Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/R

Sök:

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

O

P

Q

R

S

T

U

W

Y

Å

Ä

Ö

←  Q

Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige av Daniel Djurberg R

S  →

R.

Rackeby, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad wid Wänern, består af 2 Soknar: Rackeby, Moderförsamling, och Skalanda, Annex, samt innehåller 34.3 Mantal. Emot sjösidan är marken bärgaktig, och för öfrigt kringskuren af strödda bärgkullar och jämn mark. Jordmånen består nästan öweralt af lermylla, samt något sandblandad mulljord. På skog är i allmänhet brist. Utsädet är 1500 tunnor. I brist af åar, samt i följe däraf watnwärk, finnes här et stort antal wäderqwarnar, så at nästan hwarje hemmansbrukare har sin egen qwarn. Fiske idkas i Wänern med fördel. Handelsämne är säd, som föres med båtar öwer Wänern til Wärmeland och där föryttras. År 1810 war Folkmängden 726. — Rackeby Sokn, rätteligen Ranackeby eller Ranåkerby, består af 22 Mantal. År 1810 war Folkmängden 492. Kyrkan som är ljus och wacker, är belägen under 58 gr. 35 min. Polhöjd; 4.7 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Storegården, Degeberg och Stensholm. Kyrkoherde-bostället består af 1 Mantal, äger 51 tunnlands åkerjord i god lermylla, ängsmark til 53 tunnland, hwilken ger 60 stackar hö. I Järlehus Sund är et säkert hamnställe, icke blott för Rackeby Sokns lastbåtar, utan ock för alla i Wänern til denna sidan gående båtar, hwaruti de, om deras antal ock öwerstiger 100, kunna ligga i största säkerhet för storm och owäder.

Raflunda, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Albo Härad, består af 2 Soknar: Raflunda, Moderförsamling, och Brösarp, Annex, samt innehåller 23 Mantal. Utsädet är 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1553. — Raflunda Sokn är belägen wid hawet, samt innehåller 6.7 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Större delen af Soknen lider brist på skog. Utsädet är 250 tunnor af wete, råg, korn, hafra och ärter, samt 80 tunnor potäter. År 1805 war Folkmängden 683. Kyrkan är belägen under 55 grad. 43 min. Polhöjd; 3.4 mil från Kristianstad.

Rafnäs, en Sätesgård uti Konungsund Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, höbol til 200 lass, godt mulbete, granskog i 2 hagar, nödtorftigt fiske i Bråwiken, lider brist på skog. Åbyggnaden, så i man- som ladugård, är wacker, med en trägård. Därunder lyda 8.7 Mantal bondehemman och 4 torp.

Ragunda,et Consistorielt Pastorat i Jämtland och Norra Fögderiet, består af 5 Soknar: Ragunda, Moderförsamling, Fors, Hällesjö, Håsjö, Stugun, Annexer, håller i widd 30 qvadr. mil, samt innefattar 51 Mantal. Utsädet är 530 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2582. År 1754 war densamma 1217, har således på 56 år ökat sig med 1365, det är mer än dubbelt. — Ragunda Sokn utgör til större delen en dalsträckning på ömse sidor om Jämtlands-älwen. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ymnigt, i synnerhet åt sidan af Ångermanland. Utsädet är 140 tunnor. År 1810 war Folkmängden 839. År 1754 war densamma 461. Kyrkan är belägen under 63 grad. 6 min. Polhöjd; 8 mil från Östersund, och 9 mil från Härnösand.

Rakkestad, et Fögderi uti Smålänens Amt i Norge, innefattar 2 Häradshöfdingdömen, hwilka utgöra 7 Pastorat: Rakkestad, Eidsberg, Trögstad, Askim, Spydeberg, Skiptved och Rödenäs.

Rakkestad, et Pastorat i förenämnde Fögderi och Amt, består af 3 Soknar: Rakkestad, Moderförsamling, samt Degernäs och Ous, Annexer. År 1801 war Folkmängden 4026. I Pastoratet finnas 13 privilegierade sågwärk, 40 mjölqwarnar och 4 tegelbruk. Prästegården är stor och betydlig. Årliga utsädet är 80 tunnor, mästadelen hafra. Här underhållas 12 à 14 hästar, öwer 40 nöt, 30 à 40 får, et lika antal getter, förutan swin.

Ramdala, et Regalt Pastorat i Bleking och Östra Härad, består af 2 Soknar: Ramdala, Moderförsamling, och Jämsjö, Annex, samt innehåller 112.6 Mantal. Marken i detta Pastorat är för det mästa bärgaktig, men på den så kallade landsbygden, som likwäl utgör en obetydlig del, någorlunda jämn. Rådande jordmånen är mylla med sand eller lera upblandad, hwilka bägge sednare jordarter icke inom Pastoratet finnas utan blandning. Tilgången af skog har hittils warit hjelpelig, men aftager årligen, så at den brist af skog, som redan på flere ställen yppats, snart skal bliwa allmän. Utsädet af hwarjehanda sädesslag är 1600 tunnor. År 1805 war Folkmängden 3758. — Ramdala Sokn innehåller 70.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 2017. Kyrkan är belägen under 56 grad. 12 min. Polhöjd; 1 mil från Carlskrona.

Ramlösa, (Wästra) en Mineralkälla eller Hälsobrunn uti Hälsingborg Sokn i Skåne, 0.5 mil från Staden, har et wälsmakande och lättdrucket watn, samt är en af de bästa Hälsobrunnar i Riket. Dess watn kommer med starkt språng utur en hög sandstenswägg.

Rammerfjeldet, en stor Fjäldsträckning uti Strands Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. På södra kanten af detta fjäld utföll år 1731 et öwermåttan stort stycke af fjäldets fot eller nedersta del, som brast lös och sank ned uti Stördalsfjordens botn, hwilket förorsakade en hiskelig wattuflod eller öwerswämning af hafswatn. Storleken af det utfallna stycket, som genom en djup spricka länge hade warit skiljd från den öfriga delen, slutes af den qwarstående fjäldsidan, at hawa hållit 100 famnar i längd och 60 til 70 famnar i bredd eller högd. En liten Gård kallad Uren, som tilförene låg wid foten af bärget i en liten bugt, eller rättare uti en från bugten upgående liten dal, geck med husbonden och hans familie under wid fjäldskredet, så at nu icke ses det ringaste tekn antingen til bugten eller dalen, ja icke en gång til körwägen, som från dalen gick up til fjäldsidan, utan endast en del af Gårdens grund, som blef qwarstående, och har alt sedan legat öde. Ödeläggelsen sträckte sig på den andra sidan af fjärden i synnerhet til Strandsdalen, hwarest strandbrädden är mästadelen låg, och hwarest sjön, som wid fjäldskredet blef satt i en ganska häftig rörelse förorsakade en förskräckelig öwerswämning; ty wattufloden gick här 100 steg högre up än wanligt, och bragte ej allenast Strands kyrka utur sit läge så at den sedan måste nedriwas och flyttas högre up, utan tog jämwäl 2 stora jakter utur sina ställen och satte dem in på kyrkogården, bortsköljde stora stenar från stranden och bragte andra up igen, ja kastade jämwäl järnankare och annat mera, som länge hade legat på fjärdens botn up på landet. 17 människjor måste wid denna öwerswämning sätta til liwet.

Ramneberg, en Sätesgård i Bohusland.

Ramnås, en Sätesgård uti Dädesjö Sokn i Småland.

Ramnäs, et Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Snäfringe Härad, består af 2 Soknar: Ramnäs, Moderförsamling, och Sura Annex, håller i widd 2.68 qv. mil, samt innefattar 22.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2213. — Ramnäs Sokn håller i widd 2.2 qv. mil, samt innefattar 11.6 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn, med en mängd af mossar och sjöar. Jordmånen består til en stor del af sand, men närmare strömen som löper genom Soknen finnes i södra delen åkerjorden bestå af bättre och sämre lera. Skogen är til husbehof mer än tilräckelig och lämnar et stort biträde til Järnwärkens underhållande med kol. Utsädet är 250 tunnor säd på den odala åkerjorden. Blandsäd och hafresådden förhåller sig olika med hwarje år. År 1810 war Folkmängden 1542. Kyrkan är belägen under 59 grad. 45 min. Polhöjd; 2.5 mil från Wästerås. Uti Soknen äro belägna 4 Järnwärk: Ramnäs, Wirsbo, Seglingsberg och Bäckhammar.

Ramnäs, et Järnwärk uti förenämnde Sokn, wid Kolbäcksån, består af 4 hamrar med 2430 skeppund stångjärnssmide. Åbyggnaden består af 2 stenhus, 1 på hwardera sidan om strömen, bägge ansenliga och wackra. Det på högra sidan om strömen, är muradt af huggen gråsten under koppartak och porten af slipad granit.

Ramnäs, et Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge, består af 3 Soknar: Ramnäs, Moderförsamling, samt Fodne och Vivestad, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2067.

Ramqwilla, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, är Annex til Fröderyds Pastorat, samt innehåller 32.6 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig, jordmånen omskiftande med mylla och sand. Skog finnes tämeligen ymnigt. Utsädet är 350 tunnor. År 1810 war Folkmängden 971. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Halsnäs.

Ramsberg, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Örebro Län och Lindes Bärgslag, håller i widd 3.2 qv. mil, samt består af 50 Mantal. Marken är nästan öweralt bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes ymnigt. Utsädet är: råg 180 tunnor, korn 52, hafra 136, potäter 118. År 1810 war Folkmängden 2713. Kyrkan är belägen under 59 gr. 45 min. Polhöjd; 5 mil från Örebro. Granhult, Gammalbo, Ramsberg och Kloten, Järnwärk, samt Flögfors Kopparwärk, utom Bärgsmans-hamrar äro de Wärk som äro belägna i denna Sokn. Alla hawa hjelpelig skog. — Ramsbergs Järnwärk består af 1 hammare med 200 skeppund stångjärnssmide.

Ramsele, et Consistorielt Pastorat i Ångermanland och Södra Fögderiet, består af 4 Soknar: Ramsele, Moderförsamling, Edsele, Helgum, Fjällsjö, Annexer, samt Bodum och Tåsjö, Kapells-Församlingar, håller i widd 39.2 qv. mil, samt innefattar 64 Mantal. Det är beläget omkring Ångerman-älwens bägge grenar: Ögelströmen och Saxälwen. Utsädet är 520 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2746. — Ramsele Sokn är belägen midt i Pastoratet, på ömse sidor om Ögelströmen eller Ångerman-älwens högra gren, samt innehåller 17.2 Mantal. Marken är ganska ojämn och oländig, som längs utmed älwen öweralt består af sand och mjulnad, samt är mager och ofruktbar. Skogen är ymnig och widsträckt, upfyld med många och stora bärg, sjöar, kärr och mossar. Utsädet är 160 tunnor. Sädesäringen är ringa, men boskapsskötsel ersätter bristen, i anseende til widsträckt utmark och ymnigt bete. År 1810 war Folkmängden 768. Kyrkan är belägen under 63 gr. 33 min. Polhöjd; 13 mil från Härnösand.

Ramshult, en Sätesgård uti Kalmar Län i Småland.

Ramshytta, en Sätesgård uti Kil Sokn i Nerike, består af 4.5 Mantal. Därmed är förbundet et Järnwärk af samma namn som äger 690 skeppund stångjärnssmide, samt god tilgång på skog.

Ramsjö, et Järnwärk uti Wittinge Sokn i Upland, består af 1 hammare med 400 skepp:d stångjärnssmide.

Ramsjöholm, en Sätesgård uti Swartorp Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, otilräckelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, reveterad, med en trägård.

Ramsnäs, en Sätesgård uti Finnerödja Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, gammal mangårdsbyggnad, icke obetydlig trägård.

Ramsta, en Sokn i Upland, Upsala Län och Hagunda Härad, är Annex til Hagby Pastorat, håller i widd 0.19 qv. mil, samt innefattar 24.2 Mantal. Marken är i det mästa jämn, med några här och där strödde bärgbackar. Rådande jordmånen är stark lera. Skogstilgången är ringa. Utsädet är 250 tunnor. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Årby.

Ramstorp, en Herregård uti Agnetorp Sokn i Wästergötland, består af 1.75 Mantal, hwaraf 1 Mantal är Säteri, äger åker 68 tunnland af lera och sandmylla, af hwilka, indelade i 8 gärden, hwartdera besås med 8 tunnor råg, samt korn och hafra i proportion. Ängen, 83 tunnland, ger 300 stackar hö, utom en myckenhet klöwer. Här underhållas 40 à 50 nöt, 2 à 3 hästar och flere får. Här är wacker skog af barr- och löfträn innehållande 293 tunnland.

Ramsåsa, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, är Annex til Rödinge Pastorat, samt innehåller 8.7 Mantal. Marken är backig och stenbunden och jordmånen sandig. Skog finnes ingen. Utsädet är 250 tunnor. År 1805 war Folkmängden 341. Kyrkan är belägen 0.45 mil från Moderkyrkan.

Ramundaboda, en Marknadsplats, Kongl. Postkontor och Gästgiwargård uti Bodarne Sokn i Nerike, på skogen Tiweden, uti gränseskillnaden mellan Nerike och Wästergötland. Här hålles Marknad den 14 Februari och 15 October.

Ranacker, en Sätesgård i Wästergötland.

Randsberg, en Sätesgård i Bohusland.

Raneborg, fordom et Slott och Kongsgård i Swarteborgs Sokn i Bohusland, där Jarlen Knut Rane, som i hedniska Historien omtalas och lefde i Konung Erik Edmunssons tid har haft sit Säte; hwaraf slottet fått sit namn, och äwen Bohusland bliwit kalladt Ranerige.

Rangilstorp, en berustad Sätesgård, uti Önum Sokn i Wästergötland, äger 30 tunnors utsäde, någorlunda godt höbol, någon skog af barr- och löfträn.

Rangsund, en god Hamn och Ankarplats mellan några öar och holmar uti Alstahougs Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Rangtorp, en Sätesgård uti Mällby Sokn i Wästergötland, är Majorsboställe wid Wästgöta Dals Regimente, består af 1 Mantal, äger 30 à 40 tunnors utsäde, hwaraf hafra utgör en betydlig del, höbol til 60 à 70 stackar, mager betesmark, obetydlig skog, en stor med flera fruktträn försedd trägård.

Ranhammar, en Sätesgård i Upland.

Rankhytta, en Bärgsfrälsegård uti Wika Sokn i Dalarne, utsår wanligen 4 tunnor råg, 2 dito korn och 30 dito blandsäd och hafra. Circulations-bruk är här öfligt. Åbyggnaden af trä är wacker. Skog finnes ymnigt. Wid Gården är en Lada, hwaruti Konung Gustaf I under sin flykt i Dalarne tröskat år 1520; den bibehålles ännu.

Ranenfjord, en stor och lång Fjärd, som från hawet löper långt in i landet af Helgelands Distrikt uti Nordlands Amt i Norge. De omkring denna fjärd liggande Bygdelagen som med et namn kallas Ranen äro wäl bebygde och bebodde, så at öwer 300 hushåll bo wid fjärden. Dessa Bygdelag gränsa til Swenska Lappmarken, hwarföre åtskillige Swenskar hitkomma med järnsmide, som de afyttra mot fiskwaror.

Ranneberg, en Sokn, är Annex til Stavangers Pastorat uti Stavangers Amt i Norge. År 1801 war Folkmängden 1260.

Ransberg, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, består af 2 Soknar: Ransberg, Moderförsamling, och Mölltorp, Annex, samt innehåller 54.8 Mantal. Utsädet är 1300 à 1500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2594. — Ransberg Sokn innehåller 28.6 Mantal. Marken är dels stenbunden och mycket backig, dels jämn. Rådande jordmånen är sand och sandmylla. Skog finnes tilräckeligt, äwen något til afsalu. Utsädet är 800 til 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1609. Kyrkan är belägen under 58 gr. 28 min. Polhöjd; 3.5 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdarne heta Ärtekärr och Måsebo. Här är ock en bomulls-fabrik kallad Tidedal.

Ransta, en Sätesgård uti Kumla Sokn i Wästmanland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, ansenlig äng, otilräckelig skog, 8 rå och rörs torp.

Ransäter, en Kapells-Församling i Wärmeland, Kils Härad och Pastorat samt öfra Ullerud Sokn, omkring Klarälwen. År 1810 war Folkmängden 1614. Kyrkan är belägen 2.9 mil från Kils kyrka. Uti Soknen är beläget et Järnwärk af samma namn, som äger 2800 skeppund stångjärnssmide.

Ranum, äro 2 ansenliga och wälbygda Gårdar uti Strindens Pastorat uti Södra Trondhiems Amt i Norge, 0.7 mil från Staden Trondhiem.

Ranö, en Sätesgård i Upland.

Rappesta, et Consistorielt Pastorat i Östergötland, och Walkebo Härad, består af 2 Soknar: Rappesta, Moderförsamling, och Sjögesta, Annex, samt innehåller 53.4 Mantal. Utsädet är 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1103. — Rappesta Sokn innehåller 31 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är lera, ehuru all slags jord annars finnes, och mindst en tredjedel lättjord af alla slag. På skog är brist: blott några få hemman hawa litet däraf, men intet enda tilräckeligt til alla sina behof. Utsädet är 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 632. Kyrkan är belägen under 58 gr. 25 min. Polhöjd; 1 mil från Linköping. De betydligaste Gårdar heta Ekströmen och Stora Forssa.

