Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/W

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sök: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U W Y Å Ä Ö


←  U
Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige
av Daniel Djurberg

V W
Y  →


[ 888 ]

W.

Wad, et Järnwärk uti Söderbärke Sokn i Dalarne, äger 100 skeppund Stångjärnssmide.

Wad, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Hjälsta Pastorat, samt består af 12.5 Mantal. Jordmånens beskaffenhet ses wid Artikeln Hjälsta. År 1810 war Folkmängden 274. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Här hawa fordom Upsala Konungar haft sit Upsala ödes-gods.

Vad, en Sokn är Annex til Skiolds Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Wada, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Wallentuna Härad, innefattar 2 Soknar: Wada, Moderförsamling, Angarn, Annex, håller i widd 0.35 qv. mil, samt består af 29.75 Mantal. År 1810 war Folkmängden 493. — Wada Sokn håller i widd 0.17 qv. mil, består af 17.5 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Soknen består af 2 Dalar, där fordom Sjö warit, och de högder, som dem omgiwa, hwaraf dock Södra delen af den Bärgås, som är öster om Wada Sjön, hörer til Garn Sokn. Den ena Dalen löper ifrån Norr til Söder, i hwilkens insänkning en del af Helgö Sjö, och det återstående af Wada Sjön ännu finnes; den andra från öster til wäster, en ännu synbar äldre eröfring ifrån Angarns Sjö. Den bästa åkerjorden är i denna dal, men ganska litet af första graden, den rådande Åker-Jordmånen är Lättjord, Ängen Dyjord. Soknen bestående til en god del af skogsmark, har dock icke tilgång på byggnads-wärke, hwilket blott Benhamra Rusthåll har til eget behof, och äwenledes til afsalu. År 1810 war Folkmängden 263. Kyrkan är belägen under 59 grad. 36 min. Polhöjd; 0.7 mil från Stockholm. I Sokn ligger Stora Benhamra, en Kongsgård och Lilla Benhamra et Rusthåll.

Wadensjö, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Rönnebergs Härad, är Annex til Örja Pastorat, samt består af 7.2 mantal. Marken är jämn, sedan den slutar sig från 2 höjder, hwilka utgå från de så kallade Rönnebergs högar. Jordmånen är til det mä[ 889 ]sta lermylla, och endast til någon liten del sandig. Hwarken skog eller torfmåsse finnes utan lider Soknen fullkomlig brist på bränsle, som måste köpas långwäga från andra orter. Utsädet är 500 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 230. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Wadsbo, et Distrikt, Fögderi och Härad i Wästergötland, och Mariestads Län, utgör nordligaste delen af både landskapet och länet. Det omgiwes af Wänern, Nerike, Wettern och den öfriga delen af Wästergötland. Storleken är 25.5 qv. mil. Den största Strömen är Tidan. De största Sjöar in i landet äro Unden, Wiken samt en del af Skagern. Det består af 981.8 Mantal. Det är indeladt i 2 Prosterien: Södra och Norra Wadsbo Contract. Det innefattar 1 Stad, 44 Soknar och 3 Kapellsförsamlingar. År 1805 war Folkmängden 35138. Södra Wadsbo Contract innefattar 9 Pastorat: Mariestad, med Annexerne Ullärva och Ek; Loksberg; Odensåker, med Annexerne Tidevad, Låstad och Binneberg; Ekby, med Annexen Utby; Horn med Annexerne Fröswed och Säter; Wäring, med Annexen Låcketorp; Torsö, med Annexen Foglö; Hjälsta, med Annexerne Mo, Wad och Sweneby; Flista, med Annexen Götlunda. Norra Wadsbo Contract innehålier 9 Pastorat: Hasled, med Annexerne Enåsa, Fåred, Berga, Lyresta; Undenäs, med Annexen Halna; Fägred, med Annexen Trestena; Bellefors, med Annexerne Ekeskog och Beateberg; Ransberg, med Annexen Mölltorp; Hova, med Annexerne Finnerödja och Elgerås; Fredsberg, med Annexerne Björkäng och Berg; Amnehärad. Til Kinna Contract hörer Björsäter, med Annexerne Bresäter och Lugnås. Til Billings Contract hörer Berg med Annexerne Lerdala, Timmersdala och Böja. Bresäter, Enåsa, Foglö och Björkäng äro Kapellsförsamlingar. Til Amnehärads Pastorat hörer Råda Sokn i Wärmeland.

Wadsbro, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Oppunda Härad, är Annex til Blacksta Pastorat, håller i widd 0.45 qv. mil, samt består af 27 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet, skogs tilgången och utsädet ses wid Artikeln Blacksta Pastorat. År 1810 war Folkmängden 716. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Lagmansö och Hedenlund.

Wadstena, en Stad i Östergötland och Aska Härad, belägen wid Wettern, under 58 grad. 27 min. Polhöjd; 25.2 mil från Stockholm, 4.2 från Linköping och 7.7 från Norrköping, är af irregulär skapnad, han håller i längd 450 famnar, i bredd 270, och i widd 86 Tunnland, Slottet, slottsträgården och slottshagar härunder begripne, men utom de samma 62 Tunneland. Gator och gränder är 22, hwaraf några äro raka, men större delen bugtiga. Gårdarne äro 274. År 1810 war Hushållens antal 350 och Folkmängden steg til 1361 hwaraf 555 woro mankön och 806 qwinkön. Af byggningar märkes Slottet, beläget tätt utmed Wettern, försedt med 4 runda torn, et i hwardera hörnet, samt omgiwet med en graf; det nyttjas af kronan til sädesmagasin. Här finnas 2 kyrkor: Stadskyrkan och Klosterkyrkan, hwilken sednare är en kostbar byggning och ännu i tämeligen godt stånd, men nyttjas icke. Här är et adeligt jungfrustift inrättadt. Fordom har här ock funnits en krigsmanshus-inrättning, men denne är numera indragen, se[ 890 ]dan Pensionärerne bortflyttat, och deras stat bliwit förwandlad i penninge-inkomst. Huset hwaruti krigsmännerne bodt är förwandladt til Lazaret. Här är ock et Hospital med en kyrka samt en Triwialskola. Staden har sin förnämsta näring af handel, handtwärk och jordbruk. Handelen idkas med säd, salt, sill, win, krydder och kramwaror, utom andra af mindre betydenhet. Här finnes omkring 8 Handelsmän och 44 Wärkstäder. Af fabriksanstalter finnes en inrättning til bomulls och drällswäfnader samt en tobaksfabrik. Marknad hålles här den 2 Februari, 19 Maji, 6 October, enligt Almanackan, dessutom enligt Tunelds Geografi den 26 Junii och 10 Nowember. Stadens nuwarande numer bland rikets städer är 44. Stadens åkerjord innehåller 700 tunnland. År 1810 underhöllos 73 hästar, 70 oxar, 134 kor, 19 ungnöt, 156 får. Af märkwärdiga riksdagar som här bliwit hållne märkes den år 1523, då Gustaf Eriksson Wase blef utwald til Swea och Göta Konung. Staden kan föra sin uprinnelse alt til år 1300 om icke til än äldre tid. Staden utgör jämte Soknarne Sankt Per och Strå et regalt Pastorat, hwilket år 1810 hade 2492 inwånare.

Wadsunda, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Håbo Härad, wid Ekolens Wik Skofjärden, innefattar 2 Soknar: Wadsunda, Moderförsamling och Haga Annex, håller i widd 0.43 qv. mil, samt består af 60.6 Mantal. Marken i detta Pastorat är någorlunda jämn. Rådande jordmånen är lera; dessutom träffas mo och andra dåliga jordarter. Få byar äga hjelpelig skog; de öfrige äro aldeles skoglöse. Utsädet är omkring 12 tunnor på mantalet. År 1810 war Folkmängden 1098. — Wadsunda Sokn består af 41.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 723. Kyrkan är belägen under 59 grad. 43 min. polhöjd; 4.4 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Ekhamn, Ala och Tible.

Vadsåe, en Sokn, är Annex til Hofs Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge.

Vadsåe, en Sokn, är Annex til Brönöe Pastorat uti Nordlands amt i Norge.

Vadsöe, et Pastorat i Norge och Finmarkens amt, innefattar 2 Soknar: Vadsöe, Moderförsamling och Nessebye Annex. År 1801 war Folkmängden 1141.

Wagnhärad, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Hölebo Härad, wid en Hafswik, är Annex til Trosa Pastorat, håller i widd 0.7 qv. mil, samt består af 37.5 Mantal. Marken är mycket bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är i allmänhet brist. Utsädet är 260 tunnor. År 1810 war Folkmängden 793. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Trosa Stad. De betydligaste Gårdarne heta Fredriksdal och Åda.

Waholm, en Sätesgård uti Wad Sokn i Wästergötland, wid ån Tidan, består af 1.5 Mantal, med underlagt Frälsehemman Heljatorp. Åkerjorden består af en styf och bördig lera. Höbolet är tilräckeligt, men lämnar mästadelen Madhö. Sommarbetet är obetydligt. Det finnes blott i några hagar wid Gården. Utsädet är 32 tunnor, 12 om hösten och 20 om wåren. Skog finnes obetydligt, men hwilken dock ej är belägen inom Soknen. Mangårdsbyggnaden är af trä, gammal, dock brukbar. Den omgiwes af 2 trägårdar. Tidan lämnar tilfälle til fiske.

Waksala, på Kartan Waxala kallad, et Härad i Upland och Upsala Län, innefattar 3 Soknar: Waksala, Danmark och Gamla Upsala, håller i widd 1.36 qv. [ 891 ]mil, samt består af 181.7 Mantal. Marken är mera jämn, än backig. Jordmånen består nästan öweralt af lera. På skog är brist, utom några byar, som däraf hawa mer eller mindre til nödigt behof. Utsädet är inemot 3000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2919. Befolkningen är således 2147 människor på qv. milen. Alla 3 Soknarne äro Præbenden åt Professorer wid Upsala Academie.

Waksala, på Kartan Waxala kallad, et Regalt Pastorat i förenämnde Härad, är Præbende åt en Theologie Professor, håller i widd 0.54 qv. mil, samt består af 58.7 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig, och äger släta åkerfält, bestående mäst af hård lera, på några ställen blandad med märgel. — Utom wid få gårdar saknas all tilgång på skog, hwilken brist icke en gång kan fyllas från angränsande Soknar. Utsädet är omkring 700 tunnland. År 1810 war Folkmängden 932. Kyrkan är belägen 0.35 mil från Upsala. De betydligaste Gårdarne heta Wittulsberg, Gälla och Eke.

Walaholm, en Sätesgård uti Howa Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 20 à 25 tunnors utsäde, någorlunda godt höbol, ingen egen skog, gammal mangårdsbyggnad af trä, om 2 wåningar, utwändigt rappad, wacker trägård.

Walbo, en Sokn i Gästrikland, wid Hawet, är Annex til Gefle Pastorat, håller i widd 4.6 qv. mil, samt består af 60.4 Mantal. Utsädet är: Råg 260 tunnor, Korn 160, Hafra 25, Ärter 10, Potäter 46 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3011. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Gefle. Den betydligaste Gården heter Åby, Forsbacka, Tollfors och Mackmyra, äro Stångjärnshammarwärk, til hwilket sidsta hörer Walbo Masugn.

Walbo, et Härad i Dalsland, innefattar 9 Soknar: Torp, Ryr, Färgelanda, Ödeborg, Högsäter, Rennelanda, Lerdal, Roggärde, Järnboda, hwilka utgöra 3 Pastorat.

Walda, et Regalt Pastorat i Halland och Fjäre Härad, wid Hawet, innefattar 2 Soknar: Walda, Moderförsamling och Släp Annex, samt består af 117.7 Mantal. Utsädet är 1515 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2691. — Walda Sokn består af 70.5 Mantal. Marken är omkring hälften jämn, och hälften bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad mulljord. På skog är fullkomlig brist. Utsädet, utom Potäter, är 880 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1576. Kyrkan är belägen under 57 grad. 30 min. Polhöjd; 9.8 mil från Halmstad.

Walda, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger mellan 40 och 50 tunnors utsäde, godt och tilräckeligt höbol, obetydlig ek- och alskog, ansenlig och wacker mangårdsbyggning af trä, stor och prydlig trägård.

Valdal, en stor Dalsträckning uti Nordalens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Dalen är i allmänhet fruktbar, och af det ansenliga antal boskap som öweralt hålles är jorden tilräckeligen gödd, at den ej allenast bär Råg, Korn och Hafra, utan jämwäl Lin, Hampa och Humla. Här wistas mellan 80 och 90 Hushåll.

Valders, et District uti Kristians Amt i Norge, innefattar 3 Pastorat: Ourdal, Slidri och Vang. Marken är öwerallt ganska fruktbar. Huwudsädet är Korn, som ger 6 à 7-falt efter årets godhet; Winterråg, Hafra, Lin och Hampa sås wäl, men ej i myckenhet. Til Wete är jordmånen icke lämpelig. I allmänhet är man här säker för frost til skada för Sädeswäxten både om wåren och hösten, med [ 892 ]mindre en sådan frost skulle öwergå hela landet. Hö bärgas icke allenast til en del i myckenhet, utan jämwäl af et kraftigt slag på Hemjorden; dessutom har man många Fjäldängar, som likaledes giwa godt hö. Med denna Höbärgning och med tilhjelp af Löfskogarne samt Gran- och Furubark underhåller almogen en ansenlig mängd boskap. Dess förnämsta näringsmedel är således boskapsskötsel, samt afkomman däraf, såsom Smör, Ost, Talg, Hudar och Skinn. Skogen lämnar ock god näring, medelst timmerhygge. Allt detta, så wäl som fogelwildt afsättes i Kristiania. Detta District, jämte Pastoraten Biri och Land utgör et fögderi, samt jämte Distriktet Toten, som består af 2 Pastorat: Toten och Vardal, et Prosteri, hwilket således innehåller 7 Pastorat, innefattande 23 Soknar.

Valdberg, en Sokn är Annex til Borge Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Waldshult, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Mo Härad, är Annex til Stengårdshults Pastorat, samt består af 4.7 Mantal. Marken och jordmånen äro af lika beskaffenhet som i Stengårdshult Sokn. Af Barrskog finnes ymnigt. Utsädet, mästadelen Hafra, är omkring 100 tunnor på wid pass 50 tunneland. År 1810 war Folkmängden 183. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Valestrand, en Sokn är Annex til Storöens Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Walinge, et Regalt Pastorat i Halland, och Himle Härad, innefattar 4 Soknar: Walinge, Moderförsamling, Skellinge, Nöslinge och Stammared, Annexer, samt består af 101 Mantal. Utsädet är 730 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1892. — Walinge Sokn består af 38 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand och lera. Skog finnes ingen. Utsädet är 300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 685. Kyrkan är belägen under 57 grad. 12 min Polhöjd; 6 mil från Halmstad.

Walkebo, et Härad i Östergötland, innefattar 6 Soknar: Leberg, Rappesta, Sjögesta, Wikingsta, Gamla Kil, Nya Kil, samt en del af Ulrika.

Wall, et Consistorielt Pastorat på Gottland, i Södra Fögeriet, innefattar 2 Soknar: Wall, Moderförsamling och Hogren, Annex, samt består af 24.6 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 540 tunneland. År 1810 war Folkmängden 462. — Wall Sokn består af 12.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden 212. Kyrkan är belägen under 57 grad. 31 min. Polhöjd; 1.4 mil från Wisby.

Walla, en Sätesgård uti Wårfru Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 50 tunnland öpen jord, höbärgning af 60 à 70 lass, litet bete, men utmärkt mustigt, ingen skog, nästan ingen utmark, mangårdsbyggningar af trä, huwudbyggningen lämpelig för et mindre hushåll.

Walla, en Sätesgård uti Swanshals Sokn i Östergötland, består af 1.2 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, nödtorftigt höbol, tilräckelig mulbete, 6 underliggande Torp.

Walla, en Sätesgård uti Rök Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger nära 40 tunnors utsäde, til det mästa i lerjord, ringa höbol, lider brist på skog. Mangårdsbyggnaden af trä är medelmåttig, äwensom trägården.

Walla, et Härad i Wästergötland och Mariestads Län, innefattar 9 Soknar: Wing, Skärf, Stenum, Warnhem, Eggby, Istrum, Öglunda, Häggum, Bolum.

[ 893 ]Walla, en Sokn i Bohusland på Ön Tjörn, är Annex til Stenkyrka Pastorat, samt består af 52 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet finnes anförd wid Artikeln Tjörn. Utsädet är 730 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1426. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Wallby, en berustad Sätesgård uti Erentuna Sokn i Upland, består af 1.5 Mantal, hwaraf 1 är Säteri och 0.5 Frälse, äger 25 tunnors utsäde, hjelpligt höbol, brist på skog, medelmåttig mangårdsbyggnad af trä.

Wallby, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Trögds Härad, wid Mälaren, håller i widd 0.42 qv. mil, samt består af 36.6 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. En mindre del af Soknen äger hjelpelig skog, den större delen lider brist därå. Utsädet är 616 tunnor. År 1810 war Folkmängden 771. Kyrkan är belägen under 59 grad. 33 min. Polhöjd; 4.3 mil från Upsala. Den betydligaste Gården heter Österby.

Wallby, en Herregård uti Rimbo Sokn i Upland, äger öwer 20 tunnors utsäde, något swagt höbol, hjelpelig skog, åbyggnad af trä för gårdens statfolk.

Wallby, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Fögderiet Rekarne, innefattar 2 Soknar: Wallby, Moderförsamling och Hammarby, Annex, håller i widd 0.37 qv. mil, samt består af 34.5 Mantal. Marken är til det mästa jämn, til någon del genombruten af stenbundna backar, särdeles i Hammarby Sokn. På slätten består jordmånen af lera, mot höjderne af sand. Utom några Hemman lider Pastoratet fullkomlig skogsbrist. Utsädet är 540 tunnor. År 1810 war Folkmängden 864. — Wallby Sokn består af 24.5 Mantal. Utsädet är 372 tunnor. År 1810 war Folkmängden 538. Kyrkan är belägen under 59 grad. 25 min. Polhöjd; 7.4 mil från Nyköping.

Wallby, en Sätesgård uti Skirö Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, swagt höbol, lider brist på skog. Husen i man- och ladugård äro förfallne, trägården i lägerwall.

Wallby, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Järesta Härad, innefattat 2 Soknar: Wallby, Moderförsamling och Bollshög, Annex, samt består af 28.3 Mantal. Utsädet är 750 tunnor. År 1805 war Folkmängden 854. — Wallby Sokn består af 18.5 Mantal. Slätmarken är mera sidländt än hög. Rådande jordmånen är swartmylla och sandgrus. Ingen skog finnes. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 560. Kyrkan är belägen under 55 grad. 30 min. Polhöjd; 5.5 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården heter Glimminge.

Valle, et Pastorat och Tingslag uti Råböydelauget i Norge, innefattar 3 Soknar: Valle eller Sätterdal, Moderförsamling, samt Hallestad eller Hyllestad och Byckle Annexer. År 1801 war Folkmängden 1508. Tingstället är Gården Qvestad.

Walleberga, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Ingelsta Härad, är Annex til Ingelstorps Pastorat, samt består af 23.6 Mantal. Soknen utgöres af Byarne Walleberga och Fröslöf, samt Fiskeläget Kåseberga. Markens och jordmånens beskaffenhet är anförd wid Artikeln Ingelstorp. Til Walleberga By finnes föga tårfjord och til Fröslöf ingen. Utsädet är något öwer 600 tunnor. År 1805 war [ 894 ]Folkmängden 739. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan.

Wallen, en Sätesgård uti Wåxtorp Sokn i Halland, äger 200 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ansenlig skog, prydlig mangårdsbyggnad af sten, ansenlig trägård.

Wallentuna, et Härad i Upland och Stockholms Län, håller i widd 1.52 qv. mil, består af 133.6 Mantal, samt innefattar 6 Soknar: Wallentuna, Fresta, Hammarby, Wada, Angarn, Ösby. År 1810 war Folkmängden 3785. Befolkningen är således nära 2300 människjor på qv. milen.

Wallentuna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i förenämnde Härad, håller i widd 0.57 qv. mil, samt består af 49.75 Mantal. Marken är i allmänhet bördig, ehuru mera stenbunden och bärgaktig än jämn. Rådande jordarten är lera. Östra delen af Soknen äger hjelpelig skog, men den wästra lider brist därå. Utsädet är 625 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1074. Kyrkan är belägen under 59 grad. 33 min. Polhöjd; 1.9 mil från Stockholm. I Soknen finnas 7 Herregårdar: Lindö, Löfsätra, Lingsberg, Molneby, Stora Mällösa, Beldesta, Olhamra.

Wallersta, et Consistorielt Pastorat i Östergötland, innefattar 2 Soknar: Wallersta, Moderförsamling belägen i Bobergs Härad, och Järsta, Annex, i Göstrings Härad, består af 48.4 Mantal. Utsädet är 700 tunnor. År 1810 war Folkmängden 919. — Wallersta Sokn består af 33.2 Mantal. Marken är jämn och slät. Rådande jordmånen är sandblandad lera. Skogs- Ängs- och Beteshagar äro tuwige och måsslupne och giwa litet hö och bete. Litet skog och risbränsle finnas til de fläste Hemman. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 617. Kyrkan är belägen under 58 grad. 26 min. Polhöjd; 2.5 mil från Linköping.

Wallersta, en Sätesgård i Östergötland.

