Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/L

Sök:

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

O

P

Q

R

S

T

U

W

Y

Å

Ä

Ö

←  K

Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige av Daniel Djurberg L

M  →

L.

Ladås, en Sätesgård uti Eriksbergs Sokn i Wästergötland, består af 1 förmedladt Mantal, har hjelpelig skog, men icke timmerwirke, åbyggnad af trä, med en ansenlig trägård, hwaruti finnas nära 300 fruktträn. Här underhållas 4 hästar, mellan 30 och 40 nöt samt 20 får.

Ladegårdsöen, en wacker Halfö, som hänger tilsamman med fasta landet medelst et smalt Ed, ligger strax wäster om Staden Kristiania i Norge. Hon håller wid pass en half mil i omkrets, samt är bewuxen med hwarjehanda slags löfträn. Hon är öwerlämnad åt Landshöfdingen i Kristiania Stift til nyttjande och sommar-wistelse-ort. Här äro wackra byggningar upförde, hwarwid befinnes en stor trägård. Stadens inbyggare bruka här förlusta sig.

Ladugårdslandet. Detta är en del af Staden Stockholm, och finnes beskriwet wid denna Artikel.

Ladvig, en Sokn, är Annex til Evindvigs Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Ladwik, en Sätesgård i Södermanland.

Laga, en Å i Götaland, är en af de betydligaste i detta Land. Hon har sit ursprung i Småland, flyter genom detta Landskap och Halland samt faller i Kattegat, efter et lopp af 18 mil.

Lagarp, en Sätesgård uti Åsbo Sokn i Östergötland, äger nära 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, mulbete och skog, förswarlig åbyggnad, 4 underlydande Frälsehemman och 9 Torp.

Lagerfors, et Järnwärk uti Bellefors Sokn i Wästergötland, består af 2 hamrar, med 1050 skeppund stångjärnssmide, hwartil tackjärnet köpes från Wärmeland. Enskilde skogar finnas ännu för behowet någorlunda tilräckelige. Åbyggnaden för Bruksbetjäningen är förswarlig.

Lagerlunda, en Frälse-Sätesgård uti Kärna Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 26 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, stor och prydlig mangårdsbyggning af sten, med många rum, ansenlig trägård, med många fruktträn.

Lagersberg, en Skattegård uti Rytterne Sokn i Wästmanland, har nära 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och betesmark, samt någorlunda skog.

Lagersberg, en Sätesgård uti Fors Sokn i Södermanland.

Lagfors, et Järnwärk uti Ljustorp Sokn i Medelpad, 1 mil åwanom kyrkan, består af 1 stångjärnshammare med 2 härdar samt har 1000 skeppund smide. Tilräckelig skog finnes på de underliggande hemman. Åbyggnaden af trä, 2 wåningar hög, är förswarlig. Detta Järnwärk utgör jämte Lögdö Masugn en Församling, hwars Folkmängd år 1810 war 348.

Lagga, ett Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Långhundra Härad, består af 2 Soknar: Lagga, Moderförsamling, och Östuna, Annex, håller i widd 0.91 qvadrat-mil, samt innefattar 85.4 Mantal. Utsädet är 760 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1582. — Lagga Sokn håller i widd 0.46 qvadr. mil, samt innefattar 42,3 Mantal. Marken består til det mästa af en fruktbar Dalsträckning hwilkens sidor utgöras af låga med små skog bewuxna bärg och högder. Rådande jordmånen är lera. Några hemman äro aldeles utan skog, andre hawa hjelpeligt, et och annat ymnigt. Utsädet är 400 tunnor. Kyrkan är belägen under 59 grad. 49 min. Polhöjd; 5 mil från Stockholm. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Kasby, Husby och Örby.

Lagga-Husby, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 36 tunnors utsäde, hjelpelig skog och äng, obetydlig åbyggnad.

Lagmansered, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Bjärke Härad, är Annex til Mälby Pastorat, samt innehåller 12.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 665. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Lagmanshaga, en Sätesgård i Wästergötland.

Lagmansholm, en Sätesgård uti Fullestad Sokn i Wästergötland, äger något öwer 20 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, hjelpelig skog, men hwilken är belägen inemot 3 mil från Gården uti skogstrakten Risweden, tämeligen ansenlig åbyggnad, med en stor och wacker trägård, mjölqvarn och sågwärk.

Lagmanstorp, et Qvartermästare-Boställe uti Lewene Pastorat i Wästergötland, består af 1 Mantal.

Lagmansö, en Sätesgård uti Wadsbro Sokn i Södermanland, angenämt belägen på et Näs wid sjön Långhalsen, äger, i sambruk med Gården Österö, något öwer 20 tunnors utsäde, förswarligt höbol, föga skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad, af sten, med en stor och wacker trägård.

Lagnö, en Sätesgård i Södermanland.

Lagunda, et Härad i Upland och Upsala Län, innehåller 9 Soknar: Biskopskulla, Fröslunda, Nysätra, Holm, Kulla, Fitja, Jälsta, Girista, Långtora. Storleken är 7.45 qvadrat mil. År 1810 war Folkmängden 4561.

Laholm, en Stad i Halland, belägen under 56 grad. 30 min. Polhöjd; wid ån Laga, 0.7 mil från dess utlopp i hawet, 1.6 mil från Skånska gränsen, 2.3 mil från Halmstad och 51 mil från Stockholm. Han håller i längd 240 famnar, i bredd 200, och i widd 24 tunnland. Gator och gränder, 18 til antalet, äro til större delen irregulära. År 1810 war antalet af hushållen 202, och Folkmängden 864, däraf Mankön 395, qvinkön 469. Inbyggarne nära sig förnämligast af handtwärk och jordbruk, ty handelen är ringa emedan inloppet til Staden från hawet är af sand igengrundadt, så at numera endast små öpna båtar kunna nyttjas, hwilka befraktas mästadelen med bräder och tunnestäwer. Handelen idkas för öfrigt, utom med förenämnde waror, med timmer, järn, ull, linnewäfnad, hästar och boskap. Här idkas ansenlig yllespånad och strumpstickning. Af Manufacturer finnes et såpsjuderi, som tilwärkar 13 à 1400 fjärdingar såpa. Antalet af handelsmän är omkring 4 och af handtwärksmästare 54 uti 21 särskildta handtwärk. Inom Stadens staket finnas ansenliga trägårdar, jämwäl åkerfält. Uti Laga-ån är godt laxfiske. Åkerjorden utgör 166 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 110 hästar, 16 oxar, 200 kor, 40 ungnöt och 150 får. Staden utgör jämte Laholm Sokn, et Regalt Pastorat med wid pass 1900 inwånare. Marknad hålles här d. 20 Mars, 27 Junii och 14 October enligt Almanackan. I Tunelds Geografie anföres at här hålles marknad Persmässotiden och d. 24 November, hwilket således är felaktigt. Stadens numer bland Rikets Städer är 85.

Laholm, en Sokn belägen omkring förenämnde Stad, hwartil hon är Annex, innehåller 30 Mantal. År 1805 war Folkmängden 998. Soknen begagnar sig af Stadens kyrka.

Laisälwen, en Ström i Lappland, förenar sig med Windelälwen, efter et lopp af 14 mil.

Lakalänga, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är Annex til Stäwie Pastorat, samt innehåller 10.5 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är mylla. Skog finnes alsingen. Utsädet är 790 tunnor. År 1805 war Folkmängden 394. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Lambohof, en Sätesgård uti Slaka Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger mellan 50 och 60 tunnors utsäde, otilräckeligt höbol, knappt mulbete, föga skog, prydlig stenhusbyggning, wacker trägård, ansenlig humlegård. Därunder lyda 5 Torp och 1 skogshemman.

Lamhult, en Sätesgård uti Aneboda Sokn i Småland, med underliggande Ladugård, består af 1.6 Mantal, äger något öwer 30 tunnors utsäde, och mäst af korn, blandsäd och hafra, i anseende til jordartens swaghet, som är örig och ofta beswärad af frost, förorsakad af kringliggande sumpiga dälder och mossar. Höbolet är hjelpeligt. Skogen är wäl sådan, at genom hushållning stängsel och wedbrand kunna erhållas, men ingen finnes til byggnad. Åbyggnaden består af en prydlig huwudbyggning om 2 wåningar, reveterad, samt 2 flygelbyggningar, samteligen af trä, med en rymlig och wacker trägård.

Land, et Pastorat och Tingslag uti Kristians Amt i Norge, består af 5 Soknar: Land, Moderförsamling, samt Hof, Gårder, Hougner och Kind Annexer. År 1801 war Folkmängden 5119. Tingstället är Gården Sädal.

Landa, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kullings Härad, är Annex til Algutstorps Pastorat, samt består af 2.3 Mantal. Marken är något bärgaktig. Jordmånen är mästadelen sandmylla. Höfångsten är tämeligen god. Något löfskog finnes. Utsädet är 16 à 18 tunnor på Mantalet. År 1805 war Folkmängden 97. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Landa, en Sokn i Halland, och Fjärås Härad, är Annex til Ölmewalla Pastorat, samt innehåller 16.5 Mantal. Inägomarken är mästadelen jämn, belägen mellan bärg å ömse sidor. Rådande jordmånen är lera och mylla. Utmarken är bärgaktig, på några ställen jämn, och består där af mulljord, någon sand och lera. Skog finnes ingen, utom wid Gården Salryd, som äger någon skog af ek och alm. Utsädet är 310 tunnor. År 1805 war Folkmängden 530. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Landboarp, en Sätesgård i Wästergötland.

Landeryd, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Bankekinds Härad, wid ån Stång, består af 34.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 803. Kyrkan är belägen under 58 gr. 23 min. Polhöjd; 0.7 mil från Linköping.

Landsberga, en Krono-Gård uti Biskopskulla Sokn i Upland, är Boställe åt Öwersten wid Uplands Regimente, äger 100 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ringa skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, med en god trägård.

Landskrona, en Stad i Skåne, Malmö Län och Rönnebergs Härad, belägen wid Öresund, under 55 gr. 53 min. Polhöjd, 56.7 mil från Stockholm, 4 från Malmö och 3 från Lund, är regulier, med raka gator, som afskära hwarandra i räta winklar, samt wäl befäst. Han håller i längd 550 famnar, i bredd 216 och i widd 68 tunnland. Gator och gränder äro 20, af hwilka 5 gå efter längden af Staden och de öfrige på twäran. Torgen äro 3, alla rymliga. 3 canaler finnas i Staden, af hwilka 1 går midt genom honom på längden och de bägge öfrige på twäran. Staden är wälbygd. De flästa husen äro grundmurade, om 2 à 3 wåningars högd, efter wacker Architektur; Stads-kyrkan är jämwäl upförd efter en prydlig dessein. Staden äger en beqväm och trygg hamn, hwarest de största skepp kunna in- och utlöpa, genom en i det långgrunda watnet formerad djup och bred graf. I anseende til reguliera byggnader och reela gator, säker och fördelaktig hamn, mindre äwentyrligt inlopp och pålitligt förswarswärk kan Landskrona täfla med de bästa Städer i Riket. Fästningen ligger norr om Staden. Wid inloppet til hamnen är på pålwärk anlagt et fast Citadell, Gråen kalladt. — År 1810 steg folkmängden i Staden och Fästningen til 2831, hwaraf 1545 woro mankön och 1286 qvinkön. Inbyggarne nära sig af handel, fabriksrörelse, handtwärk, jordbruk och garnisonens förplägning. Af manufacturer finnes 1 sockerbruk, 3 tobaksfabriker, 2 såpsjuderier samt 1 stärkelse- och puderfabrik. Här är ock 1 Apotek. År 1805 funnos här 13 handelsmän, 5 skeppare, 93 wärkstäder uti 32 särskildta handtwärk. Handelen är icke af den betydenhet, emot hwad densamma i anseende til Stadens beqwäma läge och goda hamnställe borde och kunde wara. Staden har 7 mjölqvarnar och 2 grynqvarnar. Åker- och mulbetesmark har Staden til ansenlig mängd och synnerlig godhet. Den öpna jorden utgör 960 tunnland, hwaraf wid pass 80 à 90 tunnland nyttjas til färgewäxters, mulbärsträns och tobaksplantering. År 1810 underhöllos i Staden 156 hästar, 20 oxar, 235 kor, 45 ungnöt och 155 får. Stadens numer bland Rikets Städer är 6. Marknad hålles här den 21 Junii och 29 October, enligt Almanackan; den 17 Junii och 28 October enligt Tunelds Geografie.

Landsjö, en Frälse Sätesgård uti Kimsta Sokn i Östergötland, består med inlagda hemmanen Eke, Wret, Wittestorp och Wägningsängen, af 3.6 Mantal, äger 25 à 28 tunnors utsäde, höbol til 2 à 300 lass, tilräckeligt mulbete. Skog fullkomligt för Gårdens behof, mindre ansenlig mangårds-byggning af sten, stor och wacker trägård. Därunder lyda många Bondehemman och 12 Torp.

Landsort, en ansenlig Fyrbåk, belägen på södra udden af en Ö uti Södermanlands skärgård kallad Öjan, hwilken hörer til Torö Sokn i Södermanland. Båken, belägen wid farwatnet til Stockholm, 17.5 mil sjöwägen därifrån, och 7 mil från Dalarö, är upbygd af sten, försedd med 5 stålspeglar och en god landkänning för sjöfarande.

Landvig, et Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge, består af 3 Soknar: Landvig, Moderförsamling, samt Eire och Heirefos, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2191.

Landwetter, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Göteb:s Län och Säwedals Härad, består af 3 Soknar: Landwetter, Moderförsamling, samt Härryda och Partele, Annexer, och innehåller 71 Mantal. Marken är i allmänhet ojämn och stenbunden. Större delen af Pastoratet, innefattande Soknarne Landwetter och Härryda, utgör en dalsträckning omkring en å som wid Göteborg faller i Göta Älf. Många större och smärre sjöar intaga en ansenlig del af landet. År 1805 war Folkmängden 2441. — Landwetter Sokn innefattar 26 Mantal. År 1805 war Folkmängden 685. Kyrkan är belägen under 57 gr. 40 min. Polhöjd; 1.5 mil från Göteborg.

Lane, et Härad i Bohusland och Sunnerwikens Fögderi, innefattar 1 Stad: Uddewalla, samt 7 Soknar: Bäwe, Ryr, Skredswik, Härrestad, Högås, Bokenäs, Dragsmark.

Langestrand, en ypperlig Lastageplats til timmerladdnings utskeppning, belägen wid Kristiania-fjorden uti Grefskapet Laurvig i Norge. Här bo många Timmerhandlare, som driwa ansenlig handel med träladdning samt andra waror; dessutom bo här många Sjömän, Fiskare, Krögare och annat folk. Orten har sin egen Kyrka, som är Annex til Laurvigs Pastorat.

Langesund, en Lastageplats uti Bradsbergs Amt i Norge, wid Sundet af samma namn, nästan midt imellan Städerne Laurvig och Krageröe. Orten är wäl bebodd af 3 Handelsmän 5 à 6 Skeppare, 2 Hökare, Lotsar, Matroser, Fiskare och Arbetsfolk. Här är ock et Skeppsbyggeri, en Kran, stora och rymliga Packbodar med andra byggnader försedde med det som erfordras til skadade skepps reparerande, samt en ansenlig Repslagare-bana. En Kongl. Tullbetjäning är här ock tilsatt.

Langfieldet, et widsträckt Fjeld, som tillika med Dovrefjeld är gränsemärke mellan Sunnanfjelds och Nordanfjelds-delarne af Norge. Detta Langfield börjar wid Romsdalen och sträcker sig i söder ända emot Lindesnäs, en längd af 60 mil, och är på somliga ställen 10 à 12 mil bredt. Det bekommer efter angränsade bygdelag åtskilliga namn; således kallas det mellan Gudbrandsdalen och Sogn i Bergens Stift Sognefield, widare Fillefield, Houglefjeld, Foglefjeld, och sidst Quinnesheden.

Langlie, en stor och wacker Gård uti Spareboe Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge, har et betydligt sågwärk.

Langsevig, en Lastageplats under Arendals Tulldistrikt uti Nedenäs Amt i Norge. Här bo åtskilliga Köpmän som äro Borgare i Arendal.

Langved, en stor Gård uti Haram Sokn uti Smålänens Amt i Norge. På denna gårds ägor finnes et stort antal Åttehögar, omkring 150, större och smärre.

Langö, en Sätesgård i Småland.

Langöe, (wästre) en Ö wid Staden Krageröe uti Bradsbergs Amt i Norge. Här äro ypperliga Järngruwor, hwaraf Laurvigs Järnwärk förses med malm.

Langöe, (östre) en Ö ej långt från den förra; tilhörer ägaren af Bärums Järnwärk wid Kristiania, som här har ansenliga Järngruwor.

Langöe, en stor Ö liggande uti hawet 3 mil från fasta Landet, hörande til Vesterålens Distrikt uti Nordlands Amt i Norge, håller 9 à 10 mil i omkrets. På denna Ö ligga 3 Soknar: Langenäs, Annex til Öxnäs Pastorat, Boe, Moderförsamling uti Pastoratet af samma namn, samt Sortland. På Ön bo några Krämare. som äro Borgare i Trondhiem. Wid ön idkas betydligt fiske.

Langöesund, en Hamn och god Ankarplats för skepp mellan några holmar, som ligga wäster om Averöen uti Nordmörs Fögderi, uti Romsdals Amt i Norge.

Lannafors, et Järnwärk uti Winteråsa Sokn i Nerike, består af 2 hamrar med 3 härdar, samt äger 550 skeppund stångjärnssmide. Den därmed förbundna Gården består af 4.5 Mantal, har 40 tunnors utsäde, bärgar 350 lass hö. Skogen är otilräckelig til Wärkets drift. Åbyggnaden af trä, belägen uti en wacker park, som genomflytes af strömen, är ansenlig och prydlig. Til Gården hörer 1 mjölqvarn med 3 par stenar.

Lannaskede, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östra Härad, är Annex til Myresjö Pastorat, samt innehåller 18.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 537. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Rosenholm, som tillika är et Järnmanufactur-wärk. I Soknen finnes en mineralkälla och hälsobrunn jämwäl kallad Lannaskede. Nära wid densamma ligger en mosse, som lätteligen kan aftappas och göras fruktbar.

Lappgruwan, en Järngruwa uti Häwerö Sokn i Upland, innehåller god och rikhaltig malm.

LAPPLAND, på Latin Laponia. Detta är et stort Land beläget uti nordligaste delen af Europa, wid norra Oceanen. Det består af 3 huwuddelar, hwaraf hwardera hörer til de 3 Rikena Swerige, Norge och Ryssland. Dessa hålla tilsamman i widd circa 2800 qv. mil. Lapparne kalla sit eget fok, på deras språk, Same, en Lappman Samelats, och Landet som de bebo Same-Ädnam, det är på Swenska Sameland. Namnet Lapp är dem obekant; det förmenes härröra af et gammalt Götiskt stamord Lopp eller Loff, som betyder trolleri; och således beteknar namnet Lappland truldomslandet, hwarför ock Lapparne anse det som et öknamn. Folkmängden stiger högst til 20000. Man lemnar de delar af Lappland, som höra til Norge och Ryssland, samt betraktar här endast den Swenska andelen, som ligger i söder och sydwäst om de bägge andre. Norrska Lappland är afhandladt under namn af Finmarken.

LAPPLAND, (Swenska) är beläget mellan 64 och 69 graders Polhöjd; samt 32 och 41 graders Longitud. Det håller i längd 56 mil, i medelbredd 20, och i areal widd 1020 qv. mil. Lappland förer titel af Grefskap. Dess wapen är en naken Wildman, som har på huwudet en Krans, och är omgjordad med et Bälte af löf, bärande på axeln en Klubba, i rödt Fält. Skölden är betäckt med en Grewelig krona. I anseende til Lapplands mycket nordliga läge, är Climatet ganska kallt, så at Thermometern ofta faller til den lägsta graden af kyla under fryspunkten; däremot är sommaren ofta så warm, at Thermometern då stiger öwer 30 grader af wärma öwer fryspunkten. — Hwad naturliga beskaffenheten beträffar, så skiljes landet från Norge genom den höga Fjäldryggen Kölen, samt från Wästerbotn genom en stor skog, hwilken fordom warit öde, men numera är af Nybyggare til en stor del upodlad och bebodd. Uti förenämnde bergås befinnas de flästa och största fjäldbärgen, men många sådana förekomma ock lägre ned i landet. — Ehuru skiljaktige Lappmarkerne äro sins imellan, komma de dock däruti öwerens at de småningom och långsamt upstiga mot fjäldryggen, så at landhöjningen på Swenska sidan blir ej särdeles märkbar, men så mycket mer på den Norrska. Däruti är ock deras naturliga beskaffenhet enahanda, at de fördela sig i 2 trakter: den Fjäldländiga och den Skogländiga marken. Denna sednare är wäl också upfyld af stora bärgsträckningar och högder, dock så at därimellan finnas stora och widsträckta slättmarker. För öfrigt förekomma allestädes bärg och dalar, hedar, kärr, mossar och träsk, samt sjöar och strömar. Jordmånen uti Lappland består, såsom annorstädes, dels af sand och sandjord, dels af mylla och lerjord, til den myckenhet at en lång framtid erfordras til landets fullkomliga upodling. — När man undantager fjäldryggarne och de snöbetäckta fjäldbärgen, så finnes i synnerhet i dälderne samt wid älfsbräddarne och sjöstränderne, en ymnighet af fullwäxt skog, bestående af gran, tall, björk, al, asp, rönn, sälg, pil och andra slags trän. Uti sjelwa fjäldtrakten består skogen af samma slags trän, men de hinna icke därstädes til någon synnerlig högd eller tjocklek. Uti Lappland triwas och wäxa jämwäl hwarjehanda slags bär, såsom hallon, njupon, smultron, lingon, hjortron, winbär, både röda och swarta, blåbär, odon, åkerbär, samt andra slag. Af sädesarter triwas och wäxa här råg, korn och hafra, men ärter komma sällan och wete nästan aldrig til mognad. Mindre ömtåliga kökswäxter såsom rowor, kålrötter, potäter samt andra slag triwas här äwen wäl; men fruktträn komma här icke fort. — Uti många trakter i Lappland mognar wårsäden inom 8 à 9 äwen inom 7 à 8 weckor; åtminstone i medelår då wäderleken så fogar sig, får man inom Julii månads slut skära den säd, som bliwit sådd omkring midten af Maji. Uti fjäldtrakten warar wintern nästan intil sommar solståndet, då snön på 8 dygn bortsmälter; efter 8 dygn är marken grön; 8 dygn därefter alt upwuxet, til sin höjd; efter 8 dygn alt i blomma; 8 dygn därefter alla frön mogna; efter 8 dygn åter winter; så at wår, sommar och höst utgör allenast wid pass 6 weckors tid. — Skogarne hysa mycken wildbråd, rofdjur och andra slag, såsom björn, järf, warg, Lo, Älg, räf, mård, sobel, hermelin, lemmel, hare, ikorre, utom andra slag. Af boskap hållas häst, nöt, ren, får, getter och swin. Af skogsfoglar äro til finnande tjäder, orre, ripa, hjärpe, falk, gök, lappskata, samt flere andre slag. På wadare och sjöfogel är icke brist, såsom strandpipare, swan, wildgås, lom, and, knipa, skraka, med flere andre. Til fiskeslag som här fångas höra lax, röding, forell, gädda, abborre, lake, braxen, harr, börting, sarf, mört, stäm, gers, utom andra slag. Af skattbara mineralier finnes silwer, bly, koppar, järn, qvicksilwer, kalk, marmor, alunskifer, granat, bärgkristal, ametist, topasfluss, magnet, blyerts, swawelkies, amiant, utom andra slag. Strömar och sjöar äro talrike. De största strömar äro Ångerman-älwen, Ume-älf, med sin gren, Windel-älwen, Själdut eller Skelefte älf, Lule älf, Kalis älf, med sin gren, Kaitom älf, Torne älf, med sina grenar: Laimio älf och Muonio älf, hwilken sidsta utgör gränsen med Ryssland, som alla här hawa sina ursprung. De största Sjöar äro Storawan, Udjaur, Hornawan, Påskejaur, Saggatjaur, Lulejaur och Tornejaur. — Lappland är et föga bebodt och ringa befolkadt land. År 1810 steg Folkmängden til 10225. Befolkningen är således endast 10 människjor på qvadr. milen, det gör 2314 tunnland på personen. Landet har icke hälften så många inbyggare som Öland, hwilken Ö är endast en 73:djedel så stor som Lappland. — Inbyggarne bestå af 2 Folkslag, Lappar och Swenskar. De förre nära sig af Renars skötsel och fiske, samt bo uti kojor; de sednare äro Nybyggare, hwilka uptagit åker, upröjt ängsmark, bygga hus och bo på wisst ställe, samt nära sig af åkerbruk, boskapsskötsel, fiske, skytteri, samt andra medel, wanlige på landsbygden, jämwäl Bärgsbruk uti norra delen af landet. De sednare äro nuförtiden wida talrikare än de förre. År 1805 underhöllos af dessa Nybyggare eller Bönder 1060 hästar, 560 oxar, 6200 kor, 1800 ungnöt, samt 11500 får och getter. Åkerjorden som til bruk war uptagen steg samma tid til wid pass 1200 tunnland. — Samerne eller Lapparne hawa et eget språk, som är en mundart af Finskan och således kunna Lapparne och Finnarne med skäl anses för grenar af samma Folkslag, ehuru Lappska mundarten mer afbryter från Finskan än Tyskan från Swenskan. Lappska språket är et äwenså nätt, rikt och behagligt som något språk kan wara, samt går mycket lätt och otwunget. Swenskan är både gröfre och hårdare, ägande hwarken en sådan ordning i dess böjelser och </noinclude>bemärkelser, eller sådan lätthet i uttalande. Til exempel de många verborum modificationes, som hawa flera förändringar än nästan i något annat språk. Äwenwäl finner man uti nomina en förträffelig ordning, som man til en del kan se af casuum böjelser och rediga skilnad från hwarandra. Dessa casus äro icke färre än 14, nämligen utom de 6 i Latinen: Locativus, mediativus, privativus, negativus, penetrativus, instructivus, samt 2 andre. Likaså låta adverbia, besynnerligen praepositiones i många casibus declinera sig. I detta språk äro många dialecter, men desse komma dock i sjelwa wärket på et ut, och blotta utspråket utgör wäsendteligaste skilnaden. Utaf desse dialecter är den som talas i Lule Lappmark den renaste och bästa, emedan den hwarken är så utspädd med Finskan, som de i de norra Lappmarkerne, eller med Swenskan som i de södra. — Lapparnes förnämsta näringsmedel är boskapsskötsel. Men emedan de bo uti et land, hwarest mästadelen af året består af winter och det wore för dem nästan omöjeligt at bärga så mycket hö och foder som de behöfde hela året, at därmed kunna underhålla så mycken boskap som de behöfde hela året til uppehälle, så har naturen giwit dem sådana djur i händer, för hwilka de hawa mindsta omaket nämligen Renar, som äro af den beskaffenhet, at de kunna sägas bland alla hemtamda djur behöwa den mindsta skötseln, och dock göra sina ägare det största gagnet, emedan de både sommar och winter föda och försörja sig sjelwa. Sommartiden nära de sig af mossa, löf och gräs, som de finna i fjäldtrakten, efter nödtorften; men wintertiden af en slags mossa, kallad renmossa, på Lappska wiste, som wäxer öwer hela Lappmarken. Så länge Lappen har renar frågar han ej stort efter fiske eller andra näringssätt, emedan man sällan ser andra med alware fiska och skjuta än de som äro fattige på Renar. Desse kallas Fiskar- eller Skogs-lappar, emedan de til större delen ligga qvar i skogslandet öwer sommaren, och behöwa ej flytta til fjälden, såsom de andre; hawa dock merendels några få Renar, med hwilka de hjelpa sig at flytta omkring med sina saker. De lewa mäst af fisk samt fogel och wildbråd, dem de undertiden sälja, eller byta och få Renar igen af de andre at slakta. I anseende til sit wistande och näringssätt fördelas Lapparne uti 2 slag: Fjäldlappar och Skogslappar. Om de sednares lefnadssätt är nyss ordat. De förre eller Fjäldlapparne wistas uppe i fjäldtrakten med sina Renar, hwarest de åt dem finna en ymnig föda; men höstetiden förfoga de sig åter til skogslandet. De äro förmögnare än Skogslapparne. Det finnes den Fjäldlapp som kan äga öwer 2000 Renar; och i en eller annan stor Lappby kunna finnas ända til 20000 Renar. Lapparne bo icke uti hus, utan i kojor, som äro gjorde af walmar, tilsytt i 2 delar, hwilka hängas på en hop därtil gjorde och til en del åwantil hopknäppte stänger. Kojan liknar til skapnaden en afstympad kantig kägla, hwars botn håller 6 alnar i diameter litet mer eller mindre, med en höjd af 1 famn och stundom litet högre. Eldstaden är midt i kojan, med stenar lagda omkring, at elden ej må sprida sig för wida. I rökhålet af denna boning hänga et par järnkedjor öwer eldstaden, med krokar i ändarne, på hwilka fästas grytor och ketlar at koka mat uti. — De waror som Lappland har til afsalu är af hwarjehanda slag. Nybyggarne eller Bönderne afyttra boskap samt afkomman däraf, såsom smör, ost, talg, hudar, skinnwaror, wildbråd, fogel samt torrfisk. Lapparne aflåta Renar, samt afkomman däraf, såsom kött, hudar, lappmuddar, horn; jämwäl wilda djurs skinn och pälswärk, såsom björnhudar, warg- järf- räf- och mårdskinn, ikorrskinn eller gråwärk, hermeliner, fogel-fjäder, dun, torrfisk, korgar samt annat arbete gjort af tågor. — I Geografiskt hänseende indelas Lappland uti 5 district kallade Lappmarker, nämligen Ångermanlands, Umeå, Piteå, Luleå och Torneå Lappmark. I anseende til Politiska Författningen består Lappland af 2 Fögderien: Södra och Norra Lappmarkens, hwaraf det förra hörer til Wästerbotns och det sednare til Norrbotns Höfdingdöme. Beträffande Cleriska Inrättningen så hörer hela Lappland til Härnösands Stift. Uti Rättegångsmål lyder Lappland under Swea Håfrätt och Wästerbotns Lagsaga. Bärgwärken höra under Wästerbotns Bärgmästardöme. Uti hela Lappland finnes ingen Stad. Landet innefattar 10 och et halft Pastorat, utgörande 12 och en half Soknar. Följande Tabell wisar dessa Soknar tillika med den Folkmängd som hwar och en af dem ägde år 1810.

