Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/B

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sök: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U W Y Å Ä Ö


←  A
Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige
av Daniel Djurberg

B
C  →


[ 22 ]

B.

Backa, en Gård uti Kårsta Sokn i Upland; består af 4 Mantal, utsår 60 tunnor, har hjelpeligt höbol, ansenlig skog, wälbygd mangård, samt en mjölqwarn.

Backa, en Sätesgård uti Nödinge Sokn i Wästergötland, består af et Mantal, utsår något öwer 20 tunnor, har godt höbol, wacker mangårdsbyggning af trä, samt rymlig trägård.

Backa, en Sokn i Göteborgs Län på Ön Hisingen är Annex til Säwe Pastorat. Marken är bärgaktig. Jordarten är lera och mulljord. Utsädet är 800 tunnor. Odlingen af potäter är ansenlig. Mantalen äro 30.2. År 1805 war Folkmängden 739. Kyrkan är belägen under 57 gr. 44 min. Polhöjd; 0.4 mil från Göteborg.

Backa Qvarnar, belägna i Edsbergs Sokn och Nerike, ha 9 par stenar och 3:ne sågar.

Backberg, en Gård uti Ovansjö Sokn i Gästrikland. Utsädet är 54 tun., däribland 40 tunnor hafra på nyodlad jord. Gården har godt höbol och ymnig skog.

Backefors, et finbladigt Sågwärk uti Själewad Sokn i Ångermanland, tilwärkar årligen 15- til 1800 tolfter Bräder.

Bada, et Järnbruk uti Fryksände Sokn i Wärmeland, tilwärkar årligen 850 skeppund stångjärn.

Badelunda, en Sokn i Wästmanland, är Præbende Pastorat åt en Lector wid Wästerås Gymnasium. Storleken är 0.44 qvadr. mil. Marken är aldeles jämn, när en sandås undantages som från nästgränsande Sokn fortsättes genom denna och slutar sig i Mälaren. Rådande jordarten är sand. Soknen har hjelpelig skog. Utsädet af alla slag är 1050 tunnor. Mantalen äro 41.3. År 1810 war Folkmängden 933. Kyrkan är belägen under 59 gr. 38 min. Polhöjd; 0.6 mil från Wästerås.

Badene, en Sätesgård belägen uti Qwänums Sokn i Wästergötland, består af et Mantal. Åkern som består af lera besås med 50 tunnor säd. Ängen ger 180 stackar hö.

Bagghyttan, et Järn-hammarwärk uti Torsåker Sokn i Gästrikland, tilwärkar 121 skeppund stångjern.

Baggå, et Järnbruk uti Skinskattebergs Sokn i Wästmanland. Marken uti den til Bruket hörande trakten är bärgaktig och ojämn; Rådande jordmånen är sand och weslera. Bruksgården går under circulationsbrukning, med 2 à 3 tunnors höstutsäde. Wid mangårdsbyggningen finnes en stor och fruktbärande trägård. Bruket har 2066 skep:ds smide, egna kol och masugn i Falu Län.

Bakaryd, en Sokn och Regalt Pastorat i Blekinge och Medelsta Härad. Marken är bärgaktig, rik på måssar och kärr, samt innesluter några smärre sjöar. Rådande jordarten är mylla. Skogen är ymnig. Utsädet är omkring 450 tunnor. Mantalen äro 22. År 1810 war Folkmängden 1376. Kyrkan är [ 23 ]belägen under 56 gr. 21 min. Polhöjd; 3.2 mil från Carlskrona.

Bakke, et Pastorat uti Mandals Amt, Kristiansands Stift i Norge, innefattar 3 Soknar: Bakke, Moderförsamling, samt Tonstad och Gyland Annexer. År 1801 war Folkmängden 2611.

Bakke, en Sokn, är Annex til Totens Pastorat uti Kristiania Stift i Norge.

Bakke, en Sokn, är Annex til Strindens Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge.

Bakkegård, en Gård uti förenämnde Sokn, belägen på en hög backe, wid sjön nära til Trondhiem, är wälbygd, samt både i anseende til åker och äng wäl brukad.

Baklandet, en stor och lång Förstad til Trondhiem, liggande på östra sidan om Staden och Nidälwen, öwer hwilken är en lång och wacker bro. På östra sidan om bron har Förstaden 2 gator. Samteliga husen äro af trä, men en stor del i sednare tider upbyggde brädslagne och målade. På bägge sidor om bron längs utmed älwen stå åtskilliga packbodar och wattubryggor, förnämligast på östra sidan, hwilka äro byggda på pålar uti älwen. Här bo åtskilliga skeppare och hökare, som tillika idka kramhandel, handtwärkare, fiskare och arbetsfolk.

Baldringe, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Herresta Härad, är Annex til Pastoratet Högestad. Marken är ojämn. Rådande jordmånen är sandblandad lera. Skogen är ymnig. Utsädet är omkring 460 tunnor. Mantalen äro 16.5. År 1805 war Folkmängden 376. Kyrkan är belägen under 55 grad. 32 min. Polhöjd; 5 mil från Malmö.

Baldringe, en Sätesgård, uti förenämnde Sokn, består af 4 Mantal. Utsädet är omkring 50 tunnor. Höbolet är ymnigt. Både åker och äng äro hägnade med gärdesgårdar af sten. Skogen, bestående af ek, bok och annan löfskog, är ansenlig. Til gården höra 17.5 hemman, 14 torp, och 1 mjölqwarn.

Balingsta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upsala Län och Hagunda Härad, håller i widd 0.26 qvadr. mil. Marken är jämn. Rådande jordarten är lera. Några hagar med unga trän pråla här med namn af skog. Utsädet är 750 tunnor. Mantalen äro 38.1. År 1810 war Folkmängden 521. Kyrkan är belägen under 59 grad. 41 min. Polhöjd; 1.6 mil från Upsala.

Balleshöl, en Sokn, är Annex til Näs Pastorat uti Hedemarken i Norge.

Ballnäs, en Gård uti Steneby Sokn i Dalsland, består af 1 Mantal skatte. Därunder brukas Säteriet Ekebol 1 Mantal, samt 3 andra gårdar tilsamman 1 Mantal skatte. Utsädet är 12 tun. om hösten, och 70 à 80 tun. om wåren. Höbol och skog äro tilräcklige. Mangårdsbyggningen af trä, är stor och prydlig. Därwid befinnes en wacker trägård.

Baltak, en Sokn uti Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Aklinga Pastorat. Mantalen äro 12.3. År 1805 war Folkmängden 328. Kyrkan är belägen under 58 gr. 10 min. Polhöjd; 5.8 mil från Mariestad.

Bamble, et Pastorat uti Tellemarken i Norge, består af 2 Soknar; Bamble, Moderförsamling, samt Langesund, Annex. År 1801 war Folkmängden 2595. I detta Pastorat finnas goda skogar, sköna ängar och betesmarker, ymnigt af fisk och wildbråd; järngruwor och järnwärk.

Bankeberg, en Sätesgård uti Fliseryd Sokn i Småland, wid Ämån, består af 2.5 Mantal, har något öwer 20 tunnors utsäde, när twåtredjedelar af åkren årligen besås med råg och korn. En någorlunda behållen mangårdsbyggning af trä finnes [ 24 ]därstädes, jämte den bästa trägård i Soknen. Gården har hjelpelig skog; men litet höbol, i proportion mot åkren. Wid gården finnes en pappers-fabrik.

Bankekind, et Härad i Östergötland, innefattar följande 9 Soknar: Landeryd, Wårdsberg, Askeby, Swinstad, Örtomta, Björsäter, Grebo, Wärna, Åtwid.

Bankeryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Tweta Härad, är Annex til Pastoratet Järstorp. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Större delen af Soknen har hjelpelig skog. Utsädet är 490 tun. Mantalen äro 29. År 1810 war Folkmängden 683. Kyrkan är belägen under 57 grad. 51 min. Polhöjd; 0.8 mil fr. Jönköping.

Bankesta, en Frälsegård i Öwerjärna Sokn i Södermanland består af 1.5 Mantal. Höstutsädet är 18 tunnor. Om wåren sås wanligen 6, samt 2 à 3 tun. potäter. Skog finnes til husbehof; men höbolet är af mindre förmånlig beskaffenhet. Ängarne äro til en stor del från gården aflägsnade samt jordmånen därstädes af swag och mindre bärande natur. Mangårdsbyggningen, af trä, är wacker; därwid befinnes en med smak anlagd och underhållen trägård, försedd med många fruktträn.

Bara, et Härad uti Skåne och Malmö Län, innefattar följande 19 Soknar: Upåkra, Flackerup, Skabersjö, Hyby, Ljungby, Genarp, Born, Mölleberga, Heddinge, Esarp, Knöstorp, Tottarp, Brågarp, Näwitshög, Görslöf, Lomma, Bjäreshög, Burlöf, Kyrkeby.

Bara, en Sokn i Bara Härad, utgör jämte Mölleberga et Consistorielt Pastorat. I detta Pastorat är utsädet 970 tun. Mantalen äro 34.7. År 1805 war Folkmängden 806. — Uti Bara Sokn är marken ojämn, dock utan bärg, samt bördig. Rådande jordmånen är leraktig. Skog finnes wäl i Soknen, men den tilhörer Torups Sätesgård. Utsädet är 560 tunnor. Mantalen äro 26. År 1805 war Folkmängden 544. Kyrkan är belägen under 55 gr. 35 min. Polhöjd, 1.3 mil från Malmö.

Barby, (Stora), en Sätesgård uti Giresta Sokn i Upland, består af 4 Mantal, har 40 tunnors utsäde uti god jordmån, godt och tilräckligt höbol. Åbyggnaden, af trä, är ansenlig och prydlig, håller 52 alnar i längd med höga och rymliga rum. Därwid befinnes en ansenlig trägård med många fruktbärande trän, samt dessutom anläggningar med planterade wilda trän och alléer. — Under denna egendom lyda 3 Mantal frälse i Giresta By samt Mälby 1.3 Mantal.

Bardlingebo, en Sokn på Gottland, utgör jämte Ekeby Sokn et Consistorielt Pastorat. Detta består af 25.25 Mantal. Folkmängden stiger til circa 480. Jordmånen bär all slags säd. Ängarne som äro nog inskränkta, giwa ymnigt och godt hö, til det mästa blandadt med klöwer och flere andra näring-giwande grässlag. Potäter planteras i myckenhet. — Bardlingbo Sokn ligger sank samt öpen för alla wäder, dels i anseende til skoglöshet, dels i anseende til et kärr, som tar sin början i Bardlingebo och sträcker sig i söder genom flera Soknar til hawet. Detta kärr har flera förmåner, dels emedan därpå wäxer godt boskapsfoder, dels emedan det hyser åtskillig slags fisk såsom gädda, abborre, lake.[ws 1] Mantalen 11.8. Folkmängden är omkring 250. — Kyrkan är wälbygd af huggen sten. Hon ligger under 57 grad. 34 min. Polhöjd; 1.2 mil från Wisby.

Barkarby, en Gästgiwaregård wid wästra leden från Stockholm. Afståndet från Stockholm är 1.5 mil och från Tibble 1.5 mil.

[ 25 ]Barkarö, en Sokn i Wästmanland och Tuhundra Härad, utgör et Consistorielt Pastorat. Hon håller i widd 0.3 qvadr. mil. Marken är ganska bärgaktig och ojämn, ja så, at på få ställen åkrarne hawa form af parallelogrammer, emedan de genombrytes af långa stenras, kullar och bärgsträckor, mellan hwilka större och smärre åkerfält, äro upodlade. Rådande jordmånen är til twåtredjedelar af Soknen en wit lera, full med klippor, och således swår at bruka. På icke et enda ställe finner man sandjord. En tredjedel åter är en lätt mylla, ganska låg och sank. Soknen lider total brist på skog, utom Öarne i Mälaren, hwilka tilhöra Kronan. Alt gärdslefång och timmer måste hämtas 1.5 à 2 mil utom Soknens district. Utsädet, då alla slags planteringar inräknas, stiger til 400 tunnor. Mantalen äro 39. År 1810 war Folkmängden 640. Kyrkan är belägen under 59 gr. 33 min. Polhöjd; 0.7 mil från Wästerås.

Barkeryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län, och Tweta Härad, utgör jämte Nässjö Sokn et Consistorielt Pastorat. Markens yta består til en stor del af backar med måssar, mäst utan aflopp, genomskurne af små sjöar, wattudrag och träsk. Rådande jordmånen består af sandgrus och någon swartmylla. Här finnes ännu hjelpelig skog til nödwändiga behof af furu, gran, björk och al, med några strödda ekar. Utsädet är 200 tunnor höstråg och 340 tunnor wårsäd, bestående mäst af hafra, med något korn och ärter, samt potäter. Mantalen äro 59.8. År 1810 war Folkmängden 2010. — Barkeryd Sokn består af 32.9 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1078. Kyrkan är belägen under 57 gr.40 min. Polhöjd; 2.6 mil från Jönköping.

Barkestorp, en Sätesgård uti Döderby Sokn i Kalmar Län, består af 2.5 Mantal. Höbolet är godt. Gärdsleskog finnes til nödtorft. Mangårdsbyggningen af trä, är tämeligen wälbygd.

Barkåkra, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Bjäre Härad, utgör jämte Rebbelberga Sokn et Regalt Pastorat. Hwad jordartens beskaffenhet i detta Pastorat beträffar så är den delen som stöter til hawet sandig, men upåt landet är leran merendels rådande; jämwäl hotas Pastoratet af flygsand, och war innan Engelholms plantering anlades mycket beswäradt däraf. Marken är til det mästa jämn, utom några få kullar som ligga uti den trakten som är mellan Hallands ås och hawet. Hela Pastoratet är skoglöst utom några planteringar wid en gård. Utsädet är 1500 tunnor. Mantalen äro 28. År 1805 war Folkmängden 1667. — Barkåkra Sokn består af 17.4 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1380. Kyrkan är belägen under 56 gr. 18 m. Polh.; 8.2 mil fr. Kristianstad.

Barnarp, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Tweta Härad, utgör jämte Annexen Månsarp et Consistorielt Pastorat. Detta består af 35 Mantal. Utsädet är 480 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1245. — Uti Barnarp Sokn är marken dels backig dels jämn. Rådande jordarten är sandmo. Skog hawa någre hemman ymnigt, någre hjelpeligt och någre lida brist därå. Utsädet är 280 tunnor. Mantalen äro 21. År 1810 war Folkmängden 703. Kyrkan är belägen under 57 grad. 42 min. Polhöjd; 1.2 mil från Jönköping.

Barne, et Härad uti Wänersborgs Län i Wästergötland, innefattar följande 15 Soknar: Lekåsa, Åsaka, Foglum, Kyrkås, Essunga, Skarsta, Wara, Önum, Hellum, Ryda, Naum, Keum, Halfås, Elings, Long.

Barsebäck, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Harjager [ 26 ]Härad, utgör jämte Annexen Hosterup et Consistorielt Pastorat. Det består af 54 Mantal. Utsädet är 480 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1025. — Uti Barsebäck Sokn är marken jämn och til en del sumpig. Rådande jordarten är sand och swartmylla. Här finnes alsingen skog. Utsädet är 860 tunnor. Mantalen äro 41. År 1805 war Folkmängden 587. Kyrkan är belägen under 55 grad. 47 min. Polhöjd; 2 mil från Malmö.

Barsebäck, en Sätesgård i Soknen af samma namn, består af 4 Mantal. Utsädet är circa 160 tunnor. Höbolet är medelmåttigt. Til Gården finnes ingen skog, men nödtorftig torfjord. Mangården, som är med grawar omgiwen, består af 2 grundmurade hus, det ena af 3 och det andra af 2 wåningars höjd, som hawa wid ändarne 2 flygelbyggningar af korswärk. Trägården är stor, om 8 tunnlands widd, omgiwen med grawar, samt försedd med en myckenhet fruktbärande och wilda trän. Här är ock en wattuqwarn. Under Gården lyda 43 Mantal Frälsehemman, 59 torp, samt 7 fiskarehus wid Barsebäcks fiskeläge. Under Gården brukas Lundåkra Säteri om 2,7 Mantal.

Bartnäs, en Sokn, är Annex til Bedstads Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge.

Barwa, en Sokn i Södermanland och Östra Rekarne Härad, är Annex til Jäders Pastorat. Storleken är 0.44 qwadrat mil. Uti nedre delen af Soknen, närmast omkring Kyrkan, är jordmånen tämeligen god, bestående af sandblandad lera, och där finnes föga skog, men längre up är sämre jordmån och mera skog, dock är skogen där ock mycket medtagen. Utsädet af all slags säd är 270 tunnor. Mantalen äro 20.2. År 1810 war Folkmängden 709. Kyrkan är belägen under 59 gr. 22 min. Polhöjd; 6.5 mil från Nyköping.

Basmoe, en Ort uti Röddenäs Pastorat, Smålänens Amt i Norge, nära til Swenska gränsen, har fordom warit en stark bärgfästning, men blef år 1747 förstörd. Härigenom rättas det som uti min Beskrifning om Norge pag. 270 finnes anfört.

Beateberg, en Gård uti Rö Sokn i Upland, har med sammanlagde hemmansdelar under sambruk, öwer 20 tunnors utsäde, godt höbol, samt ymnig skog. Mangårdsbyggningen af trä, är 2 wåningar hög, jämte 4 flyglar. Härwid finnes 2 goda trägårdar.

Beddinge, (Lilla), en Sokn i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad, är Annex til Pastoratet Kälstorp. Marken är jämn. Jordarten är dels lera, dels sand. På skog och torfjord är brist. Utsädet är 480 tunnor. Mantalen äro 14.2. År 1805 war Folkmängden 603. Kyrkan är belägen under 55 grad. 23 min. Polhöjd; 3.7 mil från Malmö.

Bedstad, et Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge, innefattar 3 Soknar: Sölberg, Moderförsamling, samt Bartnäs och Elden Annexer. Inbyggarnes näring består förnämligast uti jordbruk och skogshygge, til sågtimmer och bränsle. Sågtimret upskäres på 8 à 9 sågwärk samt föres til Trondhiem. Här faller ock något fiske, i synnerhet sill, sidst om året. År 1801 war Folkmängden 2686.

Behmersberg, en Sätesgård uti Skuttunge Sokn i Upland, har 20 tunnors utsäde, klent höbol, något skog til gärdslefång och wedbrand, samt obetydelig åbyggnad.

Beldesta, en Sätesgård uti Wallentuna Sokn i Upland, består af et Mantal. Utsädet är 24 tunn. Höbolet stiger til 100 parlass. Skogen är tilräckelig. Mangårdsbyggningen af trä är ansenlig och prydlig. Trägård är nyl. anlagd.

[ 27 ]Belteberga, en Sätesgård uti Ottarps Sokn i Skåne, består af 2.5 mantal. Öpna åkerjorden utgör 240 tunneland. Mangårdsbyggningen af sten, är ansenlig och prydlig, med 2 flygelbyggningar, allt 2 wåningar högt.

Bellsta, en Sätesgård uti Bromma Sokn i Upland, har 25 tunnors utsäde, godt höbol. På skog är brist. Mangårdsbyggningen är af trä.

Bellö, en Sokn uti Småland, Jönköpings Län och Södra Wedbo Härad, är Annex til Ingatorps Pastorat. Marken är mer bärgaktig än jämn. Jordarten är sand och sandmylla, blott på få ställen något lera. Skogen är i det närmaste tilräckelig. Åker finnes til 225 tunnors utsäde. Mantalen äro 18.1. År 1810 war Folkmängden 463. Kyrkan är belägen under 57 grad. 34 min. Polhöjd; 7.3 mil från Jönköping.

Benestad, en Sätesgård uti Aringsås Sokn i Småland. Utsädet är 20 tunnor. Höbolet är swagt. Skogen är ringa och en slik nödwändighet måste sökas på afstånd. Åbyggnaden af trä, är passabel. Ladugårdshusen äro i godt stånd. Här finnes en ansenlig trägård.

Benestad, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Ingelstads Härad, är Annex til Öfraby Pastorat. Marken är fuller icke bärgaktig, men upfyld af sten. Jordarten är til det mästa lermylla, men åt Tryde sidan mera sandig. Soknen lider brist både på skog och torf. Utsädet är 500 tunnor. Mantalen äro 15.2. År 1805 war Folkmängden 448. Kyrkan ligger under 55 gr. 31 min. Polhöjd; 5.8 mil från Kristianstad.

Benhamra, (Stora), en Kungsgård och Majors-Boställe uti Wada Sokn i Upland, har omkring 30 tunnors utsäde. Höbolet räknas till 240 lass, mästadelen af groft starrhö.[Dj 1]

Bennbäck, (Östra), en Gård och Majors-Boställe, uti Möklinta Sokn i Wästmanland, wid Dalälwen, har 20 tunnors utsäde, mycken äng och stor skog, samt förmånligt fiske i älwen. Mangårdsbyggningen, nyligen upsatt, är prydlig.[Dj 2]

Bennebol, en Masugn, uti Bladåker Sokn i Upland, äger hjelpelig skog och en wacker Mangårdsbyggning.

Berby, en Sätesgård uti Enningdals Sokn i Smålänens Amt i Norge, har ansenligt utsäde, 1 mjölqwarn, 2 sågwärk, et tegelbruk, laxfiske uti Enningdals ån, utom andra fördelar.

Berfendal, en Sokn i Bohusland, är Annex til Tössene Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordarten är lera. Skogstilgången är hjelpelig. Utsädet är 194 tunnor, hwaraf 4 t:r wete, 15 t:r råg, 36 t:r korn, 80 t:r hafra, 50 t:r blandsäd, 9 t:r ärter. Mantalen äro 18.4. År 1805 war Folkmängden 381. Kyrkan är belägen under 58 gr. 31 min. Polhöjd; 9 mil från Göteborg.

Berg, en Sokn i Wästmanland, Wästerås Län och Snäfringe Härad, utgör et Consistorielt Pastorat. Storleken är 0.53 qwadr. mil. Marken är i allmänhet bärgaktig och ojämn. Rådande jordarten är lera. Tilgången på skog är hjelpelig. Utsädet är 200 tunnor. Mantalen äro 23.6. År 1810 war Folkmängden 742. Kyrkan är belägen under 59 gr. 36 min. Polhöjd; 2.1 mil från Wästerås.

Berg, en Sätesgård uti Elgå Sokn i Wärmeland, är Majors-Boställe. Utsädet är 8 tunnor om hösten och 70 tunnor om wåren. Höbolet är godt och skogen tilräcklig. Mangårdsbyggningen af trä, är tarwelig. Därwid befinnes en trägård.

Berg, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Norrwidinge Härad, utgör jämte Ormesberga [ 28 ]Annex et Consistorielt Pastorat. I Pastoratet är utsädet 520 tunnor. Mantalen äro 52.6. År 1810 war Folkmängden 1352. — Uti Berg Sokn är marken öwerallt bärgaktig. Rådande jordarten är swartmylla. Sand eller lera finnes ej. Mulbetet är godt. På botnen i några sjöar finnes järnmalm. Soknen har ännu hjelpeligt förråd af skog, dock synes här och där brist på timmer och sågwirke. Smör, talg, humla, lin och lärft äro de waror, som härifrån föryttras. Utsädet är 400 tunnor. Mantalen äro 41.3. År 1810 war Folkmängden 1022. Kyrkan är belägen under 57 gr. 6 min. Polhöjd; 2.5 mil från Wexiö.

Berg, en Sokn i Jämtland, ugör jämte Kapellet Åsarne, samt Annexerne Klöfsjö och Rätan ett Consistorielt Pastorat. Detta håller i widd 21.8 qvadr. mil. Marken är mera bärgaktig än jämn. Jordarten består i allmänhet af sandblandad lera. Skog finnes hjelpeligt till alla behof. Utsädet af råg, korn, blandsäd, ärter och potäter är omkring 420 tunnor. Mantalen äro 49. År 1810 war Folkmängden 2103. — Berg Sokn är instängd af bärg, särdeles i wäster, där widsträckta fjällbärg möta. Utom dem är Howerbärget et af de högsta i landet. På dess klint kan man wid klar luft skåda 18 Kyrkor. Boskapsskötsel är förnämsta näringsgrenen. Myrjärns tilwärkning och arbetning til smide är en fördelaktig näringsgren. Jämte Kapellet Åsarne består Soknen af 35.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden i bägge Församlingarne 1345, men i Berg Sokn ensam 1030. Kyrkan är belägen under 62 gr. 48 min. Polhöjd; 4.3 mil från Östersund.

Berg, et Pastorat uti Smålänens Amt i Norge, innefattar 2 Soknar: Berg, Moderförsamling samt Rokke Annex, jämte Kapellet Assak. År 1801 war Folkmängden 1768. I Pastoratet är tämeligen god sädesskörd och höfångst, och af skogarne har Almogen någon förtjänst genom sågtimmers hygge samt byggningstimmers och bränneweds försälgning til Fredrikshald, men skogarne äro på de flästa ställen uthuggne. Detta Pastorat har ofta warit underkastadt plundringar på de tider, som Swenskarne såsom fiender hemsökt denna kant af Norge; men numera är därmed slut.

Berg, en stor och wacker Gård uti Strindens Pastorat, Trondhiems Amt i Norge, hörer til Biskopen i Trondhiem, såsom dess awelsgård.

Berg, en Sokn, är Annex til Tanums Pastorat uti Grefskapet Laurwig i Norge.

Berg, en Sokn, är Annex til Midfjords Pastorat uti Finnmarken i Norge.

Berga, en Sätesgård uti Ununge Sokn i Upland, består af 1 Mantal, har 40 tunnors utsäde, ansenlig höfångst, ymnigt bete och hjelpelig skog. Mangårdsbyggningen, af trä, är ansenlig och prydlig; därwid befinnes en betydlig trägård.

Berga, en Sätesgård uti Åker Sokn i Södermanland, har öwer 20 tunnors utsäde, ansenlig trägård, hjelpeligt höbol och skog.

Berga, en Gård uti Wästerhaninge Sokn i Södermanland, har jämte de därtil brukade hemman 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ringa skog, hjelpelig Mangårdsbyggning af trä, med en wacker trägård.

Berga, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, är Annex til Wittaryds Pastorat. Rådande jordarten är sand, dock finnes jämväl lerblandning samt mulljord. Åkerbruket giwer tilräckelig säd, ej allenast till uppehälle, utan äwen til försälgning, när ej swårare [ 29 ]misswäxt infaller. På skog är brist. Utsädet är 1000 tunnor. Mantalen äro 72.5 År 1810 war Folkmängden 1883. Kyrkan är belägen under 56 gr. 18 min. Polhöjd; 5 mil från Wexiö.

Berga, en Frälsegård uti Gårdby Sokn i Östergötland, består af 4.5 Mantal, har 32 tunnors utsäde, godt höbol, men nästan ingen skog.

Berga, en Sätesgård uti Högsby Sokn uti Småland, har mellan 40 och 50 tunnors utsäde, hö til 90 à 100 nöts näring, samt tilräckelig skog. Åbyggnaden af trä, är prydlig, med en ansenlig och wacker trägård.

Berga, en Sätesgård uti Falköpings Pastorat i Wästergötland, består af 1 Mantal, har god ängsmark, löfskog i ägorna, samt wacker åbyggnad.[Dj 3]

Bergegård, en stor Gård uti Lyngdals Pastorat uti Mandals Amt i Norge. Åbyggnaden är prydlig. Därwid befinnes en wacker park i Engelsk stil.

