg och oländig mark, bewuxen med mycken skog. Rådande jordmånen är lättjord och sand. Lera är ganska sällsynt. Ehuru stora skogar här finnas, så begagnas de dock endast til gårdsfång och bränsle, emedan här ej finnas några Järnwärk eller andra manufactur-inrättningar. Här huggas goda qwarnstenar om 4.5 à 5 fots diameter. Utsädet är 1300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3540, däraf 2883 i Moderförsamlingen och 657 i Annexen. Moderkyrkan är belägen under 60 gr. 38 min. Polhöjd; 10 mil från Falun. Ytter-Malungs kyrka ligger 1.3 mil från Moderkyrkan.

Malvig, en Sokn, är Annex til Strinde Pastorat uti södra Trondhiems Amt i Norge.

Mandal, en Stad uti Kristiansands Stift, i Norge, belägen wid utloppet af en å i hawet, på dess högra sida under 58 grad. 2 min. Polhöjd, 4 mil från Kristiansand. Til Staden höra 2 platser: Malmöe, en bebodd Ö liggande på wänstra sidan om ån samt Kleven en god hamn wid foten af 2 höga klippor, ett kort stycke från Malmöe. Egenteliga Staden har endast en huwudgata, och 2 twärgränder, samt innehåller 172 Gårdar. Uti Malmöe äro 56 Gårdar, och wid Kleven som är en af de bästa hamnar i Norge, stå 32 Gårdar, åtskilliga packbodar och 3 skeppskranar, tilsamman 260 Gårdar. Dessa 3 ställen bebos inalles af wid pass 270 hushåll, och Folkmängden stiger til 900 à 1000 personer. Utaf inbyggarne äro omkring 10 handelsmän och 16 skeppare; de öfrige äro mästadelen arbetsfolk, fiskare, sjömän, lotsar, samt några handtwärkare. Förnämsta näringsmedlen äro sjöfart och skeppsbyggeri samt utskeppning af hwarjehanda träwaror och fisk, däribland lax, som ymnigt fångas i den förbiflytande ån, samt skattas wara den fetaste och läckraste af all slags lax som finnes i Norge. År 1810 upkom en eldswåda, som förtärde mera än hälften af Stadens hus. Innan den tiden funnos här 1 tobaksfabrik, 1 garweri och 1 Reparebana. Mandals Tulldistrikt börjar wid et Näs wid Kolmofjord, kalladt Tånäs, hwarest Kristiansands Tulldistrikt slutar, samt sträcker sig wäster til Lindesnäs. År 1792 inkommo til Tullstället 149 och utgingo 151 fartyg. Samma år woro i Staden och Tulldistriktet 23 hemmahörande större och smärre skepp. På 10 år 1773–1787, inclusive, utfördes 44135 tolfter bräder, 8776 tolfter bjälkar, 1598 famnar wed, 80 laddningar gråsten, 42 laddningar hummer, hwarje laddning räknad til 28000 stycken, 29500 stycken rökta laxar, 10200 stycken fatband, utom läkter och tunnstäwer. lnförs-warorne bestå förnämligast uti säd och bränwin.

Mandals Amt. Detta är beläget i Kristiansands Stift wid hawet, samt utgör det sydligaste stycket af Norge. Det består af 2 Fögderien Mandal och Lister, hwilka innefatta äwen så många Häradshöfdingdömen och Prosterier med samma namn. Längs utmed hawet kallas landsträckningen Agdesiden. Denna landsträcka består mästadelen af bara stenklippor, wid hwars fot finnes en och annan grön plats, lika som här och där et och annat stycke odlad mark. Härifrån löpa några fjärdar och hafsbugter högre up i landet mot det så kallade Oplandet, som har sina bebodda dalar, hwilka lika som fjordarne skära sig [ 470 ]mellan fjälden. Utanför fasta landet ligga åtskilliga skär och holmar, såsom landets wärn samt några bebodda öar. På bärgen längs efter kusten äro wid inloppen upförde wårdtekn eller höga stenhopar samt en fyrbåk på Lindesnäs: och på de flästa ställen wid sjökanten äro Lotsar boende, som i synnerhet känna hwarest blinda skär och farliga grund äro liggande, så at med tilhjelp af deras wägledning, sjökusterne, längs efter detta Distrikt, utan fara kunna beseglas, hwilka ock öweralt äro försedde med goda hamnar. Uti Amtet äro 8 Tingslag: Fädde, Helvigs, Bergs, Vads, Foss, Leerkiers, Höllens och Odde, hwarest Tingen uti Amtmannens samt Häradshöfdingarnes och Fogdarnes närwaro hållas 2 gånger om året. De som bo wid hafsbandet idka måtteligt åkerbruk, men äro desto dugligare Sjömän och Lotsar. De waror som inbyggarne i Amtet kunna sälja äro lax, sill, litet torsk, mycken lewande hummer, smör, talg, slagtboskap, skinnwaror, tran, samt något träwaror. Laxfisket i strömarne och längs efter hafskanten är betydligt, men har i sednare åren märkeligen aftagit. Hummerfisket är äwen så betydligt och idkas hela året igenom. I Amtet finnas 76 privilegierade sågwärk som äga tilstånd at utföra et qvantum af 150000 tolfter bräder årligen; och dessutom finnas här åtskilliga sågwärk til husbehof. År 1801 steg Folkmängden i detta Amt til 34660, utom Staden Kristiansand, som wäl ligger inom Amtets gränsor, men ej hörer hit.

Mandals Fögderi. Detta har fordom kallats Midsyssel. Det sträcker sig längs efter hafskusten, samt innefattar 5 Pastorat: Sögne, Mandal, Holme, Oddernäs och Tved, utom Staden Kristiansand. År 1801 war Folkmängden 11565, utom den i Kristiansand och Birkenäs Sokn, som är Annex til Tved, men hörer til Nedenäs Amt. — Mandals Prosteri, innefattar förenämnde Stad och 5 Pastorat, som utgöra 14 Soknar. — Mandals Pastorat består af Staden Mandal, samt 2 Soknar: Halsåe och Hartmark. År 1801 war Folkmängden 3160.

Manger, et Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af 4 Soknar: Manger, Moderförsamling, samt Böe, Säboe och Herlöe, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3506.

Mangvorholm, en hamn med god ankarbotn, mellan några små öar och holmar uti hawet under Helgelands Fögderi uti Nordlands Amt i Norge.

Mantorp, en Gård uti Weta Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, hwaraf 1 Mantal är berustadt Säteri och 1 Mantal Frälse; äger 30 tunnors utsäde, höbol til 170 lass, nödtorftigt mulbete, saknar skog utom någon löfskog i hagarne. Åbyggnaden af trä, reveterad, är ej stor, men tämeligen prydlig, med en god trägård, försedd med flere slags fruktträn, samt en ansenlig humlegård. Til Gården höra 2 mjölqwarnar, 2 sågwärk, 8.5 Mantal Frälsehemman, 2 Rusthåll och 15 torp.

Marberg, en Sätesgård i Bohusland.

Marby, en Sätesgård uti Arnö Sokn i Upland, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig skog, däribland tilräckelig löfskog, förswarlig åbyggnad af trä, med en ansenlig ehuru förfallen trägård.

Marbyö, en Sätesgård i Upland.

Marbãck, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wedbo Fögderi, består af 36.5 Mantal. [ 471 ]Uti östra delen af Soknen är marken ganska bärgig och stenbunden, men i den wästra jämn. I den förra är sandmylla rådande jordmånen, men i den sednare lermylla. 8 à 10 hemman äga hjelpelig skog, de andre litet eller intet. Utsädet är 450 tunnor. År 1810 war Folkmängden 834. Kyrkan är belägen under 57 gr. 51 min. Polhöjd; 3.8 mil från Jönköping. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Herresta, Katrineholm, Öringe och Grafsjöhult.

Marbäck, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Gällstads Pastorat, samt innehåller 16.8 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen består af sandmylla, swagare eller starkare. Skog finnes hjelpeligt. År 1805 war Folkmängden 615. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen hela Näsboholm och Källebacka.

Marendal, en Mineralkälla och Hälsobrunn, nära wid Jönköping håller balsamiskt watn.

Maresholm, en Sätesgård i Småland.

Margreteberg, en Sätesgård uti Harplinge Sokn i Halland, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, någon skog, stenhusbyggnad, ingen trägård.

Margreteholm, en Sätesgård uti Sandhems Pastorat i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger skog til husbehof.

Margretelund, en Herregård uti Österåkers Sokn i Upland, äger 10 tunnors utsäde, godt höbol, ganska ringa skog, stor men gammal mangårdsbyggnad af sten, med en ansenlig trägård.

Margrewehult, en Sätesgård i Småland.

Maria, en Kapells-Församling uti Ottersta Sokn i Wästergötland, på Kållandsö.

Marianelund, en Sätesgård i Småland.

Marieberg, et Canongjuteri på Kongsholmen i Stockholm, har ansenlig och prydlig åbyggnad.

Marieberg, en Sätesgård uti Björkwik Sokn i Södermanland, består af 4 Mantal, äger 32 tunnors utsäde, höbol til 250 lass, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, utwändigt rappad, gammal, men wälbehållen, med en liten fruktträgård.

Marieberg, en Frälsegård uti Östra Eneby Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger 27 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ganska ringa eller nästan ingen skog, wacker åbyggnad, god och städad trägård, jämwäl 1 tegelbruk.

Marieby, (Stora) en Sokn i Jämtland i Södra Fögderiet, är Annex til Sunne Pastorat, samt innehåller 11.7 Mantal. Soknen är belägen wid Storsjön. Dess ägor äro widsträckta i sydväst mot fjälden, som ger en fördelaktig boskapsskötsel. Åkerbruket däremot är ringa. År 1810 war Folkmängden 276. Kyrkan är är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Marieby, (Lilla) en Sokn i Jämtland och Norra Fögderiet, är Annex til Brunflo Pastorat, samt innehåller 8.8 Mantal. Soknen, som jämwäl kallas Marby til skilnad från den föregående, är belägen wid en wik af Storsjön. Godt utrymme finnes i mark och mulbete, hwarföre boskapsskötseln är wigtig. På skog är knapp tilgång. År 1810 var Folkmängden 273. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Mariedal, en Sätesgård i Sandsjö Sokn[Dj 2] i Wästergötland, består af 4 Mantal, åkern af bördig jordmån, innehåller 160 tunnland och besås årligen med 80 [ 472 ]tunnor. Höfångsten stiger til 400 lass. Skogen utgör nära 500 tunnland. Åbyggnaden som har et behagligt läge, består af en ansenlig och prydlig huwudbyggning af sten, 2 wåningar hög, med torn och slagur, samt 4 flygelbyggningar jämwäl af sten. Trägården innehåller nära 8 tunnland, är wacker, wäl underhållen, samt försedd med orangeri och drifhus. Til Gården höra 4 mjölqvarnar, hwaribland 1 är så kallad stålqvarn, 1 sågwärk samt 24 dagswärkstorp.

Mariefred, en Stad i Södermanland, Nyköpings Län och Selebo Härad, belägen under 59 gr. 16 min. Polhöjd, wid en wik af Mälaren, 7 mil landwägen och 6 mil sjöwägen från Stockholm, samt 7 mil från Nyköping, är tämeligen regulier, med raka gator och gränder, hwilka äro 12 til antalet. Han håller i längd 300 famnar, i största bredd 200, och i widd 16 tunnland. Gårdstomterne äro 92. År 1810 war hushållens antal 192 och Folkmängden 665, däraf 304 woro mankön och 361 qvinkön. Här finnas wid pass 6 handelsmän, samt 45 wärkstäder i 20 särskildta handtwärk. Ingen fabriksrörelse finnes härstädes, men hushållswäfnad idkas allmänt. Staden äger 3 fartyg om 2 til 300 tunnors drägt, samt några båtar. Handelen idkas mäst på Stockholm. Stadens ägor bestå mäst af upodlingar på 3 små donerade hemman. Åkerjorden utgör 113 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 23 hästar, 4 oxar, 73 kor, 7 ungnöt, 155 får. Marknad hålles här den 18 September enligt Almanackan, enligt Tunelds Geografie den 10 Januarii och 2 September. Stadens numer bland Rikets Städer är 76. Staden utgör jämte Kärnbo och Taxinge Soknar et Regalt Pastorat, hwars Folkmängd år 1810 war 2012.

Mariehof, en Gård uti Drothems Sokn i Östergötland, består af 2 Rusthåll i sambruk, äger 40 tunnors utsäde, wacker mangårdsbyggning af trä, rappad.

Marieholm, en Kongsgård uti Leksbergs Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal och är anslagen til boställe åt Landshöfdingen i norra Wästergötland. Utsädet är 46 tunnor. Ängen ger i goda år 300 korgar hö. Skogen bestående af gran och tall utgör omkring 700 tunnland. Fiske äger Gården ej allenast i ån Tidan, utan jämwäl i Wänern. Mangårdsbyggnaden är belägen på en holme i ån Tidan nära til Mariestad. Sätesbyggningen bestående af en rymlig wåning, med 2 därifrån utgående flyglar, är upförd af timmer, men utanpå kalkslagen, til utseende, af et stenhus. Dessutom äro här 2 flygelbyggningar på hwardera sidan af Gården. Gent emot huwudbyggningen äro 2 nya stenhus upförde; uti det ena är Landskansliet och Landskontoret, och i det andra Länets Ränteri och Landtmäteri-kontor. Wid Gården befinnes en prydlig och wäl underhållen trägård. Alla byggnader för gårdsbruket och ladugården äro utom denna holme belägne. Til Gården höra 14 torp och dessutom njuter han Krono-dagswärken af 300 hemman, hwaraf 71 utgöra 4 dagswärken årligen hwardera, och de öfriga endast 2.

Marielund, en Sätesgård uti Fundbo Sokn i Upland består af 7.5 Mantal, äger 85 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggning af sten, med en ansenlig trägård.

Marielund, en Sätesgård uti Qwibille Sokn i Halland, [ 473 ]består af 1 Mantal, äger 80 à 90 tunnors utsäde uti bördig jordmån, ymnigt höbol, ringa skog, förswarlig mangårds-byggnad med en trägård.

Marielund, en Sätesgård uti Nättraby Sokn i Bleking, med tillagde 3.2 Mantal, äger 90 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, med en ansenlig trägård.

Mariestad, en Stad i Wästergötland, angenämt belägen på en kulle wid ån Tidans utlopp i Wänern, under 58 grad. 41 min. Polhöjd, 31.5 mil från Stockholm och 17.5 från Göteborg, är regulier med raka gator, hwilka afskära hwarandra i räta winklar. Han håller i längd 360 famnar, i största bredd 140 och i widd 36 tunnland, Marieholmen inräknad. Gator och gränder äro 15 af hwilka 5 löpa efter Stadens längd och 10 efter bredden. Tomterne äro 117, hwaraf 90 finnas som hawa odalägor, hwilka ej få abalieneras från tomterna. Marieholm ligger så nära Staden, at han skiljes därifrån endast genom en gren af Tidan, men hörer dock icke til Staden eller dess Pastorat. År 1810 war antalet af hushållen 247, och Folkmängden 1044, hwaraf 439 woro mankön och 605 qvinkön. Bland byggnader märkes Stadskyrkan, hwilken i storlek och fägring täflar med de förnämsta i Riket; hon är 30 famnar lång och 8 famnar bred, äger jämte andra wärdiga prydnader, et förträffeligt Orgwärk om 22 stämmor, samt är försedd med et wackert torn. Af publike Inrättningar finnes här 1 Skola med 3 Lärare, 1 Rector och 2 Colleger, samt Länets Lazaret och 1 fattighus. Här är ock et Apotek. Stadens näring består uti Handel och Handtwärk, samt något jordbruk. Handelen idkas med säd, salt, kramwaror, kryddwaror, samt warors fraktande öwer Wänern, hwartil nyttjas 3 jakter. Af Fabriks-anstalter finnes 1 garweri och 1 regarns-strumpefabrik. År 1805 funnos här 6 handelsmän, samt 51 wärkstäder uti 31 särskildta handtwärk. Stadens åkerjord utgör 80 tunnland, samt är bland de bästa i Länet; Jordmånen består af lera och mylla. År 1810 underhöllos i Staden 51 hästar, 24 oxar, 135 kor, 15 ungnöt och 50 får. Marknad hålles här den 29 Januari, 25 Junii och 30 Septemb. enligt Almanackan; den 2 Febr, 22 Junii och 16 Septemb. enligt Tunelds Geografie. Stadens numer bland Rikets Städer är 37. Mariestad utgör jämte Soknarne Ullerwad och Ek et Regalt Pastorat, som år 1810 beboddes af 2223 människjor. Mariestad eller rättare Marieholm är Säte för Landshöfdingen öwer et Län som innefattar norra delen af Wästergötland, hwilket beskriwes wid Artikeln Wästergötland. Stadens utägor innehålla 1832 tunnland. På denna trakt äro anlagda åtskilliga ansenliga och wälbygda Gårdar, nämligen Ramflotten, Kortstorp, Sandbäcken, Stengårdshult, Carlsholm, et lustställe nära til Staden märkwärdigt för sit ståtliga byggnadssätt och kostsama trägård; Katrinefors en Pappersfabrik, försedd med 2 nya och stora flygelbyggningar, samt en widsträckt trägård, 1 Kimröks-bruk med wacker åbyggnad, samt 1 mjölqwarn med 4 par stenar.