Åsele	619
Fredrika	441
Dorotea	457
Wilhelmina	854
Lyksele	1716
Sorsele	450
Arwidsjaur	971
Arjeplog	757
Jokkmok	636
Qvikkjok	696
Gelliware	1240
Jukkasjärwi	965
Enontäkis	443
	Summa  10225.

Utaf desse Soknar äro Sorsele och Qwikkjok Annexer; alla de öfrige äro Moderförsamlingar. Den delen af Enontäkis, som ligger på wänstra sidan om Muonio älwen hörer til Ryssland. Nybyggarne i Lappland äro dels skattlagde såsom Bönder i andra landsorter, dels oskattlagde och njuta ännu sina frihets år. Lapp-Almogen har sin faststälda skatt på hwarje By som icke ändras. — Utom Lappland finnes uti norra delen af Jämtland en Lappmark kallad Jämtlands Lappmark. — Genom Freden som slöts med Ryssland år 1809 afträddes til bemäldte Rike utaf Lappland 3 och en half Sokn, Sådankylä, Enara, Utsjoki, samt halwa Enontäkis, utgörande 2 och et halft Pastorat. Denna Landsträcka håller i widd 520 qvadr. mil; och beboddes den tiden af wid pass 3200 inbyggare.

Larf, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Laske Härad, består af 4 Soknar: Larf, Moderförsamling, samt Längjum, Lundby och Tråwa, Annexer, samt innehåller 105 Mantal. Utsädet är: tunnor wete 9, råg 133, korn 200, blandsäd 650, hafra 500, ärter 20. År 1810 war Folkmängden 2316. — Larf Sokn innefattar 46.6 Mantal. Wid pass halwa delen af Soknen belägen på Kronoparken Edsmåren är bärgaktig och stenbunden, och jordmånen sandaktig; den andra hälften är jämn mark, af dels lera dels sand. Några få hemman äga hjelpeligt skog til eget behof, de öfriga alsingen. Utsädet är: tunnor wete 2, råg 63, korn 56, blandsäd 230, hafra 210, ärter 7. År 1810 war Folkmängden 1140. Kyrkan är belägen under 58 gr. 12. min. Polhöjd; 6.7 mil från Mariestad. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Sjötorp och Huwudbo. Kyrkoherde-Bostället består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde i trädesjord, höbol til 150 stackar, litet löfskog i ägorna.

Lars, (Sankt), en Sokn i Östergötland och Hanekinds Härad, är Annex til Linköpings Pastorat, samt består af 55.2 Mantal. Trefjärdedelar af Soknen är slättbygd. Rådande jordmånen är lera. En fjärdedel af Soknen har hjelpelig skog. Utsädet är 730 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1531. Soknen nyttjar Stadens kyrka. — De betydligaste Gårdar heta Ryd, Kallersta och Roskälla. Här finnes ock en Pappersfabrik kallad Tannefors.

Larsansjö, et Järnwärk uti Munktorp Sokn i Wästmanland, äger ymnig skog til Wärkets drift, en prydlig byggning af sten för samteliga Bruksfolket uti hwars öfra wåning befinnes en kyrka, hwaruti Gudstjänst hålles.

Larsbo, et Järnwärk uti Söderbärke Sokn i Dalarne, består i förening med Saxe Järnwärk, af 3 hamrar, med 2200 skeppund stångjärnssmide, tilräckelig skog til Wärkets behof. Åbyggnaden af trä är gammal, med en hjelpelig trägård. Utsädet i circulation är 20 tunnor.

Larslunda, en Sätesgård i Södermanland.

Larstorp, en Sätesgård i Klockrike Sokn i Östergötland, äger 30 tunnors utsäde, nödtorftigt höbol och mulbete, samt fiske i Swartån. Därunder lyda 6 Torp.

Laske, et Härad i Wästergötland och Mariestads Län, består af 5 Soknar: Larf, Längjum, Lundby, Bitterna, Wedum.

Lassåna, (Stora), et Järnwärk uti Bodarne Sokn i Nerike, äger 5 härdar, med 1900 skeppund stångjärnssmide, samt en spikhammare. Den därmed förbundna Gården består af 2 Mantal Bärgsfrälse. Åbyggnaden är gammal, men snygg och wäl underhållen. Därwid befinnes 2 i sednare tider anlagda trägårdar.

Lassåna, (Lilla), eller Laxå, Järnwärk, har wid Röfors 2 härdar och 1 masugn samt wid Brattfors 2 härdar. En byggning af slagg som med prydlighet förenar waraktighet, är upförd åt Bruksförwaltaren.

Latorp, et Alunwärk uti Tysslinge Sokn i Nerike, tilwärkar årligen mellan 1600 och 2000 tunnor Alun. Alunkokningen sker utan wed, med skifersten i dess ställe, emedan den innehåller så mycket swawel och olja att den ger tilräckelig hetta.

Lau, en Sokn på Gottland i södra Fögderiet, är Annex til Närs Pastorat, samt innehåller 12 Mantal. Marken är ojämn och backig, samt är österut åt hafssjön bärgig. Rådande jordmånen är sand med ör eller så kallad klapursten. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 298. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Laugen, eller Lougen, en Älf, som med sjön Mjösen och älwen Vormen utgör et wattudrag, hwilket är et af de ansenligaste i Norge. Älwen har sit ursprung öwerst up i Gudbrandsdalen wid Dovrefjeld. Sedan hon gådt utur Mjösen faller hon under namnet Vormen i Glommen, efter et lopp af 27 mil.

Lauparen, jämwäl Löbersfjeldet kalladt, et stort och ganska högt Fjäld, uti Örskougs Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, synes långt uti hawet, samt är et märke för Sjöfarande och Fiskare.

Laurdal, et Pastorat och Tingslag uti Grefskapet Jarlsberg i Norge, består af 3 Soknar: Svarstad, Moderförsamling, samt Annexerne Styrvold och Hemb. Genom detta Pastorat löper älwen Louven, hwaruti är et betydligt laxfiske. År 1801 war Folkmängden 1851. Tingsstället är Gården Skierven.

Laurdal, et Pastorat och Tingslag uti Bradsbergs Amt i Norge, består af 4 Soknar: Laurdal, Moderförsamling, samt Höidalsmoe, Ödefield och Eidsborg, Annexer. År 1801 war Folkmängden 1117. Tingsstället är Gården Triset.

Laurvig, et Grefskap uti Kristiania Stift i Norge, beläget wid inloppet til Kristiania-fjorden, innehåller 4 Pastorat, som utgöra 1 Stad och 8 Soknar. Det är i allmänhet et fruktbart land, och här finnas goda skogar af ek, bok, furu, gran, björk, och andra slags trän, hwarför ock inbyggarne hawa god näring af timmerhygge til de i Grefskapet liggande 26 sågwärk. Jämwäl finnas här ansenliga Järn-bärgwärk. Uti hawet utan för kusten idkas ypperligt fiskeri. Wägarne äro i godt stånd. Grefskapet tihörer en gren af Grefliga familien Ahlefeld. År 1801 war Folkmängden 11692. Följande Förtekning wisar Pastoraten i landet, tillika med den Folkmängd, som hwart och et af dem ägde år 1801.

Laurvig Stad	1897
Hurum	2536
Langestrand	494
Sandefjord	373
Sandherred	2163
Fiöllinge	1427
Brunlaugnäs	2332
Stavärn	470
	Summa  11692.

Laurvig, en Stad i förenämnde Grefskap, belägen under 59 gr. 3 min. Polhöjd; mellan 2 strömar: Loven och Farisån, wid en bugt af hawet, som här formerar en hamn, samt wid foten af et bärg på norra sidan. Staden har 450 Gårdar, samteligen af trä, men wackert bygde. Handelen är betydlig, samt idkas förnämligast med bräder, bjälkar, timmer och andra skogsprodukter. Härifrån utföres jämwäl alt det stångjärn och gjutgods, som tilwärkas wid det nära härwid belägna Järnwärket Laurvig. Kyrkan är wacker. År 1801 war Folkmängden 1897. — Nära til Staden är beläget Grefliga Slottet Laurvig, hwilket består af en stor och prydlig huwudbyggning med 2 flygelbyggningar, altsamman af trä. Därwid är en ansenlig och präktig trägård.

Laurvig, et Järnwärk beläget uti förenämnde Grefskap, nära til Staden uti en Dal, wid Farisån. Det är det största och ypperligaste i Norge. Här äro 2 masugnar och dessutom 1, belägen 1 mil högre up. Wärket består för öfrigt af 6 stångjärnshamrar, 1 spikhammare, 1 bokwärk, m. m. Här tilwärkas årligen mellan 6 och 7000 skeppund stångjärn, samt omkring 2000 skeppund gjutgods, bestående uti tackjärns-ugnar, canoner, kulor, bomber, skeppsbultar, m. m. De Wärket tilhöriga Gruwor och skärpningar äro mellan 170 och 180, som ligga uti Bamble och Senikedals Pastorat, samt på de 2 Öarne Öster- och Wäster Langöe. Det Wärket tillagde distrikt af skogar är litet. Det består endast af 4 Soknar, som årligen lewerera 30000 läster kol; skogarne äro indelte i wissa hyggen, hwaraf 1 årligen uthugges. Åwanför Wärket ligger en tämeligen ansenlig sjö, hwilken ibland öwerflödar och gör skada på Wärket. At afböja sådant är wid sjön upförd en kostbar elliptisk dämning af huggen sten, 25 famnar lång.

Lawa, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Tådened Pastorat, samt innehåller 9.5 Mantal. Marken är mycket bärgaktig, dock är jordmånen til större delen lera. Skogen är ganska otilräckelig. Utsädet är 220 tunnor, hwaraf hafra och blandsäd utgör en stor del. År 1810 war Folkmängden 308. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Almetorp, Ekholmen och Orrewalla.

Laxarby, en Sokn i Dalsland, och Wedbo Härad, är Annex til Edsleskogs Pastorat, samt innehåller 23.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1422. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Laxefjord, en stor och djup Fjärd uti Finmarkens Amt i Norge. Därwid är et Kapell kalladt Lebesbye upbygt för Finnarne. Det hörer under Kiöllefjords Pastorat.

Leangen, en Lastageplats uti Asker Sokn uti Aggerhus Amt i Norge.

Leangen, en stor och wälbygd Gård uti Hlade Sokn uti södra Trondhiems Amt i Norge.

Leberg, en Sokn i Östergötland, och Walkebo Härad, är Annex til Björkebergs Pastorat, samt innehåller 15.3 Mantal. Halwa Soknen är torr och stenbunden, med högder och kullar, den andra hälften har jämna slätter. Rådande jordmånen är sand och lera. Skog finnes hjelpeligt för den ena hälften af Soknen, den andra lider brist därå. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 400. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Kärrsjö.

Led, (Stora), en ansenlig Sjö i Wärmeland och Dalsland, består af 2 huwuddelar som sammanhänga genom et bredt sund upfyldt af öar, hwaraf den södra delen behåller sit namn Stora Led, men den norra kallas Foxen. Hela sjön håller i längd 6.5 mil; men egenteliga Led som wid sundet sträcker sig widare i nordwäst, håller i längd 5 mil, och Foxen 2 mil. Medelbredden på egenteliga Led är 0.5 mil. Foxens bredd är 0.6 mil. Denna sjö faller genom Ränkeforsen ut i sjön Lelången, och har sedan genom Långströmen sit utlopp i Wänern wid Köpmannebro.

Leddamålen, en Sätesgård i Östergötland.

Ledinge, en Sätesgård i Knifsta Sokn i Upland, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog, föga prydlig åbyggnad, med en god trägård.

Ledsjö, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, är Annex til Göteneds Pastorat, samt innehåller 16.3 Mantal. Rådande jordmånen är sand. Hemmanen äro mycket spridde mellan högder och dälder. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 325 tunnor, då äwen foderwäxter inberäknas. År 1810 war Folkmängden 563. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Lund, Källbogården och Kyrkebo.

Lefsund, en Sätesgård i Södermanland.

Leganger, et Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge, består af 5 Soknar: Fresvig, Rinde, Vaugnäs och Tingum samt Fiärlands Kapell. År 1801 war Folkmängden 3230.

Lein, en betydlig Gård uti Märe Sokn uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Leinstranden, en Sokn, är Annex til Melhus Pastorat uti södra Trondhiems Amt i Norge.

Leirdal, et Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge, består af 4 Soknar: Leirdal, Moderförsamling, samt Årdal, Borgund och Houg, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2885.

Leiren, äro 5 Gårdar uti Hlade Sokn uti södra Trondhiems Amt i Norge, en half mil från Trondhiem, hwilka hawa samma ägare. Här löper Nidälwen förbi och gör en ganska stor Fors kallad Leirfossen, wid det den störtar sig ned öwer branta och nästan lodrätta klippor, som äro wid pass 20 famnar höga. Midt i Forssen ligger en klippa som delar Forssen i 2 grenar. På klippans norra sida är en mjölqvarn och 3 betydliga sågwärk, uti hwilka årligen sågas omkring 5000 tolfter bräder; och på södra sidan stå ock 2 mjölqvarnar; hwilket alt driwes af watnet i Forssen, som faller här med sådan styrka at marken skälwer därwid, och ofta höres Forssens dån ända til Staden Trondhiem. Strax åwanför Forssen äro twärs öwer älwen lagde 22 stenkar, mellan hwilka fästas en länsa, för at mottaga alt det timmer, som från Tydalen och Sälboe nedflottas genom älwen och Sälboe sjön. På en af Gårdarne har ägaren låtit upföra en stor och prydlig byggning. Om sommaren pläga Trondhiems-boarne fara hit och förlusta sig.

Lejondal, en Sätesgård uti Bro Sokn i Upland och Upsala Län, äger 35 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, ymnig skog, gammal åbyggnad af trä, med en hjelpelig trägård.

Lekaryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Tweta Härad, är Annex til Swartarps Pastorat, samt innehåller 44.8 Mantal. Marken är til en stor del backig och bärgaktig; jämwäl äro här flere mossar och mader. Rådande jordmånen är sand, grus och klapur. Soknen lider til större delen brist på skog. Utsädet är 430 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1049. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Wik.

Lekaryd, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Albo Härad, består af 2 Soknar: Lekaryd, Moderförsamling, och Aringsås, Annex, samt innehåller 49.6 Mantal. Detta Pastorat utgör til större delen en Dalsträckning omkring en å som från norr til söder genomflyter detsamma, samt har olika jordmån, närmare til eller fjärmare från detta watudrag. På högra sidan om ån, där marken är jämnare, befinnes god, men swårbrukad lera; på något högländare ställen åter sand- eller grusmylla. På wänstra sidan om wattudraget är lera på bägge ändarne af Pastoratets sträcka; men för öfrigt är marken stenbunden, bärgaktig och ojämn. Åkerjorden består merendels af swartmylla, liggande på klapurblandad jätterjord och bärg, hwilka wärka än mer och mindre syra, än magra örar. Orten lider til det mästa brist på skog, som måste til angelägnare behof anskaffas från andra trakter. På botnen i Dansjön finnes järnmalm. I hela Pastoratet brukar Almogen sin åker i ensäde. Utsädet är 990 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1080. — Lekaryd Sokn innehåller 22 Mantal. Utsädet är 450 tunnor. År 1810 war Folkmängden 494. Kyrkan är belägen under 56 gr. 58 min. Polhöjd; 1.7 mil från Wexiö. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Gåwetorp och Gemmatorp.

Leke, en Bärgslag i Nerike, innefattar delar af Soknarne Kil, Tyslinge, Winteråsa, Hidinge, Knista, Qwisbro och Nysund, består af 97 Mantal, samt har många masugnar.

Lekeberga, en Sätesgård uti Knista Sokn i Nerike, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, men svag äng. Skogen är någorlunda behjelpelig. Sätesbyggningen af trä, är gammal. Trägården är rymlig och wäl anlagd.

Leklem, en ansenlig och wäl odlad Gård, uti Verdalens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Leknäs, en Sokn, är Moderkyrkan uti Qvinnesdals Pastorat uti Mandals Amt i Norge.

Leksand, en Sokn och Regalt Pastorat i Dalarne, och Fögderiet Nedan-Siljan, är beläget wid sjön Siljan och östra Dalälwen, samt håller i widd 12 qvadrat mil, utom åtskilliga ansenliga skogstrakter uti Rättwiks och Orsa Soknar, som höra til denna Sokn, men inbegripne några Byar som i sednare tider bliwit tagne härifrån och fogade til Bjursås Sokn. År 1810 innehöll Soknen 152 Mantal, inbegripne de til Bjursås lagde Byar. Marken är af olik beskaffenhet. I Häradsfjärdingen är den mycket jämn, i de öfrige Fjärdingarne mer bärgaktig. På sjöar, kärr och mossar är öwerflöd. Hemskogen är för de fläste byar otilräckelig för wedbrand och gärdsel. Soknens allmänna skog, endast delad på Fjärdingarne är ännu tilräckelig, men för många byar mycket aflägsen. Utsädet är omkring 5000 tunnor. I Soknen ligger et Kapell, kalladt Djura. År 1810 war Folkmängden 9433; Kapells-församlingen inbegripen, men utom densamma 8494. Kyrkan är belägen wid Dal-älwens utlopp utur Siljan, under 66 grad. 46 min. Polhöjd; 4.3 mil från Falun. — Betydliga Gårdar i Soknen äro Tibble, Capitens-Boställe, 3 Gårdar i Öwermo by, et Järnwärk i Näshygge Fjärdingen, samt et wid Brahammar.

Leksberg, en Sokn och Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, innehåller 17.8 Mantal. Marken är jämn, utom några låga kullar. Rådande jordmånen är swartmylla med lerbotn. Jordmånen wid ån Tidan är lera; ju längre därifrån ju mera är den med mylla blandad; ändteligen på högderne klapur och sandjord. Skog finnes hjelpeligt til gärdsel och wedbrand, men timmer saknas. Utsädet på hwarje Mantal är 20 tunnor, 8 om hösten och 12 om wåren. År 1810 war Folkmängden 552. Kyrkan är belägen under 58 gr. 41 min. Polhöjd; 0.3 mil från Mariestad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Marieholm.

Leksjöbo, et Järnwärk uti Söderbärke Sokn i Dalarne, har en wacker belägenhet mellan 2 sjöar, äger Säteri-frihet, består af 1 hammare med 500 skepp:d stångjärnssmide, nödig skog finnes til behowet. Utsädet wid Gården är 10 à 12 tunnor i circulation. Åbyggnaden består endast af 2 flygelbyggningar.

Lekåsa, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, består af 5 Soknar: Lekåsa, Moderförsamling, samt Åsaka, Foglum, Kyrkås och Essunga, Annexer, samt innehåller 62.4 Mantal. Marken i detta Pastorat är dels jämn dels bärgaktig, med bärg, kullar, mossar, kärr och dälder öweralt strödde: 3 huwudjordmåner finnas: lera och lermylla, sandmylla, bara sand. På skog är brist, hwarföre bränntorf brukas öweralt af Almogen til kokning, brödbakning och wärma. Utsädet är 20 à 25 tunnor på Mantalet. Boskapsskötsel idkas betydligt. År 1810 war Folkmängden 1803. — Lekåsa Sokn innehåller 11.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 344. Kyrkan är belägen under 58 gr. 10 min. Polhöjd; 8 mil från Mariestad.

Lelången, en ansenlig Sjö i Wärmeland och Dalsland, håller i längd 3.6 mil, men ej öwer 0.3 mil i bredd.

Lemnhult, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östra Härad, är Annex til Korsberga Pastorat, samt innehåller 28.3 Mantal. Marken och jordmånen äro af lika beskaffenhet som i Korsberga, men skog finnes här något ymnigare. Utsädet är 348 tunnor af råg och korn. År 1810 war Folkmängden 375. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Trollebo och Holma.

Lemshaga, en Sätesgård i Upland, har stenhusbyggning.

Lena, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Norunda Härad, håller i widd 0.4 qvadr. mil, samt innefattar 52 Mantal. Marken är ojämn och mindre bördig. Rådande jordmånen är något sandblandad lera. På skog är knapp tilgång. Utsädet är 390 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1070. Kyrkan är belägen under 60 gr. 2 min. Polhöjd; 1.6 mil från Upsala. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Watholma, Trollbo och Edshammar.

Lena, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kulings Härad, består af 4 Soknar: Lena, Moderförsamling, samt Långared, Bergstena och Fullestad, Annexer, samt innehåller 80.2 Mantal. I detta Pastorat är jordmånen blandad af nästan alla slag; men ej giwande mer än tredje à fjärde kornet, ty då en jordmån ena året ger mer, ger en annan mindre. Ungefärliga utsädet är: tunnor wete 7, råg 75, korn 33, hafra 880, blandsäd 97, ärter 7, potäter 122 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2457. — Lena Sokn innehåller 16.8 Mantal. Utsädet är: tunnor, wete 2, råg 20, korn 9, hafra 140, blandsäd 20, ärter 3, potäter 30 tunnor. År 1805 war Folkmängden 616. Kyrkan är belägen under 58 gr. 2 min. Polhöjd; 4 mil från Wänersborg. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Wittene.

Lendvig, et Pastorat uti Finmarkens Amt i Norge, består af 2 Soknar: Lendvig, Moderförsamling, och Hillesöe, Annex. Moderförsamlingen ligger til det mästa på fasta landet, men Annexen däremot består blott af öar. I Moderförsamlingen äro goda åkrar och gräsmarker och jordbruket är i allmänhet på god fot. Uti et hafssund kalladt Gisund, på bägge sidor om hwilket befinnas wäl odlade Gårdar, är laxfiske. Inbyggarne äro til större delen wälmående, samt hawa god förtjänst af fiskeri. År 1801 war Folkmängden 1549.

Lenhofda, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Upwidinge Härad, består af 2 Soknar: Lenhofda, Moderförsamling, och Ekeberga, Annex. samt innehåller 53.5 Mantal. Utsädet är omkring 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1807. — Lenhofda Sokn innehåller 37 Mantal. Marken är icke synnerligen bärgaktig utan til det mästa jämn; men så stenbunden, att wid odlingar betäckes hela odlings-planen med mindst 2 warf sten. Jordmånen består på de flästa ställen af swag swartmylla, några få hawa sand; men ingenstädes finnes lera. Skog finnes ymnigt. Soknens ensädesjord utgör mellan 530 och 560 tunnland. Höstsäde brukas i smått, endast på 2 à 3 ställen i Soknen. År 1810 war Folkmängden 1055. Kyrkan är belägen under 57 gr. Polhöjd; 3 mil från Wexiö. Den betydligaste Gården i Soknen heter Säfsjö, wid hwilken tillika befinnes et stångjärns- och manufacturwärk.

Lennartsberg, en Sätesgård i Södermanland.

Lennartsberg, en berustad Sätesgård uti Östra Eneby Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, godt höbol, ingen skog, wacker åbyggnad af trä.