Rasbo, et Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Rasbo Härad, består af 2 Soknar: Rasbo, Moderförsamling, och Kil, Annex, håller i widd 2.47 qv. mil, samt innefattar 128 Mantal. Marken i detta Pastorat är merendels jämn, men skogen på alla ställen mycket stenbunden. Åkerjorden är i allmänhet god och består af lermylla, som likwäl flerestädes är nog stenbunden. De fläste gårdar och byar hawa skog til nödtorft. Utsädet är 1600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2428. — Rasbo Sokn innehåller 93.6 Mantal. Utsädet är 1200 tunnor. År 1810 var Folkmängden 1812. Kyrkan är belägen under 59 gr. 57 min. Polhöjd; 1.6 mil från Upsala. De betydligaste Gårdar heta Frötuna, Älfgärde, Öster-Wallby, Tomta.

Rasen, en Herregård uti Bäwe Sokn i Bohusland, belägen 0.25 mil från Uddewalla, jämte Brattås i sambruk, består af 1.2 Mantal, är utmärkt för sin wackra åbyggnad af trä, allée och trägård, på en plats där naturen warit sparsam.

Rastaborg, en Sätesgård uti Ekerö Sokn i Upland, består af 4 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, godt höbol, betydlig skog af 4 til 500 tunnland, merendels mogen furu til såg- och byggningstimmer, knapt mulbete, förswarlig åbyggnad, med en stor fruktträgård.

Rasvog, en Hamn och Lastageplats under Flekkefjords Tulldistrikt uti Mandals Amt i Norge, bebos af en Handelsman, Handtwärkare, Krögare, Sjöfolk, Fiskare och Arbetsfolk.

Ratan, jämwäl Norrlands Hamn kallad, en Hamn uti Bygdeå Sokn i Wästerbotn, belägen under 63 grad. 59 min. Polhöjd; 5 mil från Umeå, är en af de bästa hamnar mellan Stockholm och Torneå. Framför denna hamn ligger en holme, som gör at han har 2 inlopp. Denna ort är visiterings- och förtullningsställe för de fartyg som från de nordligare Städerne wid Botniska hawet segla på utrikes orter. Desse Städer hawa ock här åtskilliga nederlagsbodar. Här finnas ock magasiner försedde med Järn- och Manufactursmide til försäljning. Orten är jämwäl därföre märkwärdig at den til Wästerbotns undsättning år 1809 utsände landstignings-arméen här debarkerade och aftågade til Säwar, hwarest drabbning med Ryssarne föreföll den 19 Augusti, och, efter arméens återtåg til Ratan, äwen en för Ryssarne menlig träffning den 21 därpå följande, hwarefter Ryssarne under plundring aftågade. Åbyggnaderne wid hamnen blewo under denna träffning mycket skadade, men uprättade genom betydlige sammanskott af Officerare och manskap, så wäl wid Flottan som Landarméen, hwilka uti träffningen deltogo.

Raum, en Sokn, är Moderförsamling uti Overhaldens Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge.

Rautfjeldet, et Fjäld uti Moe Pastorat uti Öfra Tellemarken i Norge, är et af de högsta fjäld i detta Rike.

Rawanäs, en Sätesgård uti Konungsund Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, höbol til 200 lass, godt mulbete, granskog i 2 hagar, nödtorftigt fiske. Til Gården höra 8.7 Mantal bondehemman och 4 torp.

Ravsnäs, en ansenlig och wacker Gård uti Bradsbergs Amt i Norge, har 2 sågwärk, 1 tegelbränneri och skönt laxfiske.

Rebbelberga, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Bjäre Härad, är Annex til Barkåkra Pastorat, samt består af 10.6 Mantal. År 1805 war Folkmängden 387. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Red. Med denna stawelse slutas flera Soknars och Gårdars namn i Wästergötland och Halland; märkbart är, at norrut i Wärmeland och i de trakter af Norge som gränsa til Wärmeland förwandlas den til Rud; österut i Östergötland och Småland ombytes den til Ryd; Söderut i Skåne förändras den til Röd. 3 exempel anföras för hwarje Landskap. I Wästergötland: Grimmared, Redslared, Tostared; I Halland: Fagered, Gällared, Kroksered; I Wärmeland: Frykerud, Sillerud, Ullerud; I Östergötland: Landeryd, Wästra Ryd, Östra Ryd; I Småland: Botnaryd, Hinneryd, Markaryd; I Skåne: Eweröd, Hörröd, Linneröd. Orsaken til denna förändring lämnas åt Etymologerne at utreda.

Redberga, en Sätesgård uti Marka Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, med 0.12 Mantal rå och rör Narwen som bliwit lagd til Säteriet. Åbyggnaden tarwar förbättring. Här är en ansenlig trägård, på Pålskt sätt anlagd, med en stor mängd fruktträn på sidorna, omgifne med wild skog af bok och lönn. Åkern, indelad i 5 gärden, innehåller omkring 150 tunneland öpen jord, hwaraf trefjärdedelar årligen besås. Ängen ger i afkastning mellan 4 och 500 stackar, hwarje stack til 12 à 14 lispund räknad, men i torrkår mera, då de widsträckte mossarne kunna begagnas. Utom någon löfskog närmast Sätesgården är här skoglöst. Betesmarken är instängd inom särskild hägnad. Fiske finnes i 2 små sjöar.

Redeby, en Sätesgård i Östergötland.

Redslared, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Swenljunga Pastorat, samt innehåller 16.5 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen består af sandblandad swartmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 163 tunnor. År 1805 war Folkmängden 380. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Redwäg, et Härad i Wästergötland, och Wänersborgs Län, innefattar en Stad: Ulricehamn, 18 Soknar: Åsarp, Kölaby, Solberga, Blidsberg, Dalum, Humla, Böne, Knette, Liared, Fiflared, Kylingared, Timmelhed, Brund, Wist, Hysna, Gullered, Strängsered, samt delar af 4 Soknar: Åsaka, Smula, Botnaryd och Bjurbäck.

Reed, en Sokn, är Annex til Gloppens Pastorat uti Norra Bergenhus Amt i Norge.

Reenlie, en Sokn, är Annex til Ourdals Pastorat uti Kristians Amt i Norge.

Reens-Kloster, et fordom ryktbart och rikt Nunnekloster uti Ritsens Sokn uti Södra Trondhiems Amt i Norge, blef wid Reformationen ödelagt och ägorna til större delen bortsålde; dock äro de som äro qwar ännu tämeligen ansenlige. Gården har et angenämt läge nära wid Trondhiems-fjorden.

Refsnäs, en Sokn, är Annex til Björnörs Pastorat uti Södra Trondhiems Amt i Norge.

Refteled, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, består af 2 Soknar: Refteled, Moderförsamling, och Anderstorp, Annex, samt innehåller 57.4 Mantal. Utsädet är 860 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1899. — Refteled Sokn innehåller 52 Mantal. Marken är i norr bärgaktig, den öfriga delen jämn, såsom wid byarne Ölmesta, Mellby, Wäklinge, Hakarp och Refteled. Rådande jordmånen wid desse byar är sandblandad mjäl. Den bärgaktiga delen består af mulljord, där öweralt bärgsyra är beswärande. Stora skogar finnas här icke, men tilräckeligt af furu, gran, björk, litet ek, och wid några hemman bok. Utsädet är: råg 12 tunnor, korn 44, blandsäd af råg och hafra 88. Tilsamman 584. År 1810 war Folkmängden 1252. Kyrkan är belägen under 57 grad. 11 min. Polhöjd; 7 mil från Jönköping. De betydligaste Gårdarne heta Stora Segersta, Lilla Segersta, Strand, Wäboholm och Ölmesta Wästergård.

Regna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Finspångs Härad, består af 33.7 Mantal. Marken är til det mästa bärgaktig och stenbunden, genomskuren af sjöar och kärr, dock finnas här och där slätter, såsom omkring kyrkan och wid Björkö. Rådande jordmånen är sand; men någon lera wisar sig däribland på sidländta ställen. Soknen har i allmänhet ymnighet af skog; på några ställen hjelpeligt, och wid 2 à 3 hemman brist, som härrör af ganska inskränkta ägor. Utsädet är mellan 230 och 250 tunnor, som dock kan ökas med några tunnor, som besås af trädet. År 1815 war Folkmängden 1049. Kyrkan är belägen under 58 gr. 55 min. Polhöjd; 5.5 mil från Linköping. Den betydligaste Gården i Soknen är följande:

Regnaholm, en Sätesgård, äger 14 à 15 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af sten, äwenså bodar och ladugårdshus af sten, jämte en så wäl til läge och storlek, som til fägring ypperlig trägård.

Regnsjö, på Kartan Rängsjö, en Sokn i Hälsingland och Södra Fögderiet är Annex til Mo Pastorat, håller i widd 1.03 qv. mil, samt innefattar 29 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Jordmånen består til större delen af lerblandad mo. Skogen är mer än tilräckelig til behowet, så at något bräder, plankor och kol kunna afyttras. Utsädet, utom den mark som nyttjas til circulations-säde, är 180 tunnor. År 1810 war Folkmängden 940. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes et Boställe för en Stabs-Löjtnant wid Hälsinge Regimentet.

Reinholdsfors, et Järnwärk uti Brunskog Sokn i Wärmeland, består af 1 hammare med 2 härdar och äger 460 skeppund stångjärnssmide. Tilgången af egen skog är otilräckelig, utan kol måste köpas från andra skogar.

Rekarne, et Fögderi i Södermanland och Nyköpings Län, beläget i nordwästra delen af landet, wid sjöarne Mälaren och Hjelmaren, håller i widd 9.2 qv. mil. Det består af 2 Härad: Östra och Wästra Rekarne, samt innehåller 2 Städer och 19 Soknar. Östra Rekarne innefattar 1 Stad: Eskilstuna, samt 11 Soknar: Kloster, Wallby, Hammarby, Tjula, Sundby, Jäder, Barwa, Stenqwista, Ärla, Husby, Näshulta. Wästra Rekarne inbegriper 1 Stad: Torshälla, samt 8 Soknar: Torshälla, Tumbo, Råby, Fors, Gilberga, Lista, Öja, Wästermo, samt en del af Torpa.

Rella, en Herregård uti Högsrum Sokn på Öland, äger 60 tunnland öpen jord, mellan 60 och 70 parlass hö, godt bete i 2 hagar, nödigt bränsle af tall och gran, samt löfskog, här och där några ekar, prydlig åbyggnad af trä, så wäl man- som ladugård i godt stånd, wacker trägård, 5 goda torp.

Relling, en Sokn, är Annex til Fedts Pastorat uti Rommerige i Norge.

Rellingen, en ansenlig Gård uti Nordalens Sokn uti Romsdals Amt i Norge.

Remmarlöf, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Harjagers Härad, är Annex til Wästra Sallerups Pastorat, samt innehåller 7.2 Mantal. Marken är jämn och bördig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ingen. Utsädet är 233 tunnor. År 1805 war Folkmängden 207. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.

Remmarlöf, en Kongs Ladugård uti förenämnde Sokn, består af 1.2 Mantal, äger tämeligen ansenligt utsäde, tilräckeligt höbol. Mangården består af 4 korswärksbyggningar. Under Gården lyda 0.7 Mantal Kronohemman och 1 Torp.

Remmene, en Sätesgård i Wärmeland.

Remmene, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kullings Härad, är Annex til Halljunga Pastorat, samt innehåller 8.8 Mantal. Här finnes litet af lerjord, det mästa är lermylla, jämwäl någon sandmylla. Åkern har på de flästa ställen jordfasta stenar, dock ej mer än at plogen på de flästa ställena brukas til dess redning. Ängen består til en del af släta mader, men för det mästa af tuwig och mager mark, hwaraf åboerne i sednare åren börjat at odla något til åker. På en del ställen äro små hagar med någon löfskog, annars är här brist på skog. Utsädet är 160 tunnor. År 1805 war Folkmängden 213. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Remsta, en Herregård uti Skeppsås Sokn i Östergötland, äger 40 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, gammal mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Rendalen, et Pastorat och Tingslag uti Österdalen i Norge, består af 2 Soknar: Övre Rendalen, Moderförsamling, och Nedre Rendalen, Annex. År 1801 war Folkmängden 1685. Tingsstället är Gården Hornsät.

Renneboe, en Sokn, är Annex til Meldalens Pastorat uti Södra Trondhiems Amt i Norge.

Rennelanda, en Sokn i Dalsland och Walbo Härad, är Annex til Högsäters Pastorat, samt innehåller 19 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Jordmånen består til 2-tredjedelar af lera och en 3djedel af sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 650 tunnor. År 1805 war Folkmängden 615. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Härö, hwarest utsädet är 30 tunnor.

Renneslöf, et Regalt Pastorat i Halland och Höks Härad, innefattar 2 Soknar: Renneslöf, Moderförsamling, och Ysby, Annex, samt består af 37 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1138. — Renneslöf Sokn består af 25.3 Mantal. Marken är i öster ganska bärgaktig, men sedan därifrån ända til wäster, ehuru här och där wisande större och smärre dalar, samt på flere ställen uphöjd och tuwig, dock merendels jämn. Rådande jordmånen är sand. Lera finnes på ganska få ställen. I söder är någon skog tilhörande de där belägna hemman, men obetydlig. Soknens inbyggare måste därföre begagna sig af de i nästgränsande Pastorat belägna skogar til husbehowet, och til wedbrand mäst af de på Soknens utmarker befintlige torfmossar. Utsädet är 15 à 18 tunnland på Mantalet, gör på Soknen 456 tunnelands utsäde. Men säden giwer så litet i kornet at inbyggarne merendels nödsakas köpa brödfödan från Skåne. År 1805 war Folkmängden 866. Kyrkan är belägen under 56 grad. 20 min. Polhöjd; 2.7 mil från Halmstad. Den betydligaste Gården heter Perstorp.

Rennesöe, et Pastorat uti Ryefylke Fögderi uti Stavangers Amt i Norge, består af 4 huwudöar: Rennesöe, Asköe, Hviddingsöe och Udsteens Klosteröe. På Rennesöe stå 2 kyrkor, nämligen Housken, Moderförsamling, och Sörböe, Annex. På hwardera af de andre öarne är en kyrka, således tilsamman 5 kyrkor och Soknar. År 1801 war Folkmängden 1174.

Rensta , en Frälse-Sätesgård uti Swanshals Sokn i Östergötland, består af 3.5 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, klent höbol, prydlig mangårds-byggnad af trä, reveterad, wacker trägård, 12 underliggande Skattehemman och 12 Torp.

Reppe, en ansenlig och wälbygd Gård uti Stördals Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge.

Repplinge, et Consistorielt Pastorat på Öland uti Norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Repplinge, Moderförsamling, och Högsrum, Annex, samt innehåller 48 Mantal. Utsädet är 1325 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1572. — Repplinge Sokn innehåller 29.6 Mantal. Marken består på de flästa ställen af kalkklapur och mylla, ganska grund, på andra ställen af mullblandad lera. Den största olägenhet i denna Sokn är skogsbristen til både byggnadswirke, bohagstyg och wedbrand; hwilket alt måste dyrt köpas från Småland, och med kostnad och beswär hitföras öwer Kalmar-sund. Utsädet är 850 tunnor. Uti Soknen är et stort fält, som af det gamla ordet Alf kallas Alware, 0.75 mil långt och 0.25 mil bredt. Här är blott kalkstensgrund, som dels aldeles bar, dels betäckt med ganska tunn jordskorpa, sträcker sig til någon del in uti sjelwa ängs- och åkerjorden och gör den ofta ofruktbar. År 1810 war Folkmängden 858. I denna Sokn är Slottet och Kongsgården Borgholm beläget.

Resele, et Consistorielt Pastorat i Ångermanland och Södra Fögderiet, består af 3 Soknar: Resele, Moderförsamling, Liden och Junsele, Annexer, samt innehåller 47.5 Mantal. Storleken är 16.3 qv. mil. Det är beläget på bägge sidor om Ångerman-älwens wänstra gren som kommer från Åsele Lappmark. Utsädet är 670 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1648. År 1805 war densamma 1569. — Resele Sokn innehåller 25 Mantal. Åker och ängar sluttande från de skogbewuxne bärgsrötterne ned til älwen bestå af lerblandad sandmjulna, och på några ställen af god swartmylla. Jordmånen på utmarken består mäst af sand och mojord, så at mulbetet wore klent om ej bättre tilgång gåwes uti fäbodarne, hwarest boskapen födes öwer sommaren. Skogen är widsträckt men har dock de sidsta 50 åren bliwit nog mycket tillitad med brädsågning. Utsädet är 300 tunnor, hwaraf en åttondedel är höstråg. Något smör, ost, fogel och bräder äro de waror, som härifrån föryttras. År 1810 war Folkmängden 768. Kyrkan är belägen under 63 gr. 21 min. Polhöjd; 9 mil från Härnösand.