Maritvold, en stor och wacker Gård uti Verdals Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Mark, et Härad i Wästergötland och Wänersborgs Län, innefattar 24 Soknar: Seglora, Fritsla, Kinnarum, Skephult, Örby, Kinna, Torstorp, Öxebäck, Ellekulla, [ 474 ]Kongsäter, Gunnarsjö, Grimmared, Skedeskämma, Istorp, Öxnewalla, Horred, Surteby, Kattunga, Fotskäl, Toftared, Berghem, Hajom, Sätila, Hysna. Det håller i widd 20 qvadrat mil och beboddes år 1805 af 28774 människjor.

Marka, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wilska Härad, är Annex til Gökhems Pastorat samt innefattar 22 Mantal. Marken är bärgaktig med dälder. Rådande jordmånen är djup swart- och sandmylla. På skog är total brist. Utsädet är 316 tunnor. År 1810 war Folkmängden 429. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Röberga och Lunnagården.

Markaryd, et Regalt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, består af 2 Soknar: Markaryd, Moderförsamling, och Hinneryd, Annex, samt innefattar 93 Mantal. Marken i detta Pastorat är mästadelen ojämn, dock utan compacte bärg. Rådande jordmånen är, utom någon lerjord här och där, mäst sandmylla. Skog af alla wanliga slag finnes hjelpeligt. Utsädet är 1900 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3051. — Markaryd Sokn innehåller 44.6 Mantal. Dess läge är til en stor del omkring Laga-ån, wid gränsen til Halland. Jordarten består ymsom af sand och mulljord. Soknen är ännu tämeligen skogrik på bok, furu och andra slags trän, men genom omåtteligt swedjande hawa de bliwit utödde, så at där för 100 år sedan stora bokskogar funnits nu träffas widsträckta hedar, bewuxne med ljung. Den största skogen, Hufhult kallad, sträcker sig i Soknen til 0.8 mils längd. Wid gränsen til Halland störtar Laga-ån öwer en bärgsrygg med et högt fall, Majenfors kalladt, som förorsakar et dån, hwilket höres på 1 til 2 mils omkrets. Soknens näringsfång och produkter bestå uti någon säd och boskap, samt bräder och timmer, som til Skåne och Halland föryttras. År 1810 war Folkmängden 1572. Kyrkan är belägen under 56 gr. 28 min. Polhöjd; 8.8 mil från Wexiö. I Soknen finnes et spikhammarswärk Timsfors kalladt.

Markeby, en berustad Sätesgård uti Håtuna Sokn i Upland, består af 1 Mantal, i sambruk med Bjursta 1 Mantal berustadt Säteri och 0.8 Frälse, äger 34 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog.

Markie, en Sätesgård uti Anderslöf Sokn i Skåne, består af 4.5 Mantal, äger 150 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog. Någon torfmåsse finnes ock. Mangårdsbyggnaden om 1 wåning är grundmurad af tegelsten, men alla uthusen af gråsten. Trädgården är stor och wacker. Under Gården lyda 42 hemman 28 torp, samt et fiskeläge wid saltsjön kalladt Gislöf, med 20 hus.

Markim, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Semminghundra Härad, består af 2 Soknar: Markim, Moderförsamling, samt Orkesta, Annex, håller i widd 0.6 qv. mil, samt innefattar 37.5 Mantal. Marken i detta Pastorat är omskiftande med skogbewuxna bärg och slätter. Jordmånen består mästadelen af lera. Skog finnes til wedbrand. Utsädet är 740 Geometriska tunnland. År 1810 war Folkmängden 734. — Markim Sokn innehåller 19.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 376. Kyrkan är belägen under 59 gr.37 min. Polhöjd; 3 mil från Stockholm. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Lindholmen.

Marmarn, en Sjö i Hälsingland, är en af de största i detta [ 475 ]Landskap, håller en mil i längd och 0.12 qvadr. mil i widd. Dess högd öwer hawet är 20 famnar. Älwen Ljusnan flyter genom denna sjö.

Marnäs, et Järnwärk uti Norrbärke Sokn i Dalarne, består af 1 stångjärnshammare med 250 skeppunds smide.

Marsholm, en Sätesgård uti Agunnaryd Sokn i Småland.

Marstrand, en Stad i Bohusland, Inlands Fögderi och Södre Härad, belägen på en Ö i hawet, under 57 gr. 54 min. Polhöjd; 0.8 mil från fasta Landet, 52.5 mil från Stockholm och 4.5 mil från Göteborg. Ön hwarpå Staden är belägen håller i widd 206 tunnland. Staden ligger på den sidan af ön, som wetter åt fasta landet, längs efter stranden. Han är tämeligen regulier, håller i längd 530 famnar, i bredd 115, och i widd 48 tunnland. Gator och gränder äro 12 af hwilka 4 löpa efter längden af Staden och 8 på bredden. Dessa gator formera 27 qvarter. Denna Stad har en tid wid slutet af förflutna seculo warit en frihamn, hwarest Handelsmän ägt rättighet at uplägga hwarjehanda slags waror, men detta privilegium är numera uphäwet. Förnämsta rörelsen är sillfiske, men detta har på de sednare åren aftagit, och handelen i följe däraf, så at af 24 handelsmän som här funnos 1795 ej flere än 15 woro qwar 1805. Af förenämnde orsaker har Folkmängden äwen aftagit. År 1790 steg den til 1718, men år 1810 hade den förminskats til 1259, waraf 625 woro mankön och 634 qvinkön. Samma år war hushållens antal 226. Förnämsta utförs-handelen idkas med fiskwaror, jämwäl med träwirke. Den betydligaste importen är salt. År 1805 ägde Staden 7 handelsfartyg. Af manufacturer finnes 1 tobaksfabrik. År 1805 funnos här 29 wärkstäder uti åtskilliga handtwärk. Staden har en förträffelig hamn, til hwilken äro 2 inlopp, samt så djup och stor, at en Örlogsflotta kan däruti rymmas och så tidigt utlöpa, som fordras. Stadens åkerjord utgör endast 9 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 3 hästar, 50 kor, 8 ungnöt och 16 får. Här hålles marknad den 26 Augusti. Stadens numer bland Rikets Städer är 22. Nära wid Staden ligger Fästningen Carlsten.

Marswinsholm, en Sätesgård uti Balkåkra Sokn i Ljunits Härad i Skåne, består af 10.5 Mantal. Utsädet är 100 tunnor, uti en icke särdeles bördig jordmån. Ängsmarken är tilräckelig til behowet, mulbetet är godt. Skog finnes tilräckeligt af ek och bok, jämwäl någon torfjord. Fiske idkas i några små sjöar och dammar. Mangården, bestående af en huwudbyggning, är anlagd på pålar uti en liten sjö, grundmurad samt 4 wåningar hög, med 2 särskildta takresningar, i hwars 2 hörn finnas fyrkantiga torn, 5 wåningar höga, försedda med styckegluggar. Ladugården belägen på fasta landet, består af 3 byggningar, hwaraf 2 äro grundmurade. Wid Gården finnas 2 trägårdar försedde med många fruktträn. Under Gården lyda 28 hemman, 29 torp och 7 fiskarehus, som idka saltsjö-fiske.

Martebo, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Martebo, Moderförsamling, och Lummelund, Annex, samt innehåller 21.3 Mantal. Marken i detta Pastorat är jämn, bestående til en stor del af en ansenlig måsse och et träsk. Rådande jordmånen i Martebo Sokn är lera, men i Lummelund sand, blandad med mylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är: [ 476 ]wete 16 tunnor, råg 160, korn 166, hafra 4. År 1810 war Folkmängden 425. — Martebo Sokn innehåller 10 Mantal. Utsädet är: wete 18 tunnor, råg 75, korn 78, hafra 2. År 1810 war Folkmängden 199. Kyrkan är belägen under 57 grad. 45 min. Polhöjd; 1.7 mil från Wisby.

Marum, en Herregård uti Norr-Ljusterö Sokn i Roslagen, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höbol til 150 lass, hjelpelig skog, gammal mangårdsbyggning af sten, med en stor trägård.

Marum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, är Annex til Winköls Pastorat, samt innehåller 10.4 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen består af lermylla. Soknen har skog til husbehof, men lider brist på såg- och byggningstimmer. År 1810 war Folkmängden 319. Kyrkan en af de wackraste i orten, är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Simmatorp.

Maråker, et Järnwärk uti Söderala Sokn i Hälsingland, äger 550 skeppund stångjärnssmide.

Maråkra, en berustad Sätesgård uti Gladhammar Sokn i Småland, äger 25 tunnors utsäde, det ena året i lerblandad jordmån, det andra i swekfull sandjord, hjelpeligt höbol och skog. Mangården har endast flygelbyggningar.

Massom, en Järngruwa uti Wäddö Sokn i Upland, innehåller god och rikhaltig järnmalm.

Matlång, et Järnwärk uti Lungsund Sokn i Wärmeland, äger 400 skeppund stångjärnssmide.

Matmar, en Sokn i Jämtland och norra Fögderiet, är Annex til Offerdals Pastorat, samt innehåller 12.8 Mantal. Soknen utgör til en stor del en halfö som omgives af Storsjön och Jämtlands-älwen. Marken är tämeligen jämn. Jordmånen består af lera, något sandblandad. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är: råg 7 tunnor, korn 150, hafra 8, blandsäd 5, ärter 19, potäter 7. År 1810 war Folkmängden 487. År 1750 war densamma 383. Kyrkan är belägen 1.8 mil från Moderkyrkan.

Matteröd, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, är Annex til Brönnestads Pastorat, samt innefattar 15.2 Mantal. Marken är ojämn och stenbunden uti ordets egenteliga bemärkelse. Jordmånen består på somliga ställen af sandmylla, på andra åter af en röd klibbig jordart, som här i orten allmänt kallas björklera; uti denna jordart wil ingen slags säd fort. Utsädet är: råg 124 tunnor, korn 160. Härwid anmärkes at jorden måste nästan öwerhöljas med säd, om någon skörd skall erhållas, hwilken sällan går öwer tredje kornet. År 1805 war Folkmängden 688. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.[Dj 3]

Mauritsberg, en Sätesgård uti östra Husby Sokn i Östergötland, angenämt belägen nära Bråwiken, består af 4 Mantal. I sambruk med Gården nyttjas Kongstorp, 0.5 Mantal Skatte. Utsädet är mellan 45 och 50 tunnor, i swag jordmån. Ängen ger 130 til 150 lass hö i medelår. Mulbetet är godt och tilräckeligt. Skogen har warit ymnig, men i sednare åren bliwit mycket anlitad; på ek är här ock tilgång. Mangårdsbyggnaden af sten, är prydlig. Trägården är wacker, försedd med flera slags fruktträn af godt slag. Wid Gården är et ansenligt tegelbruk. Början är ock gjord med et skeppsbyggeri för mindre fartyg. Under Gården [ 477 ]lyda 4 Mantal Frälsehemman och 0.3 Mantal Skatte.

Mauritsholm, en Herregård uti Örtomta Sokn i Östergötland, äger 25 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, ingen åbyggnad utan brukas såsom Ladugård under Ekenäs Sätesgård.

Maurud, en beydlig och wälbygd Gård uti Tinds Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.

MEDELPAD, ett Landskap i Norrland, och Wäster-Norrlands Län, är beläget mellan 62 grad. 8 min. och 62 gr. 56 min. Polhöjd. Det omgiwes af Hälsingland, Jämtland, Ångermanland och Botniska hawet. Det håller i längd från hawet til Jämtlandsgränsen 14 mil, i största bredd 8, och i widd 59.34 eller i rundt tal 60 qvadr. mil. Det förer titel af Grefskap. Dess Wapen är 2 strömar. Fältet mellan dem är rödt, och åwanom samt nedan blått. Landet bildar til större delen 2 ansenliga Dalsträckningar omkring älwen Ljungan och Jämtlands-älwen, samt en mindre ådal omkring Gimån. — Marken är i allmänhet mera bärgaktig än jämn, förnämligast wid gränserne til Hälsingland och Ångermanland, men äger dock wackra och fruktbara dalar, i hwilka finnas sköna åkrar, gräsrika ängar och kostligt mulbete. Bland stora och höga bärg är Malingsflugg, et af de ansenligaste och märkligaste. Det är beläget uti Atmar Sokn, 3 mil från hawet, och är så högt at man från dess klint har utsikt icke allenast öwer en stor del af Medelpad och Hälsingland, utan det giwer äwen sjöfarande landkänning på 9 à 10 mils afstånd. Högåsen uti Stöde Sokn är jämwäl et af de högsta bärgen i landet, man njuter därifrån en widsträckt utsikt. Anledning til malmfyndiga bärg finnes flerestädes. I Torp Sokn är anledning til kopparmalm. En järnmalmsgruwa är i Alnö Sokn. Därstädes finnes ock et kalkstensbrott, nästan det endaste af det slaget i Medelpad. — Jordmånen är nästan öweralt ganska bördig. Åkerjorden och ängsmarken, som mästadelen ligga wid de större wattudragen bestå merendels af stadig lera, men uti de trakter som skilja Landet från Hälsingland och Ångermanland är allenast sandjord. Jordmärg finnes merendels warftals i sandåsar, där mossar slutas. Landet är försedt med stora skogar. De ansenligaste af dem äro: Årskogen sträckande sig längs utmed gränsen til Hälsingland, Gimdalen belägen omkring Gimåns wattudrag, Storrote Allmänning wid Ångermanlands gräns, samt Marktjärns Allmänning wid gränsen til Jämtland. Skogen består mästadelen af furu, gran, björk och al; hwartil kommer asp, rönn, hägg, sälg, pil och en. På åtskilliga ställen träffas lönn, lind och hassel. Uti skogarne finnes hwarjehanda slags wildbråd, såsom Älg, wildren, mård, lekatt, m. m. jämwäl rofdjur, såsom björn, järf, warg, lo, räf. Härtil kommer åtskillig slags fogel, såsom tjäder, orre, ripa, järpe. — Med strömar och sjöar är landet wäl försedt. De största strömarne äro 1:o Ljungan, hwilken kommer från Jämtland och genom detta Landskap flyter 14 mil. Denna Älf är ganska strid och för många stupande strömfall icke farbar alt igenom. Dess bredd är här från 40 til 60 famnar. Största djupet är omkring 5 famnar. Uti älwen är godt fiske af hwarjehanda slag, däribland lax, sik, harr, nejonögon, id, gädda, abborre utom andra slag. 2:o Jämtlands-älwen. Denna kommer jämwäl från Jämtland, flyter genom detta Landskap 6.5 mil. Dess [ 478 ]nedersta del kallas Indalsälwen. Denna Älf är jämwäl fiskrik. 3:o Gim-ån, som är en gren af Ljungan. Synnerligen stora sjöar finnas ej i Landskapet, den största af dem kallad Holmsjön, håller ej öwer 0.3 qvadrat mil i widd. — År 1810 steg Folkmängden til 19975, eller i rundt tal 20000. Emedan nu Landet håller i widd 60 qv. mil, så är befolkningen 333 människjor på qvadrat milen. År 1766 war Folkmängden 14240, den har sålunda på 44 år ökat sig med 5735, det är 40 procent. — Inbyggarne nära sig mästadelen genom et til eget behof merendels tilräckeligt åkerbruk, fördelaktig boskapsskötsel, fiske i synnerhet af strömming, samt handel med skogs-produkter såsom bräder, bjälkar, boskapens afkomma, förnämligast smör, skogsfogel, lin och linnewäfnad. — Detta Landskaps smide tillika med Frälsefriheten och Hammarskatten utgör tilsamman 4520 skeppund. Uti de stora skogarne som ligga uti gränsen til Hälsingland, wistas Finnar, hwarför ock dessa trakter kallas Finmarken. De nära sig til större delen genom swedjande. Medelpad hörer i anseende til Landtregeringen och Upbörden til Wästernorrlands Län, och utgör däraf et Fögderi, i anseende til Cleriska Författningen til Härnösands Stift, och utgör däraf et Prosteri, i anseende til Rättegången under Wästernorrlands Lagsaga och utgör däraf en Häradshöfdinge-Jurisdiction. I anseende til Bärgswäsendet til Wästernorrlands Bärgmästardöme. Hwad Militäriska Författningen beträffar, så är hela Landet indeladt til Krono Båtsmanshåll. Landskapet innefattar 1 Stad Sundswall, 7 Pastorat, nämligen förenämnde Stad, jämte de därmed förbundna Soknar, samt Njurunda, Tuna, Torp, Skön, Ljustorp, Indal. Dessa Pastorat innefatta 18 Soknar samt 2 Bruks-Församlingar. Följande Tabell wisar Pastoraten och Soknarne i Landskapet med deras areala widd, hemmantal och den Folkmängd som hwarje af dem hade år 1810.