Wallersta, en Herregård uti Käreda Sokn i Småland, består af 2.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, swagt höbol, ymnigt af bok- och granskog, gammal mangårdsbyggnad af trä, liten trägård.

Wallhåf, en Herregård uti Jomkil Sokn i Upland, består af 2.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, hjelpelig skog, åbyggnad af trä, ansenlig trägård.

Wallie, en Sätesgård i Skåne.

Wallkärra, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är Annex til Stångby Pastorat, samt består af 7.8 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Ingen skog finnes. Utsädet är 350 tunnor. År 1805 war Folkmängden 393. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Walloxsäby, en Sätesgård uti Östuna Sokn i Upland, angenämt belägen wid Sjön Walloxen, äger 25 tunnors utsäde, ringa äng och skog, prydlig åbyggnad af trä, wacker trägård i Engelsk smak, märkwärdig genom plantering af många Sibiriska, Amerikanska, Söder-Europäiska trän och buskar, bland hwilka flere af de ömtåligare, såsom sockerlönnen och mandelträdet flere år uthärdat wintrarne. Här förwaras en dyrbar naturalie samling inom djurriket, hwilken täflar med de största i Europa.

Wallsjö, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, är Annex til Sandsjö Pastorat, samt består af 18 Mantal. År 1810 war Folkmängden 421. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Eksjö Håfgård.

[ 895 ]Wallsjön, en Herregård uti Finnerödja Sokn i Wästergötländ, består af 0.5 Mantal, äger 11 à 12 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, hjelpelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, nyligen anlagd trägård.

Wallstorp, en Sätesgård uti Dala Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal.

Vallöe, en Halfö uti Pastoratet Sem uti Grefskapet Jarlsberg i Norge. Här är anlagt et Saltwärk. Hafswattnet hwaraf Saltet tilwärkas håller mellan 3 och 4 grader. Här äro 10 kokhus och pannor. Til hwarje inkokning anwändes 72 timmar, hwaraf i allmänhet bekommes 35 tunnor salt, och förbrukas därtil 6 famnar Wed. Wärket lämnar årligen 20- til 25000 tunnor Salt. Här är ock et Ullspinneri, som lämnar Garn til Klädesfabriken i Moss. År 1801 hörde til Vallöe Saltwärk 443 personer, däraf 315 wistades wid sjelwa saltwärket, 128 på dess gårdar och platser, samt dessutom 77 utanom dess territorium.

Walora, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län, innefattar 4 Soknar: Walora, Moderförsamling, Wärsås, Ljunghem och Edåsa Annexer, af hwilka de bägge förre Soknarne äro belägne i Kåkinds och de bägge sednare i Gudhems Härad, samt består af 57.6 Mantal. Jordmånen är til större delen bättre eller sämre lera. Klapurjord, sand, gäsjord, tillika med någon mylla finnes på sina ställen. Åkerjorden ligger merendels kulrig och sluttande, så at watnet har sit fria aflopp. Men där jorden ligger mera jämnt afledes watnet genom diken. Åkern ligger i tredingsäde öwerallt. Korn sås icke mycket. En ringa del af bönor och ärter utsås. Utsädet på mantalet kan per medium tagas til 0.75 tunnor Wete, 7 d:o Råg och 15 d:o Hafra. Afkastningen blir wanligen i goda år af Rågen sjette à tionde, af Hafran femte til sjunde kornet. Witkål och Rotkål planteras i myckenhet. Ängsmarken är mager och på få ställen swarande mot åkerjorden, hwartil förnämligast bidrager, at den aldrig såsom åkerjorden uptages, dikas, gödes och besås. Medeläringen af ängen på mantalet är 60 à 70 Wadsbokorgar Hö. Mulbetet är i skogstrakterne ganska swagt. Likwäl idkas boskapsskötseln med den framgång, at til och med 30 nöt kunna på mantalet underhållas. Swinen wårdas med sorgfällighet, så at Landtmannen årligen försäljer många skeppund Fläsk. Skogen är delad hemmanen imellan och wårdas af de fläste wäl. Tjärubrännerier äro til husbehof allmänna. Handelsämnen äro förnämligast Säd och Victualier. Utsädet är 290 tunnor Råg, 580 d:o Hafra, utom Wete, Korn, Ärter och Bönor. År 1810 war Folkmängden 2026. År 1750 war densamma 1504. — Walora Sokn, på kartan Warola kallad, består af 18.4 Mantal. Marken är til det mästa jämn. Rådande jordmånen är god lera. Skog finnes ännu hjelpeligt. Utsädet är 80 tunnor Råg, 150 d:o Hafra, utom litet Wete, Korn, Ärter och Bönor. År 1810 war Folkmängden 622. Kyrkan är belägen under 58 grad. 20 min. Polhöjd; 3.9 mil från Mariestad.

Walskog, en Herregård uti Björskog Sokn i Wästmanland, består af 2 mantal skatte, äger något öwer 20 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, ingen skog, wacker åbyggnad af trä.

Walsnäs, en Sätesgård i Småland.

Walsta, en Sätesgård uti Odenswi Sokn i Wästmanland, består af 3 mantal, äger 24 tunnors utsäde i öpen åker, ymnigt höbol, ymnig skog, ansenlig [ 896 ]mangårdsbyggnad af trä, medelmåttig trägård, mjölqwarn.

Walsta, en Herregård uti Swedwi Sokn i Wästmanland, består af 2 mantal, äger något öwer 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, tämeligen förswarlig åbyggnad af trä.

Walsta, en Skattegård uti Klockrike Sokn i Östergötland, består af 1 mantal, äger 30 tunnors utsäde, hjelpelig skog, wacker åbyggnad af trä, hjelpelig trägård.

Walsta, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, innefattar 4 Soknar: Walsta, Moderförsamling, Kymbo, Suntak och Wettak Annexer samt består af 50.6 Mantal. I Walsta och Kymbo Soknar är marken jämn och slät, den förra är utan all skog, och måste hämta sit behof af timmer, gärdsle och bränsle från kronoallmänningen Hökensås på 1.5 à 2 mils afstånd. Däremot finnes til Kymbo någon Sokneskog, som är delad hemmanen imellan, men otilräckelig och därjämte illa medfaren. Uti bägge desse Soknar är den rådande jordmånen swartmylla och tämeligen giwande. Wettak och Suntak Soknar bestå af skogsbygd; men skogen som tilhörer dessa Soknar är icke wäxtlig, dock i allmänhet tilräckelig til gärdsle och wedbränsle; fordras timmer til byggnad, så måste den sökas från andra ställen. Marken är i bägge Soknarne ojämn och backig; jordmånen består af sand och sandmylla. Råg och hafra äro därföre de wanliga sädesarterne som här wäxa. År 1810 war Folkmängden 1230, år 1750 war densamma 1159. — Walsta Sokn består af 26.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 403. Kyrkan är belägen under 58 grad. 7 min. Polhöjd; 6.2 mil från Mariestad. I Pastoratet finnas 7 Herregårdar: Grunnewad, Gimmened, Hårdaholm, Walsta-Gärdagården, Backgården, Kymbo-Jungfrugården, Suntak-Klostergården, Flata-Nolgården. Prästbolet består af 2 Mantal.

Walstanäs, en Sätesgård uti Norrsunda Sokn i Upland, på en höjd wid Sjön Fysingen, äger 90 tunnors utsäde i god jordmån litet äng och skog, wacker åbyggnad af trä, 2 wackra trägårdar. Fiske i Fysingen.

Walstena, på Kartan Wallstena kallad, en Sokn på Gottland i Norra Fögderiet och Bäls Ting, är Annex til Källunge Pastorat, samt består af 12.7 Mantal. Soknen ligger något högre än Källunge, samt har gemenligen mindre bördig åkerjord af ör och klapersten. Läget är jämnt och på wissa ställen grundadt på kalkstens hällar, som giwa tilfälle til stenbrott. Skogen som består af Gran, Tall och Ek är otilräckelig. Hasselbewuxna ängar giwa dock någon tillgång på bränsle. Gårdarne byggas af kalksten, med wackra och prydliga hus. Jordens odling til åker går med långsamma steg. Utsädet är 290 tunnor. Råg är allmännaste sädet och giwer blott fjärde kornet, ofta därunder. Sädesbrist är här icke owanlig, men äng och myrmark giwa hjelpeligt foderförråd. År 1810 war Folkmängden 227. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Öster om kyrkan är belägen en slättmark, en åttondels mil lång, hwilka har mångfaldiga runda stensättningar från forntidens kummelålder och nyttjas nu til Exercitieplats för en del af bewäringen. Därjämte kan ock nämnas at för 14 à 15 år tilbaka stod på kyrkogården et owanligt högt och tjockt asketrä, hwaruti inwuxit en fastslagen hängande järnkedja af 2 alnars längd, med järnband på ändan. Wid [ 897 ]trädets kullstörtande af ålder och röta blef kedjan uttagen och förwaras såsom et ålderdoms minnesmärke. Både kedjans beskaffenhet och läge giwa tilkänna at trädet warit nyttjat til en straff- eller skampåle, hwarom underrättelse dock numera icke är at tilgå.

Walstorp, en Sätesgård i Wästergötland.

Walsund, en Sätesgård i Södermanland.

Waltorp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Segersta Pastorat, samt består af 14.5 Mantal. Marken och jordmånen äro af lika beskaffenhet som i Segersta. År 1810 war Folkmängden 273. Kyrkan är belägen 1.6 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Wrangelsholm och Rössberga.

Walåsen, et Järnwärk uti Carlskoga Sokn i Wärmeland, består af 2 Hamrar, med 1100 skeppund Stångjärnssmide.

Walö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Frösåkers Härad, håller i widd 1.49 qv. mil, samt innehåller 45.25 Mantal. Åkern består til någon del af wälartad lera; det mästa af sand och grusbotn. Nästan all äng är trånig, bestående af fin sand, under en yta af förmultnade wäxter. Annö och Stumelbo Byar, hwilkas äng ligger wid Olands Ån äro dock, såsom mycket bördige, et undantag. Mulbetet är för de fleste byar dåligt och föga tilräckeligt. Utmarken och skog består af hällegångar, samt bärgbunden mark, grus och sandbotn, samt mo och röd gäslera på några ställen. Skogen har i förra tider warit ymnig, både til hus- och sågtimmer, samt kolning, är ännu med sparsam hushållning för de flästa byar hjelpelig eller nödtorftig. Efter en häftig storm i Maji Månad 1795, som illa förstörde skogen finnes ännu förmultnade windfällen. Jordbruket kan här icke mycket utwidgas, dels af det hindret at en myckenhet grof sten i åkergärden widtager, där tegarne sluta; dels af för stort tilflöde af Olands Ån, dels ock af Forsmarks och Berkinge järnwärks dammar, som wid ymnigare wattuflöde wålla, at watnet mångestädes stiger öwer både ängar och åkrar. Det mästa af Frälsejorden hörer under Österby och något under Forsmarks Järnwärk. År 1810 war Folkmängden 1421. Kyrkan är belägen under 60 gr. 19 min. Polhöjd; 10 mil från Stockholm. Prästegården består af 1.25 Mantal Krono. De öfrige hemmanen äro dels skatte, dels frälse. De förre utgöra något öwer hälften. Största hemmansdelen är et halft, den mindsta et sjettedels Mantal. Järnmalm finnes uti Wamsta, Botilsbo, Rörbergs, Fogellecks, Långbro, Djupkärrets och Juwansbo Gruwor.

Valöe, en ansenlig Ö uti Hawet hörande til Finmarkens Amt i Norge. På denna Ö är belägen den lilla Staden Hammerfest. Ön tillika med Staden utgör en Sokn och Pastorat.

Wamlingbo, et Consistorielt Pastorat på Gottland, i Södra Fögderiet och Hoborgs Ting, utgör den sydligaste delen af Ön, innefattar 2 Soknar: Wamlingbo, Moderförsamling och Sundre Annex, samt består af 26.5 Mantal. Utsädet är 300 tunnor Råg och 170 dito Korn. År 1810 war Folkmängden 636. — Wamlingbo Sokn består af 18.9 Mantal. Marken är i det mästa jämn, med undantag af wästra stranden och närmast åt hafsbrynet, där så til sägande en kedja af små sluttande bärgsryggar framlöper; högre up åt landet består jordmånen dels af [ 898 ]ör, dels af lera. Åt östra sidan, som gränsar mot Hamra Sokn är jordmånen mera rådande med sand, än med sand blandad. Skogstilgången är åt denna trakt hjelpelig. Utsädet är 200 tunnor Råg, och 100 dito Korn. År 1810 war Folkmängden 482. Kyrkan är belägen under 56 gr. 59 min. Polhöjd; 6.9 mil från Wisby.

Vandelven, et Pastorat i Norge, Romsdals Amt och Söndmörs Fögderi, innefattar 2 Soknar: Vandelven, Moderförsamling och Sövde Annex. Pastoratet är beläget wid 2 från Rövdefjorden gående twärfjordar kallade Vandelsfjord och Sövdefjord, från hwilka åter gå åtskilliga dalar up genom landet, som tillika med Fjordarnes stränder utgöra Pastoratets egenteliga sträckning. Fiskeriena äro af måttelig betydenhet, i anseende til de många höga grund, skär och fall som finnas i Fjordarne; däremot driwes åker- och boskapsskötseln med fördel, så at inbyggarne nästan endast däraf hawa deras näring. De föryttra en tämeligen ansenlig qvantitet säd och mjöl, äwensom en myckenhet victualier, samt ull. Den slags säd som här förnämligast brukas är hafra, af korn sås ganska litet och af råg än mindre. Almogens öfriga drift och handtering består uti at bygga båtar, at smida hwarjehanda redskap, samt tilwärka skinnhattar. Det som förnämligast brister är skog, särdeles Furuskog, hwaraf intet finnes, utom i Vandelvsdalen. År 1801 war Folkmängden 1409, däraf 857 i Moderförsamlingen och 552 i Annexen.

Vandsöe, et Pastorat och Tingslag i Norge, Mandals Amt och Listers Fögderi, innefattar 3 Soknar: Vandsöe, Moderförsamling, Spind och Herred, Annexer, samt Lastage-platsen Farsund, som ock har egen kyrka. Huwudkyrkan är en af de största och wackraste Landskyrkor i Kristiansands stift. Tinget hålles i Farsund. År 1801 war Folkmängden 4947. Enligt et Kongl. Rescript skal, wid förefallande ledighet, Vandsöe och Farsund utgöra et Pastorat, och Spind samt Herred det andra.

Vang, et Pastorat och Tingslag i Norge och Distriktet Hedemarken, innefattar 2 Soknar: Vang, Moderförsamling och Furnäs Annex. År 1801 war Folkmängden 4955. I Vang Sokn, wid Sjön Mjösen, ligga 2 betydliga Sätesgårdar: Aker och Hammer. Tingstället är Gården Findsal.

Vang, et Pastorat och Tingslag i Norge och Distriktet Valders, innefattar 3 Soknar: Vang, Moderförsamling, samt Öje och Hurum Annexer. År 1801 war Folkmängden 2063. Tingstället är Gården Korsokern.

Vang, en Sokn är Annex til Frostens Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge.

Vangnäs, en Sokn, är Annex til Legangers Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Wangsbro, et Härad i Wästmanland och Wästerås Län, innefattar en enda Sokn: Färnebo.

Wankiva, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, innefattar 2 Soknar: Wankiva, Moderförsamling och Ignaberga, Annex, samt består af 44.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1374. — Wankiva Sokn består af 27.5 Mantal, samt innefattar 5 Byar: Wankiva. Marken är där ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är sandig och utom odling med en och ljung bewuxen; har ingen skog. Mala af lika jordmån och föga skog. De öfrige torpen af samma jordmån men behöflig skog. Tullstorp har bättre jordmån, men mindre skog. Kärråkra har bättre swart[ 899 ]myllig jordmån, bärgaktig och ojämn mark, men föga skog. Jeddastorp af lika beskaffenhet. År 1805 war Folkmängden 735. Kyrkan är belägen under 55 gr. 11 min. Polhöjd; 2.7 mil från Kristianstad.

Wankiva, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1.8 Mantal, äger 40 à 50 tunnelands utsäde, med därunder i bruk warande hemman, någorlunda höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af sten, ansenlig trägård.

Wansta, en Sätesgård uti Östmo Sokn i Södermanland, består af 2.7 Mantal, äger mellan 25 och 30 tunnors utsäde, uti icke särdeles god jordmån, höbol af ej synnerligen god beskaffenhet, omkring 200 sommarlass, ganska ringa skog, förswarlig mangårdsbyggning af trä, hjelpelig trägård.

Wansta, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, innefattar 2 Soknar: Wansta, Moderförsamling och Tolånga, Annex, samt består af 41.5 Mantal. Utsädet är 1470 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1624. — Wansta Sokn består af 20.1 Mantal. Marken är ojämn och stenig. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet af Wete, Råg, Korn, Hafra, Ärter och Potäter är 650 tunnor. År 1805 war Folkmängden 694. Kyrkan är belägen under 55 gr. 37 min. Polhöjd; 5 mil från Malmö.

Wanstatorp, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1 Mantal, äger 30 à 40 tunnors Utsäde, af Råg, Korn, Hafra och Bowete, medelmåttigt Höbol, hjelpelig skog, af ek, bok och annan löfskog, til husbehof, ingen ansenlig och prydlig mangårdshuwudbyggning, utan endast 2 nätta och beqwämt inrättade flygelbyggningar af korswärke, hjelpelig trägård. Under Gården lyda 4.5 Mantal Frälsehemman, 2 Rusthåll och 15 Torp.

Wansö, et Regalt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Åkers Härad; är Præbende åt Biskopen i Strängnäs, innefattar 2 Soknar: Wansö, Moderförsamling och Härad, Annex; håller i widd 0.8 qv. mil, samt består af 58.6 Mantal. Utsädet är 910 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1646. — Wansö Sokn utgöres af en Ö i Mälaren, håller i widd 0.3 qv. mil samt består af 34 Mantal. Marken är mästadelen jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 530 tunnor. År 1810 war Folkmängden 828. Kyrkan är belägen under 59 gr. 24 min. Polhöjd; 6.8 mil från Nyköping och 0.6 mil från Strängnäs.

Wanås, en Sätesgård uti Gryt Sokn i Skåne, består af 2.6 Mantal, äger 60 tunnors Utsäde, ymnigt Höbol, skog af Ek, Bok, Björk och Furu til husbehof, stor mangårdsbyggnad af sten, jämte flera ansenliga stenbyggningar, stor trägård, 3 mjölqwarnar, 2 sågwärk, 1 tegelbruk, 1 calcinerwärk. Under Gården lyda 39 Mantal Frälsehemman samt 55 Torp. På Gården har fordom stått et slott, som nu är förstört.

Wapnö, en Sokn i Halland och Halmstads Härad, är Annex til Söndrums Pastorat, samt består af 24 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången äro anförde wid Artikeln Söndrum. Utsädet är 400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 377. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan, och 0.2 mil från Halmstad.

Wapnö, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 100 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggning af sten och korswärke, ansenlig trägård.

[ 900 ]Wappa, en berustad Sätesgård, uti Tillinge Sokn i Upland, äger 90 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och mulbete, aldeles ingen skog, oansenlig och förfallen mangårdsbyggnad af trä, obetydlig trägård.

Wara, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, är Annex til Skarsta Pastorat, samt består af 12 Mantal. Marken är aldeles jämn. Jordmånen är lera. På skog är största brist. Utsädet är 650 tunnor. År 1810 war Folkmängden 343. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan.

Varanger-Fjord, en stor och bred Fjärd, som från Hawet går djupt in uti Finmarkens Amt i Norge, är 6 mil lång, samt utgör gränseskilnaden mellan Norge och Ryssland. Från fjärden utgå åtskilliga smärre twärfjordar. Wid Varanger-Fjord står et kapell, lydande under Vardöe Pastorat. Uti öpningen af Varanger-fjorden ligger en Ö kallad Vadsöe, som har en hamn, med en handelsplats.

Warberg, en Stad i Halland och Himle Härad, belägen wid en liten wik af Kattegat, under 57 gr. 8 min Polhöjd; 52.25 mil från Stockholm, och 6.5 mil från Halmstad, är regulär, med raka gator, som afskära hwarandra i räta winklar. Han har skapnad af en rectangel, håller i längd 300 famnar, i bredd 234 och i widd 36 tunnland. Gatorna äro 14, hwaraf 5 löpa efter längden och de öfrige efter bredden af staden. Torget är beläget nästan midt i staden. Han har i allmänhet wälbygda hus, däraf 3 äro upförde af sten. År 1810 war Hushållens antal 258, och Folkmängden 1195, däraf 527 woro mankön och 668 qwinkön. Inbyggarnes näring består förnämligast i handtwärk, handel och sjöfart, samt något fiskeri. Staden njuter stapelfrihet. Dess utrikes handel idkas mäst på de handelsplatser, som äro belägne wid Nordsjön och Södra delen af Östersjön. Utförswaror äro förnämligast torr och saltad fisk, järn, stål, koppar, mässing, potaska, bräder, bokwärke, klappholz, samt tjära och beck. År 1805 ägde staden 12 handelsfartyg. Samma år funnos här 69 mästare uti 24 särskildta handtwärk. Hamnen är beqwäm, dock underkastad upgrundning. Stadens nuwarande numer bland rikets städer är 21. Marknad hålles här den 1 April, 25 Augusti och 28 October, enligt Almanackan, enligt Tunelds Geografie jämwäl den 10 Mars. Stadens öpna jord utgör 820 tunnland. Denna jord nyttjas til åkerbruk, äng och mulbete. År 1810 underhöllos 150 Hästar, 16 Oxar, 360 Kor, 50 Ungnöt, 6 Får. — På et Näs wid Hawet wid inloppet til hamnen 200 famnar från staden, är belägen en Fästning, kallad Warbergs Slott. Uti et rundt torn, inuti slottet är en nedgång til de understa wärken, som är gjord såsom en snäcka sig wridande. År 1805 beboddes slottet af 97 personer. Här bredewid är en kongs ladugård, hwarest staden fordom warit belägen. — Warberg utgör jämte Soknarne Lindberg och Torpa et regalt Pastorat, som består af 84 Mantal, och har omkring 2850 Inbyggare.