Bergen, en Stad i Norge och Huwudstaden uti et Stift, som nämnes efter Staden, är belägen uti en dal, i form af en halfcirkel eller hästsko, omkring stranden af en fjärd, kallad Bergens Våg, hwilken här formerar en stor, djup och ganska beqwäm hamn, så att de största skepp kunna lägga ända til Packbodarne, för at lasta och lossa sina waror. På landsidan är Staden omgiwen af 7 bärg, hwaraf 3, benämnde Siggen, Olrik och Ludderhorn, är i synnerhet höga, och mellan hwilka wägarne äro ganska trånga, så at det är ganska swårt för en fiende att genom den leden komma til Staden; men mot sjösidan, norr och nordwäst ut är han öpen. — Wid sjösidan beskyddas hamnen tilräckeligen af åtskilliga fästningswärk, hvilka äro: på norra sidan skansen Kristiansholm, slottet Bergenhus, samt de befästa orterne Rothouwen, Swerresborg och Communen; och på wästra sidan några batterier på orten Nordnäs, samt fästningen Fredriksberg; widare et blockhus på Swednäs, samt den runda skansen Kristiansberg. — Staden är den största, folkrikaste och förmögnaste i Norge. År 1801 steg Folkmängden til 18080. Uti denna summa äro Sandvigens inbyggare 939 med inbegripne, och kan anses såsom en Förstad, nämligen uti egenteliga Staden Bergen 16884, Mollenpris 61, Lynggården 195, Sandwigen 939, inalles 18080. Alla Stadens Kyrkor och offentliga byggningar, så wäl som de flästa borgarehusen, hwilka ligga wid stranden äro upförde af tegelsten, grundmurade. För öfrigt äro de flästa husen af trä. — Fordom har staden haft 30 kyrkor och kloster, men nu förtiden är han indelt i 4 Församlingar med äwen så många kyrkor, nämligen 3 Norrska och en Tysk; därtil komma 2 andra kyrkor nämligen 1 hospitals och 1 begrafnings kyrka. Utaf dessa kyrkor är Domkyrkan en ansenlig byggning och Tyska kyrkan wackert bygd af huggen sten. De öfrige offentlige byggningarne och inrättningarne äro Rådhuset, som är en ansenlig byggning, Biskopsgården, Katedral-skolan, Seminarium, 1 Nawigations-skola, 3 smärre skolor, och 5 Inrättningar för fattiga. Här finnes ock et godt Apotek, 1 Boktryckeri, och 1 Manufactur-hus. Stadens publika byggnader, gårdar, hus, packbodar och handelsbodar woro år 1795 uti Norges Brandförsäkrings-Cassa taxerade til 1,080,200 R:dr. — Staden är Säte för en Landshöfdinge, på Norrska språket Stift-Amtman kallad, 1 Biskop och Stifts-Öwerrätten. — Inwånarne nära sig til största delen af handel. Utförswarorne bestå förnämligast uti fisk af flere slag, däribland [ 30 ]stockfisk, torsk, sey, sill och lax äro de betydligaste, smör, talg, kött, tran, hudar, bräder, timmer och andra träwaror, samt tjära och beck. Wärdet af de utgående warorne stiger til omkring 3600000 R:dr. Däraf fisken utgör inemot en fjärdedel eller 800000 R:dr. — År 1792 ägde Staden 113 skepp, utom smärre fartyg. Samma år ankommo 703 och utgingo 701 skepp. Wid 1799 års slut hörde til Bergens Stift 53 skepp som drogo 6906 Commerce-Läster och förde 1035 matroser. Slottet Bergenhus är beläget tätt utmed Staden norrut; det är en stor och ansenlig byggning, med et stort och högt torn, på den sidan som wetter åt Staden. Det är befästadt med wallar och grawar, samt har en garnison med en Commendant, under hwilkens befäl de öfrige fästningswärken lyda. Stadens Polhöjd är 61 gr. 15 min.

Bergens Stift. Detta land utgör västliga delen af Norge. Det är beläget mellan 59 gr 25 min. samt 62 gr. 30 min. Polhöjd. Det gränsar i norr til Trondhiems, i öster til Kristiania, i söder til Kristiansands Stift, samt i wäster til Hawet. Det håller i widd 336 qwadrat mil. Marken är ganska bärgaktig, och bland bärgen märkes i synnerhet Långfjeldet, hwilket är en del af den stora åsen Kölen, samt skiljer detta Höfdingdöme från Kristiania Stift. Utaf större och smärre hafswikar och fjärdar är landet öwerallt genomskurit, däraf 3 äro i synnerhet ansenlige, nämligen Hardangers, Sogne och Nordfjords-fjärdarne, hwilka sträcka sig hela 10, 12 à 15 milen djupt in i landet. Kusterne äro öwerallt omgifne af en myckenhet öar, holmar och klippor. — Inbyggarnes förnämsta näringsfång är fiske. Skogens produkter samt boskapsskötsel giwa ock anledning til god näring, men åkerbruket är ej af synnerlig wigtighet, i anseende til den bärgaktiga marken. Koppar- och järnmalm finnes på åtskilliga ställen, men belägenheten och skogsbrist hindra deras begagnande. Kopparwärken äro 3 nämligen Kristiansgave, Årdalen och Grimmelien, men de äro samteligen nedlagde. Däremot finnes en myckenhet wacker marmor uti 7 marmorbrott. — År 1801 war Folkmängden 130438; och familiernas antal 26087. — Bergens Stift innefattar 2 Amt, nämligen Södra och Norra Bergenhus Amt, hwilka bestå af 4 Fögderier, nämligen Nordhordlän och Vosle; Sydhordlän och Hardanger; Yttre och Inre Sogn; samt Nordfjord och Sydfjord, dessutom hörer under detta Stift Sydmöre Fögderie i Romsdals Amt, men Intraderne däraf ärläggas til Trondhiems Ränteri. Dessa 5 Fögderien äro indelte uti 8 Län och Häradshöfdinge-Jurisdictioner, som äro Nordhord; Sydhord; Hardanger och Vosse; Yttre Sogn, Inre Sogn; Sydfjord; Nordfjord och Sydmör. — Dessutom finnes et Friherrskap kalladt Rosendal och en Adelig Sätesgård benämnd Swanöe, som bägge äga Köpstads rättighet. Förutan dessa finnas ännu 9 gamla Sätesgårdar, dels med dels utan Priwilegier, men ingen med Köpstads rättighet, hwilka äro: Halsnöe, Hofland, Lys kloster, Kårshus, Stensgård, Ask, Herlöe, Kopanger och Stadie. Alla dessa districter innefatta 51 Pastorat, 176 Soknar och Kapell, förutan Församlingarne och Kyrkorna i Staden Bergen. I hela Stiftet finnas 5755 matriculerade gårdar. Uti Stiftet äro följande Lastageplatser: Leervig, Fladernäs, Öyelandsvogen, Hatvigen, Ösestadsvogen, Kollesund, Goesund, Sandver, Teröen, Germundshavn, Höjeshavn, Lenge, Horrene, Flornäs, Servefjorden, Wallen, Onderemsvigen, Landevogen, [ 31 ]Gelmervigen, Skonsvigen, Markushavn, Toftehalver, Harrevigen, Lindås, Sävog, Annevigen, Danfjorden, Björöjen, Finås, Hatlevigen, Espevär, Näsvogen, Branesund och Sandhord. Dessutom finnas 11 ställen som bewakas af Tullbetjäning.

Bergens Våg. Sålunda kallas den stora bukten eller wiken, omkring hwilken Staden Bergen är belägen. Denna wik inlöper ifrån en stor fjärd mellan 2 näs eller uddar, kallade Nordnäs och Communen, samt är tämeligen bred, och tillika så djup, at de största krigsskepp ej allenast kunna ligga midt på Vågen, utan jämväl, ehuru djuptgående de äro, wid Stadens bryggor, sjöbodar och packhus. Denna Våg är oftast upfyld af skepp och andra smärre fartyg.

Bergens Led, eller Skeppslopp. Sålunda kallas den del af hawet, som skär sig in wid landet mellan många små öar, från Karmesund i Kristiansands Stift til Bergen. Uti holmarne, klipporna, sunden och hamnarne äro stora och starka järnringar instöpte med bly, hwaruti skeppen uti en hast kunna beläggas samt ligga med säkerhet mot stormande wäder. Denna Led har eljest 2 Indelningar, nämligen den södra och norra. Den förra börjar wid Skudenäs, går igenom Karmesund, Bommelfjorden, Stoksund, Engesund til Bagholm, Korshavn, Bukken och så widare til Bergen; och norra leden går genom Alvesund och Kilströmmen eller igenom Herlsfjorden.

Bergenhus Amt. Detta består af 2 delar Södra och Norra Bergenhus Amt. Det södra består af 2 Fögderien: nämligen: Nordhordlän och Vosse, samt Sundhordlän och Hardanger, hwilka äro indelte uti 3 Häradshöfdingedömen, som äro Nordhordlän, Sundhordlän, Vosse med Hardanger. Dessa samteliga district innefatta 21 Pastorat och 73 Soknar. Dessutom Staden Bergen, såsom Stiftets Huwudstad och enda Stad. Matriculerade gårdarne i detta Amt stiga til 3247. År 1801 war Folkmängden 63745. Följande förtekning wisar Folkmängden uti Staden, samt de til detta Amt hörande Pastoraten.

Bergen 18080
Vossevang 7032
Hammer 2778
Houg 3199
Manger 3506
Lindås 3775
Evindvig 4063
Fanöe 2117
Sund 3984
Fieldberg 2243
Qvindherred 2603
Findås 2939
Skånevig 1784
Tysnes 2400
Störsen 2577
Ous 3562
Elne 1405
Strandebarm 2432
Kinservig 3402
Graven 2566
Vigöer 1761
Asköeland 1253
Årstad 291
Summa 63745

Norra Bergenhus Amt innehåller 2 Fögderien: Sydfjords och Nordfjords, samt Sogns, hwilka äro indelte i 4 Häradshöfdingedömen, som äro: Sydfjords, Nordfjords, Yttre Sogns och Inre Sogns. I anseende til Cleriska författningen innefattar Amtet 3 Prosterien: Sogns, Sydfjords och Nordfjords. Uti Amtet finnas 18 Pastorat, 49 Soknar samt 2568 Matriculerade Gårdar. År 1801 war Folkmängden 49314. I Amtets district giwes anwisning på åtskilliga ställen til kopparmalm, jämwäl til järnmalm. Följande förtekning wisar Folkmängden uti hwarje Pastorat i detta Amt år 1801.

[ 32 ]

Davig 1985
Sellöe 2651
Gloppen 3351
Indvig 3899
Eid 2521
Kind 3001
Jölster 1811
Förde 3755
Yttre Holmedal 2282
Inre Holmedal 2181
Askvold 2571
Sognedal 2789
Leirdal 2885
Leganger 3230
Lyster 2606
Viig 3257
Urland 1988
Hafsloe 2107
Justedal 444
Summa 49314

Folkmängden uti desse bägge Amten är således 103059. Härtil kommer Fögderiet Sundmör, hwilket i anseende til Cleriska författningen hörer till Bergens Stift, men i anseende til ciwila styrelsen och upbörden lyder under Trondhiems Höfdingedöme. År 1801 war dess Folkmängd 22274. Emedan Folkmängden uti Bergens Stift steg år 1801 til 130438, så fordras 5125 för at fylla förenämnde summa; hwarifrån de skola tagas känner jag icke.

Bergen, en Sokn, är Annex til Grue Pastorat uti Hedemarken i Norge.

Berghem, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs län och Marks Härad, utgör jämte Hajum Sokn et Consistorielt Pastorat. Detta består af 43.1 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1459. — Uti Berghem Sokn är marken mindre bördig, mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Många inbyggare hawa ingen, få hjelpelig skog. Utsädet är 300 tunnor. Mantalen äro 24.8. År 1805 war Folkmängden 751. Kyrkan är belägen under 57 gr. 29 m. Polh.; 5.6 mil från Wänersborg.

Bergsbrunna, en Sätesgård uti Danmark Sokn i Upland, består af 4.8 Mantal. Utsädet är 60 tunnor, utom 5 dagswärkstorp. Höbolet är ymnigt, utgörande i wanliga år mellan 250 och 300 parlass, allt hårdwallshö. Skog finnes hjelpeligt, äwen til timmer. Åbyggnaden består för närwarande endast af 2 små flygelbyggningar af trä, hwarimellan dock plan är til upförande af en rymlig Caractersbyggning af sten eller trä. Trägården är widsträckt.

Bergshammar, en Sätesgård uti Fogdö Sokn i Södermanland, består af 4 Mantal, har 40 tunnors utsäde i jämn lerjord, ymnigt höbol, hjelpeligt mulbete. Utom den ekeskog, som finnes i ängar och hagar är föga någon skogs tilgång at påräkna. Mangårdsbyggningen af sten upförd är stor och prydlig; därwid befinnes en ansenlig trägård. Vid Gården är ett hospital med wackert stenhus för 8 personer, hwilka på Gårdsägarens bekostnad njuta underhåll och öfriga liwets behof. Gården är Fidei Commiss uti den Friherrliga Sackiska slägten.

Bergsjö, et Consistorielt Pastorat i Hälsingland, består af 2 Soknar Bergsjö Moderförsamling och Hassela Annex. Storleken är 7.8 qwadrat mil. Marken är bärgaktig, med många därimellan befintliga strömwatn, sjöar, kärr och mossar. Rådande jordmånen är lera. Utsädet af de här wanliga sädesslag råg, korn, ärter och hafra är 1050 tunnor. Mantalen äro 45.6. År 1810 war Folkmängden 2727. — Bergsjö Sokn håller i widd 3.85 qwadr. mil. Utsädet är circa 700 tunnor. Mantalen äro 37.4. År 1810 war Folkmängden 1662. Kyrkan är belägen under 61 grad. 58 min. Polhöjd; 14 mil från Gefle och 3 mil från Hudikswall.

[ 33 ]Bergsjöholm, en Sätesgård uti Bjeresjö Sokn i Skåne, består af 4 Mantal, har 120 tunnors utsäde, ymnigt höbol, samt en wacker bokskog til husbehof. Mangårdsbyggningen är gammal, 3 wåningar hög, består af 2 grundmurade längor.

Bergstena, en sokn i Wästergötland, Wänersborgs län och Kulings Härad, är Annex til Lena Pastorat. Mantalen äro 12.7; År 1805 war Folkmängden 284. Kyrkan är belägen under 58 gr. 3 min. Polhöjd; 4 mil från Wänersborg.[Dj 4]

Bergsäter, en Sätesgård uti Motala Sokn i Östergötland, består af 1.5 Mantal, har 20 tunnors utsäde, allt sandjord, mycket stenig, 120 lass hö, hjelpeligt bete, tillräckelig löfskog och litet barrskog.

Bergum, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs län och Wätle Härad, är Annex til Lundby Pastorat. Marken är bärgaktig, lera och mulljord äro de rådande jordarterna. På skog är brist, hwarföre man nyttjar torf. Utsädet är 650 tunnor. Mantalen äro 26.4; År 1810 war Folkmängden 782. Kyrkan är belägen under 57 gr. 49 min. Polhöjd; 3.4 mil från Wänersborg.

Bergunda, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Kinnewalds Härad, utgör jämte Öja Annex et Consistorielt Pastorat. Utsädet i detta Pastorat är 940 tunnor. Mantalen äro 58.5. År 1810 war Folkmängden 1489. — Uti Bergunda Sokn är marken backig och ojämn, men få bärg finnas. Jordarten är i allmänhet swag mylla, hwars botn består af sand. På några ställen finnes swartmylla, som är bördigare än den som i allmänhet är blandad med sand. Lera finnes ej inom Soknen, som ännu är bekant. Kärrjorden består af åtskilliga stora mossar, som hawa 7 til 10 alnars djup förr än botn ernås. Skogen är hjelpelig till gärdsle och wedbrand; jämwäl timmer, men består mäst af hwad allmogen kallar qwallskog. Öwerhuwud taget sås wid pass 16 tunnor på hwarje Mantal; således är hela Soknens utsäde 480 tunnor. Mantalen äro 29.7. År 1810 war Folkmängden 837. Kyrkan är belägen under 56 gr. 52 min. Polhöjd; 0.5 mil från Wexiö.

Bergwik, en Pappers-Fabrik belägen uti Söderala Sokn i Hälsingland wid Älwen Ljusnan, där sjön Bergwiken har sit utlopp.

Bergwiken, en Sjö uti Hälsingland, är en af de största i detta landskap, sträckande sig mellan Soknarne Hanebo, Särsta, Skog och Söderala. Dess storlek är 0.36 qwadr. mil, eller 8330 tunnland. Älwen Ljusnan löper genom denna sjö.

Berkinge, en Masugn uti Forsmarks Sokn i Upland, lyder under Forsmarks Bruk. Til Masugnen höra 2 Mantal, hwarest sås 12 tunnor säd. Til dessa Hemman hörer en för wärket otilräckelig skog, men hjelpelig äng.

Bernshammar, et Järnbruk uti Hed Sokn i Wästmanland, har 2 hamrar och 1950 skepp:d Stångjärns-smide. Dithörande gård har en ansenlig och prydlig Mangårdsbyggning af trä, utomkring belagd med tegel, belägen uti en park i Engelsk stil; har dessutom en wacker trägård, et orangeri och et persiko-hus; hjelpeligt höbol, men skog til Brukets behof endast twåtredjedelar.

Bergqwara, en Sätesgård uti Bergunda Sokn i Småland belägen wid Helgeå. Stamgodset består af 5 Mantal, hwartil höra 20 hemman rå och rör, samt 52 större och smärre dagswärkstorp. Här finnes 120 tunnland [ 34 ]öpen jord, utom wid därtil lydande ladugårdar Ask och Bergunda, som hawa 30 tunnors utsäde hwardera, däribland en tredjedel är höstsäde. Nästan alla gärden wid Gården äro fredade med stengärdesgårdar eller murar. Höbolet är ymnigt, wid Bergqwara gård stiger det til 7 à 800 stackar à 20 lispund circa på hwarje Stack, utom hwad artificiela ängar inbringa. Wid förenämnde ladugårdar utgör höbärgningen mellan 2 och 300 stackar på hwardera stället. Hela denna egendom ligger inom en rågång och är wäl skogbewuxen, har således ymnig tilgång på skog. Åbyggnaden är upförd dels af sten dels af trä, samt är ansenlig och prydlig. Wid gården äro ansenliga och wackra trägårdar, samt af sten bygt orangeri, med tilhörigt drifhus. Trädplanteringen är, utom stora och widlyftiga alléer, förökad genom träskolor och intagna plantager. Til gården höra qwarnar med 6 par stenar, et dubbelt sågwärk, et manufacturwärk med 2 spik- och en räckhammare, et stampwärk för Färgare, Sämskmakare och Garware, et tröskwärk som driwes med watn, samt en dubbel ria. — Manufacturwärket kallas Otterström och är sammanbygt med qwarnwärket.

Berqwara, en Köping uti Söderåkra Sokn i Kalmare Län. Där hawa en handelsman, några handtwärkare, som äro Borgare i Kalmare, tullbetjening och andra personer sina hemwist.

Berswendholm, en god hamn, belägen uti Romsdals Amt i Norge, har god ankarbotn för små fartyg.

Bestorp, en Sätesgård uti Käreda Sokn i Jönköpings Län består jämte Hejda gård af 1.3 Mantal, har 20 tunnors utsäde, och ymnigt höbol.

Betna, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Oppunda Härad, utgör et Consistorielt Pastorat. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera. Hjelpelig skog äga de fläste åboer. Utsädet är 600 tunnor. Mantalen äro 56.3; År 1810 war Folkmängden 1316. Kyrkan är belägen under 58 gr. 56 min. Polhöjd; 2.8 mil från Nyköping.

Bexheda, en Sokn uti Småland, Jönköpings Län och Östra Härad, utgör jämte Näsby Annex et Consistorielt Pastorat. I detta Pastorat är marken mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är i allmänhet sandblandad swartmylla. Skogen är uti Bexheda Sokn någorlunda tilräcklig, men uti Näsby lida några hemman brist därå. Utsädet är 390 tunnor. Mantalen äro 51.8; År 1810 war Folkmängden 1107. — Uti Bexheda Sokn är utsädet 190 tunnor. Mantalen äro 25.3; År 1810 war Folkmängden 554. Kyrkan är belägen under 57 grad. 23 min. Polhöjd; 7 mil från Jönköping.

Biby, en Sätesgård uti Gilberga Sokn i Södermanland, äger under sambruk med Warsta Säteri 50 tunnors utsäde, 250 à 300 lass hö à 5 wolmar på lasset. Skog är til nödigt behof. Mangårdsbyggnaden af trä, är gammal; därwid befinnes en trägård af måttelig storlek.

Bielland, et Pastorat uti Mandals Amt i Norge, består af 4 Soknar: Bielland, Moderförsamling, samt Grinnen, Finsland och Åsevald Annex. År 1801 war Folkmängden uti de 3 föregående Soknarne 1935 och uti Åsevald 1061, tilsamman 2951. Wid Biellands Kyrka är öwer Mandals älf anlagd en stor och wacker Bro af hela masteträn, mellan 2 klippor, 18 alnar öwer watnet, som därunder löper med en stark ström.

Biertues, en stor och wacker Gård uti Verdalens Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge. Gården är belägen på en [ 35 ]wacker stor slättmark ej långt från Stikkelstads kyrka, och har et wackert utseende, så wäl i anseende til bemäldte slättmark, som i anseende til de många kring gården planterade trän, hwaribland är en liten lund. Midt uti densamma är upsat en stor sten kallad Sankt Olofs skål, om hwilken berättas at Konung Olof den helige under en resa har spisat därpå, samt haft i sinnet at urhålka den til en skål, men bliwit hindrad af sina fienders ankomst. Gården är en af de ypperligaste i Verdalen, samt ganska wäl odlad.

Billeberga, en Sokn uti Skåne, Malmö Län och Rönneberga Härad, utgör jämte Annexen Tirup et Regalt Pastorat. Uti Pastoratet är rådande jordmånen lera och svartmylla. Mantalen äro 25. Utsädet är 2500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 969. Billeberga Sokn ensam består af 17.5 Mantal. Utsädet är circa 1670 tunnor. År 1801 war Folkmängden 650. Kyrkan är belägen under 55 gr. 33 min. Polhöjd; 3 mil fr. Malmö.

Billesholm, en Kungsgård uti Wramb Sokn i Skåne, är anslagen til Boställe för andra Majoren wid Skånska Husar-Regimentet. Gården består af 5.2 Mantal, har 60 tunnors öpen åkerjord, godt höbol om 200 lass hö samt tilräckeligt mulbete, föga skog. Härunder höra 6.4 Mantal arbetshemman, 11 torp och 1 wattuqwarn.

Billinge, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, utgör jämte Annexen Röstånga et Regalt Pastorat. — Detta består af 27.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1190. — Uti Billinge Sokn är marken jämn, uphöjningar finnas likwäl här och där. Rådande jordarten är lera. Utsädet är 480 tunnor. Mulbetet är godt och skogen är hjelpelig. Mantalen äro 21.6. År 1805 war Folkmängden 854. Kyrkan är belägen under 55 grad. 58 min. Polhöjd; 4.5 mil från Malmö.

Billingen, en Landhöjd belägen uti Wästergötland, och Mariestads Län, mellan Wadsbo, Kåkinds, Walla, Gudhems och Wartofta Härad. Den håller i längd inemot 2 mil. Den består af 5 jordhwarf eller strata; 1:o Sandsten, 2:o Alunhaltig Brandskifer, 3:o Kalksten, 4:o Skifer med omskiftande lager af ler- och mergelskifer, 5:o Trapp.

Billingsfors, et Järnmanufacturwärk, beläget uti Stenby och Laxarby Soknar i Dalsland, wid Lelångens utlopp, 3.5 mil från Åmål. Här tilwärkas plåtar, spik, lås och annat järnarbete samt stål. Wärket utgör en Församling och har egen kyrka. År 1805 war Folkmängden 486. Til wärket hörer en ansenlig mark utgörande nära 6 Mantal. Mangårdsbyggningen därå, belägen på en holme kallad Billingsholm, uti en sjö nära Bruket, är stor och prydlig. Där bredwid finnes en widsträckt och wacker trägård. Skogen är både stor och god.

Billsta, en Sätesgård uti Frösunda Sokn i Upland, består af 3 Mantal. Utsädet är 60 tunnor. Höbolet är hjelpeligt, men skogen är uthuggen. Mangårdsbyggningen af trä, är prydlig, därwid befinnes en stor trägård.

Bilsbro, et Järnbruk uti Wästra Wingåker Sokn, i Södermanland, har en hammare och 500 skeppunds stångjärnssmide.

Bilsholm, en Sätesgård uti Eling Sokn i Wästergötland består af 1 Mantal. Åkerjorden stiger til wid pass 50 tunnland. Höbolet ger omkring 400 stackar hö. Någon skog af asp och björk finnes i en hage.

Binde, en stor och wälbygd Gård uti Stods Pastorat i Trondhiems Amt i Norge.

[ 36 ]Binga, et Kronoskatte-hemman uti Hösmo Sokn i Kalmar Län består af 2.1 Mantal. Utsädet är 50 tunnor i circulationsbruk. Höbolet är tilräckeligt. Skogen är ganska ringa. Mangårdsbyggningen af trä, är wälbygd; därwid befinnes en stor och wacker trägård.

Binneberg, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Odensåkers Pastorat. Mantalen äro 5.5; År 1810 war Folkmängden 128. Kyrkan är belägen under 58 gr. 32 min. Polhöjd; 2 mil från Mariestad.[Dj 5]

Biri, et Pastorat i Kristians Amt i Norge, innefattar 2 Soknar Biri, Moderförsamling och Snertindal Annex. År 1801 war Folkmängden 2619. Wid en å som löper förbi Moderkyrkan är anlagt et Glaswärk kalladt Biri Glaswärk, hwarest årligen tilwärkas omkring 80- til 90000 buteljer, och 900 kistor ordinärt fensterglas, hwarje kista til 120 skiwor, samt något flaskor. Wid Wärket förbrukas årligen omkring 3000 famnar wed, hwarpå är lätt tilgång.

Birke, en Sokn, är Annex til Nannestads Pastorat uti Aggershus Amt i Norge.

Birke, en Sokn, är Moderförsamling uti Qwindhereds Pastorat i södra Bergenhus Amt i Norge.

Birkeland, en Sokn, är Annex til Fanöe Pastorat uti Mandals Amt i Norge.

Birkenäs, en Sokn, är Annex til Tweds Pastorat uti Mandals Amt i Norge.

Birkevåg, en Gård uti Borgunds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, har en wacker belägenhet, samt är wälbygd.

Birkrim, en Sokn, är Annex til Hellelands Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Bisgården, en Sätesgård uti Husaby Sokn i Wästergötland, består af 1 mantal, har ansenlig åker och äng, qwarn, torp och många beteshagar.[Dj 6]

Biskopskulla, en Sokn i Upland, Upsala Län och Lagunda Härad, utgör jämte Fröjessunda Annex et Regalt Pastorat. Detta håller i widd 0.32 qwadr. mil. Marken är jämn. Rådande jordarten är lera. På skog är brist. Utsädet är 650 tunnor. Mantalen äro 63.8. År 1810 war Folkmängden 1183. — Biskopskulla Sokn ensam håller i widd 0.17 qwadr. mil. Marken, jordarten och skogen äro af lika beskaffenhet, som i hela Pastoratet. Mantalen äro 44.6; År 1810 war Folkmängden 653. Kyrkan är belägen under 59 gr. 43 min. Polhöjd; 2.7 mil från Upsala. Den betydligaste gården i Soknen heter Landsberga.

Biskopstorp, en Kungsladugård uti Qwibille Sokn i Halland, är anslagen till Boställe för Landshöfdingen i Halland. Mantalen äro 4.5; Utsädet är 70 tunnor. Höbolet är ymnigt. Skogen är hjelpelig i synnerhet af ek. Mangårdsbyggningen är icke prydlig.

Bispberg, et Bärg uti Säters Sokn i Dalarne. Häruppå upresa sig twå höga och branta kullar Bispens Klack i öster och Gregers Klack i wäster. Wid norra sluttningen af den förra löpa 4 mäktiga järnmalmslager. Storgruwan, som nu arbetas innefattar de 3 öfriga lagren, hwilka föra en mörkgrå, fingrynig ofta lös, wälartad järnmalm af 70 til 75 procents halt. Fyndigheten sänker sig från dagen åt nordost med en stupning af mindst 30 grader.