Lennartsnäs, en Sätesgård uti Näs Sokn uti Bro Härad i Upland, består af 1 Mantal, äger 15 tunnors utsäde, swagt höbol, nästan ingen skog, en stor mangårdsbyggning af sten, 3 wåningar hög, med en god trägård.

Lenshult, en Sätesgård i Östergötland.

Lenäs, eller Ledingsnäs, en Sokn, är Annex til Steegens Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Lerbo, en Sokn och Consistorielt Pastorat, i Södermanland, Nyköpings Län och Oppunda Härad, håller i widd 0.59 qvadr. mil, samt innefattar 48.8 Mantal. Marken består af kullar och dälder, genomskurne af sjöar. Jordmånen wid de flästa ställen är stark lera. Wid pass en tredjedel af Soknen äger skog til husbehof; den öfriga delen lider därpå i mer eller mindre mån brist. År 1810 war Folkmängden 1056. Kyrkan är belägen under 58 gr. 59 min. Polhöjd; 4 mil från Nyköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Dagöholm därnäst Gothardsberg och Sund.

Lerbäck, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Nerike och Kumla Härad, består af 47.6 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Skogen til timmer och wedbrand är wid alla hemman til det mästa tilräckelig. Til Bärgshandtering har et hyttelag ymnig, 4 hjelpelig skog, 1 lider brist däraf. Utsädet är 300 tunnor råg, utom swedjeråg, som kan tagas til 10 tunnor, wårwete 8, korn 25, hafra 280, ärter 20 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2901. Kyrkan är belägen under 58 gr. 58 min. Polhöjd; 3.4 mil från Örebro. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Skyllberg et Järnwärk.

Lerbäcks Bärgslag. Denna har namn af förenämnde Sokn, samt innefattar Järnbärgwärken uti Lerbäcks, Askersunds, Hammars och Snaflunda Soknar. I dessa Soknar finnas Järngruwor med godartad malm.

Lerdal, en Sokn i Dalsland och Walbo Härad, är Annex til Högsäters Pastorat, samt innehåller 12.8 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Jordmånen är til twåtredjedelar lera och den öfriga delen sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 520 tunnor. År 1805 war Folkmängden 599. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan.

Lerdala, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Bergs Pastorat, samt innehåller 15.6 Mantal. Rådande jordmånen är lera, jämte något sand och swartmylla. På skog är i allmänhet brist, utom wid några hemman, som äga egna hjelpeliga skogar. Utsädet är: wete 5 tunnor, råg 115, korn 7, hafra 40, blandsäd 37, ärter 8, potäter 18 tunnor. År 1810 war Folkmängden 586. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Sparresäter, och Bosgården. Här är ock et Alunwärk kalladt Carlsfors.

Leriö, en Sätesgård i Wästergötland.

Lerum, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wätte Härad, är Annex til Lundby Pastorat, samt innehåller 33.2 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig. Rådande jordmånen är lera och mulljord. Skog finnes ej allenast til eget behof, utan jämwäl til afsalu. Utsädet är 1000 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1045. Kyrkan är belagen 0.7 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar heta Aspenäs och Hede.

Lesjöfors, et Järnwärk uti Gåsborn Sokn i Wärmeland, äger 600 skep:d stångjärns-smide.

Levanger, en Sokn, är Annex til Skognens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge. Wid kyrkan, som är ansenlig och en af de wackraste i landet, är en Lastage- och Marknadsplats. Samlingen af de hus och bodar här finnas ger orten anseende af en liten Stad. Dessa bodar tilhöra Köpmän i Trondhiem och nyttjas af dem wid marknads-tiderne. Här bo wid pass 60 hushåll. Inbyggarne äro handtwärkare, fiskare, krögare och dagswärkskarlar. Orten är mycket bekant för den marknad här hålles i Mars månad och är en af de ansenligaste i Norge. Denna marknad börjar första Tisdagen i Mars månad, och påstår i 5 dygn til Lördagen inclusive. Til denna marknad infinna sig många Jämtländningar, som medföra koppar, järnsmide och andra waror, samt tilhandla sig hästar, säd, sill och andra fiskwaror samt kramgods. En annan Marknad hålles här ock från den 8:de til den 21 December. Marknadsplatsen ligger wid pass 5 mil från Trondhiem, och 4 mil från Swenska gränsen. — Strax åwanför marknadsplatsen ligger Levanger Gård, som har betydliga ägor och är wälbygd. Levangers Fjord är en bugt af Trondhiems Fjorden.

Lewede, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti södra Fögderiet, består af 2 Soknar: Lewede, Moderförsamling, och Gerum, Annex, samt innehåller 20.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 527. — Lewede Sokn innefattar 14.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 385. Kyrkan är belägen under 57 gr. 17 min. Polhöjd; 3.8 mil från Wisby.

Lewene, et Regalt Pastorat i Wästergötland och Mariestads Län, består af 4 Soknar: Lewene, Moderkyrka, liggande i Wiste Härad, samt Annexerne: Sparlösa, i samma Härad, Long, i Barne, och Slädene, i Kållands Härad; samt innehåller 73 oförmedlade til 69 förmedlade Mantal. År 1810 war Folkmängden 1900. — Lewene Sokn, är enligt Jordeboken belägen i 3 Härad, Wiste, Barne och Kållands, och består af 23.3 Mantal; men såsom betraktad i den eccleciastika wägen består den endast af 8 Mantal, ty de öfrige, eller 9.3 höra då til Slädene och 6 til Long Sokn. Soknen gränsar til bärg och backar, på hwilka wäxer litet skogbuskar af tall och gran, där marken anwändes til bete för boskap, annars är marken jämn, men äger dock behörigt aflopp för watn, och består den mästa af god lermylla utom wid bärgen och backarne, där den är sandblandad. Öpna jorden utgör 480 tunnland hwaraf hälften eller 240 tunnland årligen besås med wete, råg, korn, blandsäd, hafra och ärter. Tilgång på hö är ganska knapp, emedan ingen annan ängsmark finnes än några sanka platser wid bergen och mellan åkertegarne. Skog finnes ingen mer än förenämnde buskar på bärgen, utan måste den hämtas på 3 à 4 mils wäg och ganska dyrt köpas. År 1810 war Folkmängden i hela Soknen, 23.3 Mantal, 659. Kyrkan är belägen under 58 gr. 22 min. Polhöjd; 6.5 mil från Mariestad.

Lewene Storegården, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 50 tunnors utsäde uti bördig jordmån af lera, lermylla och sandblandad mylla, samt ymnigt höbol. Hwad skogen beträffar så är här en undantag från Soknens tilgång därå i allmänhet; ty här är han tilräckelig. Åbyggnaden af trä, är förswarlig, med en ansenlig och wacker trägård. Gården har fordom warit en Kongsgård, där Konungarne Stenkil och Håkan Röde haft deras Håfhållning, och bägge äro här jämwäl döde och begrafne.

Lexvigen, et Pastorat och Tingslag uti norra Trondhiems Amt i Norge, ligger ganska behagligt längs utmed Trondhiemsfjordens norra sida, samt består af 2 Soknar: Lexvigen, Moderförsamling, och Stranden eller Hindrem, Annex. Gårdarne i detta Pastorat äro til mästa delen stora och fruktbara på säd. Antalet af sågwärken är 6, hwilka årligen såga 1160 tolfter bräder. Tingsstället är Gården Grande. År 1801 war Folkmängden 1568.

Leykein, et ganska högt Bärg uti Houg Sokn uti Budskeruds Amt i Norge. Härifrån njuter man en widsträckt och härlig utsikt över 10 Pastorat, Staden Kristiania och andra orter.

Liared, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är Annex til Böne Pastorat, samt innehåller 16.7 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Utsädet är: råg 15 tunnor, korn 15, blandsäd 60, hafra 160, Summa 250. År 1805 war Folkmängden 450. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Gudebo.

Libbeböle, en Sätesgård uti Kalmar Län i Småland.

Libboholm, en Sätesgård uti Sjösås Sokn i Småland, har tilförene bestått af 6 Mantal, men desse blewo år 1812 förmedlade til 2; äger 36 tunnors utsäde, däraf likwäl en tredjedel årligen wilar i träde, medelmåttigt höbol, snarare brist än förråd af skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af trä, reveterad, 2 wåningar hög och däröwer gawelrum, med en trägård. Til Gården höra 1 qvarn med 2 par stenar samt 7 torp.

Libbohult, en Sätesgård uti Nottebäcks Sokn uti Småland, består af 1 Mantal; äger 24 tunnors utsäde, höbol ibland de bästa på orten finnes, tilräckelig, men icke öwerflödig skog, wäl behållen åbyggnad af trä, med en trägård. Wid Gården underhållas 4 hästar och mellan 30 à 40 nöt.

Lid, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad, är Annex til Ripsa Pastorat, håller i widd 0.35 qv. mil, samt innefattar 20.4 Mantal. Marken är här något jämnare än i Ripsa. Rådande jordmånen är lera. 1.7 Mantal äro skoglösa, 2 hawa otilräckelig, men de öfriga hjelpelig eller ock ymnig skog. Soknen gränsar intil och innesluter 10 smärre sjöar. Utsädet, utom hafra är 190 tunnor. År 1810 war Folkmängden 637. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Kappsta.

Lida, en Sätesgård uti Åker Sokn i Södermanland, äger öwer 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, dålig skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Lida, en berustad Sätesgård uti Hölö Sokn i Södermanland, består af 1.5 Mantal, äger 26 tunnors utsäde i bästa jordmån, god äng och tilräckelig skog.

Lida, en berustad Sätesgård uti Qwillinge Pastorat i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, hötäkt nära 100 lass, betydlig skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, reveterad, med en trägård.

Lidan, en Å i Wästergötland, har sit ursprung i Wänersborgs Län, flyter genom Mariestads Län i Wänern efter et lopp af 7 mil.

Lidefors, et Stångjärnswärk uti Nysunds Sokn i Wärmeland, består af 4 härdar, lider brist på skog.

Liden, en Sokn i Medelpad, är Annex til Indals Pastorat, håller i widd 6.1 qvadrat mil, samt innefattar 21 Mantal. Marken i denna Sokn är owanligen med bärg och höga klippor betäckt, så at den är i jämnförelse med andra Soknar i Medelpad, den bärgaktigaste. Jämtlands-älwen flyter genom Soknen. Ägorna äro omgifne af djupa dälder, höga backar och lutande krångor. Jordarten är åtskillig, bestående af mjöla och sand, dock mäst af wattenaktig lera. Skogen är behjelpelig, dock ymnigare af gran än tall. Åkerbruket är nog swagt hwartil åkrarnes branta belägenhet på sidorna om älwen är orsaken, jämte en mager jordmån, så at wårflod och regn ofta göra stora utskärningar i åkrarne, då mullen med gödningen ibland bortsköljes. Utsädet är mellan 2 och 300 tunnor bestående mäst af korn. Boskapsskötseln är föga fördelaktig, emedan Ådalen är mycket trång, omgiwen af branta och höga bärg på sidorna, så at ängen hemma wid byarne icke kan utwidgas, äwensom betesmarken består af djupa dälder, stenig och sandig jord samt mossar och kärr. År 1810 var Folkmängden 790. Kyrkan är belägen 2 mil från Moderkyrkan. Betydlig ort är Sildre sågwärk. Uti hemmantalet inbegripes Holm Sokn.

Liden, en Sokn i Ångermanland och södra Fögderiet, är Annex til Resele Pastorat, samt innehåller 13 Mantal. Soknen utgör en Dalsträckning på ömse sidor om Ångerman-älwen. Denna får här en ansenlig tilökning, genom Sax-älwen. Inägorne äro här mindre sluttande än i Resele, emedan de omgiwande bärgen ej äro så höga som i Resele. Jordmånen är mer eller mindre stark lera. Den nu odlade marken synes fordom hawa utgjort älwens botn. Skogen är widsträckt, men nog mycket tillitad genom brädsågning. Utsädet är 170 tunnor, hwaraf en tolftedel är råg. Åkerbruk och boskapsskötsel utgöra de wigtigaste näringsmedlen; därtil kommer brädsågning och timmerhandel, samt laxfiske i älwen. Flera nya odlingar ske på något afstånd från ån. År 1810 war Folkmängden 469. Kyrkan är belägen 1.6 mil från Moderkyrkan.

Lidetorp, en Skattegård uti Nysunds Sokn i Wärmeland, består af 0.3 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä.

Lidhem, en Sätesgård uti Wäckelsång Sokn i Småland, består af 4.7 Mantal, äger 70 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, reveterad, ansenlig trägård; närer 130 stycken boskap, utom dem som underhållas på de många Gården tilhöriga torp.

Lidhult, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, är Annex til Odensjö Pastorat, samt innehåller 23 Mantal. Marken är mästadelen jämn; men til åker, äng och utmark mycket stenbunden. Jordmånen består af sand, grus och mjällblandad mulljord; lera finnes icke. Här äro några obetydliga bokskogar, få ekar, något björk och al til löfbrott, ymnigt af furu och gran. I Soknen finnes et bärg, kalladt Hunsberg, hwilket är et af de högsta i Länet; det är så högt, at det synes, öwer Halland, 4 mil ut i hawet, samt är en landkänning för sjöfarande. På dess klint kan man i klart wäder se 18 kyrkor. Det wisar sig på ena sidan ned til foten likasom en slät och polerad wägg. Utsädet är: råg 12 tunnor, korn 44, blandsäd 46, hafra 88. År 1810 var Folkmängden 593. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Bohult och Torsberg.

Lidingenäs, en Sätesgård i Upland.

Lidingsberg, en Frälsegård på Lidingön i Upland, har upkommit af några Frälsehemmans upodlingar, och är wälbygd.

Lidingö, en Ö i Upland, Stockholms Län och Danderyds Skeppslag, nära til Stockholm, är Annex til Danderyds Pastorat, håller i widd 0.26 qvadrat mil, eller 6200 tunnland, samt består af 9 Mantal. Ön omgiwes af Askrike-fjärden, stora och lilla Wärtan samt Segelleden från Östersjön til Stockholm och förenas med fasta landet på Djurgården genom en Flottbro om 466 famnars längd. Österut från hawet inskjuter en wik 0.5 mil in i landet, som delar ön i 2 delar. Marken är på wästra och norra sidorna, som alt är saltsjöstrand, fullsatt med små bärgkullar, skogbewuxne med tall, gran, björk och något al. Den öfriga delen af ön, som är odlad, består af god och slät mark, med bördig jordmån. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 160 tunnland. År 1810 war Folkmängden 590. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Stockholm, och 0.8 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Bo, Elfwik och Brewik.

Lidköping, en Stad i Wästergötland, Mariestads Län och Kinnefjärdings Härad, belägen under 58 gr. 31 min. Polhöjd, wid en wik af Wänern, där ån Lidan utfaller, 36.2 mil från Stockholm, 13 från Göteborg och 5 från Mariestad. Staden ligger på bägge sidor om ån Lidan, hwaraf den som befinnes på högra sidan hörer til Kinnefjärdings Härad, är äldre och kallas Gamla Staden, och den som ligger på wänstra tidan hörer til Kållands Härad, är yngre, och kallas Nya Staden. Hela Staden håller i längd 330 famnar, i bredd 260 och i widd 56 tunnland. Gamla Staden har irreguliera gator och gränder, hwilka til antalet äro 14, samt innefattar 20 qwarter. Där befinnes Stadskyrkan. Nya Staden är regulier, med raka och breda gator hwilka afskära hwarandra i räta winklar. Deras antal är 14. Där befinnes Stadens Rådhus, samt Torget, hwilket är ganska reguliert, ty det utgör en fullkomlig qvadrat, samt är et af de största i Riket, ty det håller i widd 3.2 tunnland. Bägge delarne af Staden förenas medelst en bro. — År 1810 war Folkmängden 1435, och hushållens antal 288. Inbyggarne nära sig af handel, handtwärk och åkerbruk. Betydligaste handelen sker på Wärmeland med säd; och dessutom handlas med salt, sill och kramwaror, kryddwaror och annat gods. Til Sjöfarten på Wänern nyttjas 8 skutor och 2 stora lastbåtar. Af Manufacturer finnes 1 yllestrump- och 1 tobaksfabrik. Med et Apotek är Staden jämwäl försedd. År 1805 funnos i Staden 11 Handelsmän, 6 Skeppare och 91 Mästare uti 32 särskildta handtwärk. Stadens åkerjord utgör 800 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 97 hästar, 12 oxar, 277 kor, 18 ungnöt och 20 får. Marknad hålles d. 20 Febr., 4 Junii och 10 October, enligt Almanackan; den 10 Februari, 1 Junii och 10 October, enligt Tunelds Geografie. Stadens numer bland Rikets Städer är 51. Staden utgör jämte Soknarne Härened och Hofby et Regalt Pastorat, som innehåller 42.6 Mantal och år 1810 hade en Folkmängd af 2461 personer.

Lidsta, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Fögderiet Rekarne, är Annex til Gilberga Pastorat, håller i widd 0.42 qvadr. mil, samt innefattar 26.2 Mantal. Marken är nästan öweralt ojämn och stenbunden. Jordmånen är lerblandad, bestående på många ställen af dragjord. Några hemman äga ymnigt skog. År 1810 war Folkmängden 737. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Wingsleör, Wargarn och Söder-Eka.

Lidö, en Sätesgård uti Wätö Sokn i Upland, belägen på en tämeligen ansenlig ö i skärgården af samma namn, wid Norrländska segelleden, äger 12 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, hjelpelig skog af gran och löfträn, förswarlig mangårdsbyggning af trä, med en stor trägård.

Lie, en Gård uti Hovi Sokn uti Smålänens Amt i Norge, hwarwid et tegelbruk är anlagt, uti hwars ugn brännas 6000 stycken taksten och en myckenhet mursten på 4 dygn.

Lie, en ansenlig och wälbygd Gård uti Sillejords Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.

Liedal, en wacker och wäl bebodd Dalsträckning uti Voldens Pastorat i Norge. Härwid ligger et ganska högt och brant bärg kalladt Liedals Horn, hwilket är landkänning för sjöfarande.

Lien, en Gård uti Läsöe Sokn uti Gudbrandsdalen i Norge, håller Hästmarknad den 24 Junii.

Lienshyttan, et Järnmanufacturwärk uti Skinskattebergs Sokn i Wästmanland, med 200 skeppund knipp- och spiksmide hörer til Riddarhytte Kopparwärk i samma Sokn.

Lier, et Pastorat och Tingslag uti Budskeruds Amt i Norge, består af 3 Soknar: Frogner, Moderförsamling, samt Tranbye och Sylling, Annexer. Här finnas öweralt goda skogar i synnerhet af furu och gran, som hugges dels til sågtimmer för 8 sågwärk, dels til kol för Dikkemarkiska Järnwärket. År 1801 war Folkmängden 3970. Tingsstället är Gården Reenskoug.

Lievåg, en bugt af Storfjorden uti Hareid Sokn uti Romsdals Amt i Norge. Här höll Håkan Jarl, et stort Sjöslag med Jomsvikingarne år 994, hwaruti han segrade.

Liljedal, en Glasfabrik uti Eds Sokn i Wärmeland.

Liljeholmen, et bekant Wärdshus uti Brännkyrka Sokn i Södermanland, nära Stockholm.

Liljeholmen, en Sätesgård uti Östergötland.

Liljenbergsfors, et Järnmanufacturwärk uti Ryr Sokn i Dalsland, äger 300 skeppund Manufactursmide. På den därtil höriga Gården Wågsäter är öwer 30 tunnors utsäde, samt god skog.

Liljendal, et Järnwärk beläget uti råskilnaden mellan Äppelbo Sokn i Dalarne och Rämmens Sokn i Wärmeland, hörer til den sednare Soknen. Det har 1 stångjärnshammare och 3 knipphamrar samt hjelpelig skog.

Liljestad, en Sätesgård uti Skönberga Sokn i Östergötland, består af 2.3 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, ansenligt höbol, nödtorftigt mulbete, litet skog, något fiske, samt wacker åbyggnad af trä.

Lillaryd, en Sätesgård uti Göteryd Sokn i Småland.

Lille-Elvedalen, en Sokn, är Annex til Tönsäts Pastorat uti Hedemarkens Amt i Norge. Här är en smälthytta til Foldalens Kopparwärk.

Lille-Hammer, en Sokn, är Annex til Fåbergs Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge

Lille-Herret, en Sokn, är Annex til Hitterdals Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge. I Soknen äro goda Gårdar och sköna skogar, och Bönderne äro i allmänhet förmögne.

Lillesund, en ansenlig Lastageplats mellan Arendal och Kristiansand uti Nedenäs Amt i Norge.

Lillfors, et Järnwärk uti Kroppa Sokn i Wärmeland, har 2 härdar, hörer til ägaren af Storfors Järnwärk, inberäknas under dess stångjärnssmide och nyttjar samma stämpel.

Lillherrdal, en Sokn i Härjedalen, är Annex til Swegs Pastorat, samt innehåller 20 Mantal. Soknen utgör til större delen en Dalsträckning omkring Härjeån. Marken är ojämn och bärgaktig, samt uppfylld af sjöar, kärr och mossar. På skog är icke brist. År 1810 war Folkmängden 741. Kyrkan är belägen 3 mil från Moderkyrkan.

Lillhärad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Tuhundra Härad, håller i widd 0.42 qvadr. mil, samt innefattar 11.3 Mantal. Bärg finnas, dock obetydliga, på skogsmarken omkring Nederwi äng något högre; för öfrigt är marken sidländt och wattusjuk, med några mindre backar här och där i gärdena. Rådande jordmånen är den så kallade skogsjord, som synes innehålla moblandad mylla, dock närmast landswägen genom Soknen något lera. Skog finnes tilräckeligt, äwen til afsalu. Utsädet är 180 à 190 tunnor. År 1810 war Folkmängden 512. Kyrkan är belägen under 59 gr. 39 min. Polhöjd; 1.1 mil från Wästerås. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Slagårda.

Lillkyrka, et Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Trögds Härad, består af 2 Soknar: Lillkyrka, Moderkyrka, och Boglösa, Annex, håller i widd 0.46 qvadr. mil, samt innefattar 70 Mantal. Marken i detta Pastorat är i det mästa jämn. Jordmånen består af lera och märgel. År 1810 war Folkmängden 1130. — Lillkyrka Sokn håller i widd 0.16 qvadrat mil, samt består af 17 Mantal. År 1810 war Folkmängden 377. Kyrkan är belägen under 59 gr. 34 min. Polhöjd; 4 mil från Upsala. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Eke och Wärnsta.

Lillkyrka, et Consistorielt Pastorat i Nerike och Glanshammars Härad, består af 2 Soknar: Lillkyrka, Moderförsamling, och Ödeby, Annex, samt innefattar 42.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1296. — Lillkyrka Sokn består af 31.5 Mantal. Marken är uti den delen, som gränsar til sjön Hjelmaren, jämn; men åt norden där den til en del ingår i skogen Käglan upfylld af kärr och mossar, samt skogrik. Rådande jordmånen är lera, som likwäl täflar med så kallad lättjord. Norra delen har ymnighet af skog, äwenså några hemman i östra Delen, men för öfrigt nätt up til husbehof. Utsädet är i medeltal 460 tunnor, hwaraf ungefär en fjärdedel utgör wårsädet, när potäters-planteringen, som här mycket idkas, undantages. År 1810 war Folkmängden 1001. Kyrkan är belägen under 59 gr. 19 min. Polhöjd; 1.5 mil från Örebro. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Ekeberg och Götarswik.

Lillkyrka, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Åkerbo Härad, wid sjön Roxen, består af 12.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 196. Kyrkan är belägen under 58 gr. 29 min. Polhöjd; 1.7 mil från Linköping.

Lillö, en Kronogård uti Skipparslöf Sokn i Skåne, är Majors-Boställe wid Skånska Carabinier-Regimentet, äger 80 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ingen skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af sten, med en stor och wacker trägård.

Lillö, en Sätesgård i Skåne.

Lima, et Consistorielt Pastorat i Dalarne och Fögderiet Wästerdalarne, består af 2 Soknar: Lima, Moderförsamling, och Transtrand, Annex, håller i widd 22.5 qvadrat mil, samt innefattar 23.6 Mantal. Marken har et mycket skrofligt utseende likt hawets böljor; består af fjäld, bärg, djupa dalar, mossar, kärr, träsk, sjöar, åar och bäckar med dragning åt söder på ömse sidor om Wäster-Dalälwen. Rådande bärgarten är kisel, trapp, därnäst. Mandelsten, brynsten, talk, jaspis och kristal äro tilfällige. Den odlade delen, en Dalsträckning omkring älwen, är mer och mindre ojämn. Jordmånen består til det mästa af flosand. Skog finnes i öwerflöd. Utsädet är 5 à 600 tunnor, mästadelen wårsäd, som sällan blir fullmogen. År 1810 war Folkmängden i Pastoratet 2264; däraf i Lima Sokn 1317, och i Transtrand 947. Lima kyrka, bygd af trä, är belägen wid Älwen under 60 gr. 56 min. Polhöjd; 12 mil från Falun. Transtrands kyrka är ock belägen wid Älwen 1.8 mil från Moderkyrkan. 0.7 mil från Lima kyrka är en gränsetull kallad Hammarby.

Limmared, en Sätesgård uti Tranemo Sokn i Wästergötland. Denna Gård hörer til ägaren af en Glasfabrik som också kallas Limmared, belägen uti nästgränsande Sokn Åsarp.^{[Dj 1]}

Limnhamn, et Kalkstensbrott, med et Kalkbruk uti Hyllie Sokn i Skåne, wid hafssjön, har nödiga hus för betjäning, arbetare, och lador upförde af flintsten.

Limsta, en Sätesgård uti Kila Sokn i Wästmanland, äger 20 tunnors utsäde, höbol til 90 sommarlass, skog til husbehof, liten wacker åbyggnad af trä, med en trägård.

Lina, en Sätesgård uti Wästertälge Sokn i Södermanland, äger 30 tunnors utsäde i ganska god och bördig jordmån, däremot swarande äng, ingen skog, förfallen åbyggnad af trä, med en trägård.

Lind, en Sätesgård uti Askersund Sokn i Nerike, är Boställe åt Majoren wid Nerikes Regimente, består af 4 Mantal, äger nära 30 tunnors utsäde, höbol til 150 lass, hjelpelig husbehofs skog.

Lindbacka, en ansenlig Pappersfabrik, uti Ånsta Sokn i Nerike wid Swartån, tilwärkar en myckenhet godt Papper af hwarjehanda slag. — Wärkhuset, försedt med 2 kypar är nybygt och rymligt. Åbyggnaden af trä, är förswarlig. Öwer strömen är anlagd en kostbar ny Dam med en bro. Utsädet wid Gården är 16 tunnor.