Pastorat Qv.
mil.
Man-
tal.
Folk-
m:gd.
1. Sundswall 0.14   1473.
  Selånger 1.5   31.6 1001.
  Sättna 1.46 16.3 991.
2. Njurunda 2.52 46.1 1500.
  Galtström —  —  150.
3. Tuna 1.7   32.3 1092.
  Atmar 3.32 27.2 1337.
  Stöde 5.22 28.7 1237.
4. Torp 10.2   42.2 2261.
  Borgsjö 8.2   28.1 1269.
  Hawerö 6.75 8.4 496.
5. Skön 0.38 31.– 713.
  Timerå 0.39 18.9 714.
  Alnö 0.53 20.3 660.
6. Ljustorp, 4.36 30.6 936.
  Lagfors &
    Lögdö —  —  348.
  Hässjö 1.26 24.1 930.
  Tynderö 0.43 10.5 514.
7. Indal 2.82 27.2 1218.
  Liden 6.1  
 
20.8
790.
  Holm 2.56 325.
Summa 59.34 445   19975.

Anmärkn. Hawerö Sokn är Annex til Hogdals Pastorat i Hälsingland. Galtström och Lagfors äro Järnwärks-Församlingar.

Medelplana, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, beläget på Kinna kulle, består af 2 Soknar: Medelplana, Moderförsamling, och Wästerplana, Annex, samt innehåller 29 Mantal. Utsädet är mellan 200 och 300 tunnor af alla sädesslag utom potäter. År 1810 war Folkmängden 751. — Medelplana Sokn består af 17.4 Mantal. Marken är stenbunden, bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är swartmylla, blandad med wit och röd lera, samt [ 479 ]på många ställen med skifer. På skog är någorlunda tilgång til wedbrand och stängsel. Utsädet är 180 à 200 tunnor af all slags säd utom potäter. Såsom liggande wid Wänern har Soknen lägenhet at idka godt fiske. År 1810 war Folkmängden 520. Kyrkan är belägen under 58 gr. 35 min. Polhöjd; 2.8 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Hellekis, Råbäck, Hjelmsäter, Bossgården.

Medewi, en Sätesgård uti Fasterna Sokn i Upland, består af 5 Mantal och är i sambruk med den nära belägna Sätesgården Rånäs.

Medewi, en Sätesgård uti Nykyrka Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, tillika med Borrebol 1 Mantal, samt underliggande 10 Mantal, dels rå och rör, dels frälse, dels skatte, äger omkring 100 tunnland öpen jord, sedan nuwarande ägaren upodlat en mosse af 80 tunnlands widd. Odala åkern besås med 20 tunnor. Höbolet är godt och skogen ymnig. Mangårdsbyggningen af trä, reveterad, är prydlig. Därwid är en wacker trägård.

Medewi, en Mineralkälla och Hälsobrunn uti förenämnde Sokn, belägen å Medewi Sätesgårds ägor, wid allmänna landswägen. Watnets förnämsta beståndsdelar äro luftsyra och hepatisk luft. Det nyttjas med fördel mot gikt, skörbjugg, kroniska sjukdomar m. m. I sednare tider har man påfunnit et slags gyttja, hwilken har samma kraft och nytta som Loka gyttja. Byggningarne wid Brunnen äro circa 50, ordentligt anlagde med räta gator, samt giwa orten utseende af en liten Köping.

Medhamra, en berustad Sätesgård uti Hagbyhöga Sokn i Östergötland, angenämt belägen wid Wetterns strand, består af 2 Mantal, de därunder afhyste Sätesgårdarne Kolstorp och Klotorp inberäknade, äger 50 tunnors utsäde i större delen god ler- och sandmylla, med något ör och dungjord, godt och tilräckeligt höbol, gammal och obetydlig mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Medinge, en Sätesgård uti Näsby Sokn i Wästmanland, brukas som Ladugård under Sätesgården Kägleholm, består af 2 Mantal, äger 18 tunnors utsäde, ansenlig äng, god skog, obetydlig mangårdsbyggnad af trä.

Medingeborg, en Sätesgård i Nerike.

Medåker, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Åkerbo Härad, håller i widd 0.6 qv. mil, samt består af 49.6 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. De fläste hemman äga hjelpelig skog, andre åter lida brist därå. Utsädet i öpen jord är 490 tunnor. År 1810 war Folkmängden 874. Kyrkan är belägen under 59 grad. 28 min. Polhöjd; 4.4 mil från Wästerås. I Soknen finnes et Järnwärk kalladt Röfors.

Melby, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wedbo Fögderi, är Annex til Höreda Pastorat, samt innehåller 22.2 Mantal. Jordmånen är i allmänhet ganska fruktbar, men på några hemman är sand rådande. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 12 à 16 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 582. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Meldal, et Pastorat uti Örkedalen uti södra Trondhiems Amt i Norge, består af 2 Soknar: Meldal, Moderförsamling, och Renneboe, Annex. Moderförsamlingen utgöres af en ansenlig Dalsträckning som innehåller goda Gårdar med [ 480 ]ansenliga skogar. År 1802 war Folkmängden 4261.

Meldal, eller Lykken, et Kopparwärk i förenämnde Pastorat, har således 2 namn, emedan Gruworne ligga uti Meldals Pastorat, men Wärkets plats och hytta samt öfriga byggningar ligga mellan Gårdarne Lykken och Fagerlien wid en å kallad Svarkå, uti Örkedals Pastorat, en half mil från Gruworna. Fordom hawa Gruwoma warit rika, men i sednare tider aftagit, så at år 1791 den tilwärkade Gårkopparn ej steg til mer än 190 skeppund.

Melderstein, et Järnwärk uti Råneå Sokn i Norrbotns Län, wid Råneälwen. Det består af 2 Hamrar och 4 härdar, med 1200 skeppund stångjärnssmide; Knippsmedja med 2 hamrar för bultjärn, spik och hwarjehanda swartsmide; samt åtskilliga wärkstäder til poleradt stål och järnsmide samt gewärs tilwärkning. Skog finnes tilräckelig til Wärkets drift. Åbyggnaden är prydlig. Därtil hörer 1 tegelbruk samt 1 mjölqwarn med 4 par stenar.

Melhuus, et Pastorat uti södra Trondhiems Amt i Norge, består af 4 Soknar: Melhuus, Moderförsamling, samt Krogstad, Nypen och Flåe, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3899.

Mellangrewie, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, består af 2 Soknar: Mellangrewie, Moderförsamling, samt Åkarp, Annex, och innehåller 27 Mantal. Utsädet är: råg 112 tunnor, korn 122, hafra 147, blandsäd 198, ärter 17, potäter 13 tunnor. År 1805 war Folkmängden 571. — Mellangrewie Sokn består af 10 Mantal. Marken är til hälften jämn och där består jordmånen af lermylla, och til hälften högländt, och där är jordmånen sand- eller grusmylla. Ingen skog finnes ej eller torftäkt. Utsädet är 246 tunnor, bestående af råg 43 tunnor, korn 36, hafra 60, blandsäd 98, ärter 4, potäter 5. Wete sås här icke. År 1805 war Folkmängden 242. Kyrkan är belägen under 55 grad. 27 min. Polhöjd; 2 mil från Malmö.

Mellby, en Sokn och Regalt Pastorat i Bleking och Listers Härad, innehåller 59.7 Mantal. Soknen är belägen wid hawet och utgör til större delen en halfö. År 1805 war Folkmängden 2681. Kyrkan är belägen under 56 grad. 3 min. Polhöjd; 5.3 mil från Carlskrona.

Mellingeholm, en Sätesgård uti Frötuna Sokn i Upland, wid sjön Limmaren, består af 5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, 120 lass hö, mäst sidwall, hjelpeligt skog, något fiske i sjön, föga bebygd mangård, med en tämeligen stor trägård.

Mellumberga, en Sätesgård i Grebäcks Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 8 à 9 tunnors utsäde af råg, och wårsäd i proportion, hjelpeligt höbol, obetydlig åbyggnad.

Mellringe, en Sätesgård uti Långbro Sokn i Nerike, äger 40 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, gammal mangårdsbyggning, med en wacker trägård.[Dj 4]

Mem, en Sätesgård uti Tåby Sokn i Östergötland, wid fjärden Slätbaken, äger i ny odlad och gammal jord 50 tunnors utsäde, swagt höbol, något skog, åldrig men wäl underhållen mangårdsbyggning af sten, samt 3 nya stenbyggningar, med en större prydlig trägård och 1 mindre. Wid Gården är ock et twål- och såpsjuderi.

Memming, et Härad i Östergötland, innefattar 4 Soknar: Borg och Löt, Kullersta, Kimsta.

Memminge, en Sätesgård i Upland.

[ 481 ]Meraker, en Sokn, är Annex til Stördalens Pastorat uti Södra Trondhiems Amt i Norge. Säden bortfryser här ofta, men godt mulbete och skön skog äro inbyggarnes förnämsta näring.

Merhult, en Sätesgård i Småland.

Mickelsön, en Sätesgård i Wärmeland.

Midfjord. Detta har tilförene warit et Pastorat uti Bradsberg Amt i Norge, bestående af 2 Soknar: Midfjord, Moderförsamling, och Berg, Annex. Men enligt et Kongl. Rescript år 1810 blef det förenadt med Torskens Pastorat.

Midsund, en ansenlig och wälbygd Gård uti Hvidesöe Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge, är Tingsställe för 2 Tingslag: Hvidesöe och Nissedal.

Milleswik, et Consistorielt Pastorat i Wärmeland och Näs Härad, består af 4 Soknar: Milleswik, Moderförsamling, och Botilsäter, Ölserud, Eskilsäter, Annexer, samt innehåller 69.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2471. — Milleswik Sokn innefattar 14.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 458. Kyrkan är belägen under 58 grad. 58 min. Polhöjd; 5.4 mil från Carlstad.

Millomqvarnen, en Linoljefabrik uti Sköfde Sokn i Wästergötland.

Minne, en Gård uti Eidsvolds Pastorat uti Aggershus Amt i Norge, wid älwen Vormens utlopp uti sjön Mjösen, anföres här endast för Norrska Historiens skull, emedan på denna Gård hölls et fältslag år 1137 mellan Konung Inge Haraldsson och Konung Magnus Blinde, uti hwilket den förre wann seger.

Minsjö, en Sätesgård uti Wästra Husby Sokn i Östergötland, äger 34 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, men lider brist på skog; prydlig mangårdsbyggning af trä.

Mistelås, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Albo Fögderi, är Annex til Slätthögs Pastorat, samt innehåller 20.8 Mantal. Marken är bärgaktig och backig. Rådande jordmånen är mo, bewuxen med ljung. Östra och södra delen har skog til husbehof, men nordwästra delen lider brist därå. Utsädet är 280 tunnor af råg, korn, blandsäd och hafra. Åkerjorden består af sand och swartmylla. Betet är nästan öweralt swagt. År 1810 war Folkmängden 539. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Tagel.

Misterhult, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Tunaläns Härad, innefattar 71.6 Mantal. Marken är nästan öweralt ojämn och bärgaktig. Rådande jordarten är sand, blandad med lera och måssejord. Större delen af Soknen har hjelpeligt af skog, en mindre del ymnigt, åter en annan del, särdeles wid skärgårdskusten saknar egen tilgång därå. Utsädet är 880 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3885. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Misterhult, Farebo, Wirbo, Gesshult, Wirum, Stora Gersebo, samt Köpingen Figeholm.

Misterhult, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 24 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog.

Misterhult, en Sätesgård uti Wirserum Sokn i Småland.

Mjäldrunga, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är Annex til Eriksbergs Pastorat, samt innehåller 12 Mantal. År 1805 war Folkmängden 302. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Mjöbäck, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, [ 482 ]Wänersborgs Län och Kinda Härad, består af 3 Soknar: Mjöbäck, Moderförsamling, med Holtsljunga och Elfsered, Annexer, samt innehåller 43.3 Mantal. Utsädet är 590 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1386. — Mjöbäck Sokn innehåller 11.6 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig, på några få ställen jämn. Rådande jordarten är öweralt sand och mjäljord. Skog finnes någorlunda ymnig til husbehof. Utsädet är 194 tunnor. Järnmalm har bliwit uptäckt i Soknen, men efter anstälde rön befanns uptäckten icke swara mot ändamålet, hwarföre arbetet uphörde. År 1805 war Folkmängden 466. Kyrkan är belägen under 58 gr. 20 min. Polhöjd; 11.4 mil från Wänersborg.

Mjöhult, en Sätesgård i Småland.

Mjölby, eller Mölby, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Wifolka Härad, innehåller 46.6 Mantal. Det har fordom bestått af 2 Soknar: Mjölby och Sörby, men år 1791 blef Sörby kyrka raserad och bägge Soknarne förenade til en församling. De anföras dock ännu i Jordeboken såsom särskildta Soknar. Marken är både bärgaktig och jämn, ungefär hälften af hwardera. Rådande jordarten är lera. Trefjärdedelar af Soknen äga hjelpelig skog, de öfrige lida brist därå. Utsädet är mellan 5- och 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1385. År 1790 war densamma 1223. Kyrkan är belägen under 58 gr. 20 min. Polhöjd; 3 mil från Linköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Hultersta. Af manufacturwärk finnes en knipphammare, samt en mängd skattlagde mjölqwarnar, som hawa 37 par tillåtna qwarnstenar, af hwilka 32 äro i gång.

Mjölkebo, en Sätesgård uti Östersunda Sokn i Upland.

Mjölkeröd, en Skattegård uti Tanum Sokn i Bohusland, äger 30 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, förswarlig åbyggnad, med en ansenlig trägård, anlagd mot slutet af förra seculo, med omkring 2000 fruktträd, af hwilka öwer 1000 redan äro fruktbärande.

Mjölsefall, en Frälse-Sätesgård uti Kisa Sokn i Östergötland, består af 3.2 Mantal, äger circa 40 tunnors öpen åkerjord, hwaraf hälften årligen besås, höfångst mellan 200 och 300 parlass, godt bete, ymnig skog, wälbygd mangård och ladugård, med en trägård. Til Gården höra 17 torp samt en Tullmjölqwarn.

Mjören, en Sjö i Wästergötland och Wänersborgs Län, är belägen mellan Ale, Wätle och Kullings Härad, samt en af de största i Wästergötland. Storleken är 0.75 qvadr. mil

Mjösen, en sjö uti Hedemarkens Amt i Norge, är den största i detta Rike. Han håller i längd 9 mil, i största bredd 1.3 mil och i widd 3.5 qv. mil. Uti honom flyter älwen Laugen, hwilken sedermera utfaller utur honom under namn af Vormen, som förenar sig med Glommen. Han är ganska fiskrik, samt hyser 13 à 14 slags fisk, däribland gädda, abborre, braxen, sik, harr, lake, forell och nejonöga. Förmedelst höga omgiwande bärg faller på denna sjö ständigt wirwelwindar och fjäldkastningar som göra farten däröwer ganska farlig. En liten holme ligger i sjön, på hwilken i fordom dagar stått en borg eller fästning, efter hwilken ännu finnas lämningar. Wid östra stranden har ock fordom legat en betydlig stad kallad Hammer som af Swenskarne, år 1566 blef förstörd.