Bisslinge, en Sätes- och Frälsegård, uti Eds Sokn i Upland, wackert belägen wid en sjö, består af 1.4 Mantal. Utsädet är 20 tunnor. Höbolet är hjelpeligt. Skogen är tilräckelig. Åbyggnaden af trä, är icke obehaglig; därwid finnes en god fruktträgård.

[ 37 ]Bitterna, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Laske Härad, utgör med Annexerne Wedum och Eling et Consistorielt Pastorat. Skog finnes här icke mer än den som är på den lilla Krono-Allmänningen Edsmären, samt någon uti ängarne befintlig björk- och ekeskog. Bärg, åsar, kullar, slätter och dälder, större och smärre, samt kärr och mossar finnas til stort antal. Somlige af mossarne äro duglige til bränntorf. Mantalen äro 65.2; År 1810 war Folkmängden 1336.[Dj 7]Bitterna Sokn ensam innefattar 31 Mantal. År 1810 war Folkmängden 483. Kyrkan är belägen under 58 gr. 9 min. Polhöjd; 8 mil från Mariestad.

Biwaröd, en Sätesgård uti Knislinge Sokn i Skåne, består af 0.7 Mantal, har 20 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, hjelpeligt skog, samt 5 mantal underliggande frälsehemman.

Biåland, en ansenlig och wälbygd Gård, uti Laurdals Pastorat i Bradsbergs Amt i Norge, är försedd med 2 fruktbärande trägårdar.

Bjelbo, en Sokn i Östergötland, och Göstrings Härad, är Annex til Skeninge Pastorat. Marken är jämn. Rådande jordarten är sand. På skog är brist. Utsädet är 570 tunnor. Mantalen äro 33. År 1810 war Folkmängden 608. Kyrkan är belägen under 58 gr. 23 min. Polhöjd; 5 mil från Linköping.

Bjelksta, en Sätesgård uti Giresta Sokn i Upland, har en wacker belägenhet wid en wik af Mälaren, 7 mil från Stockholm och 2.7 mil från Upsala. Utsädet är 36 tunnor i bördig jordmån, har godt höbol, men ringa skog. Åbyggnaden är wacker, med en ruddam omkring 3 byggningar. Caracters-byggningen är omgiwen med åldriga almar och askar, samt dessutom wackra alléer och anläggningar jämte en park i Engelsk stil. Wid Gården finnas 2 trägårdar med fruktträn. Under Gården lyda Wista 4 mantal, Lårstabo 2 dito och Wesbo 1 mantal, hwilka äro frälse, och gränsa til Gårdens ägor, samt omgiwa honom på 3 sidor.

Bjellerup, en Sokn uti Skåne, Malmö Län och Torne Härad, är Annex til Stora Råby Pastorat. Marken är jämn. Rådande jordarten är lera. På skog är total brist. Utsädeswidden är wid pass 1000 Geometriska tunnland. Mantalen äro 15.3. År 1805 war Folkmängden 417. Kyrkan är belägen under 55 gr. 40 min. Polhöjd; 1.8 mil fr. Malmö.

Bjellerup, (Stora), en berustad Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1 mantal, har 60 tunnors utsäde, höbol til en widd af 200 Geometriska tunnland, men lider brist på skog. Härunder lyda 4 Mantal frälse- och Kronohemman samt 10 torp.

Bjereshög, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Bare Härad, är Annex til Oxie Pastorat. Marken är tämeligen ojämn; men bärg finnas icke. Rådande jordmånen är en skäligen god lermylla. På skog är total brist. Utsädet är 320 tunnor. Mantalen äro 3.2; År 1805 war Folkmängden 150. Kyrkan är belägen under 55 gr. 35 min. Polhöjd; 1 mil från Malmö.

Bjeresjö, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Herresta Härad, är Annex til Ystad Petri Församlings Pastorat. Marken är ganska backig och uppfylld med stora stenar. Rådande jordmånen är lerblandad swartmylla med klapersten. På skog är brist. Utsädet är 700 à 750 tunnor. Mantalen äro 27.2. År 1805 war Folkmängden 672. Kyrkan är belägen under 55 grad. 28 min. Polhöjd; 5 mil från Malmö.

Bjerka, en Sätesgård uti Bjerklunda Sokn i Wästergötland består af 1 Mantal.

[ 38 ]Bjerkaryd, en Sätesgård uti Ljunga Sokn i Småland, har 20 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog.

Bjerke, et Härad uti Wästergötland och Wänersborgs Län, innefattar 4 Soknar: Mälby, Magra, Erska och Lagmansered.

Bjerklunda, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län samt Skånings och Gudhems Härader, är sammansatt af de fordom särskilde Soknarne Bjerka och Härlunda, samt Annex til Skara Pastorat. Mantalen äro 43.6; År 1810 war Folkmängden 816. Kyrkan är belägen under 58 gr. 19 min. Polhöjd; 1 mil från Skara, och 4.5 mil från Mariestad.

Bjerrome, en Gård uti Wessige Sokn i Halland, har 35 tunnors utsäde, ringa höbol och föga skog.

Bjersgård, en Sätesgård uti Gråmanstorp Sokn i Skåne, består af 6.7 Mantal. Utsädet i circulations-bruk är 70 tunnor. Åkern är sandig och mager. Höbolet är ymnigt, til 4 à 500 lass. Mulbetet är sämre. En skön ekskog, tilräckelig bokskog, någon surskog och många torfmåssar utgöra Gårdens egentliga härlighet. Mangårdsbyggningen består af korswärks hus af föga wärde. Trägården däremot är wacker samt har sammanhang med en ansenlig park i Engelsk stil. Gården är et Fidei Commiss i Gyllenstiernska Slägten.

Bjertrå, en Sokn i Ångermanland, är Annex til Nora Pastorat. Marken är til största delen jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Soknens läge utmed Ångermanälwen giwer särdeles täcka utsigter. Älwen med flere dess wikar stänger på sydwästra sidan, där Soknen med åtskilliga uddar och näs utskjuter. Många smärre skogsbackar wid och mellan byarnes ägor pryda de upodlade slätterne nedanför höga bärgsträckningar. Åker och ängskötseln, som utgör huvudnäringen tyckes i det närmaste hawa upnått sin högd, sedan tuwiga ängar och skoglupna trakter genom röjning bliwit förwandlade til bördiga nägder. Utrsädet är 40 tunnor råg, 35 tunnor ärter, 420 tunnor korn, och 200 tunnor potäter. Mantalen äro 34. År 1810 war Folkmängden 1044. Kyrkan är belägen under 62 gr. 58 min. Polhöjd; 4 mil från Hernösand.

Bjuf, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, är Annex til Wrambs Pastorat. Marken är öwerallt jämn. Rådande jordarten är lermylla. Ängen är tilräcklig. Utsädet är 560 à 600 tunnor. All jorden besås årligen. Mantalen äro 14. ; År 1805 war Folkmängden 434. Kyrkan är belägen under 56 gr. 6 min. Polh.; 5.6 mil från Malmö.

Bjuggefors, et Manufacturwärk uti Ferglanda Sokn i Dalsland, har tilräckelig skog.

Bjugne, en Sokn, är Annex til Örlands Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge. Denna Sokn ligger omkring en stor hafswik kallad Bjugnen, hwilken är ryktbar för det ypperliga sillfiskeri som här idkas. Den feta och läckra så kallade Trondhiemska sillen fångas mästadelen på detta ställe.

Bjurbäck, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Habo Pastorat. Mantalen äro 18. År 1810 war Folkmängden 433. Kyrkan är belägen under 57 gr. 51 min. Polhöjd; 9.2 mil från Mariestad.[Dj 8]

Bjurbäck, et Järnbruk och Manufacturwärk uti Lungsunds Sokn i Wärmeland, har 2 hamrar, 3 härdar och 1250 skeppund stångjärnssmide och manufactur, jämte Hytta. Wid den därtil höriga Gården sås 6 à 7 tunnor råg och 70 à 80 tunnor hafra. [ 39 ]Där är ingen Caractersbyggning, men 4 prydliga flygelbyggningar at sten.

Bjurfors, et Mässingsbruk uti Norbergs Sokn i Wästmanland, 0,3 mil från Awesta, tilwärkar mässingstrå samt andra mässingsarbeten. På 8 år 1781–1788 har tilwärkningen warit 7605 skeppund. Årliga medium är således 913 skeppund. Bruket utgör jämte Awesta en Församling. År 1810 war dess Folkmängd 243.

Bjurholm, et Kapell beläget uti Nordmalings Sokn i Wästerbotns Höfdingdöme, 4.5 mil från Moderkyrkan. Marken är ojämn och bärgaktig. Jordmånen är til större delen sand och sandblandad lera. Folkmängden inberäknas uti Moderkyrkans.

Bjuringe, et Järnbruk uti Länna Sokn i Södermanland, har 2 hamrar och 1330 skeppund stångjärnssmide.

Bjursund, et Säteri-Rusthåll uti Loftahammar Sokn i Småland. Utsädet är 20 tunnor. Höbol, bete, skog och fiske äro hjelpelige. Mangårdsbyggningen, reveterad, är wacker.

Bjurkärn, en Sokn uti Wärmeland och Örebro Län, är Annex til Carlskoga Pastorat. Mantalen äro 19. År 1810 war Folkmängden 1735. Kyrkan är belägen under 59 gr. 27 min. Polhöjd; 7 mil från Örebro.

Bjursås, en Sokn i Dalarne och Nedansiljans Fögderi, utgör et Consistorielt Pastorat. Storleken är 0.9 qvadr. mil. Marken består, öwerhuwud taget, af icke annat än odlade bärg, där rådande jordmånen hwarken är sand eller lera, utan en slags bärgmylla, innehållande en blandning af åtskilliga jordarter. Soknen har för närwarande, sedan näst före Storskiftets fullbordan, hwar och en, i owisshet hwarest han skulle få sina skogslotter, kolat så mycket han möjligtvis hunnit, knapt tilräckelig skog för eget behof. Utsädet i Soknen efter et medium af 10 år, är af råg 18 tunnor, korn 115, blandsäd 427. Mantalen äro 5.2; År 1810 war Folkmängden 2058. Kyrkan är belägen under 60 grad. 44 min. Polhöjd: 1.9 mil från Falun.

Bjurum, en Gård uti Wättlösa Sokn i Wästergötland, är Öwerste-Löjtnants-Boställe wid Wästgöta Regimente, består af 2 Mantal med underliggande 8 hemman. Utsädet är 15 tunnor råg och 70 tunnor wårsäd. Mangårdsbyggningen är af sten.[Dj 9]

Bjurum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Klewa Pastorat. Mantalen äro 21. År 1810 war Folkmängden 306. Kyrkan är belägen under 58 gr. 16 min. Polhöjd; 5 mil från Mariestad.[Dj 10]

Bjurum, en Sätesgård uti Bjurums Sokn, består af 1 Mantal. Åkern är ansenlig. Ängen, som består af flere mossar, ger mycket hö, så at här näras 80 nöt, utom hästar och får. Mangårdsbyggningen är et ansenligt stenhus om 2 wåningar; därwid befinnes en stor och wacker trägård.[Dj 11]

Bjurwik, en Marknadsplats uti Hjorteds Sokn i Småland, håller Marknad den 24 Maji och 22 Augusti.

Bjuråker, en Sokn i Hälsingland, är Annex til Norrbo Pastorat. Storleken är 6.2 qvadr. mil. Marken är mästadelen bärgaktig, utom närmast kyrkan där den är jämnare. På denna trakt är lera, men i hela den öfriga delen af Soknen är sand den rådande jordmånen. Soknen har ymnigt af skog, men belägen på bärgen och på långt afstånd, så at den är swår at begagna. Utsädet är omkring 730 tunnor säd och 140 tunnor potäter. Mantalen äro 45.2. År 1810 war Folkmängden 2157. Kyrkan är belägen under 61 grad. 50 min. [ 40 ]Polhöjd; 13 mil från Gefle och 3.4 mil från Hudikswall. — Uti Soknen finnes 2 Järnbruk Strömbacka och Hedwigsfors.

Bjärsta, en Frälse- och Skattegård uti Kudby Sokn i Östergötland, består af 3.8 Mantal. Utsädet är 50 tunnor i bördig jordmån. Höbolet ger 60 lass hö. Skogen är ringa. Mangårdsbyggningen, af trä, är prydlig.

Bjästa, en Kongl. Post-Contor uti Nätra Sokn i Ångermanland.

Bjäweröd, en Gård uti södra Rörums Sokn i Skåne, har 25 tunnors utsäde, samt hjelpeligt höbol och skog.

Bjölstad, en stor Sätesgård uti Våge Pastorat, uti Kristians Amt i Norge.

Björka, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, är Annex til Ilstorps Pastorat. Marken är jämn. Rådande jordarten är ganska sandig och på wissa ställen beswärad med flygsand. Intet förråd på skog finnes utom litet björk tilhörig et hemman. Utsädet är 50 tunnor, utom 30 tunnor Potäter. Mantalen äro 4.5; År 1805 war Folkmängden 161. Kyrkan är belägen under 55 gr. 39 min. Polhöjd; 3.7 mil från Malmö.

Björka, et Kapell hörande til Själewad Sokn i Ångermanland, 3 mil från Moderkyrkan, omkring Gideälwen. År 1805 war Folkmängden 559.

Björke, en Sokn uti Wästergötland, Wänersborgs Län och Wäne Härad, är Annex till Tunhems Pastorat. Mantalen äro 12.4; År 1805 war Folkmängden 646. Kyrkan är belägen under 58 gr. 18 min. Polhöjd; 1.8 mil från Wänersborg.

Björke, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad; består af 3 Soknar: Björke Moderförsamling, samt Grude och Hudene Annexer. Mantalen äro 42. År 1805 war Folkmängden 1126. — Björke Sokn innehåller 7.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 182. Kyrkan är belägen under 58 gr. 2 min. Polhöjd; 5.5 mil från Wänersborg.[Dj 12]

Björkborn, et Järnbruk uti Carlskoga Sokn i Wärmeland, har 1 hammare med 375 skeppund stångjärnssmide.

Björkeberg, en Sokn i Östergötland och Gullbergs Härad, utgör jämte Annexen Leberg et Consistorielt Pastorat. Detta har 720 tunnors utsäde. Mantalen äro 32. År 1810 war Folkmängden 705. — Marken uti Björkebergs Sokn är jämn och bördig. Rådande jordarten är swartmylla och lera. Utsädet är 320 tunnor. Mantalen äro 16.6; År 1810 war Folkmängden 305. Kyrkan är belägen under 58 gr. 28 min. Polhöjd; 1.4 mil från Linköping.

Björked, et Järnbruk uti Sund Sokn i Wärmeland, har 800 skeppund stångjärnssmide.

Björkekind, et Härad i Östergötland, innefattar 6 Soknar: Konungsund, Täby, Kudby, Å, Östra Ny och Rönö.

Björketorp, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Bollebygds Härad, är Annex til Bollebygds Pastorat. Utsädet är 400 tunnor. Mantalen äro 29.7. År 1805 war Folkmängden 1090. Kyrkan är belägen under 57 gr. 39 min. Polhöjd; 7.6 mil från Wänersborg. Här hålles Marknad den 2 October.

Björkfors, et Finbladigt Sågwärk uti Piteå Sokn i Norrbotn, har 2 Ramar med 7 blad. Tilwärkningen är omkring 1500 tolfter bräder.

Björkfors, et finbladigt Sågwärk uti Nederkalix Sokn i Norrbotn, wid Sangis å, 1 mil från hawet, består af 2 Ramar med 20 blad. Tilwärkningen är omkring 2000 tolfter bräder.

Björkholm, en Gård uti Weddige Sokn i Halland, har [ 41 ]mellan 30 och 40 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, men ymnig skog. Mangårdsbyggningen, af trä, är ansenlig och prydlig, med en stor trägård.

Björkhult, en Sätesgård uti Göteryd Sokn i Småland, består af et Mantal.

Björkhyttan, en Hammarsmedja uti By Sokn i Dalarne, tilwärkar 55 skep:d stångjärn.

Björklinge, en Sokn i Upland, Upsala Län och Norunda Härad, utgör et Consistorielt Pastorat. Storleken är 1 qvadrat mil. Marken är til större delen jämn. Rådande jordarten är lera, dock äro wissa trakter bestående af sand. På skog är brist. Utsädet är 900 tunnor. Mantalen äro 71. År 1810 war Folkmängden 1097. Kyrkan är belägen under 60 gr. 2 min. Polhöjd; 1.9 mil från Upsala. Den största Gården i Soknen heter Sätuna.

Björknum, en ganska wäl brukad Gård uti Leirdals Pastorat, uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Björksta, en Sokn i Wästmanland, Wästerås Län och Ytter-Tjurbo Härad, utgör et Consistorielt Pastorat. Storleken är 0.63 qvadr. mil. Jordarten är i allmänhet lera och något swartmylla. Betesmark och skog äro knappe. Ängen, i allmänhet hårdwall, är mindre bördig. Utsädet är 500 tunnor råg, 250 d:o korn, 156 dito blandsäd, 30 dito wete, 118 dito hafra, 30 dito ärter, 40 dito potäter. Mantalen äro 63. År 1810 war Folkmängden 1140. Kyrkan är belägen under 59 gr. 39 min. Polhöjd; 1.6 mil från Wästerås. Den största Gården i Soknen heter Målhammar.

Björkwik, en Sokn uti Södermanland, Nyköpings Län och Jönåkers Härad, utgör et Consistorielt Pastorat. Storleken är 2.12 qvadr. mil. Marken är mera bärgaktig och stenbunden än jämn. Rådande jordarten är sand. Soknen har ymnigt af skog, emedan inom dess område finnes en del af Kålmåren, som innefattar en Kronan förbehållen park, samt 2 allmänningar. Utsädet är 700 tunnor, af wete, råg, korn, hafra, blandsäd, och ärter. Mantalen äro 85.4; År 1810 war Folkmängden 2586. Kyrkan är belägen under 58 gr. 52 min. Polhöjd; 2.8 mil från Nyköping. De ansenligaste Gårdar i Soknen heta Danbyholm, Hagbyberga, Hofsta och Marieberg. Härtil kommer et Järnbruk kalladt Wirån.

Björkwik, en Sätesgård uti Östra Ryd Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, ymnigt höbol til 400 lass, tilräckeligt mulbete, ansenlig skog. Mangårdsbyggningen af trä, är prydlig, med en hjelpelig trägård, samt stor humlegård. Under Gården lyda några och tjugo Bondehemman samt 10 torp.

Björkå, et Järnbruk uti Öwer-Lännäs Sokn i Ångermanland, har 750 skeppund stångjärnssmide. Af Allmänningen äro 7880 tunnland hit anslagne, emot Recognition.

Björkäng, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Fredsbergs Pastorat. År 1810 war Folkmängden 600. Kyrkan är belägen under 58 grad. 43 min. Polhöjd; 1.6 mil från Mariestad.

Björkö, en Sätesgård uti Knutby Sokn i Upland, består af 4.2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol och öwerflödig skog. Mangårdsbyggningen, af trä, är ansenlig, ehuru något gammal, därwid är en wacker trägård. Til Gården höra många och goda torp, en mjölqwarn och et sågwärk.

Björkö, en Ö uti Mälaren, hörer under Adelsö Pastorat. På denna ö har fordom legat en ansenlig Stad kallad Björkö, [ 42 ]som numera är förstörd. Åtskilliga lämningar finnas ännu efter honom.

Björkö, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östra Härad, utgör jämte Näwelsjö Annex et Consistorielt Pastorat. Marken i detta Pastorat är i allmänhet sumpig af kärr och måssar; mera jämn i Björkö än i Näwelsjö. Rådande jordmånen är i Björkö Sokn mjällig med mer och mindre mylla blandad. Pastoratet har i allmänhet barrskog til husbehof, men ej mer. Utsädet är mellan 700 och 800 tunnor. Mantalen äro 53.6; År 1810 war Folkmängden 1971. — Björkö Sokn ensam äger 400 tunnors utsäde. Mantalen äro 28. År 1810 war Folkmängden 1085. Kyrkan är belägen under 57 gr. 30 min. Polhöjd; 5.2 mil från Jönköping.

Björlanda, en Sokn i Wästergötland och Göteborgs Län på ön Hisingen, är Annex til Säwe Pastorat. Marken är bärgaktig, jordarten består af lera och mull. Utsädet är 1030 tunnor. Mantalen äro 40. År 1805 war Folkmängden 1041. Kyrkan är belägen under 57 gr. 46 min. Polhöjd; 1 mil från Göteborg. Betydligaste Gården i Soknen heter Håsgården.

Björna, et Kapell hörande til Själewad Sokn i Ångermanland, 3 mil från Moderkyrkan, omkring Gideälwen. År 1805 war Folkmängden 559.

Björnarbo, en Gård uti Jomkils Sokn uti Upland, består af 1 Mantal. Utsädet är 20 tunnor. Skogen är ymnig. Åbyggnaden af trä, är wäl anlagd. Därwid befinnas 2 trägårdar, hwaraf den ena är stor.

Björneborg, et Järnbruk uti Wisnums Sokn i Wärmeland, tilwärkar 1800 skep:d stångjärn.

Björnekulla, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Södra Åsbo Härad, utgör jämte Annexen Broby et Regalt Pastorat. Utsädet i Pastoratet är 1080 tunnor. Mantalen äro 25. År 1805 war Folkmängden 775. — Björnekulla Sokn ensam. Marken är i halwa denna Sokn som är belägen på sluttningen af Södra Åsen, något ojämn och bärgaktig; men i den andra hälften slät och jämn. Jordmånen i halwa Sokn består af sandgrus blandad med någon mylla och klaper, och i andra hälften af mylla och något lera. En gård har ymnig skog, men de andre lida brist därå. Utsädet är 500 tunnor. Mantalen äro 14.5; År 1805 war Folkmängden 470. Kyrkan är belägen under 56 gr. 9 min. Polhöjd; 7 mil från Kristianstad.

Björneskind, en Sokn, är Annex til Dverbergs Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Björnlunda, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Daga Härad, utgör jämte Annexen Gryt et Consistorielt Pastorat. Detta håller i widd 2.15 qvadr. mil. Mantalen äro 85.5; År 1810 war Folkmängden 2767. — Björnlunda Sokn ensam. Marken i denna Sokn är ojämn, bärgig och backig. Soknens norra del omkring kyrkan och storsjön som utgör wid pass en fjärdedel af dess widd är något slätare än den öfriga delen. Rådande jordarten är i allmänhet lera, som å några ställen är ganska stark, men merendels så upblandad med mylla och sand, at den ej är alltför swårbrukad. Skogen är icke betydlig, ehuru skogsmark och skogbewuxna hagar intaga större delen av marken; ty, så wäl hemmanskogarne som en Krono-Allmänning inom Soknen äro i allmänhet uthuggne, at endast få hawa tilräckelig skog til alla sina behof. Utsädet är 630 tunnor. Mantalen äro 49.5; År 1810 war Folkmängden 1528. Kyrkan är belägen under 59 gr. 5 min. Polhöjd; 3.7 mil från Nyköping.

Björnskog, en Sätesgård uti Hultsjö Sokn i Småland, har [ 43 ]något öwer 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, samt en liten wacker Mangårdsbyggning.

Björnsnäs, et Frälse-Säteri uti Qwillinge Sokn i Östergötland, har 25 tunnors utsäde, hötäckt til 100 lass, hjelpelig skog, betydligt fiske, en reveterad Mangårdsbyggning med därtil hörig trägård.

Björnstorp, en Sätesgård uti Gödelöfs Sokn i Skåne, har 80 tunnors utsäde, god och widsträckt ängsmark, men obetydelig skog. Mangårdsbyggningen är af sten samt wäl underhållen; därwid är en stor och wacker trägård.

Björnwiken, et Frälse-Säteri uti Qwillinge Sokn i Östergötland, utsår 25 tunnor. Hötäckten är 150 lass. Skogen är obetydlig. Mangårdsbyggningen är af trä, med en trägård.

Björnö, en Sätesgård uti Frötuna Sokn i Upland, består af 3.5 Mantal. Utsädet är 40 tunnor. Hötäckten stiger til 100 parmar. Skog och fisk finnes tilräckeligt. Åbyggnaden, af trä, är gammal. Ladugården i godt stånd. Trägården är tämeligen stor och wäl skött.

Björnö, en Sätesgård uti Gilberga Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal med underliggande skattehemmanet Mjöttan, om 1 Mantal under samma brukning i circulation. Utsädet är 15 tunnor råg, och 120 tunnor wårsäd. Höbolet är tilräckeligt. Skogen ymnig. Mangårdsbyggningen, af trä, är stor och wacker. Därwid befinnes en ansenlig trägård. Til Gården höra 22 torp, 1 mjölqwarn, och 1 sågwärk.

Björnöer, et Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge, innefattar 3 Soknar: Roan, Moderförsamling, samt Annexerne Osen och Stocke. År 1801 war Folkmängden 1585.

Björskog, en Sokn i Wästmanland, Wästerås Län och Åkerbo Härad, utgör et Consistorielt Pastorat. Storleken är 0.38 qvadr. mil. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordarten är lera och lermylla. På skog är i allmänhet brist. Utsädet är 700 tunnor. Mantalen äro 78. År 1810 war Folkmängden 1207. Kyrkan är belägen under 59 gr. 27 min. Polhöjd; 3.5 mil från Wästerås. Den betydligaste Gården i Soknen heter Eknö.

Björsund, en Gård uti Ryr Sokn i Dalsland, är Öwerste-Löjtnans-Boställe, samt har wacker åbyggnad.

Björsäter, en Sokn uti Östergötland, och Bankekinds Härad, utgör jämte Annexen Yxnerum et Consistorielt Pastorat. Detta innefattar 40 Mantal. Utsädet är 440 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1635. Uti Björsäter Sokn ensam är marken öwerallt bärgaktig, skogbewuxen samt genomskuren af många sjöar. Lera är rådande jordmånen; på några ställen finnes sand och mylla. Intet hemman lider brist på skog. Utsädet af alla slag, potäter inberäknade, stiger til 315 tunnor. Mantalen äro 26. År 1810 war Folkmängden 1012. Kyrkan är belägen under 58 gr. 20 min. Polhöjd; 2.3 mil från Linköping.

Björsäter, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, utgör jämte Annexen Lugnås et Consistorielt Pastorat. Detta innefattar 50.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1903. Jordmånen består af lera, sand och swartmylla. Råg och blandsäd äro de mäst brukliga sädesslag. På hwarje Mantal sås wanligen 5 tunnor wintersäd och 20 tunnor hafra och blandsäd. Ängen är icke swarande mot åkern. 40 lass hö räknas i allmänher på 1 Mantal. — Björsäter Sokn ensam innehåller 20.4 Mantal. Kyrkan är belägen under 58 gr. 40 min. [ 44 ]Polhöjd; 0.8 mil från Mariestad. Hon är bland de wackraste i Länet.[Dj 13]

Björwigen, en wik eller bukt af Kristianiafjärden, hwarwid staden Kristiania ligger.

Blacksta, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Oppunda Härad, består af 2 Soknar: Blacksta Moderförsamling och Wadsbro Annex. Storleken är 0.68 qvadrat mil. Marken är ojämn, bärgaktig, samt genombruten af flera sjöar. Jordarten är af flerfaldiga slag, men den rådande är lera. Åkerjorden är wid de flästa hemman liten och betet klent. En del hawa skog til wedbrand och gärdslefång, de fläste hawa brist. Utsädet är 320 tunnor. Mantalen äro 45. År 1810 war Folkmängden 1109. — Blacksta Sokn håller i widd 0.23 qvadr. mil. Mantalen äro 18. År 1810 war Folkmängden 393. Kyrkan är belägen under 58 gr. 58 min. Polhöjd; 3 mil från Nyköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Eknäs.

Blacksta, en Sokn uti Småland, Kalmar Län och Tjust Fögderi, är Annex til Locknevi Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordarten är swart- och sandmylla. Uti dalen omkring kyrkan är jordmånen leraktig. Skog finnes tilräckeligt. Utsädet är 236 tunnor. Mantalen äro 22. År 1810 war Folkmängden 936.