Reslöf, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, består af 2 Soknar: Reslöf, Moderförsamling, och Karaby, Annex, samt innehåller 44.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1182. — Reslöf Sokn består af 37.3 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är sandmylla på lerbotn. Skog finnes ingen. Utsädet är 60 à 70 tunnor på Mantalet, då en tredjedel af jorden ligger i träde, för at beredas til wintersäde. År 1805 war Folkmängden 945. Kyrkan är belägen under 55 gr. 52 min. Polhöjd; 3 mil från Malmö.

Resmo, et Consistorielt Pastorat på Öland, uti Södra Fögderiet, består af 2 Soknar: Resmo, Moderförsamling, och Mörbylånga, Annex, samt innehåller 58.5 oförmedlade eller 38.5 förmedlade Mantal. Markens beskaffenhet i Pastoratet, så wäl på wästra som östra sidan, är jämn, men på den sednare är alwarmark, betäckt med lager af stenflisor, det ena lagret öwer det andra, och litet sandmylla åwanpå, bestående af små jordhögar eller tuwor, som tyckas wara sammanblåste af stark storm, på hwilka hästar, nöt och får hawa et ganska knappt bete, och näppeligen kunna uppehålla sig i torra somrar, men på wästra sidan om Landborgen är marken lera, swartmylla och sandmylla, upodlad och fruktbärande såsom ock wäl bebodd. Skog finnes ingen, utan så wäl bränsle som timmer til husbyggnad måste köpas och hämtas från Småland, och til det sednare behowet sten brytas på Alwaret och hemköras. Utsädet är 1450 tunnor af wete, råg, korn och hafra. År 1810 war Folkmängden 989. — Resmo Sokn innehåller 18 förmedlade Mantal. År 1810 war Folkmängden 486. Resmo Källa nedanför Resmo Gård är den största och skönaste källa som finnes på Öland, har så ymnig wattu-tildrägt, at dess aflopp driwer en liten qwarn med öwerfall.

Resta, en Sätesgård uti Nysätra Sokn i Upland, består af 4 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, utom på de 15 torpen, som höra härunder, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad, med en trägård.

Restad, en Sätesgård i Småland.

Restad, en Kongs Ladugård uti Naglum Sokn i Wästergötland, är anslagen på lön åt Landshöfdingen i Wänersborg.

Restenäs, en Sätesgård uti Restered Sokn i Bohusland, äger öwer 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, prydlig mangårdsbyggnad, lider brist på skog.

Restered, en Sokn i Bohusland och Fräkne Härad, är Annex til Forshälla Pastorat, samt innehåller 14 Mantal. Marken är mycket bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. På skog finnes någorlunda hjelpelig tilgång. Utsädet är 140 tunnor. År 1805 war Folkmängden 435. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Reutersberg, en Sätesgård uti Säterbo Sokn i Wästmanland, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog. Mangårdsbyggnaden består af 2 flygelbyggningar af trä, men ladugårdsbyggnaden af sten. Trägården är ordinärt stor och wäl anlagd, samt har et drifhus. Wid Gården är et ansenligt tegelbruk, wäl beläget wid Arboga-ån för transport så sjö- som landwägen. Här är ock 1 mjölqwarn med 1 par stenar och 1 sågwärk.

Reutersberg, en Sätesgård uti Hulared Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger mellan 20 och 25 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad, med en trägård.

Rewelsta, en Sätesgård uti Altuna Sokn i Upland, äger 40 tunnors utsäde i öpen åker, ymnigt höbol, föga hjelpelig skog, liten men wacker mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Rewesjö, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Swenljunga Pastorat, samt innehåller 13.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen består af sandblandad swartmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 162 tunnor. År 1805 war Folkmängden 311. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Rewesjöholm, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger mellan 25 och 30 tunnors utsäde, måtteligt höbol, ymnig skog, mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Rewinge, på Kartan Räwinge, en Sokn i Halland och Halmstads Härad, är Annex til Getinge Pastorat, samt innehåller 29.2 Mantal. Marken är på wästra sidan bärgaktig, men för öfrigt någorlunda jämn och lågländt. Rådande jordarten är lera. På skog är brist. Utsädet är 600 tunnor. År 1805 war Folkmängden 493. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Bårarp.

Rewinge, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är Annex til Silfåkra Pastorat, samt innehåller 6.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är sand, til en stor del flygsand. Skog finnes ingen. Utsädet är 180 à 190 tunnor. År 1805 war Folkmängden 311. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Rexed, et Järnwärk uti Gunnarskog Sokn i Wärmeland, består af 1 hammare med 600 skeppund stångjärnssmide. Tilräckelig skog finnes til Wärkets drift.

Riala, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Åkers Skeppslag, består af 2 Soknar: Riala, Moderförsamling, och Kulla, Annex, samt Norrljusterö, Kapells-Församling, håller i widd 1.61 qvadr. mil, samt innefattar 50.3 Mantal. Utsädet är 630 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2154. — Riala Sokn. Marken är mycket bärgig och ojämn. Rådande jordmånen är swartmylla. Skogen är ännu hjelpelig, så at de fläste hemmansägare hawa däraf icke allenast til eget behof, utan ock til afsalu. Utsädet är 180 tunnor. År 1810 war Folkmängden 848. Kyrkan är belägen under 59 gr. 38 min. Polhöjd; 3.8 mil från Stockholm.

Ribbingebäck, en Sätesgård uti Tibble Sokn i Upland, äger 22 tunnors utsäde, swagt höbol, ymnig skog. Mangårdsbyggningen af trä, är 180 år gammal, dock i godt stånd, rappad.

Ribbingelund, en Kongsgård uti Tjula Sokn i Södermanland, består af 3.6 Mantal.

Ribbingsberg, en Sätesgård uti Härened Sokn i Wästergötland, äger öwer 50 tunnors utsäde, höbol til 7- à 800 stackar, tilräckelig skog til Gårdens behof, af löf- och barrträn, äwen timmerskog. Mangårdsbyggnaden af trä, en wåning hög är wäl icke stor, men prydlig, bestående af 2 flygelbyggningar. Trägården är betydelig och wacker.

Ribbingsfors, en Sätesgård uti Amnehärad Sokn i Wästergötland, wackert belägen wid en wik af sjön Skagern, består, jämte rå- och rörs hemman af 1.5 Mantal, äger 8 tunnors utsäde om hösten och 16 à 20 om wåren, godt höbol, tilräckeligt mulbete, ymnig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, med 2 ansenliga trägårdar. Under Gården höra 3.6 Mantal Frälsehemman samt 12 Torp.

Ribbingshof, en Sätesgård uti Norra Wi Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, swagt höbol, nödtorftigt mulbete, widsträckt skog, godt fiske i Sommen, gammal mangårdsbyggnad, 3 underlydande bondehemman och 9 torp.

Ribbingsholm, en Sätesgård uti Kullersta Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, liten äng och mulbete, godt fiske i sjön Glan och Motala ån, ansenlig mangårdsbyggnad af trä, reveterad, med flygelbyggningar af sten, så wäl som ladugården, wacker trägård.

Ribbingsnäs, en Sätesgård uti Bankeryd Sokn i Småland, består af 2.5 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, om 2 wåningar.

Ribbingstorp, en Sätesgård uti Naum Sokn i Wästergötland, äger 50 tunnors utsäde, någorlunda godt höbol, nödtorftig skog til bränsle uti inägorna, liten mangårdsbyggnad af trä, med en ansenlig trägård.

Rickebasta, en Sätesgård uti Alsike Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, medelmåttig åbyggnad, med en trägård.

Rickeby, en Herregård uti Odensala Sokn i Upland, består af 2.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, ymnig skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Riddarhyttan, et Kopparwärk uti Skinskatteberg Sokn i Wästmanland, har gårmakeri, stamp och waskwärk, 2 sulu-ugnar och 1 råkoppar-ugn. Af flere härwarande malmfält arbetas endast Myrbacksfältet uti 3 gruwor, nämligen Stora Östergruwan, Stora Jacobsgruwan och Haggruwan, utur hwilka årligen upfordras circa 10 à 11000 skeppund swag kopparkies, som åtföljes af mycken järnmalm. Tilwärkningen af gårkoppar har på 20 år inemot slutet af förflutna seculo 1776–1795 warit 4442 skeppund, årligt medium 222 skeppund. Nuförtiden varierar den mellan 270 och 300 skeppund bärgswigt årligen. Til detta Wärk hörer jämwäl Hed och Fors Stångjärnshamrar med 1000 skeppunds smide, Lienshytte Manufacturwärk med 200 skeppund knipp- och spiksmide, samt hela Skilå och halwa Almänningbo Tackjärnshyttor. Skogen är ej tilräckelig til detta wärks forcerade drift, ehuru 2 Allmänningstrakter bliwit emot recognition anslagne til hjelp, ty skogsmarken är öweralt bärgaktig, och består til det mästa af röd mo och sandjord, så at man ej kan calculera på snar återwäxt af skog. Äldsta kunskapen man har om detta wärk sträcker sig til år 1610.

Riddersberg, en Sätesgård uti Rogberga Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 8 tunnors höst- och 22 tunnors wårutsäde, någorlunda höbol, något skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Riddersholm, en Frälsegård uti Rådmansö Sokn i Upland, består af 1 förmedladt Mantal, äger behagelig belägenhet mot Norra och Finska Segelleden, ansenligt stenhus om 2 wåningar, med en betydelig trägård, 16 tunnors utsäde, mäst i sidländ sandjord, höbol och skog til husbehof, samt något til afsalu, godt fjällfiske.

Rifors, et Järnwärk uti Sandhem Sokn i Wästergötland, äger 253 skeppund stångjärnssmide.

Riksten, en Sätesgård i Södermanland.

Rimbo, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Sjuhundra Härad, består af 2 Soknar: Rimbo, Moderförsamling, och Rö, Annex, håller i widd 1.3 qv. mil, samt innefattar 60 Mantal. Utsädet är 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1375. — Rimbo Sokn håller i widd 0.66 qv. mil, samt består af 37.5 Mantal. Marken är i allmänhet ojämn. Stenrösor och bärg och backar mot skogarne, med dälder därimellan finnas i 3 wäderstrek, endast den södra delen af Soknen är jämn. På denna mark är jordmånen lermylla. I de öfrige 3 delarna finnes skogsjord och sandmylla. Tarflig skog finnes til wedbrand och åbyggnad. Endast wid Herregårdarne är något större förråd däraf. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 838. Kyrkan är belägen under 59 gr. 46 min. Polhöjd; 4.5 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Ekeby, Ekebyholm, Adamsberg och Wallby.

Rinde, en Sokn, är Annex til Legangers Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Ring, en Sätesgård uti Å Sokn i Östergötland, består af 0.5 Mantal, med underlagde Näs 0.5 och Sjöwalla 0.5 Frälse, samt Hackersta 2 och Broby 1 Skattehemman, äger 50 tunnors utsäde, mot åkern swarande äng, skog til gärdsel och wedbrand, mindre ansenlig åbyggnad.

Ringaby, et Rusthåll uti Öby Sokn i Nerike, består af 4 Mantal, äger 32 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog, ny och wacker åbyggnad; huwudbyggningen af trä, 2 wåningar hög, med flyglar, samteligen kalkslagna, et tegelbruk, en mjölqwarn, et sågwärk.

Ringarum, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Hammarkinds Härad, är en af de största i Östergötland, håller i widd 3 qv. mil, samt består af 61.5 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig, samt har många sjöar, hwaraf Yxningen, som ligger i södra gränsen, är den största. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ymnigt och til afsalu. Utsädet är 360 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3352. År 1790 war densamma 3074. Kyrkan är belägen under 58 grad. 20 min. Polhöjd; 4.5 mil från Linköping. De betydligaste Gårdar heta Fillingerum och Swerkersholm. Här är ock et Mässingswärk kalladt Gusum.

Ringeboe, et Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge, är beläget på ömse sidor om älwen Lougen, och sträcker sig 4 mil i längd. Det består af 4 Soknar: Ringeboe, Moderförsamling, samt Venneböygden, Fodvang och Setningdalen, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3007.

Ringenäs, en ansenlig och wälbygd Gård uti Stange Sokn uti Hedemarken i Norge.

Ringerige, et Landskap uti Budskeruds Amt i Norge, omgiwes af Hallingdalen, Valders och Hadeland, samt innehåller 2 Pastorat: Hole och Nedrehoug. Det består dels af jämn mark, dels af dalsträckningar och bärgåsar. Jordarten är på de jämna markerna til det mästa lera, tämeligen god til sädeswäxt, men ringa til höwäxt. Skogarne äro tämeligen goda i Nordrehougs Pastorat, men i Hole är brist därå. Af mineralier finnes i Ringerige silwer- koppar- och järnmalm, men intet wärk är för närwarande i drift, utom et Järnwärk kalladt Sognedal. Ringerige utgör med Hallingdalen et Fögderi och et Häradshöfdingdöme, men enligt Kongl. Resolution af år 1810 skal Ringerige, efter nuwarande Häradshöfdingens afgång bli en egen Jurisdiction.

Ringkarby, en Sokn i Nerike och Glanshammars Härad, wid Hjelmaren, är Annex til Glanshammars Pastorat, samt består af 33.7 Mantal. Marken är öweralt jämn och föga annan jordmån finnes än stark lera. De fläste hemman lida brist på skog. Utsädet är 340 tunnor. År 1810 war Folkmängden 684. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Espelunda och Myrö.

Ringsager, et Pastorat uti Hedemarken i Norge, består af 3 Soknar: Ringsager, Moderförsamling, samt Brottum och Fylkesager eller Veldre, Annexer. Huwudkyrkan är en af de präktigaste i Norge, upförd af huggen sten, med et högt torn midt på kyrkan. Det betydligaste i kyrkan är den präktiga och kostbara Altartaflan, hwars like näppeligen finnes i Norge. Här ses det förträffeligaste Bildhuggar-arbete, målning och förgyllning som i gamla tider kunde frambringas. Taflan är förfärdigad i Antwerpen wid början af sextonde århundradet. Predikstolen är jämwäl ganska kostbar. Pastoratet är et af de folkrikaste i Norge. År 1801 war Folkmängden 6860.

Ringsjön, en Sjö i Skåne och Malmö Län, är den största i detta Landskap, håller i widd 0.27 qvadrat mil.

Ringsta, en berustad Sätesgård uti Östra Eneby Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger 45 tunnors utsäde, höbol til 250 lass, knapt mulbete, skog til husbehof, wacker trägård, 1 tegelbruk. Därtil höra 2.7 Mantal Skattehemman och 12 torp.

Ringved, en stor och wälbygd Gård uti Strindens Pastorat uti Södra Trondhiems Amt i Norge.

Rinkaby, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, är Annex til Åhus Pastorat, samt innehåller 10.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordarten är sand. Skog finnes ingen. Utsädet är: råg 160 tunnor, korn 130, hafra 20, blandsäd 36, ärter 10, potäter 80 tunnor. År 1805 war Folkmängden 440. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Rinkesta, en Sätesgård uti Ärla Sokn i Södermanland. Åbyggnaden består af et stort stenhus 3 wåningar högt, utan flyglar. Trägården är stor, dock för dess sanka läge icke synnerligen fruktbärande.

Rinna, en Sokn i Östergötland och Göstrings Härad, är Annex til Ekeby Pastorat, samt består af 34.6 Mantal. Marken är mästadels stenbunden och ojämn. Jordmånen är stenbunden sand och styf lera. År 1810 war Folkmängden 1165. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Rinnefors, et Järnwärk uti Boda Sokn i Wärmeland, består af 1 Hammare, med 2 härdar och äger 800 skepp:d stångjärnssmide. Skogstilgången af egen skog är otilräckelig til Wärkets drift.

Ripervig, en Lastageplats wid Randöe Sund uti Mandals Amt i Norge.

Ripsa, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad, består af 2 Soknar: Ripsa, Moderförsamling, och Lid, Annex, håller i widd 1.3 qv. mil, samt innefattar 40.4 Mantal. Utsädet är 270 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1211. — Ripsa Sokn håller i widd 0.95 qv. mil, samt består af 20.2 Mantal. Marken är mycket bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är lera af det sämsta slag, som finnes i Södermanland. Af skog har Soknen mer än för närwarande behöwes. Hundradetals ekar, samt mycken annan löf- och barrskog finnas på höjder och i dälder mellan och omkring 13 större och smärre sjöar, af hwilka Båwen eller rättare sagt Bågen är den största. Utsädet är 180 tunnor. År 1810 war Folkmängden 574. Kyrkan är belägen under 58 gr. 59 min. Polhöjd; 2.5 mil från Nyköping.

Ris, en Sätesgård uti Nor Sokn i Wärmeland, äger ansenligt utsäde, wacker åbyggnad af trä, med en betydlig trägård.

Risa, et Rusthåll uti Sköfde Sokn i Wästergötland, äger öwer 20 tunnors utsäde.

Risal, en Sätesgård i Wästergötland.

Riseberga, en Sätesgård i Edsberg Sokn i Nerike, består af 4 Mantal, äger i sambruk med 2 andra underlagde hemman 60 tunnors utsäde, otilräckelig äng, nästan ingen skog, wälbygd mangård, bestående af en huwudbyggning, med 2 flyglar, jämte 2 stora och wackra trägårdar.