Lindberg, en Sokn i Halland och Himble Härad, är Annex til Warbergs Pastorat, samt består af 65 Mantal. Marken är til största delen bördig, bestående af fet swartmylla med lera under. De flästa byars åkerjord är aldeles jämn, och ligger uti et enda gemensamt gärde, utan rågångar, icke en gång byar och soknar imellan; ty de bägge soknarne Lindberg och Torpa hawa en den olyckeligaste ägoblandning uti det gemensama gärdet. Åkerbruket som i dessa Soknar borde wara huwudnäringen, skötes, såsom i hela Halland uselt, hwartil nästan allmänna ägoblandningar och brist på dugliga gärdesgårdar huwudsakeligen bidraga. Den bästa åker ger sällan öwer femte kornet. På skog lider Soknen stor brist. Några byar hawa likwäl litet eke- och aleskog. Utsädet i hela Pastoratet är 1520 tunnor, men uti Lindberg Sokn ensam 1200 tunnor. Lindberg Sokns Kyrka är belägen under 57 gr. 11 min. Polhöjd; 0.7 mil från Warberg, och 6 mil från Halmstad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Lindhof. En Tullqwarnsegendom finnes här kallad Gyngegården, som har stora och goda ägor, prydlig åbyggnad med en wacker trägård.

Linde, en Stad i Wästmanland, Örebro Län och Lindes Bärgslag, belägen under 59 gr. 35 min. Polhöjd, på en ås wid en sjö, 4.2 mil från Örebro och 20.4 mil från Stockholm. Är regulier med raka gator. Han håller i längd 1500 alnar, i bredd 400 och i widd 20 tunnland. Gatorna äro 14 och Gårdstomterne 124. År 1810 steg Folkmängden til 552, hwaraf 239 woro mankön och 313 qvinkön. Hushållens antal war 93. Staden idkar god handel med Bärgslagen, hwarifrån han bekommer tackjärn, samt återlämnar, säd, salt och hwarjehanda andra waror. Här finnas wid pass 10 handelsmän, samt 32 wärkstäder uti 16 särskildta handtwärk. Staden är skyldig at fournera 6 Krono-Båtsmän med sin fördubbling. Stadens åkerjord utgör 120 tunnland. År 1810 underhöllos här 30 hästar, 20 oxar, 60 kor, 20 ungnöt och 120 får. Marknad hålles här den 30 Januarii och 21 Augusti. Stadens numer bland Rikets Städer är 56. Staden utgör med Linde Sokn et Regalt Pastorat, hwars Folkmängd år 1810 steg til 5284.

Linde, en Sokn i samma Landskap, Län och Bärgslag, är förenad med Linde Stad til et Pastorat. Den innehåller 189.7 oförmedlade, til 172.7 förmedlade Mantal. Marken är olika til beskaffenheten, med ganska blandad jordmån; bärgaktig med större och smärre dälder, än af lera, än af sand bestående. Utsädet är 800 tunnor, hälften råg och hälften wårsäd. Skog finnes hjelpeligt til byggnad, stängsel och bränsle, men den är för swag til bibehållande af Bärgsbruket, hwarför ock af Soknens några och tjugu Tackjärnshyttor eller masugnar blott 8 äro i drift, och af dem 2 med första nödsakas blifwa nedlagde. År 1810 war Folkmängden 4732. Soknen begagnar sig af kyrkan som finnes i Staden. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Yxe, Wedewåg och Bår, hwaraf Wedewåg tillika är Järnmanufactur-wärk och Bår stångjärns hammarwärk. Dessutom finnas här 2 Stångjärns-wärk: Dalkarlshyttan och Wassehyttan.

Lindes Bärgslag. Denna innefattar Linde och Ramsbergs Soknar: Den är uråldrig och redan år 1355 haft egna privilegier. Den hämtar sin mästa malm från en stor och widsträckt Järngruwa uti Ramsbergs Sokn kallad Stråssa, hwilken från urminnes tider uti idel Järnmalm är afsänkt. Här äro åtskilliga gruwor; bland hwilka märkes Strip-Gruwe-Fältet, hwars storgruwa är i dagen 100 famnar lång och 20 bred, samt har en watnkonst om 218 famnar. De i denna Sokn warande Järngruwor hålla mästadelen rödbräckt malm.

Linde, en Sokn på Gottland uti södra Fögderiet, är Annex til Fardhems Pastorat, samt innehåller 8.7 Mantal. Marken är något bärgaktig, med genomflytande åar, samt mossar, och därimellan upbrukade slätter, hwarest jordmånen mäst består af lera. Skogarne ligga til större delen inom Löjestads Sokn så kallade Hed, äro ymnige både til byggnad och sågtimmer. Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 249. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Lindefors, et Järnwärk uti Swenarum Sokn i Småland, äger 575 skeppund Stångjärnssmide, samt hjelpelig skog.^{[Dj 2]}

Lindefors, et Järnwärk uti Wissefjärda Sokn i Småland, äger 200 Skeppund stångjärnssmide.

Linderås, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och norra Wedbo Härad, består af 75.5 Mantal. Marken är dels bärgaktig och stenig, dels jämn. Jordmånen består af lerblandad sand och ren mulljord. Skog finnes ymnigt uti en tredjedel af Soknen norrut, men de återstående twåtredjedelarne i söder måste lida brist därå. Utsädet af alla slags sädesarter stiger til 770 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1638. Kyrkan är belägen under 57 gr. 58 min. Polhöjd; 4 mil från Jönköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Göberg, Oberga, Nobynäs, Botarp, Sjötorp, och Elstorn.

Lindesnäs, et Näs, hwilket är den yttersta landtudden af Norge emot söder, är beläget under 57 gr. 50 min Polhöjd. Detta Näs, som är en half mil bredt och sträcker sig 1 mil sydwäst ut i hawet, är et högt och klippigt land, hwarpå ingen skog finnes; ty det salta hawets fuktiga ångor storma här inpå och ödelägga alla sådana mot hawet utstående kanter af Norge; dock ligga 2 bondegårdar häruppå. Inbyggarne och strandsittarne som här bo äro de ypperligaste Lotsar i Norge. Detta Näs hänger tilsamman med fasta landet medelst et smalt ed kalladt Spangereid. Ytterst på udden är til de sjöfarandes efterrättelse upbygd en fyrbåk.

Lindewad, en Frälse-Sätesgård uti Allhelgona Sokn i Östergötland, består af 3.5 Mantal, äger 70 tunnors utsäde, ymnigt höbol, godt mulbete, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, dock blott en wåning hög, med en trägård.

Lindfors, et Järnwärk uti Nyed Sokn i Wärmeland, äger 4 Stångjärns-härdar med 800 skeppund smide, 1 manufactursmide, och 1 tegelbruk, samt har hjelpelig tilgång af skog. Den därmed förbundna Gård har 50 tunnors utsäde uti icke särdeles bördig jordmån, warande mästadelen sandaktig. Åbyggnaden af trä är gammal. Därwid befinnes en trägård. Höstutsädet är wid pass en tiondedel af wårutsädet.

Lindhof, en Kongs-Ladugård uti Lindbergs Sokn i Halland, består af 6 Mantal; äger circa 200 tunnors utsäde i den bästa jordmån, jämte höbol til 3 à 400 lass à 50 lispund lasset. På skog är brist. Ingen trägård finnes. Ladugårdens åbyggnad är förswarlig, men mangårdens usel, af trä. Denna Kongsgård innehawes under perpetuelt arrende af Stjernsparriska och Mohrmanska slägten, emot 100 tunnor säd i årlig afgift til Warbergs Fästning.

Lindholm, en Sätesgård uti Barwa Sokn i Södermanland, i sambruk med Spånga 0.5, Öweräng 0.5, samt Sörby, 3 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 480 lass, hjelpelig skog, prydlig huwudbyggning täckt med koppar, i sednare tider upförd, god trägård, mjölqwarn och sågwärk.

Lindholmen, en Sätesgård uti Orkesta Sokn i Upland, äger öwer 30 tunnors utsäde i bördig jordmån, ymnigt höbol, tilräckelig skog, wacker åbyggnad af trä, rappad; ansenlig trägård, som förskönas beständigt af dess nuwarande ägare. Gården är namnkunnig däraf, at Stamfadren för Gustawianska Konunga-slägten Konung Gustaf I, blef här född år 1490.

Lindholmen, en Sätesgård uti Strö Sokn i Wästergötland, har god åker och äng, ansenlig skog, widsträckt fiskewatn i Wänern.

Lindholmen, en Sätesgård uti Swedala Sokn i Skåne, äger 100 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ansenlig skog, liten mangårdsbyggnad af korswirke.

Lindholmen, en Sätesgård uti Lundby Sokn i Göteborgs Län, äger 20 tunnors utsäde, betydligt höbol.

Lindhult, en Sätesgård uti Staffinge Sokn i Halland, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, Skog på ägorna af hwarjehanda slags löfträn, prydlig mangårdsbyggning af sten, med en ansenlig trägård.

Lindome, en Sokn i Halland och Fjärås Härad, är Annex til Tölö Pastorat, och innehåller 65.5 Mantal. Marken är mästadelen bärgaktig. Rådande jordmånen är sand och mulljord. Hälften af Soknen är i saknad af skog, men den andra hälften bärgar sig dermed hjelpeligen. Utsädet är 720 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1722. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Lindsbro, en berustad Sätesgård uti östra Wåla Sokn i Upland och Wästerås Län, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, och mulbete, ymnig skog, prydlig mangårdsbyggning, stor och wacker trägård, med anläggning til en lustpark i Engelsk stil, med et stort orangeri, godt fiske.

Lindsta, en Sätesgård uti Järlåsa Sokn i Upland, består af 1 Mantal, äger inemot 20 tunnors utsäde, knapt höbol, godt mulbete, hjelpelig skog.

Lindåkra, en Sätesgård i Skåne och Malmö Län, är afhyst under Barsebäck.

Lindås, et Pastorat och Tingslag uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af 5 Soknar: Lindås, Moderförsamling, samt Lygröen, Moking, Sandnäs och Ostreim, Annexer, med et Kapell Fejöe. Tingstället är Gården Kielström. År 1801 war Folkmängden 3775.

Lindärwa, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinnefjärdings Härad, är Annex til Säwareds Pastorat, samt innehåller 6.5 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen är lera. År 1810 war Folkmängden 210. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Hålltorp och Sönepersgården.

Lindö, en Gård uti Wallentuna Sokn i Upland, består af 6 Mantal, däraf 3 äro Frälse och 3 Skattehemman. Utsädet är 60 tunnor. Höbolet ger 450 parlass. Utskog finnes ingen, men i hagar och backar är den hjelpelig. Mangårdsbyggnaden til hälften af sten, til hälften af trä är ansenlig och prydlig. Trägården är ansenlig.

Lindö, en Sätesgård uti Runtuna Sokn i Södermanland, äger 20 tunnors utsäde uti stark lerjord, medelmåttigt höbol, bestående mäst af kärrhö, litet skog til wedbrand, men brist på byggnadswirke, prydlig mangårdsbyggning af sten, jämte en tämeligen stor och wacker trägård. Under Gården lyder en Bondegård, kallad Runtuna, som äger 25 tunnors utsäde.

Lindö, med Walla, en Sätesgård uti Kärrbo Sokn i Wästmanland, består af 2 Mantal, äger nära 30 tunnors utsäde, god och tilräckelig äng, äwenså skog, men swagt mulbete, mangård af trä, gammal, men symmetrisk och wäl underhållen. Huwudbyggningen, som dock ej är stor, har anseende af et stenhus. Trägården är betydlig, försedd med många fruktträn af god sort, samt många prydnader.

Lindö, en Sätesgård uti Johannis Sokn uti Lösings Härad i Östergötland, äger 28 à 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, til 250 lass, mäst hårdwallshö, lider brist på skog. Åbyggnaden af trä är wacker, rappad, samt har utseende af stenhus, jämte en wacker trägård.

Lingonbacka, en Pappersfabrik, uti Järlåsa Sokn i Upland. Där bredewid är anlagt et Garweri och et Sågwärk. Här finnas flera byggnader om 1 à 2 wåningar, dels såsom bostäder för arbetarna, dels såsom wärkstäder och arbetsrum. Lingonbacka är beläget på en Allmänning och har ingen egen skog. Det har obetydlig ägorymd på oländig mark, och utgör i Mantals-beräkning blott en fjärdedel.

Lingsberg, en Sätesgård uti Wallentuna Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbol til 150 parlass, tilräckelig skog för Gårdens behof, stor men gammal åbyggnad af trä, jämte en ansenlig trägård med 220 fruktträn.

Linköping, en Stad i Östergötland och Hanekinds Härad, belägen under 58 grad. 25 min. Polhöjd, wid ån Stång nära til sjön Roxen 21.5 mil från Stockholm och 3.7 mil från Norrköping. Han håller i längd 1800 alnar, i bredd 700 och i widd 96 tunnland. Staden är i allmänhet irregulier, ehuru här finnas några raka och breda gator, hwilka med gränder äro til antalet 15. Staden är Säte för Länets Höfdinge, Stiftets Biskop, et Gymnasium, hwarwid 8 Lectorer äro Lärare, samt en Trivial-Skola. År 1810 steg Folkmängden til 3285, hwaraf 1493 woro mankön och 1792 qwinkön. Hushållens antal war 589. Här äro 3 kyrkor: Domkyrkan, Soknekyrkan och Hospitalskyrkan. Bland byggnader märkas: Domkyrkan, hwilken är en stor och kostbar byggning; näst efter Upsala Domkyrka är hon den ansenligaste i Riket. Hon håller i längd 54 famnar och i bredd 15. Slottet, hwilket är Landshöfdingens Residens, Biskopshuset, bägge ansenliga stenhusbyggnader, samt Gymnasium och Skolan, hwilka äro flyttade til det förra Landshöfdinge-huset. Gymnasium äger et ansenligt Bibliotek om 20000 Volumer, samt et Mynt-Cabinet. Stadens näring beror af de härwarande Lands- och Läro-Staterne, Handel och Handtwärk, samt något jordbruk. Här finnas wid pass 12 Handelsmän. Handelen idkas förnämligast med säd och victualier som upköpas och mästadels sändas til Norrköping, hwarifrån återhämtas salt, sill, kramwaror, kryddor och andra slags waror. Af nyttige Inrättningar och Fabriker finnas 1 Boktryckeri, 1 Apotek, 1 Yllestofts-fabrik, en Strump- och Tröj-fabrik, 1 Flanells-tryckeri och 1 Tobaks-fabrik. Öwer ån Stång är bygd en kostbar stenbro om 3 walf. Här äro circa 124 wärkstäder uti 34 särskildta handtwärk. Åkerjorden utgör 670 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 84 hästar, 78 oxar, 100 kor och 50 får. Staden utgör jämte Soknen Sankt Lars et Regalt Pastorat, hwars Folkmängd år 1810 war 4816. Marknad hålles här den 20 Februarii, 10 Maji, 1 Julii och 11 October, enligt Almanackan. I Tunelds Geografie nämnas den 13 Januarii, Midfasto Torsdagen, 12 Maji, 10 Julii och 6 December såsom marknadsdagar. Stadens numer bland Rikets Städer är 29. Linköping är huwudstaden i et Höfdingdöme, som innefattar Östergötland och beskriwes wid denna artikel.

Linnared, en Sätesgård uti Kinds Härad i Wästergötland.

Linnefors, et Järnvärk uti Wissefjärda Sokn i Småland, äger 200 skeppund stångjärnssmide, 1 masugn, prydlig mangårdsbyggning af trä, jämte en ansenlig trägård. Gården äger 26 tunnors utsäde och hjelpelig skog.

Linnelöcke, en Sätesgård i Småland.

Linneryd, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Konga Härad, består af 2 Soknar: Linneryd, Moderförsamling, och Sandsjö, Annex, samt innehåller 95.2 Mantal. Marken i detta Pastorat är mera jämn än bärgaktig. Jordmånen består mäst af sandblandad swartmylla, skog finnes til nödigt behof. Utsädet är mellan 14 och 1500 tunnor wårsäd. År 1810 war Folkmängden 3380. — Linneryd Sokn innehåller 61.2 Mantal. Utsädet är mellan 8 och 900 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1997. Kyrkan är belägen under 56 gr. 40 min. Polhöjd; 3 mil från Wexiö. Den betydligaste Gården i Soknen heter Skogsnäs.

Linneröd, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, är Annex til Esphults Pastorat, samt innehåller 11.8 Mantal. Marken är backig och stenbunden, blandad af grus och mylla. Utsädet är 144 tunnor. År 1805 war Folkmängden 613. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Lisjö, en Gård uti Munktorp Sokn i Wästmanland, består af 4 Mantal, däraf 2 Säteri, 1 Frälse och 1 Rå och Rör, äger 40 à 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ansenlig skog, stor trägård. Gården hörer under Larsansjö Järnwärk.

Lisma, en Sätesgård uti Huddinge Sokn i Södermanland, äger ansenligt utsäde, ymnigt höbol, widsträckt skog, wacker åbyggnad af trä, med en stor trägård.

Lista, en Gård uti Sankt Ilians Sokn i Wästmanland, äger 30 tunnors utsäde, hjelpelig äng och skog, föga betydlig mangårdsbyggnad af trä, med en trägård i godt stånd.

Lister, et Härad i Bleking, innefattar 1 Stad: Sölwesborg, samt 7 Soknar: Sölwesborg, Gammalstorp, Ysanö, Mellby, Mörrum, Elleholm och Jämshög.

Lister, et Fögderi uti Mandals Amt i Norge, utgör tillika med Mandals Fögderi yttersta kanten af Norge i söder emot Nordsjön, längs efter den så kallade Agdesiden, och hwaraf til detta Fögderi hörer wästra delen. Utanför detta Distrikt ligger hawet med åtskilliga skär och holmar, såsom Landets wärn, jämwäl några bebodda öar. Strandkanten består merendels af bara stenklippor, wid foten finnes en eller annan grön plats samt et och annat stycke odlad jord. Från hawet löpa up i Landet några fjärdar, större och smärre; högre up i landet möter det så kallade Oplandet, som har sina bebodda dalar, hwilka skära sig in mellan bärgen. De flästa Gårdarne hawa god sädesjord förnämligast i Oplandet. Förnämsta sädet är hafra och blandsäd. Skogarne äro endast medelmåttige, dock utföres årligen flera laddningar med bräder, spiror, årar, m. m. Eljes är Almogens förnämsta näring fiskeri, förnämligast ger laxfisket en betydlig fördel, äwen som hummerfångsten är en god näringsgren. På sjöfågel är godt förråd. Listers Fögderi innefattar 4 Tingslag samt 15 Soknar. År 1801 war Folkmängden 18546.

Listerby, et Consistorielt Pastorat i Bleking och Medelsta Härad, består af 2 Soknar: Listerby, Moderförsamling, och Förkärla, Annex, samt innehåller 55.2 Mantal. Pastoratet är beläget wid Östersjön, och har en tämeligen ansenlig skärgård, uti hwilken några öar äro af betydenhet. I denna skärgård är godt fiske af hwarjehanda slags fisk. År 1805 war Folkmängden 2294. Listerby Sokn består af 31.7 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Jordmånen är til största delen lera. På skog är brist. Utsädet är 620 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1251. Kyrkan är belägen under 56 gr. 13 min. Polhöjd; 1.2 mil från Carlskrona. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Göholm.

Lit, et Consistorielt Pastorat i Jämtland och norra Fögderiet, består af 3 Soknar: Lit, Moderförsamling, samt Häggenäs och Kyrkås, Annexer, håller i widd 12.6 qvadr. mil, samt innefattar 71 Mantal. Läget är på ömse sidor om Jämtlands-älwen och ån Hårkan. Uti ådalarne omkring dessa wattudrag är marken någorlunda jämn, men ju fjärmare från dem ju bärgaktigare är densamma. Rådande jordmånen är öweralt sandblandad mylla. Pastoratet har i allmänhet hjelpelig, samt wid en del aflägsnare byar ymnig skog. Utsädet är 700 tunnor. Boskapsskötseln är fördelaktig, i anseende til godt utrymme. År 1810 war Folkmängden 2193. — Lit Sokn innehåller 44.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1193. Kyrkan är belägen under 63 gr. 16 min. Polhöjd; 1.7 mil från Östersund, och 16 mil från Härnösand.

Litsberga, et Skatte-Rusthåll uti Romfartuna Sokn i Wästmanland, äger 20 tunnors utsäde, hjelpelig äng, tilräckelig skog, obetydlig åbyggnad.

Litsleberga, en Sätesgård i Södermanland.

Litslena, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Trögds Härad, håller i widd 0.52. qvadrat mil, samt innefattar 60.5 Mantal. Marken är i det närmaste lika öwer hela Soknen, och är hwad man kallar backig, sluttande emot den jämnare delen, som egenteligen intager dess största widd. Jordmånen består mäst öweralt af lera, med undantag af et eller annat ställe, beläget på högderne, emot den skogbewuxna delen, där lösare jord af sand och klapursten är rådande. Skogsfånget i denna Sokn är ganska ringa; ehuruwäl en del Gårdar och byar äga mer eller mindre tilgång, äro dock de öfrige aldeles i saknad häraf; hwadan ock skog här icke kan kallas hjelpelig. Utsädet är 1050 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1203. Kyrkan är belägen under 59 gr. 40 min. Polhöjd; 3 mil från Upsala. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Djurby, Graneberg och Åby.

Lixarve, en Gård uti Bardlingebo Sokn på Gottland, består af 0.5 Mantal. Det har hört til Roma kloster, en fjärdedels mil härifrån beläget, och fordom kallades Gutinalla Rum, wid hwilket kloster warit et präktigt tempel, och hwars ägor warit och ännu äro ganska widsträckte.

Ljuder, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Konga Härad, är Annex til Långasjö Pastorat, samt innehåller 43 Mantal. Marken är stenbunden. Åkerjorden består til det mästa af swartmylla. Nödtorftig skog finnes til wedbrand och gärdsle, men intet timmer. År 1810 war Folkmängden 1094. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan.

Ljung, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Gullbergs Härad, består af 2 Soknar: Ljung, Moderförsamling, och Flistad, Annex, samt innehåller 58 Mantal. Utsädet är 1060 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1820. — Ljung Sokn innehåller 34.6 Mantal. Marken är til större delen backig och bärgaktig. Lera är rådande jordmånen. På en trakt finnes, ehuru ej öwerflödigt dock tilräckelig, tilgång til skog, hwaremot slättbygden lider brist därå. Utsädet är 650 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1229. Kyrkan är belägen wid Motala ström, under 58 gr. 32 min. Polhöjd; 1.6 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Ljung, Jacobslund och Sjöbacka.

Ljung, en Sätesgård i förenämnde Sokn, i sambruk med Jacobslund, består af 4.5 Mantal, äger 69 tunnlands utsäde. Hwad underliggande torp utså kan för närwarande icke bestämmas, i anseende til förändringar genom Göta Canal, som härigenom kommer at framgå. Höbolet med underliggande ängar är tilräckeligt. Mangårdsbyggnaden af sten är ansenlig och prydlig; jämte en ansenlig trägård och park i Engelsk stil. Til Gården höra 1 tegelbruk, 1 sågwärk, 24 Mantal Frälsehemman och 33 torp belägna så wäl i Ljung som i Wreta Sokn. På dess ägor finnes et marmorbrott, samt alunskifer.^{[Dj 3]}

Ljung, et Stångjärnswärk i samma Sokn, tilhörigt ägaren af förenämnde Gård, har en stångjärnshammare med 2 härdar samt 725 skeppunds smide, 1 spikhammare med där til hörig räckhammare. Åbyggnaden är endast inrättad och hjelpelig för Bruksbetjeningen och Smederne. Den skog, som erfordras til kolning och andra behof tages på de Sätesgården tilhörige skogshemman i Ljung och Wreta Soknar.^{[Dj 4]}

Ljung, en Sokn i Bohusland, och Fräkne Härad, är Annex til Forshälla Pastorat, samt innehåller 19.1 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen består i det mästa af lera, och på några ställen är sand rådande. På skog är ymnig tilgång. Utsädet är 240 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 702. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Anfasteröd, Tjöstelsröd, Simmersröd och Hole-Sörgård.

Ljunga, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, är Annex til Bringetofta Pastorat, samt innehåller 22.6 Mantal. Utsädet är 15 à 20 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 557. Kyrkan är belägen 1.6 mil från Moderkyrkan.

Ljunga, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, består af 2 Soknar: Ljunga, Moderförsamling, och Hamneda, Annex, samt innehåller 65.9 Mantal. Utsädet är 930 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2142. — Ljunga Sokn innehåller 34.5 Mantal. Marken är til största delen jämn, och på flere ställen genomskuren af mossar och smärre sjöar. Jordmånen består af sandmylla, undantagande några få ställen, hwarest swartmylla finnes. Til wedbrand och gärdsle finnes behöflig tilgång af skog bestående af furu och gran, men tilräckeligt byggnadswirke saknas. Utsädet af alla slag är 460 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1027. Kyrkan är belägen under 56 gr. 44 min. Polhöjd; 5 mil från Wexiö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Grimarp.

Ljungan, en Älf i Norrland, är en af de ansenligaste i Riket. Hon har sit ursprung i Härjedalen wid Norrska Fjäldryggen under 62 gr. 54 min. Polhöjd; flyter först genom Härjedalen 5 mil, sedermera genom södra delen af Jämtland 11, och til slut genom södra delen af Medelpad 14 mil, samt faller uti Botniska hawet. Dess hela längd är således 30 mil. Dess största gren heter Gimån, som faller i henne på wänstra sidan. Dess område är 110 qvadrat mil.

Ljungarum, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Tweta Härad, är Annex til Jönköpings Pastorat, samt innehåller 22.1 Mantal. År 1810 war Folkmängden 645. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Jönköping.

Ljungarum, en Sätesgård uti Mellby Sokn i Skåne, äger öwer 20 tunnors utsäde i sandig jordmån, skog til husbehof, obetydlig åbyggnad med en trägård.

Ljungby, et Regalt Pastorat i Småland, Kalmar Län och södra Möre Härad, består af 2 Soknar: Ljungby, Moderförsamling, och Hösmo, Annex, samt innehåller 111.4 Mantal. Utsädet stiger til 2500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3060. — Ljungby Sokn innehåller 90.4 Mantal. Den delen af Soknen som kallas skogsbygd, hwarest numera föga skog finnes, några få hemman undantagne, har i allmänhet swag, stenig och swårbrukad åkerjord, men något förmånligare äng och betesmark. Slättlandet däremot har å de fläste ställen god och bördig jordmån, bestående af lera, swartmylla och sandblandad mylla, men knapp tilgång på höfoder, och hawa en del hemman därstädes skog til husbehof, en del intet. Utsädet kan beräknas til 2000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2609. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Kölby, Krankelösa, Botorp, Tomteby, Sundtorp och Öbbestorp.^{[Dj 5]}

Ljungby, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, är Annex til Angelstads Pastorat, samt innehåller 22.7 Mantal. Soknen är skoglös, men har i stället stora ljunghedar. En liten furuskog finnes dock wid en Gård. Utsädet är 360 tunnland. År 1810 war Folkmängden 548. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Ljungby, et Regalt Pastorat i Halland och Faurås Härad, består af 2 Soknar: Ljungby, Moderförsamling, och Alfshög, Annex, samt innehåller 59.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1220. — Ljungby Sokn består af 45.5 Mantal. Marken är ganska bärgaktig. Rådande jordmånen är sand, dock finnes äwen något lera. På skog är brist. År 1805 war Folkmängden 914. Kyrkan är belägen under 56 gr. 59 min. Polhöjd; 3.4 mil från Halmstad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Hällerup.