Bladåker, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Närdinghundra Härad, är Annex til Ekeby Pastorat. Marken är öwerallt bärgaktig och stenbunden, på ganska få ställen jämn. Jordarten är ganska skiljaktig, på slättbygden lera, i den så kallade Morbygden merendels lättjord. Några byar äga ymnig skog, de öfriga hjelpelig. Utsädet är 225 tunnor. Mantalen äro 21. År 1810 war Folkmängden 674. Kyrkan är belägen under 60 gr. 1 min. Polhöjd; 6.7 mil från Stockholm.

Blager eller Blakar, en ansenlig gård uti Loms Pastorat, uti Kristians Amt, i Norge.

Blakgierd, en Skans uti Romerige i Norge, nära til Swenska gränsen.

Blankeholm, en Sätesgård uti Hjorteds Sokn i Kalmar Län, består af 4 Mantal. Utsädet är 16 tunnor. Höbolet är icke betydligt.

Blaxtorp, en Gård uti Fors Sokn i Göteborgs Län, har 40 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog. Mangårdsbyggningen af trä, är wacker.

Blekhem, en Gård uti Törnsfalla Sokn i Kalmar Län, består af 2.6 Mantal, samt har en angenäm belägenhet. Åbyggnaden af trä, är wacker, med en god trägård.

BLEKING, et Landskap uti Götaland, är beläget mellan 56 gr. 2 min. och 56 gr. 32 min. Polhöjd, samt mellan 32 gr. och 33 gr. 32 min. Longitud. Det omgiwes i söder och öster af Östersjön, i norr af Småland, hwaraf det lämpeligen kan anses såsom utgörande dess södra kust, ty strömarne som komma från Småland, flyta genom detta land uti hawet, samt i wäster af Skåne. Det håller i längd 10 mil, i medelbredd 3, samt i widd 27 qvadr. mil. — Det utgör et Höfdingedöme, som efter Landshöfdinge-Sätet plägar kallas Carlskrona Län. — Marken är något bärgaktig, samt wid hafsstranden omgiwen af en klippfull skärgård; men landet är dock, särdeles midtuti, så wackert och behagligt, at på få ställen finnes dess like. — I anseende til olika läge och produkter kan Bleking lämpeligen indelas i 3 Bygder: 1:o Strandbygden, eller såsom den af [ 45 ]inbyggarne kallas Waran, inbegriper en lång och smal landsträcka wid hawet, jämte skärgården. Denna bygd, har föga skog, något åkerbruk, men godt bete. 2:o Mellanbygden, hwilken jämwäl går längs igenom landet, samt består af wäl odlade åkerfält, och ängar. Skog finnes til husbehof. 3:o Skogsbygden, hwilken innefattar den norra landsträckan, som gränsar til Småland. Den har merendels stenig mark, med många små sjöar, samt är skogrik. — Hawet omgiwer kusten med en sträcka af 12 mil. Många större och smärre strömar, som hawa sina ursprung i Småland, eller wid gränsen därtil, flyta genom detta land ut i hawet. De största af dem äro Mörrums, Rönneby och Lyckeby Åarne. Åtskilliga sjöar finnas i landet; men ingen af synnerlig storlek. — Landets produkter bestå förnämligast uti säd, boskap och dess afkomma, samt fisk. Rågens egentliga hemwist är i skogsbygden, kornets i mellanbygden, och wetets i Strandbygden. Skogsbygden lämnar timmer, bräder, wed, kol, tjära och beck. — År 1805 underhöllos i landet wid pass 8080 hästar, 67000 oxar, 17700 kor, 12600 ungnöt, och 21550 får. Uti skärgården fångas fisk af mångfaldiga slag. Inga slags metaller eller bärgwärk finnas i landet.[Dj 14]Bleking är et af de bäst befolkade Landskap i Riket. År 1810 steg Folkmängden til 69195. Befolkningen är således 2562 människjor på qvadr. milen. Af förenämnde summa woro 33348 manfolk, och 35847 qwinfolk, 14987 bebodde städerne och 54208 landsbygden. — Inbyggarnes näringsfång består förnämligast uti åkerbruk och boskapsskötsel. Härtil kommer ansenligt fiskeri samt skogshygge, tjärubränneri och potaske-tilwärkning i skogsbygden. År 1805 steg antalet af Handtwärkare på landet til 274. — Landskapet Bleking förer titel af Grefskap. Dess Wapen är et grönskande träd, med 3 Kronor öwer hwarandra omkring stammen i blått fält. — I anseende til Politiska författningen är Länet indelat i 2 Fögderien: Carlskrona och Carlshamns. Det innefattar 3 Städer samt 1091 Mantal. Det hörer til Lunds Stift, samt är fördeladt i 3 Prosterien, hwilka bestå af 18 Pastorat med 28 Soknar och 3 Kapell. I hänseende til Rättegången lyder landet under Göta Hofrätt samt utgör en Lagsaga, innefattande 2 Häradshöfdingedömen och 4 Härad. I anseende til Militäriska författningen är det indelt i Båtsmanshåll, och hålles här 3 Compagnier om 1554 man. Följande förtekning wisar Pastoraten i Länet samt Mantalen. R. betyder Regalt och C. Consistorielt Pastorat. Carlskrona 667 R. Ramdala 112.6 R. Kristianopel 38.7 R. Torhamn 37.4 C. Frillestad 90.5 R. Twing 61.5 C. Nättraby 35.6 C. Listerby 55.2 C. Hjortsberga 55.3 R. Rönneby 56.4.R.Bakaryd 22 R. Carlshamn 78.6 R. Hällaryd 44.1 C. Hoby 74.2 R. Jämshög 85 R. Mjellby 59.7 R. Gamalstorp 31.3 R. Sölwesborg 9.3 R.

Blentarp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Torne Härad, är Annex til Söfde Pastorat. Marken är ojämn och backig. Rådande jordarten är sand. Skog af ek och bok finnes til husbehof. Utsädet är 300 tunnor råg, 150 dito korn, 90 dito hafra, 70 dito potäter. Mantalen äro 44. År 1805 war Folkmängden 1028. Kyrkan är belägen under 55 gr. 34 min. Polhöjd; 3.7 mil från Malmö. Den ansenligaste Gården i Soknen heter Ågerup.

Blidsberg, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, innefattar 3 Soknar: [ 46 ]Blidsberg, Moderförsamling, samt Dalum och Humla Annexer. Mantalen äro 45. År 1805 war Folkmängden 1243. — Blidsberg Sokn består af 21 Mantal. År 1805 war Folkmängden 491. Kyrkan är belägen under 57 grad. 55 min. Polhöjd; 7.8 mil från Wänersborg.[Dj 15]

Blidö, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Frötuna Skeppslag, är Annex til Länna Pastorat. Denna Sokn utgöres hel och hållen af skärgårdshemman, belägna på widt kringspridda öar, där marken är ojämn och bärgaktig, åtminstone på de flästa ställen. Rådande jordmånen är sandjord, på några ställen är lera, men på ganska få swartmylla. Här finnas hemman aldeles utan någon åker, såsom Swartlöga, Röllöga och Kudoxa. Några byar hawa hjelpelig skog, äwen til afsalu, men andra sakna den aldeles, och måste skaffa sig wedbrand annorstädes ifrån. Utsädet är 70 tunnor År 1810 war Folkmängden 739. Kyrkan är belägen under 59 gr. 37 min. Polhöjd; 5.2 mil från Stockholm.

Blidö, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 5 Mantal och dessutom brukas under gården 1.5 Mantal frälse. Utsädet är 25 Geometriska tunnland. Af hö erhålles 250 lass. Skog finnes tilräckeligt til behowet. Mangårdsbyggningen af trä, är ansenlig och prydlig, samt omgiwes af en wacker trägård.

Blindem, en stor och ansenlig Gård, uti Harams Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Blindern, en wäl brukad Gård uti Aggers Sokn i Aggerhus Amt i Norge, 0.3 mil från Kristiania.

Blombacka, en Sätesgård uti Winköls Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, utom 3 i sambruk warande rå och rörshemman utgörande 0.4 Mantal. Gården har en wacker belägenhet wid ån Flian som med 2 wattufall flyter nära förbi Gården. I nuwarande ägares tid har gården så wäl til åbyggnad som jordbruk bliwit ansenligen förbättrad. Mangården består af 4 flyglar af sten. Et Engelskt Garweri, det enda af detta slag i Mariestads Län; et bränneri, tillika med et mälteri och större bryggeriwärk, samt qvarnhus af 4 par stenar äro alla upförde af gråsten. Denna Gård kan tjena såsom et mönster för jordbruk. — All marken, äwen den oländigaste är nu upodlad, undantagande den som funnits tjenlig til löf och barrskog. Här finnes ingen äng, utom på par ställen. Allt det öfriga utgör et förmånligt circulationsbruk, som äwen i misswäxtår giwit en wacker skörd. Ägaren följer ej den wanliga ordningen at indela jorden i wissa gärden, af hwilka hwartdera måste til skiftes bära gräs och säd i et bestämt antal af år. Han har trott sig närmare böra följa naturens anwisning, så at den jord, som i flera år kan bära et ymnigt gräs får ock längre ligga til äng. Ingen afdelning eller mellanstängsel är gjord, utan då boskapen betar, som wanligen sker sparsamt, waktas den af wallhjon. — Wid gården sås 40 Geometriska tunnland wintersäd och 100 tunnland af all slags wårsäd. Höwäxten ger 600 korgar hö.[Dj 16]

Blomberg, en Sätesgård uti Husaby Sokn i Wästergötland, belägen wid andra afsättningen af Kinnekulle, består af 1 Mantal, är wäl bebygd, har ansenlig skog, samt ganska wacker utsigt åt Wänern.[Dj 17]

Blomedal, et Säteri-Rusthåll uti Nykyrka Sokn i Östergötland, består af 2.5 Mantal, har 35 tunnors utsäde, god äng och bete, ymnig skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, med en god trägård.

[ 47 ]Blomsfors, et Pappersbruk uti Horns Sokn i Östergötland.

Blomsholm, et Pappersbruk uti Kråkhults Sokn i Småland.

Blomsholm, en Sätesgård uti Skee Sokn i Bohusland, består af 3 förmedlade Mantal, har 400 tunnland cultiwerad jord, bestående mäst af lera och swartmylla. Höstutsädet är 25 tunnor råg och wete, och wårutsädet 100 tunnor åtskillig slags säd. Cirkulationsbruk, där så wäl åker som äng årligen trädes, är infördt. Alla ängarne artificiela, och swarande til hälften mot åkerjorden. Mangårdsbyggnaden af trä, är wäl underhållen. Trägården innefattar 8 tunnland.

Blomskog, et Consistorielt Pastorat uti Carlstads Stift, består af 4 Soknar: Blomskog Moderförsamling, och Trankil Annex bägge liggande i Wärmeland, samt Annexerne Torskog och Wårwik, bägge belägna i Dalsland. Marken i förenämnde Soknar är nästan af lika beskaffenhet, ojämn och stenbunden, omgiwen af höjder och bärg, mossar och sjöar. Den rådande jordarten är sandmylla med blandning af hård lera på sina ställen. På skog lider intet hemman brist, utan har den merendels tilräckelig, både til afsalu och eget behof. Mantalen äro 54. Folkmängden steg år 1810 til 3249. — Blomskog Sokn består af 21 Mantal. Utsädet på hwarje mantal per medium utgör 40 tunnor hafra, 4 dito korn, 2 dito råg, ärter och wete obetydligt. År 1810 war Folkmängden 1043. Kyrkan är belägen under 59 gr. 16 min. Polhöjd; 8.5 mil från Carlstad.

Blädinge, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Albo Härad, är Annex til Wislanda Pastorat. Marken är tämeligen jämn och bärgfri. I Soknens wästra halfdel består jordmånen af swartmylla och är mycket stenig. Där finnes äfwen hjelpelig skog. I Soknens östra halfdel är sandjord, tämeligen stenfri, rådande; där hawa några hemman brist på skog. Sjön Salen hörer til en del til Soknen; på dess botn finnes järnmalm. Utsädet är 504 tunnor. Mantalen äro 28.4; År 1810 war Folkmängden 746. Kyrkan är belägen under 56 grad. 12 min. Polhöjd; 1.9 mil från Wexiö. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Öby och Lästad.

Bläsinge, en Sätesgård uti Östra Ljungby Sokn i Skåne, består af 1.3 Mantal. Utsädet är något mer än 50 tunnor, uti ganska bördig jordmån. Höbolet är ymnigt, til mer än 300 parlass hö. Mulbetet är godt. Skog finnes tilräckeligt af bok och furu. Laxfiske wankas i Rönne-ån. Åbyggnaden består af en caractersbyggning med 2 flyglar, allt af trä. Därwid är en god trägård.

Bo, en Gård uti Lidingö Sokn i Upland, har 24 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, med en ansenlig trägård.

Bo, et Kapell hörande til Swennewads Pastorat i Nerike. Jordmånen är merendels lerblandad sand. År 1810 war Folkmängden 1214.

Bo, et Frälse-Säteri uti Wästra Hargs Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, med underlagde Stora Hargs frälsehemman 0.7 Mantal, samt utjorden Lumparp, har omkring 50 tunnors utsäde i ler- och sandblandad mulljord. Höbolet ger wid pass 300 parlass hö. Mulbetet är godt. Skog finnes något på Gårdens ägor, men mera på underliggande hemman. Här finnes en ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, med 2 trägårdar, en wattuqvarn med 3 par stenar, et tegelbruk och et garweri, fiske i flera sjöar. Under Gården lyda 7.2 Mantal [ 48 ]frälse- och skattehemman, samt 25 torp.

Bo, jämte Stenseryd, en Sätesgård uti Näsby Sokn i Småland, har 28 tunnors utsäde.

Bo, et Kapell, hörande till Wärmdö Pastorat i Upland. År 1810 war Folkmängden 366.

Boberg, et Härad i Östergötland, innefattar 9 Soknar: Kristberg, Egbyborna, Klåckrike, Brunneby, Fornåsa, Lönsås, Skeppsås, Älwesta, Wallersta.

Bockhammar, et Järnbruk uti Gunilbo Sokn i Wästmanland, har 3 hamrar med 2150 skeppund stångjärnssmide, samt ymnig skog.

Boda, en Gård uti Häggeby Sokn i Upland, är Regiments-Qvartermästare boställe wid Uplands Regimente, har 14 tunnors utsäde.

Boda, (Norra), en Frälsegård i Nysunds Sokn i Wärmeland, har 40 à 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, samt en prydlig träbyggnad, med en trägård.

Boda, en Sätesgård uti Wårfru Sokn i Upland, består af 1 Mantal, har 46 tunnland öpen jord, knapt med hö och bete, men skog til behof.

Boda, en Kapellsförsamling uti Rättwiks Sokn i Dalarne. Kyrkan är belägen under 61 gr 1 min. Polhöjd; 1.5 mil från Rättwiks Kyrka.

Boda, en Sokn i Wärmeland, och Jöse Härad, är Annex til Brunskogs Pastorat. Mantalen äro 7. År 1810 war Folkmängden 883. Kyrkan är belägen under 59 gr. 35 min. Polhöjd; 3.4 mil från Carlstad.

Bodaholm, en Sätesgård i Södermanland.[Dj 18]

Bodal, en Sokn, är Annex til Gusdals Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Bodarne, en Gård uti Fundbo Sokn i Upland, har 24 tunnors utsäde; ymnigt höbol och hjelpelig skog.

Bodarne, en Sokn uti Nerike och Grimstens Härad, utgör et Consistorielt Pastorat. Soknen är til det mästa lågländ, utom nordöstra sidan der högder anträffas. Marken är bärgig och mycket stenbunden, af flere stora måssar och kärr samt större och smärre sjöar och åar genombruten. Jordmånen består af sand och mojord, men ganska litet swartmylla. Mulbete och skog äro tilräckelige. Utsädet är 180 tunnor, en tredjedel råg och twåtredjedelar hafra, som i jämna år ger tredje och fjärde kornet. Mantalen äro 8.3; År 1810 war Folkmängden 759. Kyrkan är belägen under 58 gr. 59 min. Polhöjd; 4.7 mil från Örebro. I Soknen ligger Lassåna Järnbruk.

Boderup, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, är Annex til Håslöfs Pastorat. Utsädet är 500 tunnor. Mantalen äro 15. År 1805 war Folkmängden 279. Kyrkan är belägen under 55 grad. 26 min. Polhöjd; 1.8 mil från Malmö.

Bodum, et Kapell hörande til Ramsele Pastorat i Ångermanland. Marken är bärgaktig, upfyld af måssar, kärr, sjöar och bärg. Jordmånen är sandaktig. Utsädet är 60 tunnor. År 1810 war Folkmängden 231.

Bodöe, en Sokn och Pastorat uti Saltens Fögderi, Nordlands Amt i Norge. År 1801 war Folkmängden 2136.

Boe, et Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, består af twå Soknar, Boe Moderförsamling och Hustad Annex. År 1801 war Folkmängden 967.

Boe, et Pastorat uti Nordlands Amt i Norge, består af 2 Soknar: Boe Moderförsamling och Malnås Annex. År 1801 war Folkmängden 851.

Boen, eller Bue, en ansenlig Gård uti Tweds Pastorat i Mandals Amt i Norge, har et ypperligt laxfiske.

[ 49 ]Bofors, et Järnbruk uti Carlskoga Sokn i Wärmeland, har 1 hammare och 460 skeppund stångjärnssmide.

Boge, en Sokn på Gottland, norra Fögderiet, är Annex til Hangwars Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är ör. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 190 tunnor. Mantalen äro 8.9; År 1810 war Folkmängden 271. Kyrkan är belägen under 57 gr. 41 min. Polhöjd; 2.7 mil från Wisby.

Bogesund, en Sätesgård uti Östra Ryd Sokn i Upland, har omkring 20 tunnors utsäde, rik höfångst och ymnig skog. Mangårdsbyggnaden, af sten, är prydlig; därwid är en stor trägård.

Boglösa, en Sokn i Upland, Upsala Län och Trögds Härad, är Annex til Lillkyrka Pastorat. Storleken är 0.3 qvadr. mil. Marken är til det mästa jämn. Jordarten består af lera och mergel. Utsädet är 650 tunnor. Mantalen äro 53. År 1810 war Folkmängden 753. Kyrkan är belägen under 59 gr. 35 min. Polhöjd; 3.7 mil från Upsala.

Boglösa Gård, en Gård i förenämnde Sokn, af Frälse Säteri natur, är anslagen til Boställe åt Regiments-Qvartermästaren wid Lifregimentet. Utsädet är 30 tunnor. Höbolet är klent. Skog finnes ganska ringa.

Bogsta, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad, är Annex til Sätersta Pastorat. Storleken är 0.3 qvadrat mil. Marken är i det mästa jämn, jordmånen någorstädes sandaktig på de flästa ställen, likwäl råder leran. Få hemman äro utan tilräckelig skog. Utsädet är 190 tunnor. Mantalen äro 19.4; År 1810 war Folkmängden 454. Kyrkan är belägen under 58 grad. 53 min. Polhöjd; 1.6 mil från Nyköping.

Bogstad, en Sokn, är Annex til Saude Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Boholm, en Gård uti Swennewads Sokn i Nerike, har 20 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, wacker åbyggnad af sten och trä, med en ansenlig trägård.

Bohult, en Sätesgård uti Lidhult Sokn i Småland, består af 1 Mantal.

Bohus, en förstörd Fästning, belägen på en Holme i Göta Älf, tätt utmed staden Kongälf, har fordom warit stark. Af denna Fästning är nu icke mera qwar än et torn och några förfallna murar. Inom Fästningswärket midt på borggården är en brunn med godt watn, 50 famnar djup, uthuggen i hälleberget.

Bohusland, eller Bohus-Län, et Landskap i Götaland, wid wästerhawet, utgör större delen af Göteborgs Län och finnes beskriwet wid denna Artikel.

Bokenäs, et Regalt Pastorat uti Bohusland och Lane Härad, består af 2 Soknar: Bokenäs Moderförsamling och Dragsmark Annex. Marken är bärgaktig. Rådande jordarten är sandblandad lera. Utsädet är 500 tunnor. Mantalen äro 41.8; År 1801 war Folkmängden 1238. — Bokenäs Sokn lider brist på skog. Utsädet är 400 tunnor. Mantalen äro 35. År 1805 war Folkmängden 898. Kyrkan är belägen under 58 gr. 17 min. Polhöjd; 6.6 mil från Göteborg.

Bokhult, et Calciner- och Rafineriwärk uti Långaryd Sokn i Småland, hwarest aska förädlas til 3 à 400 lispund årligen.

Bokkelsund, et af sjöfarande bekant Sund och god hamn, mellan åtskilliga små öar uti Fosens Fögderi uti Trondhiems Amt i Norge.

Bokstorp, en Sätesgård i Södermanland.

Bolby, et berustadt Säteri uti Skagerhult Sokn i Nerike, består af 3.3 Mantal. Utsädet [ 50 ]är 21.5 Geometriska tunnland. Höbolet är tilräckeligt. Åbyggnaden af trä, är ansenlig, med en wacker trägård. Under denna Sätesgård lyder hela Soknen med sina ansenliga skogar, hwilka lämna byggnads-ämnen och kol-tilgång för det i Soknen belägna Järnbruket Hasselfors.

Boldnäs, en Sokn och Regalt Pastorat i Hälsingland, håller i widd 7.5 qvadr. mil. Markens beskaffenhet är, i anseende til många dels isolerade, dels sammanhängande bärg, ojämn. Rådande jortarten är mullblandad lera och sand i åkrarne, och skogsjord i nybruken. Byarne hwaraf Soknen består ligga större delen wid Ljusne- och Woxna-älwernes stränder. De kring kyrkan belägna byar hawa knapp tilgång på skog; den öfriga delen av Soknen är försedd med rikare tilgång. Utsädet är 5 tunnor wete, 216 tunnor råg, 576 dito korn, 288 dito hafra, 144 dito blandsäd, 140 d:o ärter, 150 dito potäter. Mantalen äro 144.8; År 1810 war Folkmängden 4243. Kyrkan är belägen under 61 gr. 20 min. Polhöjd; 8 mil från Gefle.

Bollebygd, et Consistorielt Pastorat uti Wästergötland och Wänersborgs Län, utgör et Härad, samt innefattar 3 Soknar: Bollebygd, Moderförsamling, samt Annexerne Björketorp och Töllesjö. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes allestädes både til husbehof och afsalu. Utsädet är 1180 tunnor, af wårråg, korn och hafra. Mantalen äro 88. År 1810 war Folkmängden 3376. — Bollebygd Sokn har i utsäde 620 tunnor, och består af 41 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1538. Kyrkan är belägen under 57 gr. 40 min. Polhöjd; 7.5 mil från Wänersborg.

Bollerup, en Sokn uti Skåne, Kristianstads Län och Ingelsta Härad, är Annex til Ulstorps Pastorat. På skog är brist. Utsädet är 300 tunnor. Mantalen äro 11.5; År 1805 war Folkmängden 412. Kyrkan är belägen under 55 gr. 30 min. Polhöjd; 6 mil från Kristianstad.

Bollerup, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 200 tunnors utsäde, godt höbol, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af korswärke, samt en stor trägård. Skog äger gården på 3 mils afstånd.

Bollshög, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Järesta Härad, är Annex til Walby Pastorat. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är grof sand. Utsädet är 250 tunnor. Mantalen äro 10. År 1805 war Folkmängden 294. Kyrkan är belägen under 55 gr. 31 min. Polhöjd; 5.5 mil från Kristianstad.

Bollsta, en Masugn uti Ytterlännäs Sokn i Ångermanland, wid en fjärd af Ångerman-älwen, har åtskilliga därunder lydande skogshemman.

Bollstad, en Gård uti Bolmsö Sokn i Småland, har 20 tunnors utsäde, godt höbol, men brist på skog.

Bollstofta, en Sätesgård uti Halmstad Sokn i Skåne, består af 1.6 mantal, har 40 tunnors åkerjord; höbol til 200 lass samt godt mulbete; någon skog, som med tilhjelp af en torfmåsse förser gården fullkomligt med eldbrand. Mangårdsbyggningen är af ekekorswärk med tegelwäggar. Ladugården består af 3 wackra längor af ekekorswärk.

Bolltorp, en Sätesgård uti Skönberga Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, har 40 tunnors utsäde, nödtorftigt höbol, tilräckeligt mulbete och skog, samt en wacker men något förfallen åbyggnad af trä. Wid gården finnes et pappersbruk, et tegelbruk, et sågwärk, samt en mjölqvarn med 2 par stenar. Under gården lyda 3.1 Mantal Bondehemman och 19 torp.

[ 51 ]Bolmarö, en Sätesgård uti Annerstad Sokn i Småland, består af 2.5 Mantal, har 50 tunnors utsäde, ymnigt och godt höbol, men föga skog. Mangårdsbyggningen är ansenlig och prydlig, jämte en god trägård.

Bolmen, en Sjö i Småland, belägen omkring 57 gr. Polhöjd, är en af de största i Götaland. Han håller i längd 3 mil, i bredd 1.5 och i widd 2.2. qvadr. mil. Uti honom ligger en stor ö kallad Bolmsö. Han har sit utlopp i Kattegat genom Laga-ån.

Bolmstad, en Gård uti Angelstad Sokn i Småland, har 20 tunnors utsäde, skog til husbehof, samt wacker åbyggnad af trä.

Bolmsö, en Sokn uti Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, belägen på en ö af samma namn uti sjön Bolmen, hwartil höra några hemman på fasta landet. Marken är til en del bärgaktig, til en del jämn dock stenbunden. Jordarterne blandade med sand och grus. På furu och granskog är total brist, men hjelpelig löfskog. Utsädet är 410 tunnor i råg, korn och hafra. Mantalen äro 29. År 1810 war Folkmängden 711. Kyrkan är belägen under 57 gr. 1 min. Polhöjd; 8.4 mil från Jönköping. — Bolmsö Moderförsamling jämte Annex-Soknarne Tanåker och Dannås, utgöra et Consistorielt Pastorat, som innefattar 57 Mantal. Utsädet är 810 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1437.

Bolsöe, et Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, består af 4 Soknar: Bolsöe Moderförsamling, samt Kleve, Molde ooh Råknäs Annexer. År 1801 war Folkmängden 2407.

Bolum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Walla Härad, är Annex til Broddetorps Pastorat. Mantalen äro 26.3; År 1810 war Folkmängden 401. Kyrkan är belägen under 58 grad. 19 min Polhöjd; 8.4 mil från Mariestad.

Bolwig, et Järnbruk uti Solums Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge wid Herrestad-ån 0.5 mil från Staden Skeen. Malmen hämtas til det mästa med skutor från de i Näskilen och Nedenäs liggande malmgruwor. Malmgångarne äro mäktige och rike; och den ena gruwan, Alve kallad, ligger på en ö i en sjö, och driwes under wattnet i sina utlänkningar. Til wärket höra goda skogar, 3 sågwärk, 1 grynqvarn, och 2 andra mjölqvarnar. Wid wärket är en stor och prydlig mangårdsbyggning jämte andra smärre boningshus och nödiga byggningar. Wid wärket är ock et skeppsbyggeri. Af wärkets malm blef år 1791 tilwärkadt 2671 skeppund stångjärn och 233 skeppund gjutgods såsom kakelugnar, grytor, m. m. af synnerliq godhet.

Bommarsbo, en Järngruwa uti Norrbärke Sokn i Dalarne.

Bommelfjord, en stor Fjärd, som från Wästerhawet går in i landet uti Bergens Stift i Norge, 8 mil söder om Bergen. På denna fjärd omkom Konung Magnus Smäk år 1374.

Bona, en Sätesgård uti Munsö Sokn i Upland, har 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, men lider brist på skog.

Bona, et Järnbruk uti Nykyrka Sokn i Östergötland, har 1 hammare med 2 härdar. Mangårdsbyggningen af trä, är stor och prydlig.

Bondal, en stor, wacker och wälbebodd Dalsträckning uti Jörgenfjords Pastorat, uti Romsdals Amt i Norge, är omgiwen af höga Fjeld.