Vardal, et Pastorat och Tingslag i Norge, Kristians Amt och Distriktet Toten, innefattar 3 Soknar: Vardal, Moderförsamling samt Hund och Bråstad, Annexer. Tingstället är Gården Hund. År 1801 war Folkmängden 1894.

Vardöe, en ansenlig Ö i Hawet, hörande til Finmarkens Amt i Norge, en åttondels mil från fasta Landet, utgör et Pastorat, som innefattar 2 Soknar: [ 901 ]Vardöe, Moderförsamling och Makur, Annex, samt kapellet wid Varangerfjord. — På ön ligger Vardöhus, en gammal och wäl försedd fästning, som beskyddar en god hamn, samt är den yttersta fästning emot Norra Polen, som finnes på jorden. Här wistas en Commendant med besättning. Wid hamnen är anlagd en liten stad, som har förmånligt läge til handel och fiske.

Warf, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Aska Härad, innefattar 2 Soknar: Warf, Moderförsamling, och Styra, Annex, samt består af 28.4 Mantal. Utsädet är mellan 700 och 750 tunnor. År 1810 war Folkmängden 863. — Warf Sokn består af 26.3 Mantal. Marken är jämn utan något enda bärg. Jordmånen är olika, så at lera, sand och mulljord skiftas byarne imellan. Skog finnes på de fläste ställen til husbehof, utom i Mörby och Traneberga Byar. Utsädet är mellan 480 och 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 512. Kyrkan är belägen under 58 gr. 29 min. Polhöjd; 2.8 mil från Linköping. Den betydligaste Gården heter Sörby.

Warf, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, innefattar 3 Soknat: Warf, Moderförsamling, Kongslena och Hömb, Annexer, samt består af 50.8 Mantal. Utsädet är 1280 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1297. — Warf Sokn består af 12.3 Mantal. Marken är i allmänhet sluttande från det närliggande warfsbärget åt öster, där Aklinga och Hömb Soknar möts. Utsädet på mantalet, öwerhuwud, är 6.5 tunnor råg, 1 dito korn, 1 dito blandsäd och 16.5 hafra, inalles på soknen omkring 336 tunnor. Ängen giwer omkring 70 lass på Mantalet. Potäter planteras med framgång, äwen odlar man mycket kålrötter. Til plantering af fruktträn är Byn Warf, som nästan utgör hela Soknen, ganska tjänlig, och torde däri kunna täfla med Kinnekulle. Ingen skog finnes, dock fredas de å utmarken wäxande plantor med all omsorg mot åwärkan, hwarigenom någon bättre utsigt i detta afseende beredes för framtiden. År 1810 war Folkmängden 308. Kyrkan är belägen under 58 gr. 11 min. Polhöjd; 5.6 mil från Mariestad.

Varhoug, en Sokn, är Annex til Håe Pastorat uti Stavangers Amt i Norge.

Varilsöe, en Ö uti Hardangerfjorden, hörande til Södra Bergenhus Amt i Norge. Ön utgör en Sokn som är Annex til Strandebarms Pastorat.

Warnhem, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Walla Härad, innefattar 5 Soknar: Warnhem, Moderförsamling, Lundby, Eggby, Istrum och Öglunda, Annexer, samt består af 96.5 Mantal. Utsädet är 1920 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2444. — Warnhem Sokn, som jämwäl kallas Skarke, och på kartan finnes tecknad med namnet Kloster, består af 26.2 Mantal. Hon är belägen wid wästra sidan af Bärget Billingen, hwadan de hemmans mark, som äro belägne å eller nära intil sjelwa bärget är bärgaktig; de öfrige och fläste hawa wäl någorlunda jämn mark; men som likwäl på många ställen består dels af större och smärre kullar, dels af mer och mindre djupa dalar, hwilka sednare, odlade til åker, så wäl som de ej alt för höga kullarne, äro upfylde med klapursten. Rådande jordmånen är swartmylla, som likwäl å många ställen är beswärad af så kalladt källseg, synnerligen å Billingshemmanen. På skog lider Soknen brist. Utsädet, då å de fläste hemman twåtredje[ 902 ]delar besås, är tunnor Råg 200, Korn 30, Blandsäd 220, Hafra 30, Ärter 200, tilsamman 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 532. Kyrkan är belägen under 58 gr. 24 min. Polhöjd; 3.6 mil från Mariestad. — Där kyrkan är belägen har fordom stått et wackert kloster, hwilket i Konung Erik den fjortondes tid blef aldeles förstört; men 100 år därefter blef kyrkan ansenligt förnyad, och är nu ganska wacker. Därwid befinnes et prägtigt grafchor, tilhörigt Grefliga Slägten De la Gardie.

Warnum, en Sokn i Wärmeland och Ölme Härad, är Annex til Kristinehamns Pastorat, samt består af 38.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2077. Soknen förrättar sin gudstjänst uti Kristinehamns Kyrka. I Soknen finnas 4 Järnwärk: Älfsbro, Niclasdam, Spjutbäck och Wassgårda, hwilkas stångjärnssmide utgör tilsamman 2785 skeppund.

Warnum, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, är Annex til Rångedala Pastorat, samt består af 15.8 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. För närwarande finnes hjelpelig skog. Utsädet är 190 tunnor. År 1805 war Folkmängden 346. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Ågården.

Warpnäs, en By och Marknadsplats uti Nor Sokn i Wärmeland, håller Mormässodagen Oxmarknad.

Warsta, en Sätesgård i Södermanland.

Vartey, en Sokn, är Annex til Tunöe Pastorat uti Smålänenes Amt i Norge.

Wartofta, et Härad i Wästergötland, och Mariestads Län, innefattar 1 Stad Falköping, samt 36 Soknar: Falköping, Luttra, Åsled, Mularp, Tiarp, Slöta, Karleby, Kälvene, Hångsdala, Gerum, Skörstorp, Walsta, Kymbo, Suntak, Wettak, Dimbo, Ottrava, Warf, Kongslena, Hömb, Aklinga, Agnetorp, Bältak, Fröjered, Korsberga, Fridened, Daretorp, Walinge, Brandstorp, Sandhem, Nykyrka, Utwängstorp, Härja, Yllesta, Näs, Wistorp; större delarne af Åsaka, Habo, Bjurbäck, Smula; smärre delarna af Botnaryd, Kylingared, Åsarp. — Wartofta Prosteri innefattar 7 Pastorat: Slöta, Åsaka, Hångsdala, Walsta, Dimbo, Warf, Åsled.

Wartofta, en Sätesgård uti Åsaka Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal. Åkern, som besås hwart tredje år, besås med 20 à 25 tunnor Råg, 20 dito Korn, 40 dito Blandsäd och Hafra. Ängen giwer 500 lass Hö. Skog finnes aldeles ingen. Mangårdsbyggnaden består utaf 2 flyglar af trä, hwaraf den ena är ansenlig och prydlig. Trägården är wäl anlagd och ansenlig. En wacker allée af löfträn sträcker sig från Gården til landswägen. Gården har i äldsta tider warit et Upsala öde, och af den har häradet bekommit sit namn.

Wartorp, en Sätesgård uti Rotne Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 36 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol för 40 nöt, 6 hästar, 40 får, hjelpelig skog til husbehof, ansenlig mangårdsbyggnad af trä, trägård til husbehof.

Wasa, en Sätesgård uti Skeptuna Sokn i Upland, består af 3 Mantal, äger 35 tunnors utsäde i bördig åker, höbärgning til 90 lass, knapt bete och skog, ny huwudbyggning af trä om 2 wåningar, nyligen anlagd trägård.

Wasby, en Sätesgård i Södermanland.

Wassgårda, et Järnwärk uti Warnum Sokn i Wärmeland, äger 680 skeppund stångjärnssmide.

[ 903 ]Wassända, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wäne Härad, är Annex til Wänersborgs Pastorat, samt består af 11.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 630. Soknen förrättar sin Gudstjenst uti Stadskyrkan i Wänersborg.

Watebo, et Järnwärk uti Folkärna Sokn i Dalarne, äger 131 skeppund stångjärnssmide.

Watholma, en Sätesgård uti Lena Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde, prydlig mangårdsbyggnad af trä. Därmed är förbundet et järnwärk af samma namn, som består af 1 hammare, idkar Vallon-Smide och tilwärkar 1400 skeppund stångjärn. Til wärkets drift finnes hjelpelig skog.

Vatne, en Sokn är Annex til Borgunds Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Större delen af Soknen består af fast land och mindre delen af öar. Säd wäxer ej allenast til inbyggarnes behof, utan jämwäl til afsalu. Fiske är et wigtigt näringsfång. Hälleflundror, Långor och Sey fångas i Hawet, samt något Lax och Sill i Fjärdarne. År 1752 war Folkmängden 710.

Vattenås, et Kapell, hörande til Sigdals Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.

Waxholm, en Köping, i allmänhet ansedd såsom stad, i Upland, Stockholms Län och Wärmdö skeppslag, belägen under 59 gr. 24 min. Polhöjd; 2.5 mil sjöwägen från Stockholm, wid inloppet från Östersjön til Stockholm; håller i omkrets 800 famnar och i widd 32 tunnland. Han är nästan rund til skapnaden, til större delen regulier, med 2 raka långgator och 4 raka twärgator, utom några gränder som befinnas uti den backigare delen af staden. Gårdarne äro mellan 170 och 180. Fyra små wikar skära sig in i staden, hwilka formera äwen så många hamnar, däraf Norrhamnen är den största; den sträcker sig 66 famnar i längd. År 1810 war Hushållens antal 212 och Folkmängden steg til 987, däraf 474 woro mankön och 513 qwinkön. Inbyggarne nära sig förnämligast af fiskeri, i synnerhet fångas här en art strömming som kallas Wasbuk. Stadens åkerjord utgör 24 tunnland. År 1810 underhöllos 12 hästar och 22 kor.

Waxholm, en stark fästning på en holme gent emot förenämnde stad, förswarar inloppet til Stockholm. Tornet har 2 bombfria walf samt 3 omgångar af stora canoner, är jämwäl omgiwet med wallar och batterier. — På en nästgränsande Ö kallad Waxön är ock anlagt et stort Batteri, kalladt Norra Batteriet, hwilket förswarar inloppet mellan Waxön och Fästningen.

Waxala, se Waksala.

Waxäng, en Sätesgård i Södermanland.

Weberöd, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Torna Härad, är Annex til Wombs Pastorat, samt består af 20 Mantal. År 1805 war Folkmängden 952. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Wedbjörnby, en Sätesgård uti Nordals Härad i Dalsland.

Wedbo, et Distrikt och Fögderi i Småland och Jönköpings Län, innefattar 2 Härad: Norra och Södra Wedbo, håller i widd 18 qv. mil, samt består af 875 Mantal. Marken är tämeligen bärgaktig. De jämnare nägderne hawa bördig jordmån. På sjöar är icke brist; den största af dem är Sommen, hwilken endast gränsar til landet. Åkerjorden utgör 11930 tunnland. År 1805 war Folkmängden 24438. Samma år underhöllos 3185 Hästar, 4530 Oxar, 9830 Kor, 6300 Ungnöt, 15480 Får. — Norra [ 904 ]Wedbo Härad innefattar 10 Soknar: Säby, Lommaryd, Bälaryd, Linderås, Bredesta, Marbäck, Frinneryd, Wireda, Haurida, Adelöf, samt större delen af Askeryd. — Södra Wedbo Härad innefattar 1 Stad Ekesjö, och 10 Soknar: Ekesjö, Höreda, Medelby, Hult, Edshult, Ingatorp, Bellö, Flisby, Solberga, Hesleby, samt en liten del af Lönberga.

Wedbo, et Härad i Dalsland, innefattar 15 Soknar: Laxarby, Steneby, Billingfors, Ärtemark, Ödesköld, Bäcke, Tidsleskog, Rölanda, Gesäter, Ed, Töftedal, Håbol, Nösemark, Torskog, Wårvik, samt en del af Sillerud.

Wedby, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län, och Norra Åsbo Härad, är Annex til Gråmanstorps Pastorat, samt består af 18.1 Mantal. Marken är något stenbunden, dock utan bärg. Rådande jordmånen är röd sand. At jordmånen är mager bewisas däraf at den mäst är bewuxen med ljung. Emedan Soknen är widsträckt hawa hemmanen olika lägen, af hwilka några äga ingen, somlige hjelpelig, och andre åter ymnig skog, mäst af bok, både til eget behof och til afsalu. När skogarne, som nu äro tilgängelige för den skoglösa slättbygden, ändteligen tryta, ersättes bristen af Soknens många tårfmåssar, som låwa en waraktigare tilgång. Utsädet är 220 tunnor, föga giwande. På egna rusthålls andelar i Byarne Smedby och Ankarlöf hawa 2 possessionater gjort kostsama upodlingar och åbyggnader; i synnerhet är på sidstnämnde stället hela ladugården upbyggd med wackra grundmurade stenhus. År 1805 war Folkmängden 710. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Weddige, et Regalt Pastorat i Halland och Wiske Härad, innefattar 3 Soknar: Weddige, Moderförsamling, Ås och Sällstorp, Annexer, samt består af 129.2 Mantal. Utsädet är 1826 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2680. — Weddige Sokn består af 64 Mantal. Den odlade marken är til större delen jämn. Utmarken är öweralt bärgaktig. Rådande jordmånen är sandblandad mylla. Norra delen af Soknen har hjelpeligt af skog, den öfriga delen alsingen. Utsädet är 1050 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1301. Kyrkan är belägen under 57 gr. 18 min. Polhöjd; 6.7 mil från Halmstad. De betydligaste Gårdarne heta Björkholm och Jonsjö.

Weden, et Härad i Wästergötland och Wänersborgs Län, innefattar 1 Stad: Borås, samt 9 Soknar: Torpa, Frista, Borgstena, Bredared, Sandhult, Hedared, Wängja, Tämta.

Wederslöf, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Kinnewalds Härad, innefattar 2 Soknar: Wederslöf, Moderförsamling, och Dänninglanda, Annex, samt består af 29.5 Mantal. Marken är bärgaktig och stenbunden. Rådande jordmånen är sandartad eller så kallad mjelljord. Skog finnes tilräckelig til wedbrand och gärdsle; men föga timmerskog. År 1810 war Folkmängden 903. — Wederslöf Sokn består af 22.2 Mantal. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 682. Kyrkan är belägen under 56 gr. 47 min. Polhöjd; 1.2 mil från Wexiö.

Wederum, en Sätesgård uti Småland och Kalmare Län.

Wedewåg, jämte Qvarnbacka et Järn-Manufakturwärk uti Linde Sokn i Wästmanland wid en Å som flyter från Linde Stad, tilwärkar förutan hwarjehanda husgerådssaker, jämwäl nödiga wärktyg, som äro bruklige af Konstnärer och Handtwärkare. Där äro konstiga wärk inrättade, hwarigenom tilwärkningen lättas. — Wedewåg ligger på [ 905 ]högra sidan om ån, har Metallgjutare- och Swarware-wärkstad, hamrar för yxor och liar, smedja för saxar, kniwar och klingor, spik- och sölje-smedja, järnförtennings-wärkstad, skrufsmedja, samt sortament-smedja för hwarjehanda slags instrumenter. Wärket har egen kyrka. Den härmed förbundna Gården består af 2.5 Mantal och äger 20 à 30 tunnors utsäde.

Wedum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Laske Härad, är Annex til Bitterna Pastorat, samt består af 19.5 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången är anförd wid Artikeln Bitterna. År 1810 war Folkmängden 597. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Wedum, Nedregården, en Kronogård i förenämnde Sokn, är Löjtnants-boställe wid Wästgöta Regemente, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde. Ängen ger 90 à 100 stackar hö.

Wedum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, är Annex til Forshems Pastorat, samt består af 15.6 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången befinnas wid Artikeln Forshem. Utsädet är 6 à 7 tunnor råg på Mantalet, wårsäd i proportion, tredingssäde. År 1810 war Folkmängden 329. Kyrkan, upförd af huggen qwatersten och en af de äldsta i Landet, är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Kårtorp.

Wedum, en fordom warande Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, har warit Annex til Järpås Pastorat, men är numera förenad med Järpås Sokn. Widare härom ses wid Artikeln Järpås.

Vedöe, et Pastorat i Norge och Romsdals Amt, innefattar 4 Soknar: Vedöe, Moderförsamling, samt Rädven, Vestnäs och Sylte, Annexer. Jordbruket har i sednare tider bliwit mycket förbättrat, i synnerhet i Sylte Sokn. Åtskilliga hemman äga skog til nödtorft, men andre lida stor brist därå, förnämligast til byggningstimmer. Af löfskog, i synnerhet björk, kan ändock något utföras til salu; men förnämsta näringsfånget är fiskeri. År 1801 war Folkmängden 2784. Prästegården är wälbygd, har en fruktträgård och en kökskryddgård, bägge goda, äger 14 tunnors utsäde, underhåller utom hästar, 20 kor och annan småfänad.

Vefring, en Sokn är Annex til Förde Pastorat uti Norra Bergenhus Amt i Norge.

Vefsenfjord, en ansenlig Fjärd i Norge, Nordlands Amt och Distriktet Helgeland, sträcker sig med många bugter och wikar in i landet. Wid denna Fjärd ligga 6 til 7 bygdelag, som bebos af nära 700 hushåll, hwilka idka jordbruk, som är ypperligt. Desse höra til Pastoratet Vefsen, hwars Huwudkyrka, kallad Dolstad, ligger innerst i fjärden, hwartil hörer et Finskt Kapell, kalladt Hattefjeld. År 1801 war Folkmängden 3526.

Wegeholm, en Sätesgård uti Ströwelstorp Sokn i Skåne, består af 5.4 Mantal. Mangården, wälbygd af tegel, 2 wåningar hög, är merendels omkringfluten af en tämeligen stor å, och på 3 sidor omgiwen af en ansenlig wacker trägård, försedd med hwarjehanda slags fruktträn, bland andra med Aprikos- Persike- Mandel- och Lambertska Nöteträn. Ladugården är bygd dels af tegel dels af korswärke. Gården äger 90 tunnors utsäde, höbärgning til 450 lass. Eke- och bokskog til husbehof, men otilräckelig skog til bränsle, 2 wattuqwarnar, 1 wäderqwarn, [ 906 ]godt fiske i Ån och Saltsjön. Under Gården lyda 39.5 Mantal Frälsehemman, 17 Torp, och Ladugården Tolarp.

Wegersberg, en Sätesgård i Södermanland.

Vegusdal, en Sokn är Annex til Evje Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge.

Vegårdshein, en Sokn är Annex til Gierrestads Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge. Här är god skog och gräswäxt men föga sädeswäxt. De nära til Soknen liggande Järnwärken Näs och Egeland giwa inbyggarne god förtjänst medelst kollewerering.

Veiglie, en Sokn, är Annex til Rollougs Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.

Weiletorp, en Sätesgård i Skåne.

Weinge, et Regalt Pastorat i Halland och Höks Härad, innefattar 2 Soknar: Weinge, Moderförsamling, och Kärrby, Annex, samt består af 56 Mantal. Utsädet är 14- à 1500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1667. — Weinge Sokn består af 41 Mantal. Marken är til det mästa jämn. Klippig och stenbunden är dock den trakt, som gränsar til Småland. Denna innehåller mycket sumpiga måssar. Rådande jordmånen är sand. Denna samt Ljung göra orten i högsta måtto mager och giwer sällan öwer tredje kornet i afkastning. Et och annat hemman i östra trakten har litet skog til bränsle, i brist hwaraf andre nyttja torf. År 1805 war Folkmängden 1373. Kyrkan är belägen under 56 gr. 34 min. Polhöjd; 1.6 mil från Halmstad.

Vekeröe, en wacker Gård wid Kristiania Fjorden uti Aggers Pastorat uti Aggershus Amt i Norge. På en kulle är anlagt et Batteri med små Canoner, hwarifrån saluteras wid högtidliga tilfällen. Här bredewid är en park i Engelsk smak. Wid Gården är en liten god hamn.

Wekholm, et Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Trögds Härad wid Mälaren, af hwilkens Fjärdar det til större delen omgifwes, innefattar 3 Soknar: Wekholm, Moderförsamling, Kongshusby och Torswi, Annexer, håller i widd 1.42 qv. mil, samt består af 95.5 Mantal. Utsädet är 1190 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1972. — Wekholm Sokn håller i widd 0.7 qv. mil, samt består af 57.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog lider Soknen brist. Utsädet är 670 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1107. Kyrkan är belägen under 59 gr. 31 min. Polhöjd; 4.2 mil från Upsala. Den betydligaste Gården heter Ekholmen.

Welamssund, en Sätesgård i Upland.

Welanda, en Sätesgård i Wästergötland.