Ljungby, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, består af 2 Soknar: Ljungby, Moderförsamling, och Gualöf, Annex, samt innehåller 49.4 Mantal. Utsädet är 1726 tunnor af all slags säd. År 1805 war Folkmängden 1737. — Ljungby Sokn är belägen wid Östersjön, samt har en skärgård af några och 20 holmar och skär. Hon innehåller 37.7 Mantal. Marken består skiftewis dels af sand, dels af lera, uti wästra och östra Ljungby byar, men uti de andre byarne Wanneberga och Tofteberga härskar sandmylla. Ingen skog finnes, utom en liten björklund och några furuplantager. Utsädet är 1094 tunnor af alla slag. År 1805 war Folkmängden 1327. Kyrkan är belägen under 56 gr. 1 min. Polhöjd; 1.4 mil från Kristianstad.

Ljungby, en Sätesgård i förenämnde Sokn, belägen wid kyrkan, består af 3.5 Mantal, men jämte Sätesgården Weiletorp, som brukas därunder, af 4.5 Mantal. Utsädet är mellan 4 och 500 tunnor. Höwäxten, til större delen artificiel, stiger til 500 lass. Mangårdsbyggnaden upförd af tegelsten, 2 wåningar hög, är prydlig. Uthusen äro ock af sten, men ladugården af trä. Trägården är ansenlig, hållande i widd mellan 8 och 10 tunnland. Under Gården höra 43 Frälsehemman, 65 torp, 1 wattuqwarn med 4 par stenar, 1 wäderqwarn och 1 sågwärk. Til Gården är ymnig skog af alla slag, men belägen uti Iwetofta och Näsums Soknar 1 à 2 mil från Gården.

Ljungby, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och norra Åsbo Härad, består af 2 Soknar: Ljungby, Moderförsamling, och Källna, Annex, samt innehåller 36.8 Mantal. Utsädet är 1050 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1102. — Ljungby Sokn innehåller 21 Mantal. Marken är ganska ojämn, stenbunden och bärgaktig, mager och mindre fruktbar. Härskande jordmånen är sandmylla. Större delen af Soknen lider brist på skog, dock finnes wid en del hemman mer och mindre eke, bok och surskog. Utsädet är 550 tunnor. År 1805 war Folkmängden 703. Kyrkan är belägen under 56 grad. 12 min. Polhöjd; 6.4 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården i Soknen heter Bläsinge. Soknen kallas Östra Ljungby, til skilnad från Munkaljungby Sokn som ligger i wäster härifrån.

Ljunghem, en Sokn i Wästergötland, MariestadsLän och Gudhems Härad, är Annex til Walora Pastorat, samt innehåller 9.6 Mantal. Marken är til hälften högländt och til hälften jämn. Härskande jordmånen är god åkerlera. Skog finnes någorlunda tilräckeligt. Utsädet är 35 tunnor råg och 68 tunnor hafra. År 1810 war Folkmängden 229. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Ljungsarp, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Dalstorps Pastorat, samt innehåller 13.7 Mantal. Utsädet är 160 tunnor. År 1805 war Folkmängden 427. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Ljunits, et Härad i Skåne och Malmö Län, innefattar 7 Soknar: Näbbelöf, Sjörup, Katslösa, Balkåkra, Snåresta, Skårby, Willie.

Ljur, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är Annex til Nårunga Pastorat, samt innehåller 9.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 321. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Ljusdal, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Hälsingland och norra Fögderiet, håller i widd 16.2 qvadrat mil, samt innefattar 120.3 Mantal. Soknen utgör til större delen en Dalsträckning omkring sjön Hånnen och dess wattudrag, men den mäst bebodda delen är belägen på ömse sidor om älwen Ljusnan. Jordmånen består där af idel sand, på sina ställen blandad med sandmylla; men genom ofta uprepadt circulationsbruk har den blifwit tämeligen bördig. De byar som äro fjärmare belägne från älwen hawa mera lerblandad jordmån, och på sina ställen idel speck- och gäslera. Swartmylla är ganska sällsam. Marken är i allmänhet mera bärgaktig än slät; i synnerhet är Soknen på östra och norra sidan med höga bärg omiwen. Korn är här huwudsädet, hwaraf tillika med blandsäd och hafra utsås omkring 1000 tunnor. Rågsädet brukas obetydligt. Sedan Storskiftets slut år 1770, och marken bliwit mera dikad, har det märkeligen ökats och går nu til 50 à 60 tunnor. Potät-utsädet går til 500 tunnor. Skog har Soknen tilförene haft til öwerflöd; men dels genom gjorda upodlingar, dels genom Almogens öwerdrifna byggningswurm, dels ock därigenom at skogen är odelad, är den nu så medtagen, at ingen timmerstock finnes på 1.5 à 2 mil nära kyrkan. Ingen Herregård finnes i Soknen, utom 2 Officers-Boställen. År 1810 war Folkmängden 3212. Kyrkan är belägen under 61 grad. 49 min. Polhöjd; 13 mil från Gefle.

Ljushult, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Sexdräga Pastorat, samt innehåller 15.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen består af moblandad swartmylla; ingen lera finnes. Skogen bestående af furu och gran är hjelpelig. Utsädet är 200 tunnor, alt wårsäde. År 1805 war Folkmängden 646. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Ljusnan, en af de största älwer, i Swerige, har sit ursprung uti Härjedalen, wid Norrska fjäldryggen under 62 gr. 42 min. Polhöjd; flyter först genom Härjedalen 17 mil och sedan genom Hälsingland 20 mil, inalles 37 mil, samt faller ut i Botniska hawet. De största åar som falla i henne äro Härjeån och Woxnan, bägge på högra sidan. Dess område är 170 qvadr. mil. Hon har åtskilliga wattufall, hwaribland Laforssen uti Färila Sokn i Hälsingland är det största. Wid utloppet är godt laxfiske. Många laxkar och notwarp finnas här, dels tilhörige Kronan, dels private, sammanräknade äro de 28; likwäl af större eller mindre förmån. Några anses såsom aldeles förlorade.

Ljusnarsberg, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland och Örebro Län, kallas jämwäl Nya Kopparberg, til åtskilnad från Falun, som kallas Gamla Kopparberg, utgör en egen Kopparbärgslag, samt består af 11.4 Mantal. Soknen innefattar en widsträckt, öweralt bärgaktig och mindre upodlad skogstrakt. Den norra delen är i synnerhet oländig och föga fruktbar, men den södra är något mera bärgfri och fruktbärande. Med sjöar är landet upfyldt, hwaraf Ljusnaren är den största. Marken är i allmänhet stenbunden, på flera ställen sandig, men ganska sällan lerblandad. Uti sednare åren och wid Bärgsbrukets tiltagande förfall har denna ortens upodling ansenligen bliwit ökad; men til åkerjordens betydligare utwidgande giwer dock ortens läge föga anledning. Utsädet af råg är omkring 140 tunnor, korn 50, hafra 220, blandsäd 190. På skog är ymnig tilgång. Kopparbärgslagets upmätta skog innehåller 83500 tunnland; hwartil kommer Segerfors Silwerwärks skog 9600 dito, Salbo Hytteskog 9660 dito samt Bresjö recognitions-skog 2000 dito. År 1810 war Folkmängden 3830. Kyrkan är belägen under 59 gr. 52 min. Polhöjd, 6.4 mil från Örebro. — Uti Ljusnarsbergs bärgslag finnas 9 Kopparhyttor, 1 Gårhytta, 1 Rödfärgsbränneri, 3 Masugnar, 2 Blyhyttor, 1 Silwerwärk kalladt Segerfors, samt 1 Järnwärk: Stjernfors. På 23 år, 1773—1795 inclusive har tilwärkningen af gårkoppar warit 3084.5 skeppund. Årligt medium 134.2 skeppund.

Ljusne, en masugn wid Ljusnans utlopp i hawet uti Söderala Sokn i Hälsingland, hörer til Maråkers Järnwärk i samma Sokn.

Ljusnedal, et Kopparwärk och Järnwärk uti Tännäs Sokn i Härjedalen, 3 mil från Riksgränsen efter landswägen räknadt, samt under nästan samma Polhöjd, med Rörås Kopparwärk i Norge, hwilket ligger endast 7 mil härifrån. Kopparwärket har bliwit nedlagt såsom icke lönande kostnaden; men Järnwärket är i full drift. Det består af 1 masugn, ämneshammare med 2 härdar, knipphammare med 2 ässjor, 1 räckhammare, 5 spikhamrar, wärmugn, klippsax, samt 2 klensmeds ässjor. En Kopparhytta finnes här ock. En wiss summa penningar anwändes til nya Gruweförsöks anställande, at winna Kopparmalm. Wärket har sin egen kyrka, samt utgör en Församling, som år 1810 bestod af 239 personer.

Ljusterö, eller Ljustran. Med detta namn beteknas 2 ansenliga öar uti Uplands skärgård, hörande til Stockholms Län. Den ena af dem kallas Norrljustran och den andra Söderljustran. Den förra är mycket större än den sednare, håller i längd 1.5 mil, samt utgör en Kapells-Församling hörande til Riala Pastorat. Marken är mycket bärgig och stenbunden. Rådande jordmånen är molera. Utsädet är 180 tunnor. År 1810 war Folkmängden 720. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården heter Marum. — Söderljustran hörer til Wärmdö Pastorat och har ingen egen kyrka.

Ljustorp, et Consistorielt Pastorat i Medelpad, innefattar 3 Soknar: Ljustorp, Moderförsamling, samt Hässjö och Tynderö, Annexer, håller i widd 6 qv. mil, samt består af 65.2 Mantal. Utsädet är 750 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2728. — Ljustorp Sokn håller i widd 4.36 qv. mil, samt innefattar 30.6 Mantal. Marken är mycket bärgaktig och ojämn. Skog finnes tilräckeligt. Utsädet är 350 tunnor. Näringsfång äro åkerbruk, boskapsskötsel och kolning. År 1810 war Folkmängden 1284, Lagfors Bruksförsamling inbegripen, men utom densamma 936. Af boskap underhållas 160 hästar, 36 oxar, 500 kor, 180 ungnöt, 420 får, 310 getter. Kyrkan är belägen under 62 gr. 16 min. Polhöjd; 3 mil från Härnösand. — Uti Soknen äro belägne Lagfors Järnwärk och Lögdö Masugn, hwilka tilsamman utgöra en Församling.

Lo, (Stora), en Gård uti Långared Sokn i Wästergötland, består af 4 Frälsehemman, sammanlagde til et jordbruk, äger nära 100 tunnors utsäde uti god jordmån, någon björk och alskog, obetydlig mangårdsbyggnad, men stora ladugårdsbyggnader.

Lo, et finbladigt Sågwärk uti Styrnäs Sokn i Ångermanland, består af 4 Ramar, med 27 blad. Det tilwärkar wid pass 1200 tolfter bräder om året.

Lockne, en Sokn i Jämtland i norra Fögderiet, är Annex til Brunflo Pastorat, samt innehåller 34.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 942. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Lockstaholm, en Sätesgård uti Husby-Långhundra Sokn i Upland, består af 3 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ansenlig skog, förfallen mangårdsbyggnad, med en någorlunda god trägård.

Loddby, en berustad Sätesgård uti Qwillinge Sokn i Östergötland, wid Bråwiken, består af 2 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 150 lass, obetydlig skog, reveterad mangårdsbyggning, med en wacker trägård, nybygda ladugårdshus med tröskwärk, godt fiskewatn i Bråwiken. Under Gården lyda 2.6 Mantal Frälsehemman och 5 Torp.

Lodwika, eller Ludwika, en Kapells-Församling i Dalarne och Wästerbärgslagens Fögderi är Annex til Grangärde Pastorat. Marken är bärgaktig. Jordmånen bestående af sand och qwicklera, är ej särdeles fruktbar. Skog finnes hjelpeligt. Åkerbruket skötes i circulation. Utsädet bestående mästadelen af blandsäd och hafra är 800 tunnor. År 1810 var Folkmängden 620. — Uti Församlingen finnas en Herregård, samt et därmed förbundet Järnwärk af samma namn. — Lodwika Herregård äger 30 à 40 tunnors utsäde, godt höbol, wacker mangårdsbyggnad af trä, med en stor och wäl anlagd trägård, ladugård af sten. — Lodwika Järnwärk är beläget wid sjön Wäsmans utlopp, samt det ansenligaste i Dalarne, äger 2400 skeppund stångjärnssmide för 6 härdar och 3 hamrar, 1 spikhammare til husbehof, 1 mjölqvarn med 3 par stenar, 1 sågwärk, tilräckelig skog, dels egen, dels recognitions-skog. Wid Wärket är Kapells-kyrkan belägen. Dess afstånd från Moderkyrkan är 1.6 mil. Detta Wärks watndrägt har på få ställen sin like, ty utom den åwan belägna sjön Wäsman äro inga Damsjöar, och än mindre behöfs några kostsama Dambyggnader. — Widare finnas i församlingen 6 Bärgsmanshyttor: Norrwik, Sörwik, Persbo, Enkullen, Klenshytta och Gonäs, samt 2 Bärgsmans-smedjor: Klenshytta, med 80 skeppunds smide, samt Gonäs, som dock nu är sammanbygd med Marnäs Bärgsmanssmedja i Norrbärke Sokn, med 190 skeppund smide.

Loe, eller Åsen, en Sokn, är Annex til Frostens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Loen, en Sokn, är Annex til Indvigs Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Lofoden, et Distrikt uti Nordlands Amt i Norge, utgör jämte Distriktet Vesterålen et Fögderi och Häradshöfdingdöme. Detta Land är beläget mellan 68 och 69 graders Polhöjd, samt är omringat af hawet på alla sidor och ligger i samma sträckning med Vesterålen 8 à 10 mil från fasta landet Salten och Senjen. Den stora hafswiken som går mellan Lofoden och fasta landet kallas Vesifjord. Lofoden tar sin början wid ön Mosköenäs och sträcker sig til Våge mot nordost, är 9 mil lång och några mil bred, samt består af stora och små öar, hwarimellan flyta några starka och stridiga strömar, som skilja dem från hwarandra. Dessa öar äro särdeles fruktbara på gräs, hwaraf nöt och får bliwa fetare än på andra ställen. På alla öarne äro stora och höga bärg, hwarest många björnar uppehålla sig. Wid Lofoden faller det bästa torskfiske, som någorstädes finnes i hela Nordland. De äro likaledes et godt sädesland, samt bära ypperligt korn, när tjänlig wäderlek infaller. Öarne bestå af wästra delen af den stora ön Hindöe, Vågen, 2 öar, hwaraf den wästra hörer til Lofoden, Flakstad, Mosköenäs, Mosköe, Väröe och Röst. Tilsamman utgöra de 5 Pastorat: Borge, Buknäs, Flakstad, Våge och Väröe, som bestå af 10 Soknar. De waror, som inbyggarne hawa at aflåta äro fiske- skinn- och fettwaror, fjäder, dun, tran; som de med egna fartyg föra til Bergen.

Lofta, et Regalt Pastorat uti Småland, Kalmar Län, Linköpings Stift och Fögderiet Tjust, består af 2 Soknar: Lofta, Moderförsamling, och Loftahammar, Annex, samt innehåller 115 Mantal. Utsädet är mellan 900 och 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3719. — Lofta Sokn som på östra och södra sidan stöter til hawet, utan at wara skärgård, är för öfrigt til det mästa omgiwen af höga bärg, med en lågländ och bördig mark midtuti. Rådande jordmånen är wäl lera, men jämwäl sand- och dragjord på flere ställen. Ganska få hemman hawa skog til husbehof, men de fläste måste hämta och köpa wedbrand, stängsel och byggnings-wirke på 2 à 3 mils afstånd. Utsädet stiger til mellan 6 och 700 tunnor. I allmänhet är ängen någorlunda swarande mot åkern, men betet är nästan öweralt swagt, och wid några hemman föga mer än på sädesgärdet. Mantalen äro 75. År 1810 war Folkmängden 2087. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Nygård, Åkerholm, Åttinge, Winö och Fluwerum. Här är ock et Järnwärk kalladt Öwerrum.

Loftahammar, Annex til Lofta, består til det mästa af skärgård, med många öar, holmar och fiskelägen; och är swårt at säga om rådande jordmånen är lera eller sand. De fläste hemman hawa hjelpelig skog; et och annat til afsalu. Utsädet kan räknas mot 300 tunnor. Mantalen äro 40. År 1810 war Folkmängden 1632. Den betydligaste gården i Soknen heter Bjursund.

Lohärad, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Lyhundra Härad, består af 2 Soknar: Lohärad, Moderförsamling, och Malsta, Annex, håller i widd 0.67 qvadrat mil, samt innefattar 57.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 926. — Lohärad Sokn håller i widd 0.53 qvadr. mil, samt innefattar 37.6 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig på flere ställen. Jordmånen består mästadelen af sandmylla och mojord. Skog finnes dels ymnig dels hjelpelig för flere hemman, bristande för några. Utsädet är 580 tunnor. År 1810 war Folkmängden 657. Kyrkan är belägen under 59 gr. 49 min. Polhöjd; 5.5 mil från Stockholm. Den betydligaste Gården i Soknen heter Kristineholm. Kyrkoherde-Bostället består af 1.5 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, tilräckelig skog, hjelpelig åbyggnad, med en trägård.

Lojsta, en Sokn på Gottland i södra Fögderiet, är Annex til Fardhems Pastorat, samt innehåller 7 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig, med widliggande djupa små kärr. Den jämnare delen utgör en jordmån blandad af lera och ör. Skog finnes både ymnig och god. Utsädet är 110 tunnor. År 1810 war Folkmängden 154. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Loka, en Mineral-källa och Hälsobrunn uti Grythytte Sokn i Wästmanland, belägen på en sidländt ort mellan 2 små sjöar. Dess watn innehåller mästadelen en swawel- och saltpeteraktig ånga. Wid denna Källa finnes en kraftig gyttja, hwarmed kalla bad anställas til wissa sjukdomars lyckliga häwande.

Lokrum, en Sokn på Gottland, uti norra Fögderiet, är Annex til Folö Pastorat, samt innehåller 13.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 316. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Lom, et Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge, består af 3 Soknar: Lom, Moderförsamling, samt Garmöe och Skiager, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3406.

Lomma, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Bara Härad, är Praebende åt Biskopen i Lund, samt innehåller 8.5 Mantal. Marken är af olika beskaffenhet, mer och mindre bördig men mäst öweralt jämn. Jordmånen är dels lera, dels sand, men ingendera af desse äro blandade med hwarandra. Ingen skog finnes, utom en liten almlund, som tilhörer Landshöfdinge-bostället Alnarp. Utsädet är 760 tunnor. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Lund och 1 mil från Malmö. Den betydligaste Gården i Soknen heter Alnarp.

Lommaryd, et Regalt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och norra Wedbo Härad, består af 2 Soknar: Lommaryd, Moderförsamling, och Bälaryd, Annex, samt innehåller 85 Mantal. Utsädet är 1340 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2324. — Lommaryd Sokn innehåller 59.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen är mera sand- och grusartad än mull- och lerblandad. Några få hemman äga skog öwer behowet, men de fläste lida brist derå. Utsädet är 950 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1557. Kyrkan är belägen under 57 gr. 53 min. Polhöjd; 3.4 mil från Jönköping. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Nobynäs, Degla och Skareda. I Soknen hålles Marknad d. 25 Januarii och 12 Sept. enligt Almanackan; den 25 Jan. 29 Julii, 4 September enligt Tunelds Geografie.

Lommeland, en Sokn i Bohusland, Norrwikens Fögderi och Wätte Härad, är Annex til Hogdals Pastorat, samt innehåller 10.7 Mantal. Jordmånen består til någon del af swartmylla, men det mästa är sandjord; största delen af jorden är blandad med mosse. Gårdarnes läge är öweralt bärgaktig och endast mellan små bärgsklyfter kan odlas. Skogsförrådet är i allmänhet hjelpeligt, och några hemman äro så försedde med skog, at de däraf kunna sälja. Utsädet är öwerhuwud 15 tunnor på hwarje Mantal, intet råg eller korn, utan alt hafra, hwaraf hela Soknens utsäde blir 160 tunnor. År 1810 war Folkmängden 335. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Lommen, en Sokn, är Annex til Slidre Pastorat uti Kristians Amt i Norge.

Long, en Sätesgård uti Grums Sokn i Wärmeland, äger 18 tunnors höst- och 150 tunnors wårsäde i leraktig jordmån, höbol til 400 lass à 30 lispund på lasset, hwaraf twåtredjedelar äro hårdwalls- och en tredjedel ängshö, tilräckelig skog i stenbunden och bärgaktig mark, förswarlig åbyggnad af trä, med en trägård om 2 tunnland.

Long, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, är Annex til Lewene Pastorat, samt innehåller 16 Mantal. Marken är jämn och slät utan några bärg eller backar, samt har tilräckeligt aflopp för watn. Jordmånen är ypperlig, bestående af ler och lermylla. På skog är sådan total brist at ingen planta til skog är synlig, icke en gång en enbuske; utan alt hwad som behöfs til timmer, stängsel, wedbrand och wirke måste på långa wägar föras och dyrt inköpas. I Soknen äro mycket klena höbol, men ganska widlyftiga marker, som endast nyttjas til bete för boskapen. Utsädet är mellan 30 och 40 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 382. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Håkantorp, Lång Storegården. Den sednare består af 4 Mantal, samt är boställe för Öwersten wid Wästgöta Dals Regimente.

Lonnarp, en Sätesgård i Wästergötland.

Loppen, et Pastorat uti Finmarkens Amt i Norge, består af 2 Soknar: Loppen, Moderförsamling på ön Loppen, samt Hasvig, Annex på ön Söröe. År 1801 war Folkmängden 623. Wid ön Loppen är en god hamn och bekant fiskeläge.

Loringe, en Sätesgård i Östergötland.

Los, en Kapells-Församling uti Färila Sokn i Hälsingland, wid gränsen til Dalarne, är en Koboltgruwa, och et Koboltwärk. Detta har driwits omkring midten af förra århundradet, men är nu mera aldeles ödelagt. År 1810 war Folkmängden 171. Kyrkan är belägen 3.5 mil från Moderkyrkan.

Loshult, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, är Annex til Ousby Pastorat, samt innehåller 20.2 Mantal. Soknen utgör en Dalsträckning på ömse sidor om en å, som faller i Helge å. Marken är mera bärgaktig än jämn, samt upfyld med många och stora mossar. Rådande jordarten är sten- och grusblandad swartmylla. Skogarne, bestående mästadelen af furu och gran, äro widsträckte och ymnige. Bok finnes jämwäl på åtskilliga ställen. Utsädet är 340 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1149. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan.

Lossa, en Sokn i Upland, Upsala Län och Bro Härad, är Annex til Bro Pastorat, håller i widd 0.66 qvadr. mil, samt innefattar 8.5 Mantal. Soknen är til större delen omgiwen utaf norra Björkfjärden uti Mälaren, samt har åtskilliga öar och holmar. I allmänhet är wäl marken jämn, dock finnas många högder och bärgbackar. Rådande jordarten är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 310 tunnor. Läget wid Mälaren ger anledning til godt fiske. År 1810 war Folkmängden 474. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Toresta, Ådö, Gamla Säbyholm, Nya Säbyholm.

Lottesta, en Sätesgård i Södermanland.

Lotorp, et Järnwärk uti Risinge Sokn i Östergötland, äger 690 skeppund stångjärnssmide.

Lowiseberg, en Sätesgård i Östergötland.

Lowiseholm, et Järnmanufacturwärk uti Töftedals Sokn i Dalsland, består af 1 plåthammare, 2 knippsmedjor, samt 1 större och 1 mindre manufacturhammare.

Lowers, et Alunwärk uti Hagby Sokn i Småland, nära til hawet, 1.7 mil från Kalmar. Det har 5 dubbla pannor för sjudning. På 15 år 1781–1795 har tilwärkningen stigit til 15378 tunnor, årligt medium 1025. Malmen hämtas från Smedby Sokn på Öland, men dess öwerförande förorsakar at tilwärkningen faller här kostsammare än wid andra Alunwärk.

Lowön, en Sokn och Regalt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Swartsjö Fögderi, utgör en Ö i Mälaren, hwilken håller i widd 0.21 qvadr. mil, samt innefattar 20 Mantal. Utom Lowön höra til Pastoratet några smärre kringliggande öar. År 1810 war Folkmängden 693. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Stockholm. På denna Ö är Kungl. Lustslottet Drottningholm beläget.

Louven, eller Storelven, en ansenlig Ström i Norge, har sit ursprung wid Fjäldryggen på gränsen til Bergens Stift, rinner genom Numedalen, Staden Kongsberg, Grefskapen Jarlsberg och Laurvig, samt faller wid Staden Laurvig uti hawet, efter et lopp af 22 mil. I denna älf är godt laxfiske.

Loå, et Järnwärk uti Ramsbergs Sokn i Wästmanland, äger 475 skeppund stångjärnssmide.

Luddingsbo, en Gård uti Wästra Husby Sokn i Östergötland, äger 22 tunnors utsäde i swag jordmån, litet höbol, hjelpelig skog, prydlig och wäl inrättad mangårdsbyggning af trä.

Ludgo, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad, består af 2 Soknar: Ludgo, Moderförsamling, och Spelwik, Annex, håller i widd 0.9 qvadr. mil, samt innefattar 49 Mantal. Utsädet är 350 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1270. — Ludgo Sokn håller i widd 0.78 qvadr. mil, samt innefattar 34.6 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig. Rådande jordarten är sand. På skog är brist, undantagande wid några hemman, där hjelpelig skog finnes. Utsädet är 230 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1014. Kyrkan är belägen under 58 grad. 56 min. Polhöjd; 0.9 mil hån Nyköping. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Trollesund och Malma.

Ludgunäs, en Sätesgård i Södermanland.

Ludwika, et Järnwärk i Dalarne, finnes beskriwit wid Artikeln Lodwika.