Riseberga, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Norra Åsbo Härad, består af 2 Soknar: Riseberga, Moderförsamling, och Färingtofta, Annex, samt innehåller 62 Mantal. Utsädet är 1800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 3010. — Riseberga Sokn består af 38 Mantal. Marken är til en stor del backig och ojämn, utom trakten kring Rönne-å, mellan Bonnarps, Ljungbys och Swenstorps ägor, hwarest är wanliga mötet för Krigsfolket under deras öfningar. Rådande jordmånen är skarp sand. I allmänhet har Soknen hjelpeligt af skog, och på flere ställen torfmossar. Utsädet är 1300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2144. Kyrkan är belägen under 56 grad. 5 min. Polhöjd; 5 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården heter Herredswad. Wid Gården Tostarp idkas spånskäreri, wid Swarwareboden är et stampwärk, wid Gunnetorp en stamp och sågwärk och wid Ruweröd et sågwärk.

Risekatslösa, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, är Annex til Häslunda Pastorat, samt innehåller 13 Mantal. Marken är mycket stenbunden. Jordmånen består af gul lera och tunn matjord. Utsädet är 16 tunnor på Mantalet. År 1805 war Folkmängden 291. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Bosarp. I byn Lundom är en stenkolsgruwa, men den har sedan år 1797 icke bliwit brukad.

Rishyttan, et Järnwärk uti Tuna Sokn i Dalarne, med en hammare och en härd, äger 180 skeppund stångjärnssmide.

Risinge, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Finspångs Härad, wid sjön Glan, är en af de största i Östergötland, håller i widd 3 qv. mil, samt består af 90.6 Mantal. Marken är bärgaktig, skogrik och sjöbunden, dock giwas inga synnerligt långa sträckor af sammanhängande bärg, utan därimellan äro dälder, samt större och smärre slätter, hwilka efter deras beskaffenhet nyttjas antingen til åker eller äng. Jordmånen består mästadelen af lera, och på sina ställen af sand. Många hemman hawa ymnig skog, andra äga hjelpelig tilgång på hustimmer, wedbrand och gärdselwirke; somlige hawa dock ringa tilgång; imedlertid kan Soknen, i allmänhet betraktad, anses såsom skogsbygd. Utsädet är: wete 70 tunnor, råg 450, korn 100, hafra 60, blandsäd 90, ärter 90, potäter 350. Således 860 tunnor af åtskilliga sädesslag, potäter oberäknade. År 1815 war Folkmängden 2884. Kyrkan är belägen under 58 gr. 48 min. Polhöjd; 3.2 mil från Linköping. I Soknen finnas 4 Järnwärk: Finspång, Stjärnwik, Lotorp och Börgöl.

Risingsbo, en Herregård uti Norrbärke Sokn i Dalarne, äger en wacker belägenhet, hjelpeligt höbol och skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, utwändigt brukslagen, med 2 flygelbyggningar af sten.

Risna, en Kongsgård i Upland, är indelt til Boställe åt Öwersten wid Lifregimentet.

Ristomta, en Sätesgård i Södermanland.

Risöer, (Öster,) en Stad och synnerligen beqwäm Lastageplats belägen wid foten af en brant klippa, i form af en halfcirkel utmed Sönnelövsfjärden, uti Nedenäs Amt i Norge, har en skön hamn med god infart. År 1801 war Folkmängden 1292. Inbyggarne nära sig af handel, sjöfart och fiske. Mästa handelen idkas med träwaror. År 1792 ägde Stadens Köpmän 61 större och smärre skepp och fartyg. Risöers Tulldistrikt börjar wid Giernäs, hwarest Krageröe Tulldistrikt slutar, och sträcker sig i wäster til Narrestöe hamn, hwarest Arendals Tulldistrikt tilstöter. År 1792 inkommo til tullstället 455 och utgingo 437 skepp. Uti detta Distrikt äro 30 privilegierade sågwärk i drift, hwilka hawa tillåtelse at årligen såga 1150 tolfter bräder. Soknen Sönnelev, hörer til Risöers Pastorat, hwars Folkmängd år 1801 war 2945.

Ritsen, en Sokn, är Annex til Stadsböygdens Pastorat uti Södra Trondhiems Amt i Norge.

Ro, en Sätesgård uti Mällby Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, med 1.25 rå och rör, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 2 à 300 stackar godt hö, god betesmark, ymnig skog. Mangården har en wacker belägenhet, bestående af en gammal åbyggnad af trä, med en stor och wacker trägård, med et orangeri.

Roald, en ansenlig Gård uti Harams Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Roaldsfjeld, et högt och ansenligt Bärg uti Strand Sokn uti Romsdals Amt i Norge. Från detta bärg kunna ses 7 à 8 af de närmaste kyrkor.

Roan, en Sokn, är Moderförsamling uti Björnörs Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Roasjö, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Sexdräga Pastorat, samt innehåller 6.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla. Skog finnes hjelpeligt af furu och gran. Utsädet är 80 tunnor wårsäde. År 1805 war Folkmängden 409. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan.

Robertsfors, et Järnwärk uti Bygdeå Sokn i Wästerbotn, består af 1 masugn, 1 Stångjärnshammare med 2 härdar, och 345 skeppunds smide, 1 knipphammare, och 1 spikhammar-stock, samt har 1 sågwärk och 1 mjölqwarn. Skog äger Wärket til nödigt behof af talrike egne hemman och flere Kronolägenheter som därunder lyda. Wärket har sin egen kyrka och församling, hwars Folkmängd år 1810 war 240. Åkerjorden uti den hithörande Församlingen utgör 30 tunneland. Här underhållas 20 hästar, 30 kor, 10 ungnöt och 60 får.

Rockelsta, en Frälse Sätesgård uti Helgesta Sokn i Södermanland, består af 4 Mantal, har wacker åbyggnad af trä, reveterad, med en god trägård, höbol swarande mot åkerjorden, ymnig skog.

Rockesholm, et Järnwärk uti Grythytte Sokn i Wästmanland, består af 2 hamrar med 800 skeppund stångjärnssmide, hjelpelig skog, hwarföre betalas recognitions-afgift, obetydlig mangårdsbyggnad.

Rockhammar, et Järnwärk uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, begagnar ämnes- plåt- knipp- och spiksmide, hwartil är god tilgång på kol. Mangårdsbyggnaden är ansenlig och prydlig.

Rodga, en berustad Sätesgård uti Simonstorp Sokn i Östergötland, har en wacker belägenhet mellan 2 sjöar, äger 10 tunnors utsäde, höbol til 50 lass, stor och ymnig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, jämte en trägård, med et orangeri.

Rogaland. Med detta namn beteknades fordom de 3 Distrikten Jedderen, Dalerne och Ryefylke i Norge och inbyggarne kallades Rogar. Det hade sin egen Fylkeskonung eller Furste.

Rogberga, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Tweta Härad, består af 2 Soknar: Rogberga, Moderförsamling, och Öggestorp, Annex, håller i widd 1.6 qv. mil, samt består af 66.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1534. — Rogberga Sokn håller i widd 0.75 qv. mil, samt består af 39 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla, mindst lera. Af skog finnes litet. Utsädet är 7 à 8 tunnors höst- och 17 à 18 tunnors wår-utsäde. År 1810 war Folkmängden 897. Kyrkan är belägen under 57 grad. 43 min. Polhöjd; 1 mil från Jönköping. Den betydligaste Gården heter Riddersberg.

Rogen, en Sokn, är Annex til Slidre Pastorat uti Landskapet Valders i Norge.

Roggärd, en Sokn i Dalsland, och Walbo Härad, är Annex til Högsäters Pastorat, samt innehåller 8.7 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Sand är den härskande jordarten. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 430 tunnor. År 1805 war Folkmängden 483. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan.

Roglanda, et Järnwärk uti Nyed Sokn i Wärmeland, äger 700 skeppund stångjärnssmide.

Rogne, en ansenlig Gård uti Haram Sokn uti Romsdals Amt i Norge.

Rogslösa, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Dals Härad, beläget mellan sjöarne Wettern och Tåkern, består af 2 Soknar: Rogslösa, Moderförsamling, och Wäwersunda, Annex, håller i widd 0.36 qvadr. mil, utom andelen i Wettern och Tåkern, samt består af 55.2 oförmedlade eller 37.2 förmedlade Mantal. Utsädet är 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1064. — Rogslösa Sokn håller i widd 0.2 qvadrat mil, samt består af 38.25 oförmedlade eller 26.75 förmedlade Mantal. Marken är jämn, likwäl med omskiftande höjder och dälder. De förre, som til det mästa äwen äro odlade, består af örig eller grusig jordmån, och äro betäckte af så kallade kumlar eller ättekullar, med sina resta eller i ring lagda stenar: de sednare eller dälderne består af djupare god matjord på ler- och sandbotn. En del af Kronoparken Omberg ligger inom denna Sokns rågång. Såsom slättland lider Soknen mycken brist på skog, hwilken til wedbrand, hägn och stägn, utom den lilla tildelning däraf, som wissa hemman enligt Kongl. Resolution erhålla i Ombergs Kronopark emot betalning, måste med mycken möda från angränsande skogsbygd anskaffas. Utsädet är 750 tunnor, hwaraf det mästa wårsäd. År 1810 war Folkmängden 763. Kyrkan är belägen under 58 grad. 24 min. Polhöjd; 4.6 mil från Linköping. Et uråldrigt godt kalkstensbrott finnes på Wästerlösa Häradshöfdinge-boställes ägor, som nu för Göta Canal-bolags räkning bearbetas. Mycket sten hugges och slipas til hwarjehanda behof och den mindre dugliga anwändes til kalkbränning.

Rogsta, et Consistorielt Pastorat i Hälsingland och Norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Rogsta, Moderförsamling, och Ilsbo, Annex, håller i widd 2.64 qv. mil, samt innefattar 45 Mantal. Utsädet är 350 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1415. — Rogsta Sokn är belägen wid hawet, håller i widd 2.2 qv. mil, samt innefattar 37 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig; dock finnes här några slätter, och där är jordmånen sandblandad lera. Skog finnes hjelpeligt. En betydlig del af Soknen består af en ansenlig halfö, kallad Hornslandet, hwilken håller i längd 1.2 och i största bredd 0.6 mil. Åtskilliga fjärdar skära sig långt in i landet och i dem idkas fördelaktigt strömmingsfiske. Utsädet är 276 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1037. Kyrkan är belägen under 61 gr. 47 min. Polhöjd; 11.8 mil från Gefle.

Rogstorp, en Frälsegård uti Lyresta Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, behöflig skog, medelmåttig mangårdsbyggnad.

Rokke, en Sokn, är Annex til Bergs Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.

Rokke, en ansenlig Gård uti Stördals Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge.

Rolfstorp, en Sokn i Halland och Himle Härad, är Annex til Grimmetons Pastorat, håller i widd 0.6 qv. mil, samt består af 43.2 Mantal. Större bärgsträckningar omgiwa i allmänhet åkerfälten; icke något enda hemman i Soknen äger jämn mark til ägor. Jordmånen består dels af lera, dels af sand. En del af Soknen som benämnes Skogsbygden äger skog til eget behof. Hemmanen Kushult och Tingås hawa hittils haft til afsalu, men icke hädanefter; men en del af Soknen som kallas Utanåker är aldeles skoglös, och detta är största delen af Soknen. År 1805 war Folkmängden 922. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Hofgård.

Rolland, eller Rauland, en Sokn, är Annextil Vinnie Pastorat uti Tellemarken i Norge.

Rolloug, et Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge, består af 4 Soknar: Rolloug, Moderförsamling, och Veiglie, Norre, Opdal, Annexer. År 1801 war Folkmängden 4045.

Rolsbol, en Silwerhytta uti Wärmeskog Sokn i Wärmeland, hämtar sin malm från Gerfsjö gruwa inom samma Sokn, upfunnen och arbetad wid början af detta seculo, driwes med årlig förlust af Actie-ägarne, hwarföre de ämna nedlägga densamma. Förlusten på tolftedelen kan beräknas til 1000 R:dr Banco.

Rolstad, en ansenlig Gård uti Froens Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Roma, et Consistorielt Pastorat på Gottland i Norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Roma, Moderförsamling, och Björkö, Annex, samt innehåller 32 Mantal. Pastoratet är med träsk och mossar omgiwet. Marken är jämn. Jordmånen består af lera. På skog är brist. Öpna jorden utgör 768 tunnland. Utsädet är 512 tunnor, höst- och wårsäd. År 1810 war Folkmängden 437. — Roma Sokn består af 22.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 240. Kyrkan är belägen under 57 gr. 32 min. Polhöjd; 1.5 mil från Wisby.

Roma Kloster, en Kongsgård i förenämnde Sokn, har fordom warit et Munkekloster, men är nu förtiden anslaget på lönen åt Landshöfdingen på Gottland. Gården har et behageligt läge, består af 6.2 Mantal, bördig jordmån, 112 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol til 120 lass, knapp skogstilgång. Mangårdsbyggnaden af sten är anständig, trägården är wacker. Ladugården är ock wacker, upbygd af marmor, hörande til det fordna klostret, som är förwandladt til et fähus, hwilket altså är det dyrbaraste fähus som i Swerige finnes. Här finnes ock en ansenlig lämning af den af huggen sten upförda Klosterkyrkan.

Romfartuna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Norrbo Härad, håller i widd 0.88 qv. mil, samt innefattar 65.3 Mantal. Läget är uti den jämnare delen af Wästmanland. Om man undantager den sand- och grusås, som ifrån norr til söder löper genom Soknen, så äro här få och obetydliga bärg. Förenämnde ås är en del af den så kallade Badelunds ås, och klywer sig wid norra ändan af Soknen i 2 grenar, hwaraf den östra går genom Kumla Sokn och så widare, och den wästra genom Kila Sokn och de norr däremot gränsande Soknar. Rådande jordmånen är god och fast lera, men närmast åsen är den sand och sandblandad lera. Skog finnes hjelpeligt. Några hemman lida wäl brist därå, men någre hawa ock til afsalu. Utsädet är 900 tunnor ren säd och 300 tunnor blandsäd och hafra. År 1810 war folkmängden 1420. Kyrkan är belägen under 59 gr. 42 min. Polhöjd; 1.4 mil från Wästerås. I Soknen finnas 11 Herregårdar: Åbylund, Solinge, Wästermunga, Julpa, Ansta, Lycksta, Tomta, Litsberga, Wettmö, Nortuna, Kitslinge.

Romfo, en Sokn, är Annex til Sundalens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Romelanda, en Sokn i Bohusland, Inlands Fögderi och Södre Härad, belägen wid Götaälf, är Annex til Kareby Pastorat, samt innefattar 47 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. I en liten del af Soknen finnes hjelpelig skog, men på de fläste ställen nödgas man nyttja bränntorf, hwarpå är någorlunda ymnigt förråd. Utsädet är: wete 8 tunnor, råg 36, korn 264, hafra 192, ärter 96, potäter 24 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1344. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Romeled, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland och Wänersborgs Län, utgör et Härad kalladt Flundre, samt består af 5 Soknar: Romeled, Moderförsamling, Fors, Uphärad, Åsbräcka och Foxerna, Annexer, samt innehåller 106 Mantal. Utsädet är 2426 tunnor af alla sädesslag utom potäter. År 1805 war Folkmängden 3588. — Romeled Sokn innehåller 21.7 Mantal. Marken är icke synnerligen bärgaktig men har ganska många stundom mycket djupa dalar. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet af alla sädesslag, utom potäter är 494 tunnor. År 1805 war Folkmängden 636. Kyrkan är belägen under 58 grad. 9 min. Polhöjd; 2.5 mil från Wänersborg.

Rommedal, et Pastorat uti Hedemarken i Norge, består af 2 Soknar: Rommedal, Moderförsamling, och Tomter, Annex. År 1801 war Folkmängden 2767.

Rommerige, et Landskap uti Kristiania Stift i Norge, är beläget omkring älwen Glommen. Det är indeladt i 2 Fögderien, Övre och Nedre Rommerige. Övre Rommerige innefattar 6 Pastorat: Näs, Ullensager, Giertrum, Nannestad, Eidsvold och Hurdalen. Nedre Rommerige består af 7 Pastorat: Enebak, Fedt, Skidsmoe, Nittedal, Sörum, Urskoug och Höeland, hwilka innehålla 15 Soknar. Rommerige är i allmänhet et godt sädesland och i sjöarne finnes åtskillig slags fisk, såsom gädda, abborre, braxen, ål, lake, m. m. i tämelig mängd.

Romnäs, en Sokn, är Annex til Holdens Pastorat uti Tellemarken i Norge.

Romsdal, et Amt uti Bergens och Trondhiems Stift, består af 3 Fögderien: Söndmör, hörande til Bergens Stift, utan så wida at intraderne erläggas til Ränteriet i Trondhiems Stift; därnäst Romsdals och Nordmörs Fögderien i Trondhiems Stift. Dessa 3 Fögderien innehålla 3 Prosterien med samma namn, hwartil höra 24 Pastorat innefattande 61 Soknar. År 1801 war Folkmängden i detta Amt 54572.

Romsdals Horn, et ganska högt bärg wid dalsträckningen Romsdalen uti Grottens Sokn uti Romsdals Amt i Norge. Det består af många höga spitsiga tinnar, hwaraf den högsta ser ut som et rundt horn. Det ligger 7 mil från hafsstranden up i landet, men kan ändock synas 5 à 6 mil ut i hawet, tjänar således til kännemärke för sjöfarande, jämwäl för fiskare, när de midsommarstiden fara ut i hawet til en Fiske-Bank kallad Stora Eggen uti Söndmörs Fögderi; ty när de äro til så långt afstånd från landet at Romsdals Horn går dem utur sigte, så äro de wid Banken hwarest ofta göres god fångst af långor och hälleflundror.