Welinge, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Daretorps Pastorat, samt består af 19.6 Mantal. Marken är mera jämn och mindre stenbunden än i Daretorp. Jordmånen består på de flästa ställen af god sandmylla. Utom til några hemman finnes här ingen skog. Utsädet är 280 tunnor. År 1810 war Folkmängden 584. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Ettak, därnäst Torp.

Wellinge, en Herregård uti Salem Sokn i Södermanland, äger omkring 20 tunnors utsäde, godt höbol, wacker mangårdsbyggning af sten, wacker trägård, lustpark, wattuqwarn.

Wellinge, på Kartan Wällinge kalladt, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, innefattar 2 Soknar: Wellinge, Moderförsamling, och Fuglie, Annex, samt består af [ 907 ]41 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är swartmylla och lera. Liten äng finnes. Skog eller tårfjord finnes ej. Utsädet är 1900 tunnor. År 1805 war Folkmängden 936. — Wellinge Sokn består af 23.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 529. Kyrkan är belägen under 55 gr. 28 min. Polhöjd; 1.4 mil från Malmö.

Wellnora, en Masugn uti Knutby Sokn i Upland, är belägen på Åsby hemmans ägor, utan någon därtil hörande jord.

Wemdal, en Sokn i Härjedalen, är Annex til Hede Pastorat, samt består af 12.2 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 160 tunnor. År 1810 war Folkmängden 533. Kyrkan är belägen 2.2 mil från Moderkyrkan.

Wemlinge, et Skatte-rusthåll uti Estuna Sokn i Upland, äger mellan 40 och 50 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog, wacker åbyggnad af trä, ansenlig trägård.

Wemmenhög, et Härad i Skåne och Malmö Län, wid Hawet, innefattar 25 Soknar: Grönby, Anderslöf, Kålstorp, Lilla Beddinge, Östra Wemmenhög, Wästra Wemmenhög, Hemmingsdynge, Åsby, Espö, Klagstorp, Tullstorp, Swenstorp, Skurup, Gärdslöf, Önnarp, Torp, Lilla Isje, Gustafskyrka, Solberga, Hasle, Bösarp, Swedala, Skiwarp, Örsjö, Slimminge, Simlinge.

Wemmenhög, et Regalt Pastorat i förenämnde Härad, innefattar 2 Soknar: Östra Wemmenhög, Moderförsamling, och Wästra Wemmenhög, Annex, samt består af 59.4 Mantal. Utsädet är 1900 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1189. — Östra Wemmenhög Sokn ligger wid Hawet, samt består af 50.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera, utom en sträcka wid Hawet, som är sandig. Soknen har ingen skog och högst obetydelig tårfjord. Utsädet är 1400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 938. Kyrkan är belägen under 55 gr. 25 min. Polhöjd; 4.6 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Dybäck, hwilken förmodeligen har största utsädet af alla Gårdar i Riket. — Wästra Wemmenhög Sokn består af 9.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Soknen har ingen skog, men någon tårfjord. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 251. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.

Wemmerlöf, et Regalt Pastorat i Skåne och Kristianstads Län wid Östersjön, innefattar 2 Soknar: Wemmerlöf, Moderförsamling, belägen i Järesta Härad, samt Rörum, Annex, i Albo Härad, och består af 21.2 Mantal. År 1855 war Folkmängden 1283. — Wemmerlöf Sokn består af 15.1 Mantal. Marken är merendels slät med några sandbackar. Rådande jordmånen är grusaktig, på några ställen lera. Utom Sätesgården Gyllebo, äger den öfriga delen af Soknen platt ingen skog, men i dess ställe någon tilgång på bränntårf, dock större delen icke en gång til husbehof däraf. Utsädet är på 900 tunnland, hwaraf nära twåtredjedelar årligen besås. År 1805 war Folkmängden 699. Kyrkan är belägen under 55 gr. 35 min. Polhöjd; 4.7 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården heter Gyllebo.

Wemmerlöf, på Kartan Wämmerlöf teknad, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, är Annex til Hammarlöfs Pastorat samt består af 9.7 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången är anförd wid Artikeln Hammarlöf. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden [ 908 ]271. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan.

Wen, en Ö i Öresund. Se Artikeln Hwen.

Wena, se Hwena.

Wendel, en Sokn och Regalt Pastorat i Upland, Upsala Län och Örbyhus Härad, håller i widd 1.44 qv. mil, samt består af 115.2 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Midt genom Soknen, från Norr til Söder framstryker en grusås. Rådande jordmånen tyckes wara lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet kan bestämmas til 700 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2260. Kyrkan är belägen under 60 gr. 11 min. Polhöjd; 3.5 mil från Upsala. De betydligaste Gårdarne heta Kettslinge, Örby, Bergby, Norrby.

Wendelsö, en Sätesgård uti Österhaninge Sokn i Södermanland, består af 2 Mantal, hwarunder 2 Frälsehemman brukas, äger 40 tunnors utsäde, ymnig skog och hötilgång, prydlig mangårdsbyggnad af trä, utwändigt rappad, wacker trägård.

Wenjan, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Fögderiet Åvan-Siljan, innefattar 2 församlingar: Wenjan, Moderkyrka, och Öje, Kapell, håller i widd 11.2 qv. mil, samt består af 8.5 Mantal. Soknen utgör til sin större del en ansenlig dalsträckning omkring Wanån. Marken är dels bärgaktig, dels jämn. Rådande jordmånen är sand och mo. Skog finnes ymnigt. År 1810 war Folkmängden 1117. Kyrkan är belägen wid Sjön Wenjan, hwilken håller i widd 0.28 qv. mil, under 60 gr. 56 min. Polhöjd; 9.5 mil från Falun. I Soknen finnes en Glasfabrik kallad Johannisholm.

Vennie, en ganska betydelig Gård, angenämt belägen wid en bugt af Strindfjorden uti Ytteröens Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge. Mangården är wäl bebygd, med wackra trähus om 2 wåningar. Gården äger betydligt utsäde, ansenligt höbol, widsträckt utmark, skön skog. Wid ån som löper här förbi är et betydligt Sågwärk.

Vennes. Sålunda kallas 2 wackra och goda Gårdar uti Verran Sokn uti Norra Trondhiems Amt i Norge. Härwid befinnes en god hamn för jagter och båtar.

Vennesböygden, en Sokn är Annex til Ringeboe Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Vennesland, en Sokn är Annex til Oddernäs Pastorat uti Mandals Amt i Norge.

Wensjö, en Gård uti Ottersta Sokn i Wästergötland, är Öwerjägmästare-Boställe, äger öwer 20 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog.

Wentlinge, en Sokn på Öland, Södra Fögderiet och Gräsgårds Härad, är Annex til Ås Pastorat, samt består af 13.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 360. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Weppeby, en Herregård uti Östuna Sokn i Upland, äger 32 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, förfallen åbyggnad, ansenlig trägård.

Verdalen, et Pastorat i Norge och Norra Trondhiems Amt, innefattar 3 Soknar: Stikkelstad, Moderförsamling, Vuku och Halle, Annexer. Det utgör en dalsträckning omkring en å som faller i Trondhiems Fjorden, samt sträcker sig i öster ända til Jämtlands gränsen. Sädesaflingen är här betydelig, icke allenast för det at jordmånen är tämeligen bördig, utan jämwäl at Bönderne i allmänhet äro duglige och flitige arbetare. Boskapsskötseln är ock tämeligen wigtig. Skogshygge til sågtimmer är ock en näringsgren, änskönt denna har i sednare ti[ 909 ]der mycket aftagit och synbarligen wil framdeles aldeles förswinna, i anseende til det omåttliga hygget och de i sednare tider i bruk komne handsågar. År 1769 war Folkmängden 3027, men år 1801 hade den förkofrat sig til 3890.

Verdalsören, en Ort uti Verdals Pastorat, wid åns utlopp i Fjorden. Här befinnes en ansenlig samling af hus, anlagde i ordning efter 2 långgator och et par twärgränder, hwilka giwa Orten utseende af en liten stad. Orten bebos af handtwärkare, fiskare, krögare, arbetsfolk, samt några enskilda hushåll, utom bondeståndet, däribland 2 Köpmän, som äro Borgare i Trondhiem. Inbyggarne höra til Stikkelstads Soknekyrka. Platsen tilhörer den nära liggande Gården Moe eller Maritvold. Här stå kongliga tältbodarne och därwid befinnes en exercitie-plats. Bland Handtwärkarne som här bo äro Handskmakarne bekante för deras goda handskar. Härwid är en stor fart öwer ån med färjor och allmänna landswägen mellan Verdalen och Inderöen går härigenom.

Vernekloster, en ansenlig Herregård uti Rygge Sokn uti Smålänens Amt, 1 mil från Staden Mos i Norge. Gården har före Reformationen warit et Nunnekloster.

Verran, eller Vestvig, en Sokn är Annex til Ytteröens Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge. Här finnes åtskilliga betydliga Gårdar, såsom Sand, Voldset, Molden, Vestvig, hwilka äro wäl bebyggde, samt god mark til sädes- och höafling, men förnämligast betydliga skogar, hwarför ock här äro många sågwärk. I et Hafssund idkas godt fiske, förnämligast af torsk.

Werum, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, är Annex til Wisseltofta Pastorat, samt består af 27.2 Mantal. Markens beskaffenhet och skogstilgången är anförd wid Artikeln Wisseltofta. År 1805 war Folkmängden 720. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Skeinge.

Wese, en Sätesgård uti Bro Sokn i Bohusland, wid en wik af Hawet Brofjärden kallad, består af 1 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, godt höbol, skog til husbehof, wacker åbyggnad af trä.

Wesene, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är Annex til Björke Pastorat, samt består af 10.5 Mantal. Marken är ojämn och stenbunden. Rådande jordmånen är femjord eller mjäle. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 178 tunnor af all slags säd, utom wete och ärter. År 1805 war Folkmängden 295. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Wessige, et Regalt Pastorat i Halland, och Årstads Härad, innefattar 2 Soknar: Wessige, Moderförsamling, och Askome, Annex, samt består af 40.3 Mantal. Marken är til det mästa bärgaktig och med ljung bewuxen. Jordmånen består af sand- och swartmylla. Någon boke- och surskog finnes til husbehof, äwen något til försäljning. Utsädet är 800 tunnor. — Wessige Sokn består af 29.2 Mantal. Utsädet är 600 tunnor. År 1805 war Folkmängden 839. Kyrkan är belägen under 56 gr. 58 min. Polhöjd; 3.2 mil från Halmstad. Den betydligaste Gården heter Bjerrome.

Vestbye, et Pastorat och Tingslag i Norge, Aggershus Amt och Borresyssel, innefattar 3 Soknar: Vestbye, Moder[ 910 ]församling, samt Soner och Gårder, Annexer. Tingstället är Gården Sundbye. År 1801 war Folkmängden 2273.

Vestbye, eller Morie, en Sokn är Annex til Enebaks Pastorat uti Rommerige i Norge.

Vestbye, en betydelig Herregård uti förenämnde Sokn, försedd med mycken wälbrukad jord. Mangården belägen på en backe är wälbygd. Gårdens förnämsta herlighet består uti 5 sågwärk, wid hwilka årligen sågas omkring 3300 tolfter bräder och plankor. Timret kommer til större delen från Österdalen.

Vesterålen, et Distrikt uti Nordlands Amt i Norge, består af åtskilliga öar i Hawet, af hwilka de största äro Langöen och Andenöen, samt Nordwästra delen af den ansenliga Hindöen. Det innehåller 5 Pastorat: Hassel, bestående af 3 Soknar, Böe 2, Öxnäs 2, Dverberg 2, Andenäs 1, tilsamman 10 Soknar och Kyrkor. — Distrikten Vesterålen och Lofoden utgöra et Prosteri, som innehåller 10 Pastorat med 20 Soknar, hwars Folkmängd år 1801 war 10712.

Vestermoland, et Pastorat i Norge, Nedenäs Amt och Fögderi, innefattar 2 Soknar: Vestermoland, Moderförsamling, och Hövog, Annex. År 1801 war Folkmängden 2053, däraf 1144 i Huwudsoknen och 909 i Annexen.

Vestfjord, en stor Fjärd utanför Nordlands Amt i Norge, löper in från Hawet mellan Lofoden eller den sträckning af öar som höra til Distriktet Lofoden, på ena sidan och Fögderiet Salten på den andra. Denna Fjärd widgar sig alt mera ut mot Sydwäst hwarest den är 8 à 10 mil bred, men mot Nordwäst endast 4 mil bred. Från denna Fjärd utgå flera ansenliga Fjärdar in uti fasta Landet.

Vestfosen, et högt wattufall uti en å som flyter genom Budskeruds Amt i Norge och faller i Storelwen. Wid detta fall äro anlagde 12 betydliga sågwärk, 2 gryn- och siktqwarnar samt andra qwarnar. Wid dessa inrättningar wistas en sågfogde, 12 sågmästare, utom sågdrängar, smeder, brädförare och kolbrännare, tilsamman omkring 55 hushåll. Dessutom har Hassels järnwärk här en järn-hammare i drift, hwarwid 9 à 10 smeder arbeta, som alla bo på stället, tillika med några wärdshuswärdar och krögare, jämwäl handtwärkare och roddare, hwilka föra waror och proviant upföre ån från Drammen. Orten har således utseende af en liten Stad, hwars Folkmängd är omkring 660. Wid sågwärken sågas årligen omkring 20000 tolfter bräder och plankor.

Vestnäs, en Sokn, är Annex til Vedöens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Vestre-Skiäringen, et Fjäld uti Vatne Sokn, uti Romsdals Amt i Norge, utgör en naturlig gränseskilnad mellan Söndmör och Romsdalen. Detta Fjäld är icke allenast ganska högt, så at fiskare, långt uti i hawet, när de flästa andra bärgen gå utur sigte, kunna därefter rätta deras lopp och segling, utan har jämwäl på et wist ställe en hop inskärningar och taggar på ryggen, jämwäl på et annat ställe, en twärs öwer ryggen gående klyft eller spricka, som åwanpå är betäckt med en stor gråstens häll, och i följe däraf har utseende af et walf, genom hwilket man på wissa ställen kan se dagsljuset.

Vestvig, en betydlig och wälbygd Gård wid Verra-Sundets öpning uti Inderöens Fögderi uti Norra Trondhiems Amt i Norge. Här bredewid ligger Vestvigs Kyrka, Annex til Ytteröens Pastorat.

[ 911 ]Vestvig, en god och wälbygd Gård uti Bedstaden Sokn uti förenämnde Fögderi.

Weta, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Wifolka Härad, innefattar 2 Soknar: Weta, Moderförsamling, och Wiby, Annex, samt består af 71.7 Mantal. Utsädet är 844 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1394. — Weta Sokn består af 37.5 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen är sand, dock til någon liten del mulljord. På skog är brist. Utsädet är 444 tunnor. År 1810 war Folkmängden 671. Kyrkan är belägen under 58 gr. 21 min. Polhöjd; 2 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Mantorp och Solberga.

Wetlanda, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län, Wexiö Stift och Östra Härad, består af 56.8 Mantal. Marken är mycket ojämn och bärgaktig. Jordmånen består dels af mulljord, blandad med alfsyra, dels af sand- och grusblandning. De fläste hemman äga behöflig skog. Utsädet är omkring 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1493. Kyrkan är belägen under 57 gr. 27 min. Polhöjd; 6.4 mil från Jönköping. Den betydligaste Gården heter Uplanda.

Wettak, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Fögderi, är Annex til Walsta Pastorat, samt består af 9.5 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet, samt skogstilgången äro anförde wid Artikeln Walsta. År 1810 war Folkmängden 235. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes Sätesgården Gimmened.

Wettern, fordom Wätur kallad, en Sjö i Swealand och Götaland, hwaraf mindre delen hörer til den förra och större delen til den sednare regionen. Han är belägen mellan 58 gr. 23 min. och 58 gr. 53 min. Polhöjd; omgiwes af Nerike, Östergötland, Småland och Wästergötland, täflar med Mälaren i storlek, men öwerträffar den sednare i wattuyta, sträcker sig i längd från Askersund til Jönköping 12 mil, i största bredd från Rösund til Motala 2.8 mil, samt håller i widd 17.5 qv. mil, hwaraf 1.5 höra til Nerike, och 16 til Östergötland, Småland och Wästergötland. Han ligger 49 famnar högre än Wänern och 97.5 famnar högre än Östersjön. Han har mäst öpna stränder och är märkwärdig genom sit stora djup, klara watn, och hastiga omskiften från lugnt til häftigt swallande. Han har tillopp från mer än 40 wattugångar, men inga betydliga, utom från Sjöarne Unden och Wiken. Dess utlopp är genom Motala Ström, som genom Sjöarne Boren, Roxen och Glan går til Bråwiken. Han är tämeligen ren från öar, utom i Nordligaste delen; den största Ön heter Wisingsö. Han är fiskrik. Bland fiskar finnas lax, asp, gädda, abborre, sik, ål, röding, mal, lindare, ruda, kärta, simpa, qwidda, snäcka, nejonöga, utom andra slag. Fisken i denna Sjö berömes såsom wälsmakande. Genom Sjön går Göta Kanal. Städer belägna på dess stränder äro Askersund, Wadstena, Gränna, Jönköping, Hjo.

Wettmö, et Skatte-Rusthåll uti Romfartuna Sokn i Wästmanland, består af 1 Mantal, äger nära 20 tunnors utsäde, hjelpelig äng, ymnig skog, förswarlig åbyggnad.

Wettungen, en Sätesgård uti Bäcke Sokn i Dalsland, äger 70 à 80 tunnors wårsäde, 8 à 10 tunnors höstsäde, litet höbol, godt mulbete, widsträckt skog.

Veum, en Sokn, är Annex til Molands Pastorat uti Telle[ 912 ]marken i Norge. I bärgstrakten finnes kopparmalm, som innehåller guld.

Wexiö, fordom Wägsjö kallad, en Stad i Småland, Huwudstaden och enda Staden i Höfdingdömet Södra Småland, belägen under 56 gr. 52 min. Polhöjd; wid en Sjö som bär namn af Staden, på gränsen af 2 Härad Konga och Kinnewalds, på bägge sidor om en å; räknas til Konga Härad, emedan större delen af Staden, liggande å wänstra sidan om ån, är belägen i detta Härad, 41 mil från Stockholm. — Han är tämeligen regulär, håller i längd 314 famnar, i bredd 184, i omkrets inemot 1000, och i widd 34 tunnland. Gator och gränder äro 12, af hwilka 3 gå efter längden af Staden och de öfrige på twäran. Bebyggde tomter äro 136. De enskildtas hus äro byggde af trä, til en stor del om 2 wåningar, samt mästadelen prydlige. — Staden är Säte för en Landshöfding, en Biskop, 1 Gymnasium hwarwid 8 Lectorer äro Lärare, och 1 Trivialskola. Här finnes jämwäl 1 Apotek, 1 Boktryckeri och Länets Lazaret. — Af byggningar märkas: Domkyrkan, Landshöfdinge-Ämbetets hus, Rådhuset, som är en wacker byggning, samt Gymnasii-huset. — År 1810 war antalet af Hushållen 169 och Folkmängden 1228, däraf 527 woro mankön och 701 qwinkön. — Inbyggarnes näringsfång beror förnämligast af den härwarande lärostaten och studerande ungdomen, Handel och handtwärk, samt något jordbruk. Handelen idkas med salt, sill, kryddwaror, kramwaror och andra waror, som hämtas från Sjöstäderne, samt med oxar, som upköpas i orten häromkring och afsättas i Stockholm. År 1805 funnos här 9 Handelsmän samt 75 Mästare uti 26 Handtwärk. Af Fabriksanstalter finnes et Bomulls-spinneri. Stadens nuwarande numer bland Rikets Städer är 30. Marknad hålles här den 16 Febr. och 6 October. År 1810 underhöllos i Staden 38 hästar, 10 oxar, 153 kor, 12 ungnöt, 16 får. — Staden utgör jämte Wexiö Sokn et Regalt Pastorat. Jordarten i detta Pastorat är olika. Ungefär twåtredjedelar består af Botnjord blandad mer och mindre med lera och fin sand; det öfriga af gröfre och finare sand. Den äldre odlade åkerjorden har yta af swartmylla, merendels god och bördig. I sednare åren äro många och betydliga odlingar gjorde både til åker och artificiel äng. Skogstrakter finnes här nästan til alla hemman förswarligt tilräckelige, men de som befinnas i almogens hand, hawa genom swedjande i längre tider bliwit mycket medtagne, så at Staden i synnerhet lider wärkelig brist på skogsförnödenheter, hwilka därföre upstigit til högt pris. Årliga utsädet på den upodlade jorden räknas til 806 tunnor, däraf 230 belöper sig på Staden. År 1810 war Folkmängden i Pastoratet 2296.

Wexiö Sokn omgiwer Staden på alla sidor. Hon består af 30.3 Mantal. Utsädet är 576 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1068. Soknen förrättar sin Gudstjänst i Wexiö Stads Domkyrka. Wälbygda herregårdar och lägenheter finnas här, men alla af trä. De betydligaste Gårdarne äro Kronoberg, Wexiö-Östragård, Awaby, Tolestad och Kampen. — Det fordna Slottet, Kronoberg, som numera utgör en Ruin, har troligen warit et af de vackraste i Swerige, och förskönar ej i ringa mån belägenheten af Kronobergs Kongsgård, som i synnerhet åt sjösidan har en förträffeligt wacker utsigt.