[ 483 ]Mo, et Consistorielt Pastorat i Hälsingland och Södra Fögderiet, består af 3 Soknar: Mo, Moderförsamling, och Regnsjö, Annex, håller i widd 1.7 qvadr. mil, samt innefattar 67 Mantal. Utsädet är 270 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1993. — Mo Sokn håller i widd 0.67 qvadr. mil, samt inbegriper 38.5 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordarten är mo och fin sand. Skogen är mer än tilräckelig, så at något bräder, plankor och kol årligen försäljas. Utsädet på åkern är 190 tunnor, utom på ängsmarken, som til en stor del nyttjas til circulations-säde. År 1810 war Folkmängden 1053. Kyrkan är belägen under 61 gr. 19 min. Polhöjd; 26.5 mil från Gefle, efter landswägen räknadt. I Soknen finnes en Linnefabrik kallad Flor.

Mo, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Hjälsta Pastorat, samt innefattar 11.3 Mantal. Marken är ojämn, rådande jordarten är lera. På skog är ringa tilgång. Utsädet är 40 tunnor höstsäde och 120 dito wårsäde. År 1810 war Folkmängden 206. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Moholm.

Mo, en Sokn i Dalsland och Tösbo Härad, är Annex til Edsleskogs Pastorat, samt innefattar 24.6 Mantal. År 1805 war Folkmängden 723. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Mo, en Sokn i Bohusland och Bullarens Härad, är Annex til Nawerstads Pastorat, samt innehåller 24 Mantal. År 1805 war Folkmängden 692. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Mockfjärd, en Kapells-Församling uti Gagnef Sokn i Dalarne. År 1810 war Folkmängden 1055. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Modum, et Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge, består af 3 Soknar: Heggen, Moderförsamling, samt Snarum och Nyekirk, Annexer. Pastoratet håller i längd mellan 3 och 4 mil, med en bredd af 2 à 3 mil. Hela sträckningen är bärg, mer eller mindre betäckt med mull. På slätterne är mullen 4 til 6 alnar djup. På östra och wästra sidan inneslutes Pastoratet af bärgsträckningar, som formera en owal, 5 mil lång, från norr til söder samt 3.5 bred från wäster til öster. Denna owala bärgsträckning omringas af de 3 Pastoraten Modum, Eger och Lier, samt är wid foten tätt bebodd. En god tredjedel däraf tilhörer Modum, som är dess norra ända, och nästan hälften af dess wästra sida; den är starkt bewuxen med skog. Änskönt den har wissa höga toppar, så kan dock hela denna bärgsträcka anses för en ås, hwars yta är beqwäm til odling, och har därföre åtskilliga inbyggare, som äro indelte i 2 bygdelag, nämligen den så kallade Finmarken hörande til Modum och Köslien til Liers Pastorat. I bägge bygdelagen odlas korn, fastän det ibland lider skada af frost. Modums Pastorat består eljes af en mängd slätter, och huwudsoknen är nästan intet annat än en stor slättmark. Genom Pastoratet löper en stor älf kallad Dramselven eller Storelven, samt danar här en stor sjö, som på wästra sidan kallas Tyrifjorden, men på den östra kallas Holtefjorden. Bland de många källor som finnas i Pastoratet, äro 2 märkwärdige, nämligen Engelstads källa, som är en Hälsobrunn med jernhaltigt watn, samt en källa på Gården Åmotsund, som sätter en hinna åwanpå watnet af [ 484 ]åtskilliga färger. Af skattbara mineralier finnes alunskifer i stor mängd, god kalksten, hwaraf 2 kalkbrännerier driwas, järnmalm så wäl i bärg som myrmalm, samt kobolt. Sädes- och höaflingen i Pastoratet är tämeligen god, äwenså betet för boskapen om sommaren. Hwarje bonde, äwenwäl husmän hawa kålhagar wid sina Gårdar, en del af dem hawa jämwäl örte- och fruktträgårdar planterade med kersbärs, äpple och plommonträn. Skogarne hawa fordom warit betydlige, men i sednare tider bliwit mycket uthuggne, dock finnes ännu ansenligt öfrigt til bräder och bjälkar. För öfrigt har Almogen god näring af det här i Pastoratet befintliga Koboltwärket, samt af malmkörsel och wedlewerans til Bärgwärken. År 1801 war Folkmängden 4504. — Modum tillika med Pastoraten Eger och Sigdal utgöra en Häradshöfdinge-Jurisdiction. Tingen hållas 3 gånger om året i Februari, Junii och October. Häradshöfdingens domar insändas til Lagmans-Rätten i Kristiania.

Modum, eller Fossum, et Koboltwärk uti Nyekirke Sokn uti förenämnde Modums Pastorat, är anlagt på 2 Gårdar Skutterud och Fossum. På den förra befinnas Wärkets Gruwor, där bo också Grufarbetarne, Geschwornen, samt andra Tjänstemän, och på den andra, nämligen Fossum, som ligger 1 mil nedanföre, är det egenteligen hwarest sjelwa Wärket med dess hyttor och hyttearbetarnes hus äro anlagde och upförde. På en slätt ses dessa hus bygde i form af en gata med hus på bägge sidor, alla så inrättade at 2 hushåll kunna bo i hwarje hus, samt tillika försedde med trägårdar, som giwer stället et wackert utseende. Men där hwarest ån rinner och hyttorna stå förwandlas denna slätt til en brant och klippig backe wid et wattufall kalladt Hougfossen som är öwer 8 famnar i lodrätt högd. På norra sidan om detta wattufall stå 2 Bokwärk, efter Ungersk inrättning. Utom dessa finnes et tredje på Gården Skutterud. På wattufallets södra sida finnas först några sågwärk, och där nedanföre stå Wärkets hyttor, glasbruk, walkhus, torkestugor, kalciner-ugnar, och qwarts bokwärket, tillika med några af betjäningens hus. Kobolt-malmen som bearbetas blef uptäckt år 1775. Denna malm brytes öwerst på Skutterudbärget, hwilket bärg medelst sin högd kan framwisa en af de wackraste prospecter i naturen. Koboltgångarne stryka alla från norr til söder och wisa sig på en lång utsträckning. Wid dessa gångar äro anlagde 8 gruwor, och en fjärdedels mil därifrån äro några små afsänkningar. Gruworne giwa icke tekn at bliwa mycket djupa, men genom deras utsträckning i längden och mägtiga bredd ersättes detta. Strax nedanför Gruworne finnes en betydlig ren och god qwartsgång, hwarest den til koboltwärket behöfliga qwartsen brytes utan swårighet. Detta Wärk står under Direction af Öwer-Bärgamtet i Kongsberg. Wärket tilhörer Kronan och driwes för dess räkning. De wid Wärket ansatte och där boende Tjänstemän och Betjäning bestå af 1 Förwaltare, 1 Cassör, som tillika är Domare, 1 Geschworner, 1 Skogs Upsyningsman, 1 Material-Förwaltare, 1 Hyttmästare, 1 Chirurgus, utom andra. År 1801 war antalet af betjäning och arbetare med qwinnor och barn, inalles 432, däraf på Gården Fossum och dess mark 181, på Gården Skutterud och dess mark 86, samt utom Wärkets territorium 164.

[ 485 ]Moe, et Pastorat uti öfra Tellemarken, uti Bradsbergs Amt i Norge, består af 2 Soknar: Moe, Moderförsamling, och Skaffe, Annex, samt håller i widd 9 à 10 qv. mil. Wid Moe Sokns wästra sida tilstöter en fjäldrygg af 3 mils längd, hwarest intet folk bor, och på hela denna sträcka finnes hwarken skog eller gräs, allenast renmossa. Almogens förnämsta näring består i boskapsskötsel, i anseende til det sköna mulbetet samt uti sågtimmers-hygge. År 1801 war Folkmängden 1146.

Moe, en Sokn, är Annex til Ströms Pastorat uti Hedemarkens Amt i Norge.

Moe, en Sokn, är Annex til Hosangers Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Moe, en Sokn, är Annex til Surendals Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Moe, en Sokn, är Annex til Hemnäs Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Moemarket. Med detta namn beteknas en Marknadsplats liggande uti Eidsbergs Pastorat uti Smålänens Amt i Norge. Platsen består af en stor och uphöjd slättmark kallad Moeslätten, hwarest också krigsöfningar företagas. En stor marknad hålles här de 3 sidsta dagarne i September månad, så wäl med nöt och hästar, som andra slags waror. Til detta ändamål äro här upbygde 60 krambodar af timmer; hwarförutan årligen emot marknadstiden upföras många bodar af bräder. Denna marknad besökes så wäl af Bönder från många orter, som Handelsmän och Handtwärkare.

Mofalla, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, är Annex til Kyrkefalla Pastorat, samt innehåller 10.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 396. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Mogata, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Hammarkinds Härad, består af 2 Soknar: Mogata, Moderförsamling, och Borrum, Annex, samt innefattar 53 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1326. — Mogata Sokn består af 40.7 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordarten är lera och resten sand. Somlige hemman äga ymnig skog, andre hjelpelig, och några aldeles ingen. Utsädet är 10 à 12 tunnor på Mantalet, i hälften jord. År 1810 war Folkmängden 1046. Kyrkan är belägen under 58 gr. 27 min. Polhöjd; 4.2 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Husby, Kullersta och Hästerum.

Moheda, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Albo Härad, består af 3 Soknar: Moheda, Moderförsamling, Ör och Aneboda, Annexer, samt innehåller 72.8 Mantal. Utsädet är 1400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2434. — Moheda Sokn består af 39.6 Mantal. Marken är icke bärgaktig, men kullar och backar finnas, som i mer eller mindre mån äro bördige, hwarimellan giwas dälder eller mossar. Jordarten är af skiljaktig beskaffenhet, så at egenteligen ej kan sägas, hwilkendera är den rådande; dock när några ställen undantagas, bliwer en med grus blandad mylla den mästa och huwudsakeliga. Lerjord är sällsynt. På skog, när några hemman undantagas, har Soknen brist, så at, utom byggningswirke, som ofta långwäga får köpas och fraktas, måste jämwäl på flere ställen stängsel och wedbrand hämtas utom Soknen. Utsädet, som til det mästa består af hafra, blandsäd, korn och någon wår-råg här och där, går til [ 486 ]mellan 7 och 800 tunnor. Förnämsta näringsmedlen äro åkerbruk och boskapsskötsel. År 1810 war Folkmängden 1238. Kyrkan är belägen under 57 gr. 2 min. Polhöjd; 2 mil från Wexiö. De betydligaste Gårdar i Soknen hela Ölsåkra, Torp och Brantåsa.

Moholm, en Sätesgård uti Mo Sokn i Wästergötland, består af 2.4 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, 20 om hösten och 40 om wåren, uti styf och tämeligen bördig lera, tilräckelig äng, som wanligen ger 200 korgar wallhö, goda beteshagar, obetydlig skog. Mangårdsbyggnaden är belägen på en holme i ån Tidan, hvaröver 2 välfda stenbroar äro upförde på norra och södra sidan om Gården. Så wäl läget som 2 trägårdar, en på hwardera sidan om byggnaden giwa Gården et wackert utseende. Huwudbyggningen af trä, 2 wåningar hög är prydlig. På Gården underhållas 4 à 6 hästar, 90 à 100 nöt, större och smärre, samt 50 à 60 får. Wid Gården äro 2 mjölqwarnar, tilsamman med 5 par stenar, samt 1 sågwärk. Under Gården höra åtskilliga Frälsehemman som äga skog til Gårdens behof.

Moland, et Pastorat uti öfra Tellemarken uti Bradsbergs Amt i Norge, består af 3 Soknar: Moland, Moderförsamling, samt Veum och Hegeland, Annexer. Här hawa tilförene koppargruwor warit i drift, som nu äro instälde.

Moland, (Väster) et Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge, består af 2 Soknar: Vester Moland, Moderförsamling, och Hövog, Annex. År 1801 war Folkmängden 2053.

Moland, (Öster), et Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge, består af 2 Soknar: Öster-Moland, Moderförsamling, och Tromöe, Annex. År 1801 war Folkmängden 3636, däraf i Moderförsamlingen 820 och i Annexen 2816.

Molde, en Stad uti Trondhiems Stift, Romsdals Amt och Bolsöe Pastorat i Norge, belägen under 62 grad. 47 min. Polhöjd, på norra stranden om Romsdals-fjärden har endast en gata som går uti en böjning längs efter stranden, samt några twärgränder, 180 gårdstomter, en kyrka, och 1 hospital. Hamnen är säker och djup ända til packbodarne. Betydligaste handelen idkas, hwad utförs-waror beträffar, med bräder och andra skogs-produkter samt fisk. Men emedan skogarne genom et öwerdriwet hygge ständigt aftaga så minskas ock utskeppningen af bräder årligen. Utskeppningen är eljes utom bräder omkring 3000 skeppund klippfisk, 700 skeppund torrfisk, 20,000 lispund tångaska, 600 tunnor tran och 150 tunnor tjära. År 1801 war Folkmängden 803. År 1795 funnos här 8 köpmän, 30 handtwärkare, 2 reparebanor, och 100 arbetshushåll. År 1798 ägde Staden 6 skepp, dragande 262 Commerz-läster. Årligen ankomma hit til hamnen mellan 30 och 40 skepp.

Moldegård, en ansenlig och wälbygd Herregård, nära wid Staden Molde.

Moldvär, en stor och god Gård på ön Sulen uti Borgunds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Icke långt från Gården är et ställe kalladt Lange Våg, hwarest finnes gjutsand af lika godhet med den som hämtas från Holland.

Molilja, eller Målilja, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Aspebolands Härad, består af 26 Mantal. Marken är mästadelen bärgaktig och ojämn, endast en fjärdedels mil omkring kyrkan är en slät nägd, kallad [ 487 ]slättlandet. Rådande jordmånen är sand på slättandet, i bärgsbygden är den swartmyllig och lerblandad. Husbehofs skog finnes til alla hemman och til somliga öwer behowet. Utsädet är 320 tunnor. Folkmängden steg år 1810 til 1460. År 1790 war densamma 1281. Kyrkan är belägen under 57 grad. 24 min. Polhöjd. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Hagelsrum, Mörhult, Tillingby och Ödhult.

Moljor, et Kapell uti Gilleskåls Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Molkom, et Järnwärk uti Nyed Sokn i Wärmeland, består af 1 stångjärns-hammare med 2 härdar, samt 900 skeppunds smide. Den därtil höriga Gården äger 40 tunnors utsäde om wåren.

Molla, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är Annex til Ods Pastorat, samt innehåller 15.6 Mantal. Marken är bärgaktig med djupa mossar på åtskilliga ställen. Jordmånen är sandblandad. De fläste hemman äga behöflig skog, men några lida brist därå. Utsädet är råg 44 tunnor, korn 22, hafra 140, blandsäd 130, potäter 36. År 1805 war Folkmängden 509. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Mollentorp, en Sätesgård i Wästergötland.

Mollesund, en Kapells-församling uti Morlanda Sokn i Bohusland, är belägen på några öar i skärgården. År 1805 war Folkmängden 430.

Mollunga, en Sätesgård uti Od Sokn i Wästergötland, äger öwer 20 tunnors utsäde, mindre gräsrik äng, i anseende til dess rikhet på löfskog, för öfrigt god tilgång på skog, förswarlig åbyggnad af trä, med en wacker trägård.

Molneby, en Sätesgård uti Wallentuna Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, höbol til 160 parlass, tilräckelig skog för Gårdens behof; tämeligen ansenlig mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård.

Moloup, en Gård uti Jörgenfjords Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Wid denna Gård ligger et stort bärg, och däri är en stor öpning, som sträcker sig til toppen af bärget, hwarest finnes en stor håla utur hwilken wid wissa wäderskiften eller förändring af wäderlek utskjuter eld och rök, med en stark knall. Denna håla kallas Trollhålet, och Almogen där i trakten tror at däruti wistas et troll, som ger skott ifrån sig.

Molstaberg, en Sätesgård i Södermanland.

Molvig, en god Hamn uti Finmarkens Amt i Norge.

Molvär, en samling af Holmar uti Distriktet Söndfjord uti norra Bergenhus Amt i Norge. Mellan desse holmar finnes god ankarbotn och hamn för skepp.

Monäs, en Sätesgård i Wästergötland.

Mora, en Sätesgård i Södermanland.