Ludwiksberg, en Gård uti Muskö Sokn i Södermanland, äger 26 tunnors utsäde, godt höbol til 400 lass, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af sten, med en wacker trägård. Til Gården höra 1 wattuqwarn med 2 par stenar, 1 wäderqwarn och 1 tegelbruk.

Ludwiksberg, en Gård uti Fulltofta Sokn i Skåne, äger 30 tunnors utsäde, behöfligt höbol, någon ekskog, mangårdsbyggning af korswirke.

Luggude, et Härad i Skåne och Malmö Län, innehåller 1 Stad: Hälsingborg, samt 25 Soknar: Hälsingborg, Råhus, Wälluf, Wälinge, Kattarp, Farhult, Jonstorp, Brunnby, Wäsby, Wiken, Kropp, Mörarp, Allerum, Fleninge, Bårslöf, Fjäresta, Frillesta, Ekeby, Häslunda, Katslösa, Ottarp, Halmstad, Sireköping, Kågeröd, Bjuf, samt delar af Wramb, Ströwelstorp och Broby.

Lugnås, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, är Annex til Björsäters Pastorat, samt innehåller jämte Bresäter Sokn 29.8 Mantal. Marken är jämn utom i den delen af Soknen som ligger på och wid et bärg kalladt Lugnås bärget, därest den är stenbunden. Jordmånen är mästadelen sand och sandmylla. Med skog är Soknen tämeligen wäl försedd, ty inom dess område ligger Kronoparken Kinneskogen. Utsädet på hwarje Mantal är circa 5 tunnor winter- och 15 tunnor wårsäd. År 1810 war Folkmängden 631. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Swaneberg, Sjöberg, Fjäll.

Lugnö, en Gård uti Aspö Sokn i Södermanland, äger 35 tunnors utsäde, ymnigt höbol, knapt hjelpelig skog.

Luleå, en Stad i Norrbotns Län, belägen på et Näs wid Lule-Älwens utlopp i en hafsfjärd, under 65 gr. 34 min. Polhöjd, 29.5 mil från Umeå och 98 mil från Stockholm. Staden ligger på en högländt och stenbunden plats, nog sluttande åt sjösidorna, är regulier med raka gator och gränder, som afskära hwarandra i räta winklar. Han håller i längd 366 famnar, i medelbredd 240 och i widd 34 tunnland. Gator och gränder äro 14. Torget som ligger midt i Staden är regulärt, samt håller i widd 4 tunnland. Bebygda tomter äro 130, utom några endast instängde. Lule-älwen delar sig här wid utloppet i 2 grenar, hwaraf den ena går åt sydost, hwarest nu är grundt watn, och den andra åt nordost med tilräckeligt djup för lastade fartyg. Dessa grenar formera Näset hwarpå Staden är belägen. På norra sidan är fjärden bredare och formerar en djup hamn, så at skeppen kunna lägga til bryggan och de där befintliga sjöbodar, samt där lasta. Inloppet från hafsbandet betäckes af flere skär och holmar. Af byggningar märkas Stadskyrkan, belägen midt på Torget, som är stor och prydlig, Landshöfdingehuset, Rådhuset och Skolhuset. Här är ock et Apotek. — År 1810 war antalet af hushållen 190 och Folkmängden steg til 873, hwaraf 395 woro mankön och 478 qwinkön. Näringsfång äro handel och sjöfart, handtwärk samt jordbruk. Betydligaste handelsrörelsen sker med smör, bräder, tjära, saltad och torr fisk, lax, renshudar, skinn, Lappwantar och skor, som utföras sjöledes, samt med walmar, grof wäf och andra waror, som sändas dels up i landet i Luleå Sokn dels til Lappmarken. Skeppsbyggnad idkas på 2 skeppswarf. År 1805 ägde Staden 15 fartyg samt 17 små jakter eller storbåtar. Samma år funnos här 16 handelsmän samt 30 mästare uti 16 särskildta handtwärk. Fiskerskapet utgjorde 37 hushåll. Trägårdar saknas här, men flere kryddtäppor giwa jordfrukter til nödigt behof. Stadens åkerjord utgör 65 tunnland. Höbärgningen stiger til 400 lass. År 1810 underhöllos i Staden 30 hästar, 200 kor och 60 får. Staden utgör jämte Luleå Sokn et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 7935 inbyggare. Marknad hålles här d. 15 Mars, 15 September och 19 December. Staden är Säte för Landshöfdingen uti Norrbotns Län, hwilket beskriwes wid denna Artikel.

Luleå, en Sokn i Norrbotns Län, håller i widd 34 qv. mil, samt innefattar 141 Mantal. Hon utgör en ansenlig ådal på ömse sidor om Luleälwen. Marken är nederåt hafssidan merendels jämn och slät, men ju längre up från hafskanten, och emot Lappmarken, desto mera bärgaktig. Några höga bärg finnas wäl wid hafsbandet, men desse ökas up i Soknen både til antal och storlek, särdeles emot Lappmarken. Rådande jordmånen är sandmylla, med blandning på somliga ställen af sämre lera, samt någon swartmylla. Af skattbara mineralier finnes silwer och järnmalm, samt et slags wit lera, som är hård och utan bränning kan nyttjas i stället för tegel til murning. Skärgården utanför denna Sokn är en af de ansenligaste i landet. Den innefattar et stort antal större och smärre öar, hwaraf åtskilliga äro wäl bebodde. De största af dessa öar heta Härtsön, 0.8 qv. mil och Sandön, 0.5 qv. mil. Strömmingsfiske idkas i skärgården af någre Sokneboer, jämte Stadens Fiskerskap. Därstädes äro åtskilliga Fiskelägen; wid 2 af desse äro Kapell upbygde, hwarest Gudstjenst hålles för dem som idka fiskeri. Utsädet, som mästadelen består i korn, och per medium giwer i skörd fjärde kornet kan räknas til 2150 tunnor. Skogen upåt landet är ännu tilräckelig, både til timmer och bränsle, men neder på landet börjar därpå at bliwa brist, hwilket härrörer dels af misshushållning med skogen i allmänhet, dels af et öwerdriwit skeppsbyggeri, som förmycket medtagit den bästa och gröfsta skogen. På några ställen i Soknen äro Skeppswarf anlagde, hwareft större och smärre fartyg byggas. Utom et finbladigt sågwärk finnas några grofbladiga sågwärk. Tjära brännes til den mängd at årligen omkring 5000 tunnor kunna afyttras. Boskapsskötseln är i wissa byar förmånlig, men i allmänhet är mulbetet swagt. Jordbruket och ängskötseln äro wäl i tiltagande, men de hawa icke ännu på långt när hunnit så wida, som de borde; emedan Almogen hittils förmycket sysselsatt sig med binäringar. År 1810 war Folkmängden 7062. Kyrkan är belägen en mil från Staden, uti en ort kallad Gammelstaden, som bibehåller minnet af den förriga Luleå Stad, som här warit anlagd. Kyrkoherde-Bostället består af 1.5 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, mästadels korn och endast litet råg, tilräckelig äng, men lider brist på skog til timmer och bränsle. De märkeligaste orter i Soknen äro Selet, och Swartlå, bägge Järnwärk, samt Hedensfors et sågwärk.

Lule-Älf, en Ström uti Norrland, är en af de största i Riket; har sit ursprung wid Norrska fjäldryggen, under 67 gr. 55 min. Polhöjd, samt flyter genom Lappland och Wästerbotns norra del eller Norrbotn uti Botniska hawet, efter et lopp af 36 mil. Dess område är 210 qvadrat mil. Uti Lappland utwidgar älwen sig til en sjö, kallad Lulejaur, på swenska stora Lulewatnet, hwilken är 7 mil lång, 0.8 mil bred, samt håller i widd 3.5 qvadrat mil. Dess största gren kallad Lilla Lule-Älf, faller i henne på högra sidan och är 20 mil lång. Denna har jämwäl sit ursprung wid fjäldryggen och rinner genom åtskilliga stora sjöar, af hwilka Saggatjaur är den största, hållande i widd 2 qvadr. mil.

Lummelund, en Sokn på Gottland, uti norra Fögderiet, är Annex til Martebo Pastorat, samt innehåller 11.2 Mantal. Marken är jämn. Härskande jordarten är sand blandad med ör eller mylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är wete 8 tunnor, råg 85, korn 88, hafra 2 tunnor. År 1810 war Folkmängden 226. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Öwersteqwarn.

Lund, en Sätesgård i Upland.

Lund, (Stora), en Gård uti Wäster-Tollstad Sokn i Östergötland, är Ryttmästare-Boställe wid för detta Östgöta Cavalleri Regimente, består af 2 Mantal, äger 80 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, lider brist på skog. Mangårdsbyggnaden af trä, är förswarlig, med en wacker trägård.

Lund, (Stora), en Sätesgård uti Ledsjö Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, i sambruk med Lilla Lund, 1 Mantal, äger ej mer än 34 tunnors utsäde, hwartil orsaken är at under Gården lyda omkring 14 dagswärkstorp, hwilka innehawa en ganska betydelig del af Gårdens jord. Ängen är hjelpeligt god, och tilräckeligt skog finnes af björk och gran. Åbyggnaden af trä är mindre ansenlig, men omgiwes af en stor trägård.

Lund, en Mineralkälla uti Skälwum Sokn, 1 mil från Skara, är en af de bästa Hälsobrunnar i Wästergötland. Belägenheten är wacker. Wanligen pläga 150 personer årligen besöka Surbrunnen.

Lund, en Stad i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är belägen under 55 gr. 42.5 min. Polhöjd. och 30 grad. 50 min. Longitud, 0.8 mil från Öresund, 1.5 från Malmö och 60 från Stockholm. Staden är til skapnaden owal, håller i längd 780 famnar, i största bredd 530 och i widd 170 tunnland. Gator och gränder äro irregulära och krångliga; de äro 40 til antalet; den längsta af dem är 416 famnar lång. Torgen äro 3 samteligen irregulära. — Staden är Säte för en Biskop, et Uniwersitet hwarwid 21 Professorer äro Lärare och en Cathedral-Skola. Han är i allmänhet tämeligen wälbygd, så wäl med publika som privata hus, samt har 3 kyrkor. Af byggnader märkas Domkyrkan, hwilken är kostbar, samt en af de största i Riket. Hon är upförd af huggen sten, samt försedd med 2 torn med Urwärk uti. Hon är prydd med en präktig Altartafla och Predikstol af alabaster och swart marmor, samt försedd med et stort Orgelwärk; Hospitals-kyrkan; den så kallade Kloster-kyrkan, hwilken är kyrka för en härtil hörande Landsförsamling, Biskopshuset, Academiehuset, som är en grundmurad stor och wacker byggning 3 wåningar hög, hwarest befinnes et ansenligt Bibliotek, en kostbar Naturaliesamling, et Konst-cabinet, et Observatorium, en Anatomiesal, därtil hörer jämwäl Stall- och Beridarehus och et Boktryckeri. Botaniska trägården är wäl anlagd och indelt samt har et wackert orangeri. Et Apotek finnes ock i Staden. År 1810 war Folkmängden 3100, hwaraf 1422 woro mankön och 1678 qvinkön. Borgerskapet har sin mästa näring af den härvarande Lärostaten och studerande ungdomen; för öfrigt af någon handel, handtwärk och något jordbruk. År 1805 war Folkmängden 3224. Samma år wistades i Staden 41 Präster och Lärare, 32 civile Ämbets- och Tjänstemän, 8 Handelsmän, samt 128 Mästare uti 40 särskildta handtwärk. Plantagerne bestå uti tobak, kummin, rapsat, stråkardor och mulbärsträn. Bland plantagerne utmärker sig förnämligast Academiska Plantagen eller den så kallade Paradis Lyckan, hwarest förekomma wackra planteringar af åtskilliga färgegräs, medicinal och andra hushålls-wäxter, samt af mulbärsträn, til ansenlig mängd. Åker- äng- och betesmark äger Staden til ansenlig widd, och af tämelig godhet. Den öpna jorden utgör 933 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 200 hästar, 60 oxar, 460 kor, 25 ungnöt och 80 får. Marknad hålles här d. 10 Junii och 12 September; enligt Almanackan, men d. 9 Junii och 16 September enligt Tunelds Geografie. Stadens numer bland Rikets Städer är 34.

LUNDS STIFT. Detta innefattar de bägge Landskapen Skåne och Bleking, samt håller i widd 119, eller i rundt tal 120 qv. mil. År 1810 war Folkmängden 343530. Det är fördeladt uti 24 Prosterien eller Contract hwilka äro följande: Oxie, Skjuts, Torna, Wemmenhögs, Ljunits och Herrestads, Frosta, Färs, Onsjö, Harjagers, Rönnebergs, Luggude, Albo och Järestads, Ingelstads, Södra Åsbo, Norra Åsbo, Bjära, Wästra Göinge, Östra Göinge, Willands, Gärds, Listers och Bräkne, Medelstads samt Östra Contract.

Lunda, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Semminghundra Härad, är Annex til Skeptuna Pastorat, håller i widd 0.25 qv. mil, samt innefattar 19 Mantal. Marken är omskiftande med skogbewuxna bärg och slätter. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes tilräckeligt til behowet. Utsädet är 350 Geometriska tunnland. År 1810 war Folkmängden 516. Kyrkan är belägen 1.6 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Sigridsholm och Ängeby.

Lunda, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Jönåkers Härad, består af 2 Soknar: Lunda, Moderförsamling, och Kila, Annex, håller i widd 2.4 qv. mil, samt innefattar 70.6 Mantal. Utsädet är 750 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2807. — Lunda Sokn är belägen uti en Dalsträckning omkring en å som har sit ursprung i Östergötland och wid Nyköping faller uti en fjärd af hawet som omgiwes i norr och söder af höga bärgsräckor och skogar. Hon håller i widd 0.85 qv. mil, samt innefattar 43 Mantal. Marken är jämn undantagande wid gränsorne af nyss nämnde wäderstrek, å hwilka dock inga skattlagda hemman, men wäl en mängd torpställen och backstugor äro liggande. Rådande jordmånen är öweralt lera, när man undantager mojorden uti bärgs- och skogstrakterne. Skog hawa åtskilliga hemman til behof, äwen til afsalu; andre hawa den hjelpelig, en del ingen, men erhålla sit behof däraf å närbelägne Härads-Allmänningar. Utsädet är 450 tunnor oberäknade potäter. År 1810 war Folkmängden 1211. Kyrkan är belägen under 58 gr. 45 min. Polhöjd; 1.6 mil från Nyköping.

Lunda, en Sätesgård i Östergötland.

Lundbo, en Sätesgård i Upland.

Lundby, en Sätesgård uti Tillinge Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, hjelpelig skog af något timmer, men mer gärdselfång, förswarlig mangårds huwudbyggning af trä, med förfallna flygelbyggningar, med en trägård, betydlig ladugårdsbyggning af sten.

Lundby, en Sätesgård uti Husby-Rekarne Sokn i Södermanland, äger nära 23 tunnors utsäde, föga ymnigt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Lundby, en Sokn i Wästmanland, Wästerås Län och Tuhundra Härad, är Annex til Dingtuna Pastorat, håller i widd 0.2 qv. mil, samt innefattar 41.5 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 310 tunnor. År 1810 war Folkmängden 519. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Wästerås. Den betydligaste Gården i Soknen heter Johannisberg.

Lundby, en Sätesgård uti Å Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal i sambruk med underlagde Gården Harsby om 0.5 Mantal Frälse och 2.75 Mantal Skatte, äger 60 tunnors utsäde, äng swarande mot åkern, någorlunda skog til husbehof, prydlig och ansenlig åbyggnad, så wäl i mangård som i ladugård, 2 mjölqwarnar, som driwas af wäder. Den nuwarande ägaren har börjat med betydliga planteringar af löfträn til Gårdens förskönande.

Lundby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Laske Härad, är Annex til Larfs Pastorat, samt innehåller 15.5 Mantal. Marken är til en del bärgaktig och til endel jämn, och där är rådande jordmånen lera. På skog är brist. Utsädet är: Wete 2 tunnor, råg 18, korn 42, blandsäd 110, hafra 80, ärter 2 tunnor. År 1810 war Folkmängden 398. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Lundby, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, höbol til 80 stackar, ingen skog, gammal mangårdsbyggning af trä.

Lundby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Walla Härad, är Annex til Warnhems Pastorat, samt innehåller 27 Mantal. Marken är någorlunda jämn. En Kronopark kallad Himmelsberget, en tämeligen ansenlig kulle, är här belägen. Rådande jordmånen är en ganska bördig swartmylla, med något klapur. På skog är brist. Utsädet, när trefjärdedelar af öpna jorden besås, är: Råg 160 tunnor, korn 60, blandsäd 70, hafra 190, ärter 20, tilsamman 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 518. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Lundby, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Göteborgs Län och på Ön Hisingen, består af 2 Soknar: Lundby, Moderförsamling, och Tuwe, Annex, samt innehåller 42 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Föga skog finnes. Utsädet är 360 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1453. Lundby Sokn innehåller 18.2 Mantal. Utsädet är 200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 941. Kyrkan är belägen under 57 gr. 44 min. Polhöjd; 0.3 mil från Göteborg. Den betydligaste Gården heter Lindholmen.

Lundby, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wätle Härad, består af 5 Soknar: Lundby, Moderförsamling, samt Skallsjö, Lerum, Bergum och Ångered, Annexer, samt innehåller 164 Mantal. Desse 5 Soknar, som utgöra förenämnde Wätle Härad, äga den likhet, at de innafatta bärgs- och sandhögder, mellan hwilka finnas dalar och odlade slättmarker, uti hwilka lera och mulljord äro den rådande jordarten. Utom dessa äro här 2 bärgsryggar, nämligen en wid norra landswägen som sträcker sig från Göteborgs Läneskilnad, genom Ångereds, Bergums och Lundby Soknar in uti Ale Härad och kallas Wätle-fjäld, som i Lundby Sokn är bewuxit med gran och furuskog. Den andre wid södra landswägen genom Lerum och Skallsjö Soknar in uti Kulings Härad, har bättre gran- och furuskog, til en mils bredd, och där är rådande jordmånen sand och skogslera. Den stora sjön Mjören stöter i norr til Pastoratet. Årliga utsädet fastän olika det ena eller andra året i anseende til upodlingar, samt mer eller mindre hafresäde kan beräknas til circa 4580 tunnor. År 1805 war Folkmängden 4795. — Lundby Sokn innehåller 39 Mantal. Med tilhjelp af bränntorf har Soknen skog til husbehof. Utsädet är omkring 1140 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1043. Kyrkan är belägen under 57 gr. 51 min Polhöjd; 5.8 mil från Wänersborg. Den betydligaste Gården i Soknen heter Öljared.

Lunde, et Pastorat uti Districtet Dalerne uti Stavangers Amt i Norge, består af 2 Soknar: Lunde, Moderförsamling, och Näs, Annex. År 1801 war Folkmängden 2632.

Lunde, en Sokn, är Annex til Jemnagers Pastorat uti Totens Fögderi uti Kristians Amt i Norge.

Lunde, en Sokn, är Annex til Böe Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.

Lundegård, et Häradshöfdinge-Boställe på Öland.

Lunder, eller Sognedal, en Sokn, är Annex til Nordrehougs Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.

Lundholm, et Järnwärk uti Frustuna Sokn i Södermanland, består af 1 stångjärnshärd, 1 spik- och 1 räckhammare, äger betydlig skog, obetydlig åbyggnad.

Lundholmen, en Sätesgård uti Wrigstad Sokn i Småland, äger öwer 20 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Lundholmen, en Sätesgård uti Woxtorp Sokn i Småland.

Lundsberg, en Herregård uti Lungsund Sokn i Wärmeland, äger 30 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog. Härunder hörer Mattångs Järnwärk.

Lundsholm, en Sätesgård i Wärmeland.

Lundås, en Sätesgård i Upland.

Lungegård, en ansenlig och wälbygd Gård, nära til Staden Bergen i Norge.

Lungsund, en Sokn i Wärmeland och Östersysslet, är Annex til Kroppa Pastorat, samt innehåller 11.3 Mantal. Marken är til en del jämn, samt upfyld af sjöar, kärr och mossar, men större delen är bärgaktig, stenbunden och med skog bewuxen. Den största sjön heter Lungen. Härskande jordmånen är lera. Utsädet är 60 tunnor råg och 500 tunnor hafra. År 1810 war Folkmängden 1431. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Bjurbäck, Kungsskog, Acktjärr, Lundsberg.

Lunke, en Sokn, är Annex til Stördals Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Lunna, en Sätesgård uti Apuna Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol och mulbete, wacker trägård, 10 Mantal underliggande hemman och 10 torp.

Lunnabo, en Sätesgård i Wästergötland.

Lunnaby, et Rusthåll uti Öjaby Sokn i Småland, wackert beläget, äger 20 tunnors utsäde, prydlig åbyggnad.

Lunnagården, en Sätesgård uti Marka Sokn i Wästergötland, belägen på sluttningen af Mösseberg, består af 1 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höbol til 150 stackar, godt mulbete på Mösseberg, förswarlig åbyggnad af trä, jämte en trägård med 160 hwarjehanda slags fruktträn, utom en mängd oxlar, som omgiwa stället.

Lunnaliderne, et Alunwärk, och kalkbränneri uti Wiklewa Sokn i Wästergötland, ligger på Prästebolets ägor, tilwärkar 600 tunnor årligen.

Lunneberg, et Krono-Rusthåll uti Säwared Sokn i Wästergötland, består af 0.75 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, 2 obetydliga mangårdsbyggningar af trä.

Lur, en Sokn i Bohusland och Norrwikens Fögderi, är Annex til Tanums Pastorat, samt innehåller 40.6 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen i dalarne är lera, någorstädes blandad med mylla; men oftast med sand på högderne. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 800 tunnor. År 1805 war Folkmängden 923. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Lurön, en Ö uti Wänern, formerar tillika med några smärre öar och holmar en skärgård, som skiljer Wänern från dess wik Dalbosjön. På denna Ö har fordom legat et Munkekloster, hwarefter lämningar ännu synas.

Lutterhorn, en Landtudd uti Fårö Sokn wid Gottland. Där bredewid är en ganska säker hamn, som bär namn efter udden och kallas Lutterhorns Hamn. Skada at den försämras, häldst sådant genom en föga betydlig kostnad, enligt sjöfarandes intygan, kunde förekommas.

Luttra, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Falköpings Pastorat, samt innehåller 19.7 Mantal. På skog är brist. Utsädet kan antagas til 25 tunnor på Mantalet, således circa 500 tunnor på hela Soknen. År 1810 war Folkmängden 299. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Falköping.

Lyby, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, är Annex til Hörby Pastorat, samt innehåller 21.1 Mantal. Marken är i allmänhet stenbunden och ojämn. Någon skog af ek och bok finnes, dock ej tilräckelig til behowet. Utsädet är 440 tunnor. År 1805 war Folkmängden 745. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Lyby, en Sätesgård uti förenämnde Sokn, består af 0.5 förmedladt Mantal, hörer under Ousbyholms Sätesgård i Hörby Sokn, har en wacker huwudbyggning af korswirke, jämte en stor trägård med många fruktbärande trän, och norr om denna en wacker byggning med en terrasse, hwarifrån man njuter en widsträckt utsigt. Ladugården är grundmurad.

Lycke, en Sokn i Bohusland och Inlands Fögderi, är Annex til Torsby Pastorat, samt innehåller 23.2 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är blå märgel-lera. Skog har funnits, men är uthuggen. Utsädet är: Wete 3 tunnor, råg 6, korn 200, hafra 20, bönor och ärter 150, potäter 40 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1334. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Tofta. Transjuderi och sillsalteri-wärken, som i denna Sokn i förriga tider utgjorde en huwudnäring, samt hade flera kostsama och prydliga byggnader äro nedrifne. Inom denna Sokns område är Staden Marstrand belägen, och utgör med fästningen Carlsten sin särskildta Församling.

Lyckeby, en ansenlig By, Marknadsplats och Tingställe uti Lösen Sokn i Bleking, wid en å, som nära härwid faller ut i hawet, 0.7 mil från Carlskrona. Här finnes 1 segel- och flaggduksfabrik, som driwes med styrka och håller 34 wäfstolar, jämte nödiga wäware och spinnerskor; 1 Kronosmedja med 1 stångjärnshammare, samt 2 spikhamrar. Wid samma smedja är et hus inrättadt til stålfabrik och slipwärk. Här finnas ock 2 byggnader ämnade til stenpappers fabricering, men hawa sedan år 1810 bliwit nyttjade til bryggeri, som numera uphört. Widare finnes här et qwarnwärk med 6 par stenar tilhörigt Kronan. Wattuhjulen hålla 8 alnar i diameter.

Lycksta, et Rusthåll uti Romfartuna Sokn i Wästmanland, består af 1.5 Mantal, däraf 1 Skatte och 0.5 frälse, äger nära 30 tunnors utsäde, god äng, hjelpelig skog, obetydlig åbyggnad, tröskmachin.

Lyckås, en Sätesgård uti Wärsta Sokn i Småland, består af 3.75 Mantal, hwilka jämte 7 därtil underlagde hemman gemensamt under et bruk innehawas, besås årligen med 250 tunnor, äger ganska ymnigt höbol, och skog til husbehof. Mangården består af en stor och prydlig huwudbyggning, med 2 ansenliga flygelbyggningar af trä, samteligen nybygde. Härwid befinnes en ansenlig trägård, med en myckenhet unga tilwäxande fruktträn.

Lyddeköping, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Harjagers Härad, är Annex tll Borreby Pastorat, samt innehåller 14.7 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen består til större delen af sand, jämte en del sandmylla. Här finnes en plantering af skog om 30 tunnlands widd. Utsädet är 840 tunnor. År 1805 war Folkmängden 500. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan. På Lyddeköpinge bys utmark, som dessutom redan har omkring 60 tunnors utsäde, är i sednare tider anlagd en awelsgård kallad Lyddeborg.

Lydinge, en Sätesgård, med Ormeri Frälsegård uti sambruk, belägen uti Stafby Sokn i Upland, äger 60 tunnors utsäde, höbol til circa 400 sommarlass, ymnig skogstilgång, föga ansenlig mangårdsbyggning af trä, med en tämeligen stor trägärd och en lustpark i Engelsk stil.

Lye, en Sokn på Gottland i södra Fögderiet, är Annex til Alskogs Pastorat, samt innehåller 10 Mantal. Marken är jämn, rådande jordmånen är sand. Skog finnes hjelpeligt til eget behof. Utsädet är: råg och korn 200 tunnor, potäter 70 à 80 tunnor. År 1810 war Folkmängden 264. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Lye, et Pastorat uti Districtet Dalerne uti Stavangers Amt i Norge, består af 2 Soknar: Lye, Moderförsamling, och Giäsdal, Annex. År 1801 war Folkmängden 1807.