Rone, et Consistorielt Pastorat på Gottland uti Södra Fögderiet, består af 2 Soknar: Rone, Moderförsamling, och Eke, Annex, samt innehåller 25.8 Mantal. Marken i detta Pastorat är jämn. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes behöfligt. Utsädet är 740 tunnor. År 1810 war Folkmängden 856. — Rone Sokn innehåller 18.2 Mantal. Utsädet är 570 tunnor. År 1810 war Folkmängden 639. Kyrkan är belägen under 57 gr. 12 min. Polhöjd; 4.6 mil från Wisby. En liten wik af hawet formerar en tämeligen god hamn, kallad Ronehamn.

Ronåker, en Gård uti Åsaka Sokn i Wästergötland, äger 70 tunnors utsäde, ymnigt höbol, liten och uthuggen skog, gammal och förfallen åbyggnad.

Ronöholm, en Gård uti Edbo Sokn i Upland, består af 4.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbol til 200 lass, hjelpelig skog, förswarlig åbyggnad, med wacker trägård och 9 torp.

Rosenberg, et Järnwärk uti Fors Sokn i Södermanland, har haft 2 hamrar, men öwer 30 års tid nyttjat blott en enda med 2 härdar, har hammarskatt för 600 skeppund, men saknar både skog och jordägor.

Rosenborg, en Sätesgård i Wärmeland.

Rosendal, en Skatte-Frälsegård uti Hakarp Sokn i Småland, 0.5 mil från Jönköping, äger 16 à 18 tunnors råg-utsäde, och dubbelt så mycket hafra, godt höbol, ingen skog, obetydlig åbyggnad.

Rosendal, en Sätesgård uti Kropp Sokn i Skåne, består af 4.7 Mantal, äger ansenligt utsäde, höbol til 400 lass, skog och torfjord til husbehof. Mangården består af en huwudbyggning med 2 flyglar, 1 wåning höga, samteligen af sten, med en stor och wacker trägård.

Rosenfors, et Järnwärk uti Målilja Sokn i Småland, är privilegieradt för 1 stångjärnshammare och 2 spikhamrar, har 1 mjölqwarn med 2 par stenar och 1 sågwärk. År 1807 afbrann Wärket och har sedermera icke bliwit upbygt.

Rosenhaga, en Sätesgård i Wästergötland.

Rosenholm, en Sätesgård uti Lannaskede Sokn i Småland. Därmed är förbundet et Järnwärk, som består af 1 räckhammare och 1 spikhammare.

Rosenlund, en Sätesgård uti Mörarp Sokn i Skåne, består af 3.2 Mantal. Mangården är bygd af korswärk. Gården äger nödtorftigt utsäde, bättre höbol, fiske til husbehof, 1 wattu- och 1 wäderqwarn. Därunder höra 11 hemman och 25 torp.

Rosersberg, en Kongsgård uti Norrsunda Sokn i Upland, wid sjön Skarwen, består af 6 Mantal, äger liten åker i god jordmån men mycket äng, som af åkern är igenlagd, tilräckelig skog, stor och prydlig mangårdsbyggnad af sten, med präktiga trägårdar, godt fiske i sjön.

Roskälla, en Sätesgård uti Sankt Lars Sokn i Östergötland, består af 1.25 Mantal, äger 46 tunnors utsäde, höbol til 150 lass, ingen skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, reveterad, en wacker trägård med 70 à 80 fruktträn.

Roslagen. Med detta namn beteknas östra delen af Upland, som ligger mot hafssidan, och hette i hedna dagar Rodin, som betyder så mycket som Skeppslag eller Roddar-Sällskap; kallades också fordom Sjöland. De som häromkring wid skärgården i fordna tider hawa bodt förswarade landet för fiendtligt infall, och utrustade sina sjöfartyg; och hade hwart Skeppslag sin Förman kallad Styrismadur. Til Roslagen hörer egenteligen och uti inskränkt bemärkelse den delen af Stockholms Höfdingdöme, som sträcker sig norr om Stockholms Stad wid hawet och innefattar de 6 Skepplagen Danderyds, Wärmdö, Åkers, Frötuna, Bro, Wäddö. Men uti widsträckt bemärkelse begripas jämwäl därunder de 9 Häraden Sollentuna, Wallentuna, Erlinghundra, Semminghundra, Långhundra, Sjuhundra, Närdinghundra, Lyhundra, Frösåkers.

Rosmåla, en Sätesgård i Småland.

Rosta, en Sätesgård uti Långbro Sokn i Nerike wid Swartån, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, lider brist på skog, wacker mangårdsbyggning af trä.

Rostorp, en Sätesgård i Småland.

Rosswik, en Herregård uti Husby-Rekarne Sokn i Södermanland, äger 22 tunnors utsäde, ymnigt höbol, brist på skog, wacker mangårdsbyggning af trä, med en ansenlig trägård.

Roswik, en Sätesgård i Södermanland.

Rosvold, en wälbygd Gård uti Vigen Sokn uti Södra Trondhiems Amt i Norge.

Rotenberg, en Sätesgård uti Östra Stenby Sokn i Östergötland wid Bråwiken, består af 6 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höst- och wårsäde tilsamman, tilräckeligt höbol och mulbete, skog hjelpelig, men icke rillräckelig för alla Gårdens behof, fiske i Bråwiken. Mangårdsbyggningen af sten, är wacker, jämte 2 flyglar. Trägården är ock wacker, men för dess sumpiga belägenhet mindre förmånlig. Wid Gården är et tegelbruk. Til Gården höra 12.6 Mantal bondehemman och 7 torp.

Rothouven, en Skans försedd med Canoner wid Staden Bergen i Bergens Våg i Norge.

Rotvold, en ansenlig Gård uti Hlade Sokn uti Södra Trondhiems Amt i Norge, en fjärdedels mil från Trondhiem. Mangården är prydlig. Därwid är en stor och wacker trägård. Här är ock et godt tegelbruk.

Rotneros, en Sätesgård i Wärmeland.

Rottne, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Norrwidinge Härad, wid sjön Innaren, är Annex til Gårdsby Pastorat, samt består af 24.6 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är swartmylla. Skog finnes hjelpelig på de flästa, men brist därå på några ställen. Utsädet är 450 tunnor. År 1810 war Folkmängden 749. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Wartorp.

Roxberg, en Herregård uti Mulserud Sokn i Småland, äger 10 tunnors utsäde, swagt höbol, ansenlig skog, förfallen åbyggnad.

Roxen, en Sjö i Östergötland, är en af de ansenligaste i detta Landskap, håller i widd 0.8 qv. mil, omgiwes af Soknarne, Wreta, Wånga, Lillkyrka, Skrukeby, Harg, Rysta, Kaga. Uti och utur honom flyter Motala å.

Rud, en Sätesgård uti Ny Sokn uti Arwika Pastorat i Wärmeland, äger 8 tunnors höst- och 70 tunnors wår-utsäde, någorlunda godt höbol, wacker mangårdsbyggning af trä, wacker trägård, lider brist på skog.

Rud, en Koppargruwa med Hytta uti Glawa Sokn i Wärmeland, upfanns mot slutet af förra seculo, war i början rikhaltig, men årligen försämrat sig, at Interessenterne funnit för godt at nedlägga henne tils widare.

Ruda, en Herregård uti Högsby Sokn i Småland, består jämte de därunder lydande hemman af 12 Mantal, äger nära 50 tunnors utsäde i blandad jord, nödigt hö til 80 à 90 stycken boskap, hjelpelig åbyggnad af trä, med en wäl anlagd trägård, lider brist på skog.

Ruder, en Sätesgård uti Kyrkefalla Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, i sambruk med Ruder Norrgården 1 Mantal Skattehemman. Åkern är i circulationsbruk i 4 gärden, hwaraf det ena besås med klöwer. Ängen är betydlig. 100 stycken boskap kunna födas. Skogen är widsträckt.

Rudskoga, et Consistorielt Pastorat i Wärmeland och Wisnums Härad, består af 2 Soknar: Rudskoga, Moderförsamling, och Nysund, Annex, samt innehåller 54.3 Mantal. Utsädet är 420 tunnor höst- och 1670 tunnor wårsäde. År 1810 war Folkmängden 3324. — Rudskoga Sokn, belägen wid sjön Skagern, består af 26.6 Mantal. Marken är någorlunda jämn, dock på några få ställen bärgaktig. Jordmånen är mästadelen lermylla och sand. De fläste hemman äga hjelpelig skog til husbehof. Utsädet är 190 tunnor höst- och 800 tunnor wårsäde. År 1810 war Folkmängden 1236. Kyrkan är belägen under 59 gr. 4 min. Polhöjd; 5.8 mil från Carlstad.

Rugsund, en Sokn är Annex til Davigs Pastorat uti Norra Bergenhus Amt i Norge, består dels af öar, dels af fast land. Almogens förnämsta näring är fiskeri.

Rumbolandet. Detta namn plägar tilläggas Slättbygden i Wästmanland, af de här åwanföre i skogstrakterne boende.

Rumskulla, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Sewede Härad, innehåller 44.2 Mantal, hwaraf 26.2 ligga uti Kalmar Län och 18 uti Linköpings, har til en del bärgaktig och i det mästa jämn mark. Til hälften af hemmantalen kan räknas swartmylla, til treåttondelar sandmylla och til en åttondel aldeles sandig åker. Utsädet är 450 tunnor, hwaraf twåtredjedelar årligen besås. År 1810 war Folkmängden 1249. Kyrkan är belägen 12 mil från Kalmar. I den delen af Soknen som ligger i Linköpings Län är en Pappersfabrik. Uti Rumskulla by hålles Marknad d. 29 October.

Rungarna, en Frälsegård uti Bladåker Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 35 tunnors utsäde, ymnigt höbol til 3 à 400 lass, widsträckt skog, stor och prydlig mangårdsbyggnad af sten, om 2 wåningar, ansenlig trägård. Til Gården höra 24 torp.

Runsa, en Sätesgård uti Ed Sokn i Upland, wid Mälaren, består af 4 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig skog, wacker mangårdsbyggning af sten, ansenlig trägård. De underliggande torpen så 32 tunnor.

Runsten, en Sokn och Consistorielt Pastorat på Öland, består af 44.6 Mantal, hwaraf 30.7 äro belägna i Norra Fögderiet och 13.9 i det Södra. År 1810 war Folkmängden 845.

Runtuna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad, håller i widd 0.59 qv. mil, samt innefattar 52.6 Mantal. Marken är til största delen ojämn, stenig och bärgaktig; få ställen giwas som icke innehålla kullar och backar, dock inga höga bärg. Jordmånen består mästadelen af en sträng och stark lera, sweksam i torra år och swår at bruka. På skog lider Soknen brist öweralt, några enda hemman undantagne, som hawa hjelpelig skog och wedbrand til husbehof. Utsädet är 483 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1014. Kyrkan är belägen under 58 gr. 54 min Polhöjd; 1.5 mil från Nyköping. De betydligaste Gårdar heta Lindö och Löfsund.

Ruslebacka, en Sätesgård uti Järpås Sokn i Wästergötland, i sambruk med rå och rörs hemmanet Storegården, består af 2 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, höbol til 300 stackar, wacker och hjelpelig skog, förswarlig åbyggnad, stor trägård.

Rustorp, en Sätesgård uti Jerstorp Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog, förswarlig åbyggnad, med en wacker trägård.

Rutsbo, en Sätesgård uti Bjeresjö Sokn i Skåne, består af 2.4 Mantal, äger 80 tunnors utsäde, godt höbol, brist på skog, mangårdsbyggnad af korswärke med tegel om en wåning, en trägård.

Rute, et Consistorielt Pastorat på Gottland i Norra Fögderiet, består af 3 Soknar: Rute, Moderförsamling, Fleringe och Bunge, Annexer, håller i widd 1.5 qv. mil, samt består af 22.4 Mantal; Utsädet är 420 tunnor mästadelen råg. I alla 3 Soknarne finnas i hafswikarne och omkring holmarne tilgång på hafstång, eller såsom den här kallas stäke, hwilken sedan den lagd å högar, bliwit något brunnen, utköres på åkern och är et godt gödningsämne på örjorden. År 1810 war Folkmängden 808. — Rute Sokn håller i widd 0.5 qv. mil, samt består af 9.8 Mantal. Marken är på olika ställen af olika beskaffenhet. Större delen bestående af stenbundna med små tallskog bewuxna hedar lämna intet tilfälle för odling, men giwa, i synnerhet då wåta somrar inträffa et förträffeligt bete. Et tämeligen stort och fiskrikt träsk är beläget mellan Rute och Helwig Soknar. Rute Sokn är bärgaktig dock träffas inga höga klintar utom wid stränderne. Nästan midt genom Soknen wid pass ifrån söder til norr går en mer och mindre märksam bärgsrygg, på hwars bägge sidor Gårdarne och Byarne äro belägna, och där marken är merendels jämn och odelbar; äwen finnas wid södra ändan af Soknen en backe, Skrållerbacken kallad, som lärer wara en af de högsta på landet. Den rådande jordmånen är en med småsten blandad grof sand eller ör, på landets språk Aur. I wissa trakter finnes ymnig, i andra hjelpelig skog. Utsädet är 190 tunnor mästadelen råg. År 1810 war Folkmängden 357. Kyrkan är belägen under 57 gr. 51 min. Polhöjd; 4 mil från Wisby.

Rya, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Norra Åsbo Härad, är Annex til Örkeljunga Pastorat, samt består af 13.1 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Jordmånen är mästadelen sandig. Större delen af Soknen har hjelpeligt förråd af skog. Utsädet är mellan 2 och 300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 676. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Ryd, (Östra) en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Danderyd Skeppslag, håller i widd 0.7 qv. mil, samt består af 34 Mantal. Soknen är belägen wid skärgården. Södra delen däraf utgör en stor halfö kallad Wäderön som omgiwes af Wärtan och Askrike-fjärden. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen består af lera och swartmylla, endast på få ställen finnes sandjord. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 320 tunnor. De inbyggare som bo wid hafssjöstranden idka strömmings-fiske. År 1810 war Folkmängden 1011. Kyrkan är belägen under 59 grad. 27 min. Polhöjd; 1.5 mil från Stockholm. Den betydligaste Gården heter Rydboholm, därnäst Bogesund och Fröswik.

Ryd, (Wästra) et Regalt Pastorat i Upland, Upsala Län och Bro Härad, består af 2 Soknar: Ryd, Moderförsamling, och Näs, Annex, håller i widd 1.11 qv. mil, samt innefattar 52.4 Mantal. Utsädet är 810 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1163. — Ryd Sokn håller i widd 0.58 qv. mil, samt består af 22.2 Mantal. Marken är omskiftande af höjder och slätter med insjöar. Rådande jordmånen är lera. Soknen är, betraktad til hemmantalet, bland de skogrikaste i Länet. Utsädet är 420 tunnor. År 1810 war Folkmängden 709. Kyrkan är belägen under 59 gr. 32 min. Polhöjd; 3.5 mil från Upsala. De betydligaste Gårdarne heta Granhammar, Sundby, Torsätra, Tranbygge. Wid Gällöfsta Frälsegård är et stort tegelbruk.

Ryd, en Sätesgård uti Sankt Lars Sokn i Östergötland, består af 1.25 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, reveterad, ansenlig trägård.

Ryd, (Östra) en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Skärkinds Härad, består af 46.7 Mantal. Marken är ojämn, bärgaktig och genomskuren af sjöar, träsk och mossar. Rådande jordmånen är lera, dung- och dragjord. Skogen är hjelpelig, intet hemman lider brist. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1320. År 1790 war densamma 1204. Kyrkan är belägen under 58 gr. 25 min. Polhöjd; 2.8 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Björkwik, Wiby, Fyrby, Tåby.

Ryd, (Wästra) et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Ydre Härad, består af 2 Soknar: Ryd, Moderförsamling, och Swinhult, Annex, samt innehåller 58 Mantal. Utsädet är 426 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1689. År 1790 war densamma 1552. — Ryd Sokn består af 34.8 Mantal. Marken är ganska bärgaktig, späckad med en myckenhet rör och jordstenar. Rådande jordmånen är swartmylla, med här och där omskiftande sand- och klapurjord. Twå tämeligen ansenliga sjöar östra och wästra Läjern gränsa til Soknen. Norra delen af Soknen har hjelpelig, men den södra ymnigare skog. Utsädet är 236 tunnor. År 1810 war Folkmängden 837. År 1790 war densamma 824. Kyrkan är belägen under 57 gr. 49 min. Polhöjd; 7 mil från Linköping.

Ryd, et Järnwärk uti Göteryd Sokn i Småland, består af 1 masugn, 2 stångjärnshamrar, med 4 härdar, 1 knipphammare och härd, 2 spikhamrar. Koltilgången är inskränkt, ty skogen är ansenligt medtagen. Pappersfabrik af samma namn driwes med en wals. Där är ock en mjölqwarn. På bägge ställen äro hjelpeliga mangårdsbyggningar af trä.