Mora, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Fögderiet Åwan-Siljan, håller i widd 19.6 qv. mil, samt innefattar 98 Mantal; Wåmhus Kapells-församling och Sollerö Pastorat härunder begripne. Marken är olika. Större delen däraf är bärgaktig; på flera ställen finnas stora sandhedar, måssar och annan oländig mark; men jämwäl finnas här bördiga åkrar och ängar. Jordmånen är omskiftande, än stenbunden, än leraktig, än sandig, än blandad af lera och sand. Någon fläck af swartmylla är sällsam. Åkrarne äro i allmänhet betäckte med klapersten. Genom Soknen flyter Öster-Dalälwen, och sjön Siljan ligger til större [ 488 ]delen inom Pastoratets omfång. Uti norra delen af Soknen som gränsar til Härjedalen finnes ymnigt skog. Längre i Söder är däraf hjelpeligt, men wid kyrkan fås dock icke bränsle på närmare håll än 1 mil, och timmer på halfannan mils afstånd. I Soknen äro 113 rotar och på rotan utsås 25 til 30 tunnor, däribland föga råg. År 1810 war Folkmängden i Pastoratet 6452, däraf i Mora Sokn 5043, och i Wåmhus Församling 1409. Mora kyrka är belägen wid Dalälwen ej långt från Siljan, under 61 gr. 2 min. Polhöjd; 7.5 mil från Falun. Den betydligaste Gården i Soknen heter Siljansfors, et Järnwärk. Uti nordligaste delen af Soknen, som gränsar til Härjedalen bo Finnar, hwilka hawa 9 à 10 mil til Mora kyrka, men 2 à 3 til Lillherrdals kyrka i Härjedalen där de ock biwista gudstjänsten hela året, undantagande Julhögtiden, då de resa til Mora kyrka. Den trakt de bebo kallas Finnmarken.

Mora Stenar. Desse äro belägne på en slät äng uti Lagga Sokn i Upland, 1 mil från Upsala. Wid desse hawa fordom Swea Rikes Konungar bliwit walde och hyllade. Den sidste af dem war Kristian I, som år 1457 här utkårades, hwarefter intet Konungawal har skedt. Men år 1512 blef Sten Swantesson Sture här utwald til Riksföreståndare. I stenarne, som nu äro mäst förstörde har Rikswapnet 3 Kronor warit uthugget.

Morgården, et Järnwärk uti Norrbärke Sokn i Dalarne, äger 185 skeppund stångjärnssmide.

Morhult, en Sätesgård uti Gällaryd Sokn i Småland, äger 18 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, hjelpeligt skog, gammal åbyggnad af trä, med en trägård.

Mork, en betydlig och wäl odlad Gård uti Eidsvolds Pastorat uti Aggershus Amt i Norge.

Morkarla, en Sokn i Upland, Upsala Län och Olands Härad, är Annex til Alunda Pastorat, håller i widd 0.84 qv. mil. samt består af 25 Mantal. Marken är på flere ställen bärgaktig och nästan öweralt ojämn. Rådande jordmånen är blandad sandlera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 300 tunnor i öpen jord. År 1810 war Folkmängden 872. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Morlanda, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Bohusland på ön Orust, består af 5 Församlingar: Morlanda, Moderförsamling, samt Mollesund, Fiskebäck, Gullholmen och Käringön, Kapells-Församlingar, och innehåller 63.5 Mantal. Marken är utmärkt bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. På skog är så mycket större brist, som af de förenämnde Mantal hwaraf Soknen består 55 äro aldeles skoglöse. Utsädet är omkring 700 tunnor säd, utom 4 til 500 tunnor potäter. Omkring 40 transjuderier och sillsalterier hawa tid efter annan härstädes bliwit anlagde, med ansenliga och kostsama åbyggnader, hwilka dock under sednare åren äro mästadels raserade. År 1805 war Folkmängden 4506, däraf 2571 hörde til Moderförsamlingen och 2085 til Kapells-Församlingarne. — Morlanda kyrka är belägen under 58 grad. 12 min. Polhöjd; 5.8 mil från Göteborg.

Morsta, en Herregård uti Garn Sokn i Upland, äger 28 tunnors utsäde, hö til 200 parlass, god skog, medelmåttig åbyggnad af trä, med en trägård.

Morstaberg, jämwäl Morsta kallad, en Herregård uti Wårdinge Sokn i Södermanland, äger i odaljord wäl endast 18 [ 489 ]tunnors årligt utsäde; men på den öfrigt odlade marken, utom trädet, hwilket i wiss circulation besås, utsås ej under, men ofta öwer 20 tunnor wårsäd, samt med igenläggning til gräs 2 à 3 tunnor höstsäd, så at utsädet per medium kan antagas til 35 tunnor. Höbolet, som fordom ej war swarande mot åkerjordens widd är nu ansenligt, och blir årligen genom allmän odling af all ängsmark, årligen ansenligt förökadt. Skog finnes ymnigt. Gården har wäl ännu icke någon betydlig eller prydlig mangårdsbyggnad, men desto märkwärdigare ladugårdsbyggnad, som för dess owanliga inrättningar til boskapens beqwäma utfordringar, gödselsamlingar, trösk- och ränsningsmachiner för spanmål, m. m. förtjänar all uppmärksamhet. En ansenlig och wacker trägård är nyligen anlagd. För öfrigt förtjänar denna egendom, som wid början af innewarande seculo war i största wanhäfd, och genom nuwarande ägare bliwit upbragt til owanlig odling, största afseende.

Mortorp, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och södra Möre Härad, består af 39.6 Mantal. Marken är på en mindre trakt jämn, men i det mästa mycket bärgaktig. Rådande jordmånen är sand, eller swag lermylla, och på få ställen finnes mulljord eller lera. Få hemman lida brist på skog, utan de fläste äga däraf tilräckeligt och ymnigt, äwen til afsalu. Utsädet är 480 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1993.

Morup, en Sokn och Regalt Pastorat i Halland och Faurås Härad, består af 51.5 Mantal. Marken är öweralt jämn, undantagande en liten bärgkulle på et ställe. Jordmånen är blandad af bättre och sämre slag, den mästa är sandig, i synnerhet åt sjösidan. Lera finnes icke, men wäl mulljord, til något afstånd från stranden. Skog finnes icke, utan därpå lider Soknen brist. Utsädet är: wete 36 tunnor, råg 532, korn 342, hafra 100, blandsäd 30, potäter 80. År 1805 war Folkmängden 1426. Kyrkan är belägen under 56 gr. 59 min. Polhöjd; 4 mil från Halmstad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Långås.

Mos, eller Moss, en Stad uti Kristiania Stift i Norge, är belägen wid Kristiania-fjorden på dess östra sida, 7 mil från Kristiania under 59 grad. 20 min. Polhöjd. Staden har tämeligen breda gator samt innehåller 196 Gårdstomter. Husen äro af trä, dock til en stor del ansenliga byggningar, hwaribland utmärka sig byggningarne til det här bredewid anlagda Järnwärket. År 1801 war Folkmängden 1408. Stadens näring beror förnämligast af handel och sjöfart. År 1795 ägde Stadens handelsmän 6 skepp. Af manufactur-anstalter finnes 1 klädesfabrik. Här är ock et Apotek. De betydligaste exportwarorne äro bräder, bjälkar och andra skogsprodukter, stångjärn, spik, manufactursmide och gjutgods. Mosse tulldistrikt gränsar til Fredriksstads tulldistrikt wid Krogstadbugten å ena sidan, och å den andra til Kisangbukten hwarest Sands tulldistrikt tilstöter. I denna sträckning ligga lastageplatserne Soon, Krogstad och Laurkullen. År 1792 inkommo til tullstället 264, til Soon 81 och til Krogstad 2, tilfamman 347 skepp. Samma år utlupo från Mos 173, från Soon 78, och från Krogstad 2. Tilsamman 253 skepp. År 1807 afbrände en sjettedel af Staden. Hamnen är god. Marknad hålles här de 3 första dagarne i Augusti månad.

Mos, et Järnwärk beläget tätt [ 490 ]utmed förenämnde Stad, wid den förbi rinnande ån, är et af de betydligaste i Norge, samt hålles i ypperligt stånd och drift. Wärket består af 2 masugnar, 1 canongjuteri, 1 stångjärnssmedja, 1 spiksmedja, och 1 manufactur-smedja. Bokhammaren, som krossar malmen har et windspel på sidan, hwarwid de med den bokade malmen fylde karen windas up i masugnarne, som i 10 månader om året hållas i beständig eld. Til masugnarne förbrukas årligen 3500 tunnor malm och omkring lika många läster kol, hwarje läst beräknad til 10 tunnor. Wärkets huwudbyggning är belägen i Staden. Den är upförd af tegelsten, 2 wåningar hög, ganska prydlig, hwarwid är anlagd en wacker trägård, med en lång allée. Wid slutet af denna allée, som wetter åt ån och watturännan som leder watnet til smedjorna, är en wacker inrättning med en lucka i watturännan; ty när den nedsättes i rännan utwältar watnet på sidan öwer åtskilliga trappor och danar äwen så många wattufall, det ena nedanför det andra, hwilket ger i alléen en wacker utsigt. Uti canon-gjuteriet gjutas jämwäl bomber, kulor, ugnar, grytor och annat gods. År 1791 tilwärkades wid detta Wärk 1422 skeppund stångjärn, 1079 skeppund gjutgods, 621 skeppund järnsmide såsom spadar, yxor, m. m. samt 20080 centner spik. Wid pass 300 människjor hawa wid detta Wärk deras uppehälle, hwaraf 150 äro wärkelige och beständige arbetare. Samma wattufall som driwer Wärket driwer jämwäl 20 sågwärk, alla af sedwanlig inrättning med 1 blad. Wärket äger inalles 120 gruwor, belägna wid Städerne Arendal och Skeen.

Moss, Fögderi innefattar 8 Pastorat: Borge, Tunöe, Råde, Onsöe, Hvalöer, Ryge, Våler och Håbel. Moss Häradshöfdingdöme består af 4 Pastorat: Håbel, Våler, Råde och Ryge.

Moshult, en Sätesgård i Småland.

Mosjö, eller Mosås, et Consistorielt Pastorat i Nerike och Örebro Härad, består af 2 Soknar: Mosjö, eller Mosås, Moderförsamling, och Täby, Annex, samt innehåller 43.8 Mantal. Utsädet är 700 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1162. — Mosjö Sokn innehåller 25.3 Mantal. Marken är nästan öweralt jämn och bärgfri. Rådande jordmånen är lera, swartmylla och sand. På skog är i allmänhet brist, utom et enda hemman Palmbohult, som har ung wacker ståndskog. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 719. Kyrkan är belägen under 59 gr. 12. min. Polhöjd; 1 mil från Örebro.

Mosköeström, på Holländska Kartor Malström kallad, en brusande hafsström mellan några öar uti Fögderiet Lofoden uti Nordlands Amt i Norge. Han har sin början mellan öarne Moskenäs och Mosköe, och slutar sig mellan öarne Väröe och Röst. Dessa jämte flera andra öar och holmar ligga uti en linea, och likasom en förmur innesluta en del af hawet på några mils omkrets, uti hwars midt förenämnde ö Mosköe ligger. Emedan nu hawet har, såsom bekant är, flod och ebb hwarje tolfte timme, nämligen flod eller hög sjö, efter 6 timmars förlopp och ebb eller lågt watn efter andra 6 timmar, så är det just wid en sådan hawets omwridning fram och tilbaka, som förenämnde framför liggande öar hindra hawets ordentliga lopp, som med sin wäldiga magt söker at tränga sig fram mellan öarne, hwilket förnämligast wid half flod och half ebb, förorsa[ 491 ]kar de häftigaste böljor och brusande, öwer en mils wäg ut i hawet, särdeles när watnet löper ut, och det på samma tid är wästlig storm i hawet, som står mot öarne och watnets utlopp, ty då driwas böljorna up mot skyarne och upwäcka det hiskeligaste brusande. Eljes är strömen 2 gånger om dagen stilla i trefjärdedels timmes tid, nämligen wid högsta flod och lägsta ebb, och då fara öarnes inbyggare däröwer på båtar. Strömen går icke i lika linje eller fart fram, som andra strömar, utan i spiralform; ty när hawets watn är half flod, så går strömen efter sydost; ju mera hawet brusar och swäller up, ju mera wänder sig strömen til söder, går så från söder til sydwäst, och från sydwäst til wäster. När hawet är i fullkomlig flod, så driwer strömen sig mot nordwäst, och ändteligen mot norden. När strömen upnått sin högsta grad af häftighet böra skeppen på bägge sidor därom hålla sig på 2 à 3 mils afstånd från dess brusande wågor, så framt de wilja undwika at bliwa dragne i strömen och förolyckas. Det händer ofta at när walfiskar komma strömen för nära, blir han dem för mägtig, så at de måste följa med och omkomma. När stora trän driwas ned i strömen upkomma de igen söndersargade och se ut som de woro ludne, hwaraf man slutar at det finnes skarpa klippor under watnet, som de driwas imellan. Denna ström är belägen under 67 gr. 40 min. Polhöjd.

Mossebo, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Tranemo Pastorat, och innehåller 15 Mantal. År 1805 war Folkmängden 519. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan.

Mossebo, en Sätesgård uti Kalmar Län i Småland.

Mostadmarken, et Järnwärk uti Strinde Pastorat uti södra Trondhiems Amt i Norge. År 1791 utfördes härifrån 336 skeppund stångjärn. Här gjutes jämwäl ugnar och annat tackjärnsgods. Malmen omkring Wärket är ringa och obetydlig, hwarför en stor del hitbringas från Smölen och Sundmör i Romsdals Amt.

Mostena, en Sätesgård uti Bälinge Sokn i Södermanland, består af 4 Mantal, äger 18 tunnors utsäde, äng til 100 lass hö, ringa skog, endalt hjelpeligt til wedbrand och stängsel, wacker mangårdsbyggning med en ansenlig trägård, prydd med många planteringar af wilda trän.

Moster, en ansenlig Ö i hawet, under Söndhords Fögderi uti södra Bergenhus Amt i Norge; utgör en Sokn, hwars kyrka är Moderkyrka uti Findås Pastorat. På denna ö landsteg Konung Olof Tryggeson, wid sin första ankomst til Norge år 997, och bygde på samma ställe en kyrka, om ännu står wid magt och anses wara den första kyrka som bliwit bygd i Norge. Wid ön är en god hamn kallad Moste-havn, och där bredewid et godt marmorbrott, som innnehåller 4 slags marmor af åtskilliga färger.

Motala, en Sokn i Östergötland och Aska Härad, är Annex til Winnersta Pastorat, samt innehåller 40 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig. Rådande jordmånen är sand och ör. Få ställen äga lera och swartmylla. De flästa hemman äga tilräckelig skog, undantagande de som ligga närmast Motala ström. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1883. Kyrkan är belägen under 58 gr. 33 min. Polhöjd; 3.4 mil från Linköping och 0.4 mil från Win[ 492 ]nersta kyrka. Betydliga Gårdar i Soknen äro Motala, Bromma, Linnäs, Carlshult, Bergsäter, Säter och Fridensborg. I Soknen finnas 3 knipphamrar: Kärrby, Backegården och Fall. Motala Sokn är 3 gånger så folkrik som Winnersta, och förtjänte at wara Moderförsamling, har ock warit det samma fordom. Det är i förslag at i denna Sokn anlägga en Stad, som skal sträcka sig från kyrkan til Motala Kongsgård.

Motala, jämwäl Bispmotala kallad, en Kongsladugård i förenämnde Sokn wid en wik af Wettern, består af 4 Mantal, äger 36 tunnors utsäde, höbol til 200 lass, 5 beteshagar, widlyftig skog och utmark, fiske i Wettern, tämeligen ansenlig mangårdsbyggnad. Til Gården höra 18 torp.

Motala Å. En Ström i Götaland, är näst efter Göta Alf den största i detta land. Hon har sit ursprung i Småland, utur en sjö liggande uti gränsen mellan Soknarne Bonstorp, Byarum och Månsarp. Från denna sjö flyter strömen först 3 mil, går sedermera genom sjön Wettern 10 mil, och faller wid Motala kyrka ur denna sjö, fullföljer widare sit lopp genom sjöarne Boren, Roxen och Glan 7 mil til Norrköping, där han faller uti Bråwiken. Dess längd är således 20 mil. Han har åtskilliga wattufall, hwaraf det uti Norrköping är det största. Mellan Wettern och Boren äro jämwäl starka forssar. Uti honom äro åtskilliga watnwärk anlagde, förnämligast wid utloppet utur Wettern, hwarest finnas flera mjölqwarnar, samt uti Norrköping. Uti honom äro sköna lax- och ålfisken, i synnerhet wid de förenämnde ställen.[Dj 5]

Mowiken, en Masugn uti Bjuråkers Sokn i Hälsingland, hörer til Strömbacka Järnwärk i samma Sokn.

Mularp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Åsleds Pastorat, samt innehåller 12.8 Mantal. Marken är sluttande från Warfsberget åt wäster. Jordmånen består til större delen af swartmylla. På skog är brist. Utsädet är 380 tunnor. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Källeberg.