Lyhundra, et Härad i Upland och Stockholms Län, innefattar 6 Soknar: Husby, Lohärad, Malsta, Estuna, Söderby och Carlskyrka.

Lyksele, et Consistorielt Pastorat i Wästerbotns Län och Lappland, består af 2 Soknar: Lyksele, Moderförsamling, och Sorsele, Annex. Det håller i längd 26 mil, i bredd 9, och i widd 192 qv. mil, och är det största Pastorat i Riket; det är något drygare än Södermanland och Östergötland sammantagne. Landet utgör til större delen 2 stora ådalar omkring Ume- och Windel-älwerne. Uti sydöstra delen som gränsar til Wästerbotn är marken tämeligen jämn, bestående til en stor del af slättmarker, som utgöras af hedar bewuxne med wit mossa och tallskog, mossar, kärr samt widsträckta upodlingsfält, förnämligast uti ådalarne omkring de stora älwerne, med en myckenhet sjöar, samt åtskilliga här och där strödda bärg. Den nordwästra delen som gränsar til Norrska fjäldryggen är bärgaktigare, til större delen upfyld af fjäldberg, med därimellan liggande strömar, sjöar, träsk, hedar och andra oländiga nägder. Här äro wäl höga fjäld men långsluttande; bland dem utmärker sig Bonnåsfjäldet. En mil i söder härifrån finnes en trakt af kalkberg, hwilka innehålla kalksten tät som marmor. Uti södra delen af landet utgör en ansenlig bärgås kallad Stöttingfjäldet gränsen med Åsele Lappmark. Bland de många sjöar här finnas är stora Umewatnet den ansenligaste. År 1810 war Folkmängden 2166, däraf 1716 befunnos uti Lyksele Moderförsamling och 450 uti Sorsele Annex. Befolkningen är således 10.8 människjor på qv. milen. År 1775 steg densamma til 1156. Den har således på 35 år ökat sig med 1010, det är inemot dubbelt. År 1805 war Folkmängden 2023. Samma år funnos här 162 skattlagde Nybyggare, hwilka woro skattlagde til 27 Mantal, och 60 oskattlagde Nybyggare. Utaf Nybyggarnes byar är Örträsk den största bestående af 18 grannar. Förenämnde år 1805 underhöllos i Pastoratet 320 hästar, 250 oxar, 1650 kor, 480 ungnöt samt 3880 får och getter. Boskapsskötsel är huwudnäringen. Årligen kunna härifrån säljas 4 til 500 lispund smör. Lappmarken i detta Pastorat består af 4 byar: Umbyn, Granbyn, Ranbyn och Wapstebyn af hwilka Granbyn är den största liggande uti medlersta delen af Pastoratet. År 1804 war antalet af de Lappska husbönder, som bebodde dessa byar 111. Lycksele kyrka är belägen wid Ume-älf, under 64 gr. 35 min. Polhöjd; 3.5 mil från gränsen til Wästerbotn och 12 mil från Umeå Stad. Wid kyrkan är en Skola, som är den största i Lappmarken samt Tings, Upbörds- och Marknadsställe.

Lyng. Detta namn bära 2 ansenliga och wälbygda Gårdar uti Värdalens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Lyngby, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Bara Härad, består af 2 Soknar: Lyngby, moderförsamling, och Genarp, Annex, samt innehåller 50 Mantal. Utsädet är 330 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1926. — Lyngby Sokn består af 14.5 Mantal. Jordmånen är i allmänhet mindre fruktbärande och består til större delen af grusblandad lera eller sand med föga matjord. Jordytan är mästadelen ojämn, men inga bärg finnas. En liten skogspark finnes inom Soknens gränsor tilhörig Bokesåkra by. Utsädet är 330 tunnor. Kyrkan är belägen under 55 grad. 36 min. Polhöjd; 2 mil från Malmö. Den betydligaste Gården i Soknen heter Asartorp.

Lyngdal, eller Åe, et Pastorat uti Mandals Amt i Norge, består af 3 Soknar: Lyngdal, Moderförsamling, samt Oustad och Qvasen, Annexer. Pastoratet har sit namn af en wälbebodd dalsträckning kallad Lyngdalen, som ligger 7 mil wästerut från Kristiansand och är den wackraste dalen i hela wästra landet. Dalen innehåller 20 Gårdar, som alla äro goda och wäl brukade; och bland de bästa är Gården Qvavig, hwarunder hörer et godt laxfiske i Qvavigsfjorden; dessutom äga inbyggarne betydligt laxfiske uti ån Louven, som löper genom dalen. År 1801 war Folkmängden 3366.

Lyngdal, en Sokn, är Annex til Fledsbergs Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.

Lyngen, et Pastorat uti Finmarkens Amt i Norge, består endast af en Sokn. År 1801 war Folkmängden 1728. Pastoratets inbyggare äro mästadelen Finnar. Därtil höra 2 Fjordar Lyngsfjorden och Kågfjorden. Nägden är på sina ställen wacker, och saknas där icke anledning til åkerbruk och gräsmarkens förbättring. Korn är det enda sädesslag, som dock sparsamt här nyttjas. Potäts-planteringen har mycket utbrett sig. Det betydligaste hemfisket är Storseyfisket om sommaren. Winterfisket söka de, som hawa råd at göra den omkostnad, som därtil erfordras, uti Lofoden. Inbyggarne i Lyngfjorden fiska sällan i Finmarken, hwilket däremot de som bo wid Kågfjorden göra, i synnerhet om sommaren, då de fiska hälleflundror, och för de samma tilbyta sig mjöl af Ryssarne. Kågfjordens inbyggare äro ock mera wälmående, som härrörer af deras större näringsflit. Deras qwinnor äro i allmänhet sysselsatte med spinna, sticka och walmars-wäfning.

Lyngsjö, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, är Annex til Köpinge Pastorat och innehåller 10.5 Mantal. Marken är til det mästa jämn och stenfri. Rådande jordmånen är sand. Soknen har ingen skog utom litet tilwäxande furu, obetydlig torfjord. Utsädet är 350 tunnor, mäst råg och bowete. År 1805 war Folkmängden 367. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Lyngsåsa, en Sätesgård uti Hjortsberga Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger 24 tunnors utsäde af korn och hafra, samt någon råg, förswarligt höbol, hjelpelig skog til behowet, åbyggnad af trä i godt stånd.

Lyngöen, en Sokn, är Annex tll Lindås Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.

Lyrestad, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, innehåller nu, sedan Göta Kanal medtagit 2.6 Mantal, 43.75 dito. Marken består af skogbewuxne bärgsryggar, mellan jämna fält som utgöra åboernes ängs- och åkerjord. Rådande jordmånen både å åker och äng är mildare eller starkare lera; ja de högre ängsbackarne bestå mästadels af lera, utom på någre hemman å Krono-Allmänningen Bröten, där jordmånen är sandblandad med någon swartmylla. De flästa hemmanen i Soknen äga egen skog, ännu tilräckelig til deras behof, både af löf- och barrskog, de öfrige få utsyning därtil å Kronoskogarne Bröten och Fägredmo. Utsädet är wete 7 à 8 tunnor, råg 250, blandsäd 100, hafra 300, ärter 6, potäter 100. I Soknen finnes ingen trägård, orsaken är den öweralt befintliga leran, som utom blandning af andre jordarter ej wil updriwa fruktträn, utom et och annat, som til äwentyrs kan tåla jordmånen af lera. Örten Genista Tinctoria, hwaraf man tilreder färgen Schüttgelb, hwilken annorstädes i Riket är ganska rar, wäxer här i största ymnighet. År 1810 war Folkmängden 1283. Kyrkan är belägen under 58 gr. 50 min. Polhöjd; 1.9 mil från Mariestad. Den betydligaste Gården i Soknen heter Rogstorp. — Göta Kanal tager i denna Sokn sin början utur en wik af Wänern, wid byn Sjötorp; dess längd genom Soknen utgör 0.8 mil. Til Kanalarbetets bedriwande äro här upförde smedjor, stenhuggerier, samt byggningar til bärbärgen för arbetsfolket, jämte en wacker byggning i Sjötorp til härbärge för befälet.

Lysager, en Ort på stranden wid Kristianiafjorden i Norge, 0.7 mil från Kristiania, bebos af fiskare och annat folk. Här är ock et ansenligt och wälbygdt Wärdshus hwartil göres lustresor från Kristiania, 1 spikfabrik och et tegelbruk, som tilwärkar 6400 centner tegel om året.

Lyse, en Sokn i Bohusland och Stångenäs Härad, är Annex til Bro Pastorat, samt innehåller 35 Mantal. Större delen af Soknen utgör en half-ö mellan 2 fjärdar, samt har en tämeligen ansenlig skärgård. Marken är bärgaktig och ojämn. Jordmånen är allmännast lermylla. På skog är brist, och snart äwen på torf. Utsädet är 600 tunnor. Uti skärgården idkas betydligt fiske. År 1805 war Folkmängden 1273. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Lysekil, et Kapell uti förenämnde Sokn, beläget ytterst på et näs af fasta landet, utgör en egen Församling. Dess hemmantal är innefattadt under Lyse Sokns. År 1805 war Folkmängden 446. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Lyse kyrka.

Lysgård, en betydlig och wälbygd Gård uti Fåbergs Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge, med en ansenlig trägård, hwarest äpplen komma till mognad, som eljes icke är wanligt i Gudbrandsdalen.

Lysing, et Härad i Östergötland, innefattar 8 Soknar: Wästertollstad, Swanhals, Kumla, Rök, Heda, Åby, Ödeshög, Trehörna.

Lyster, et Pastorat och Tingslag uti norra Bergenhus Amt i Norge, består af 4 Soknar: Dale, Moderförsamling, samt Fortun, Näs och Goupne, Annexer. Tingsstället är Gården Dösen; År 1801 war Folkmängden 2606.

Lyswik, en Sokn i Wärmeland och Fryksdals Härad, är Annex til Sunds Pastorat, samt innehåller 10 Mantal. Soknen ligger på ömse sidor om sjön Öfra Fryken. År 1810 war Folkmängden 1591. Kyrkan är belägen 2 mil från Moderkyrkan.

Låckarp, eller Låckerup, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, är Annex til Fosie Pastorat, samt innehåller 11 Mantal. Marken är på Östra sidan ojämn, med grusbackar; på de öfriga sidorna jämn med sand och lermylla. Ägorna äro lagde i enskifte. På skog är brist. Wirke och bränsle måste hämtas från långwäga orter. Någon skogsplantering är likwäl börjad. Utsädet är 700 tunnor, af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 180. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.

Låcketorp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Wärings Pastorat, samt innehåller 16.5 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordarten är sandblandad lera. Skog finnes til husbehof. Utsädet är mellan 20 och 30 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 608. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Ulfängen.

Låcknewi, et Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Fögderiet Tjust, består af 2 Soknar: Låcknewi, Moderförsamling, och Blackstad, Annex, samt innehåller 46.7 Mantal. Marken är bärgaktig och stenbunden. Jordmånen består af swart- och sandmylla, med något lera där och hwar. Skog finnes tilräckeligt af alla slag. Utsädet är 540 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2531. — Låcknewi Sokn innehåller 24.7 Mantal. Utsädet är 306 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1595. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Towerum, med et därtil hörigt Järnwärk, Lidhem, Låcknewi och Björkö, Fångebo, Järnwärk, samt Spårbacka Masugn.

Lågfors, et Järnwärk uti Hedmora Sokn i Dalarne, består af 1 hammare med 465 skeppund stångjärnssmide.

Långared, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kullings Härad, är Annex til Lena Pastorat, samt innehåller 41 Mantal. Soknen ligger på ömse sidor om en ansenlig sjö kallad Anten, som är 1.3 mil lång. Jordmånen är här blandad af många slags arter, men ej giwande mer i skörd än 3:dje à 4:de kornet. Utsädet är wete 4 tunnor, råg 30, korn 12, blandsäd 40, hafra 460, ärter 3, potäter 75 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1307. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Lo.

Långaryd, et Regalt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, består af 2 Soknar: Långaryd, Moderförsamling, och Färgaryd, Annex, samt innehåller 103 Mantal. Det utgör til större delen en Dalsträckning om 2.5 mils längd, på ömse sidor om Nissa ån. Utsädet är 850 tunnor i strid säd räknadt. År 1810 war Folkmängden 2726. — Långaryd Sokn innehåller 75 Mantal. Marken är til det mästa jämn, men på de flästa ställen mycket stenbunden. Här äro många hedar, eller så kallade ljungryar och mossar, som med sin kyla jämte Nissa-ån förorsaka frostnätter och göra således både säd och gräs genom sina upstigande dunster en stor skada. Rådande jordmånen är mo- eller så kallad mjuljord, som sällan giwer öwer tredje kornet. På få ställen finnes swartmylla; men ej på lerbädd, utan på lös grusbotn, hwarigenom alla gödnings-ämnen allenast för året äro gagnande. Halwa Soknen, eller den delen som ligger på wänstra sidan om Nissa-ån, har hjelpelig skog äwen til afsalu. En fjärdedel af Soknen höger om Nissa-ån har ock hjelpelig skog, men den trakten som gränsar til Halland lider total brist därå. Utsädet är 600 tunnor, i strid säd räknadt, men det mästa utsädet består dock af wit- eller här så kallad spet-hafra. År 1810 war Folkmängden 1912. Kyrkan är belägen under 57 gr. 3 min. Polhöjd; 8.5 mil från Jönköping. I Soknen finnas 3 Sätesgårdar: Landeryd, Jansberg och Yttersjöholm.

Långaröd, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, är Annex til Sallerups Pastorat, samt innehåller 19.8 Mantal. Marken är ojämn och stenig. Rådande jordarten är swartmylla med röd grusbotn. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 170 tunnor. År 1805 war Folkmängden 705. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Långasjö, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Konga Härad, består af 2 Soknar: Långasjö, Moderförsamling, och Ljuder, Annex, samt innehåller 83.7 Mantal. Marken är merendels öweralt stenbunden, och består åkerjorden til det mästa af swartmylla. Nödtorftig skog finnes til wedbrand och gärdsel, men intet timmer. År 1810 war Folkmängden 1555. Kyrkan är belägen under 56 gr. 34 min. Polhöjd; 4.6 mil från Wexiö. Den betydligaste Gården heter Grimsjö.

Långban, et Järnwärk uti Nyeds Sokn i Wärmeland, äger 200 skeppund stångjärnssmide.

Långbro, en Sätesgård uti Wårdinge Sokn i Södermanland, består af 2 Mantal. Enligt meddelad upgift från Gården är årliga utsädet 22 tunnor, och bärgas 200 lass hö, men af Allmänheten är denna Herregård ansedd äga det ymnigaste höbol i Soknen, äwenså ymnig skog. Mangården består af en huwudbyggning och 2 flygelbyggningar af trä, hwilka äro små och gamla, jämte en trägård.

Långbro, en Sokn i Nerike, och Örebro Härad, är Annex til Örebro Pastorat, samt innehåller 36.3 Mantal. Marken är til det mästa jämn. Rådande jordmånen är lermylla. På skog är föga tilgång. Soknen nyttjar Stadens kyrka til sin Gudstjänst. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Carlslund och Rostad. — Långbro och Ånsta Soknar, anses såsom en Församling hörande til Örebro Pastorat. Mantalen i denna Församling äro tilsamman 47.6; Utsädet är 400 tunnor. År 1810 steg Folkmängden til 902.

Långdunker, en Frälse-Sätesgård uti Helgesta Sokn i Södermanland, består af 3.5 Mantal, äger öwer 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ingen brist på skog. Mangårdens huwudbyggning är af sten, men de öfriga husen af trä. Trägården är i godt skick.

Långelanda, en Sokn i Bohusland på ön Oroust, är Annex til Myckleby Pastorat, samt innehåller 30.6 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 400 tunnor, utom 120 tunnor potäter. År 1805 war Folkmängden 1048. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Långelöt, en Sokn och Consistorielt Pastorat på Öland uti norra Fögderiet, består af 20.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 509.

Långemåla, en Sokn i Småland, Kalmar Län och Handbörds Härad, är Annex til Högsby Pastorat och innefattar 23 Mantal. Marken är någorlunda jämn. Jordmånen består af lera och sand samt swartmylla, utom på några skogshemman, där marken är mera stenbunden och sandig. Utsädet är swagt. År 1810 war Folkmängden 1426. Den betydligaste Gården heter Bötterum, en Gästgiwaregård. Här finnes ock en Masugn benämnd Hornsö.

Långhundra, et Härad i Upland och Stockholms Län, håller i widd 8.53 qv. mil, samt innefattar 7 Soknar: Lagga, Östuna, Husby, Närtuna, Gottröra, Kårsta, Garn.

Långsele, en Sokn i Ångermanland och södra Fögderiet, är Annex til Solefteå Pastorat, samt innehåller 21.5 Mantal. Hon är belägen omkring nedersta delen af högra eller mindre grenen af Ångerman-älwen. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 250 tunnor. Uti älwen är laxfiske. Almogens näring är jämte jordbruket, brädsågning, fiske och kolning. År 1810 war Folkmängden 518. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes et Järnwärk kalladt Forse.

Långserud, en Sokn i Wärmeland och Gilbergs Härad, är Annex til Gilberga Pastorat, samt innehåller 28 Mantal. Marken är ojämn, stenig och bärgaktig, särdeles i skogsbygden, hwarest jordmånen för det mästa består af sand och rödmylla. I de wid stora landswägen belägna hemman är lera och sand mäst rådande. Ehuru skogarne i sednare tider bliwit nog hårdt medtagne har dock Soknen, i det hela betraktad, ännu tilräckeligt däraf qwar för eget behof, och något til afsalu. Utsädet är: råg 80 tunnor, oberäknadt hwad som däraf sås i swedjefall, hwilket ej kan bestämmas, korn 40, hafra 950, potäter 40 tunnor. Wete och ärter sås obetydligt, men lin-plantagen börjar märkeligen ökas. År 1810 war Folkmängden 1675. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan. Utom 10 bättre och sämre Kronohemman uplåtne til Boställen åt Ämbets- och Tjänstemän af diwerse Stater finnes i Soknen en Herregård kallad Kolsäterud, samt et Järnwärk af samma namn.

Långshyttan. Med detta namn beteknas 3 Järnwärk uti Husby Sokn i Dalarne, kallade Öfra- Mellan- och Nedra Långshyttan. Wid det förstnämnde Wärket är stångsjärnssmidet 250 skeppund, wid det andra 180 dito och wid det tredje 180 d:o.

Långströmen, en ansenlig Ström, har sit ursprung i Dalsland, flyter genom sjöarne Stora Led, Foxen, och Lelången, samt faller i Wänerns wik Dalbosjön efter et lopp af 14 mil.

Långtora, et Consistorielt Pastorat i Upland och Upsala Län, består af 2 Soknar: Långtora, Moderförsamling, och Herkeberga, Annex, hwaraf den förra är belägen i Lagunda och den sednare i Trögds Härad, håller i widd 0.44 qvadrat mil, samt innefattar 56.6 Mantal. Utsädet är mellan 1000 och 1100 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1048. — Långtora Sokn håller i widd 0.27 qv. mil, samt innefattar 36.6 Mantal. Marken är jämn utom et bärg Brantås kalladt, som utgör skilnaden mellan Biskopskulla och Långtora Soknar. Rådande jordmånen är mästadelen lera, något swartmylla. Några byar äga hjelpelig skog, en del lider brist därå. Utsädet är mellan 600 och 700 tunnor. År 1810 war Folkmängden 574. Kyrkan är belägen under 59 gr. 43 min. Polhöjd; 3.2 mil från Upsala.

Långwind, et Järnwärk uti Enångers Sokn i Hälsingland wid en hafswik, består af 3 hamrar, samt äger jämte Boda, et annat Järnwärk i samma Sokn, 2000 skeppund stångjärnssmide.

Långås, en Sätesgård uti Hällestads Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal.

Långås, en Sätesgård uti Morup Sokn i Halland, äger mellan 20 och 30 tunnors utsäde, någorlunda ymnigt höbol, hjelpelig skog af al och björk. Åbyggnaden består af 2 hus, et af sten och et af trä, jämte en wacker trägård.

Låstad, en Sätesgård uti Furingstad Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, swagt höbol, knapt mulbete, hjelpelig skog, förfallen mangårdsbyggnad men wacker trägård. Därunder lyda 5 torp.

Låstad, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Odensåkers Pastorat, samt innehåller 11.4 Mantal. Marken är til större delen jämn. Jordmånen består mästadelen af lera och lermylla. År 1810 war Folkmängden 382. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Läby, en Sokn i Upland, Upsala Län och Ulleråkers Härad, är Annex til Wänge Pastorat, håller i widd 0.13 qvadrat mil, samt innefattar 15.1 Mantal. Marken är något bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. År 1810 war Folkmängden 233. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Läckö, en Kongsgård, belägen på en ansenlig Ö i Wänern kallad Kållands Ö hörande til Mariestads Län, innehåller 5 Mantal, samt äger ansenlig åkerjord, som wäl skötes. Åbyggnaden består af et stort och ansenligt stenhus eller slott, om 4 wåningar med 4 torn, samt en kyrka, hwaruti är en kostbar altartafla. För närwarande är en del af slottet inrymd til Artilleri förrådshus, som har en Tygmästare, jämte Tygwaktare på stället, samt en liten garnison. Äwen finnes här en liten galer-division med sina galere-skjul. Jämte slottet är här et boningshus om 2 wåningar. Här finnas 2 trägårdar, af hwilka den wid Gården är mycket stor och har många fruktträn; och den så kallade slottsträgården, som omgiwer slottet å ena sidan, har utom en mängd fruktträn äwen kastanieträn. Til Kongsgården hörer en djurgård, 36 torp, samt 2 öar i Wänern Stora och Lilla Eken kallade, hwilka äro bewuxne med god skog. Uti sjön idkas godt fiske af lax, gädda, abborre, braxen och andra slag. Slottet är beläget på en udde wid sjön, 2 mil från Lidköping. Härifrån njuter man en härlig utsigt öwer Wänern och det kringliggande landet. Godset blef år 1810 af Kronan bortarrenderat på 50 år.

Läderbro, et Regalt Pastorat på Gottland uti norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Läderbro, Moderförsamling, och Helwig, Annex, är Praebende åt Biskopen på Gottland, samt innehåller 39.1 Mantal. Utsädet är 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1145. — Läderbro Sokn innehåller 29.1 Mantal. Marken är ungefär til hälften bärgaktig, och til andra hälften jämn och fruktbar. Rådande jordmånen är lera. Af skog har Soknen mer än hjelpeligt förråd, så at årligen därmed driwes handel wid närbelägne hamnar. Utsädet stiger til 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 793. Kyrkan är belägen under 57 gr. 48 min. Polhöjd; 3.3 mil från Wisby. Den betydligaste Gården i Soknen heter Taxsten. I Soknen finnas 3 Kalkbruk: Wadsta, Hunstäde och Barlåst, hwaraf de bägge förre äro belägna på Soknens wästra strand wid Kapellshamnen, samt äro betydligare än det tredje som ligger på östra stranden wid Slitö hamn.

Lägerholm, en Sätesgård i Wästergötland.

Läggewi, en Sätesgård uti Fliseryd Sokn i Småland. Därwid är anlagd en Krutfabrik.

Lämnån, et Järnwärk uti Källmo Sokn i Östergötland, äger 1 Stångjärnshammare, tilräckelig skog, behöflig åbyggnad för Bruksbetjäning och Arbetarne.

Ländsö, en Sätesgård i Upland.

Länghem, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län, Göteborgs Stift och Kinds Härad, består af 4 Soknar: Länghem, Moderförsamling, Månstad, Dannike och Åsarp, Annexer, samt innefattar 57.6 Mantal. Marken i detta Pastorat är mera jämn än bärgaktig, med kärr, stora mossar och ljungbewuxna kullar. Rådande jordmånen är sand blandad med svartmylla; få hemman hawa lerblandad jord; men de fläste så kallad bärgsyra och örbackar, hwarpå wäxer litet och mindre kärnfull säd, häldst jorden på de fläste bondhemman aldrig trädes, utan gödslad hwart tredje eller fjärde år, besås årligen med wårsäde, hwaraf det mästa är hafra. Utsädet är circa 910 tunnor af alla slag, hwaraf i medelmåttiga år skördas omkring tredje kornet. Potätersplanteringen har på 20 år ökats och lämnar efter ortens beskaffenhet omkring sjette kornet i afkastning. År 1805 war Folkmängden 2176. — Länghem Sokn består af 27.2 Mantal. Med undantag af de skogar, som höra til Sätesgårdarne Torpa och Hofsnäs, är här brist på skog til byggnadswirke, och på många ställen til nödig gärdsel och wedbrand. Här finnes ej annan skog än furu och gran, sällsamt är at se någon betydlig löfskog. Utsädet är omkring 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1051. Kyrkan är belägen under 57 gr. 36 min. Polhöjd; 9.8 mil från Wänersborg. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Torpa och Hofsnäs.

Längjum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Laske Härad, är Annex til Larfs Pastorat, samt innehåller 24.4 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen består af lera. På skog är brist. Utsädet är: wete 2 tunnor, råg 22, korn 54, blandsäd 160, hafra 130, ärter 6 tunnor. År 1810 war Folkmängden 481. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Länna, en berustad Sätesgård uti Almunge Sokn i Upland, består af 4 Mantal, sammanslagen med Marma 3 Mantal, äga gemensamt 35 tunnors utsäde, 200 lass hö, tilräckelig skog til behowet, stor och gammal åbyggnad af trä, med en tämeligen god trägård, husbehofs wattuqvarn med 1 par stenar.

Länna, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Åkers Skeppslag, består af 2 Soknar: Länna, Moderförsamling, och Blidö, Annex, håller i widd 1.5 qv. mil, samt innefattar 107 Mantal. Pastoratet består dels af fast land, dels af en widsträckt skärgård, innefattande en myckenhet öar och holmar, som sträcka sig flera mil ut i hawet. Utsädet är circa 750 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2308. Uti den härwarande skärgården idkas ymnigt fiskeri, i synnerhet af strömming. — Länna Sokn består jämwäl af fast land och öar. Marken är bärgaktig, och där den icke bliwit odlad, rik på mossar och kärr. Rådande jordmånen är på de fläste ställen sand och swartmylla, på en del äwen stark lera. Skogen är i allmänhet hjelpelig, blott et och annat hemman har däraf ymnigt. Utsädet stiger ej öwer 680 tunneland. År 1810 war Folkmängden 1569. Kyrkan är belägen under 59 gr. 41 min. Polhöjd; 4.5 mil från Stockholm. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Penningby.