[ 913 ]Wexiö-Östragård, belägen i förenämnde Sokn, består af 1 Mantal, til 0.75 förmedladt, äger under Circulationsbruk, 69 tunnland, hwaraf 24 à 27 årligen besås med säd; det öfriga bär klöwer och timoteigräs, samt trädas årligen 8 à 9 tunnland. Gården är tilräckeligt wälbygd för ståndspersoner, har 2 wackra trägårdar, med et stort antal fruktbärande och wilda trän, samt skog til eget behof.

Wi, en berustad Sätesgård, uti Öwergran Sokn i Upland, äger 40 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog, tämeligen wacker mangårdsbyggnad af trä, liten trägård.

Wi, et Järnwärk uti Torsåker Sokn i Gästrikland, äger 330 skeppund stångjärnssmide.

Wi, en Sätesgård uti Ugglebo Sokn i Gästrikland, har wacker åbyggnad. Med Gården är förbundet et järnwärk af samma namn, som består af 1 stångjärnshammare med 2 härdar, 3 spikhamrar och 1 plåthammare.

Wi, en Sätesgård uti Borg och Löt Sokn i Östergötland, består af et Mantal, äger 25 tunnors utsäde, höbärgning til 250 lass, tilräckeligt mulbete, skog til husbehof, gammal åbyggnad af trä om 2 wåningar men i sednare tider mycket förbättrad, utwändigt rappad och wacker, stor och förmånlig trägård, godt fiske i Sjön Glan, 1 tegelbruk. Därunder lyda 7.2 Mantal bondehemman och 2 torp.

Wi, (Norra) et Consistorielt Pastorat i Östergötland, wid Sjön Sommen, innefattar 2 Soknar: Norra Wi, Moderförsamling, belägen uti Ydre Härad, och Tirserum, Annex, uti Kinds Härad, samt består af 63.2 Mantal. Utsädet är 38 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1993. — Norra Wi Sokn består af 35.5 Mantal. Marken är ojämn och bärgig samt nästan aldeles upfylld af bärg och sten. Åkerjorden består af någorlunda bördig swartmylla, blandad på några ställen med en föga fruktbärande sandjord. Uti norra delen af Soknen finnes i allmänhet hjelpelig skog, utom det at några hemman äga aldeles ingen, däremot har södra delen betydliga skogar, men hwilka genom swedjande äro högst illa medfarne. Landtmannen sysselsätter sig til det mästa med en lönande boskapsskötsel samt anser åkerbruket, såsom en binäring. Utsädet är 200 tunnor. År 1810 war Folkmängden 899. Kyrkan är belägen under 57 grad. 53 min. Polhöjd; 5.7 mil från Linköping. Den betydligaste Gården heter Ribbingshåf.

Wi, (Södra) et Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmare Län och Sewede Härad, innefattar 2 Soknar: Södra Wi, Moderförsamling, och Djursdala, Annex, samt består af 63 Mantal. Pastoratet är genomskuret och upfyldt med strömar, sjöar, kärr och måssar, hwilka jämte skogbewuxna parker och bärg intaga största widden af jordytan härstädes. Jordmånen är i allmänhet klaperaktig, upfylld med smärre och större stenar, samt har på sina ställen i dälderne mullblandad lera, och andra jordarter, och är mycket sällsamt at finna åkrar, som bestå endast af lera eller sand, utan blandning af hwartannat eller mull. De flästa hemman äga tilräckelig skog, dock finnes några, som lida brist därå. Utsädet är 700 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2976. — Södra Wi Sokn består af 45.2 Mantal. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2130. Kyrkan är belägen 13 mil från Kalmar. Den betydligaste Gården heter Ålhult. Icke långt från kyrkan befinnes en mineral[ 914 ]källa eller hälsobrunn, hwilken hyser balsamiskt watn och wisar god nytta mot torrwärk, gikt, håll och sting, fallandesot, ögonwärk, huwudwärk och andra sjukdomar.

Wiared, et Rusthåll uti Torpa Sokn i Wästergötland, ej långt från Borås, är märkwärdigt för en å dess ägor i sednare tider skedd ansenlig upodling.

Wiby, en Sätesgård uti Sollentuna Sokn i Upland, består af 3 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, höbol swarande mot utsädet, tilräckelig skog, åbyggnad af trä.

Wiby, en Herregård uti Harbo Sokn i Upland, består af 5 Mantal, däraf 3 Mantal Säteri, och i sambruk därmed 2 Mantal Frälse, äger 30 tunnors utsäde, bärgligt höbol, hjelpelig skog til gärdsel och wedbrand, ansenlig mangårdsbyggnad af trä, rymlig och wacker trägård.

Wiby, en Herregård uti Kolbäck Sokn i Wästmanland, består af 2 Mantal skatte, äger 30 tunnors utsäde, knappt höbol, hjelpelig skog, mangårdsbyggning af trä.

Wiby, et Consistorielt Pastorat i Nerike, innefattar 2 Soknar: Wiby, Moderförsamling, belägen i Grimstens Härad, och Tångeråsa, Annex i Edsbergs Härad, håller i widd 1.7 qv. mil, samt består af 127 Mantal. Utsädet är 1140 tunnor. År 1815 war Folkmängden 2949. — Wiby Sokn håller i widd 1.3 qv. mil, samt består af 110 Mantal. På sydöstra och södra kanten, hwarest Soknen gränsar til Lerbäck och Snaflunda Soknar, är marken ojämn. Högderne äro dels bärg, dels skogbewuxne backar. Den öfriga och större delen af Soknen har endast låga åsar och kullar, och kan kallas jämn. Uti inre delen af Soknen är swartmylla rådande; men omkretsen på alla sidor, til stor bredd består af sand, ör- och mojord. Många hemman äro skoglöse; men hawa hittils bekommit oumbärliga behowet på Häradets allmänning Tiweden, inom Soknen belägen. Alla Soknens hemman hawa ganska liten widd, ehuru icke alla lika inskränkt. Utsädet är 800 tunnor. År 1815 war Folkmängden 2482. Kyrkan byggd af sten, försedd med torn och orgwärk, är belägen under 59 gr. 4 min Polhöjd; 4 mil från Örebro. I Soknen finnas 4 Sätesgårdar: Körtingsberg, Wärsta, Norra Hageberg, Södra Hageberg.

Wiby, en Sokn i Östergötland och Wifolka Härad, är Annex til Weta Pastorat, samt består af 34.3 Mantal. Marken är mästadelen jämn. Rådande jordmånen är sand och mulljord. På skog är i allmänhet brist. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 723. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Uljeberg.

Wiby, en Sätesgård uti Östra Ryd Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, höbärgning til 100 lass, tilräckeligt mulbete, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggnad af trä, utwändigt rappad, några få underliggande Bondehemman och Torp.

Wiby, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, är Annex til Åhus Pastorat, samt består af 9.8 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ingen. Utsädet är: Råg 120 tunnor, korn 160, hafra 40, blandsäd 45, ärter 26, potäter 68. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Wibyggerå, en Sokn i Ångermanland och Södra Fögderiet, är Annex til Nordingrå Pastorat, samt består af 32.7 Mantal. Mar[ 915 ]ken är ojämn. Bärg och dalar intaga det mästa af Landet mot Hafssidan. Utsigten på denna trakt är för resande sommartiden behagelig, då man från högderne mellan flera kala bärg skådar i sluttningen löfskog, åkrar, ängar, byar om hwart annat; men där nedanföre dalar och små sjöar; alt i granskapet af Botniska Hawet, hwars wikar sträcka sig intil landswägen. Rådande jordmånen är lera, dock i några fjäldbyar sand. Af skog hawa några byar ymnigt, de fläste hjelpeligt, några lida brist därå. Utsädet är: Råg 25 tunnor, korn 350, ärter 40, potäter 60. År 1810 war Folkmängden 1274. Utom åkerbruk och boskapsskötsel äro wäfnad och hafsfiske almogens näringsgrenar. Kyrkan är belägen 1.3 mil från Moderkyrkan. Märkwärdig Ort är Skulbärget, beläget wid Landswägen, och wisar åt den sidan likasom en slät wägg; ifrån foten til spetsen är det 130 famnar högt; något up i bärget befinnes en håla 5 famnar lång och 3 famnar bred.

Wibyholm, en Sätesgård uti Årdala Sokn i Södermanland, med underliggande Skälby Ladugård, äger 40 tunnors utsäde, däremot swarande äng, samt widsträckt skog, stor och prydlig stenhusbyggnad om 2 wåningar, stor trägård med et wackert orangeri af sten.

Wibynäs, en Sätesgård uti Björnlunda Sokn i Södermanland.

Wickhusnäs, en Sätesgård uti Lilla Rytterne Sokn i Wästmanland, i sambruk med Wickhusberg, äger några och 40 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog, godt fiske, mangårdsbyggnad af trä, gammal.

Wickleby, en Sokn och Consistorielt Pastorat på Öland, Södra Fögderiet och Algutsrums Härad, består af 16.6 Mantal. Marken är öwerallt jämn, fastän något stenbunden. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla och örjord, något lerjord, men mästadelen af sämre slag, som wit eller så kallad björklera. Skog finnes intet, utom litet hassel och törne, som dock är i synbart aftagande, oagtadt de fläste för dess besparing förskaffa sig wedbrand från Småland. Utsädet af all brukelig slags säd är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 555. Kyrkan är belägen 1.8 mil från Kalmar, sjöwägen öwer Kalmare Sund. Prästegården äger 30 tunnors utsäde, åbyggnad enligt lag. Med skogen förhåller sig lika med hwad om Soknen i allmänhet är anfördt. I Soknen finnes ett Häradsskriware-boställe som äger mellan 30 och 40 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, obetydlig åbyggnad af trä.

Widarp, eller Widerup, en Sätesgård uti Gårdstånga Sokn i Skåne, belägen på en slättmark wid Käflinge Å, består af 6.5 Mantal, äger 80 tunnors utsäde, ymnigt höbol. Åbyggnaden är widlyftig och prydlig. Borggården består af 3 af tegelsten från grunden upförda stora byggningar; huwudbyggningen som är den största, är 3 wåningar hög, utom kälrarne; de andre 2 nämligen Flygelbyggningarne, äro en wåning höga utom Suterränen; altsammans inneslutet inom en bred graf. Nära til Borggården ligger trägården, i modern smak anlagd, håller i widd 9.3 tunnland, samt är försedd med sköna fruktträn och en wattukonst, som kastar watnet 9 à 10 alnar up i högden. Uti grawen omkring mangården är godt fiske af karp och rudor. Skogen består uti en djurhage, omgiwen med en stenmur om 2 famnars högd, hwaruti wistas hjortar och rådjur. På Gårdens närmaste ägor äro anlagde planteringar af löf[ 916 ]trän. På 1 mils afstånd äger Gården någon löfskog, så wäl af ek och bok, som andra smärre slags trän. Til Gården höra 37.5 Mantal frälsehemman, 31 torp, samt 2 wäderqwarnar. På godsets ägor befinnes et hospital för nödlidande, som här njuta husrum, föda och kläder.

Widbo, et Consistorielt Pastorat i Upland och Stockholms Län, innefattar 2 Soknar: Widbo, Moderförsamling, belägen i Semminghundra Härad, och Husby, Annex i Långhundra Härad, håller i widd 0.93 qv. mil, samt består af 67.6 Mantal. Marken i detta Pastorat omskiftar med låga bärg och backar, samt därimellan liggande öpna, större och smärre fält. Rådande jordmånen är lera. Utsädet är 1060 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1478. — Widbo Sokn håller i widd 0.27 qv. mil, samt består af 24 Mantal. Skogen är otilräckelig til behowet. Utsädet är 340 tunnor. År 1810 war Folkmängden 560. Kyrkan är belägen under 59 gr. 43 min. Polhöjd; 4 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Nederäng och Norrby.

Widbynäs, en Sätesgård uti Turinge Sokn i Södermanland, består af 3.5 Mantal, äger 35 tunnors utsäde, äng til 250 lass hö, hjelpelig skog. Mangården, wackert belägen på et bärg mellan kyrkan och sjön Stora Turingen, har en huwudbyggning med 2 flygelbyggningar af trä, jämte en god trägård.

Wideby, en Sätesgård i Södermanland.

Wideröra, en Sätesgård uti Ottarp Sokn i Skåne, består af 1.6 Mantal, äger 80 tunnlands öpen åker, höbärgning til 300 parlass, skog af björk, al och ek, i det närmaste til husbehof i kringliggande ängar, samt tårfmåsse. Åbyggnaden består af en liten men wacker huwudbyggning af trä, 2 flyglar af tegelsten. Trägården är wacker nyligen anlagd. Humlegården är stor.

Widtsköfle, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, innefattar 2 Soknar: Widtsköfle, Moderförsamling, och Degeberga, Annex, samt består af 34 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1902. — Widtsköfle Sokn består af 16.2 Mantal. Widtsköfle By som utgör största delen af Soknen, har jämn och stenfri mark, sandaktig jordmån, litet aleskog, men ymnig tårfjord. På ägorna äro flera ansenliga furuplanteringar anlagde. Utsädet af all brukelig säd är 240 tunnor. Höbärgningen är medelmåttig. Eskiltorp By är af nästan lika beskaffenhet med Widtsköfle By. Utsädet är 40 tunnor. Österlia och Böke Byar bestå af backig, stenig, samt grusaktig jordmån, hawa någon skog, men ej tilräckelig för årliga behowet och sakna tårfjord. En Gård i Böke bestående af 0.6 Mantal, har i nuwarande ägarens hand wunnit et utmärkt företräde genom en kostsam odling, och förträffeliga byggnader af gråstens mur til ladugården, samt af tegel grundmurad mangårdsbyggning, hwars läge är sällsynt wackert. Utsädet til förenämnde byar är 50 à 60 tunnor, och höbärgningen nöjaktig. Hjortholmen är et enstaka wackert ställe, äger 8 tunnors utsäde i sandig jordmån, tilräckelig höfångst, skog til nödtorft.

Widtsköfle, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 5.5 Mantal, äger ansenligt utsäde, icke ymnigt höbol, ingen betydelig skog af löfträn, men wackra furuplanteringar, ymnig tårfjord. Mangården består af 4 i hwarannan updragne stenhusbyggnader, hwardera 3 wåningar hög, med 2 runda [ 917 ]torn utanför byggningen, samt et fyrkantigt torn inne på borggården, som är med murade grawar omgiwen. Trägården är wacker, samt försedd med et orangeri. — På Gårdens rå och rör är upförd en ny Gård Segesholm kallad, som äger 20 tunnors utsäde, god höbärgning, tilräckelig skog. Så wäl man- som ladugård äro af korswärke. Stället är både genom konst och natur utmärkt wackert. Til Gården höra 30 Mantal frälsehemman, 69 torp, 4 mjölqwarnar och 1 sågwärk.

Wifolka, et Härad i Östergötland, innefattar 8 Soknar: Normelösa, Härberga, Weta, Wiby, Östra Tollsta, Sya, Mjölby, Wästra Harg.

Wifors, et Järnwärk uti Hamrånge Sokn i Gästrikland, består af 2 stångjärnshamrar, med 4 härdar, 1 knipp- och 2 spikhamrar. Mangårdsbyggningen af trä är utwändigt rappad och wacker, därwid en fruktträgård. Til wärket hörer en tull-mjölqwarn. Wid Gården äro i sednare tider ansenliga odlingar gjorde, så at utsädet kan beräknas til 20 tunnor.

Vig, en ganska ansenlig Gård uti Sövde Sokn uti Romsdals Amt i Norge.

Vig, en ansenlig Herregård uti Sökelven Sokn uti Romsdals Amt i Norge.

Vig, et Pastorat i Norge, och Norra Bergenhus Amt, innefattar 5 Soknar: Vig, eller Hopperstad, Moderförsamling, samt Qvamsöe, Kirkeböe, Arnefjord och Hof, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3257. En bedröflig händelse inträffade här år 1811, natten mellan den 1 och 2 December. Sedan mycket rägn hade fallit om hösten, kom en natt et owanligt wattuflöde som orsakade åtskilliga fjeldskred; det största skedde på Gården Nåsse i Arnefjord Sokn, hwarest det borttog en hel gård, som war bebodd af 7 hushåll, och emedan det skedde om natten, medan alla såwo, så omkommo 49 människjor. Det stora klippestycket som utbrast liger nu där Gårdens hus tilförene stått. Enligt et Kongl. Rescript skal wid förefallande ledighet Kirkeböe Sokn läggas til det år 1807 inrättade Pastoratet Ludevig i Nordhordlän.

Vig, en Sokn, är Annex til Indre Holmedals eller Sande Pastorat uti Norra Bergenhus Amt i Norge.

Vig, en Sokn, är Annex til Fosnäs Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge.

Vig, en Sokn, är Annex til Brönöens Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Vigeböyd, en Sokn, är Annex til Fieldbergs Pastorat, uti Södra Bergenhus Amt i Norges.

Vigedal, et Pastorat i Norge, Stavangers Amt och Ryefylke Fögderi, innefattar 3 Soknar: Vigedal, Moderförsamling, samt Sandeid och Imsland, Annexer. Pastoratet är litet, men romantiskt wackert. År 1801 war Folkmängden 1385.

Vigeland, en Gård uti Vennesland Sokn uti Mandals Amt i Norge. Här är en masugn til et järnwärk, hwartil malmen hämtas från 2 gruwor belägna uti Twed Sokn. Malmen håller 60 procent, men är strängsmält.

Vigen, en Sokn, är Annex til Bynässets Pastorat uti Södra Trondhiems Amt i Norge.

Viger, eller Odalen, en Sokn, är Annex til Nordrehougs Pastorat uti Ringerige i Norge.

Vigersund, en Sund wid ändan af Sjön Tyrifjorden uti Modums Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge; hwaröwer är en stor fart mellan östra och wästra sidan. Härifrån löper en Älf kallad Snarums Elv, som danar [ 918 ]en stor fors eller wattufall, kalladt Viger-fors, som driwer många mjölqwarnar. Nedanför denna Fors utbreder sig älwen uti en sjö kallad Bergsöe, hwarpå följa åtskilliga wattufall, som driwa många qwarnwärk; däribland et fall kalladt Raggefoss, hwilket näst efter Sarpens fors anses at wara det största wattufall i Norge; det har bärg på bägge sidor, hwilka äro 20 alnar höga samt lodrätta såsom en mur. Wid en annan tilstötande ansenlig å kallad Sigdals- eller Simoa Elv bekomma de bägge förenade strömarne namn af Storelven eller Dramselven.

Wiggbyholm, en Sätesgård uti Grebo Sokn i Östergötland, består af 2.5 Mantal, äger tilräckelig åker, ansenligt höbol, nödtorftigt mulbete, god skog, några underlydande bondehemman och torp.

Wiggeby, en Herregård uti Skönberga Sokn i Östergötland, består af 2.5 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, ansenligt höbol, ganska ringa skog, hjelpelig åbyggnad af trä, tämeligen stor och wacker trägård.

Wiggebyholm, i sambruk med Strand, en Sätesgård uti Täby Sokn i Upland, består af 2.25 Mantal, äger 28 à 30 tunnors utsäde, höbärgning til 190 lass, gammal och förfallen sätesbyggning af trä, wacker och wäl anlagd trägård, lider brist på skog.

Vigmostad, en Sokn, är Annex til Undals Pastorat uti Mandals Amt i Norge. År 1787 war Folkmängden 612.

Vigren, eller Roald, en Sokn, är Annex til Harams Pastorat uti Romsdals Amt i Norge. Soknen består af en enda ö kallad Vigeröe, som håller i längd 1 och i bredd 0.5 mil. Ön är ej endast wacker och behagelig, utan jämwäl fruktbar på råg, korn och hafra. Fiske har fordom warit almogens huwudyrke, hwarwid jordbruket blef försumat, men sedan man i sednare tider börjat anwända flit wid åkerskötseln, så hawa inbyggarne från fattige fiskare bliwit förwandlade til förmögna bönder. År 1759 war Folkmängden 356.

Vigöer, et Pastorat i Norge Södra Bergenhus Amt och Hardangers Distrikt, innefattar 2 Soknar: Vigöer, Moderförsamling, och Östensöe, Annex. Det är det wackraste i Hardanger, förnämligast uti en sträcka af 1 mils längd, kallad Stensdalen, som är ganska jämn, har goda skogar, samt sjöar och strömar. Gårdarne äro öwerallt wäl byggde, samt äga en fruktbar mark, både til hö och korn. Dock ärjas icke så mycken säd som inbyggarne behöwa, men boskapsskötseln är desto wigtigare. Afkomman däraf föres til Bergen til afsalu. År 1801 war Folkmängden 1761.

Wik, en Sätesgård uti Wärmdö Sokn i Upland.

Wik, en Sätesgård uti Balingsta Sokn i Upland, äger 80 tunnors utsäde, klent höbol. Mangårdsbyggning af sten, oansenlig, et urgammalt stenhus af 4 wåningars högd, af almogen Wiks mur kalladt, hwilket ej bebos, men underhålles med sorgfällighet, ansenlig trägård i Engelsk stil.

Wik, en Sätesgård i Södermanland.

Wik, en ansenlig By och Marknadsplats uti Söderbärke Sokn i Dalarne, wid Sjön Södra Barken, är nederlagsplats för den åwanföre belägna Bärgslagens produkter, har 1 Kongl. Postkontor, en Gästgiwaregård, och liknar en liten köping.

Wik, en Sätesgård uti Arwika Sokn i Wärmeland, äger 130 tunnors utsäde, 10 om hösten och 120 om wåren, tilräckeligt höbol och skog, nödtorftig [ 919 ]mangårdsbyggnad af trä, medelmåttig trägård.