Mulltorp, en Sätesgård uti Säter Sokn uti Wadsbo Härad i Wästergötland, består af 3 Mantal. Til denna Gård hörer Carls Alunwärk, hwilket består af 5 enkla pannor, af hwilka hwardera årligen tilwärkar 500 tunnor. Til kokningen nyttjas alunskifer. Detta Wärk äger förmånligt läge i afseende på watn, hwilket genom rännor af sig sjelft ledes til en wattu-behållning nära kokhuset.

Mulseryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Mo Härad, är Annex til Botnaryds Pastorat, samt består af 16.4 Mantal. Marken är i allmänhet ojämn, samt kringsluten af bärg och backar. Jordmånen består mästadelen af sand. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 320 tunnor. År 1810 war Folkmängden 544. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Roxberg och Stigeryd.

Multrå, en Sokn i Ångermanland, och södra Fögderiet, är Annex til Solefteå Pastorat, samt innehåller 16 Mantal. Soknen är belägen på ömse sidor om Ångermanälwen. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lermylla. Den steniga trakten som på wänstra sidan om älwen följer tätt wid inägorna tillåter ej widare upodlingar til åker och äng, men de [ 493 ]höger om älwen liggande hemman hawa tjänlige uptags-land på jämn mark. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 200 tunnor, största delen korn. Mulbetet är swagt och boskapsawelen ringa. År 1810 war Folkmängden 459. Kyrkan är belägen på wänstra sidan om älwen, 0.7 mil från Moderkyrkan.

Munga, (Wäster), et Skatte-Rusthåll uti Romfartuna Sokn i Wästmanland, består af 1 Mantal, äger några och 30 tunnors utsäde, god och tilräckelig äng, otilräckelig skog, tämeligen wacker åbyggnad af trä, med en wacker trägård, trösk-machin. Under Gården brukas Skatte-Rusthållet Öster-Munga, bestående af 0.5 Mantal.

Munkaljungby, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och norra Åsbo Härad, är förenad med Engelholms Pastorat, samt innehåller 19.5 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen i norra delen af Soknen är sandmylla och i den södra lermylla. Någon skog af ek, bok och andra löfträn finnes wäl, dock otilräckelig så wäl til husbehofs-bränsle, som til byggnadswirke, hwarföre i allmänhet til bränsle begagnas torf, som finnes tilräckeligt i norra trakten af Soknen, där marken för öfrigt består af kala ock med ljung bewuxna backar, mellan torfmossar och kärrmyror; södra trakten däremot är bördigare och jämnare. Utsädet är 800 tunnor af alla slags säd. År 1805 war Folkmängden 817. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Engelholm. Den enda Herregård i Soknen är Skillinge Sätesgård, under hwilken hela Soknen hörer, och som äger jus Patronatus, til denna Sokn, hwilken är Moderförsamling.

Munkarp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, är Annex til Hörs Pastorat, samt innehåller 11.7 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Jordmånen är grusig och stenbunden. På några ställen finnes hjelpeligt af ek, bok och annan löfskog. Utsädet är 13 à 14 tunnor på Mantalet. År 1805 war Folkmängden 477. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Ageröd.

Munkeberg, en Sätesgård uti Brewiks Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 9 à 10 tunnors rågutsäde om hösten och wårsäde i proportion, hjelpeligt höbol och skog, wacker åbyggnad af trä, med en ansenlig trägård.

Munkebo, et Rusthåll uti Korsberga Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger efter allmänna omdömet den bördigaste jordmånen i Soknen, öwer 20 tunnors utsäde, ganska ymnigt höbol, ansenlig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, med en god trägård.

Munkebo, en Gård uti Bardlingebo Sokn på Gottland, består af 1 Mantal, äger öwer 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, men brist på skog. Denna Gård har warit en tilhörighet til det ej långt härifrån belägna fordom existerande Roma kloster, och hwars namn ger tilkänna, at munkar här haft sina boningar, hwilkas nyligen uptagna och til byggningar anwände grundwalar wisa at et munkehus här warit, 36 alnar i längd och 18 i bredd, förutan flera flygelbyggningar. Men til Sagan hörer at en gångstig warit under jorden från detta Munkebo til klostret. Sanningen häraf lämnas därhän. — Wid Bardlingebo Sokn pag. 24 tillägges: At åkerjorden består dels af swartmylla, dels af lerblandad mylla och hård grålera, hwaraf den sednaste fordrar mycken uppassning, at den ej [ 494 ]för hastigt må borttorka och är swår at bruka.

Munkebye, en Gård uti Levanger Sokn uti norra Trondhiems Amt i Norge. Här bredewid har fordom stått et kloster med en kyrka, hwarefter ännu synas lämningar.

Munkefors, et Järnwärk uti Ransäter Sokn i Wärmeland, äger 1840 skeppund stångjärns smide.

Munktorp, en Sokn och Regalt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Snäfringe Härad, håller i widd 1.65 qv. mil, samt innefattar 161 Mantal. Marken är uti norra delen af Soknen ojämn och bärgaktig, men i södra delen jämnare och bördigare. Rådande jordmånen är lera och skogsmylla. Uti södra delen af Soknen lida de flästa hemman brist på skog; de som ligga uti medlersta delen hjelpeligt, ganska få uti norra delen ymnigt. Utsädet är något öwer 1600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2881. Kyrkan är belägen under 59 grad. 32 min. Polhöjd; 2.4 mil från Wästerås. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Stäholm, Dåwö, Hofgården, Gränby, Lisjö. Dessutom finnes här et Järnwärk kalladt Larsansjö.

Munstorp, en Gård uti Åsaka Sokn i Wästergötland, är Boställe åt Vice-Öwersten wid Skaraborgs Regimente, äger 35 tunnors utsäde, ymnigt, men magert höbol, widsträckt men uthuggen skog, laglikmätig men föga prydlig mangårdsbyggnad, liten men god trägård.

Munsö, en Ö uti Mälaren, hörande til Stockholms Län och Färentuna Härad, innefattar en Sokn, som är Annex til Ekerö Pastorat, håller i widd 0.28 qv. mil, samt består af 26.3 Mantal. Marken är omskiftande af dälder, kärr och kullar, af hwilka några äro tämeligen höga, men kunna föga komma under namn af bärg. Rådande jordmånen är af sand och lera i det närmaste lika. På skog är brist, åtminstone til byggnadswirke, dock finnes en betydlig och wacker skog, Malmskog kallad, inom Soknens omfång, men hörer under Gården Staf i Färentuna Sokn. Utsädet är 320 tunnor. År 1810 war Folkmängden 586. Kyrkan är belägen 1.7 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Bona, Husby och Norrby.

Munkholmen, en Fästning och fast kastell, anlagd på en klippa, som ligger framför hamnen och inloppet til Staden Trondhiem, midt i öpningen af Trondhiems-fjärden, en fjärdedels mil norrut från Staden, så at detta kastell betäcker så wäl hamnen, som Staden sjelf emot söder. Klippan kallades i äldsta tiderne Nidarholm, äwensom Staden Trondhiem som af Konung Olof Tryggeson blef anlagd, den tiden kallades Nideros. När Konung Knud den store i Danmark år 1028 besökte Staden Nideros, för at förklaras för Konung i Norge stiftade han på Nidarholm et Kloster Sankt Benedict til ära, hwilket således har warit et af de äldsta kloster i Norden, hwarwid stället blef et boställe för munkar, och dess namn i sednare tider förändradt från Nidarholm til Munkholm. Klostret undergick 4 gånger eldbrand, den sidsta år 1531, hwaraf det mycket skadades. Wid den kort tid därefter skedde Reformationen i Norge blef klostret aldeles förstört, munkarne kringspridde och klostrets gods lagt under Kronan. Från den tiden låg platsen öwer 100 år öde. Men när Staden Trondhiem, sedan han enligt Roskildska freden år 1658 bliwit öwerlemnad til Swerige, blef mot slutet af [ 495 ]samma år belägrad af de Norrske och då tagen tilbaka, blef Munkholmen under samma belägring befästad och en skans där anlagd. Därefter blef stället efter handen omdanadt til en ordentlig fästning. Fästningen ligger ganska beqwämt för at beskydda inloppet och hamnen wid Trondhiem, och därifrån kunna skepp som ärna sig til Staden ses på et afstånd af 2 mil. Intet skepp får löpa in i hamnen och fälla ankar, förrän Skepparen anmält sig hos Commendanten. På denna fästning har den namnkunnige Danska Riks-Canzleren Grewe Peder Griffenfeld setat innesluten såsom Statsfånge uti 18 år från 1680 til 1698, då honom för hans swaghets skull blef bewiljat at få wistas i Trondhiem, hwarest han dog år 1699.

Munkvold, en wälbygd, ganska ansenlig samt både i anseende til åker och äng wäl odlad Gård, half mil från Trondhiem, uti Strinde Pastorat uti södra Trondhiems Amt i Norge.

Murum, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, är Annex til Hällestads Pastorat, samt innehåller 16.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 264 tunnor. År 1805 war Folkmängden 501. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Muskö, en Ö uti Södermanlands skärgård i Östersjön, Stockholms Län och Sotholms Härad, utgör en Kapellsförsamling hörande til Wästerhaninge Pastorat. Dess storlek är 0.3 qvadr. mil. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad. Skog finnes tilräckeligt. Utsädet är 130 tunnor. År 1810 war Folkmängden 326. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Församlingen heta Ludwiksberg och Arbottna.

Myckleby, eller Mökleby, et Consistorielt Pastorat i Bohusland, på ön Orust, består af 3 Soknar: Myckleby, Moderförsamling, Långelanda och Torp, Annexer, samt innefattar 88 Mantal. Utsädet är 1150 tunnor. År 1805 war Folkmängden 3038. — Myckleby Sokn innehåller 40.2 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 500 tunnor utom 120 tunnor potäter. År 1805 war Folkmängden 1254. Kyrkan är belägen under 58 grad. 12 min. Polhöjd; 5.5 mil från Göteborg.

Mycklemåsa, en Sätesgård i Östergötland.

Myklebost, en stor Gård uti Sövde Sokn uti Romsdals Amt i Norge, har rikelig höwäxt och ansenlig skog, samt är en af de betydligaste Gårdar i Amtet.

Myra, en Sätesgård uti Synnerby Sokn i Wästergötland, äger 35 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, passabel mangårdsbyggnad af trä.

Myresjö, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Östra Härad, inbegriper 2 Soknar: Myresjö, Moderförsamling, och Lannaskede, Annex, samt består af 49 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1276. — Myresjö Sokn innehåller 31 Mantal. Marken är ojämn och stenbunden, samt på åtskilliga ställen mycket bärgig, äwen finnas här flera mossar, i synnerhet 2 stora. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla. År 1810 war Folkmängden 739. Kyrkan är belägen under 57 gr. 23 min. Polhöjd; 6.6 mil från Jönköping. Den betydligaste Gården i Soknen heter Bjädesjö.

Myrkärr, en Sätesgård i Södermanland.

[ 496 ]Myrö, en Sätesgård uti Ringkarby Sokn i Nerike, angenämt belägen wid Hjelmaren, består af 2 Mantal, i sambruk med tillydande Sätesgård Ulriksberg, om 2 Mantal, uti angränsande Långbro Sokn, äger 34 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, föga skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af sten, både i anseende til huwudbyggning och flyglar, med en wacker trägård.

Myssjö, en Sokn i Jämtland och södra Fögderiet, är Annex til Owikens Pastorat, samt innehåller 23.4 Mantal. Förnämsta näringsmedlet är boskapsskötsel. År 1810 war Folkmängden 684. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Målhammar, en berustad Sätesgård uti Björksta Sokn i Wästmanland, belägen wid Sagåns utlopp i Mälaren, i sambruk med lilla Kyringe, rå och rörs hemman, består af 9 Mantal, äger 45 tunnors utsäde, höbärgning i wanliga år 400 à 450 sommarlass, tilräckeligt mulbete, nödig skog til gårdsfång. Mangården består af 2 wackra stenhusbyggningar. Trägården är ansenlig. Gårdstomt, jordfruktsland och promenader innehålla 18 Geometriska tunnland. För denna Gård hållas 3 Grenadierer wid Lif-Regiments Brigaden.

Målandsås, en Sätesgård uti Agunnaryd Sokn i Småland.

Målnebo, en Sätesgård uti Wästerlöfsta Sokn i Upland och Wästerås Län, består af 1 Mantal. I anseende til ägorna är det wäl ej af mycken betydenhet, men har genom circulationsbruk af nuwarande ägare bliwit mycket förbättradt. Mangårdsbyggnaden af trä, är stor och ganska prydlig. — Målnebo Järnwärk är beläget på Gårdens ägor. Det består af masugn med en pipa, 2 stångjärnshärdar, samt 1 knipp- och 1 spikhammare, ingen annan åbyggnad är än för Bruksfolket.

Månsarp, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Tweta Härad, är Annex til Barnarps Pastorat, samt består af 14 Mantal. Marken är dels backig, dels jämn. Rådande jordmånen är sand och något swartmylla. Några hemman äga ymnig skog, andre hawa hjelpeligt däraf, eller lida brist därå. Utsädet är 200 tunnor, utom potäter. År 1810 war Folkmängden 542. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnas 3 masugnar: Norra och Södra Renstorp samt Norre masugn, 1 stångjärnshammare Norra Hammar, samt 1 manufactur-hammare Hulu Hammar kallad. Det namnkunniga järnmalmsbärget Taberg är ock beläget i denna Sokn.

Månseryd, en Sätesgård uti Bankeryd Sokn i Småland, består af 2.5 Mantal, äger 46 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog.

Månstad, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Länghems Pastorat, samt innehåller 16.7 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 240 tunnor. År 1805 war Folkmängden 430. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Slunswik.

Månstorp, en Gård uti Ingelsta Sokn uti Malmö Län i Skåne, har fordom warit Kongsgård, men är numera anslagen til Ryttmästare-boställe, samt består af 5.5 Mantal; men därmed är förbundet 1 Mantal Krono. Sädesjorden utgör 220 tunnland, eller något däröwer, hwaraf twåtredjedelar årligen besås. Höbolet ger 300 lass och däröwer. Mangårdsbyggnaden blef år 1812 nedriwen och wäntas [ 497 ]at någon ny skal upföras. Bostället äger wacker hasselskog tillika med en planterhage om 50 tunnlands widd, bestående af bok, alm och al, samt behöflig torfjord. Gården är för öfrigt märkwärdig för sin ålder. Han har fordom warit befäst och omiwen med höga wallar, af hwilka några i sin högd ännu äro qwar. Här finnas qwarleworna af et slott, som warit et ofantligt arbete. Det innesluter en Gårdstomt af ansenlig widd. Ännu finnas qwar flera kälrar och rum af hwilka några synas hawa warit fängelser. De starka murarne hawa til det mästa trotsat människjowåld; ty oaktadt man försökt nedbryta dem, hawa de, häldst på gaflarne, ännu sin fordna högd. Under Gården höra 16.5 Mantal Krono-arbetshemman och 21 torp.

Mårdaklef, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Kalfs Pastorat, samt innehåller 19.1 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordarten är sand. Skogen är hjelpelig. Utsädet är 690 tunnor. År 1805 war Folkmängden 623. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Mårdnäs, en Gård uti Segersta Sokn i Hälsingland, angenämt belägen på et näs wid sjön Bergwiken, är Boställe åt Öwersten wid Hälsinge Regimentet, äger 16 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, utwändigt lerslagen och rappad.

Mårlanda, en Sätesgård i Bohusland.[Dj 6]

Mårtanberg, et Kopparwärk uti Rättwik Sokn i Dalarne, 1.5 mil från kyrkan, har länge warit i lägerwall; dess ödelagde Gruwor hawa i sednare tider åter bliwit uptagne.

Måryd, en Sätesgård uti Beatebergs Sokn i Wästergötland, äger hjelpeligt höbol och skog, passabel mangårdsbyggnad af trä, med en liten trägård. Utsädet kan icke upgiwas, af orsak, at ägaren wägrat därom meddela uplysning.[Dj 7]

Måsaröd, en Herregård uti Ousby Sokn uti Göinge Fögderi i Skåne, består af 1 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, höbol om 140 à 150 lass, betydlig skog och utmark, wacker mangårdsbyggning af 2 wåningar, jämte 2 flygelbyggningar af trä, ladugårdsbyggnad af sten.