Ryd, en Sokn, hwars kyrka är raserad, utgör en del af Sköfde Sokn i Wästergötland, består af 8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 211.

Ryda, en Kongs Ladugård uti Nysätra Sokn i Upland, består af 5 Mantal, äger 57 tunnors utsäde, oberäknade dess underlydande torp, hwilka så några och 70 tunnor. Höfångsten stiger til 1000 lass. Skogen är hjelpelig. Åbyggnaden och trägården äro icke betydlige.

Ryda, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, består af 3 Soknar: Ryda, Moderförsamling, Kedum och Naum, Annexer, samt innehåller 49.7 Mantal. Utsädet är 1250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1441. År 1780 war densamma 1177. — Ryda Sokn består af 25.8 Mantal. En del häraf kallad Halsås har fordom warit särskild Sokn, med egen kyrka, efter hwilken lämningar synas. Marken är allmänt jämn, dock något bärgaktig och ojämn uti skogs- och utmarken. Rådande jordmånen är lera. De fläste hemman äga hjelpeligt af skog, dock lida de som äro belägne i den delen af Soknen som kallas Halsås brist därå. Utsädet är 680 tunnor. Säd är den enda wara hwarmed Landtmannen i denna Sokn idkar handel. År 1810 war Folkmängden 704. Kyrkan som är wacker, ljus och rymlig, ligger under 58 gr. 19 min. Polhöjd; 6.6 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdar heta Rylanda, Lilla Altorp och Backebol.

Rydahof, en Kongs Ladugård i Småland, är anslagen Landshöfdingen i Wexiö Län på Lön.

Rydaholm, et Regalt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Östbo Härad, består af 2 Soknar: Rydaholm, Moderförsamling, och Gällaryd, Annex, håller i widd 1.96 qv. mil, samt består af 90.5 Mantal. Marken i detta Pastorat är mycket stenig och något bärgaktig. Rådande jordmånen är swartmylla, och på sina ställen sand och grusblandad mylla. Skog finnes hjelpeligt. Här nyttjas icke höstsäde utan endast wårsäde. Almogen utsår ganska litet råg, så at wår-rågs utsädet på hela Pastoratet icke kan anses öwer 70 à 80 tunnor. Blandsäd af råg och hafra tilsamman nyttjas mäst, och utgör Almogens underhåll; häraf sås ungefär 400 tunnor, korn 300 tunnor, hafra 200 tunnor; wete utsås icke öwer 2 à 3 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3395. — Rydaholm Sokn håller i widd 1.3 qvadrat mil, samt består af 73.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2508. Kyrkan är belägen under 57 gr. 2 min. Polhöjd; 8 mil från Jönköping. Den betydligaste Gården heter Hjelmsönga, därnäst Torstarp.

Rydboholm, en Sätesgård uti Östra Ryd Sokn i Upland, wackert belägen wid en wik af Wärtan, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol och bärglig skog. Mangården består af en stor och prydlig huwudbyggning af tegelsten, hwarwid befinnes en ansenlig och wacker trägård, samt en widsträckt lustpark i Engelsk stil, hwilken af kännare skattas såsom en af de ypperligaste i Riket. På denna Gård har Konung Gustaf I bliwit upfödd. Godset har tilhört hans fader Riksrådet Erik Johansson Wase.

Rydingeholm, en Herregård uti Alunda Sokn i Upland, äger 20 tunnors utsäde, någorlunda höbol och skog, förswarlig åbyggnad.

Rydsgård, en Sätesgård uti Willie Sokn i Skåne, äger nära 300 tunnors utsäde, ymnigt höbol, godt mulbete, hjelpelig skog. Mangården har en tämeligen prydlig grundmurad huwudbyggning af sten, jämte en ansenlig och wacker trägård. Til Gården höra 17 hemman, 30 torp och 2 mjölqwarnar. Fiske finnes i en sjö och några dammar.

Rydö, et Järnwärk uti Torup Sokn i Halland, består af 1 ämneshammare, 1 knipphammare och 2 spikhamrar. Skog til kol måste anskaffas från andra orter.

Ryefylke, et Distrikt och Fögderi uti Stavangers Amt i Norge, beläget omkring den stora Bukkefjorden, består dels af fast land och dels af öar. Det är indeladt i 12 Pastorat, nämligen Strand, Findöe, Rennesöe, Hielmeland, Jelsöe, Suledal, Vigedal, Skiold, Hinderåe, Augvaldnäs, Skudenäs och Torvestad, hwilka innefatta 32 Soknar. Almogen i detta Fögderi äro mycket driftige jordbrukare, och hawa förnämligast i sednare tider utmärkt sig wid deras Gårdars förbättring, så at de i goda år ärja mycken säd och hö, fastän jordarten i sig sjelf är föga fruktbar. Gårdarne som ligga up emot fjäldtrakten, äro wäl ofta underkastade misswäxt på säden, men hawa däremot sköna betesmarker, hwarföre de ock hålla mycken boskap. När de 4 Pastoraten Skudenäs, Augvaldnäs, Torvestad och Rennesöe som äro belägna på öarne, undantagas, så hawa de öfrige 8 Pastoraten i allmänhet goda skogar, hwaraf mycket hugges til timmer til de härwarande många sågwärken. I fjärden och de därifrån gående wikar idkas godt fiske af sill, torsk, hälleflundror, makril, och andra slag, samt mycken lax uti strömarne som falla i fjärden. Äwenså är hummerfisket betydligt.

Ryfors, et Järnwärk uti Sandhem Sokn i Wästergötland, består af 1 masugn, 2 stångjärnshamrar och 1 knipphammarwärk. Gården har wäl någon skog för behowet, men smidet driwes mäst med köpkol.

Ryge, en Sokn och Pastorat uti Borresyssel i Norge. År 1801 war Folkmängden 1376.

Ryholm, en Sätesgård uti Beatebergs Sokn i Wästergötland, äger ansenligt utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog, prydlig mangårds-byggnad af sten, med en trägård.

Rylanda, en Sätesgård uti Naum Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger 70 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, tilräckelig skog, ny och prydlig mangårdsbyggnad af trä.

Ryx, en Säteri-Ladugård uti Färgelanda Sokn i Dalsland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, hö 300 skeppund, ringa skog, hörer under Björserud i Frändefors Pastorat.

Ryningsberg, en Herregård uti Husby-Rekarne Sokn i Södermanland, äger 24 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, lider brist på skog. Mangårdsbyggningen af trä, är ansenlig och prydlig, jämte en betydlig trägård.

Ryningsholm, en Sätesgård i Småland.

Rynningsnäs, en Sätesgård uti Mörlunda Sokn i Småland, angenämt belägen wid Ämån och sjön Rynningen, består af 6.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog til eget behof och något til afsalu, prydlig mangårdsbyggning af trä, 2 trägårdar, godt fiske, mjölqwarn med några par stenar.

Ryr, en Sokn i Dalsland och Sundals Härad, är Annex til Frändefors Pastorat, samt består af 21.7 Mantal. Marken är bärgig och skogrik. Jordmånen är swag, åkerbruket dåligt, men mulbetet godt. Utsädet är 295 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1000. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Ryr, en Sokn i Dalsland och Walbo Härad, är Annex til Torps Pastorat, samt innehåller 20.4 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen består mästadelen af lera, skog är ännu på de flästa ställen hjelpelig. Utsädet är 680 tunnor. År 1805 war Folkmängden 608. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Ryr, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 50 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, tämeligen ansenlig mangårdsbyggnad af trä.

Ryr, en Sokn i Bohusland och Lane Härad, är Annex til Uddewalla Pastorat, samt består af 28 Mantal. Marken är bärgaktig. Herskande jordarten är sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1130. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Uddewalla.

Ryr, en Sätesgård i Wästergötland.

Rysjöholm, en Sätesgård uti Tåssjö Sokn i Skåne, består af 1.8 Mantal. Gården har en wacker belägenhet wid en sjö, äger en stor och wacker trägård, några och 30 tunnors utsäde, höbärgning til 200 lass, ymnig skog af ek, bok och andra löfträn, samt furu, och fiske i Rysjön och några andra sjöar, 6 karp- och ruddammar, 1 mjölqwarn, 1 sågwärk, 1 såpsjuderi, samt oljeslageri af Linfrö med 14 par stampar och 2 prässar, som driwas af 2 watnhjul. Under Gården höra 8.4 Mantal Frälsehemman och 25 torp.

Rysnäs, en betydelig och wälbygd Gård uti Jonsdals Sokn uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Ryssby, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Norra Möre Härad, består af 66.6 Mantal. Marken är, särdeles i skogsbygden stenbunden, ingalunda bärgaktig; i allmänhet är hon jämn, äwen odlingsbar. Rådande jordarten är sandmylla med klapper. Swartmylla och lera finnas dock äwen. Före 1811 års härjande skogseldar, som från flere håll stötte tilsamman och nästan en hel månad under strängaste sommarhettan wärkade förstörelse war tilgången å skog tilräckelig. Med den kloka och omtänksama hushållning som patrioten önskar, utan at wåga låwa något åt sit hopp, kunde den för Soknens behof ännu wara hjelpelig. Utsädet kan anses wara omkring 1000 tunnor, oberäknade 200 à 250 tunnor potäter. År 1810 war Folkmängden 2482. Kyrkan är belägen 1.7 mil från Kalmar. Den betydligaste Gården heter Törnerum. 2 skeppswarf finnas benämnde Skäggenäs och Ljungnäs.

Ryssby, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, består af 2 Soknar: Ryssby, Moderförsamling, och Tutaryd, Annex, samt innehåller 70 Mantal. Utsädet är 1075 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1928. — Ryssby Sokn består af 58.5 Mantal. Marken är til en stor del owanligt jämn. Dess beskaffenhet är god och bördig dock wäxer ljung på några ställen. Jordmånen består af sandmylla, med blandad lerjord på sina ställen. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 815 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1616. Kyrkan är belägen under 56 grad. 54 min. Polhöjd; 3.7 mil från Wexiö. De betydligaste Gårdarne heta Stensnäs, Ugglansryd, Borsna, Sunnerå, Selleberg.

Ryssbylund, en Sätesgård i Småland.

Ryssebo, en Sätesgård uti Ingatorp Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, anständig mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Rysta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Åkerbo Härad, wid sjön Roxen, består af 56 Mantal. Marken är til det mästa jämn och fri för bärg. Jordmånen är i allmänhet god lera, och på et eller annat ställe sandblandad mylla. Skogsbristen är här allmän. Utsädet är 10 tunnor på Mantalet och ringa höbol. År 1810 war Folkmängden 1126. År 1790 war den 1097. Kyrkan är belägen under 58 grad. 27 min. Polhöjd; 0.6 mil från Linköping. Betydlige Gårdar i Soknen äro Tuna, Näsby, Distorp, Staby.

Rytterne, et Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Snäfringe Härad, består af 2 Soknar: Stora och Lilla Rytterne, hwaraf den förra är Moderförsamling, och den sednare Annex, håller i widd 0.58 qv. mil, samt innefattar 50 Mantal. Läget är wid Mälarens fjärdar Blacken och Galten. Marken är ömsom bärgaktig och jämn. Rådande jordarten är lera, men emot sydwästra gränsen något sandblandad. Skogen är til det mästa utgallrad och medtagen, utom på Nyckelön. Utsädet är 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1145. — Stora Rytterne kyrka är belägen under 59 gr. 29 min. Polhöjd; 1.4 mil från Wästerås. Lilla Rytterne kyrka liger 0.25 mil från Moderkyrkan. Betydlige Gårdar äro uti Stora Rytterne: Fiholm, Stora Ekeby och Lagersberg, uti Lilla Rytterne: Tidö, Tärnö, och Wikhusnäs.

Rå, et Fiskeläge uti Råus Sokn i Skåne wid Öresund. Här landstego de Danske år 1709, uti kriget med Swerige.

Råbbelöf, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, är Annex til Fjelkesta Pastorat, samt innehåller 18.5 Mantal. Marken är något omskiftande hög- och sidländ. Rådande jordmånen är god och fruktbärande lera på det sidländta, som utgör det mästa, och hjelpelig sandmylla på högderne. Alsingen skog finnes. Utsädet är mellan 670 och 700 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 463. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Råbbelöf, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 5.5 Mantal, äger 150 tunnors utsäde i 3 Gärden, swagt höbol emot utsädet, hjelpelig skog för hushållet, af de i Soknen underliggande hemman föga stor, men hjelpelig mangårdsbyggning af sten, 2 nybygde ladugårdslängor, den ena af gråsten, den andra af korswärke, ganska stor och rik afkastning giwande trägård, kalkugn och tegelbruk. Under Gården höra 21 Frälsehemman och 33 torp.

Råby, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län, består af 2 Soknar: Råby, Moderförsamling, belägen i Rönö Härad, och Bärbo, Annex, i Jönåkers härad, håller i widd 0.83 qv. mil, samt innefattar 52.2 Mantal. Utsädet är 635 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1225. — Råby Sokn håller i widd 0.53 qv. mil, och består af 27.4 Mantal; kan sägas hawa lika så mycken bärgaktig som slät mark, och dess rådande jordmån är lera. Skog finnes där, om man undantager några få hemman, hjelpeligt. Utsädet är 345 tunnor. År 1810 war Folkmängden 712. Kyrkan är belägen under 58 gr. 53 min. Polhöjd; 1.4 mil från Nyköping. I Soknen finnes en Krono-mjölqwarn, kallad Täckhammar med wacker åbyggnad af sten.

Råby, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Wästra Rekarne Härad, är Annex til Tumbo Pastorat, håller i widd 0.17 qv. mil, samt innefattar 7.6 Mantal. Midt i Soknen är marken tämeligen jämn, men i skogsbygden tämeligen ojämn och bärgaktig. Midt i Soknen och på slätten är lera den rådande jordarten, men i skogsbygden dels sand dels skogsjord. På et och annat ställe har skogen i sednare åren bliwit ansenligt medtagen; dock är han öweralt, om icke ymnig, dock fullkomligt behjelpelig. Med Dagswärkstorp, Soldatetorp och Backstugor inberäknade stiger åkerjorden til 120 tunneland. År 1810 war Folkmängden 233. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Bånkesta.

Råby, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, består af 2 Soknar: Råby, Moderförsamling, och Bjellerup, Annex, samt innehåller 24.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 750. — Råby Sokn innehåller 9.2 Mantal. Marken är jämn. Herskande jordmånen är lera. Skog finnes alsingen. Utsädesrymden är wid pass 800 Geometriska tunnland. År 1805 war Folkmängden 333. Kyrkan är belägen under 55 gr. 42 min. Polhöjd; 0.25 mil från Lund och 0.6 mil från Malmö.

Råbäck, en Sätesgård uti Medelplana Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, i sambruk med Jutegården 0.5, och Stora Kålstorp 0.25 Mantal, äger 5 åkergärden, nästan lika stora, af hwilka hwardera besås med 9 à 10 tunnor råg, samt wårsäd i proportion, 8 ängar, skog til gärdsle, wedbrand och timmer, samt löfskog. Mangården består af en ansenlig huwudbyggning af trä, med 2 flygelbyggningar. Ladugården är bygd i fyrkant af sten, så wäl som sädesmagasin och nödige uthus. Här är en ansenlig trägård försedd med flere hundrade fruktträn.

Råböygdelauget, Råbygdelaget, et Distrikt och Fögderi uti Kristiania Stift i Norge, utgör medlersta delen däraf. Det är et godt land til sädeswäxt, när icke långwarig köld om wåren och tidig nattfrost om hösten gör skada. Höäringen är eljes den betydligaste, likasom mulbetet är ymnigt för boskapen om sommaren, hwilket ger anledning åt Almogen at hålla en mängd stor och små fänad, hwaraf de årligen tilreda mycket fetaljewaror, samt däraf försälja ansenligt, likasom skinn ej allenast af tama djur utan ock af wilda såsom älgar, renar, björnar, wargar, järwar, loar, räwar, mårdar, hermeliner. Öwerst up i landet finnas goda skogar och där brännes mycken tjära, som utföres til salu. Landet utgör en del af Nedenäs Amt samt består af 4 Pastorat: Bygland, Evje, Omblie och Valle, hwilka innehålla 15 Soknar. År 1801 war Folkmängden 7155.

Råcksta, en Sätesgård i Upland.

Råda, en Sokn i Wärmeland och Wisnums Härad, utgör en halfö mellan sjöarne Wänern och Skagern samt Gullspångs älf, är Annex til Amnehärads Pastorat i Wästergötland, samt innehåller 23.4 Mantal. Marken består mästadelen af sandåsar, jordkullar, låga ängar och kärr. Rådande jordmånen är åt norra och wästra kanterne närmare Wänern sand, och klaperstensjord mot Gullspångs-älwen, skogen är klen, för många hemman är brist på wedbrand. Husbyggnads timmer finnes föga eller intet. Utsädet är: råg 83 tunnor, hafra 180, blandsäd 17 tunnor, ganska litet wete och korn. År 1810 war Folkmängden 959. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Årås.