Wik, en Sätesgård uti Lekaryd Sokn uti Tweta Härad i Småland, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, förswarligt höbol, hjelpelig skog, gammal och bofällig mangårdsbygnad.

Wik, et ansenligt fiskeläge uti Rörum Sokn i Albo Härad i Skåne, fångar lax, torsk, sill och tobis.

Wika, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Kopparbergs Fögderi, wid Sjön Runn, innefattar 3 församlingar: Wika, Moderkyrka, Sandwik och Hosjö, Kapell, håller i widd 2.1 qv. mil, samt består af 52 Mantal. Marken är i allmänhet mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är en blandning af sand och lera. Skog finnes tilräckeligt. Utsädet är råg 160, korn 60, blandsäd 300, hafra 700 tunnor. År 1810 war Folkmängden i Pastoratet 1561, däraf 1209 i Moderförsamlingen och 352 i Kapellen. Kyrkan är belägen under 60 gr. 30 min. Polhöjd; 1.3 mil från Falun. De betydligaste Gårdarne heta Hagelsnäs och Rankhytta. Et ansenligt Tegelbruk, Lönnemåsa kalladt finnes i Soknen, med ymnig skog.

Wikbolandet. Med detta namn beteknas et Distrikt, Fögderi och Prosteri i Östergötland. Det utgör en halfö, som omgiwes af hawet, samt Hafswikarne Bråwiken och Slätbaken. Det håller i widd 7.6 qv. mil och består af 748 Mantal. Det är et jämnt och fruktbart Land, som bär ymnigt säd. Folkmängden är omkring 20000. Det utgöres af 3 Härad: Lösing, Björkekind och Östkind, samt innefattar 1 Stad: Norrköping, och 17 Soknar: Johannes, Styresta, Tingsta, Furingsta, Dagsberg, Kronek, Konungsund, Tåby, Kudby, Å, Östra Ny, Rönö, Östra Stenby, Östra Husby, Häradshammar, Jonsberg, Qvarsebo. Här wid är at märka at hela Krokek Sokn samt delar af Konungsund och Stenby äro belägne på norra sidan om Bråwiken, och höra således icke til Wikbolands Distrikt, men wäl til Fögderiet och Prosteriet, at Qwarsebo wäl hörer til Fögderiet, men icke til Distriktet och Prosteriet, utan lyder hwad kyrkostyrelsen beträffar under Strängnäs Stift.

Wiken, en Sätesgård uti Falköpings Pastorat i Wästergötland, består af 3 Mantal. Jordmånen består af bördig swartmylla. Mangårdsbyggnaden är tämeligen wacker, Ladugårdshusen äro i godt stånd. Flera goda Torp höra til Gården.

Wiken, et Distrikt i Bohusland, utgör norra delen af Landskapet. Det består af 2 delar: Sunnerwiken, eller södra delen och Norrwiken, eller norra delen, hwaraf hwardera utgör et Fögderi. Sunnerwiken innefattar 5 Härad: Lane, Stångenäs, Sotenäs, Tunge och Sörbygden, uti hwilka finnas 1 Stad: Uddewalla, samt 20 Soknar: Bäwe, Ryr, Skredswik, Herresta, Högås, Bokenäs, Dragsmark, Bro, Brasta, Lyse, Lysekil, Tossene, Askum, Beffendal, Foss, Håby, Swarteborg, Kroksta, Sande, Hede. Det består af 666 Mantal. År 1805 war Folkmängden 26301. Norrwiken innefattar 4 Härad: Bullarens, Qville, Tanums, Wätte, uti hwilka finnas 1 Stad: Strömstad, samt 12 Soknar: Naversta, Mo, Qville, Botna, Swenneby, Tanum, Lur, Skee, Tjärnö, Hogdal, Näsinge, Lommeland. Fögderiet består af 627 Mantal. År 1805 war Folkmängden 17078. Således består hela Distriktet Wiken af 1295 Mantal, med 43379 inbyggare.

Wiken, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, är Annex til Wäsby Pastorat. Marken är jämn. Rådande jordmånen är sandmylla. Skogen är hjelpelig för de 2 [ 920 ]Hemmansdelarne Swinabäck och Gödstorp, där den endast finnes, men den öfriga delen af Soknen, som består af Hemmansdelen Ry och Fiskeläget Wiken, saknar samma förmån. Utsädet är 106 tunnor. År 1805 war Folkmängden 584. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Wikingsta, på Kartan Wickensta kallad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Walkebo Härad, består af 47 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen är lera. De flästa hemman äro skoglösa och måste anskaffa denna nödwändighets wara på 2 mils afstånd. År 1810 war Folkmängden 971. Kyrkan är belägen under 58 gr. 22 min. Polhöjd; 2 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Sköldsta, Sörsta, Nyble, Åsarp. Med Wikingsta är förenad Rakeryd Sokn, hwars kyrka är ödelagd, men Soknens namn bibehålles ännu i jordeboken och är där anteknad för 18.75 Mantal.

Wiklou, en Sokn på Gottland, Norra Fögderiet och Halla Ting, är Annex til Sjonhems Pastorat, samt består af 7.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 178. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Wikmanshyttan, et Järnwärk uti Hedmora Sokn i Dalarne, består af 1 hammare med 400 skeppund stångjärnssmide.

Wiksberg, en Sätesgård i Södermanland.

Wiksholm, en Sätesgård i Östergötland.

Wiksjö, en Sätesgård uti Järfälla Sokn i Upland, äger 20 tunnors utsäde, ymnig skog, tämeligen ansenlig mangårdsbyggning af trä, hjelpelig trägård.

Wiksjö, et Järnwärk uti Hamrånge Sokn i Gästrikland, äger 2 stångjärnshamrar, med 4 härdar, 2 knipphamrar, 1600 skeppund stångjärnssmide, hjelpelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad med en liten trägård, 1 skatte-tullqwarn.

Wiksjö, en Kapellsförsamling uti Stigsjö Sokn i Ångermanland. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmjulna. Utsädet stiger knapt til 100 tunnor. Soknen lider som oftast af frost. År 1810 war Folkmängden 622, det här belägna Järnwärket Wästanå inbegripet, men utom detsamma 445.

Wiksta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Norunda Härad, håller i widd 6.54 qv. mil, samt består af 38.7 Mantal. Marken är tämeligen jämn och bördig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 900 tunnor. År 1810 war Folkmängden 837. Kyrkan är belägen under 60 gr. 6 min. Polhöjd; 2.3 mil från Upsala. Den betydligaste Gården heter Jällsta.

Wikö, en Kapellsförsamling på en ö i Skärgården utanför Södermanlands kusten, hörer til Wästerhaninge Pastorat.

Wilg, en Sätesgård uti Marks Härad i Wästergötland.

Wilhelmina, eller Wolgsjö, en Sokn och Regalt Pastorat i Lappland och Åsele Lappmark, belägen omkring öfra delen af Ångerman-älwen och Wojma ån. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sumpig bärgjord. Af löf- och granskog finnes ymnigare än tall. Utsädet är mellan 70 och 80 tunnor. År 1810 war Folkmängden 854. År 1805 underhöllos 64 hästar, 12 oxar, 200 kor, 50 ungnöt, 300 får. Kyrkan ligger wid Wojma ån 6 mil från Åsele kyrka.

Willand, et Härad i Skåne och Kristianstads Län, innefattar 1 Stad: Kristianstad, samt 17 Soknar: Nosaby, Fjelkinge, Nymö, Åhus, Rinkaby, Wiby, Ljungby, Gualöf, Ivetofta, Näsum, [ 921 ]Iwö, Kiaby, Österlöf, Oppmanna, Wånga, Fjelkesta, Råbelöf.

Willberga, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Trögds Härad, håller i widd 0.26 qv. mil, samt består af 43.5 mantal. Marken är i det mästa jämn. Jordmånen är til mästa delen lera. Skog finnes ingen. Utsädet är 650 tunnor. År 1810 war Folkmängden 801. Kyrkan är belägen under 59 gr. 37 min. Polhöjd; 3.3 mil från Upsala. Den betydligaste Gården heter Högby.

Willie, et Regalt Pastorat i Skåne och Malmö Län, innefattar 2 Soknar: Willie, Moderförsamling, belägen i Ljunits, och Örsjö, Annex i Wemmenhögs Härad, samt består af 52 Mantal. Utsädet är 1500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1527. — Willie Sokn består af 1077 Mantal.[ws 1] Marken är tämeligen jämn. Rådande jordmånen är lera, på några ställen skogslera och på andra ställen sandblandad. Skog finnes någon i norra delen af Soknen, men Sokneboarne, Rydsgårds Säteri undantaget, äga alsingen. Utsädet är 1000 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1077. Kyrkan är belägen under 56 gr. 30 min. Polhöjd; 4 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Rydsgård.

Willingsberg, et Järnwärk uti Knista Sokn i Nerike, består af 2 hamrar med 5 härdar samt äger 1800 skeppund stångjärnssmide. Skogen är någorlunda hjelpelig. Åbyggnaden förswarlig.

Willåtinge, et Härad i Södermanland och Nyköpings Län, innefattar 8 Soknar: Dunker, Lilla Malm, Helgesta, Hyltinge, Ådala, Forsa, Mällösa, Flen; samt en del af Gryt.

Wilska, et Härad i Wästergötland och Mariestads Län, innefattar 9 Soknar: Klewa, Ullened, Gökhem, Marka, Sörby, Floby, Götewed, Trewatna, Jäla.

Vilnäs, en Sokn, är Annex til Askevolds Pastorat uti Norra Bergenhus Amt i Norge.

Wilsta, en Sätesgård uti Kloster Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, i sambruk med Fröslunda, 1 Mantal skatte, hwilka tillamman äga öwer 20 tunnors utsäde, höbärgning til 250 à 280 lass, skog til alla förnödenheter, nödig åbyggnad af trä, trägård til husbehof, 7 torp.

Wilsta, et Regalt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, innefattar 3 Soknar: Wilsta, Moderförsamling, Wåthult och Båreryd, Annexer, samt består af 76 Mantal. Utsädet är mellan 1400 och 1600 tunnor hafra, obetydligt råg och korn. År 1810 war Folkmängden 2143. — Wilsta Sokn består af 48.5 Mantal. Marken är ömsom bärgaktig, ömsom jämn. Rådande jordmånen är sandmylla. Skogen är i allmänhet hjelpelig; på några ställen ymnig. Utsädet är 900 à 1000 tunnor hafra, obetydligt råg och korn. År 1810 war Folkmängden 1378. Kyrkan är belägen under 57 gr. 12 min. Polhöjd; 7.3 mil från Jönköping. De betydligaste Gårdarne heta Sännås och Arnåsholm.

Wimmerby, en Stad i Småland, Kalmare Län och Sewede Härad, belägen på en Ås, nära til Ån Stång, 32 mil från Stockholm, 13.5 från Kalmar och 10 från Linköping, håller i längd 330 famnar, i största bredd 166, i omkrets 800 och i widd 24 tunnland. Större delen af Staden, som utgör wästra delen, har reguliera gator, men den östra hwaruti kyrkan är belägen, är icke så regulier. Gator och gränder äro 10 til antalet, af hwilka 3 löpa efter längden af staden och 7 på twäran. År 1810 war Hushållens antal 205, och [ 922 ]Folkmängden 969, däraf 430 woro mankön och 539 qwinkön. Inbyggarne hawa sin näring af jordbruk, handtwärk och handel. En betydelig handelsgren är oxars upköpande och försäljande i Stockholm. Här finnes 1 apotek, omkring 16 handelsmän och 50 handtwärkare uti 22 särskildta handtwärk. Stadens ägor bestå af 9.5 Mantal. Åkerjorden utgör 300 tunnland och ängen 360 parmar höwall. På Stadens ägor finnas 19 torp. År 1810 underhöllos i Staden 50 hästar, 20 oxar, 160 kor, 40 ungnöt, 200 får. Stadens nuwarande numer bland Rikets Städer är 68. Marknad hålles här den 19 Januari, 24 Februari, 7 October, 14 December, enligt Almanackan, dessutom enligt Tunelds Geografie den 18 Maji och 10 Junii. Staden utgör jämte Soknarne Wimmerby och Pelarne et Regalt Pastorat, som består af 69 Mantal, och år 1810 hade 3120 Inwånare.

Wimmerby Sokn består af 32.5 Mantal. Marken är öwermåttan stenbunden, dock bördig. Högder och dalar omskifta beständigt. I Söder om Wimmerby Stad är en widsträckt slättmark, som höst och wår står under watn. Jordmånen består af sand och sandblandad mylla. Skog finnes nära ymnigt. Twåtredjedelar af öpna jorden besås beständigt. Utsädet är 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1556. Soknen förrättar sin gudstjänst i Stadens kyrka. De betydligaste Gårdarne heta Winketomta och Storebro.

Winberg, et Regalt Pastorat i Halland och Faurås Härad, innefattar 2 Soknar: Winberg, Moderförsamling, och Staffinge, Annex, samt består af 73 Mantal. Utsädet är mellan 1300 och 1400 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1864. — Winberg Sokn består af 43 Mantal. Marken är merendels jämn, utom några få kullar och bärg, som här och där finnas strödde. Rådande jordarten är sand. På skog och tårfmåsfar lider Soknen brist. Utsädet är mellan 600 och 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 906. Kyrkan är belägen under 56 gr. 56 min. Polhöjd; 3 mil från Halmstad.

Windelälven, en Ström i Lappland, har sit ursprung wid Norrska Fjäldryggen, är 34 mil lång och faller i Umeälf, 3 mil åwanföre dess utlopp i Hawet.

Windö, en ansenlig ö uti Uplands skärgård, hörande til Wärmdö Sokn.

Windö, en Sätesgård uti Eds Kapellsförsamling i Småland, består af 4 Mantal, äger något öwer 20 tunnors utsäde, uti en jordmån, hwaruti leran mäst råder, ehuru där ock finnes mylla och dungjord, hjelpeligt höbol. Bete och skog hittils efter behowet warit hjelpeligt nog, ehuru marken öwer alla ägorna, äwen wäl i åkergärdena är nog bärgaktig. Åbyggnaden består af en stor huwudbyggning af trä, något gammal med 2 nyare flygelbyggningar; hjelpelig trägård.

Wing, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Walla Härad, innefattar 3 Soknar: Wing, Moderförsamling, Stenum och Skärf, Annexer, samt består af 44.5 Mantal. Utsädet är 210 tunnor råg och 500 tunnor korn. År 1810 war Folkmängden 874. — Wing Sokn består af 10.6 Mantal. Marken är tämeligen jämn. Rådande jordmånen är stark sand. Skogen bestående mästadelen af gran, är klen och obetydlig. Utsädet är 50 tunnor råg och 150 dito wårsäd. År 1810 war Folkmängden 177. Kyrkan är belägen under 58 gr. 23 min. Polhöjd; 3.7 mil från Mariestad. Den betydligaste Gården heter Härlingstorp.

[ 923 ]Wing, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, innefattar 3 Soknar: Wing, Moderförsamling, Härna och Fenneslunda, Annexer, samt består af 70.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1998. — Wing Sokn består af 47 Mantal. Marken är stenig och bärgaktig, samt beswärad af syra. Jordmånen är sandmylla, på några få ställen femjord. Skog finnes knappast til husbehof. Utsädet är 1 tunna råg, 1 dito korn, 6 dito blandsäd och 6 dito hafra, per medium på Mantalet, hwaraf skördas högst tredje kornet. År 1805 war Folkmängden 1270. Kyrkan är belägen under 57 gr. 50 min, Polhöjd; 7.8 mil från Wänersborg. De betydligaste Gårdarne heta Höksrum och Säby.

Winga, en Ö uti Bohuslands Skärgård i Farwatnet til Göteborg har en Fyrbåk.

Vingeln, en Sokn är Annex til Tolgens Pastorat uti Hedemarken i Norge.

Vinger, et Pastorat i Norge Amtet Hedemarken, och Distriktet Rommerige, innefattar 2 Soknar: Vinger, Moderförsamling, och Eidskoug, Annex. År 1801 war Folkmängden 6149. Nära til Swenska gränsen ligger Fästningen Kongsvinger.

Wingsleör, en Sätesgård uti Lidsta Sokn i Södermanland, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 250 lass à 5 walmar på lasset, ymnig skog, wacker mangårdsbyggnad af sten, angenämt belägen wid en Sjö, hjelpelig trägård.

Wingåker, et Distrikt i Södermanland, Nyköpings Län och Oppunda Härad, håller i widd 3.95 qv. mil, innefattar 2 Soknar och Regala Pastorat: Wästra- och Östra-Wingåker, samt består af 193.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 7944. Ansenliga Sjöar äro Kolsnaren, Wiren, Tisnaren och Hjelmaren, hwilka bägge sidsta stöta til Landets gränser. Almogen nyttjar en klädedrägt, skiljd från all annan i Riket. Den har ingått en förening at aldrig ändra den samma, hwilken förening Konungen stadfästat. — Wästra Wingåker Sokn håller i widd 3.02 qv. mil, samt består af 156 Mantal, förmedlade från 184. Soknen är, när kyrkoslätten om 0.75 qv. mils widd undantages, helt och hållet skogsbygd, med ojämn mark, dock utan betydliga bärg. Jordmånen är mager, bestående til det mästa af sandblandad wattusjuk lera, i Orten allmänt björklera kallad, samt mosand, och på få ställen god lera eller swartmylla. Ännu finnes tilräckelig skog fastän illa wårdad. Utsädet är 1090 tunnor af all slags Säd, samt 200 tunnor Potäter. År 1810 war Folkmängden 5464. Kyrkan är belägen under 59 gr. 4 min. Polhöjd; 7 mil från Nyköping, Herregårdar äro Säfstaholm, Kesäter, Skenäs, Högsjö. Järnwärk äro Högsjö, Billsbro, Spånga. — Östra Wingåker Sokn håller i widd 0.93 qv. mil, samt består af 37.4 Mantal. Trefjärdedelar af marken är tämeligen slät och jämn, men den delen af Soknen, som gränsar til Östergötland och är belägen på Kålmoren är ganska bärgaktig, af kärr och moras mycket oländig. Rådande jordmånen i Soknen, är en bördig, men swårbrukad starklera. I Kålmors bygden finnes ej annan jordmån än sågmark, jäsjord och swiksam björklera. Några lägenheter hawa hjelpelig skog inom hägnaderne; de fläste lida brist därå. Utsädet är 300 tunnor. Skördarne infalla härstädes gemenligen 8 dagar förr än på de angränsande Orterne. I medelmåttiga år göres räkning på tionde kornet. De många större [ 924 ]och smärre sjöar, strömar och wattudrag, som finnes inom denna Sokn, wid hwilka Herregårdarne och Bondehemmanen äro anlagde, giwa lägerheterne i allmänhet et pittoreskt utseende. Huru wida detta wärkar på hälsan lämnas därhän, men under 30 års tid, 1783 – 1813, har gemenligen de föddas antal warit dubbelt emot de dödas. På 10 års tid, 1803 – 1813, har ingen koppsmitta wisat sig härstädes, och äro under detta tidskifte 800 barn vaccinerade. År 1810 war Folkmängden 1480. Kyrkan är belägen under 58 gr. 59 min. Polhöjd, 5.5 mil från Nyköping. Herregårdar, som finnas inom Soknen äro Sjöholm, Clastorp, Bäckershåf, Skalltorp, Götbol, Fostorp med Bodaholm, Barksäter. Järnhammarwärk och Manufakturwärk äro Krämbol och Forssa. Större Mjöl- och Tullqwarnar i Soknen äro Genneqvarn, med 4 par skattlagde stenar, Boqvarn med 4 d:o, Storforssaqvarn med 3 d:o, Lillforssaqvarn med 3 d:o. Församlingen äger et Sokne-magasin försedt med 500 tunnor qwarntorr råg, samt en hospitals-inrättning för 12 fattige personer.

Winketomta, en Sätesgård uti Wimmerby Sokn i Småland, äger 24 tunnors utsäde, i tredingssäde, ymnigt höbol, knapt hjelpelig skog, fastän utmarken är stor, förstörd genom här brukliga swedjandet. Mangården är föga bebygd. Huwudbyggningen af trä nybygd i början af detta århundradet, är hwarken ansenlig eller prydlig, har 2 förfallne flyglar. Trägården är widsträckt men förfallen.

Winköl, et Præbende Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, innefattar 2 Soknar: Winköl, Moderförsamling, och Marum, Annex, samt består af 32.6 Mantal. Marken är nästan jämn. Jordmånen är af åtskillig art. Den består til det mästa af lera och lermylla, samt på wissa ställen af sand och sandmylla, klapur- mo- och måssjord. Utsädet är 730 tunnor. På de största hemman sås 80 à 90 tunnor wårsäd, på de medelmåttige 50 d:o och på de mindre 30 à 40 d:o, hwaraf huwudsädet utgöres af blandkorn och hafra. Afkastningen i medelmåttiga år är wanligen femte à sjette kornet. Höslottern är obetydelig å de hemman som träda sin jord, men betydligare å dem som äro i ensäde. Sommarbetet är otilräckeligt, dock bättre för dem, som bo nära intil Kron-parken Furubacka. Boskapsaweln kan i närwarande ställning ej bringas til någon särdeles högd. Säd utgör det enda medlet för Landtboen at afbörda sina utskylder och förskaffa sig behöfliga waror. År 1810 war Folkmängden 910. — Winköl Sokn består af 22.4 Mantal. Jordmånen är sand och sandmylla. De fläste hemman äga skog, dock icke tilräckelig för behowen, och aldeles ingen til timmer. Utsädet är 474 tunnor. År 1810 war Folkmängden 591. Kyrkan är belägen under 58 gr. 20 min. Polhöjd; 5 mil från Mariestad, och 0.8 mil från Skara. Den betydligaste Gården heter Blombacka.