Måsberga, en Herregård uti Högsrum Sokn på Öland, äger 40 tunnland öpen jord, swagt höbol bestående endast af starr och mafoder, hjelpelig skog af ek, björk och gran til bränsle, wacker åbyggnad, 3 torp. Rådande jordmånen på denna Gård är örjord, och på sina ställen jetterblandad lera. I öfrigt är Gården omgiwen af kalkberg, som äwen inom ägorna finnas i öpen dager.

Måsebo, en Sätesgård uti Möltorp Sokn i Wästergötland, består i sambruk med Nygård af 2 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, och skog, gammal men förswarlig mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Måstena, en Sätesgård i Södermanland.

Måsöe, en Ö uti hawet uti Finmarkens Amt i Norge, utgör en Sokn och Pastorat. År 1801 war Folkmängden 454.

Mäl, en Sokn, är Annex til Tinds Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.

Mäland, en Sokn, är Annex til Hammers Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Mälaren, en Sjö uti Regionen Swealand, belägen mellan Landskapen Upland, Södermanland och Wästmanland, är en [ 498 ]af de största i Riket. Han håller i längd 12 mil, i största bredd 4 och i widd 18 qv. mil, täflar således med Wettern i storlek. Uti denna widd äro inbegripne alla i honom befintliga öar, men när dessa afdragas, håller han uti watn 12 qv. mil, och har i följe däraf mycket mindre wattuyta än Wettern. Wid jämnt watn ligger han endast 3 fot högre än Östersjön. Föga någon sjö på jorden är så upfyld af öar och holmar som denna. Större och smärre skattas de til et antal af 1260. De största af dessa öar äro: Färingsön, Selaön, Helgarön, Fogdön och Wansön, hwilka äro sammanwuxne til en ö, Aspön och Tosterön hwilka ock äro sammanwuxne, Ekerön och Munsön jämwäl sammanwuxne, Adalsön, Lowön, Arnön, Oknön, Ängsön och Ridön. Dessa öar hålla tilsamman i widd 4.2 qvadr. mil. Alla de öfriga öar och holmar i denna sjö hålla wid pass 1.8 qv. mil i widd; inalles 6 qvadr. mil. I anseende därtil at denna sjö är så upfyld af öar och sträcker sig i många bugter formerar han ock många Fjärdar, hwaraf de ansenligaste äro Brofjärden, Björkfjärden, Prästfjärden, Grönsöfjärden, Granfjärden, Wästeråsfjärden, Blacken, och Galten, ehuru den sidsta med fog kan anses såsom särskild sjö, emedan han genom et strömdrag faller uti Mälaren. Någre Geografer sträcka Mälaren ända til Flötsund, inbegripande därunder sjöarne Skarwen med sin wik, Sigtunafjärden, samt Ekolen med sina wikar, Skofjärden, Låftawiken och Gåran; men på hwardera sidan om Stäkesön som ligger uti farwatnet til Upsala finnas sund, genom hwilka äro starka strömdrag utur Skarwen til Mälarens watn, således äro både Skarwen och Ekolen särskildta sjöar. Uti Mälaren flyta många större och smärre åar, af hwilka de ansenligaste äro: Fyrisån, Sagån, Kolbäcksån, Arbogaån och Hjelmareån. Han har sit utlopp i en wik af Östersjön genom Norr och Söder Ström i Stockholm. Dess watn har mycket utfallit, emot den högd han tilförene haft. Han är mycket fiskrik. Bland dess många fiskeslag här wankas anföras endast följande: Gädda, abborre, gös, asp, mal, sik, wimba, lake, tånglake, saren och björkna, hwilka bägge sidsta äro arter af slägtet Cyprinus. Stränderne omkring honom äro prydde med Städer, Slott, Kyrkor, Gods och Gårdar. Städerne äro Enköping, Wästerås, Köping, Arboga, Strängnäs, Torshälla och Mariefred. Upsala, och Strömsholm, nyttja jämwäl dess farwatn wid pass 20 mil.[Dj 8] Slott och stora Sätesgårdar med stenhus finnas på öarne, utom några och 50 Sätesgårdar, med trähus bebygda; men på fasta landet rundt omkring, wid Mälarens stränder, kunna räknas mellan 20 och 30 slott och stenhus, samt öwer 100 Sätesgårdar upbygde af trä; så at hela summan af Slott, Kongsgårdar och Sätesgårdar som wid dess farwatn äro belägne öwerstiger 200.

Mälby, en Sätesgård uti Kulla Sokn uti Wärmdö Skeppslag i Upland, består af 6.5 Mantal, äger 36 tunnors utsäde, god äng, hjelpelig skog, åbyggnad af trä.

Mälby, en berustad Sätesgård uti Tullinge Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde, swagt höbol, nödig skog til wedbrand och gärdslefång, obetydlig och förfallen mangårdsbyggnad af trä.

Mälby, en Sätesgård uti Giresta Sokn i Upland, äger 25 tunnors utsäde i bördig jordmån, 100 lass hö, något skog, gammal åbyggnad.

[ 499 ]Mälby, en berustad Sätesgård uti Helgesta Sokn i Södermanland, består af 2 Mantal, har godt höbol, knapp skog, wacker åbyggnad, med en trägård.

Mälby, en Sätesgård uti Frustuna Sokn i Södermanland, angenämt belägen wid en wik af sjön Sillen, består af 1 Mantal, äger ensam endast 11 tunnors utsäde, men brukas nu tilsamman med hemmanet Bölja. Höbolet är medelmåttigt, men skog finnes tilräckeligt. Åbyggnaden af trä, bestående af en huwudbyggning 2 wåningar hög, med 2 flygelbyggningar, är wacker. Därjämte en trägård. Där finnes en park i Engelsk stil, uti hwilken på en slät plan omgiwen af höga trän är upbygt et tempel til hwilket modellen skal wara tagen af Thesei tempel i Athen. Denna byggnad är förträffelig. Portiken wilar på 21 colonner, af hvilka hwar och en wid basis håller 3.5 fot i diameter. Byggnaden är 22 famnar lång. 2 dörrar, hwilka utgöra nästan hela södra gaweln ersätta bristen af fönster. Där förwaras en stor mängd Statuer och Buster af Gips. Utom denna byggnad finnes i parken Herculis colossala Statu, och en uti en hög klippa af naturen tildanad Grotta. Här wilar äwen denna parkens anläggare Presidenten G. v. Carleson.

Mälby, en Gård uti Färnebo Sokn i Wästmanland, är boställe åt Häradshöfdingen i orten, äger nära 30 tunnors utsäde, godt bete i hagarne och tilräckeligt foder för nödig boskap. Skogen är widsträckt. Mangårdsbyggningen är förfallen. Stor kryddgård finnes wäl, men fruktträn triwas icke där, i anseende til dess sumpiga läge.

Mälby, en Sätesgård uti Hubbo Sokn i Wästmanland, äger 46 tunnors utsäde, prydlig åbyggnad.

Mälby, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Albo Härad, består af 2 Soknar: Mälby, Moderförsamling, och Witaby, Annex, samt innehåller 27.2 Mantal. Utsädet är 1070 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1983. — Mälby Sokn består af 12.2 Mantal. Marken är på de flästa ställen bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Öpna jorden är 534 tunnor, hwaraf twåtredjedelar årligen besås. År 1805 war Folkmängden 1052. Kyrkan är belägen under 55 gr. 40 min. Polhöjd; 3.6 mil från Kristianstad.

Mälby, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, består af 2 Soknar: Mälby, Moderförsamling, och Tjörnarp, Annex, samt innehåller 51.6 Mantal. Årswäxten i detta Pastorat är i anseende til den swaga jordmånen så ringa, at Almogen alla år, i mer eller mindre mån nödgas köpa en betydlig del til brödfödan. År 1805 war Folkmängden 1528. — Mälby Sokn består af 31.6 Mantal. Marken är i de fläste byar, ojämn, bärgaktig och stenbunden. Jordmånen är merendels sandaktig; här och där finnes swartmylla samt någon sämre lerart. Några byar hawa tämeligen god tilgång på skog af bok och andra slags löfträn, andre endast hjelpeligt. År 1805 war Folkmängden 1055. Kyrkan är belägen under 55 gr. 3 min. Polhöjd; 2.5 mil från Kristianstad.

Mällby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Råda Pastorat, samt består af 16.4 Mantal. Marken är til största delen jämn, men någon del däraf är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes [ 500 ]hjelpeligt. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 475. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Ro, Rangtorp och Arvedstorp.

Mällby, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Bjäre Härad, hwilket det helt och hållet innefattar, består af 4 Soknar: Mällby, Moderförsamling, samt Magra, Erska, Lagmansered, Annexer, och innehåller 82 Mantal. År 1805 war Folkmängden 3566. — Mällby Sokn består af 33.4 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1525. Kyrkan är belägen under 58 gr. 8 min. Polhöjd; 3 mil från Wänersborg.

Mälltorp, en Sätesgård uti Howa Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, i sambruk med Noltorp, rå och rör, 0.5 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skogstilgång, gammal mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Mällösa, (Stora), en Kronogård, uti Wallentuna Sokn i Upland, är Boställe åt Secund-Majoren wid Curasier-Corpsen af Lifregiments-Brigaden, består af 1 Mantal, äger 27 tunnors utsäde, höbol til 200 parlass, ingen skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en tämeligen betydlig trägård,

Mällösa, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Willåtinge Härad, består af 2 Soknar: Mällösa, Moderförsamling, och Flen, Annex, håller i widd 1.5 qv. mil, samt innefattar 54 Mantal. Marken är ojämn och stenbunden, samt innehåller flera större och smärre sjöar. År 1810 war Folkmängden 2387. — Mällösa Sokn håller i widd 1.07 qvadrat mil, samt består af 31 Mantal. Hon utgör til större delen en Dalsträckning omkring en å, som flyter i sjön Bågen. År 1810 war Folkmängden 1548. Kyrkan är belägen under 59 gr. 9 min. Polhöjd; 4.5 mil från Nyköping.

Mällösa, et Regalt Pastorat i Nerike, består af 2 Soknar: Mällösa, Moderförsamling, belägen i Askers Härad, samt Norrbyås, Annex, liggande i Skyllersta Härad, håller i widd 1.2 qvadrat mil, och innefattar 143 Mantal. År 1810 war Folkmängden 3361. — Mällösa Sokn består af 119.5 Mantal. Marken är jämn och slät, samt aldeles skoglös, utom den trakten som ligger wid sjön Hjelmaren, som är bärgig och har någon skog. Rådande jordmånen på slätten är lera. De fläste hemman äro högst inskränkte til utrymmet och skoglösa, samt utan nödig betesmark. Utsädet kan i allmänhet icke tagas öwer 6 à 8 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 2747. Kyrkan är belägen under 59 gr. 13 min. Polhöjd; 2 mil från Örebro. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Göksholm, Åkersberg, Hjelmarsnäs, Munkwrak.

Mälsåker, en Sätesgård uti Ytterselö Sokn i Södermanland wid Mälaren, äger 25 tunnors utsäde, däremot swarande hjelpelig äng, skog til husbehof, prydlig mangårdsbyggnad af sten, med en fri och wacker utsigt åt sjön, omgiwen af en wäl städad trägård, samt en af naturen wacker och genom konst förskönad park i Engelsk stil.

Mälum, en Sokn, är Annex til Solums Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.

Mälum, en Gård uti Fåbergs Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge, är en af de bästa Gårdar i Pastoratet.

Mängsholm, en Kronogård uti Siene Sokn i Wästergötland, är Capitens-Boställe wid Wästgöta Regimente och Elfs[ 501 ]borgs Compagnie, består af 1 Mantal, äger något öwer 20 tunnors utsäde, höbol til 3- à 400 stackar, åbyggnad af trä, enligt lag. Skog finnes ej, allenast någon löfskog i gärdet.

Märe, en Sokn, är Moderförsamling uti Spareboe Pastorat uti Inderöens Fögderi uti norra Trondhiems Amt i Norge. Kyrkan står på et ställe hwarest förmodas at hawa stått et af gamla Norrska Historien namnkunnigt och stort afgudatempel, tillika med dess ansenliga byggnader för templets präster och betjäning, samt för dem som i stor mängd strömmade til stället för at biwista högtidligheterna. Detta tempel med däruti warande afgudabilder, blef wid Kristendomens införande ödelagt af Konung Olof Tryggesson; som berättas hawa skett på sådant sätt, at sedan Konungen war kommen til Märe, lät han ditbjuda alla dem som i synnerhet woro tilgifne afguderi och trolldom, gemenligen Seidemänd kallade; och när Konungen förnam, at de ej stodo til at få omwände, samlade han dem tilsamman i templet, och lät dem där, 80 personer af bägge könen, upbrännas, tillika med afgudabilderne.

Märsta, en Gästgiwaregård vid wägen mellan Stockholm och Upsala, ligger 3.75 mil från Stockholm, och 3.25 mil från Upsala.

Mässewik, en Sätesgård uti Ed Sokn i Wermeland. På dess ägor är anlagd en Glasfabrik, kallad Liljedal.

Mästerby, en Sokn på Gottland i södra Fögderiet, är Annex til Sanda Pastorat, och består af 13.4 Mantal. Marken är til det mästa jämn. Jordmånen består til en stor del af sandjord, men wäl så mycken god mylla, med ömsom sand- och lerbotn. Några hemman hawa til det mästa grund lera på flushäll, det wil säga et mer eller mindre tjockt lager af lösa och från hwarannan skiljde kalkhällar, som ligga några få tum under jordytan, och göra at den snart uttorkas. Utsädet är 240 tunnor. År 1810 war Folkmängden 320. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Möckelhult, en Sätesgård i Småland.

Möckleby, (Norra) en Sokn och Consistorielt Pastorat på Öland i södra Fögderiet, består af 30.4 Mantal. Marken är jämn och icke bärgaktig, men likwäl mycket stenbunden och har flisbotn. Jordmånen är af olika art: swartmylla, sand och lera, men sanden är rådande. Soknen har slätt ingen skog, utan lider därå swår brist, och måste med dryg kostnad förskaffa sig så wäl all behöflig wedbrand, som byggnads-materialier af trä från Småland. Utsädet är 1500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 752.

Möckleby, (Södra) en Sokn på Öland och södra Fögderiet, är Annex til Smedby Pastorat, samt består af 15.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 698. Marken är nästan af enahanda beskaffenhet som i Smedby, endast med den åtskilnad, at Alunskiferbärget, som så småningom höjer sig mot söder, och gör åkrarne alt magrare, omsider wid Möckleby kyrka stiger aldeles up i dagen, och har där giwit anledning til anläggande af 2 Alunwärk. Det ena anlagt år 1723 bryter här endast sin skifer, hwilken sedan sjöledes transporteras och afwärkas wid Lowers Alunwärk beläget uti Hagby Sokn uti södra Möre Härad i Småland. Alungruwan är wid pass 1 bösseskott i diameter, och 4 à 5 famnar djup, gående in i landtborgen på dess wästra sida, såsom en halfcirkel, [ 502 ]har en lättbruten malm, emedan den fördelar sig medelst springor och twärspringor. Af den alunskifer, som smulas sönder, och ej så lätt kan öwerföras, brännes här kalk. — Det andra eller Ölands Alunwärk anlades år 1804. Det har privilegium på 20 pannor, hwaraf 16 pannor woro i full gång år 1813. Årliga tilwärkningen utgör nu 14- à 1500 tunnor, men stiger wid Wärkets fullkomnande til 2000. Til eldning under pannorne wid kokningen nyttjas icke wed, utan endast skiferstenen. Huwudbyggningen af trä, 2 wåningar hög, är prydlig och öwerklädd med kalkbruk, så at han wisar sig såsom stenhus. De öfrige byggningarne såsom sädes-magasin, mält- och brygghus, bodar, stall, loge m. m. äro alla af sten med brutna tegeltak. Hela åbyggnaden är med lika stor kostnad och smak anlagd på högsta och yttersta kanten af Alunskiferbärget, hwarifrån man öwer Kalmarsund njuter den täckaste utsigt. Nedanföre mellan bärgsfoten och sjöstranden, är sjelwa Alunwärket så anlagt, at det ifrån fenstren i byggningen kan öwerögnas, och äro alla därtil hörande byggnader af sten i den förträffeligaste symmetrie upförde. Til Bruksfolkets logerande äro dessutom upförda 5 stycken 2 wånings byggningar, samt 3 stycken mindre. År 1813 steg antalet af Bruksbetjäningen och Arbetarne med deras hustrur och barn til omkring 300. Åt sjösidan ter sig detta Wärk såsom en liten Stad eller Köping. För öfrigt är det anlagdt på Krono-Allmänningen och har ingen för odling sig tilslagen jord.