Råda, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, består af 3 Soknar: Råda, Moderförsamling, Mällby och Åsaka, Annexer, samt innehåller 48.2 Mantal. Utsädet är 1200 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1284. År 1750 war den 1126. — Råda Sokn består af 20 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 557. De betydligaste Gårdarne heta Ågården, Siggetorp, Björnegården. Kyrkoherde-bostället består af 1 Mantal. Ägornas widd är 64 tunneland. Utsädet är mellan 20 och 25 tunnor. Skog saknas, betet är ringa. Kyrkan är belägen under 58 grad. 30 min. Polhöjd; 4.6 mil från Mariestad.

Råda, en Sokn i Wästergötland, Göteborgs Län och Askims Härad, är Annex til Fässbergs Pastorat, samt innehåller 7.6 Mantal. Marken är bärgaktig. Lera är rådande jordmånen. Utsädet är 130 tunnor. År 1805 war Folkmängden 364. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan.

Råda, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, prydlig mangårdsbyggnad af trä, tämeligen wacker trägård.

Rådanefors, et Järnwärk uti Ödeborg Sokn i Dalsland, äger nära 800 skeppund stångjärnssmide och ämnesjärnssmide för 2 Härdar. Man ärnar förwandla den ena härden til manufactursmide. Mangårdsbyggnaden af trä, är prydlig. Skog finnes ymnigt.

Råde, en Sokn och Pastorat uti Smålänens Amt i Norge, med et Kapell kalladt Torn. År 1801 war Folkmängden 1651.

Rådene, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Sjögersta Pastorat, samt innehåller 17.6 Mantal. Soknen är hel och hållen belägen på Billingens Kalkstens-klef, således til marken jämn och öpen. Jordmånen är öweralt klapurblandad med mylla, skäligen bördig. Dess ängar gränsa up til Billingsklipporna, och giwa et godt blomsterblandadt hö. Utsädet är 200 tunnor. År 1810 war Folkmängden 236. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Rådene, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består, sedan hemmanen bliwit enskiftade och i circulationsbruk med Säteriet sammanlagde, af 5 Mantal, har 50 tunnelands utsäde och wacker höfångst. Åbyggnaden prydelig: huwudbyggningen af trä, 2 wåningar hög, reveterad med tegel utwändigt; 2 flygelbyggningar af trä, likasom stora byggningen under tegeltak. Ladugården rymlig, i godt stånd, med tröskwärk försedd. Dessutom bränneri, rökfri kölna och qwarn. Trägården, som på 3 sidor omgiwer mangårdsbyggningarne är af ansenlig widd och bördig samt innefattar en myckenhet fruktbärande trän. Gården har med den öfriga Soknen utom någon löfskog i ägorna, en kännbar brist på barrskog.

Rådmansö, en Ö uti Uplands skärgård hörande til Stockholms Län och Frötuna Skeppslag, håller i widd 0.4 qv. mil, utgör jämte några smärre kringliggande öar och holmar en Sokn, som är Annex til Frötuna Pastorat, och består af 52.5 Mantal. Marken är något bärgaktig. Jordmånen är til det mästa lera, på några få ställen swartmylla och mot saltsjön sandblandad. Skog finnes til husbehof och afsalu. Utsädet är 150 tunnor. Strömmingsfiske och något fjällfiske är inwånarnes egentliga yrke, jämte stenhygge och sjöfart. År 1810 war Folkmängden 1524. Kyrkan är belägen 1.75 mil fån Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne äro Riddersholm och den följande:

Rådmansö Kungsgård, har et wackert läge, består af 7 oförmedlade til 3 förmedlade Mantal; äger 16 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog, godt fjällfiske. Åbyggnaden består af en huwudbyggning med 2 flygelbyggningar, alt af trä, jämte en wacker trägård.

Rådshuwud, en Sätesgård i Wästergötland.

Råksta, en Krut- och Pappersfabrik uti Åker Sokn i Södermanland.

Rålanda, et Rusthåll uti Skredswik Sokn i Bohusland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, tämeligen ansenlig mangårdsbyggning af trä, om 2 wåningar, med en trägård.

Råneå, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Norrbotns Län, håller i widd 30 qv. mil, och innefattar 58.2 Mantal. Soknen utgör til större delen ansenlig ådal omkring Råneälf. Marken är til större delen bärgaktig, jämnare wid hafsbandet än up i landet, hwarest förekomma åtskilliga stora bärg. Jordmånen är i allmänhet mager, med rådande sand; dock finnes på några ställen djup lera. Skogen har nedre i Soknen förr warit ymnig, men genom en längre tids kolning och tjärubränning så aftagit, att den numera är föga bärgelig. Utsädet är 1230 tunnor. Ängarne äro här mycket gräsbärande och mulbetet ganska godt. Boskapsskötseln är således fördelaktig, så at smör och köttwaror kunna föryttras. Årligen säljes härifrån 7 à 800 lispund smör. Strömmingsfiske idkas i skärgården. Uti Älwen fångas lax, röding, forell och annan slags fisk. År 1810 war Folkmängden 2465. Kyrkan är belägen under 65 grad. 42 min. Polhöjd; 2.8 mil från Luleå. I Soknen finnas Melderstein, Järnwärk, Strömsund, masugn, och Nasafors, Järnmanufactur-wärk.

Rångedala, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, består af 5 Soknar: Rångedala, Moderförsamling, och Toarp, Espered, Tärby, Warnum, Annexer, samt innehåller 94 Mantal. Utsädet är 1330 tunnor. År 1805 war Folkmängden 3268. — Rångedala Sokn innefattar 23.4 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen består mästadelen af sandmylla. På skog är brist. Utsädet af alla slag är 300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 806. Kyrkan är belägen under 57 gr. 45 min. Polhöjd; 7.6 mil från Wänersborg.

Rånum, en Sätesgård i Wästergötland.

Rånäs, en Sätesgård uti Fasterna Sokn i Upland, består af 2 Mantal. Mangården angenämt belägen wid sjön Skewiken, har wacker åbyggnad af trä, jämte en stor och wäl anlagd trägård, med många fruktträn och et orangeri. Under et och samma Gårdsbruk är det nära belägna Säteriet Medewi, 5 Mantal, Söderby Frälsehemman 2.5 Mantal, samt 4 andra hemman 0.75 Mantal, hwilka 10.25 Mantal hawa uti bättre och sämre jordmån tilsamman 100 tunnors utsäde. Höbolet är swagt, mäst starr, altid otilräckeligt, dock har nuwarande ägaren genom kostsama odlingar af kärr til ängar ganska mycket afhjelpt foderbristen. Skogen är hjelpelig. Fiskwatnet är godt och lönande. Til denna egendom hörer et Järnwärk af samma namn, hwars årliga stångjärnssmide är 2500 skepp:d bärgswigt med 3.75 skeppund hammarskatt. Tackjärnet hämtas från Wällnora masugn i Knutby Sokn. Koltilgången är merendels af egne skogar så inom som utom Soknen. Wärket driwes med öwerfall af watnet som ledes genom en canal 486 famnar lång, från Gawels Långsjön, 92 famnar från Wärket faller watnet i Skewiken. Lastageplats är Norrtälje, dit järnet föres landwägen. Byggnaderna wid Wärket äro af trä, utom Smedjorne som äro bygde af sten.

Rånö, en Sätesgård i Södermanland.

Råssared, en Sätesgård uti Fjärås Sokn i Halland, har mellan 40 och 50 tunnors utsäde, tämeligen ymnigt höbol och skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, jämte en ansenlig och wacker trägård.

Råssberga, et Järnwärk uti By Sokn i Dalarne, äger 220 skeppund stångjärnssmide.

Råsse, et Järnwärk i samma Sokn, äger 175 skeppund stångjärnssmide.

Råtnedal, et Järnwärk uti Sund Sokn i Wärmeland, äger 920 skeppund stångjärnssmide.

Råtneholm, et Järnwärk uti förenämnde Sokn, äger 460 skeppund stångjärnssmide.

Råus, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, är Annex til Hälsingborgs Pastorat, samt innehåller 15.7 Mantal. Marken är jämn och högländt. Rådande jordmånen är sand och klapur, något litet lera på sina ställen. På skog är brist. Utsädet kan beräknas 30 tunnor på Mantalet. Ensäde nyttjas. År 1805 war Folkmängden 926. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Hälsingborg.

Råö, en Sätesgård uti Onsala Sokn i Halland, äger 20 à 24 tunnors utsäde, höbol til 80 parlass, ingen skog, förswarlig mangårdsbyggnad.

Rädven, en Sokn, är Annex til Vedöe Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Räfsjö, en Frälse Sätesgård uti Fiwelsta Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 50 tunnors utsäde i god lerjord, utom en under odling warande mosse, knapt höbol, obetydlig skog, prydlig mangårdsbyggning, wacker trägård, 3 torp.

Räfsnäs, en Kungsgård uti Toresund Sokn i Södermanland, 0.75 mil från Mariefred. På dess ägor är rådande jordmånen stark lera, men äwen tall- eller björklera samt sandmylla finnes. Utsädet är 35 tunnor. Höfångsten är mellan 2 och 300 lass. Betet är godt och tilräckeligt. Skog finnes i hagar blott til wedbrand och stängsel, men storskogen af tall och gran är wacker. Fiske uti den delen af Mälaren som omger Gården är dåligt. Mangården består af en huwudbyggning en wåning med 2 Frontespicer och 1 flygel 2 wåningar, af trä och gamla. Trägårdar äro 2 små, men prydliga och försedde med goda fruktträn. Utmarken är något bärgig och stenig. Til Gården höra 5 stycken holmar i Mälaren, hwaraf en med torp och de öfrige til bete för ungnöt. Arbetsstyrkan äro 7 torp, resten Krono-dagswärken från Öwerselö och Ytterselö Soknar samt eget statfolk. På denna Gård har Konung Gustaf I uppehållit sig lönligen någon tid för at undkomma K. Kristierns förföljelse, emedan det war hans arwegods.

Räfsund, et Pastorat i Jämtland och Norra Fögderiet, innefattar 4 Soknar: Räfsund, Moderförsamling, Båtsjö, Bräcke och Sundsjö, Annexer, håller i widd 23.8 qv. mil, samt består af 51.5 Mantal. Marken i detta Pastorat är öweralt bärgaktig. Jordmånen är lera blandad med sand af mager beskaffenhet. Skog finnes ymnigt. Utsädet är omkring 320 tunnor, mästadelen korn. Sjöar finnas många, däribland Räfsunds-sjön är den största, hållande i widd 1.6 qv. mil. Midt uti honom befinnes en ö, som är en af de största som finnas i Sweriges insjöar, hållande i widd 0.45 qvadr. mil. År 1810 war Folkmängden 2100. — Räfsund Sokn består af 21.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 854. Kyrkan är belägen under 62 gr. 50 min. Polhöjd; 4 mil från Östersund, och 14 mil från Härnösand.

Räng, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, innefattar 2 Soknar: Räng, Moderförsamling, och Hammar, Annex, samt består af 20.5 Mantal. Utsädet är 990 tunnor. År 1805 war Folkmängden 647. — Räng Sokn består af 11.7 Mantal. Marken är jämn. Ägorna til Rängs och Kämpinge byar äro til trefjärdedelar fördärwade af flygsand, men til Stäwie, Hermanstorp och Fredshög är mäst swartmylla och lera, samt här och där några ställen med grus och rödflinta i botnen, otjänliga til odling til åker eller äng. Här är hwarken skog eller torfskörd, utom någon flattorf på Skanörs Ljung, hwaruti blott de 2 förstnämnde byar äga del. Utsädet är 562 tunnor. År 1805 war Folkmängden 380. Kyrkan är belägen under 55 grad. 25 min. Polhöjd; 2 mil från Malmö.

Ränkeforsen, en Ort uti Trankil Sokn i Wärmeland, wid stora Lesjöns utlopp uti Lelången. Uti detta betydliga strömfall äro några privilegierade sågwärk och mjölqwarnar å ömse sidor om strömen anlagde. Qwarnarne som gå för tull innehålla 8 par stenar och sågwärket består af 2 ramar med 1 blad i hwardera.

Rättwik, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Fögderiet Nedansiljan, wid en wik af Siljan kallad Rättwiken, håller i widd 13.4 qvadr. mil, samt består af 69 Mantal. Beskaffenheten af marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är kalkblandad sandmo eller så kallad lättjord, och är på sina ställen mycket stenbunden. Utsädet består uti något råg, mäst korn, litet blandsäd, något gråärter och potäter, som sammantaget kan utgöra 1800 tunnor. Wete och hafra brukas icke. Nedra delen af Soknen har hjelpelig, den öfra delen ymnig skog. Uti en å som faller i sjön Siljan är et wattufall kalladt Styggforsen, som är 15 famnar högt. År 1810 war Folkmängden 6168. Kyrkan är belägen wid Siljan under 60 grad. 54 min. Polhöjd; 5 mil från Falun. I Soknen finnas 1 Kapell: Boda, 2 Järnwärk: Dådran och Ickholmen, samt et Kopparwärk: Mårtenberg.

Rävelfjeldet, et högt Fjäld mellan Soknarne Fåberg och Öyen uti Gudbrandsdalen i Norge. Från detta fjäld är en ganska widsträckt och behagelig utsigt.

Rävesand, en Hamn wid Staden Arendal uti Nedenäs Amt i Norge.

Rö, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Sjuhundra Härad, är Annex til Rimbo Pastorat, håller i widd 0.37 qv. mil, samt består af 22.7 Mantal. Marken är bärgaktig; ömsom backar och dälder öwer hela Soknen, som åt 3 sidor är omgiwen af skog. Wid de kyrkan nästbelägne byar finnes lermylla, dock likwäl är denna jordart icke den rådande, utan sandmylla, skogsjord och tallmo är mera allmän. Utsädet stiger något öwer 300 tunnor. Höbolen äro i allmänhet knappa. Åt norra sidan är skogsbrist i synnerhet för Risby by. År 1810 war Folkmängden 537. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Näs och Beateberg.

Röberga, en Sätesgård uti Marka Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, har 5 gärden, hwaraf 4 besås årligen med 130 tunnor, höbärgning til 500 stackar, ingen skog, gammal åbyggnad af trä, ansenlig trägård.

Röcka, en Sätesgård uti Saleby Sokn i Wästergötland, har obetydlig åbyggnad.

Rödbo, en Sokn i Bohusland och Inlands Fögderi, är Annex til Kongelfs Pastorat. Marken är bärgaktig. Jordmånen består mästadelen af lera. På skog är brist. Utsädet är: wete 6 tunnor, råg 10, korn 36, hafra 26, blandsäd 68, ärter 28, potäter 75. Den betydligaste Gården heter Grimås.^{[Dj 1]}

Röddinge, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, består af 2 Soknar: Röddinge, Moderförsamling, och Ramsåsa, Annex, samt innehåller 25.5 Mantal. Utsädet är 650 tunnor. År 1805 war Folkmängden 790. — Röddinge Sokn består af 16.8 Mantal. Marken är högländ och backig. Rådande jordmånen är sand. På skog är brist. Utsädet är 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 449. Kyrkan är belägen under 55 gr. 35 min. Polhöjd; 5 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Ekeröd.

Rödeby, en Sokn i Bleking och Östra Härad, är Annex til Fridlefsta Pastorat, samt består af 36 Mantal. Marken är dels bärgaktig dels jämn. Jordmånen är mull, sand och lera, af hwilka leran är mindst rådande. År 1805 war Folkmängden 1950. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Rödene, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kulings Härad, är Annex til Alingsås Pastorat, samt innehåller 5.3 Mantal. Marken är mot östra sidan något jämn, men mot wästra sidan mycket bärgaktig. Rådande jordmånen är lera och lermylla. Skog finnes tilräckeligt. Utsädet är 200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 188. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Alingsås.

Rödenäs, et Pastorat uti Borresyssel i Norge, består af 2 Soknar: Rödenäs, Moderförsamling, och Romskoug, Annex. År 1801 war Folkmängden 1584.

Rödesund, en Marknadsplats uti Undenäs Sokn i Wästergötland. Här hålles marknad den 15 Julii och 28 October. Det är föreslaget at här anlägga en Stad, emedan Göta Kanal här går ut i Wettern.

Rödöe, et Pastorat uti Nordlands Amt i Norge, består endast af öar och innehåller 4 Soknar: Rödöe, Moderförsamling, samt Luröe, Melöe och Trenen, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3496.