Winnersta, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Aska Härad, innefattar 2 Soknar: Winnersta, Moderförsamling,och Motala, Annex, samt består af 66.4 Mantal. Utsädet är mellan 1000 och 1100 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2488. — Winnersta Sokn består af 27.5 Mantal. Marken är på några ställen bärgaktig, men til större delen jämn; de bärgaktiga delarne äro bewuxne med granskog, så at några hemman äga litet däraf til bränsle och hägnad, men åtskillige sakna helt [ 925 ]och hållet detta behof. Jordmånen wid de fläste hemman är lera och mylla, men hemmanen wid Motala Ström hawa til större delen sten, sand- och örjord. Utsädet är mellan 500 och 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 655. Kyrkan är belägen under 58 gr. 32 min. Polhöjd; 3.2 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Charlottenborg, Qvisberg, Sonnarp, Warby.

Vinnie, et Pastorat och Tingslag uti Tellemarken i Norge, intager en ansenlig sträcka wid Fjäldryggen, om 9 mil i längd, och 7 mil i bredd, samt innefattar 3 Soknar: Vinnie, Moderförsamling, samt Rolland och Näsland, Annexer. År 1801 war Folkmängden 1736.

Vinnie, en Sokn är Annex til Vosse Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.

Winsarp, en Sätesgård uti Darum Sokn i Wästergötland, äger 80 tunnors utsäde, uti jordmån bestående af sandmylla, ansenligt höbol. På Sätesgården och därunder lydande hemmans ägor, äwensom i Sokneskogen Yttershult finnes ansenlig skog. Mangårdsbyggnaden består af et urgammalt förfallet stenhus, jämte behöflig trägård.

Winsle, en Sätesgård i Södermanland.

Winslöf, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, innefattar 2 Soknar: Winslöf, Moderförsamlig, och Näflinge, Annex, samt består af 52.6 Mantal. Utsädet är 1160 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1674. — Winslöf Sokn består af 41.6 Mantal. Byn af samma namn, som utgör en stor del af Soknen, är mästadelen lågt liggande, såsom i en dal, hwars rådande jordmån är sand. Alt efter som marken höjer sig förekommer lera blandad med mylla, och mäst med sand samt fastare jord. Soknen har til en del hjelpelig, til en del brist på skog. Utsädet är 900 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1291. Kyrkan är belägen under 56 gr. 8 min. Polhöjd; 1.6 mil från Kristianstad. De betydligaste Gårdarne heta Åraslöf och Oretorp.

Winstorp, en Sätesgård i Wästergötland.

Winteråsa, et Consistorielt Pastorat i Nerike och Örebro Härad, innefattar 2 Soknar: Winteråsa, Moderförsamling, och Tyslinge, Annex, håller i widd 1.52 qv. mil, samt består af 76.5 Mantal. Pastoratet består af 2 delar: Bärgslag och Landslag. Uti Bärgslagen är marken bärgaktig och rådande jordmånen sand; uti Landslaget är marken jämnare och jordmånen lera. På skog är någon brist. Utsädet är 650 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2810. — Winteråsa Sokn består af 43.3 Mantal. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1196. Kyrkan är belägen under 59 gr. 14 min. Polhöjd; 1.4 mil från Örebro. I Soknen finnes 1 Järnwärk: Lannafors. I Tyslinge finnes 1 Järnwärk Garphyttan, samt Alunwärket Latorp eller Beata Kristina, som tilwärkar mellan 1600 och 2000 tunnor Alun. Pag. 411 anföres at tilwärkningen är mellan 600 och 2000 tunnor. Detta är tryckfel och rättas här.

Winäs, en Sätesgård uti Ed Sokn i Småland, består af 1 Mantal, håller i widd 6000 tunnland, äger 40 tunnors utsäde, ansenligt höbol, tilräckelig skog, ansenlig och wacker mangårdsbyggning af sten.

Winö, en Sätesgård uti Lofta Sokn i Småland, belägen på en ö i Skärgården, nära til fasta Landet består af 2 Mantal, äger god åkerjord, tilräckelig äng, hjelpeligt mulbete, behöflig skog, godt fiske, ansenlig och [ 926 ]wacker mangårdsbyggning af trä, nätt trägård, flere underliggande Torp.

Wira, et Järnmanufacturwärk uti Kulla Sokn i Roslagen, tilwärkar stål, klingor, swärd och bajonetter, äger bår- och slipwärk, samt mjölqwarnar, är utan skog, samt driwes med räntekol.

Wirbo, en Sätesgård uti Misterhult Sokn i Småland, har en wacker belägenhet wid Skärgården, består af 4.5 Mantal, äger hjelpeligt af skog, men icke ymnigt höbol. Här befinnes en knipphammare med 100 skeppunds smide, samt en mjölqwarn med 3 par stenar. Under godset lyda några andra gårdar, belägna i andra Soknar, hwilka tilsamman bestå af 6 Mantal.

Wireda, et Regalt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wedbo Fögderi, innefattar 2 Soknar: Wireda, Moderförsamling, och Haurida, Annex, samt består af 42 Mantal. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1315. — Wireda Sokn består af 29.2 Mantal. Marken är öweralt stenbunden och bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes knappast mer än til husbehof. Utsädet af alla slag är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 895. Kyrkan är belägen under 57 gr. 55 min. Polhöjd; 3 mil från Jönköping.

Wiresjö, en Sätesgård uti Malmbäck Sokn i Småland, äger öwer 20 tunnors utsäde, godt höbol, tilräckelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, trägård til husbehof.

Wirestadsnäs, en Sätesgård i Småland.

Wiresta, en Sokn och Regalt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Albo Härad, består af 97.5 Mantal. Marken är til det mästa ljungbewuxen, backig, ojämn samt stenbunden med många måssar och sjöar, uti 2 de större Sjöarne finnes Fiskslaget Mal, hwaraf somlige wäga 1, 2 til 3 lispund. I en Sjö finnes järnmalm. Rådande jordmånen är sand, mer och mindre blandad med swartmylla och lera. Skog finnes hjelpeligt til gärdsle och wedbrand, men de fläste hemman lida brist på byggnadswärke, häldst af Furu. Utsädet är 1580 tunnor, utom ärter och wete, hwilket sednare brukas på få ställen, samt potäter, hwilka til det mästa sättas på swedjeland. År 1810 war Folkmängden 2505. Kyrkan är belägen under 56 gr. 37 min. Polhöjd; 4 mil från Wexiö. I Soknen finnas 3 Sätesgårdar: Fanhult, Spånghult och Wirestanäs.

Wirkie, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Harjagers Härad, är Annex til Stora Harrie Pastorat, samt består af 8.5 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lermylla. Skog finnes ingen. Utsädet är 320 tunnor. År 1805 war Folkmängden 225. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Wirsbo, et Järnwärk uti Ramnäs Sokn i Wästmanland, består af 2 hamrar, med 1725 skeppund stångjärnssmide. Mangården har 4 nyligen upförde wackra flygelbyggningar af sten.

Wirserum, et Consistorielt Pastorat i Småland, är beläget i 2 Län, Kalmare och Jönköpings, samt 2 Härad: Aspebolands och Östra Härad; däraf större delen hörer til Kalmare Län och den mindre til Jönköpings, innefattar 2 Soknar: Wirserum, Moderförsamling, och Järeda, Annex, samt består af 74 Mantal. År 1810 war Folkmängden 3101. — Wirserum Sokn består af 54.7 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är swartmylla. På skog är brist. Utsädet är 600 tunnor. 1810 war Folkmängden 2381. [ 927 ]Kyrkan är belägen 94 mil från Kalmar. Den betydligaste Gården heter Eksebo. För öfrigt finnes i Soknen 1 Pappersfabrik kallad Fröåsa, samt 2 Garwerier, hwaraf det ena kalladt Finnefors är beläget i den delen af Soknen som hörer til Kalmare Län, och det andra benämdt Björnö uti den delen som ligger i Jönköpings Län.

Wirum, en Sätesgård uti Misterhult Sokn i Småland, äger inemot 20 tunnors utsäde, tämligen godt höbol.

Wirån, et Järnwärk uti Björkwik Sokn i Södermanland, består af 3 stångjärnshamrar, med 5 härdar, och 1300 skeppunds smide, 1 spikhammarstock med 2 spikhamrar, 1 räckhammare; äger ingen annan skog, än den uplåtne Recognitions-skogen; här förutan wäl ock rättighet at kola af torr och nedliggande wed å den inom Soknen belägna kronoparken, men måste i öfrigt til wärkets fulla gång förskaffa kol från andra orter. Åbyggnaden är wacker.

Wisbohammar, en Sätesgård uti Wårdinge Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, nöjaktigt höbol, huwudbyggning och 2 flygelbyggningar samteligen af trä, samt gamla, tämeligen god trägård.

Wisby, en Stad på Gottland, belägen på wästra kusten, under 57 gr. 39 min. Polhöjd; 10 mil från fasta Landet och 18 mil i rät linea från Stockholm. Han är omgiwen med en mur, håller i längd 700 famnar, i bredd 330 och i widd 154 tunnland; men inom dess omkrets befinnas ansenliga åkerfält, plantager, kålland och ängar, som icke äro bebyggde samt hamnen, hwilka tilsamman innehålla 66 tunnland. Gatorna äro irregulära, bugtiga och til en stor del trånga. De äro omkring 40 til antalet. Torgen äro 3, samteligen irregulära. Staden är Säte för Landshöfdinge-Ämbetet, och Biskopen, samt har 1 Trivialskola och 1 Apotek. Landshöfdingens Residence-hus ligger utom Staden, nära därintil. Af byggningar märkes Domkyrkan, hwilken är wacker. — År 1810 war Hushållens antal 1063, och Folkmängden 3577, hwaraf 1450 woro mankön och 2127 qwinkön. Näringsfång äro handel och sjöfart, fabriksrörelse, handtwärk och jordbruk. Af manufakturer finnas 1 Sockerbruk, 2 Tobaksfabriker, 1 Buldans-fabrik, 1 Ylle- och Regarns-spinneri, 1 Winättike-fabrik, 1 Såpsjuderi och 1 Marmorbruk, hwarest de i Stenkumla Sokn befintliga marmorarter uparbetas. Utförswaror äro förnämligast kalk, bjälkar, bräder, tjära, fårkött, hudar, skinn, ylletröjor, ullstrumpor, walmar, nötter, såpa, winättika, slipsten, blocksten, marmor. År 1805 ägde Stadens Handelsmän 73 Fartyg. Utrikes farten sker mästadelen til Danzig, Lybeck och Flensborg, och inrikes farten til Stockholm och Kalmar. Handelsmännernas antal är mellan 30 och 40 och Handtwärkarnes omkring 170 uti 34 Handtwärk. Hamnen är god, samt tjänlig för fartyg, som ej ligga öwer 9 fot djupt. — Staden är urgammal och har tilförene legat på en annan ort, men redan öwer 1000 år har han stått på nuwarande ställe. Han har i fordna tider warit ganska ansenlig, samt en af de största i Norden. Han har warit inbegripen uti Hansestädernas samlag, samt en af de förnämsta wid Östersjön då belägna städer. Under Påwedömet hawa här warit 13 kyrkor samt 5 kloster inom och 2 utom staden. Ännu finnes här 10 kyrkor, men flästadelen af dem stå öde. Lämningar efter dessa, mästadelen [ 928 ]stora och prägtiga kyrkor, kostbara pelare och konstiga walf witna ännu om denna stadens fordna wälstånd. — Stadens nuwarande numer bland Rikets Städer är 12. Marknad hålles här den 1 Junii, och 1 October, enligt Almanackan. Enligt Tunelds Geografie den 26 Augusti och 20 September. — Stadens åkerjord innehåller 860 tunnland. År 1810 underhöllos 200 hästar, 10 oxar, 400 kor, 150 får. — Staden utgör jämte Wisby Sokn et Regalt Pastorat. Soknen är belägen omkring staden, består af 17 Mantal, samt förrättar sin gudstjänst i Stadens Domkyrka.

Wisby Län, Stift och Lagsaga innefatta Ön Gottland, jämte den nära därintil liggande Fårön. Länet består af 2 Fögderien; Norra och Södra Befallningen kallade. Stiftet innefattar 3 Prosterien, och Lagsagan 2 Häradshöfdinge-Jurisdictioner.

Wisingsö, en Ö uti Sjön Wettern hörande til Wista Härad uti Jönköpings Län i Småland, belägen 0.6 mil från Gränna, 2.4 från Jönköping och 0.8 från Östergötland, håller i längd 1.3 mil, i bredd 0.4, och i widd 5080 tunnland, samt utgör en Sokn och Regalt Pastorat som består af 64.7 Mantal. Hon har til större delen en högländ, slät och jämn mark, som å bägge sidor småningom sluttar mot stränderne. Rådande jordmånen är olika. Norra delen består af lera, den medlersta och södra af sand, hwilken likwäl på flera ställen äger en betydlig blandning af lera. Utom en liten kronopark af furuskog, är hela landet nästan aldeles skoglöst. Åkerjorden utgör 630 tunnland, hwarpå årliga utsädet är omkring 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 786. Omkring 150 hästar, 280 oxar, 180 kor, och 400 får underhållas på ön. Här har tilförene warit et gymnasium, hwarwid 2 Lectorer woro Lärare, men i sednaste tiderne har detta bliwit uphäwet, och större delen af lönerne anslagen åt Trivial skolan i Jönköping, endast en liten del däraf har qwarbliwit til underhåll för Läraren wid en Pædagogie.

Wisingsborg, en Kongsgård å östra sidan af förenämnde ö, har en medelmåttig mangårdslänga af trä, 1 wacker botanisk trägård samt en frukt-trägård med utwalda äple- och päronträn. Öpna åkerjorden med alla sednare upodlingar stiger til 206 tunnland. Ehuru ej något betydligt och godt höbol befinnes, winterfödas likwäl wanligen 100 nöt, 6 hästar och 50 får. Wid Kongsgården befinnes en Djurgård hwaruti kronhjortar wistas. Här har ock fordom legat ett befäst slott, som numera är förstördt.

Visdal, en Sokn är Annex til Nässets Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, består af en jämn och wacker dalsträckning, wilken går up från en Fjord kallad Langfjorden, är 1 mil lång, samt omgiwen af höga bärg.

Wiskarhult, en Herregård uti Kinnarum Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, någorlunda höbol, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggning af trä om 2 wåningar, liten trägård. Rådande jordmånen är sandmylla.

Wiske, et Härad i Halland, innefattar 5 Soknar: Weddige, Sälstorp, Ås, Stråwalla, Wärö, och består af 220 Mantal. År 1805 war Folkmängden 4590.

Wislanda, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Albo Härad, innefattar 2 Soknar: Wislanda, Moderförsamling, och Blädinge, Annex, samt består af 61.8 Mantal. År [ 929 ]1810 war Folkmängden 1916. — Wislanda Sokn består af 33.4 Mantal. Marken är icke bärgaktig utan tämeligen jämn. Rådande jordmånen i Soknens wästra halfdel är swartmylla och jorden mycket stenbunden; där finnes ock hjelpelig skog. I Soknens östra halfdel, hwarest rådande jordmånen består af sand och fin mjelljord, är marken mera stenfri och några hemman lida brist på skog. Utsädet är 584 tunnor af wårråg, korn och hafra. År 1810 war Folkmängden 1170. Kyrkan är belägen under 56 gr. 49 min. Polhöjd; 2.4 mil från Wexiö.

Wisnum, et Härad i Wärmeland och Fögderiet Östersyslet, är beläget mellan Sjöarne Wänern och Skagern, samt utgör sydöstra trakten af Landskapet. Det innefattar 4 hela Soknar: Wisnum, Kil, Rudskoga och Råda, samt en del af Nysund.

Wisnum, et Consistorielt Pastorat i förenämnde Härad, innefattar 2 Soknar: Wisnum, Moderförsamling, och Kil, Annex, samt består af 75.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 3544. — Wisnum Sokn består af 44 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2254. Kyrkan är belägen under 59 gr. 8 min. Polhöjd; 5 mil från Carlstad.

Wissefjärda, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, är belägen i 2 Län, den större delen, uti hwilken kyrkan befinnes, ligger uti Kalmare Län och Södra Möre Härad, och den mindre delen uti Wexiö Län och Albo Härad, samt består af 86.4 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är swartmylla, och något sand. Skog finnes ymnigt, i synnerhet Löfskog. Utsädet är 1290 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3752. Kyrkan är belägen under 56 gr. 31 min. Polhöjd; 5.5 mil från Kalmar. I Soknen finnes 2 Sätesgårdar: Fledingstorp och Udden, samt Järnwärket Linnefors, af hwilka de bägge förre äro belägne i den delen af Soknen, som hörer til Kalmare Län och det sidsta i den delen som ligger i Wexiö Län.

Wisseltofta, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, innefattar 2 Soknar: Wisseltofta, Moderförsamling, och Werum, Annex, samt innehåller 46.5 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig, samt består nästan endast af kiseljord. Skog finnes tilräckeligt til nödigt husbehof. År 1805 war Folkmängden 1468. — Wisseltofta Sokn består af 19.3 Mantal. År 1805 war Folkmängden 748. Kyrkan är belägen under 56 gr. 26 min. Polhöjd; 4.6 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården heter Skeinge.

Wist, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Hanekinds Härad, består af 50 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera. En del af Soknen har hjelpeligt skog til husbehof, en del lider brist därå. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1706. Kyrkan är belägen under 58 gr. 20 min. Polhöjd; 1 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Sturefors, Säby och Stafsäter. I Soknen finnes jämwäl en Glasfabrik, kallad Cedersberg.

Wist, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är Annex til Ulricæhamns eller Timmelheds Pastorat, samt består af 6.8 Mantal. Marken är af lika beskaffenhet såsom i Timmelhed. Utsädet är 50 tunnor, af samma sädesslag och bördighet som uti Timmelhed. År 1805 war Folkmängden 244. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Ulricæhamn. Den betydligaste Gården heter Hester.

[ 930 ]Wista, et Härad i Småland och Jönköpings Län wid Wettern, innefattar 1 stad: Gränna, samt 4 Soknar: Gränna, Skärsta, Ölmesta och Wisingsö, samt består af 274 Mantal. År 1810 war Folkmängden 6404.

Wistaholm, en Sätesgård i Wästergötland.

Wiste, et Härad i Wästergötland och Mariestads Län, innefattar 11 Soknar: Levene, Slädene, Long, Sparlösa, Tängened, Träkörna, Längum, Hyringe, Malma, Främmesta, Bäreberg, samt består af 179.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 5154.

Wistorp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Yllesta Pastorat, samt består af 11 Mantal. Marken är upfylld af sten och bärgaktig. Rådande jordmånen är mera sand än mylla. Skog finnes hjelpeligt, dock ej tilräckeligt til byggningswirke. Utsädet är 350 tunnor af all slags Säd. År 1810 war Folkmängden 318. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnas 3 Sätesgårdar: Arnared, Slättered och Wistorp-Bordsgården.

Wistorp Bordsgården äger 25 tunnors utsäde, någorlunda höbol, icke hjelpelig skog, utan lider i de mästa behof däraf brist, både til gärdsle och byggnadswirke. Mangården har 2 små prydliga nyligen upsatta byggningar af trä. År 1815 fanns där ingen trägård, men ansenlig stor plan därtil är utsedd och anlagd på beqwämligt ställe omkring Gården.

Witaby, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Albo Härad, är Annex til Mälby Pastorat, samt består af 15 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. På skog är brist. Öpna jorden utgör wid pass 520 tunnland, hwaraf twåtredjedelar årligen besås. År 1805 war Folkmängden 931. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Torup.

Witala, en By uti Wetlanda Sokn i Småland, har i urgamla tider warit en ryktbar stad. Kännemärken efter denna stad äro 1:o Hultaby Slott, hwars lämningar och murar synas ännu, til 7 alnars höjd: 2:o Sjelwa Torget; 3:o Stengatorna, öwer en half mil långa, fastän af jord mycket öwertäckta. 4:o Djupa källrar flerestädes. Denna fordna stadens plan är nu bewuxen med skog och kallas Witala-Mo.

Witlanda, et Järnwärk uti Tossö Sokn i Dalsland, äger 800 skeppund stångjärnssmide.

Wittaryd, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, innefattar 3 Soknar: Wittaryd, Moderförsamling, Berga och Dörarp, Annexer, samt består af 107 Mantal. Utsädet är 1600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2775. — Wittaryd Sokn består af 16.4 Mantal. Jordmånen är fördelad mellan sandmylla och lerarter. På skog är brist. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 451. Kyrkan är belägen under 57 gr. 5 mil från Wexiö. Den betydligaste Gården heter Eriksstad. — Wittaryd Prästegården består af 1 Mantal, äger 23 tunnors utsäde, swagt höbol, lider brist på skog. Mangårdsbyggnaden af trä, är någorlunda wacker. — Wittaryd Skattegården eller Stom består af 1 Mantal, äger 23 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, skog til husbehof, wacker mangårdsbyggnad af trä, stor och wacker trägård.

Wittene, en Sätesgård uti Lena Sokn i Wästergötland.