Länna, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Åkers Härad, är Annex til Åkers Pastorat, håller i widd 0.85 qvadr. mil, samt innefattar 2.52 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1179. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Lännäs, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Nerike och Askers Härad, består af 41.5 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Jordmånen består til det mästa af fin sand, på några ställen blandad med grus, och på ganska få med lera. Widsträckt skog finnes inom Soknen, hwilken likwäl i sednare tider bliwit mycket medtagen. Utsädet är 212 tunnor höstsäd och 162 dito wårsäd, tilsamman 372. Soknen ligger med en sträcka af 1.3 mil wid Hjelmaren, och äger dymedelst lägenhet at idka fördelaktigt fiske. År 1810 war Folkmängden 1447. Kyrkan är belägen under 59 grad. 9 min. Polhöjd; 2.4 mil från Örebro. Den betydligaste Gården i Soknen heter Segersjö.

Lärjeholm, en Sätesgård uti Ångered Sokn i Wästergötland, angenämt belägen wid Göta Älf, består af 5.5 Mantal, äger 40 à 50 tunnors utsäde af strid säd, i god mullblandad lera, som sammanlagt giwer tionde à tolfte kornet, och lämnar den bästa behållning af alla Herregårdar i Wätle Härad, godt höbol, gärdsleskog, til husbehof, wacker åbyggnad bestående af en huwudbyggning med flyglar, jämte en indrägtig trägård. ^{[Dj 6]}

Lärkesholm, en Sätesgård uti Örkeljunga Sokn i Skåne, angenämt belägen wid en sjö, består af 5 Mantal, äger mellan 20 och 30 tunnors utsäde, mellan 400 och 500 lass höbärgning, godt mulbete, ymnig skog af ek, bok och andra löfträn, prydlig åbyggnad af trä, bestående af en huwudbyggning med flyglar, behöflig trägård, 2 mjölqvarnar, 1 grynqwarn, 1 sågwärk, tilräckeligt fiske i några sjöar. Under Gården höra 5.1 Mantal Frälsehemman och torp. Denna Gård är utaf en af dess fordna ägare donerad åt et wisst antal fattige Ståndspersoner, hälften frälse och hälften ofrälse, som där njuta anständigt underhåll.

Läsebo, en Gård uti Hofmantorp Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger 30 à 40 tunnors utsäde i en jordmån af sandblandad swartmylla. Därtil hörer et Järnwärk med 50 skeppund stångjärnssmide, 1 Pappersfabrik, 1 kopparhammare, 1 mjölqwarn och 1 sågwärk.

Lästad, en Sätesgård uti Blädinge Sokn i Småland, består af 1 Mantal med underlagde 3 Frälsehemman, hwilka sammantagne äga 48 tunnlands utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog, passabel Sätesbyggnad af trä, med en tämeligen god trägård, ansenlig ladugårdsbyggnad af trä.

Lästringe, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Rönö Härad, är Annex til Torsåkers Pastorat, håller i widd 0.34 qvadr. mil, samt innefattar 15.2 Mantal. Marken är något jämnare än i Moderförsamlingen, och har i det mästa god åker, hwarest rådande jordmånen är lera. Ängarne, sid- eller hårdwall, lämna för det mästa knapp tillgång på hö, hwilket likwäl ersättes genom dess godhet. Skog äga de fläste Gårdar til behof, men icke til försäljning. År 1810 war Folkmängden 462. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården i Soknen heter Järdesta.

Lästwik, en Sätesgård uti Steneby Sokn i Dalsland, består af 1 Mantal, äger 7 à 8 tunnors utsäde om hösten och 50 om wåren, medelst walläggning godt höbol, widsträckt skog, wacker ehuru något gammal åbyggnad.

Läsöe, et Pastorat och Tingslag uti Gudbrandsdalen i Norge, ligger öwerst up i denna dal wid Dovre fjeld. Det består af 3 Soknar: Läsöe, Moderförsamling, samt Läsöe-Värket och Dovre, Annexer. Dessutom hörer härtil halwa delen af Foldals-Värkets Sokn, ty den andra delen hörer til Tönsät i Österdalen. Sädesaflingen i Pastoratet är ganska dålig, förmedelst kalla somrar och alt för tidig höst. År 1801 war Folkmängden 4085.

Läsöe, et Järnwärk uti förenämnde Pastorat, består af en masugn och en stångjärnssmedja. Här tilwärkas hwarjehanda gutit och smidt järnarbete. Järngruworne ligga på Läsöeskogen ej långt från Wärket.

Löbdal, en Sokn, är Annex til Holme Pastorat uti Mandals Amt i Norge. År 1787 war Folkmängden 729.

Löberöd, en Sätesgård uti Hammarlunda Sokn i Skåne, äger 127 tunnlands åkerjord, ansenligt höbol, tilräckelig skog, ymnige torfmossar, ansenlig och prydlig mangårds-byggnad af sten, 2 wåningar hög, stor trägård med orangeri.

Löderup, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Ingelsta Härad, består af 2 Soknar: Löderup, Moderförsamling, och Hörup, Annex, samt innehåller 51.4 Mantal. Utsädet är 1190 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1586. — Löderup Sokn innefattar 38.7 Mantal. Marken är jämn undantagande ytterst wid hafsstranden, hwarest finnes en ås längs utåt kusten, af höga sandberg. Jordmånen är dels lera, dels sandblandad mylla. På skog är stor brist. Utsädet är 850 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1145. Kyrkan är belägen under 55 gr. 26. min. Polhöjd; 6.5 mil från Kristianstad.

Lödese, (Gamla) en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ale Härad, är Annex til Skepplanda Pastorat, samt innehåller 14.1 Mantal. Jordmånen är mästadelen leraktig. På skog är brist, hwarför ock Soknen til sina behof däraf njuter utsyning på Allmänningen Risweden. Utsädet är 340 tunnor. År 1805 war Folkmängden 422. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan och 640 famnar från Göta Älf. Soknen kallas i Jordeboken Sankt Per, efter kyrkans namn. Nägden omkring kyrkan och wid älwen har fordom warit en ansenlig och wälbefäst Stad kallad så wäl Lödese, som Liodhus eller Lodehus. Han har haft, utom wallar och fästningswärk et starkt Slott och Kongshus, kalladt Lödesehus. Sedan inbyggarne flyttadt härifrån til nya Lödese har staden råkat i ödesmål. Lämningar efter kyrkor, kloster och stenhus äro nu af denna stad et minnesmärke.

Lödese, (Nya), en Ort belägen wid Göta Älf, 0.2 mil från Göteborg, högre up, där hwarest Säweån nedflyter i älwen. Har fordom warit en stad, hwilken redan före Konung Gustaf I:s tid bliwit af gamla Lödeses Borgare anlagd, för den beqwämare och närmare belägenheten wid wästerhawet, samt en wigtig gränseort emot Danmark och Norge, omgiwen med grawar och wallar. Där hawa ock Riksdagar åren 1528 och 1540 bliwit hållne. Detta Nya Lödese kan med skäl anses för samma stad med Göteborg, med förändradt namn flyttadt från dess förra läge til det ställe där Göteborg nu är belägen. Denna så kallade Gamla Staden räknas til Göteborgs länderier, och består af flera wackra byggningar och trägårdar tilhörige åtskillige af Göteborgs inwånare. Bland andra är där anlagd en Botanisk trägård.

Lödingen, et Pastorat uti Nordlands Amt i Norge, beläget på södra delen af den stora ön Hindöen, består af 2 Soknar: Lödingen, Moderförsamling, och Hoel, Annex, jämte et Finne-Kapell kalladt Tysefjord. År 1801 war Folkmängden 2257.

Löfhamra, en Sätesgård uti Skeptuna Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde i bördig jordmån, höbärgning til 100 lass, knapt bete, ringa skog, fiske i sjön Hedewiken, ny, men liten huwudbyggning, utan trägård. Löfsta, en Sätesgård uti Funbo Sokn i Upland, består af 6 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, ganska ymnigt höbol, lider brist på skog. Mangårdsbyggnaden, af trä, är ansenlig och prydlig, men trägård saknas.

Löfsta, (Öster) en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Olands Härad, håller i widd 2.53 qvadrat mil, samt innefattar 76 Mantal. Marken är emot sjökanten låg och flackländig, men i de andra wäderstreken bärgaktig och backig. Rådande jordmånen, relativt til det hela, är sandaktig, ehuru några få byar äga förswarligt god lera. Skogen är i det mästa uthuggen til Bärgsbruken; ehuru til wedbrand och gärdslefång ännu tämeligen tilräckelig. Utsädet är omkring 10 tunnor på Mantalet, gör 760 tunnor af all slags säd; däraf skördas, såsom medium sjätte kornet, 4560 tunnor. Kronotionden utgör 98 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3073. Kyrkan är belägen under 60 grad. 27 min. Polhöjd; 6.3 mil från Upsala. Det betydligaste Godset i Soknen är Löfsta Järnwärk. Andre ansenlige Gårdar heta Åkerby, Skärsäter, Hillboda och Zachrisberg.

Löfsta, et Järnwärk uti förenämnde Sokn, är et af de största och ypperligaste i Riket. Det består af 3 hamrar med 6 härdar, wid hwilka mellan 5 och 6000 skeppund stångjärn årligen tilwärkas. Det har sit watn från några i söder liggande sjöar, genom en å, som et kort afstånd från Wärket formerar 4 fall, däraf det driwes. Orten är reguliert anlagd med raka gator planterade med trän, samt liknar en liten Stad. Mangårdsbyggnaden består af en huwudbyggning om 2 wåningar, samt widlyftiga flygelbyggningar samteligen af sten samt prydlige. Däruti befinnes en wacker kyrka med et kostbart Orgelwärk, et ansenligt Bibliotek, samt en artig Rustkammare, Archiv; m. m. Dessutom finnas åtskilliga andra byggnader innehållande rum för betjäning och arbetare, stall, rid- och wagnshus, qvarnar, hamrar, magasiner, wärkstäder, m. m. 2 trägårdar finnes den ena köksträgård, med orangeri och drifhus, den andra föreställer en lustpark i Engelsk stil. Folkmängden är mellan 4 och 500. Detta Järnwärk tillika med flere andra Järnwärk och Gods är et Fidei Commiss tilhörigt Friherrliga Slägten De Geer.

Löfsta, en Sätesgård uti Frösunda Sokn i Upland, består af 1.75 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, litet höbol, ringa skog, fiskewatn, prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård.

Löfsta, en Sätesgård uti Tibble Sokn uti Upland, äger 25 tunnors utsäde, godt höbol om 160 sommarlass, ymnig skog, mangårdsbyggnad af trä, gammal men wälbehållen, med en wacker trägård.

Löfsta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Wästerås Län och Simtuna Härad, håller i widd 1.54 qvadrat mil, samt innefattar 65 Mantal. Marken är på bägge sidor om den från Molnebo Gård ned åt Altuna Sokn löpande ån til större delen jämn och fruktbärande; men den öfriga delen som är skogsbygd, består af sandhedar, bärg, dalar och mossar. Jordmånen består huwudsakeligen af bättre och sämre lera, i mer eller mindre mån blandad med fin sand, och på några ställen endast af sand. Soknen har tilräckeligt af skog, så wäl för eget behof, som äwen något til afsalu. Genom Soknen sträcker sig en Ås, på hwilken kyrkan äwen är bygd, söderut til Mälaren wid Enköping, och lärer jämwäl hawa sammanhang med den så kallade Badelunds-åsen bredewid Wästerås; den fortsättes härifrån genom Nora til Dalälwen. Utsädet är 900 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1843. Kyrkan är belägen under 59 gr. 55 min. Polhöjd; 4.2 mil från Wästerås. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Norr-Starrfors och Molnebo. På ägorna utaf hemmanet Bärgen är en skans, Bärgskansen kallad, belägen, en lämning efter forntiden, på et högt, nästan otilgängeligt bärg, omgiwet af kärr och moras, och där, efter sägen, i Wikingarnas tid segelled warit, ty Mälaren skal då sträckt sig dit; och som winner trowärdighet däraf, at en sådan lägda eller sua befinnes hela wägen i en sträckning ända til Mälaren, och at wid Ekholm i Wittinge Sokn finnes även en sådan Bärg. Denna skans är på spitsen af Bärget omgiwen med en bred ringmur, som synbarligen af människohänder tilkommit; i bärget skal äwen finnas hål efter ringar, som tjänt til fäste för fartygen.

Löfsta, en Sätesgård uti Kimsta Sokn i Östergötland, har med de ägor som för närwarande därunder brukas, 30 à 40 tunnors utsäde, höbol mellan 4 och 500 lass, godt mulbete, otilräckelig skogstilgång, fiske til husbehof, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af sten, med flyglar, wacker, ej obetydlig trägård, god humlegård, 2 mjölqwarnar, hwardera med 4 par stenar. Under Gården lyda månge Frälse- och Skattehemman samt 27 torp.

Löfstaholm, en sätesgård uti Sankt Olofs Sokn i Upland, består af 7.75 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, äng til 300 lass hö, hjelpelig åbyggnad af trä, ansenlig trägård, 19 rå och rörs torp, wattuqwarn och fiske.

Löfsund, en Herregård uti Runtuna Sokn i Södermanland, äger 14 tunnors utsäde, jordmånen blandad med någon lättjord samt lindrig och stark lera, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog til husbehof, men ej til byggnadswirke, prydlig mangårdsbyggning af sten, med en tämeligen wacker trägård.

Löfsätra, en Gård uti Wallentuna Sokn i Upland, består af 1 Mantal Säteri och 1 Mantal Rusthåll, äger 30 tunnors utsäde, 200 parlass hö, ymnig skog, förswarlig mangårdsbyggning af trä, tämeligen ansenlig trägård.

Löfånger, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästerbotn, belägen wid hawet, håller i widd 5 qvadr. mil samt innefattar 60.8 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn, med flera här och där kringspridda bärgskullar, samt af dålig och föga fruktbar beskaffenhet; dock i åtskilliga trakter närmast kyrkan mera odlingsbar, men som fordrar idogt arbete och gödsel. Rådande jordmånen är sand, eller så kallad sandmylla. Soknen har i allmänhet hjelpeligt af skog, undantagne några byar omkring kyrkan, som lida brist därå. Årliga utsädet är circa 400 tunnor korn, mellan 10 och 15 tunnor råg, 3 tunnor hafra och 6 tunnor blandsäd. År 1810 war Folkmängden 2135. År 1805 war densamma 2233, har således genom Ryska kriget minskat sig 98. Näringsmedel äro i synnerhet åkerbruk och boskapsskötsel jämte något fiske. Genom fördelaktig boskapsskötsel, hwartil ymnigt mulbete och fett sjöfoder bidraga, aflåtas til Stadsboerne några hundrade lispund smör. År 1805 underhöllos i Soknen 330 hästar, 370 oxar, 1470 kor, 400 ungnöt och 1260 får. Hafswikar stänga Soknens östra kant och idkas där strömmingsfiske af de närmast belägna byalag. Kyrkan är belägen under 64 gr. 25 min. Polhöjd; 8 mil från Umeå. Märkwärdige orter i Soknen äro Bjurön, hwarest befinnes en god hamn för norrut gående fartyg och Kallwiken, för söderut gående. Et finbladigt sågwärk är nyligen anlagt med hjelpelig skog.

Löfås, en Sätesgård i Dalsland.

Löfåsen, en Herregård uti Skedewi Sokn i Dalarne, hwarest är et silwerwärk med därtil hörige inrättningar. Gården har af nuwarande ägaren, sedan början af innewarande seculo, både til wånings- och uthus, bliwit hel och hållen ombygd. Mangårdsbyggningen, stor och prydlig, är den ansenligaste af trä, som finnes i Länet. Trägården, med mycken kostnad anlagd där frammanför i en stenbunden mark är ock en ibland de större i orten, med et betydligt antal fruktträn, samt förbunden med en angenäm park i Engelsk stil. Åkrar och lindor hawa genom årliga betydande Odlingar bliwit förökade til nära dubbelt emot förr och förökas ännu årligen; men utsädet af råg, korn och hafra kan, i anseende til det wid denna Gård, äwensom öweralt i Skedwi Sokn antagna circulationsbruk icke närmare bestämmas, än at det varierar mellan 20 à 30 tunnor, emedan jordens uptagande til åker förnämligast beror på tilgången af de gödningsämnen man därtil under året kunna medhinna at samla och bereda. Höbolet är efter egendomens widd och storlek ymnigt. Skogstilgången för behowet tilräckelig. — Löfås malmfält hyser silwer, koppar och bly. På 15 år mot slutet af förra seculo 1781–1795 tilwärkades 1120.27 marker silwer och 500.27 skeppund bly. Årligt medium 74.67 marker silwer och 33.35 skeppund bly. Kopparmalmen utgick eller förtrycktes år 1778. På de föregående 5 åren 1773–1777 var tilwärkningen däraf tilsamman 57 skeppund.

Löken, en Sokn, är Moderförsamling uti Hölands Pastorat uti Rommerige i Norge.

Lökene, en Sätesgård i Wärmeland.

Lönarp, en Sätesgård uti Böne Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, godt ehuru just icke ymnigt höbol, behöflig skog, tilräckelig och beqväm åbyggnad af trä.

Lönberga, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Småland, Kalmar Län, Linköpings Stift och Aspebolands Härad, består af 24.4 Mantal. Marken är dels jämn, dels bärgaktig. Rådande jordmånen är swartmylla. Några hemman hawa ymnigt af skog, andra lida brist därå. Utsädet är 330 tunnor. År 1810 war Folkmängden 860. Den betydligaste gården i Soknen heter Saxemåla.

Lönsås, en Sokn i Östergötland och Bobergs Härad, är Annex til Fornåsa Pastorat, samt innehåller 20.4 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen består af sand, blandad med swartmylla. Ängen giwer ringa afkastning på de fläste ställen. På skog är nog brist. Utsädet är: wete 5 tunnor, råg 90, korn 80, blandsäd 115, ärter 20, potäter 30, tilsamman 340. År 1810 war Folkmängden 509. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Fornåsa.

Löparöd, en Sätesgård uti Hammarlunda Sokn i Skåne, består af 4.5 Mantal, har et ganska behagligt läge, äger ansenligt utsäde och höbol, betydlig skog af ek, bok och andra löfträn, samt stora torfmossar. Mangården, som är omgiwen med en bred graf, består af en grundmurad byggning 2 wåningar hög, midt på hwilken befinnes et torn. Trägården är stor och wäl anlagd. Ladugården består af 3 stora murade byggningar. Här äro ock 2 stora humlegårdar. Til Gården höra 28 frälsehemman, 10 torp, godt fiske, 1 mjölqwarn, 1 sågwärk och 1 kalkugn.

Lösen, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Bleking och Östra Härad, innehåller 29.5 Mantal. Marken är dels bärgaktig dels jämn. Rådande jordmånen är swartmylla och lera samt på sina ställen sandblandad jord. Skog finnes tilräckeligt af bok, björk, al och behöfligt af furu och gran, både til eget behof och til afsalu, jämwäl finnes här ekeskog. Utsädet är mellan 4 och 500 tunnor, det mästa uti en bärande jordmån. År 1805 war Folkmängden 1240. Kyrkan är belägen under 56 gr. 13 min. Polhöjd, 0.8 mil från Carlskrona. Uti Soknen är belägen Lyckeby Fabriksort, hwilken utgör en egen Församling. De betydligaste Gårdar i Soknen äro för öfrigt Werikö och Sanda, belägna på öar.

Lösing, et Härad i Östergötland, innefattar 1 Stad: Norrköping, samt 6 Soknar: Johannes, Styrestad, Tingstad, Furingstad, Dagsberg, Krokek.

Löt, en Sokn i Upland, Upsala Län och Trögds Härad, är Annex til Hacksta Pastorat, håller i widd 0.18 qv. mil samt innefattar 18 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. I allmänhet är brist på skog. Utsädet är 370 tunnor, utom potäter. År 1810 war Folkmängden 560. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Fånö och Bäddarö.

Löt, en Sätesgård i Upland.

Löt, en Sokn i Östergötland och Memmings Härad, har tilförene warit annex til Borgs Pastorat. Men Borgs kyrka har bliwit raserad, och bägge Soknarne sammanslagne til en Sokn, med gemensam kyrka som är Löts. Hela Soknen eller Pastoratet innehåller 50 Mantal. Uti Jordeboken står Löt ännu qwar med 33 och Borg med 17 Mantal. Pastoratet finnes beskriwet wid artikeln Borg och Löt. Här kan tilläggas at sjön Glan och Motala ström utgöra dess norra gräns.

Löt, et Consistorielt Pastorat på Öland uti norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Löt, Moderförsamling, och Alböke, Annex, samt innehåller 41 Mantal. Marken i detta Pastorat är jämn, af god och fruktbar beskaffenhet. Rådande jordmånen är en blandning af swartmylla och sand, undantagande byarne Arbelunda och Walsnäs wid östra sjön belägna, hwilkas jord består af fin wit sand. I Pastoratet finnes ingen skog, icke en gång et enda wildt träd mer än uti byn Korntorp uti Alböke Sokn, som ännu har en liten skogspark i behåll, bestående af ek och hassel. På byn Äleklintas ägor finnes et bärg, bestående af kalksten och alunskifer, där kalkbränning sker utan wed, endast med skifern. Emedan bruket i detta Pastorat är at nyttja 2 kornsäden efter hwarandra, så är utsädet betydligt och går nära til 1000 tunnor, hwaraf en tredjedel är råg och twåtredjedelar korn. År 1810 war Folkmängden 967. — Löt Sokn innehåller 22 Mantal. År 1810 war Folkmängden 528. Den betydligaste Gården i Soknen heter Petegärde.

Löwesta, et Consistorielt Pastorat i Skåne, består af 2 Soknar: Löwesta, Moderförsamling, belägen i Malmö Län och Färs Härad, samt Fulstofta, Annex, liggande i Kristianstads Län och Albo Härad, samt innehåller 35 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1938. — Löwesta Sokn innefattar 20.7 Mantal. Hon består af 5 byar: Löwesta, Heinge, Heingetorp, Rys och Bäretofta, utom några torp. Löwesta by, är i brist af skog, med obetydliga torfmossar, åkerjorden är stenbunden med sandgrus, blandad med ör. Jordmånen är backig och bewuxen med buskar. Uti Heinge by är åkerjorden lika med Löwestads, men äger skog til husbehof. Heingetorp har samma slags åkerjord, skog til husbehof och torf til öwerflöd. Rysby har mera högländt åker, stenbunden med sandgrus, surskog til husbehof. Bäretofta är i brist af skog och torfmossar. Jordmånen är lera. Utsädet i Soknen är 448 tunnor, Kongsgården oberäknad. År 1805 war Folkmängden 1194. Kyrkan är belägen under 55 gr. 39 min. Polhöjd; 5.4 mil från Malmö. Prästegården består af 1 Mantal. Utsädet är 2.5 tunnor råg, 9 dito korn och 9 dito hafra. Höbärgningen är 70 à 80 lass. På skog och torf är brist. Åbyggnaden är af korswärk.

Löwesta, en Säteri Kongsgård uti förenämnde Sokn, är Boställe åt Vice-Öwersten wid Carabinier-Regimentet, samt består af 4.75 Mantal. Denna Indelning, emottogs år 1795, af nuwarande Indelningshawaren med 16 års bristande skyldigheter, utan huwudbyggning och resten af husen wilande på styltor. Utsädet war då: råg 8 tunnor, korn 20, hafra 16. Afkastningen 250 à 300 tunnor säd, jämte 800 lass hö och gaf 1000 R:dr i arrende. Äger nu en ny huwudbyggning af grundmurad tegelsten, 90 års öwerbyggnad, dessutom 4 nybygda längor, hwaraf 2 äro grundmurade sprängde utur Gårdens åkrar, en trägård af flere tunnland, upfyld af et kärr, prydd med hwarjehanda slags fruktträn. Instängd af en gräfd kanal, försedd med en wälfd stenbro, flera nya fiskedammar upgräfne; alt upbygt och wärkställt på Indelningshawarens bekostnad. Gården har 300 tunnland instängda planteringshagar, med redan hög ung skog af ek, bok och awenbok, samt ymnigt af surskog och torfmossar, sår årligen råg 20 tunnor, korn 30, hafra 26, jämte något ärter och wicker; bärgar 1000 lass hö, har en nybygd siktqwarn, med därtil nybygd qwarndam i Gården. Dessutom har Indelningshawaren inrättat et betydligt stuteri, af utwald awel, hwartil finnas 2 goda beteshagar. På en kyrkojord af Indelningshawaren bebygd och inhägnad, har han inrättat en klädesfabrik, Ramsadal kallad, där kläde, flanell och filtar tilwärkas.

Löyten, et Pastorat och Tingslag uti Hedemarkens Amt i Norge, består endast af 1 Sokn. Marken är öweralt god och fruktbar til sädeswäxt, men på åkrar och ängar finnes en myckenhet klapersten. Landet är för öfrigt, så wäl här som i kringliggande nägder ganska jämnt, så at från Löytens Prästegård kunna ses 12 Pastorat, Löytens inbegripet; men detta Pastorat ligger ock mäst fritt, öpet och jämnt af alla andra trakter i Hedemarken, ja wäl i hela Norge. Här har man rundt omkring sig en fri horizont, här ses inga bärg, mindre några fjäld, och endast långt bort några bärgåsar. Här finnas ännu stora skogar, dock ödeläggas dessa mycket genom swedjor, som nyttjas til rågsådd, som här mycket brukas. Almogens förnämsta näring är här, såsom öweralt i Hedemarken, jordbruk, hwilket ej allenast förslår til inbyggarnes behof, utan jämwäl ger i goda år något öwerskott til salu, såsom råg, korn, ärter, blandsäd, hafra, jämwäl något wete, gryn, malt och humla. År 1801 war Folkmängden 2503.

---

Djurbergs rättelser och tillägg:

1. Gården består af 1.5 Mantal, äger öwer 20 tunnors utsäde, odlas wäl, och åkern tilökes årligen af ny mark som intages af skogshagar, så at det nu besås med nära 40 tunnor årligen, hwaraf circa en sjättedel är höstsäd. Mangårdsbyggnaden är ansenlig och prydlig; därwid befinnes en stor och wacker trägård, som efter handen tilökes och förskönas af nuwarande ägare. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1068]
2. Wärket består af 1 masugn, 1 stångjärnshammare med 2 härdar, 2 spikhamrar, 1 plåthammare och 1 räckhammare, med god watntilgång. Järnets godhet gör at tilwärkningen försäljes på stället. Under wärket lyder Landtegendomen Hok, i samma Sokn belägen. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1068]
3. Gården är et Fidei-Commiss tilhörigt Grefliga Slägten von Fersen. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1069]
4. Ljungs Stångjärnswärk kallas i Orten Jacobslund. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1069]
5. I Soknen finnes en Kapellsförsamling, hwars kyrka är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1069]
6. Här tillägges: Wid Gården är en wacker lustpark i Engelsk stil. [Rättelser, s. 1092]