Rödön, et Consistorielt Pastorat i Jämtland och Södra Fögderiet, innefattar 4 Soknar: Rödön, Moderförsamling, Nässkott, Aspås, Ås, Annexer, håller i widd 5.3 qv. mil samt består af 81.7 Mantal. Pastoratet ligger omkring Jämtlands-älwen samt wid Storsjön, på dess norra sida. Marken är til en ringa del bärgaktig, men på flera ställen backig. Gårdarne äro mästadels belägna på högder, från hwilka marken småningom sluttar til någon sjö. Rådande jordmånen är lös och flygtig lera, blandad med grus eller mojord. Somligstädes, såsom i Näskott Sokn, Häsle by i Rödön och på andra ställen är den sandblandad. Mossar och sumpiga slottrar samt så kallade floar äro ej sällsynta; de sidstnämnde, fordom små sjöar, utan matjord och oupnåelig grund, behöwa sekler för at bliwa til utdikning praktikabla. De förra har man i sednare tider med fördel, genom watnets afledning eller duglig dikning upodlat. Bleke eller sjelffrätjord har en lång tid ansetts för aldeles oduglig, men wid närmare granskning och försök befunnits gagnelig, så wida denna jordart flerestädes har til grund et slags blålera, som, jämte bleket, äger någon likhet med jordmärgel. Skogen är på många ställen öwer och på ännu flera, under behowet, och i bägge fall wårdslösad och ohushållsamt handterad. Utomdess är den så ojämnt byarne emellan skiftad och delad, at då den ena har at til försäljning aflåta ej allenast wedbrand, utan även timmer och sågstockar, har den andra naboen intetdera til husbehof. Så måste, til exempel, Rödö Prästebols innehaware köpa alla sina förenämnde behof af sina grannar i Häsle by. Utsädet är, per medium, råg 40 tunnor, korn 687, ärter och hafra 145 tunnor. Trägårdar finnas icke, som äro försedde med fruktträn, hwilka, efter flera försök, befunnits ej kunna uthärda klimatets fjäldartade hårdhet. För öfrigt har mästadels hwarje Gård sin behöfliga kryddgårds-täppa, hwaraf kan fås potäter, kålrötter, rowor, kål, korfkrydder, m. m. Godt fiske idkas i Storsjön och stora älwen; bland andra slag af lake, harr, sik och laxöring. År 1810 war Folkmängden 2180. — Rödön Sokn består af 33.2 Mantal. Utsädet är: råg 15, korn 280, ärter och hafra 50 tunnor. År 1810 war Folkmängden 810. Kyrkan, af sten med et prydligt torn, är belägen wid Storsjön under 63 grad. 13 min. Polhöjd; 1.2 mil från Östersund.

Röe, en wälbygd Gård uti Idde Pastorat uti Smålänens Amt i Norge, nära til Fredrikshald. Huwudbyggningen som wetter åt trägården är af 2 wåningar. Trägården är anlagd på en brant backe och består af idel afsatser intil den nedersta, hwarest finnes et wackert lusthus. I trägården finnas några små parker samt åtskilliga goda fruktträn, däribland aprikoser.

Röeberg, en ansenlig och wäl odlad Gästgiwaregård uti Stadsböygdens Sokn uti Södra Trondhiems Amt i Norge, 2 mil från Trondhiem. Här är en ganska god hamn för jakter och små fartyg som här anlägga.

Röen, en Sokn, är Annex til Slidri Pastorat uti Landskapet Valders i Norge.

Röfors, et Järnwärk uti Medåker Sokn i Wästmanland, består af en hammare med 2 härdar och äger 600 skepp:d stångjärnssmide. Egen skog finnes icke utan Wärket driwes med köpkol.

Röfors, et Järnwärk uti Bodarne Sokn i Nerike, består af en masugn samt 2 stångjärnshärdar. Här är en af slagg upförd byggning för Smederne, som med prydlighet förenar waraktighet.

Rögen, en Sokn och Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge. År 1801 war Folkmängden 1356.

Rögla, en Sätesgård uti Wälinge Sokn i Skåne, består af 3.6 Mantal i sambruk med Nötabo, 1 Mantal Frälse, äger något öwer 50 tunnors utsäde i öpen jord, höbärgning til 200 lass, ymnig så kallad surskog samt god ekeskog, wacker mangårdsbyggning, med 2 flyglar 1 wåning höga, omgiwen på 3 sidor af en ansenlig och wacker trägård.

Röhäll, en Sätesgård i Småland.

Rök, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Lysings Härad, består af 2 Soknar: Rök, Moderförsamling, och Heda, Annex, samt innehåller 63.7 Mantal. Utsädet är 1400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1601. År 1790 war densamma 1543. — Rök Sokn består af 28.3 Mantal. Markens beskaffenhet är i den så kallade slättbygden jämn, men i den så kallade skogbygden är den mycket stenbunden, bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är på slättbygden lera, men i skogbygden sandblandad mylla. Skogbygden har hjelpelig skog, men slättbygden lider stor brist därå. Utsädet är nära 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 846. Kyrkan är belägen under 58 gr. 18 min. Polhöjd; 4.6 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Millingstorp, Sätra och Walla.

Röke, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, består af 2 Soknar: Röke, och Torup, samt innehåller 29 Mantal. Marken i detta Pastorat är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 280 tunnor af hwardera sädesslagen råg och korn. År 1805 war Folkmängden 1442. — Röke Sokn består af 17.5 Mantal. Utsädet är 120 tunnor af hwardera sädesslagen råg och korn. År 1805 war Folkmängden 917. Kyrkan är belägen under 56 grad. 14 min. Polhöjd; 4 mil från Kristianstad.

Röksberg, en Sätesgård i Småland.

Röl, en Sätesgård uti Bredared Sokn i Wästergötland, äger 25 tunnors utsäde utom potäter, hjelpeligt höbol, tilräckelig skog, medelmåttig mangårdsbyggnad af trä, samt en tämeligen förmånlig trägård.

Rölanda, et Consistorielt Pastorat i Dalsland och Wedbo Härad, innefattar 2 Soknar: Rölanda, Moderförsamling, och Gesäter, Annex, samt består af 49.5 Mantal. Utsädet är 1347 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1448. — Rölanda Sokn innehåller 29.5 Mantal. Marken är bärgaktig, med djupa dälder och dalar. Rådande jordmånen är lera och lermylla, dock hawa några hemman sandjord. En del hemman äger tilräckelig skog, en del åter lider brist därå. Utsädet är 952 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1061. Kyrkan är belägen under 58 gr. 51 min. Polhöjd; 5.3 mil från Wänersborg. Den betydligaste Gården heter Gillanda.

Rölanda, en Frälsegård uti Ryr Sokn i Dalsland, äger 30 tunnors utsäde.

Röldal, en Sokn, är Annex til Suledals Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Rölunda, en Sätesgård uti Häggeby Sokn i Upland, innefattar en by som består af 8 Mantal, och brukas såsom Ladugård under Öwerste Sätet, wid Lifregementet, Arnön; äger mellan 60 och 70 tunnors utsäde.

Römskoug, en Sokn, är Annex til Rödenäs Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.

Rönneberg, et Härad i Malmö Län i Skåne innefattar 1 Stad Landskrona, samt 13 Soknar: Asmuntorp, Tofta, Örja, Wadensjö, Qvistofta, Glumslöf, Härslöf, Säby, Billeberga, Tirup, Swalöf, Fillesta, Wen eller Sankt Ibb.

Rönneby, eller Ronneby, en Sokn och Regalt Pastorat i Bleking och Medelsta Härad, består af 56.4 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 1600 tunnor. År 1805 war Folkmängden 4038. Kyrkan är belägen under 56 gr. 13 min. Polhöjd; 2 mil från Carlskrona.

Rönneby, eller Ronneby, en Köping i förenämnde Sokn, wid en å, har öwer 100 Gårdar, 6 Handelsmän, 1 Sockerfabrik, 1 Såpsjuderi, 1 Pappersfabrik, 3 Garwerier, 3 Färgerier, 1 Askerafinaderi, 4 mjölqwarnar med 8 par stenar. Här är ock et K:gl. Postkontor. Wid åns utlopp i hawet 0.4 mil från orten är en hamn.

Rönneholm, en Sätesgård uti Stehag Sokn i Skåne, består af 3.7 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, höbärgning til 500 lass, godt mulbete, obetydlig skog af ek och bok. Mangården har wackert läge wid Rönne å. Den består af et utmärkt prydligt twå wåningars hus af sandsten, därwid en wacker trägård. Under Gården lyda 25 Frälsehemman och 18 Torp.

Rönninge, en Sätesgård i Södermanland.

Rönningen, en ansenlig, wäl odlad och wälbygd Gård, belägen strax öster om Förstaden Baklandet wid Trondhiem, på en hög backe uti Hlade Sokn uti Södra Trondhiems Amt i Norge.

Rönningsberg, en Sätesgård i Södermanland.

Rönningsholm, en Sätesgård uti Höreda Sokn i Småland, består af 2 Mantal. Åkerjorden håller i widd 79.6 eller i rundt tal 80 Geometriska tunnland. Rådande egenskapen är len lera. År 1813 såddes 31 tunnor wårsäd och 18.3 tunnor höstsäd. Höbolet är tilräckeligt, men det mästa starrwall, hwilket hjelpes genom den ymniga klöwersådden. Skog finnes ymnigt til husbehof, jämwäl något til afsalu. Mangården nyligen upförd af trä, är ansenlig och prydlig.

Rönnängen, en Kapellsförsamling uti Stenkyrka Sokn i Bohusland. År 1805 war Folkmängden 794.

Rönäs, en Sätesgård uti Agunnaryd Sokn i Småland.

Rönö, et Härad i Södermanland och Nyköpings Län, innefattar en del af Staden Nyköping samt 14 Soknar: Allhelgona, Swärtuna, Råby, Runtuna, Ripsa, Lid, Ludgo, Spelwik, Sätersta, Bogsta, Bälinge, Tystberga, Torsåker, Lästringe.

Rönö, en Sokn i Östergötland och Björkekinds Härad, är Annex til Östra Ny Pastorat, samt består af 31.8 Mantal. Soknen stöter til hawet, och utanför kusten ligger en skärgård, bestående af flera större och smärre öar och holmar. Marken är i allmänhet bärgig och backig. Rådande jordmånen är lera samt något dungjord. Skog finnes tilräckeligt. Utsädet är 300 tunnor. I skärgården är godt fiske. År 1810 war Folkmängden 708. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Rönö, en Kongsgård i förenämnde Sokn, äger 30 Geometriska tunnland åker, hwarpå sås 20 à 22 tunnor höst- och wårsäde, äng til 150 lass i medelår, skog til husbehof. Huwudbyggningen som til år 1807 war förfallen, har sedermera fullkomligen bliwit reparerad, samt utwändigt reveterad. De öfrige byggningarne så wäl i man- som ladugård, som ock den tiden woro förfallna, hawa jämwäl bliwit dels reparerade dels nybygde, äwen som en på Holländska wiset bygd wäderqvarn bliwit upsatt. Trägården har ock sedan 1807 bliwit til dubbelt större utrymme utwidgad, samt försedd med fruktträn af äkta sort til et antal af 150. Qwarlewor finnas efter de gamla slottsmurarne.

Rönöholm, en Sätesgård i Upland.

Röra, en Sokn i Bohusland, på ön Orust, är Annex til Tegneby Pastorat, samt består af 29.1 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes hjelpeligt til gärdsle och wedbrand. Utsädet är 300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 801. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Rörshyttan, et Järnwärk uti Husby Sokn i Dalarne, består af 1 hammare, med 230 skeppund stångjärnssmide.

Rörstad, en Sokn och Pastorat uti Saltens Fögderi uti Nordlands Amt i Norge. År 1801 war Folkmängden 2195.

Rörum, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Albo Härad, är Annex til Wemmerlöfs Pastorat, samt består af 6.1 Mantal. Marken är något ojämn, med höga sandbackar. Rådande jordmånen är sand dock på wissa trakter stark lera. Soknen äger någon småskog, men knapt tilräckelig til husbehof. Utsädet är 300 tunneland, hwaraf twåtredjedelar årligen besås. År 1805 war Folkmängden 584. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Uti Soknen finnes en Pappersfabrik kallad Kulla.

Rörum, (Norra) et Consistorielt Pastorat i Skåne och Malmö Län, innefattar 2 Soknar: Norra Rörum, Moderförsamling, belägen i Frosta Härad, och Hallaröd, Annex i Onsjö Härad, samt består af 24 Mantal. Utsädet är 320 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1218. — Norra Rörum Sokn består af 12.7 Mantal. En del däraf är belägen uti Wästra Göinge Härad i Kristianstads Län. Marken är mycket bärgaktig. Jordmånen består af grudd och är skarp. En del af Soknen har ymnig och en del hjelpeligt af skog. Utsädet är 190 tunnor. År 1805 war Folkmängden 659. Kyrkan är belägen under 56 gr. 2 min. Polhöjd; 6 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Ågerup.

Rörum, (Södra) et Consistorielt Pastorat i Skåne, innefattar 2 Soknar: Södra Rörum, Moderförsamling belägen i Malmö Län och Frosta Härad, och Häglinge, Annex i Kristianstads Län och Wästra Göinge Härad, samt består af 40.2 Mantal. Utsädet är 920 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1369. — Södra Rörum Sokn består af 21 Mantal. Marken är i allmänhet mager och tarwar et ofta igentaget understöd af gödning, utan at ändock kunna freda för swår misswäxt när torka infaller. Den närmar sig icke aldeles det bärgaktiga, men är icke heller jämn, utan är beständigt omskiftande med större och mindre högder, hwilka i synnerhet äro ofruktbare, och är marken öweralt, med undantag af kärren, beswärad af en stor myckenhet sten. Rådande jordmånen är sand eller klaperblandad mylla öwer grusbotn. På de flästa ställen har Soknen ännu hjelpelig tilgång af skog. Utsädet stiger til omkring 450 tunnor i anseende til det här nödwändiga tjockare säde. År 1805 war Folkmängden 656. Kyrkan är belägen under 55 grad. 58 min. Polhöjd; 6 mil från Malmö. De betydligaste Gårdarne heta Qwesarum och Bjäweröd. — Uti Annexen Häglinge är marken och jordmånen af samma och lika dålig beskaffenhet som Södra Rörums, dock på somliga ställen är åkermarken något jämnare och mera stenfri samt på et par ställen lerblandad.

Rörås, en Stad uti Distriktet Guledalen, uti Södra Trondhiems Amt i Norge, belägen under 62 grad. 34 min. Polhöjd, wid en liten å som ej långt härifrån förenar sig med älwen Glommen, 11 mil från Trondhiem, 32 från Kristiania och 3 mil från Swenska gränsen. Staden som ligger på högra sidan om ån är tämeligen stor, bebygd med åtskilliga ansenliga hus af trä, samt har en kyrka, hwilken är en ansenlig byggning af sten, försedd med et högt torn, har wackert altare och predikstol samt et orgwärk. Inwånarnes antal är något öwer 1500. Wid Staden ligger en wigtig Koppargruwa, och Kopparwärk, som har 4 gångbara schakt, driwes med 17 smältugnar och 3 gårugnar, tilhörer et Bolag och är delt i 172 kuxer eller lotter. År 1781 tilwärkades 3180 skeppund, och år 1791, 2169 skep:d gårkoppar. Den tilwärkade gårkopparen från Wärkets början år 1644 til 1791 års slut har inalles warit 237864 skeppund, gör i årligt medeltal 1612 skepp:d. Wärket förbrukar årligen 24000 läster kol och 7 à 800 famnar rostwed. Wärket styres af en Directör, har 1 Bärgskriware, 1 Proviantförwaltare, 1 skogsinspector, 1 Hytteskriware och 9 andra Betjänter. Arbetarne utgöra en Bärgscorps som består af 300 Man, utom 8 Officerare, 12 Under-officerare och Spelet. Staden utgör med kringliggande Sokn et Pastorat, som år 1801 hade 3085 inwånare. Kopparmalmen uptäcktes år 1644 af en Bonde som bebodde dessa nägder, benämnd Hans Olsen Åsen, hwilken upnådde en owanligt hög ålder. Han war född år 1557 och dog år 1673, 116 år gammal.

Rörås, en ganska ansenlig och wälbygd Gård uti Rörås Sokn, 0.25 mil från Staden, har betydlig mark som endast nyttjas til höwäxt samt skön skog, hwaraf mycket hugges och afyttras til Kopparwärket.

Rösberga, en Gård uti Segersta Sokn i Wästergötland, äger 16 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, något skog, icke någon fullkomnad mangårdsbyggnad.

Röshårwa, en Sätesgård uti Asa Sokn i Småland, består af 1 Mantal.

Rösjöholm, en Sätesgård uti Tossjö Sokn i Skåne, äger 75 tunneland åker, höbol til 250 lass, ymnig skog, betydligt fiske. Mangården har et angenämt läge wid en tämeligen stor sjö med skogbewuxna holmar, består af en huwudbyggning af korswärke med 2 flyglar. Trägården, som är ansenlig sträcker sig ned til sjön. Til Gården höra 1 mjölqwarn och 1 sågwärk.

Röslöf, en Gård uti Häglinge Sokn i Skåne, äger 35 tunnors utsäde, wackert höbol och skog.

Rösmåla, on Sätesgård uti Urshult Sokn i Småland.

Röstorp, en Sätesgård uti Wästerlanda Sokn i Bohusland, äger 40 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, gammal åbyggnad af trä.

Röstånga, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, är Annex til Billinge Pastorat, samt består af 5.6 Mantal. Soknen, belägen wid sluttningen af södra Åsen, har til en del bärgaktig til en del jämn mark. Rådande jordmånen är sandmylla. Halwa Soknen har något skog. Utsädet är 240 tunnor. År 1805 war Folkmängden 326. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Rösås, en Sätesgård i Småland.

Rötle, en By uti Grenna Sokn i Småland, wid en å som faller i Wettern, och här formerar et högt wattufall, hwarwid 1 Pappersfabrik, 5 mjölqwarnar och 1 sågwärk äro anlagde.

---

Djurbergs rättelser och tillägg:

1. Rödbo Sokn är förmodeligen densamma som Kongälf Sokn. Dess namn finnes icke på kartan. [Tilläggningar och Färbättringar, s. 1073]