Bonderup, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är Annex til Hällestads Pastorat. Marken är dels jämn, dels ojämn. Jordmånen är mästadelen sandblandad. På skog är [ 52 ]brist. Utsädet är 250 tunnor. Mantalen äro 17. År 1805 war Folkmängden 468. Kyrkan är belägen under 55 grad. 39 min. Polhöjd; 2.3 mil från Malmö.

Bondstorp, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östby Härad, är Annex til Tofteryds Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordarten är sand. Utsädet är 6 tunnor råg, 18 dito korn, 90 dito hafra, 33 dito blandsäd, en half dito ärter, 16 dito potäter. Mantalen äro 8.2; År 1810 war Folkmängden 434. Kyrkan är belägen under 17 gr. 34 min. Polhöjd; 2.7 mil från Jönköping.

Bordsjö, en Sätesgård i Småland.

Borg och Löt, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Östergötland och Memmings Härad, består til större delen af slättbygd. Rådande jordmånen är lera. Wid flere hemman är alsingen skog, icke en gång risbränsle. Likwäl finnas nästan öwerallt ofruktsamma bärgkullar och wid en del hemman endast små med omogen skog bewuxna hagar, som lämna otilräckelig wedbrand, den hämtas efter nog knapp utsyning från en i Soknen warande Häradsallmänning, som likwäl är mycket medtagen. Et och annat hemman, äwen som nära 7 Mantal, som höra til den så kallade skogsbygden hawa skog til husbehof, men ingen til afsalu. Utsädet är 350 tunnor. Mantalen äro 50. År 1810 war Folkmängden 1105. Kyrkan är belägen under 58 gr. 34 min. Polhöjd; 3 mil från Linköping och 0.5 mil från Norrköping.

Borg, en Sätesgård uti förenämnde Sokn, består af 5 Mantal, hwarunder brukas 5.5 Mantal uti Eneby. Gården har 120 tunnors utsäde; höbolet ger 250 lass hö i medelår. Ingen skog finnes, utan wedbrand måste hämtas från närliggande skogsbygde Soknar. Mangårdsbyggningen upförd år 1814, består af 2 wåningar och är prydlig. Därwid befinnes en ansenlig trägård. Här är ock en mjölqvarn i den förbilöpande Motala ström.

Borg, en Sätesgård i Södermanland.

Borge, et Pastorat i Smålänens Amt i Norge, innefattar 2 Soknar: Borge, Moderförsamling och Tosnäs Annex. År 1805 war Folkmängden 1349. Här äro 2 Adeliga Sätesgårdar: Tose och Näs. Wid Borge kyrka, som ligger 0.5 mil från Fredrikstad, hölls den 6 Febr. 1660 et Fältslag med Swenskarne.

Borge, et Pastorat uti Nordlands Amt i Norge, består af 2 Soknar: Borge Moderförsamling och Valdberg Annex. År 1801 war Folkmängden 1162.

Borgen, en arm af Ytteröe Fjärden uti Inderöens Fögderi uti Trondhiems Amt i Norge. Denna arm, som är omtrent 1 mil lång, löper in wid en ort på Inderöen Strömmen kallad, och slutar sig wid handelsplatsen Korssen. På bägge sidor ligga många och goda Gårdar. Här faller ofta om hösten et ymnigt sillfiskeri.

Borgensund, et tämeligen bredt Sund uti Borgunds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Här förefaller et betydeligt fiskeri af sill, torsk och andra fiskeslag, i synnerhet om wåren, och är därföre wäl bebodt af många husmän och lotsar som tillika äro fiskare, äwensom handelsmän, som för fiskhandelens skull här hawa bosatt sig.

Borgfors, et Järnbruk uti Skinskattebergs Sokn, i Wästmanland, har 915 skeppunds smide.

Borggård, et Järnbruk uti Hällestad Sokn i Östergötland, har 374 skeppunds stångjärnssmide, med hjelpelig skog.

Borghamn, en Köping uti Repplinge Sokn på Öland, [ 53 ]nedanför Borgholms slott, med en tämeligen säker hamn.

Borgholm, en Kungs-Ladugård belägen i förenämnde Sokn, består af 5.7 Mantal, samt äger 200 tunnlands åker. Så wäl mangårds- som ladugårdshusen äro byggde af sten. Här är et gammalt förfallet slott bygt i fyrkant af Ölands sten, med 4 runda torn, samt omgiwet med murar. All gårdens åker, så wäl som ängen och utmarken äro omgifne med en stenmur. Här är det enda ställe i Soknen, som jämte et nybygge, har någon, fast obetydelig skog, af gamla ekar.

Borgsjö, en Sokn, uti Medelpad, är Annex til Torps Pastorat. Storleken är 8.2 qwadr. mil. Markens beskaffenhet är til den del, som ligger utmed älwen Ljungan mera jämn, än bärgaktig. Rådande jordarten är lera. Skogstilgången är ymnig. Utsädet är 385 tunnor. Mantalen äro 28. År 1810 war Folkmängden 1269. Kyrkan är belägen under 62 grad. 30 min. Polhöjd; 10 mil från Härnösand, och 7.5 mil från Sundswall. Här hålles marknad den 4 Januarii.

Borgstena, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wedens Härad, är Annex til Fristads Pastorat.[Dj 19] Mantalen äro 20.4; År 1805 war Folkmängden 525. Kyrkan är belägen under 57 gr. 51 min. Polhöjd; 6.5 mil från Wänersborg.

Borguna, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Dala Pastorat. Mantalen äro 31.4; År 1810 war Folkmängden 574. Kyrkan är belägen under 58 gr. 18 min. Polhöjd; 4.4 mil från Mariestad.[Dj 20]

Borgund, et Pastorat uti Söndmörs Fögderi, Romsdals Amt i Norge, består af 3 Soknar: Borgund, Moderförsamling, samt Vatne och Skoue Annexer, samt Kapellet Gidsköe. År 1801 steg Folkmängden til 4864, däraf woro uti Borgund Sokn med Gisköe Kapell 3275, i Vatne 806, i Skoue 783. Huwudsoknen är ganska widlyftig, 3 mil lång, samt består dels af öar, dels af fast land, med en hop genomlöpande sund och fjärdar. Inbyggarnes förnämsta näring är fiskeri, dock idka de därjämte deras gårdsbruk utan försumelse. Deras betydligaste fiskeri af torsk och sill sker uti de 2 sunden Breesund och Borgensund.

Borgund, en Sokn, är Annex til Leirdals Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Borgwatnet, et Kapell uti Hammerdals Sokn i Jämtland. Utsädet är af råg 5, korn 50, ärter 4, potäter 4 tunnor. År 1810 war Folkmängden 149.

Borgwik, en Kapells-församling uti Grums Sokn i Wärmeland. Marken är til det mästa bärgaktig. Rådande jordarten är lera, här och där sandblandad. Skog är blott til husbehof. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 745. Kyrkan är belägen under 59 gr. 21 min. Polhöjd; 3.2 mil från Carlstad.

Borgwik, et järnbruk i förenämnde Församling, har 2 hamrar och tilwärkar 1750 skepp:d stångjärn. Skogen är för Brukets drift otilräckelig. Til Bruket höra många mjölqvarnar och 3 sågwärk.

Borkhult, et Stångjärnswärk uti Yxnerums Sokn i Östergötland, äger 805 skeppunds smide.

Borna, en Sätesgård i Wästergötland.

Bornäs, en Sätesgård i Wästergötland.

Bornön, en Sätesgård i Södermanland.

Borrarp, en Sätesgård uti Dalstorps Sokn i Wästergötland, har 30 tunnors utsäde.

[ 54 ]Borrby, en Sokn och Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Järesta Härad. Marken är jämn, med några grusbackar åt norra sidan, samt sandmoar åt södra sidan wid hawet. Rådande jordmånen är ler- och sandmylla, med några fält swårbrukad lera. Utsädet är 1000 tunnor. Mantalen äro 18.4; År 1810 war Folkmängden 1218. Kyrkan är belägen under 55 gr. 28 min. Polhöjd; 6 mil från Kristianstad.

Borrby, en Gård i förenämnde Sokn är Ryttmästare-Boställe wid norra Skånska Carabinier-Regimentet; har 100 tunnors utsäde. Mangårdsbyggningen är et stenhus.

Borre, et Pastorat i Grefskapet Jarlsberg i Norge, innefattar 2 Soknar: Borre Moderförsamling och Nyekirke Annex. År 1801 war Folkmängden 1812.

Borre, en Sokn, är Annex til Kleps Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Borreby, en Sokn uti Skåne, Malmö Län och Torne Härad. Marken är jämn. Jordarten består til största delen af sandmylla, och det öfriga lermylla. Soknen har alsingen skog. Utsädet är 660 tunnor. Mantalen äro 22.3; År 1805 war Folkmängden 350. Kyrkan är belägen under 55 gr. 45 min. Polhöjd; 1.7 mil från Malmö. — Borreby Sokn utgör jämte Lyddeköpinge Annex et Consistorielt Pastorat som består af 37 Mantal. År 1805 war Folkmängden 850.

Borrestad, en betydelig Gård uti Gierpens Pastorat, uti Bradsbergs Amt i Norge, är wäl bebyggd.

Borresyssel, et Landskap uti Kristiania Stift i Norge. Det kallades fordom Vingulmark. Det gränsar i norr til Rommerige, i öster til Dalsland, i söder til Bohusland, samt i wäster til Kristiania-fjärden. Storleken är wid pass 38 qvadr. mil.

Detta Landskap är et godt sädesland, dock wäxer här af all slags säd, hafra bäst. — Wid hafskanten hawa inbyggarne god näring af timmer som föres til de här kringliggande Handels- och Lastageplatser. Så wäl uti hawet, som uti strömarne och insjöarne idkas godt fiske. Landskapet består af 4 Fögderien: Idde, Mark och Rakkestad, hwilka utgöra et Amt kalladt Smålänens samt Aggers och Follougs Fögderi uti Aggershus Amt. Uti landet finnas 3 Städer: Fredrikshald, Fredrikstad och Moss, samt 54 Soknar, hwilka tilsamman utgöra 25 Pastorat, fördelte mellan 3 Prosterien.

Borrie, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Herresta Härad, är Annex til Herrestads Pastorat. Jordmånen är föga fruktbar. Ingen skog finnes i Soknen, men en tilräckelig torfmåsse. Utsädet är 140 tunnor. Mantalen äro 13. År 1805 war Folkmängden 119. Kyrkan är belägen under 55 grad. 30 min. Polhöjd; 5.2 mil från Malmö.

Borringe,[Dj 21] en Sätesgård uti Älwestad Sokn uti Östergötland. Utsädet är 40 tunnor, och under sambruk i samma by liggande, samt dithörande hemman 0.5 Mantal, 10 tunnor, tilsamman 50. Höbolet är hjelpeligt. På skog är brist. Mangårdsbyggningen af trä, är prydlig; därwid befinnes en god trägård.

Borrlunda, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, innefattar 2 Soknar: Borrlunda Moderförsamling och Skeglinge Annex. Utsädet är 950 tunnor. Mantalen äro 21.6; År 1805 war Folkmängden 587. — Uti Borrlunda Sokn är marken mästadelen jämn; men någon del däraf är stenig och bewäxt med buskar. Jordarten består til större delen af lera och swartmylla. På skog är brist. Utsädet är 700 tunnor. [ 55 ]Mantalen äro 15.6; År 1805 war Folkmängden 436. Kyrkan är belägen under 55 grad. 49 min. Polhöjd; 3 mil från Malmö.

Borrum, en Sokn i Östergötland, och Hammarkinds Härad, är Annex til Mogata Pastorat. Marken är ganska bärgaktig och ojämn. Jordarten är mästadelen lera. På skog är öwerflöd. Utsädet är mellan 100 och 200 tunnor. Mantalen äro 12.3; År 1810 war Folkmängden 280. Kyrkan är belägen under 58 gr. 22 min. Polhöjd; 5 mil från Linköping.

Borrum, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består jämte 2 Mantal Rusthåll af 4 Mantal. Utsädet är 50 tunnor. Höbolet är medelmåttigt, men skog finnes öwerflödig. Mangårdsbyggningen af trä, är passabel.

Borrö, en Sätesgård i Wästergötland, med en stenhusbyggning.

Borsna, en Sätesgård uti Ryssby Sokn i Småland, består af 2 Mantal, har 24 tunnors utsäde, någorlunda godt höbol samt hjelpelig skog.

Boråkra, en Gård uti Nätraby Sokn i Bleking, består af nära 1 Mantal, har 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, samt 2 prydliga mangårdsbyggningar af trä, med wackra trägårdar.

Borås, en Stad i Wästergötland och Wänersborgs Län, belägen 45 mil från Stockholm, 7 mil från Göteborg och 8 mil från Wänersborg. Staden är reguliert anlagd med räta gator. Han håller i widd 48 tunnland. Tomterne äro 414. År 1810 war Folkmängden 1750. Stadens förnämsta näring och rörelse är Resehandelen, eller den så kallade Gårdfari-handelen, hwilken består däruti at fara omkring hela Riket och idka handel med järnsmide, samt åtskilliga hemma tilwärkade ylle och linnewaror. En widsträckt häst- och oxhandel idkas jämwäl. Handelmännerne äro circa 80. Af manufacturer finnes 1 klädesfabrik. Af handtwerkare finnas wid pass 80 uti 32 särskildta handtwärk, däraf Nålmakare äro de talrikaste, ty deras antal stiger til 9. — Stadens mark är ojämn, stenbunden och bland höga bärg belägen, men är med mycken flit och kostnad upodlad. Åkerjorden utgör 105 tunnland. Polhöjden är 57 grad. 42 min. Stadens Riksdags numer är 43. — Marknad hålles här d. 25 Januarii, 20 Junii och 11 October. — Borås Pastorat är Regalt. Det innefattar Staden Borås, samt Soknarne Torpa, Fristad och Borgstena, innehållande tilsamman 76 Mantal.[Dj 22]

Bosarp, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, består af 2 Soknar Bosarp och Strö. Mantalen äro 48.2; År 1805 war Folkmängden 1112. — Uti Bosarp Sokn är marken til större delen jämn. Rådande jordarten är sand. Norra och östra delarna af Soknen hawa hjelpelig skog, men de öfriga lider brist därå. Utsädet är 350 tunnor. Mantalen äro 28.5; År 1805 war Folkmängden 759. Kyrkan är belägen under 55 grad. 53 min. Polhöjd; 3.6 mil från Malmö.

Bosebo, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Westbo Härad, är Annex til Burseryds Pastorat. Marken är bärgaktig. Sandmylla är rådande jordmånen. Hemmanen äro sädeswaga. Utsädet är 140 tunnor, mästadelen hafra; korn och råg obetydligt. Mantalen äro 10. År 1810 war Folkmängden 242. Kyrkan är belägen under 57 gr. 18 min. Polhöjd; 6.3 mil från Jönköping.

Boserup, en Sätesgård uti Katslösa Sokn uti Skåne, består af 5.7 Mantal. Utsädet är 120 tunnor. Höbolet ger 300 lass. Skogen är ymnig. Här är en gammal Mangårdsbyggning [ 56 ]af Mursten, med en stor trägård.

Bosgård, en Sätesgård uti Småland, Kalmar Län.

Bosgården, et Rusthåll uti Sätila Sokn i Wästergötland, har något öwer 30 tunnors utsäde, godt höbol, otilräckelig skog, ansenlig Mangårdsbyggning av trä, med en icke obetydlig trägård. Wid Gården är anlagt et Pappersbruk.

Bosgården, en Sätesgård uti Medelplana Sokn uti Wästergötland, består af 1.5 Mantal. Utsäde och höfångst äro tämeligen ansenlige. Mangårdsbyggningen af trä, är 2 wåningar hög, därwid befinnes en stor trägård.

Bosjökloster, en Sokn och Regalt Pastorat uti Skåne, Malmö Län och Frosta Härad. Marken är ojämn. Rådande jordmånen är sandmylla, på några få ställen lera. Skog finnes tilräckeligt på de flästa ställen. Utsädet är 180 tunnor. Mantalen äro 19.5; År 1805 war Folkmängden 732. Kyrkan är belägen under 55 gr. 53 min. Polhöjd; 4.6 mil från Malmö.

Bosjökloster, en Sätesgård i förenämnde Sokn, angenämt belägen wid Ringsjön, äger mellan 50 och 60 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, ansenlig Mangårdsbyggning af sten, med en stor och wacker trägård.

Boskogen, en Sätesgård i Wästergötland.

Bosqvarn, et Rusthåll uti Nottebäcks Sokn i Småland, har en Linoljepräss.

Bossared, en Sätesgård i Wästergötland.

Bostorp, et Kronohemman om 1 Mantal, uti Åsaka Sokn i Wästergötland, är anslaget til Boställe åt Regiments-Qvartermästaren wid Wästgöta Regimente. Åkerjorden, som består af styf men fruktbärande lera, besås med 25 à 30 tunnor. Höbolet är swagt.[Dj 23]

Botarp, en Sätesgård i Småland.

Boteå, et Consistorielt Pastorat, beläget i Ångermanland, består af 4 Soknar: Boteå Moderförsamling, samt Styrnäs, Sånga och Öwerlännäs Annexer, hwilka samteligen äro belägna utmed Ångerman-älwen. Marken längs efter denna älf är til det mästa jämn och odlad; men på et afstånd från berörde älf af en fjärdedels och en åttondels mil, samt ännu mindre widtaga bärgsträckor, åwanför hwilka ingen betydlig odling, i anseende til markens sämre beskaffenhet därstädes, ännu kunnat ske. Rådande jordmånen är lera och sandblandad lera, men på intet odladt ställe består den af blott sand. För de fläste byar i Pastoratet är tilgången af skog hjelpelig; och är utsädet ungefär 6 tunnor på Mantalet. Pastoratet innefattar 79.6 Mantal, således är dess utsäde 480 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2110. — Boteå Sokn innehåller 30.3 Mantal. Utsädet är 180 tunnor. År 1810 war Folkmängden 732. Kyrkan är belägen under 63 gr. 5 min. Polhöjd; 5.3 mil från Härnösand.

Botilsäter, en Sokn i Wärmeland och Näs Härad, är Annex til Milleswiks Pastorat. Mantalen äro 21. År 1810 war Folkmängden 872. Kyrkan är belägen under 59 grad. 3 min. Polhöjd; 4.6 mil från Carlstad.

Botkyrka, et Consistorielt Pastorat uti Södermanland, Stockholms Län och districtet Södertörn, innefattar 2 Soknar: Botkyrka Moderförsamling och Salem Annex. Storleken är 1.5 qvadr. mil. Markens beskaffenhet ej allenast bärgaktig och ojämn utan jämwäl mossaktig. Här finnas flera större och smärre sjöar, bland andra Mälaren. [ 57 ]Rådande jordmånen är sand och lera, men mångartad. Skog hawa några egendomar haft ymnig, men Pastoratets nära läge til Huwudstaden influerar årligen, äwensom skogseldar. Utsädet kan räknas til 8 tunnor på Mantalet. Pastoratet innehåller 77 Mantal, således stiger dess utsäde til 616 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2066. — Botkyrka Sokn håller i widd 0.75 qvadr. mil, och består af 43.7 Mantal. Utsädet är 350 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1400. Kyrkan är belägen under 59 gr. 14 min. Polhöjd; 1.6 mil från Stockholm.[Dj 24]

Botna, en Sätesgård uti Bro Sokn i Roslagen, har 30 tunnors utsäde, 80 à 100 lass hö, skog til husbehof, wacker trägård, men förfallen Mangårdsbyggnad af trä.

Botna, en Sokn uti Göteborgs Län, Bohusland och Qwille Härad, är Annex till Qwille Pastorat. Mantalen äro 17.5; År 1805 war Folkmängden 615. Kyrkan är belägen under 58 gr. 30 min. Polhöjd; 10 mil från Göteborg.

Botnaryd, et Consistorielt Pastorat uti Småland, Jönköpings Län och Mo Härad, innefattar 3 Soknar: Botnaryd, Moderförsamling samt Mulsaryd och Angärdshestra Annexer, det består af 66 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2013. — Botnaryd Sokn består af 38.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 992. Kyrkan är belägen under 57 gr. 45 min. Polhöjd; 1.9 mil från Jönköping.[Dj 25]

Botne, et Pastorat uti Jarlsbergs Grefskap i Norge, består af 3 Soknar: Botne Moderförsamling samt Holmestrand och Hillestad Annexer. År 1801 war Folkmängden 1812.

Botner, en Gård uti Höelands Pastorat, Stavangers Amt i Norge, märkes för den orsaken at för 500 år sedan har där bodt en mäktig och rik man, benämnd Åster, hwars efterkommande sedan den tiden, son efter far hawa besuttit denna Gård.

Botniska Wiken. Denna är en wik af Östersjön, hwilken sträcker sig från 60 gr. 20 min. til 65 gr. 50 min. Polhöjd, från Åland til botnen af Witåfjärden, 65 mil. Största bredden är 22 mil. Uti widd håller han 810 qvadr. mil. Mellan Städerne Umeå och Wasa delas han af en skärgård kallad Qwarken i 2 delar, hwaraf den södra håller i widd 580 qvadr. mil, och den norra 270 dylike.

Botorp, en Frälsegård uti Ljungby Sokn i Småland, består af 1.5 Mantal, har 24 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och nödig skog. Åbyggnaden af trä, är tämeligen prydlig, med en wacker trägård.

Boxholm, en Sätesgård, med därtil hörande ansenligt och kostbart Järnbruk och Järnmanufacturwärk, uti Ekeby Sokn i Östergötland, wid Swartån, 0.5 mil från dess utlopp ur sjön Somen. Sätesgården består af 5.5 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, ansenligt höbol, mulbete och skog, wacker trägård, djurgård, samt 2 fiskedammar. Här är ock et Kongl. Post Contor. — Järnbruket består af 2 stångjärnshamrar, 2 ämneshamrar, 1 råstålshammare, 1 walls- och skärwärk, 14 spik- knip- stål- sänk- och djuphamrar, 2 plåt- och bleckhamrar, samt 1 garfstålshammare, 2 brännstålsugnar, 1 trådrageri, 1 sågblads-inrättning, jämte finare och polerade smiden, 1 masugn, 1 mjölqvarn med 6 par stenar, 1 sågwärk, 1 tegelbruk, och 1 kalkugn. Smidet wid detta Bruk är inalles 2620 skeppund, hwaraf 870 äro stångjärns, 1300 ämnes och 450 råståls-smide. De många wattufallen uti strömen utgöra sammanlagde inom 1000 famnars längd en högd af 93 fot. — [ 58 ]Under Godset höra 30 Mantal Sätesgårdar, frälsehemman, skattehemman, 33 torp samt andra lägenheter i 7 Soknar, hwilka områden hawa widsträckta skogar och ymnigt landtbruk.[Dj 26]

Bodö, en Sätesgård i Bohusland.

Braberg, en Sätesgård uti Skönberga Sokn i Östergötland, består af 1.5 mantal; har 22 tunnors utsäde, samt wacker åbyggnad af trä.

Bradsberg, et Amt uti Norge, är beläget uti 2 Stift: Kristiania och Kristiansand. Mot söder gränsar det til hawet, och i norr stöter det til Bergens Stift. Det utgöres af 2 Fögderien, Nedra Tellemarken och Öfra Tellemarken, hwaraf det förra hörer til Kristiania och det senare til Kristiansands Stift. Det innefattar 20 Pastorat, samt utom Städerne 51 Soknar. Städerne äro Skeen och Krageröe, därtil komma 4 Lastageplatser: Langesund, Brevig och 2 Porsgrund. År 1796 funnos här 1810 Gårdar, som beboddes af omkring 2900 gårdsmän och 2240 husmän. År 1801 war Folkmängden 44358. I Amtet äro 3 järnwärk, 77 privilegierade sågwärk, som årligen skära wid pass 653000 bräder, samt 21 oprivilegierade eller husbehofs sågwärk, 5 tegelbruk och 1 grynqvarn utom många mjölqvarnar. Tilförene hawa här funnit betydliga skogar, men emedan dessa i sednare tider mycket aftagit, så hawa inbyggarne winlagt sig at mera sköta sit jordbruk, hwartil jordmånen merendels är ganska god. I anseende til juridiska inrättningen innefattar Amtet 3 Häradshöfdingedömen, och i anseende til cleriska författningen 2 Prosterien. Följande förtekning wisar Folkmängden uti de til detta Amt hörande Pastoraten år 1801.

Prosteriet Nedra Tellemarken:
Gierpen 4229
Eidanger 1946
Brevig 944
Sannikedal 2375
Bamble och Langesund 2595
Drangedal 1874
Hitterdal 1971
Seude 2665
Böe 2999
Holden 2195
Porsgrund 1883
Solum och Mälum 2713
  Summa   28389
Prosteriet Öfra Tellemarken.
Hvidesöe 3280
Sillejord 2411
Hjerdal 2812
Moeland 1034
Moe 1146
Laurdal 1117
Tind 2423
Vinnie 1736
  Summa   15959
Total   Summa   44348.

Bradsberg, en Sokn, är Annex til Pastoratet Strinden uti Trondhiems Amt i Norge.

Bragnäs. Om denna Ort ses Artikeln Drammen.

Bragstad, en stor, wacker och wäl brukad Gård, uti Inderöens Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge.

Braheberg, en Sätesgård uti Närtuna Sokn i Upland, består af 2.5 Mantal. Utsädet är 22 tunnor. Höbolet är ymnigt. Skog finnes hjelpeligt til wedbrand och gärdsel. Mangårdsbyggningen, af trä, är någorlunda prydlig. Därwid befinnes en trägård.

Brahus, en Sätesgård i Småland.

Brandal, en wacker Dalsträckning uti Hareids Sokn i Romsdals Amt i Norge, är en skön sädesbygd med ypperligt gräsfält, ymnigt skog, laxfänge och annat fiske, samt en myckenhet hjortar, hwilka här [ 59 ]uppehålla sig i större antal än annorstädes i dessa nägder.

Brandalsstrand, en Landsträcka wid hawet, uti Sandöe Sokn, uti Romsdals Amt i Norge. På denna strand är et sandstensberg, hwarifrån årligen hämtas många båtslaster sandsten til slipstenar.

Brandalssund, en Gård uti Ytterjärna Sokn i Södermanland, består af 5 Mantal, dels Säteri, dels Frälse. Utsädet är 40 tunnor, däraf hälften råg. Höbolet är swarande mot utsädet. Skogen är tilräckelig til Gårdens behof. Mangårdsbyggningen, af trä, är prydlig. Därwid äro 2 ansenliga med många fruktträn försedda trägårdar, samt en lustpark i Engelsk stil.

Brandsnäs, en Sätesgård i Östergötland.

Brandstad, et Regalt Pastorat uti Skåne, Malmö Län och Färs Härad; består af 2 Soknar: Brandstad, Moderförsamling och Åsum Annex. Mantalen äro 34. År 1805 war Folkmängden 1420. — Brandstad Sokn består af 10.5 Mantal. År 1305 war Folkmängden 689. Kyrkan är belägen under 55 gr. 30 min. Polhöjd; 4.5 mil från Malmö.

Brandstorp, en Sokn uti Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Daretorps Pastorat. Mantalen äro 16.5; Uti Soknen äro åtskillige Bondegårdar försedde med trägårdar, uti hwilka sköna äplen och päron erhållas. Kyrkan är belägen under 58 gr. 7 min. Polhöjd; 6.6 mil från Mariestad.[Dj 27]

Branthäll, en Sätesgård i Södermanland.

Brantåsa, et Kronohemman uti Moheda Sokn i Småland, är Boställe för Secund-Majoren wid Adelsfanan; består af et Mantal, äger 16 tunnors utsäde, godt höbol och betesmark, men ringa skog. Åbyggnaden är obetydlig.

Brastad, en Sokn i Göteborgs Län, Bohusland och Stångenäs Härad, är Annex til Bro Pastorat. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordarten är lermylla. Soknen har ingen skog, utan nyttjar til bränsle torf, hwarpå snart är brist. Utsädet är 700 tunnor. Mantalen äro 43. År 1805 war Folkmängden 1247. Kyrkan är belägen under 58 gr. 24 min. Polhöjd; 7.5 mil från Göteborg.