Mögster, en Sokn, är Annex til Sunds Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Möking, en Sokn, är Annex til Lindås Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Mökland, en Sokn, är Annex til Omblie Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge.

Möklinta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Öwertjurbo Härad, håller i widd 2.5 qvadrat mil, samt innefattar 62 Mantal. Marken är mera jämnländ än bärgaktig, stora kärr och mossar, som nu äro odugliga finnas i myckenhet. Med utgräfningar kunde de flästa göras fruktbara. Ängarna äro merendels wåta och sumpiga samt giwa et ringa och kraftlöst foder. Med dikning och odling kunde många göras bördige. Sjön Hallaren, som Sala Bärgslag updämt gör ej liten skada inom Soknen, icke blott på de ägor, som därigenom bliwit satta under watn, utan ock på tilgränsande, som ej genom dikning kunna göras fria från syra, och därföre aldrig kunna odlas och förbättras. Rådande jordmånen är lera, med mer eller mindre swartmylla blandad. På et eller annat ställe är sandjord. Genom hela Soknen går ifrån norr til söder en stor sand- eller grusås, på hwilken landswägen genom Soknen nära 2 mil är anlagd. Stora och ymniga skogar finnas. Några byar hawa dock ålitat den så mycket at såg- och byggnads-timmer börjar tryta. Utsädet af wete, råg, korn, blandsäd, ärter och hafra stiger til 515 tunnor. Detta utsäde kunde mycket förökas om jordbruket blewe Almogens huwudsak. Wid pass 100 tunnor potäter utsås. År 1810 war Folkmängden 1643. Kyrkan är belägen under 60 gr. 5 min. Polhöjd; 5.2 mil från Wästerås efter landswägen. Den betydligaste Gården i Soknen heter Öfra Bennbäck.

Möllarp, en Sätesgård uti [ 503 ]Kågeröd Sokn i Skåne, består af 1.6 Mantal, äger betydligt utsäde och höbärgning, godt mulbete, tilräckelig skog. Mangården och ladugården äro sammanbygde och bestå af 4 stora korswärksbyggningar i fyrkant. Wid Gården är 1 sågwärk och därunder lyda 2 Mantal Frälsehemman och 5 torp.

Mölle, et Fiskeläge uti Brunnby Sokn i Skåne, wid Kattegat på wästra sidan om Kullen har 42 hus. Inbyggarne idka betydligt fiske af sill, torsk, koljor och annan slags fisk.

Mölleberga, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Bara Härad, är Annex til Bara Pastorat, samt innehåller 8.7 Mantal. Marken är ojämn men bördig. Jordmånen är lermylla, på några få ställen är den sandaktig. Utsädet är 415 tunnor. På skog är stor brist. År 1805 war Folkmängden 261. Kyrkan är belägen 0.25 mil. från Moderkyrkan.

Möllenhof, en Gård uti Egers Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge, hwarest et såpsjuderi och en oljeqwarn äro anlagde.

Möllentorp, en Sätesgård i Wästmanland.

Mölleröd, en Sätesgård uti Finja Sokn i Skåne, wackert belägen wid Finja-sjön, består af 2.8 Mantal, äger ansenligt utsäde, tilräckeligt höbol, skog af ek, bok och björk til husbehof, mjölqwarn, fiske i sjön. Under Gården lyda 12 torp.

Mölnaberg, en Sätesgård i Småland.

Mölnarp, en berustad Sätesgård uti Tofteryd Sokn i Småland, äger öwer 20 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog, obetydlig mangårdsbyggning med en liten trägård, sågwärk, mjölqwarn, fiske, 3 torp.

Mölnbacka, et Järnwärk uti nedra Ullerud Sokn i Wärmeland, äger 1392 skeppund stångjärns- och 400 skeppund ämnessmide för 4 härdar, skär- och wallswärk med slip- och swarfmachin, 1 knipp- och 5 spikhamrar, mjölqwarn med 5 par stenar och 1 siktqwarn, jämte et tegelbruk som driwes med watn; dessutom rättighet at öka wärket med 1 knipp- och 1 spikhammare.

Mölnebo, et Qwarnwärk uti Wårdinge Sokn i Södermanland, har 2 qwarnhus, det ena af sten, med 4 par stenar, 1 par Renska, 1 par stålqwarns och 2 par torrmälds-stenar; Dessutom en Holländsk perlgryns-qwarn, jämte et ränswärk, en hissmachin, en Engelsk borrstsikt m. m. I det andra eller trähuset finnes 1 par stålqwarns-stenar, och jämwal en perlgryns-qwarn. De perlegryn som här malas äro för sit wackra utseende och sin godhet icke allenast här å orten, utan äwen på andra ställen mycket begärlige. Bredewid det sidstnämnde qwarnhuset äro en potätesqwarn och en klädesstamp anlagde, hwilken sednare begagnas af flere nästgränsande Småstäders Färgare. Til detta qwarnwärk hörer et hemman om 0.75 Mantal, hwars åbyggnad består af en liten huwudbyggning om 2 wåningar, med 2 flygelbyggningar för folket, jämte en wäl anlagd köksträgård. Gården har knappt höbol, men hjelpelig skog.

Mölnetorp, en Herregård uti Säby Sokn i Wästmanland, i sambruk med Ribbholmen, äger 20 tunnors utsäde, swagt höbol, ringa eller nästan ingen skog, tämeligen prydlig mangårdsbyggnad af trä, gammal, men kalkslagen och rappad.

Mölnetorp, en Sätesgård uti Önum Sokn i Wästergötland, äger 30 tunnors utsäde, [ 504 ]någorlunda godt höbol, något barr- och löfskog, föga betydlig mangårdsbyggnad.

Möltorp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, wid Wettern och dess wik Bottensjön, är Annex til Ransbergs Pastorat, samt innehåller 22.3 Mantal. Marken är dels stenbunden och backig dels jämn. Rådande jordmånen är sand och sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är mellan 500 och 550 tunnor. År 1810 war Folkmängden 985. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Kråkeholm, Gälsebo och Måsebo.

Möne, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är Annex til Hällestads Pastorat, samt består af 14.8 Mantal. Marken är bärgaktig och stenbunden. Rådande jordmånen är sandmylla. På skog är brist. Utsädet är 246 tunnor. År 1805 war Folkmängden 391. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Mönsterås, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Stranda Härad, består af 69.2 Mantal. Marken är i allmänhet stenbunden och swårbrukad. En del af Soknen har tilräckelig skog, men större delen lider brist därå. Den delen af Soknen som är belägen längs utmed sjökusten har förmånligt fiske. År 1810 war Folkmängden 2805. Kyrkan är belägen under 57 gr. 4 min. Polhöjd; 4.5 mil från Kalmar. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Kronobäck, Kråkerum, Mölsta, Ämm och Bo. Här är ock en Pappersfabrik kallad Skrufhult. Bredewid Kronobäck finnes lämningar efter et munkekloster.

Mönsterås, en Köping, med en hamn och lastageplats, i förenämnde Sokn, bebos af några handelsmän, handtwärkare, sjömän och arbetsfolk, sorterar under Kalmar, idkar handel med skogsprodukter. Marknad hålles här den 1 September.

Mörarp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, är Annex til Kropps Pastorat, samt innehåller 16.6 Mantal. Marken är blandad med högder och slätter. Jordmånen består af ler- och sandmylla. Utsädet är 480 tunnor. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Rosenlund.

Mörby, en Herregård uti Danderyd Sokn i Upland, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, wacker åbyggnad af trä, med en trägård.

Mörby, en Sätesgård uti Fasterna Sokn i Upland, wid sjön Skewiken, består af 2 Mantal. Odalåkern är 25 tunnland. Höbolet ger 250 à 300 lass. Godt fiskewatn är i sjön. Gården saknar Sätes-åbyggnad, men har en stor och prydlig trägård. Bredewid Gården synas lämningar efter et slott, som blef anlagt år 1569. Det har haft et behagligt läge på en bärgsudde wid Skewiken; af detta äro endast et torn och en gawel qwar.

Mörbylund, en Sätesgård i Småland.

Mörbylånga, en Sokn på Öland uti södra Fögderiet, är Annex til Resmo Pastorat, samt består af 20.7 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet är lika med den i Resmo, och finnes beskriwen wid denna Artikel. År 1810 war Folkmängden 503. Uti Soknen synas lämningar efter et fäste kalladt Mörby skans.

Möre, (Norra) et Härad i Småland och Kalmar Län, innefattar 1 Stad, Kalmar, samt 8 Soknar: Kalmar, Döderby, Kläckeberga, Ryssby, Förlösa, Kristwalla, Åby, Bäckebo.

[ 505 ]Möre, (Södra) et Härad och Fögderi i förenämnde Landskap och Län, innehåller 11 Soknar: Ljungby, Hösmo, Mortorp, Arby, Hagby, Halltorp, Woxtorp, Söderåkra, Torsås, Wissefjärda, Madesjö.

Mörhult, en Sätesgård i Småland.

Mörkö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Hölebo Härad, består af en ansenlig ö uti en fjärd, som sträcker sig från hawet til Södertelje, håller i widd 0.42 qv. mil och innefattar 37.3 Mantal. Marken är ojämn, mycket bärgaktig, med inskränkta slättrymder. Rådande jordmånen är hårdbrukad lera, hwarwid likwäl giwas undantag af några få ställen, där jordmånen är sandblandad. Skogstilgângen är swag. Utsädet är 440 tunnor, wete, råg, korn, blandsäd, hafra och ärter sammanräknade. År 1810 war Folkmängden 951. Kyrkan är belägen under 59 grad. 1 min. Polhöjd; 4.3 mil från Nyköping. Den betydligaste Gården i Soknen heter Hörningsholm.

Mörlunda, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Aspebolands Härad, består af 2 Soknar: Mörlunda, Moderförsamling, och Tweta, Annex, samt innehåller 64 Mantal. Pastoratet utgör en Dalsträckning omkring Ämån. På ömse sidor om denna Å är marken jämn, bestående af åker, äng, mossar och kärr. Detta Land sättes som oftast under watn om wårtiden, då ån flödar och gör utskärningar. Rådande jordmånen är där sandmärgel. Den öfriga delen af Pastoratet är bärgaktig. Rådande jordmånen är där sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 840 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3376. — Mörlunda sokn innehåller 48.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2264. Den betydligaste Gården i Soknen heter Rynningsnäs.

Mörnersberg, et finbladigt Sågwärk uti Nor Sokn i Wärmeland.

Mörrum, et Regalt Pastorat i Bleking och Listers Härad, wid Östersjön, består af 2 Soknar: Mörrum, Moderförsamling, och Elleholm, Annex, samt innehåller 51 Mantal. Genom Pastoratet flyter en ansenlig å, kallad efter Soknen Mörrums å, här ut i hawet, och i densamma fångas lax. Denna å är en af de största i Götaland. Hon har sit ursprung uti Wästra Härad i Småland, och är 12 mil lång. År 1805 war Folkmängden 2974. — Mörrum Sokn består af 44 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1751. Kyrkan är belägen under 56 grad. 12 min. Polhöjd; 5 mil från Carlskrona.

Mörtefors, et Kopparwärk uti Hjortheds Sokn i Småland, på gränsen til Misterhult Sokn, har bestått af en hytta, med gårmakeri och kopparhammare. Malmen hämtades från Solstads gruwor i Misterhult. Tilwärkningen har emot slutet af förflutna seculo warit omkring 100 skeppund årligen. Wärket är numera nedlagt.

Mörsil, en Sokn i Jämtland och norra Fögderiet, är Annex til Undersåkers Pastorat, samt består af 5.5 Mantal. Här finnes starkare kornjord, samt bättre lin- och hampsäde än i Undersåker. Förnämsta näringsmedlet är boskapsskötsel. År 1810 war Folkmängden 280. Kyrkan är belägen 1.5 mil från Moderkyrkan. Den märkeligaste orten i Soknen är Sembla, et Manufactur-wärk med gårmakeri och kopparhammare, hwarest Åreskute gruwas koppar gåras och utsmides.

Mösjöås, en Sätesgård uti Asa Sokn i Småland, består af 1 Mantal.

[ 506 ]Mösseberg, et tämeligen högt Bärg i Wästergötland uti trakten af Falköping, består af samma slags jordwarf som Kinnekulle.


Djurbergs rättelser och tillägg:
  1. Fästningswallarne omkring sjelwa Staden äro raserade och grawarne igenfyllde, undantagande mot Sjösidan, där wallarne kring bastionerne wäl äro demolerade; men de raka wallarne mellan dem, eller Courtinerne äro bibehållne för at tjäna til Strand-Batterier, och fästningsgrawen är på denna sidan jämwäl bibehållen, för at begagnas såsom en inre hamn, wilken medelst en, med slussportar försedd canal, har communication med den egenteliga hamnen. De planerade bastionerne äro ämnade til lastage-platser. De genom fästningsraseringen upkomna nya tomter äro planerade och rengjorde, samt indelade til gator och qwarter, hwilka til någon del jämwäl äro bebyggde. Längs efter den nya canalen, som omgiwer Staden på östra och södra sidorna är anlagd en promenad, af 12 famnars bredd, som på ömse sidor kommer at planteras med trän, men denna plantering är ännu icke wärkställd. Wallar och grawar omkring den egenteliga fästningen eller Citadellet komma at bibehållas. Staden har ännu ständig Garnison, bestående utaf en Bataillon af Konungens eget wärwade Infanteri Regemente, 2 Escadroner utaf et annat wärwadt Hussar-Regemente, samt en liten Commendering af Wendes Artilleri-Regemente. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1069]
  2. Denna Gård anföres såsom liggande uti Sandsjö Sokn i Wästergötland. Han ligger uti Owa Sokn. I Wästergötland finnes ingen Sokn, som kallas Sandsjö. [Rättelser, s. 1092]
  3. Skogsförrådet i denna Sokn är tilräckeligt, i synnerhet har en Hemmansdel, med namn Stäringetorp, ansenlig skog, hwadan den uti hela Orten bär namn af stora skog. Den betydligaste Gården heter Skyrup. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1069]
  4. Gården består af 3 Mantal, däraf 2 Mantal rusthåll och 1 Mantal kronoskatte. Utsädet är i odal jord 60 tunnor, däraf höstsäde 22 tunnor och 38 tunnor wårsäde. Upodlingarne utgöra 50 Geometriska tunnland. Höbärgningen stiger til 400 lass à 30 lispund hö på lasset. Åbyggnaden af trä 2 wåningar hög, ehuru något gammal, är prydlig. Trägården är wacker samt försedd med många fruktträn. Ladugårdsbyggnaden är ansenlig, och wäl inredd, försedd med stenpelare, samt med trummor och watnpumpar i huset. Skogen är hjelpelig, så wäl til stängsel som bränsle, äwenwäl finnes timmer. På Gården winterfödas 7 hästar, 90 nöt, 60 får. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1070]
  5. Denna Ströms ursprung fordrar någon närmare förklaring. Det är nämndt, at Strömen tager sin uprinnelse ifrån en Sjö i Småland, flyter 3 mil innan han faller i Wettern och går sedermera genom Wettern 10 mil, tilsamman 13, och wid Motala Kyrka faller utur Wettern. Den största Strömen som lämnar sit watn åt Wettern kommer från Wästergötland. Den har sit ursprung uti Finnerödja Sokn, flyter genom Sjöarne Unden och Wiken, samt faller wid Rödesund i Wettern, efter et lopp af 5.75 mil, går sedermera genom Wettern, til dess utlopp, 2.75 mil, inalles 8.5 mil. Detta wattudrag är 2.5 kortare än det förre, och således blewe Motala Å, i detta hänseende, endast 17.5 mil lång; men wattudraget som från Wästergötland faller i Wettern har mångfaldigt drygare wattumassa än det som kommer från Småland. Man kan antaga etdera af dessa bägge wattudrag, såsom öwersta delen af Motala Å. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1070]
  6. Morlanda, en Herregård uti Morlanda Sokn, är anförd med namnet Mårlanda, hwilket är fel. Ägaren til Gården äger Jus Patronatus i Församlingen. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1070]
  7. Mårud, eller Måryd, består af 1 Mantal, med underlagt 0.25 Mantal frälse, Påsebäcken samt 16 dagswärkstorp i samma Sokn. Åkern består för det mästa af lera; ängen dels af måssar, dels af hårdwall. Skog af löf- och barrträn finnes tilräckeligt. Här är ock 1 Mjölqwarn och 1 Sågwärk. Wid Gården winterfödas 50 nöt, utom annan boskap. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1070]
  8. Står 20 mil, bör stå omkring 10 à 15 mil. [Rättelser, s. 1092]