Brattby, en Sätesgård i Upland.

Bratteborg, en Sätesgård uti Byarums Sokn i Småland, består jämte det därunder afhyste Brattebo af 2 Mantal, samt har 11 torp. Utsädet är något öwer 40 tunnor. Höbolet godt. Skogen ymnig. Åbyggnaden af trä, är wacker, med en hjelpelig trägård.

Brattfors, et Järnbruk uti Bodarne Sokn i Nerike, har 2 härdar och hörer under Lassåna Bruk i samma Sokn.

Brattfors, et Järnbruk uti Ockelbo Sokn i Gästrikland, har 4 härdar och 900 skeppunds smide.

Bratvold, en ansenlig Gård uti Rommedals Sokn uti Hedemarkens Amt i Norge.

Bratvär, en Sokn, är Annex til Edöens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Braxstad, en Gård uti Östra Tollstad Sokn i Östergötland, har 28 tunnors utsäde, godt höbol, skog til fullt husbehof, samt wacker Mangårdsbyggning, med en trägård.

Braås, en Masugn och Manufacturwärk uti Drefs Sokn i Småland, består af 0.5 Mantal. Åbyggnaden är ansenlig och wackert reveterad.[Dj 28]

Breared, en Sokn och Regalt Pastorat i Halland, och Tönnersjö Härad. Marken är bärgaktig, genombruten af små sjöar och strömar. Rådande jordmånen är grus och sandblandad [ 60 ]mylla, men ingen lera. Skogarne äro i märkeligt aftagande. Halwa Soknen har skog til husbehof af bok och furu, samt något til afsalu, men den öfriga delen af Soknen är skoglös. Utsädet som mäst utgöres af hafra stiger till 640 tunnor. Mantalen äro 48. År 1805 war Folkmängden 1282. Kyrkan är belägen under 56 gr. 44 min. Polhöjd; 1.6 mil från Halmstad.

Breby, en Sätesgård i Upland.

Bred, en Sokn i Upland, Upsala Län och Åsunda Härad, är Annex til Sparrsätra Pastorat. Storleken är 0.32 qvadrat mil. Marken är ojämn, bestående av sten- och åbackar. Rådande jordmånen är god och stark lera; på några ställen finnes swartmylla; endast 4 à 5 hemman hawa hjelpelig skog, alla öfriga lida brist därå. Utsädet är 450 tunnland, samt 100 dito odlingsjord. Höet stiger til 750 sommarlass. Mantalen äro 27.5; År 1810 war Folkmängden 702. Kyrkan är belägen under 59 gr. 40 min. Polhöjd; 2.7 mil från Upsala.

Bredared, et Consistorielt Pastorat uti Wästergötland, Wänersborgs Län och Wedens Härad, består af 4 Soknar: Bredared Moderförsamling, samt Sandhult, Wänga och Tämta Annexer. Mantalen äro 66. År 1805 war Folkmängden 2344. — Bredared Sokn innefattar 21 Mantal. År 1805 war Folkmängden 743. Kyrkan är belägen under 57 gr. 46 min. Polhöjd; 7 mil från Wänersborg.[Dj 29]

Bredaryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, är Annex til Forsheda Pastorat. Utsädet är 380 tunnor. Mantalen äro 24.3; År 1810 war Folkmängden 541. Kyrkan är belägen under 57 gr. 11 min. Polhöjd; 7.7 mil från Jönköping.

Bredegård, en Sätesgård i Wästergötland.

Bredene, en Sätesgård uti Hugenäs Sokn i Wärmeland, består af 2 mantal. Utsädet om hösten är 8 tunnor, om wåren 50 tunnor. Mangårdsbyggningen af trä, är prydlig, med en trägård.

Bredesta, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och norra Wedbo Härad, är Annex til Askeryds Pastorat. Marken är nästan öwerallt bärgaktig och ojämn. Jordmånen blandad med sand och lera. På skog är någon brist. Utsädet är 100 tunnor. Mantalen äro 15.6; År 1810 war Folkmängden 432. Kyrkan är belägen under 57 gr. 49 min. Polhöjd; 3.7 mil från Jönköping.

Bredsjö, en Sätesgård uti Järlåsa Sokn i Upland, består af 1 mantal, har 18 tunnors utsäde, ymnigt höbol, förträffeligt bete, obetydelig barr- men wacker löfskog. Barrskogen är dock någorlunda behjelplig för alla Gårdens behof å dess underliggande frälsehemmans ägor. Mangårdsbyggningen af sten, är prydlig, med en obetydlig trägård. Wid Gården är anlagt et Porcellins-bruk, men hwilket synes numera förfalla.

Bredsjö, et Järnbruk uti Hjulsjö Sokn i Wästmanland, har 800 skeppund stångjärnssmide. Mangårdsbyggningen af trä, är i godt stånd. Til egendomen är hjelpelig skog.

Bredsätra, en Sokn på Öland, är Annex til Gärdslösa Pastorat. Mantalen äro 22.5; År 1810 war Folkmängden 617.

Breede, en ansenlig, wälbygd och wäl odlad Gård uti Sneåsens Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge.

Breedsund, et stort Sund, som från det så kallade Storedyb skär sig in uti Borgsunds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, och gör samma Pastorat til [ 61 ]et af de fiskrikaste ställen i Norge, emedan torsk och sill komma hwart år genom sundet, från Storedyb, i stor myckenhet.

Brekke, en Sokn, är Annex til Evindvigs Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Brekkestöe, en Hamn på Justeröen under Kristiansands Tulldistrict i Norge.

Bremanger, en Sokn, är Annex til Kinds Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Bremsnäs, en Sokn, är Annex til Findsås Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Bremsnäs, en Sokn, är Annex til Qvärnäs Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Brennö, en Sätesgård uti Torups Sokn i Halland, har 30 tunnors utsäde, däraf hafra 20 tunnor, höbolet ger 100 lass, mästadelen hårdwallshö. På bränsle är ingen brist. Mangårdsbyggningen af trä, är wacker. Därwid är en trägård om 3 tunnlands widd.

Brenninge, en Sätesgård i Wästergötland.

Bresäter, en Sätesgård uti Halsbergs Sokn i Nerike, har 50 tunnors utsäde, godt höbol och tilräckelig skog. Mangårdsbyggnaden är obetydelig, men ladugårdshuset är utmärkt. Det håller 85 alnar i längd och 20 i bredd, samt är upfört af gråsten. Dör- och fönster-poster äro af huggen sten. Det ena rummet, där 64 nöt kunna rymmas, har gipsadt tak, och 8 colonner af sten. Ingen trägård finnes.

Bresäter, et Kapell hörande til Björsäters Pastorat uti Wästergötland, består af 18 Mantal; År 1810 war Folkmängden 361.

Brevig, en förträffelig Lastageplats uti Eidangers Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge, belägen på östra sidan af Langesunds-fjärden. Orten bebos af handelsmän, handtwärkare och sjöfolk, samt lyder under Magistraten i Skeen. Här idkas en ansenlig och fördelaktig handel på Holland, mäst med järn och träladdning, som til större delen utföres med Holländska fartyg. Orten har sin egen kyrka och församling som är Annex til Eidangers Pastorat; År 1801 war Folkmängden 944. Polhöjden är 58 gr. 48 min.

Brevig, en stor, wälbygd och wäl odlad Gård uti Romsdals Amt i Norge.

Brewiksnäs, en Sätesgård i Östergötland.

Brewen, et Stångjärnswärk uti Askers Sokn i Nerike, har 2 hamrar och 1345 skepp:ds smide.

Brewik, en Gård uti Ekesjö Sokn i Småland, är Boställe för Öwersten wid Smålands lätta Dragon-Regimente, består med Ladugården Skinnary och afhyste hemmanet Smedstorp af 2.3 Mantal. Utsädet är 6 tunnor råg, utom wårsäd. Höbolet närer 50 nöt.

Brewik, en Sokn uti Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, är Annex til Grebäcks Pastorat. Mantalen äro 18. År 1810 war Folkmängden 674. Kyrkan är belägen under 58 gr. 27 min. Polhöjd; 2.2 mil från Mariestad.[Dj 30]

Bringen, en Gård uti Fladås Sokn, uti Bradsbergs Amt i Norge, anföres, emedan en öwermåttan stor kämpehög där befinnes.

Bringetofta, et Consistorielt Pastorat uti Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, innefattar 3 Soknar: Bringetofta Moderförsamling, samt Hylletofta och Ljunga Annexer. Marken är kärraktig, ojämn och stenbunden. Jordarten består dels af swartmylla, men mera sand, i synnerhet i Ljunga. Utsädet är wid pass 18 tunnor på Mantalet. Hafra sås icke ringa af Almogen. Mantalen äro 81.4; Utsädet i Pastoratet är således 1460 tunnor, mästadelen hafra; År 1810 war Folkmängden 2254. [ 62 ]Bringetofta Sokn innehåller 37.5 Mantal; År 1810 war Folkmängden 1099. Kyrkan är belägen under 57 gr. 25 min. Polhöjd; 4.7 mil från Jönköping.

Brismene, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Frökinds Härad, är Annex til Börstigs Pastorat. Af åkerbruk, boskapsskötsel och wäfnaders tilwärkning har Almogen utwägar til näring. Mantalen äro 12.5; Kyrkan är belägen under 58 gr. 3 min. Polhöjd; 7.4 mil från Mariestad.[Dj 31]

Bro, et Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Bro Härad, består af 2 Soknar: Bro, Moderförsamling och Lossa Annex. Storleken är 1.16 qvadrat mil. Mantalen äro 64.3; År 1810 war Folkmängden 1222. — Bro Sokn håller i widd 0.5 qvadr. mil. Marken är där mera jämn än bärgaktig. Rådande jordarten är lera. Soknen har i allmänhet hjelpelig skog til husbehof. Utsädet är 600 tunnor. Mantalen äro 35.8; År 1810 war Folkmängden 748. Kyrkan är belägen under 59 grad. 29 min. Polhöjd; 3.7 mil från Upsala.

Bro, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Bro Skepslag, håller i widd 1.15 qvadr. mil. Jordmånen är omskiftelig. På få ställen finnes rätt god åkerlera, men däremot wisar sig mycket den så kallade källmoleran. Dock synes rådande jordmånen wara sandmylla, och grusblandad jord, särdeles wid sjökusten. De fläste Gårdar och Byar äga hjelpelig skog til husbehof och litet til afsalu, men några äga aldeles ingen. Utsädet är 900 tunnor. Mantalen äro 103. År 1810 war Folkmängden 1683. Kyrkan är belägen under 59 gr. 49 min. Polhöjd; 6.3 mil från Stockholm.[Dj 32]

Bro, et Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Åkerbo Härad, håller i widd 1.15 qvadr. mil. Det innefattar 2 Soknar: Bro Moderförsamling och Malma Annex. Mantalen äro 64.3; År 1810 war Folkmängden 1533. — Bro Sokn håller i widd 0.88 qvadr. mil. Den odlade marken är här någorlunda jämn, äwenså den i en del af skogarne, men hwilken dock til någon del finnes upfyld af bärg. Hjelpelig skog finnes ock öwer hela Soknen, några få hemman undantagna, som lida brist därå. Jordmånen är til en del lera, til en del swartmylla eller sand. Utsädet är 500 tunnor. Mantalen äro 40. År 1810 war Folkmängden 890. Kyrkan är belägen under 59 gr. 30 min. Polhöjd; 3.5 mil från Wästerås.

Bro, en Sokn i Wärmeland och Näs Härad, är Annex til By Pastorat. Marken är någorlunda jämn. Jordmånen består af lermylla, utom på et och annat ställe, skarp lera. De fläste hemman hawa skog til husbehof. Utsädet om hösten är 340 tunnor, och om wåren 1400. Mantalen äro 25; År 1810 war Folkmängden 1270. Kyrkan är belägen under 59 grad. 12 min. Polhöjd; 3.5 mil från Carlstad.

Bro, et Regalt Pastorat i Göteborgs Län, Bohusland och Stångenäs Härad, består af 3 Soknar: Bro Moderförsamling, samt Brastad och Lyse Annexer, jämte Kapellet Lysekil. Utsädet är 2100 tunnor. Mantalen äro 128; År 1810 war Folkmängden 4446. — Uti Bro Sokn är marken bärgaktig och ojämn. Jordmånen är allmännast lerblandad mylla. Soknens norra och östra del har skog til afsalu, den wästra och södra lider brist därpå. Utsädet är 800 tunnor. Mantalen äro 51. År 1805 war Folkmängden 1480. Kyrkan är belägen under 58 gr. 25 min. Polhöjd; 8 mil från Göteborg. Den betydligaste Gården i Soknen är Säteriet Wese.

[ 63 ]Bro, en Sokn på Gottland, är Annex til Westkinde Pastorat. Marken är jämn. Rådande jordarten är sandmylla med lera. Skogen är i allmänhet hjelpelig. Utsädet är 130 tunnor. Mantalen äro 8. År 1810 war Folkmängden 186. Kyrkan är belägen under 57 grad. 40 min. Polhöjd; 1 mil från Wisby.

Broby, en Sätesgård uti Söderby Sokn i Upland, har 60 tunnors utsäde, höbärgning til 300 lass, ymnig skog, prydlig Mangårdsbyggnad, nybygd ladugård, tröskwärk, mjölqvarn, bränneri och magasin, allt af trä, stor och wacker trägård.

Broby, en Sätesgård uti Betna Sokn i Södermanland, har 30 tunnors utsäde, mindre indrägtigt höbol, förmånlig skog, nybygd wacker Mangårdsbyggning, af trä, med 2 trägårdar.

Broby, en Gård uti Strå Sokn i Östergötland, är sammansatt af 2 Rusthåll, har 65 tunnors utsäde, 8 torp och 7 utjordar.

Broby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinnefjärdings Härad, är Annex til Kjällby Pastorat. Jordmånen är sandmylla, men til det mästa sandblandad lera. På skog är brist. Mantalen äro 7.3; År 1810 war Folkmängden 186. Kyrkan är belägen under 58 gr. 30 min. Polhöjd; 3.4 mil från Mariestad.[Dj 33]

Broby, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Östra Göinge Härad, består af 2 Soknar: Broby, Moderförsamling och Emmitslöf, Annex. Marken är hwarken bärgaktig eller jämn, utan wad man kallar backig, samt til utmarken tämeligen stenig, med allehanda slags skog bewuxen, på somliga ställen är öwerflödig, på andra medelmåttig och på somliga ganska liten eller ock slätt ingen. Rådande jordmånen är sandmylla, som giwer mellan fjärde och femte kornet. Utsädet är 600 tunnor. Mantalen äro 43. År 1805 war Folkmängden 1478. — Broby Sokn består af 29.7 Mantal; År 1805 war Folkmängden 1038. Kyrkan är belägen under 56 gr. 16 min. Polhöjd; 2.5 mil från Kristianstad. — I Soknen finnes et Pappersbruk kalladt Östanå.

Broby, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Södra Åsbo Härad, är Annex til Björnekulla Pastorat. Marken är öwerallt jämn. Rådande jordmånen är lera med något mylla. Skog finnes nästan ingen, utom at någre hemman hawa litet så kallad surskog. Utsädet är 580 tunnor. Mantalen äro 10.7; År 1805 war Folkmängden 305. Kyrkan är belägen under 56 gr. 8 min. Polhöjd; 7.4 mil från Kristianstad.

Broddarp, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är Annex til Eriksbergs Pastorat. Mantalen äro 7.2; År 1805 war Folkmängden 182. Kyrkan är belägen under 58 gr. 1 min. Polhöjd; 6.4 mil från Wänersborg.

Broddetorp, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, består af 4 Soknar: Broddetorp, Moderförsamling, samt Hornborga, Sätuna och Bolum, Annexer. Jordmånen är god, bestående af klapur och sandblandad swartmylla, på några ställen jämwäl sandmylla. De mäst nyttjade sädesslag äro råg och blandkorn. Utsädet på Mantalet är mellan 20 och 25 tunnor. Hästar och nöt äro af smått slag. Af de förra underhållas på Mantalet 7 à 8, af nöt 6 à 8 oxar, 10 à 12 kor, et proportioneradt antal ungnöt, samt 16 à 20 får. Gåsawel är tämeligen allmän. Biskötsel idkas af några. Några smärre hemman särdeles de åt Billingen belägna hawa egen skog. Utsädet är 1450 tunnor. Mantalen äro 66. År 1810 war Folkmängden 1143.[Dj 34]Broddetorp Sokn består af 13.7 Mantal; [ 64 ]År 1810 war Folkmängden 299. Kyrkan är belägen under 58 gr. 18 min. Polhöjd; 4.5 mil från Mariestad.[Dj 35]

Brodehult, en Sätesgård i Småland.[Dj 36]

Broe, en Sokn, är Annex til Kinds Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Brogård, en Sätesgård, uti Bro Sokn i Stockholms Län,[Dj 37] har 60 tunnors utsäde, ganska godt höbol, men knapp tilgång på skog, förfallen mangårdsbyggning och trägård.

Brokind, en Sätesgård uti Wårdnäs Sokn i Östergötland, består af 5 Mantal, har 60 tunnors utsäde, ansenligt höbol, godt mulbete, men ringa skog. Mangården har en ganska täck belägenhet på holmar, som ån Stång, hwilken här delar sig i tre grenar, formerar. Så väl Mangården som Ladugården äro byggde af sten. Caractersbyggningen är 3 wåningar hög och flyglarne 1 wåning; därwid befinnes en wacker trägård. Til Gården höra 1 mjölqvarn med 3 par stenar, 1 sågwärk, 1 tegelbruk, samt många hemman och torp.[Dj 38]

Brolöfsta, en Sätesgård i Upland.

Broma, en Gård uti Motala Sokn i Östergötland, nära til sjön Wettern, har inemot 30 tunnors utsäde, äng till 200 lass hö, ymnigt löfbrott, samt behöflig skog. Gården är ganska wäl odlad. Omkring en del af ägorna är upförd 1200 famnars gärdesgård af sten, hwilken sten är sprängd utur åkern. Mangårdsbyggningen, af trä, 2 wåningar hög, är prydlig. Til Gården höra några mjölqvarnar med 8 par stenar i Motala ström.

Bromma, en Sokn och Regalt Pastorat uti Upland, Stockholms Län och Sollentuna Härad, håller i widd 0.22 qwadr. mil. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är icke synnerligt förråd. Utsädet är omkring 320 tunnor. Mantalen äro 27. År 1810 war Folkmängden 457. Kyrkan är belägen under 59 grad. 21 min. Polhöjd; 1 mil från Stockholm. — De ansenligaste Gårdar i Soknen heta Ulfsunda och Åkeshof.

Bromma, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Herresta Härad, är Annex til Söwestads Pastorat. Mantalen äro 16.2; År 1805 war Folkmängden 274. Kyrkan är belägen under 55 grad. 28 min. Polhöjd; 5 mil från Malmö.

Bronäs, en Sätesgård i Wästergötland.

Brostorp, en Sätesgård i Wästergötland.

Brosäter, en Sätesgård i Dalsland.

Broteby, et berustadt Säteri uti Ösby Sokn i Upland, har 25 tunnors utsäde, äng til 80 parlass hö, samt knapp skog. Mangårdsbyggnaden, af trä, bestående af en Caractersbyggning med 2 flyglar, är ansenlig och prydlig, med en wacker trägård.

Brottberga, en Gård uti Skerike Sokn i Wästmanland, består af 5 Mantal, hwaraf 1 frälse och 4 skatte, äger mellan 50 och 60 tunnors utsäde, godt höbol, men ringa skog. Åbyggnaden, af trä, är wacker.

Brottum, en Sokn, är Annex til Ringsagers Pastorat, uti Hedemarkens Amt i Norge.

Broxwik, en Sätesgård i Östergötland.

Bruatorp, et Skattehemman uti Söderåkra Sokn i Småland, består af 1 Mantal, har 20 tunnors utsäde, swagt höbol, ringa skog, prydlig Mangårdsbyggnad af frä, en wattuqwarn, med 4 par stenar, samt et tegelbruk.

Brudswig, en Sokn, är Annex til Hougs Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Brumseryd, en Sätesgård i Småland.

[ 65 ]Brunby, et berustadt Säteri uti Börje Sokn i Upland, har 30 tunnors utsäde, ringa höbol och skog, samt hjelpelig Mangårdsbyggning, med en trägård.

Brund, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är Annex til Ulricehamns Pastorat. Mantalen äro 15.7; År 1805 war Folkmängden 644. Kyrkan är belägen under 57 gr. 46 min. Polhöjd; 8.6 mil från Wänersborg och 0.4 mil från Ulricehamn.[Dj 39]

Brundby, en Sokn och Regalt Pastorat uti Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, utgör et näs mellan Skeldewiken och Öresund, som sträcker sig ut i Kattegat, samt omgiwer det för sin högd, samt wackra belägenhet och utsikt ryktbara Kullabärg. Marken är til större delen ojämn, stenig och bärgaktig, samt jordmånen följakteligen skarp, bestående af klapersten och sandgrus, med obetydelig swartmylla, och några hemman undantagne, föga lerblandad. Skog, oberäknadt några frälsehemman och Rusthållet Kulla, som däraf hawa tilräckeligt, äga de öfrige jordägarne föga betydligt, häldst de fläste äro däraf, så wäl som af torf, för deras husbehof, i saknad. Utsädet stiger til inemot 30 tunnor på Mantalet. Emedan nu Soknen består af 59 Mantal, så är dess utsäde 1750 tunnor. Af hö kunna 100 lass räknas på Mantalet. År 1805 war Folkmängden 1975. Kyrkan är belägen under 55 gr. 16 min. Polhöjd; 7.4 mil från Malmö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Krapperup.

Brunflo, et Consistorielt Pastorat i Jämtland, består af 4 Soknar och 1 Stad; Brunflo Moderförsamling, Lockne, Marieby, Näs, samt Staden Östersund Annexer. Storleken är 7.5 qvadr. mil. Mantalen äro 105.6; År 1810 war Folkmängden 2857. — Brunflo Sokn består af 39.8 Mantal; År 1810 war Folkmängden 1055. Kyrkan är belägen under 63 gr. 3 min. Polhöjd; 1.5 mil från Östersund, och 15 mil från Härnösand.

Brunhem, eller Brunnum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Stentorps Pastorat. Mantalen äro 12.8; År 1810 war Folkmängden 278. Kyrkan är belägen under 58 grad. 16 min. Polhöjd; 5.5 mil från Mariestad.

Brunkeberg, med detta namn har fordom beteknats en hög kulle, bestående af sand och grus, belägen uti Förstaden Norrmalm i Stockholm. Däruppå har stått ett Wårdtorn, som år 1769 blef nedriwit. Sedermera har man så borttagit kullen, at däraf numera, år 1815, alsintet är qvar, utan har däraf bliwit et Torg.

Brunkenberg, en Sokn, är Annex til Hvidöe Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.

Brunlaugnäs, som också kallas Tanum, et Pastorat uti Grefskapet Laurvig i Norge, består af 3 Soknar: Näs eller Tanum, Moderförsamling, samt Berg och Tiöse Annexer. År 1801 war Folkmängden 2332.

Brunlid, en Sätesgård i Wästergötland.[Dj 40]

Brunna, en Sätesgård uti Wänge Sokn i Upland, har 35 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig skog, ansenlig och prydlig Mangårdsbyggnad, med en wacker trägård.

Brunnby, et Rusthåll uti Wreta Sokn i Östergötland, består af et Mantal, har 22 tunnors utsäde, prydlig Mangårdsbyggnad af trä, med en ansenlig trägård.

Brunnby, en Sätesgård uti Irsta Sokn i Wästmanland, har 30 tunnors utsäde i stark lerjord, 170 lass hö, samt hjelpelig skog. Mangårdsbyggnaden består af tre icke stora stenhus [ 66 ]och 2 byggningar af trä, med en trägård.

Brunnbäck, en Gästgiwaregård uti Folkärna Sokn i Dalarne. År 1521 hölls härwid en drabbning, hwaruti Danskarne blewo slagne af Dalkarlarne. Månge af den tidens stridswapen, och bland dem et järnharnesk, hawa såsom lämningar efter detta slag här bliwit upgräfne.

Brunneby, en Sokn i Östergötland och Bobergs Härad, är Annex till Klåckrike Pastorat. Marken är bärgaktig och ojämn, i synnerhet widtaga på wänstra stranden af Motala ström, som flyter härigenom större bärgshöjder, på sidorna bewuxna med skog. Jordmånen består merendels af lera och swartmylla, dock finnes på åtskilliga ställen sandjord. Utsädet är 400 tunnor. Mantalen äro 21.4; År 1810 war Folkmängden 644. Kyrkan är belägen under 58 grad. 33 min. Polhöjd; 2.2 mil från Linköping.

Brunneby, et Säteri-Rusthåll uti förenämnde Sokn, består af 1.5 Mantal, har mellan 30 och 40 tunnors utsäde, godt höbol och hjelpelig skog. Åbyggnaden, af trä, är wacker; därwid är en förmånlig trägård, men som til större delen går förlorad medelst Göta Canal, som skall gräwas genom den, på några famnars afstånd från huwudbyggningen.

Brunneslöf, en Sätesgård uti Borrlunda Sokn i Skåne, innehåller 1.5 Mantal. Utsädet och höbärgningen äro ansenlige. Tilräckelig skog och torfmåssar. Mangården består af 4 korswärks-byggningar. Under Gården lyda 9 Mantal Frälsehemman, 1 Skatte-Rusthåll, 0.4 Mantal Augments-hemman och 12 torp.

Brunnsta, et Skatte-Säteri uti Torshälla Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, har 22 tunnors utsäde, ymnigt höbol, men ringa skog.

Brunsberg, et Järnbruk uti Brunskogs Sokn i Wärmeland, har 1 hammare med 2 härdar samt 800 skeppund stångjärnssmide. Bruksgården har 40 tunnors wår-utsäde och 4 à 5 tunnor rågsäde om hösten. Ängen är obetydlig, men höfångsten underhjelpes genom walläggning. Jordmånen å inägorna är en grund rödlera, med bärg under, som håller syra i åkern. Åbyggnaden är obetydlig.

Brunsbo, en Gård i Wästergötland, Mariestads Län, är Boställe åt Biskopen i Skara.

Brunseryd, en Sätesgård i Småland.

Brunsholm, en Sätesgård uti Näs Sokn i Upland och Åsunda Härad, har 40 tunnors utsäde, och Swepnäs, såsom Ladugård därtil, har 24 tunnors utsäde, tilsamman 64. Bägge med hjelpeligt höbol och tarwelig skog. Brunsholm har en ansenlig och prydlig Mangårdsbyggnad af sten, med en stor trägård, som är wäl anlagd och underhållen, samt giwer de flästa åren mycken afkastning.

Brunskog, et Consistorielt Pastorat i Wärmeland och Jöse Härad, består af 2 Soknar: Brunskog Moderförsamling och Boda, Annex, samt en Kapells-församling, Manskog. Marken är bärgaktig. Lera är rådande jordarten. Skogstilgången är hjelpelig. Höstutsädet är 140 tunnor råg, och wårutsädet 1660 tunnor. Mantalen äro 36. År 1810 war Folkmängden 4272. — Uti Brunskog Sokn är höstutsädet 90 tunnor och wårutsädet 1000 tunnor. Mantalen äro 23; År 1810 war Folkmängden 2340. Kyrkan är belägen under 59 gr. 40 min. Polhöjd; 4.6 mil från Carlstad. — Järnbruk i Soknen äro Brunsberg, Reinholdsfors och Åmått.[Dj 41]

Brunsnäs, en Sätesgård i Wästergötland.

[ 67 ]Brunsta, en Sätesgård i Södermanland.

Brunswik, et Silwerwärk uti Grangärde Sokn i Dalarne.

Brunstorp, en Sätesgård uti Walora Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, jämte 2 Mantal underliggande hemman. Här näras 6 hästar, 50 nöt och 40 får.

Brusaholm, et Järnbruk uti Hult Sokn i Småland, Kalmare Län, består af 2 stångjärnshamrar, 1 masugn och 1 kniphammare. Skogen är otilräckelig för Brukets behof. Mangårdsbyggningen af trä, är prydlig, med en ansenlig trägård. Här bredewid ligger et Pappersbruk, som ock kallas Brusaholm, har ny Mangårdsbyggnad och wärkhus, samt driwes med styrka.

Bruseryd, en Sätesgård i Småland.

Bruum, twå stora och wälbygda Gårdar uti Skej Sokn uti Trondhiems Amt i Norge, hawa goda sädes- och gräsmarker samt skön skog. Uti den förbiflytande ån är et betydligt sågwärk.

Bryggom, en Sätesgård i Wästergötland.

Bryne, en Sätesgård uti Hjerpås Sokn i Wästergötland, har mycken och god åker och äng, skog och torfmåsse. Egornas widd utgör 955 tunnland. Därunder höra mjölqvarnar med 5 par stenar, 1 sågwärk och flera torp.

Bråarp, en Sätesgård i Småland.

Bråbo, et Härad i Östergötland, innefattar 2 Soknar: Östra Eneby och Qwillinge.

Bråborg, en Kungsgård uti Dagsbergs Sokn uti Östergötland, består af 10 Mantal. Utsädet är 70 tunnor. Höbolet ger 300 lass. Mulbetet är godt. Skogen, obetydlig, finnes på 2 öar i Bråwiken. Mangårdsbyggnaden passabel med en trägård. Til Gården höra 12 torp samt dagswärken af 27.6 Mantal Kronohemman.

Brågarp, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Bara Härad, består af 2 Soknar: Brågarp, Moderförsamling och Näwitshög Annex. Utsädet är 500 tunnor. Mantalen äro 33.5; År 1805 war Folkmängden 710. — Uti Brågarp Sokn är marken jämn. Rådande jordarten är sandblandad lera. Nästan ingen skog finnes. Utsädet är 200 tunnor. Mantalen äro 10.5; År 1805 war Folkmängden 182. Kyrkan är belägen under 55 grad. 39 min. Polhöjd; 1.4 mil från Malmö.

Bråland, et Kronohemman med Säteri-frihet uti Fors Sokn i Bohusland, är Boställe för Öwerste-Lieutnanten wid Bohusläns Dragon-Regimente.

Brålanda, en Sokn i Dalsland och Sundals Härad, är Annex til Frändefors Pastorat. Marken är jämn. Jordarten är i allmänhet bördig, bestående af lera och swartmylla. Skog finnes ingen utom något björk och asp i ängarne. Utsädet är 1100 tunnor. Mantalen äro 45; År 1805 war Folkmängden 1397. Kyrkan är belägen under 58 gr. 35 min. Polhöjd; 2.3 mil fr. Wänersborg.

Bråte, en Sätesgård uti Segersta Sokn i Wärmeland, wid Wänern, består af 1 Mantal. Gården winner årligen genom tillandning utaf Wänern et betydligt utrymme af äng. Uti Wänern idkas godt fiske.

Bråtensby, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kulings Härad, är Annex til Algutstorps Pastorat. Mantalen äro 7.7; År 1805 war Folkmängden 195. Kyrkan är belägen under 58 gr. 4 min. Polhöjd; 4.6 mil från Wänersborg.[Dj 42]

Bråtesby, en Sätesgård i Wästergötland.[Dj 43]

Bråwalla, en Hed i Småland, 2 mil från Wexiö, är [ 68 ]bekant i fordna Historien för en drabbning, som här hållits mellan Danskarne och Småländska qvinnor, hwaruti de förre blewo slagne.

Bråwalla Slätter. Desse äro belägna uti Östergötland på Wikbolandet. De äro uti fordna Historien namnkunnige för et stort fältslag som här hållits uti åttonde Seculo mellan Swenska Konungen Sigurd Ring och Danska Konungen Harald Hildetand, hwaruti den förre blef segerwinnare.

Bråwiken, en ansenlig Fjärd mellan Landskapen Södermanland och Östergötland, håller i längd inom Skenäs sund 2 mil, och i widd 0.9 qvadr. mil. Uti denna fjärd utfaller Motala ström.

Bräkentorp, en Sätesgård uti Tutaryds Sokn i Småland, består af 2 Mantal, har 22 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, sparsam tilgång på skog, samt wacker mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Bräkne, et Härad i Bleking, innefattar Staden Carlshamn, samt 4 Soknar: Asarum, Hallaryd, Åryd och Hoby, med Öljehult Kapell.

Brämhult, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, är Annex til Borås Pastorat. Mantalen äro 8.5; Kyrkan är belägen under 57 gr. 43 min. Polhöjd; 8 mil från Wänersborg och 0.8 mil från Borås.[Dj 44]

Bränkyrka, en Sokn uti Södermanland, Stockholms Län och Swartlösa Härad, är Annex til Huddinge Pastorat. Storleken är 1.07 qvadr. mil. Mantalen äro 42.2; År 1810 war Folkmängden 1145. Kyrkan är belägen under 59 grad. 17 min. Polhöjd; 0.4 mil från Stockholm. Uti Soknen är beläget Nacka Kapell.

Bränne, en Sätesgård i Halland.

Brännhult, et Hemman uti Stenbrohults Sokn i Småland. Här är anlagt et lädergarweri, med et stort och prydligt fabrikshus af trä.

Brödda, en Sätesgård uti Slimminge Sokn i Skåne, består af 2.5 Mantal. Gården är så wäl til man- som ladugård bygd af korswärke. Höbolet är ymnigt. De under Godset från äldre tider lydande hemman äro genom försäljning skingrade.

Brödåkra, en Sätesgård uti Igneberga Sokn i Skåne, har 30 tunnlands utsäde i god swartmylla, tilräckeligt höbol och hjelpelig skog. Mangårdsbyggnaden, af sten, är prydlig, med en wacker trägård.

Brömsebro, en Ort uti Söderåkra Sokn i Småland på gränsen til Bleking. Det är en bro öwer strömen Brömsebäck, som här i hawet utfaller, hwilken klywes af en holme, som ligger midt i strömen, hwarpå 2 gränsestenar stå upreste, som göra en skilnad mellan Småland och Bleking. Den är bekant i Historien däraf, at de Swenska och Danska Sändebuden hawa, på denna Bro, när Bleking hörde til Danmark, sammankommit at dagtinga. Af sammankomster och fredsslut, som här bliwit fattade, märkes: 1:o Den af Konung Gustaf I. År 1541, då Konungamöte och samtal skedde med Konung Kristian 3 i Danmark, i nägden af Gåsebäck. 2:o Den i Konung Johan 3:s tid då här handlades om Wapnet 3 Kronor. 3:o Den år 1645, under Drottning Kristinas Regering, då Swerige bekom Halland, Jämtland, Härjedalen, Gottland och Ösel til försäkring på 26 år.[Dj 45] Polhöjden är 56 grad. 19 min.

Brönnestad, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Wästra Göinge Härad, består af 2 Soknar: Brönnestad, Moderförsamling, och Matteryd Annex. Utsädet är 300 tunnor råg och 370 tunnor korn. År 1805 [ 69 ]war Folkmängden 1524. — Uti Brönnestad Sokn är marken ojämn och stenbunden, med ymniga ljunghedar. Jordmånen är en tunn swartmylla med grusbotn, som frambringar ganska ringa säd. Skogsförrådet är knapt hjelpeligt. År 1805 war Folkmängden 836. Kyrkan är belägen under 56 gr. 5 min. Polhöjd; 2.6 mil från Kristianstad. — Den ansenligaste Gården i Soknen heter Hofdala.

Brönöe, et Pastorat uti Nordlands Amt i Norge, består af 5 Soknar: Brönöe Moderförsamling, samt Annexerne Vig, Vadsöe, Solstad och Nöstvig. År 1801 war Folkmängden 4386.

Bröserup, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Albo Härad, är Annex til Raflunda Pastorat. Marken är til större delen backig och bärgaktig. Rådande jordarten är sand. Större delen af Soknen har hjelpeligt skog. Utsädet är 460 tunnor råg, korn, ärter och hafra, samt 120 tunnor potäter. Mantalen äro 16.2; År 1805 war Folkmängden 870. Kyrkan är belägen under 55 grad. 34 min. Polhöjd; 3.4 mil från Kristianstad.

Bröstorp, en Stångjärnshammar, hörande til Hammarby Bruk uti Nora Sokn i Wästmanland.

Bubbarp, en Sätesgård i Östergötland.

Budalen, en Sokn är Annex til Störens Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge.

Budbol, en Sätesgård i Södermanland.

Budskerud, et Amt beläget uti Kristiania Stift i Norge, omkring 60 graders Polhöjd; Det omgiwes av Bergens Stift, Kristians Amt, Jarlsberg, Laurvigen och Tellemarken. Det består af 3 Fögderien, Budskerud, Ringerige och Hallingdal, Nummedal och Sandsvär. Men af 4 Häradshöfdingedömen. Uti Amtet finnas 13 Pastorat och 38 Soknar, som innehålla 2582 matriculerade gårdar, samt beboddes år 1801 af 51436 människor. Uti Amtet ligga Städerne Drammen och Kongsberg, Fredriksminde kopparwärk, 2 järnwärk, et glaswärk, Modums eller Forsums koboltwärk, samt Tranbye marmorbrott. Följande Förtekning wisar Folkmängden, som år 1801 fanns i hwarje Pastorat.

Rolloug 4045
Fledsberg 2694
Sandsvär 3853
Eger 6713
Sigdal 4457
Nordrehoug 6360
Ål 4086
Näss 5499
Hoel 2499
Hurum 1260
Rögen 1356
Modum 4504
Lier 4110
  Summa   51436.

Budskerud, et Fögderi uti förenämnde Amt, innefattar det fordna Bragnäs Län, 6 Pastorat och 14 Soknar, som utgöra 2 Häradshöfdingedömen. I detta Fögderi ligga Staden Drammen, Hassels järnwärk, Modums koboltwärk, samt Tranbye marmorbrott. År 1801 war Folkmängden 22260.

Budskerud, en Sätesgård i nyssnämnde Fögderi, är en af de betydligaste Gårdar i Fögderiet. Han har ansenliga och prydliga byggningar, en lustpark, et sågwärk, samt andra lägenheter.

Buevigen, en Sokn, är Annex til Byenässets Pastorat, uti Trondhiems Amt i Norge.

Bukken, en Sokn belägen på en Ö i hawet, är Annex til Skudenäs Pastorat, uti Stavangers Amt i Norge.

Buknäs, et Pastorat uti Nordlands Amt i Norge, består af 2 Soknar: Buknäs, moderförsamling, samt Hol Annex. År 1801 war Folkmängden 1225.

[ 70 ]Bulltofta, en Sätesgård uti wästra Skreflinge Sokn i Skåne, har 100 tunnors utsäde, ymnigt höbol, men utom små planteringar alsingen skog. Mangårdsbyggningen af sten, är prydlig, med 2 wackra trägårdar. Wid Gården är et Oljeslageri.

Bulsjö, en Sätesgård uti Sunds Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal; äger 16 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, tilräckeligt mulbete och skog, mjölqvarn och sågwärk, 5 underliggande bondehemman och 18 torp.

Bunge, en Sokn på Gottland, uti norra Fögderiet, är Annex til Rute Pastorat. Marken är någorlunda jämn. Rådande jordmånen är en med småsten blandad grof sand eller ör. Skogen är hjelpelig til behowet. Utsädet är 120 tunnor, mästadelen råg. Mantalen äro 8.3; År 1810 war Folkmängden 254. Kyrkan är belägen under 57 grad. 51 min. Polhöjd; 4.6 mil från Wisby.

Bunkeflod, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, består af 2 Soknar: Bunkeflod, Moderförsamling, och Hyllie Annex. Utsädet är 3200 tunnor. Mantalen äro 42. År 1805 war Folkmängden 798. — Uti Bunkeflod Sokn är marken jämn, i allmänhet något sumpig. Jordarten är til större delen swartmylla, blandad med lera. Endast wid hafskusten är marken sandblandad, och således mindre fruktbärande. Nästan ingen skog finnes. Utsädet är 2000 tunnor. Mantalen äro 25. År 1805 war Folkmängden 456. Kyrkan är belägen under 55 grad. 34 min. Polhöjd; 0.6 mil från Malmö. De ansenligaste gårdar i Soknen heta Catrinetorp och Petersborg.

Burlöf, et Regalt Pastorat uti Skåne, Malmö Län och Bara Härad, består af 2 soknar: Burlöf, Moderförsamling och Kyrkeby Annex. Marken är jämn, samt bördig. Rådande jordmånen är lera. Utsädet är 1000 tunnor. Mantalen äro 16.2; År 1805 war Folkmängden 944. Burlöfs Kyrka är belägen under 55 grad. 39 min. Polhöjd; 0.7 mil från Malmö.

Burs, et Consistorielt Pastorat på Gottland uti södra Fögderiet, består af 2 Soknar: Burs, Moderförsamling, och Stanga Annex. Mantalen äro 30. År 1810 war Folkmängden 953. — Burs Sokn består af 16 Mantal; År 1810 war Folkmängden 526. Kyrkan är belägen under 57 gr. 15 min. Polhöjd; 4.4 mil från Wisby.

Burseryd, et Consistorielt Pastorat uti Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, består af 3 Soknar: Burseryd, Moderförsamling, samt Bosebo och Sandwik Annexer. Utsädet är 560 tunnor. Mantalen äro 52.6; År 1810 war Folkmängden 1322. — Uti Burseryd Sokn är marken bärgaktig, med en myckenhet måssar och kärr. På några ställen finnes god mulljord, men sandmylla är rådande jordarten. En del af Soknen har ymnig skog, en del lider brist därå. Utsädet är 330 tunnor. Mantalen äro 38.4; År 1810 war Folkmängden 890. Kyrkan är belägen under 57 grad. 12 min. Polhöjd; 8 mil från Jönköping.

Burträsk, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästerbotn, håller i widd 12 qvadrat mil. Marken är något, men ej mycket bärgaktig. Stora sandhedar bewuxne med tallskog, mossar, kärr och insjöar finnas i öwerflöd. Rådande jordarten är sand eller mojord, likwäl finnes på många ställen god och stark lera. Skogstilgången är ännu hjelpelig til både husbyggnad och wedbrand. Skatteskogarne äro likwäl nu emot förra tider, genom dålig hushållning och tjärubränning ganska mycket [ 71 ]minskade. Ifrån nyss anlagde Nybyggen och Krono-allmänningar hämtas årligen härifrån til finbladiga sågwärken i Skelefteå och Bygdeå Soknar 30,000 sågblockar. Utsädet är 70 tunnor råg och 940 tunnor korn. Ärter komma icke särdeles fort, och trägårds-frukter hinna icke til mognad. Mantalen äro 48. År 1810 war Folkmängden 2609. Kyrkan är belägen under 64 gr. 20 min. Polhöjd; 9 mil från Umeå. Här hålles marknad den 6 Mars, 22 Augusti, och 11 December.

Burwik, et berustadt Säteri uti Knutby Sokn i Upland, består af 4.5 Mantal, äger inemot 40 tunnors utsäde, godt höbol, ypperlig skog, obetydelig åbyggnad, med en ansenlig humlegård. Under Gården lyda flera torp.

Buskholm, en handelsplats uti Näröe Pastorat, uti Trondhiems Amt i Norge.

Buttle, en Sokn på Gottland uti norra Fögderiet, är Annex til Wånge Pastorat. Mantalen äro 5.6; År 1810 war Folkmängden 165. Kyrkan är belägen under 57 gr. 25 min. Polhöjd; 2.8 mil från Wisby.

By, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Landskapet Dalarne, wid Dalälwen, håller i widd 2.9 qvadr. mil. Marken är bärgaktig. Rådande jordarten är lera, på några ställen sand. Skogen är hjelpelig. Utsädet är 400 tunnor. Mantalen äro 50. År 1810 war Folkmängden 2568. Kyrkan är belägen under 60 gr. 12 min. Polhöjd; 6.4 mil från Falun och 6 mil från Gefle. Uti Soknen finnes et Järnbruk benämndt Horndal, samt Bergsmanshyttor och Hammarsmedjor uti Tyskbo, Hede, Watubo, Kyrkebyn och Rosse, alla med behjelpelig skog.

By, et Consistorielt Pastorat uti Wärmeland och Näs Härad, består af 4 Soknar: By, Moderförsamling, samt Bro, Huggenäs och Ny Annexer. Utsädet i Pastoratet är 1160 tunnor om hösten och 4600 tunnor om wåren. Mantalen äro 85. År 1810 war Folkmängden 3823. — By Sokn har mycket jämn mark, samt någorlunda lika jordmån, bestående af lermylla, på några ställen något sandblandad, föga skog, knapt til husbehof. Höstutsädet är 450 à 500 tunnor, och wårutsädet 1800 à 2000 tunnor. Mantalen äro 34. År 1810 war Folkmängden 1298. Kyrkan är belägen under 59 gr. 8 min. Polhöjd; 4.6 mil från Carlstad. Uti Soknen finnes 8 Sätesgårdar: Norra Nolby, Södra Nolby, Sjögerås, Södra Skane, Sund, Seffle, Krokstad och Tibble.

Byarum, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östbo Härad, är Annex til Tofteryds Pastorat. Utsädet är 1 tunna wete, 95 tunnor råg, 50 dito korn, 350 dito hafra, 152 dito blandsäd, 2 dito ärter, och 16 dito potäter. Mantalen äro 34.5; År 1810 war Folkmängden 1618. Kyrkan är belägen under 57 gr. 30 min. Polhöjd; 3 mil från Jönköping.

Byegård, en betydelig Gård uti Stods Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge. Gården ligger på en hög backe, är wälbygd samt har en härlig utsikt öwer sina widlöftiga åkrar och ängar.

Byegård, en wälbygd Gästgiwaregård och Tingsgård, uti Störens Pastorat, uti Trondhiems Amt i Norge, 4 mil från Trondhiem.

Byenäs, et Pastorat och Tingslag uti Trondhiems Amt i Norge, består af 3 Soknar: Stene, Moderförsamling, samt Buevigen och Vigen, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3243.

Byestad, en Sätesgård uti Korsberga Sokn i Småland, besås med 24 tunnor af all slags säd, och underliggande [ 72 ]ladugården Gunnatorp med 11 tunnor, tilsamman 35. Wid gården är hjelpeligt höbol och skog.

Bygdeå, et Pastorat uti Wästerbotn, består af 2 Soknar: Bygdeå, Moderförsamling, och Nysätra Annex. Storleken är 10 qvadr. mil. I södra delen af Pastoratet är marken jämn, med få bärg, men i norra delen, inom Nysätra Sokn och mot Löfånger, backig och mera ojämn, samt bärgaktig. Lerjord är mera sällsynt än sand och myrjord, dock hawa några aflägsnare byar äwen lerjord; men wid hafsbandet och nedre i Pastoratet är sand och mycken dräfja den rådande jordmånen. Öfra delen af Pastoratet har ymnig skog; men i den nedra börjar timmerfång at saknas, ehuru tilgång på wedbrand ingenstädes brister. Utsädet är 1600 tunnor. Mantalen äro 70. År 1810 war Folkmängden 3284. — Bygdeå Sokn hade år 1810 en Folkmängd af 1669. Kyrkan är belägen under 64 gr. 4 min. Polhöjd; 3.6 mil från Umeå. De märkwärdigaste orter i Soknen äro Hamnen Ratan och Järnbruket Robertsfors.

Bygland, et Pastorat och Tingslag uti Nedenäs Amt i Norge, består af 4 Soknar: Bygland, Moderförsamling, samt Årdal, Sandnäs och Oustad Annexer. År 1801 war Folkmängden 1219.

Byhammar, et Stångjärnswärk uti Norrbärke Sokn i Dalarne, äger 1 hammare med 400 skeppunds smide.

Bykle, en Sokn, är Annex til Valle Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge.

Byle, en By uti Skedevi Sokn i Östergötland. Här hålles Marknad den 16 Junii och 14 December.

Byslätt, en Sätesgård i Wästergötland.

Bysta, en Sätesgård uti Askers Sokn i Nerike, består af 1 Mantal, har något öwer 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog, ansenlig mangårdsbyggning af trä, med en stor trägård.

Bågen, en Sätesgård i Wästergötland.

Bågeholm, en Sätesgård uti Tweta Härad i Dalsland.

Bål, en Sokn på Gottland och norra Fögderiet, är Annex til Heinhems Pastorat. Mantalen äro 6.4; År 1810 war Folkmängden 178. Kyrkan är belägen under 57 gr. 39 min. Polhöjd; 1.8 mil från Wisby.

Bålnäs, en Sätesgård i Östergötland.[Dj 46]

Båltorp, en Sätesgård uti Broddetorps Pastorat i Wästergötland, består af 3 mantal, har i förhållande til hemmantalet icke mycken men god och särdeles bördig jord. Utsädet är mellan 60 och 70 tunnor. Hö erhålles omkring 300 stackar. Här näras 12 hästar, 60 nöt och 30 får.[Dj 47]

Bålån, en Kopparhammare, samt en Fabrikssmedja med räckhammare, uti Kinnarums Sokn i Wästergötland, har hjelpelig skog.

Bånkesta, en Sätesgård uti Råby Sokn i Södermanland, består af 1.5 Mantal, äger 30 tunlands utsäde, höbärgningen plägar upgå till 400 lass. Skogen är ymnig, och därmed hushållas sparsamt. Sätesbyggningen af trä, nyss upförd, är tämeligen stor och wacker.

Bår, et Järnbruk uti Linde Sokn i Wästmanland, består af en hammare, med 700 skepp:d stångjärnssmide. Den därtil höriga Gården består af 3 mantal, äger mellan 20 och 30 tunnors utsäde, samt medelmåttig åbyggnad.

Bårarp, en Sätesgård uti Rewinge Sokn i Halland, består af 1 Mantal, jämte underlagde 1.8 Mantal. Utsädet är 50 tunnor. Ängen giwer 200 parlass hö. På gårdens ägor finnes ingen skog, men dess Ägare har del uti en skog i Getinge Sokn. [ 73 ]Wid Gården födas 8 hästar, 40 nöt och 50 får.

Båreryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, är Annex til Wilsta Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordarten är sandmylla. Skogen är behjelpelig. Utsädet är mellan 300 och 350 tunnor, mästadelen hafra, ty råg och korn brukas obetydligt. Mantalen äro 18. År 1810 war Folkmängden 454. Kyrkan är belägen under 57 grad. 21 min. Polhöjd; 6 mil från Jönköping.

Bårslöf, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, består af 2 Soknar: Bårslöf, Moderförsamling, och Fjerestad Annex. Utsädet är 960 tunnor. Mantalen äro 32.2; År 1805 war Folkmängden 951. — Uti Bårslöfs Sokn är marken merendels jämn; på några ställen finnas Ättehögar med stensättningar. Rådande jordarten är sandmylla, med dels lera, och dels sand och grus i botnen. Skog finnes ej mer, än til en by, någon obetydlig ekeskog. Utsädet kan räknas til 30 tunnor på Mantalet, inalles 480 tunnor. Mantalen äro 25.7; År 1805 war Folkmängden 444. Kyrkan är belägen under 56 gr. 1 min. Polhöjd; 4.4 mil från Malmö.

Båråkra, en Sätesgård i Bleking.

Båstad, eller Båtstad, et Regalt Pastorat uti Skåne, Kristianstads Län och Bjära Härad, består af 2 Församlingar: Båstad, Moderkyrka, och Torekou Annex. År 1810 war Folkmängden 936. — Båstad, en Ort med Stadsfläcks rättighet, Köping, Marknadsplats och Fiskeläge är belägen wid en wik af Kattegat. Han omgiwes på ena sidan af hawet och på de 3 andre sidorna af bärg och backar, mellan och på hwilka små åkerfält äro, bestående til större delen af mager jord, grusig, stenig och full af så kallad bärgsyra. På backarne och i dälderne finnes någon småskog, som består af ek, men egenteligen af bok, björk och al, dock på långt när icke tilräckeligt til eldebrand. Utsädet är 216 tunnor. År 1810 war Folkmängden 547. Orten är regulär, med räta gator och gränder, samt håller i widd 28 tunnland. Gårdarnes antal är 100. Inwånarne bestå af handelsmän, handtwärkare och jordbrukare, men mängden är fiskare och sjöfarande. Handel idkas nästan af hwarje husbonde, dock kunna ej flere än 3 anses för wärkelige handelsmän. Orten äger 3 fartyg, utom öpna båtar. Polhöjden är 55 gr. 26 min. Afståndet från Kristianstad är 8.8 mil.

Bäck, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Fredsbergs Pastorat. Mantalen äro 11. År 1810 war Folkmängden 425. Kyrkan är belägen under 58 gr. 42 m. Polhöjd; 1.3 mil fr. Mariestad.

Bäckabo, en Sätesgård uti Friggeråker Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal. Därunder lyda några andra hemman. Utsädet är betydligt. Jordmånen består af en djup och ganska bördig swartmylla.[Dj 48]

Bäckaby, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, är Annex til Fröderyds Pastorat. Marken är bärgaktig. Jordmånen är swartmylla blandad med mojord och klapermylla. Skog finnes tämeligen ymnigt. Utsädet är 260 tunnor. Mantalen äro 19.5; År 1810 war Folkmängden 700. Kyrkan är belägen under 57 grad. 16 min. Polhöjd; 7 mil från Jönköping.

Bäckaskog, en Kungsgård uti Kiaby Sokn i Skåne, har et angenämt läge, på et Ed mellan Kiaby och Iwö sjöarne, består af 14 mantal, hwaraf 4 äro afhyste. Utsädet är 120 tunnor. Höbärgningen stiger til 500 lass. Skogen är ännu ymnig. Mangårdsbyggningen, murad af [ 74 ]tegelsten, är ansenlig och prydlig, 2 wåningar hög. Därwid befinnes en stor trägård om 10 tunnlands widd, rikeligen försedd med fruktträn. Gården äger betydligt fiske, i synnerhet af ål.

Bäcke, en Sokn i Wänersborgs Län, Dalsland och Wedbo Härad, är Annex til Steneby Pastorat. Utsädet är 2 tunnor wete, 16 tunnor råg, 2 tunnor ärter, 20 tunnor korn, 25 tunnor hafra, 24 tunnor blandsäd och 12 tunnor potäter. Mantalen äro 8.2; År 1805 war Folkmängden 356. Kyrkan är belägen under 58 gr. 49 min. Polhöjd; 4.4 mil från Wänersborg.

Bäckebo, en Sokn i Småland, Kalmar Län och Norra Möre Härad, är Annex til Åby Pastorat. Marken är mycket stenbunden, men någorlunda jämn. Jordmånen är ymsom sand och lera. Skogen har warit ymnig, men genom skogseld bliwit fördärwad. Utsädet är 300 tunnor. Mantalen äro 28; År 1810 war Folkmängden 1237.

Bäckefors, et Manufacturwärk uti Bäcke Sokn i Dalsland, smider 300 skeppund ämnesjärn.

Bäckershof, en Sätesgård uti Östra Wingåkers Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, höbol til 300 lass, den bästa och största skog inom Soknen, ymnigt löfbrott, samt godt fiskwatn. Mangården har en ganska täck belägenhet wid sjön Tislången, som omgiwer honom på 2 sidor, är til alla delar wäl bebygd med trähus, utom huwudbyggningen, som är förfallen.

Bäckhammar, et Stångjärnswärk uti Wisnums Sokn i Wärmeland.

Bäckhammar, et Stångjärnswärk uti Ramnäs Sokn i Wästmanland, har 1 hammare och 670 skeppunds smide. Åbyggnaden är passabel.

Bäddarö, en Sätesgård uti Löt Sokn i Upland, äger 36 tunnors utsäde, ymnigt höbol, men lider brist på skog. Mangårdsbyggnaden af trä, är hjelpelig, med 2 små trägårdar.

Bälaryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Norra Wedbo Härad, är Annex til Lommaryds Pastorat. Marken är bärgaktig och ojämn. Jordmånen är sand- och moartad. Skog finnes tilräckeligt til behowet. Utsädet är 390 tunnor. Mantalen äro 25.5; År 1810 war Folkmängden 767. Kyrkan är belägen under 57 gr. 48 min. Polhöjd; 3.3 mil från Jönköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Skjärsjö.

Bäling, en Sokn och Pastorat i Upland, Upsala Län och Bälings Härad, är Præbende åt Rikets Ärkebiskop.[Dj 49] Storleken är 1.2 qvadr. mil. Marken är mera jämn än bärgaktig; större och smärre stenbackar på åkerfälten äro dock icke sällsynte. Rådande jordmånen är lera. Soknen til större delen lider brist på skog. Utsädet, ärter och potäter äwen inberäknade, stiger til 1700 tunnor. Mantalen äro 131; År 1810 war Folkmängden 2063. Kyrkan är belägen under 59 gr. 58 min. Polhöjd; 1.3 mil från Upsala. — De betydligaste Gårdar i Soknen äro Skediga och Kipplingeberg.

Bälinge, et Consistorielt Pastorat uti Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad, består af 2 Soknar: Bälinge, Moderförsamling och Tystberga Annex. Storleken är 1.7 qvadrat mil. Utsädet är 520 tunnor. Mantalen äro 96; År 1810 war Folkmängden 2228. — Bälinge Sokn håller i widd 0.92 qvadr. mil. Marken är ganska bärgaktig, och har endast odelbara dälder, hwilkas jordmån är en blandning af lera och sand, samt åt sjökanten mycket [ 75 ]sweksam. På skog är knapp tilgång. Utsädet i Soknen är, i anseende til dess swaga skärgårdshemman, blott 240 tunnor. Mantalen äro 51. År 1810 war Folkmängden 1062. Kyrkan är belägen under 58 gr. 52 min. Polhöjd; 1.8 mil från Nyköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta: Mostena, Hånö, Oppeby och Nynäs.

Bällefors, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, innefattar 3 Soknar: Bällefors, Moderförsamling, samt Ekeskog och Beateberg Annexer. Mantalen äro 52. År 1810 war Folkmängden 1738. — Bällefors Sokn består af 19.3 mantal. År 1810 war Folkmängden 592. Kyrkan är belägen under 58 gr. 36 min. Polhöjd; 2 mil från Mariestad.[ws 2]

Bänkestad[Dj 50], en Sätesgård i Södermanland.

Bärbo, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Jönåkers Härad, är Annex til Råby Pastorat. Storleken är 0.3 qvadr. mil. Utsädet är 290 tunnor. Mantalen äro 25; År 1810 war Folkmängden 513. Kyrkan är belägen under 58 gr. 51 min. Polhöjd; 1.2 mil från Nyköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta: Tista, Näs och Täckhammar.

Bärby, en Gård uti Wänge Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, men lider brist på skog. Mangårdsbyggnaden, af trä, är ansenlig och prydlig.

Bärby, en Gård uti Häwerö Sokn uti Upland, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, ansenlig och wacker mangårdsbyggning af trä, med en stor trägård.

Bärby, en Gård uti Lundby Sokn i Wästmanland, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ganska ringa skog, passabel mangårdsbyggning af trä.

Bäreberg, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wiste Härad, är Annex til Främmesta Pastorat. Mantalen äro 13.4; År 1810 war Folkmängden 401. Kyrkan är belägen under 58 gr. 12 min. Polhöjd; 8 mil från Mariestad.

Bärum, et Tingslag uti Aggershus Amt i Norge, består af 2 Soknar, hwilka äro Annexer til Askers Pastorat, nämligen: Tanum eller Wäster-Bärum, och Haslum eller Öster-Bärum.

Bärum, et Järnbruk, uti Aggers Pastorat uti Aggershus Amt i Norge, mellan Kristiania och Bragnäs wid Bärums ån, som faller i Kristiania-fjärden, är et af de ypperligaste i Norge. Här är tillika et järnmanufacturwärk, spiksmide och stålbränneri. År 1781 utfördes härifrån 3232 skeppund stångjärn, 718 skeppund gjutit gods, 158 skeppund manufactur-smide och 194224 stycken spik. Wid Wärket lewa omkring 72 hushåll som utgöra circa 400 människjor. — Malmen til detta Wärk bringas sjöledes från Arendal, från Gruworna på gården Soelbergs ägor, och från en ö kallad Österlangöen, utanför Krageröe, samt lewereras wid Lastageplatsen Sandvigen, som ligger 1 mil från Wärket, hwarifrån den widare transporteras med båtar om sommaren och til lands om wintern til Wärket.

Bäsinge, en By uti Folkärna Sokn i Dalarne. I dess nägd finnas järngruwor.

Bärstad, en Sätesgård i Östergötland.

Bäwe, en Sokn uti Göteborgs Län, Bohusland och Lane Härad, är Annex til Uddewalla Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen närmare Staden är lera, längre derifrån sand. Många hemman hawa ingen skog, de fläste hawa den ännu hjelpelig. Utsädet är 500 [ 76 ]tunnor, mästadelen hafra. Mantalen äro 18. År 1805 war Folkmängden 1181. Soknen nyttjar Uddewalla Stadskyrka til sin Gudstjenst. De betydliga Gårdar i Soknen äro Kasen och Björbäck.

Böckel, et Järnbruk uti Nyeds Sokn i Wärmeland, äger 1800 skeppund stångjärnssmide.

Boda, en Sokn och Consistorielt Pastorat på Öland, Norra Motet och Åkerbo Härad. Marken är i allmänhet jämn. Jordmånen består til det mästa af sand, blandad på åtskilliga ställen med en obetydlig del swartmylla; på andra är åter bara flygsand, som bär ringa gröda och i stormwäder flyger tilhopa, wid gärdesgårdar; men ingenstädes, så wida bekant är, finnes lera. Wissa byar hawa litet så kallad örjord, bebunden med mycken sten, andre åter äga ingen sten på sin sandjord. Med undantag af några byar i södra Soknedelen hawa de andre på sina ägor hjelpelig skog; och inom Soknen finnes Kronoparken kallad Böda skog hwarifrån Soknarne på slättbygden i Norra Motet årligen få utsynt wedbrand och byggnadswärke. Utsädet är 420 tunnor, hwaraf mindst nitton tjugondelar äro råg och högst en tjugondel korn. Mantalen äro 30. År 1810 war Folkmängden 1218.

Böe, en Gård uti Gusdals Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge, är ganska betydlig samt wäl brukad.

Böe, et Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge, består af 2 Soknar: Böe, Moderförsamling, och Lande Annex. År 1801 war Folkmängden 1999.

Böe, en Sokn, är Annex til Närums Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Böe, en Sokn är Annex til Evindsvigs Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Böe, en Sokn, är Annex til Mangers Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Böedal, en Sokn, är Annex til Gusdals Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Bögstad, en Sokn, är Annex til Holmedals Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Böja, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Bergs Pastorat. Mantalen äro 9. År 1810 war Folkmängden 227. Kyrkan är belägen under 58 gr. 34 min. Polhöjd; 1.5 mil från Mariestad.[Dj 51]

Böjeryd, en Sätesgård i Småland.

Böla, en Sätesgård i Småland.

Böleholm, en Sätesgård i Wästergötland.

Böne, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, består af 5 Soknar: Böne, Moderförsamling, samt Knette, Liared, Fiflared och Kylingared Annexer. Mantalen äro 87. År 1805 war Folkmängden 2259. — Böne Sokn innehåller 15.4 mantal. År 1805 war Folkmängden 342. Kyrkan är belägen under 57 gr. 3 min. Polhöjd; 8.2 mil från Wänersborg.[Dj 52]

Börgöl, et Järnbruk uti Risinge Sokn i Östergötland, består af 1 hammare med 2 härdar. Smidet är 490 skeppund. Bruksbyggningen är behjelpelig.

Börje, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Upland, Upsala Län och Ulleråkers Härad, är Præbende åt en Theologiæ Professor i Upsala. Storleken är 0.41 qvadr. mil. Marken är mera jämn än bärgaktig. Jordmånen är lera och swartmylla. Några få byar äga skog, dock icke hjelpeligt. Utsädet är 700 tunnor. Mantalen äro 51.5; År 1810 war Folkmängden 811. Kyrkan är belägen under 59 gr. 54 [ 77 ]min. Polhöjd; 0.8 mil från Upsala. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Hesselby, därnäst Brunby.

Börringe, en Sätesgård uti Älwesta Sokn i Östergötland, består af 2 mantal; äger 30 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, nödtorftigt mulbete och skog.[Dj 53]

Börringe, en Sätesgård uti Gustafskyrke Sokn i Skåne, har et ganska angenämt läge wid en sjö, består af 7 Mantal, äger 200 tunnors utsäde, ganska ymnigt höbol, godt mulbete och nödtorftig skog. Mangården har en grundmurad prydlig huwudbyggning med koppartak, samt 2 flygelbyggningar. Under gården lyda 19.5 Mantal arbetshemman samt 92 torp.

Börsjö, en Stångjärns-wärk uti Risinge Sokn i Östergötland, äger 403 skeppunds smide.

Börsnäs, en Sätesgård i Södermanland.

Börstel, et Regalt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Frösåkers Härad, består af 3 Församlingar. Börstel, Moderförsamling, Staden Östhammar, samt Gräsö Kapell. Storleken är 2.85 qvadr. mil. Mantalen äro 123.4; År 1810 war Folkmängden 3682. — Börstel Sokn består af 118 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2356. Kyrkan är belägen under 60 gr. 14 min. Polhöjd; 10 mil från Stockholm, och 5.6 mil från Upsala.

Börstig, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Frökinds Härad, består af 3 Soknar: Börstig, Moderförsamling, samt Brismene och Kärråkra Annexer. Marken är mycket stenbunden och jordmånen mager. Mantalen äro 45. År 1810 war Folkmängden 1118.[Dj 54]Börstigs Sokn jämte Brismene innehåller 34 Mantal. År 1810 war Folkmängden 664. Börstigs kyrka är belägen under 58 gr. 1 min. Polhöjd; 8 mil från Mariestad.[Dj 55]

Börstop, en Sätesgård i Wästergötland.

Börtenåsen, et stort och högt Fjeld uti Moe Pastorat uti Landskapet Tellemarken i Norge, håller öwer 1000 famnar i lodrätt höjd öwer hafsbrynet.

Bösarp, et regalt Pastorat uti Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, består af 2 Soknar: Bösarp, Moderförsamling och Simlinge Annex. Marken är öwerallt jämn. Rådande jortarten är lera. I bägge Soknarne är total brist både på skog och torfjord. Utsädet är 1500 tunnor. Mantalen äro 31. År 1805 war Folkmängden 669. — Bösarp Sokn äger 900 tunnor utsäde. Mantalen äro 23. År 1805 war Folkmängden 502. Kyrkan är belägen under 55 gr. 25 min. Polhöjd; 2.6 mil från Malmö.

Bösgård, et Frälsehemman uti Okome Sokn i Halland, äger 24 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, hjelpelig skog, skicklig mangårdsbyggning af trä, med en wacker trägård.

Bösjarp, en Sätesgård uti Byarums Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äegr 20 tunnors utsäde, swagt höbol, men ymnig skog. Mangårdsbyggningen af trä, är gammal.

Bötö, en Sätesgård i Småland.

Böxholm, en Sätesgård uti Dref Sokn i Småland, består af 1 Mantal, har 10 Geometriska tunnlands åkerjord, godt höbol, tilräckelig skog af barr- och löfträn til alla behof. Förswarlig åbyggnad af trä, med en trägård. Här är ock en Manufactur-smedja, 1 mjölqwarn och 1 sågwärk.


Djurbergs rättelser och tillägg:
  1. Gården kallas så, til skilnad från Rusthållet Lilla Benhamra. Han är bebygd med wanlig huwudbyggning, sådan som den wid Majors-Boställen bör wara. Skogen är knapt hjelpelig. Wid midten af förra århundradet har en Arrendator åtagit sig at där underhålla et eget schäferi af 50 får, utan at hawa löfbrott, som nu är en arrendet åtföljande skyldighet. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1042]
  2. Gården är Boställe åt Premier Majoren wid Wästmanlands Regemente, samt består af 2.5 Mantal. Utsädet är 28 tunnor, mästadelen råg. Höbärgningen stiger til 240 lass, à 40 lispund på lasset. Skogen är så ansenlig at ingen Gård i Soknen har så ymnig. Han utgör omkring 3000 tunnland, samt innehåller ej allenast sågtimmer, utan jämwäl storwärks trän. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1043]
  3. Gården är belägen i Torbjörntorp Sokn. Utsädet är 50 tunnor, och hötilgången ansenlig. Åbyggnaden är prydlig, samt består af 2 wåningar, den undra af sten och den öfra af trä. Trägården är wacker, ehuru ej mycket stor, samt omgiwes af stora skyggträn, som giwa, jämte wacker löfskog, et skönt utseende åt Gården. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1043]
  4. Utsädet är 12 tunnor råg, 140 hafra, 28 blandsäd. Af potäter planteras 14 tunnor. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Kolbäck. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1043]
  5. Åkerjorden är til större delen sandmylla i stenbunden och backig jord, och mindre delen lermylla, på jämn och stenfri grund. Skog finnes någorlunda til husbehof. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1043]
  6. Utsädet är 30 tunnor. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1044]
  7. Marken är mästadelen bärgaktig. Rådande jordmånen är sand- och lermylla. Utsädet är från 16 til 25 tunnor på Mantalet. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1044]
  8. Bjurbäck är tilförene anförd såsom Annex til Habo Pastorat, men hwilket är et fel, som här rättas; ty hon är Annex til Botnaryds Pastorat i Småland. Marken är backig. Jordmånen är sandblandad mylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 350 tunnor. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1044]
  9. Denna Gård kallas Lilla Bjurum, til skilnad från den nästföljande. Utsädet är i jämn jord som mäst består af lera. På barrskog lider Gården stor brist, men har däremot ymnig löfskog och tilräckeligt höbol. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1044]
  10. Soknen är sammansatt af de bägge Soknarne Hånger och Mårby, hwilkas kyrkor bliwit ödelagde. Hon är belägen på åsar och högder, hwilka äro mer och mindre sluttande åt maderne och måssarne, som omgiwa henne. Rådande jordmånen är sand och på några ställen litet sandmylla. Mårby lider stor brist på skog. Hånger har någon löfskog i gärdet och ängarne. Utsädet är 250 tunnor. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1044]
  11. Denna Gård kallas Stora Bjurum, til skilnad från den nästföregående. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1044]
  12. Här nämnes, at Pastoratet innefattar 3 Soknar, består af 42 Mantal, och at 1805 års Folkmängd war 1126. Detta är fel. Pastoratet innefattar 5 Soknar: Björke, Hudene, Gällby, Grude och Wesene, samt består af 56.7 Mantal. Utsädet i de 4 Soknarne Björke, Hudene, Grude och Wesene är 822 tunnor, utom ärter. År 1805 war Folkmängden 1576. — Björke Sokn. Marken är ojämn, beswärad af backar och stenkullar, med sur och stenbunden jordmån. På skog är brist. Utsädet är 124 tunnor af all slags säd, utom ärter. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1045]
  13. Pastoratet innefattar 3 Soknar: Björsäter, Moderförsamling, belägen i Wadsbo Härad, Lugnås och Bresäter, Annexer, i Kinne Härad. Marken är mästadelen jämn, utom den trakten, som är belägen i Lugnås Bärget, hwilken är hel och hållen bärgaktig. Uti Björsäter Sokn äro mäst lera och lermylla, men i Lugnås och Bresäter sand och sandmylla rådande jordarter. Björsäter har egen, men ringa skog. Lugnås och Bresäter hawa inom sig Kronoparken Kinneskogen, hwarest dem lämnas årliga utsyningar; men för öfrigt hawa dessa Soknar ingen skog utom i hagar och ängar. År 1810 war Folkmängden 1900, däraf 908 i Björsäter. Kyrkoherde-Bostället är försedt med en wacker mangårdsbyggnad, samt en ansenlig trägård. Til Gården höra 6 Dagswärkstorp. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1045]
  14. År 1810 innehöll öpna åkern 23,592 tunnland, eller 1.02 qv. mil; det är inemot en tjugusjundedel af Landets widd. Samma år war utsädet: tunnor wete 347, råg 6851, korn 10,663, hafra 774, blandsäd 228, ärter 518, potäter 9176, summa [ 1046 ]28,557. Skörden war: tunnor wete 2082, råg 41,106, korn 53,315, hafra 3870, blandsäd 1140, ärter 2590, potäter 110,112. Summa 214,215. Då underhöllos 8326 hästar, oxar 7721, kor 18,996, ungnöt 16,495, får 21,462, par dragare 8273. I Landet finnas 2 Järnmanufacturwärk benämnde Olofström och Granefors. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1045]
  15. Utsädet i Pastoratet är 680 tunnor. — Blidsberg Sokn. Marken är dels bärgaktig, dels jämn. Rådande jordmånen är sandblandad mulljord. Skogen, mästadelen uthuggen, är knappast tilräckelig til husbehof. Utsädet är 270 tunnor af råg, korn och hafra. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1046]
  16. Här tillägges: At wid mangården finnes en trägård, och at skogen är otilräckelig til Gårdens behof. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1046]
  17. Här tillägges: At Gården äger 40 tunnors utsäde, godt höbol, prydlig mangårdsbyggnad af trä, hela Ladugården byggd af sten, wacker trägård. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1046]
  18. Gården är belägen i Östra Wingåker Sokn. Gården jämte Fostorp består af 2 Mantal, äger godt höbol, men lider brist på skog. Den brukas under Sätesgården Clastorp. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1046]
  19. Soknen anföres såsom Annex til Fristads Pastorat. Et sådant finnes icke. Soknen är Annex til Borås Pastorat. [Rättelser, s. 1091]
    Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandjord, på några få ställen sandmylla. Utsädet som består af så kalladt ensäde är 324 tunnor. På skog är swag tilgång. Kyrkan är belägen 1.5 mil från Borås. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1047]
  20. Borna Sokn har tilförene hetat Borguna. Här tillägges: Soknen har et ojämnt läge på foten af et litet Bärg, Bornabärg kalladt. Rådande jordmånen är stenbunden swartmylla, och, i en mindre del af Soknen, sand. Skogen har hittils warit tilräckelig, men är nu i stort aftagande. Utsädet är 650 tunnor. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1047]
  21. Borringe heter rätteligen Börringe [Rättelser, s. 1091].
  22. Borås Pastorat innefattar, utom Staden, 5 Soknar: Torpa, Frista, Borgstena belägna i Wedens Härad, Gingrid och Brämhult i Ås Härad, samt består af 99 Mantal. År 1805 war Folkmängden 4812. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1047]
  23. Gården har ringa skog, förfallen mangårdsbyggnad. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1048]
  24. Jorden är nästan öwerallt af Frälse-natur, och Almogen äger endast 2.3 Mantal. På Herregårdar är ingen brist. Därtil höra Sturehof, Alby, Riksten, Tullinge, Hamra, Älfsta, Slagsta, Hallunda, Norsborg. Til 50 tunnors utsäde kunna hänföras Sturehof och Alby, och til 20 à 30 tunnors utsäde de öfrige 7. Uti Soknen är jämwäl belägen en ansenlig Pappersfabrik, kallad Tumba, tilhörig Rikets Bank. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1048]
  25. Utsädet i Pastoratet är 1396 tunnor. — Botnaryd Sokn. Marken är backig och något bärgaktig. Jordmånen är sand- och lätteraktig, Utsädet är 818 tunnor. De betydligaste Gårdarne heta Gumlaberg, Swansö, Falla och Södra Sundsersred. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1048]
  26. Järnwärket som ligger et godt stycke från Gården kallas Gabrielshammar. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1048]
  27. Södra delen är backig och stenig, men den norra jämnare och mindre stenig. Jordmånen består af sand och sandmylla. Någon barrskog finnes, men mer löfskog. Utsädet är 190 tunnor råg och hafra. År 1810 war Folkmängden 511. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Skämningsfors. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1048]
  28. Mangården är omgiwen af en stor och wacker lustpark, i Engelsk stil. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1048]
  29. Pastoratet innefattar 5 församlingar: Bredared, Huwudsokn, Wänga, Tämta och Sandhult, Annexer, samt Hedared, Kapells-församling. Marken i hela Pastoratet är bärgaktig, samt med ljung och andra magra gräswäxter försedd, jämte träsk och mader, hwilka fordra mycken kostnad för at göras fruktbara. Rådande jordmånen är sand och så kallad femjord, och på få ställen någon mulljord. Beträffande skog, äga allenast Bredared och Hedared Soknar några afmätta trakter til förnödenhet, hwartil den förstnämnda af Krono- eller Häradsallmänningen utaf kronan tilwunnit sig någon delaktighet, men Sandhult, Wänga och Tämta äga icke någon skog, utan hwad de genom utsyning å kronoallmänningar däromkring kunna erhålla til de nödigaste behowen. Utsädet är: tunnor råg 127, korn 234, blandsäd 460. Af potäter planteras 388 tunnor. — Bredared Sokn. Utsädet är: tunnor råg 35, korn 48, blandsäd 125. Af potäter planteras 110 tunnor. Den betydligaste Gården heter Röl. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1048]
  30. Marken är af lika beskaffenhet som i Grebäck; sandmyllan är dock mera rådande, och föga någon lermylla. Skog finnes hjelpeligt. Hela dess widd, med måssar och intäkter utgör 6494 Geometriska tunnland; dock är den på sina ställen mera uthuggen än i Grebäck. Utsädet är 130 tunnor råg och 200 tunnor hafra. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1049]
  31. Brismened, på Kartan Bresmene kallad. Här tillägges: Marken är någorlunda jämn, med här och där strödda måssar. Swartmylla är rådande jordmånen. På skog är brist. Utsädet af all slags säd är 240 à 250 tunnor. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Wästby. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1049]
  32. Soknen kallas Roslags Bro til skilnad från Bro Sokn i Upsala Län. Prästegården äger 25 tunnors utsäde, hjelpelig äng, nästan ingen skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, någorlunda god trägård. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1049]
  33. Marken är jämn, samt består nästan endast af åkrar och ängar. Utsädet är 206 tunnor. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Källstorp. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1049]
  34. I anseende til detta Pastorats läge och inskränkta widd, som ej är drygare än 0.4 qv. mil, eller 9260 tunnland, samt swaga Folkmängd, hwilken icke öwerstiger 1200, skulle dess 4 kyrkor kunna beqwämligen reduceras til 1 högst 2, häldst de flästa kyrkorne äro små och förfallna. Fråga har ock därom warit wäckt för flera år tilbaka. Redan år 1764, wid tilfälle af en utaf Broddetorps Soknemän, enskildt gjord underdånig ansökning om Collect til deras kyrkas utwidgande och iståndsättande, förklarade Konungen dess nådiga wilja wara, at Landshöfdingen och Consistorium skulle genom Contracts-Prosten alwarligen föreställa Pastoratets inwånare, at låta beqwäma sig til de 4 kyrkornas sammanläggande på et lägligt ställe, under hwilket wilkor, men eljest icke, Konungen wore benägen at hugna församlingen med 2 collecter öwer hela Riket. Denna sammanbyggnad yrkades wid anställd visitation året därpå, men utan framgång samt sedan flera gånger, tils wid en Proste-visitation år 1786 öwerenskommelse träffades om kyrkornas sammanbyggnad i Byn Bolum, men hwaremot Hornborga och Sätuna Soknemän genast protesterade. Öwerenskommelsen blef sedermera til Konungens befallningshawandes åtgärd hänskjuten, men emedan därwid ingenting bliwit tilgjordt, anhöll Consistorium år 1804, at Konungens befallningshawande med sin kraftiga åtgård mätte befrämja målet til behörig wärkställighet. Hwad beslut i anledning däraf bliwit fattadt, är obekant. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1049]
  35. Broddetorp Sokn. Marken är stenbunden och beswärad af syra. En del däraf backig, en del åter tämeligen jämn. Rådande jordmånen är swartmylla. Soknen är, några få Hemman undantagne, aldeles skoglös. Utsädet är 250 tunnor. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1049]
  36. Brodhult (Brodehult) är belägen uti Åsenhöga Sokn, består af 1 Mantal, äger 8 tunnlands utsäde, swagt höbol, lider brist på skog, har medelmåttig åbyggnad. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1049]
  37. Brogård är anförd såsom belägen uti Bro Sokn i Stockholms Län, hwilket är fel. Gården ligger uti Bro Sokn i Upsala Län. [Rättelser, s. 1091]
  38. Här är den enda slussen som finnes i Kinda Canalen. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1050]
  39. Marken är stenbunden och sank. Jordmånen består til större delen af swartmylla. Betet är någorlunda godt. Skog finnes til husbehof. Utsädet är 230 tunnor, mästadelen korn och hafra och något litet wårråg. Afkastningen af korn och råg är fjärde kornet, af hafra det tredje, i medelmåttiga år. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1050]
  40. Gården är belägen i Siene Sokn, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höbärgning af 80 à 90 wadsbokorgar, någon skog dels af barr- dels af löfträn, förfallen mangårdsbyggnad af trä, wacker trägård. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1050]
  41. Utom de anförde 3 Järnwärken Brunsberg, Reinholdsfors och Åmått, finnes uti Pastoratet dessutom Stångjärnswärket Rinnefors och Järnmanufacturwärket Moriansfors. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1050]
  42. Bråtensby, eller Bråttsby, är til mark och jordmån af lika beskaffenhet med Härened, äger någorlunda äng. Utsädet är 16 à 18 tunnor på Mantalet. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1050]
  43. Bråtensby eller Bråttsby, en Sätesgård i förenämnde Sokn. Utsädet är 20 tunnor, höbolet ger 100 stackar. På skog är brist. Mangårdsbyggnaden är obetydlig; trägården illa underhållen. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1050]
  44. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Ännu finnes tilgång på nödig skog. Utsädet är 144 tunnor. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1050]
  45. Orten är en Gästgiwargård, belägen 5.2 mil från Kalmar. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1051]
  46. Denna Gård är förrut anförd med namnet Bollnäs, som är det rätta. Kallas likwäl Bålnäs på Kartan. Han har ett wackert läge wid Sommen. [Rättelser, s. 1091]
  47. Gården är belägen i Sätuna Sokn. Någon löfskog finnes i ängarne. Åbyggnaden är medelmåttig, äwensom trägården. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1051]
  48. På skog är brist. Åbyggnaden är medelmåttig. Trägården är obetydlig. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1051]
  49. Soknen kallas rätteligen Bälinge. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1051]
  50. Detta namn är fel. Gården är förrut anförd, med sit rätta namn Bånkesta. [Rättelser, s. 1091]
  51. Marken är ganska jämn. Rådande jordmånen är bördig lera. På skog är brist. Sokneboerne erhålla årligen utsyning på de nästgränsande kronoskogarne. Utsädet är: tunnor wete 8, råg 80, korn 4, blandsäd 47, hafra 74, ärter 6, potäter 8. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1051]
  52. Marken i Pastoratet är i allmänhet stenig och bärgaktig. Rådande jordmånen är grof sandmylla, på somliga ställen mycket kall af källedrag och så kallad jäsjord. Af skog är på flere ställen mer brist än tilräc[ 1052 ]keligt til behowet. Sådant är förhållandet wid de flästa Hemmanen i Pastoratet, få undantag kunna göras. Nästan allestädes besås all åkerjorden årligen. Utsädet är: tunnor råg 114, korn 84, blandsäd af råg och hafra 258, hafra 856, summa 1312 tunnor, utom ärter och potäter. — Böne Sokn. Utsädet är: tunnor råg 24, korn 15, blandsäd 16, hafra 150, summa 205 tunnor, utom ärter och potäter. Den betydligate Gården heter Lönarp. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1051]
  53. Gården är anförd på 2 ställen, med namnen Borringe och Börringe. Det sednare namnet är det rätta; men beskrifningen på Gården är rigtigare och fullständigare uti Artikeln Borringe. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1052]
  54. Utsädet är 930 tunnor. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1052]
  55. Marken är backig och stenbunden, med måssar mellan backarne. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 400 tunnor, af all slags säd. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1052]
Wikisource-not:
  1. Se vidare slutet av sid 493 f.
  2. Se vidare Bellefors under Tilläggningar och Förbättringar s. 1042.