Wittinge, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, [ 931 ]Fjärdhundra Distrikt, Wästerås Län och Torstuna Härad, håller i widd 2 qv. mil, samt består af 46 Mantal. Marken är mästadelen bärgaktig. Jordmånen är blandad, mäst sand och mojord blandad med lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är Råg 155 tunnor, Korn 112, Wete 18, Hafra 19, Blandsäd 65, Ärter 15, Potäter 30 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1046. Kyrkan är belägen under 59 gr. 51 min. Polhöjd; 3.6 mil från Wästerås. Den betydligaste Gården heter Skattmansö.

Wittsjö, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, är Annex til Åkarps Pastorat, samt består af 29 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är sandblandad swartmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 244 tunnor af hwardera Sädesslagen Råg och Korn. År 1805 war Folkmängden 1241. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Oretorp.

Witwik, en Sätesgård i Småland.

Vivestad, en Sokn är Annex til Ramnäs Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge.

Vold, en ansenlig Herregård uti Skatvold Sokn uti Norra Trondhiems Amt i Norge.

Vold, en Sokn, är Annex til Gröttens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Volden, et Pastorat i Norge, Romsdals Amt och Söndmörs Fögderi, innefattar 2 Soknar: Volden, Moderförsamling, och Örsten, Annex, samt intager en ansenlig landsträcka, om 4 mil i längd och 2 i bredd. Huwudsoknen är den största Sokn i Söndmör. Hafra är den mästa Säden, därnäst Korn. Af Råg sås ganska litet. Gräswäxten är god och Boskapsskötseln är en wigtig näringsgren. Inbyggarne idka mycket Torskfiskeri förnämligast i Bredsund, som ligger utom Pastoratets gränser, äwen wäl i Soknens egna fjordar af Lax, Hälleflundror, Sill och Stör. År 1801 war Folkmängden 2936, deraf i Huwudsoknen 1708 och i Annexen 1138.

Voldslien, en betydelig och wäl odlad Gård uti Gusdals Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Volen, en ansenlig och wäl brukad Gård uti Verdals Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge.

Wollsjö, på kartan Wålsjö kallad, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, är Annex til Frenninge Pastorat, samt består af 10.5 Mantal. Marken är mera backig än jämn. Jordmånen är lera. Skog af ek och surskog finnes hjelpeligt. Utsädet är 200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 466. Kyrkan är belägen 0.35 mil från Moderkyrkan.

Wollsjö, på kartan Wålsjö kallad, en berustad Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 3.5 Mantal, äger 100 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog af ek och surskog, prydlig mangårdshuwudbyggning af mursten, 2 wåningar hög, med 4 flyglar, 2 af sten och 2 af korswärk, ansenlig trägård med många fruktbärande trän, nyligen anlagt Engelskt Lädergarweri, 1 Mjölqwarn, 1 Sågwärk. Under Gården lyda 7 Rusthåll, för hwilka Gården rustar, 20 Torp.

Womb, et Consistorielt Pastorat i Skåne och Malmö Län, innefattar 2 Soknar: Womb, Moderförsamling, belägen i Färs Härad, och Weberöd, Annex i Torna Härad, samt består af 36.3 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1411. — Womb Sokn består af 16.3 Mantal. Däri ligger en af de ansenligaste Sjöar [ 932 ]i Skåne, som efter Soknen kallas Wombsjön. År 1805 war Folkmängden 459. Kyrkan är belägen under 55 gr. 49 min. Polhöjd; 3.4 mil från Malmö.

Womb, på kartan Wåmb kallad, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, är Annex til Sköfde Pastorat, samt består af 13 Mantal. År 1810 war Folkmängden 338. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Sköfde Stad.

Vosse, et Pastorat i Norge, Södra Bergenhus Amt och Hardangers Distrikt, innefattar 4 Soknar: Vosse, eller Vossevangen, Moderförsamling, samt Evanger, Venie och Opheim, Annexer. Detta Pastorat ligger up i Landet inemot 4 mil från Bergen, samt är på alla sidor med höga och ofarbara bärg och klippor omringadt, hwilka endast på 3 à 4 ställen hawa öpningar eller dalar, genom hwilka wägarne gå til och ifrån andra nägder. Det sträcker sig i längd omkring 8 mil. Det är en ganska angenäm nägd öweralt försedt med skog, därimellan åkrar och ängar, strömar och många sjöar, hwilka icke litet försköna traktens behagliga läge. Sätesaflingen är här mycket blomstrande, emedan jordmånen är ganska bördig, så at inbyggarne hjelpa sig med egen säd. Likaledes är här god höfångst, samt bete om sommaren för boskapen, så at härifrån kunna til nästgränsande städer afyttras en myckenhet hästar, nöt, får, fetaljewaror och hudar. Humla aflas i tämelig mängd, så wäl til eget behof som til salu. Skogarne äro tilräckelige til hwarje Gårds behof af bränsle och byggningstimmer. Detta Pastorat skattas således at wara kärnan af Nordhordlän, samt en af de behagligaste Nägder i Norge. År 1801 war Folkmängden 7032. Moderkyrkan är en af de största och prydligaste i Norge, 27 famnar lång med et ansenligt torn.

Woxna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Hälsingland och Södra Fögderiet, håller i widd 5.5 qv. mil. Marken är jämn och bärgaktig, genomskuren af en myckenhet sjöar och måssar. Skog finnes ymnigt. År 1810 war Folkmängden 475. Kyrkan är belägen under 61 gr. 19 min. Polhöjd; 13 mil från Gefle, och 8 mil från Söderhamn. — I Soknen är beläget et Järnwärk af samma namn, hwilket består af 1 masugn, 3 stångjärnshamrar med 5 härdar, 1 knipphammare samt 4 spikhamrar. Smidet är 2320 skeppund, hwaraf 400 förädlas til spik, knippjärn och bandjärn. Soknens kyrka är belägen wid wärket.

Woxnan, en Älf, hwilken är den största af Ljusnans grenar, har sin uprinnelse i Härjedalen, utgör til en del gränsen mellan Hälsingland och Dalarne, flyter sedermera genom Soknarne Woxna, Åwanåker, Alfta och Boldnäs, samt faller i Ljusnan efter et lopp af 16 mil. Af denna Älf hawa både Soknen och Järnwärket bekommit sina namn.

Woxtorp, en Sokn i Småland, Kalmare Län och Södra Möre Härad, är Annex til Halltorps Pastorat, samt består af 18.6 Mantal. Marken är jämn, fri från bärg. Rådande jordmånen är lerblandad swartmylla, utom en sträcka närmast Hafsstranden, som består af sand, hwilken nyttjas til beteshagar. I hela Soknen är brist på skog och på sina ställen til nödig wedbrand. Jordmånen är bördig, och alla inbyggarne hawa af hemmanen sit rundeliga uppehälle. År 1810 war Folkmängden 405. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. I Jegellösa [ 933 ]By är et Frälsehemman om 0.5 Mantal, som äger en wacker mangårdsbyggnad af trä, samt en wäl anlagd trägård.

Woxtorp, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östbo Härad, är Annex til Wärnamo Pastorat, samt består af 34.2 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet är anförd wid Artikeln Wärnamo. Skog finnes merendels ymnigt. Utsädet är 566 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1011. Kyrkan är belägen 0.75 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Ed, Sundboholm och Ulås.

Woxtorp, på kartan Wåxtorp kallad, en Sokn i Halland och Höks Härad, är Annex til Haslöfs Pastorat, samt består af 50.4 Mantal. Marken är jämn, undantagande Hallands Ås, som går härigenom. Jordmånen är mäst sandblandad. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 1176 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1431. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Wallen.

Wram, eller Wramb, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, innefattar 2 Soknar: Wästra Wram, Moderförsamling, och Östra Wram, Annex, samt består af 33.7 Mantal. Öpna jorden är 840 tunnland. År 1805 war Folkmängden 1415. — Wästra Wram Sokn består af 27.5 Mantal. Marken är til en stor del backig och stenig, med en förträffelig bokeskog, eke- lind- och annan löfskog, godt gräs och mulbete. Rådande jordmånen är sandmylla, hwaruti sås, i öpen jord, sexsjundedelar af 690 tunnland, råg, korn, hafra och bowete. År 1805 war Folkmängden 1216. Kyrkan är belägen under 55 gr. 56 min. Polhöjd; 1.5 mil från Kristianstad. — Östra Wram består af 6.2 Mantal. Den äger mera jämn mark än Wästra Wram, af god mylla. Öpna jorden är 148 tunnland, hwaraf sås trefjärdedelar. År 1805 war Folkmängden 199. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Wram, eller Wramb, et Regalt Pastorat i Skåne, innefattar 2 Soknar: Norra Wram, Moderförsamling, belägen til större delen i Kristianstads Län, Södra Åsbo Härad, och Bjuf, Annex i Malmö Län, Luggude Härad, samt består af 45.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1130. — Norra Wram Sokn består af 31 Mantal. Marken är i allmänhet jämn och slät, utom en liten del af Soknen som gränsar til Södra Åsen. Rådande jordmånen är lermylla. Den delen af Soknen, som är belägen i Malmö Län, har aldeles ingen skog eller tårfjord; den åter som ligger i Kristianstad Län har ymnig skog, mästadelen tilhörig Sätesgården Wram-Gunnarstorp. På hwarje Mantal utsås omkring 30 tunnor. År 1805 war Folkmängden 696. Kyrkan är belägen under 56 gr. 6 min. Polhöjd; 7 mil från Kristianstad. Den betydligaste Gården heter Wram-Gunnarstorp.

Wrana, en berustad Sätesgård uti Skyllersta Sokn i Nerike, består af 1.5 Mantal, äger 20 tunnors utsäde eller något däröwer, tilräckeligt höbol, hjelpelig skog. Gården har för närwarande en gammal mangårdsbyggnad af trä. Men man är sinnad at framdeles förse den med stenhus. En mer hushålls än ansenlig fruktträgård finnes här.

Wrangelsholm, en Sätesgård uti Waltorp Sokn i Wästergötland, består af 2 Mantal, äger 75 tunnors utsäde, swagt höbol, lider brist på skog, men har wacker löfskog i ägorna. Åbyggnadsn i Mangården är et [ 934 ]prydligt stenhus med flyglar. Därjämte är en ansenlig trägård, försedd med många fruktbärande trän.

Wrem, (Stora) en Sätesgård uti Qville Pastorat i Bohusland, äger ganska god och bördig jordmån, 70 à 80 tunnors utsäde, tämeligen ymnigt höbol, granskog til husbehof om därmed wäl hushållas. Åbyggnaden på Mangården består af tämeligen wäl conditionerade flyglar af trä, men ingen huwudbyggning. Trägården är af ansenlig widd.

Wrena, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Oppunda Härad, är Annex til Halla Pastorat, håller i widd 0.17 qv. mil, samt består af 14.5 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången är lika som i Halla. År 1810 war Folkmängden 382. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Wreta, et Pastorat i Östergötland och Gullbergs Härad, wid Sjön Roxen, är Præbende åt Biskopen i Linköpings Stift, innefattar 2 Soknar: Wreta, Moderförsamling, och Stjernarp, Annex, samt består af 90.6 Mantal. Utsädet är 1250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2895. — Wreta Sokn är til största delen slättbygd. Markens beskaffenhet är sidländ och fuktig och til det mästa jämn. Rådande jordmånen är swartmylla och sand. Få hemman äga skog til husbehof. Af skattbara mineralier finnes alunskifer i ymnighet, samt kalksten och qvarnstens gryt. Utsädet är 900 tunnor. Kyrkan är belägen under 58 gr. 29 min. Polhöjd; 1 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Kongsbro, Odenfors och Brunnby. — I Soknen har fordom et namnkunnigt nunnekloster warit beläget på en behagelig ort ej långt från Roxen; anlagt år 1128 af Konung Inge. Efter detta kloster, hwaraf endast nedfallna murar äro minnesmärke, har Soknen bekommit namn af Wreta Klosters Sokn.

Wretaberg, en Sätesgård i Södermanland.

Wretaholm, en Sätesgård uti Gränna Sokn i Småland, består af 1 Mantal, med 5.75 Mantal Frälse och Skatte, underlagde til gemensamt bruk, äger 60 à 70 tunnors utsäde, swagt höbol, föga skog, obetydelig mangårdsåbyggnad, nyligen anlagd trägård.

Wrethammar, et Järnwärk uti Ramsberg Sokn i Wästmanland, äger 405 skeppund stångjärnssmide.

Wrigsta, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wästra Härad, innefattar 3 Soknar: Wrigsta, Moderförsamling, Swenarum och Nydala, Annexer, samt består af 100.7 Mantal. Marken uti Wrigsta och Swenarum Soknar är icke särdeles bärgaktig; den rådande jordmånen är sand, men Nydala Sokn är mera bärgaktig och stenig; jordmånen är swart- och lermylla. Hela Pastoratet har icke ymnig men hjelpelig skog. Utsädet kan räknas från 12 til 20 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 3276. — Wrigsta Sokn består af 36 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1064. Kyrkan är belägen under 57 gr. 21 min. Polhöjd; 5 mil från Jönköping. Den betydligaste Gården heter Lundholmen.

Wrå, en Sätesgård uti Tible Sokn i Hagunda Härad i Upland, äger 40 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, mangårdsbyggning af trä, om 2 wåningar, någorlunda god trägård.

Wrå, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, är Annex til Odensjö Pa[ 935 ]storat, samt består af 18.4 Mantal. Marken är til större delen jämn, utom en ås, Getryggen kallad, en fjärdedels mil lång, hwarpå allmänna landswägen ligger. Jordmånen består af sand och grusblandad jord. Ängen är widsträckt, af någon bättre beskaffenhet än i de andre Soknarne i Pastoratet. Hela Soknen lider brist på skog til gärdsel och wedbrand, undantagande Bjerseryd och Håkanshult, som äga någon bok- ek- och björkskog. Utsädet är råg 14 tunnor, korn 44, blandsäd 44, hafra 90. År 1810 war Folkmängden 647. Kyrkan är belägen 2 mil från Moderkyrkan.

Vrådal, en Sokn, är Annex til Hvidesöe Pastorat uti Tellemarken i Norge.

Wrånghult, en Gård uti Tådene Sokn i Wästergötland, är Boställe åt Auditören wid Wästgötadals Regimente, äger 25 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog.

Wrångsjö, en Sätesgård i Småland.

Vuku, en Sokn, är Annex til Verdalens Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge.

Våde, en wälbygd och wäl odlad Gård uti Bedstadens Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge.

Wågbro, et Tegelbruk uti Norrala Sokn i Hälsingland, är det enda i detta Landskap; tilwärkar årligen 30- à 40000 murtegel och 15- à 20000 taktegel.

Våge, et Pastorat och Tingslag uti Norge och Gudbrandsdalen, innefattar 3 Soknar: Våge, Moderförsamling, samt Säl och Hedalen, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3810. År 1769 war densamma 3320. Nöt- och fåraskötsel äro almogens förnämsta näringsgrenar.

Vågen. Med detta namn beteknas 2 ansenliga Öar, belägna nära til hwarandra, i en stor Hafsfjärd kallad Vestfjorden, hörande til Nordlands Amt i Norge. Den östra ön lyder til Saltens fögderi och håller 10 mil i omkrets; den wästra ön hörer til Vesterålens och Lofodens Fögderi och är 9 mil i omkrets. Til Vågen anlända de Nordländske fiskrarne i stor mängd, när de om wåren fara ut på fiskeri; ty uti hawet wid dessa öar faller ymnigt Torskfiske, hwarför ock Vågen anses för det bästa fiskestället i denna trakt.

Wågsäter, en Gård uti Ryr Sokn i Dalsland. Se widare härom Liljenbergsfors.

Vågöe, en Sokn är Annex til Aggeröe Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Wåla, et Härad i Upland, Distriktet Fjärdhundra och Wästerås Län, innefattar 5 Soknar: Wåla, Nora, Harbo, Huddunge och Enåker, håller i widd 8.2 qv. mil, samt består af 252 Mantal. År 1810 war Folkmängden 7227.

Wåla, (Östra) en Sokn och Regalt Pastorat i förenämnde Härad, håller i widd 2.3 qv. mil, samt består af 104 Mantal. Marken är bärgaktig och til större delen skogbewuxen. Rådande jordmånen är lera och skogsjord. Skog finnes ej allenast tilräckeligt til husbehof, utan jämwäl til salu. Den ansenliga Sjön Tämnaren gränsar til Soknen. Utsädet är på 1000 tunnland. År 1810 war Folkmängden 2555. Kyrkan är belägen under 60 gr. 8 min. Polhöjd; 6.6 mil från Wästerås. De betydligaste Gårdarne heta Aspnäs och Lindsbro.

Wåla, (Wästra) et Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Norbergs Bärgslag, innefattar 2 Soknar: Wåla, Moderförsamling, och Karbänning, Annex, håller i widd 1.3 qv. mil, samt består [ 936 ]af 30.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1686. — Wåla Sokn håller i widd 1.1 qv. mil, hwaraf den ansenliga Sjön Åmänningen intager en stor del, samt består af 9 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera, blott med få undantag. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är mellan 70 och 80 tunnor, mästadelen råg. År 1810 war Folkmängden 674. Kyrkan är belägen under 59 gr. 56 min. Polhöjd; 4.3 mil från Wästerås. I Soknen finnas 2 Stångjärnswärk: Engelsberg och Tymmelsberg, samt en Masugn kallad Ombänning.

Wålaberg, en Sätesgård i Wästergötland.

Wånga, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Finspångs Härad, belägen mellan Sjöarne Roxen och Glan, består af 44.1 Mantal. Marken är dels jämn, men mästadelen bärgaktig. Lerjord och swartmylla äro de mäst rådande jordarter. Skog finnes hjelpeligt, fastän några hemman lida brist därå. Järngruwor finnas wid gränsen til Risinge Sokn. Utsädet kan öwerhuwud räknas 8 tunnor på Mantalet, således för hela Soknen 352 tunnor, höst- och wårsäd. År 1810 war Folkmängden 1514. År 1790 war densamma 1442. Kyrkan är belägen under 58 gr. 35 min. Polhöjd; 2 mil från Linköping och 1.9 mil från Norrköping. Den betydligaste Gården heter Göstad. För öfrigt finnas här 2 Masugnar: Ny- och Bobergs Hyttorna kallade, hwilka wissa år äro i gång, och blåses här efter omständigheterne.

Wånga, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, innefattar 3 Soknar: Wånga, Moderförsamling, Edsvära och Qvänum, Annexer, samt består af 104.7 Mantal. Utsädet är 1590 tunnor. Boskapsskötseln idkas med fördel. Betydligaste handelswaran är säd, i fruktbara år jämwäl någon boskap. År 1810 war Folkmängden 2148. År 1780 war densamma 2009. — Wånga Sokn består af 54.3 Mantal. Marken är til större delen jämn. Jordmånen i östra och wästra delarne af Soknen är sand och sandmylla, i wästra delen lera. Sidstnämnde del lider brist på skog, men uti de förstnämnde trakterne finnes hjelpelig tilgång därå, med betydliga bränntorfsmåssar. Utsädet är, efter medium af 15 tunnor på Mantalet, 818 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1076. Kyrkan, liggande på en åt alla sidor sluttande högd, samt försedd med orgwärk, resligt torn, med urwärk, är belägen under 58 gr. 17 min. Polhöjd; 5.6 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdarne heta Höberg, Glättestorp, Astorp, Stenhaga och Knapegården.

Wånga, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, är Annex til Hällsta Pastorat, samt består af 6.3 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången är omförmäld med Artikeln Hällstad. Utsädet är 102 tunnor. År 1805 war Folkmängden 170. Kyrkan är belägen 0.35 mil från Moderkyrkan.

Wånga, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, är Annex til Oppmanna Pastorat, samt består af 16.7 Mantal. Marken är så til in- som i synnerhet utägor ojämn och bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes til husbehof och något til afsalu. Utsädet, Torparnes och det som sås på Swedjeland inbegripet, kan stiga til 600 tunnor. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Wårby, en Sätesgård uti Huddinge Sokn i Södermanland [ 937 ]wid Mälaren. Här finnes en källa med skönt watn, som föres til Stockholm til salu.

Wårdinge, på kartan Wålinge kallad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Stockholms Län, Södertörns Distrikt och Öknebo Härad, håller i widd 0.87 qv. mil, samt består af 43.7 förmedlade, eller 51.7 oförmedlade Mantal. Soknen är nästan öweralt jämn, med blandade höjder och dalar, samt har, hwad ostliga, nordostliga och nordliga delarne angår, i synnerhet många, just icke widsträckta, men tämeligen höga bärg. Rådande jordmånen är lera. I allmänhet finnes så hjelpelig skog, at ingen lider brist därå; men de som bo omkring och uti de ostliga och nordostliga trakterne äro omgifne af goda skogar, så at de kunna sägas hawa ymnigt därå. Man kan med säkerhet antaga at årligen sås af alla sädesslag 10 tunnor per medium, på hwarje förmedladt Mantal, i synnerhet som här finnes 12 förmedlade Mantal Säteri, hwilka bäst odlas och mäst besås. Således upkommer efter denna beräkning 430 tunnor. Wid hwarje af de 64 Torp, som finnas i Soknen sås med wisshet en half tunna, tilsamman 32 tunnor. Organist- och klockare-bostället, Båtsmanstorp och 20 Backstugor så säkert tilhopa 8 tunnor. Således blir Soknens årliga utsäde 470 tunnor. År 1810 war Folkmängden 934. Kyrkan är belägen under 59 gr. 2 min. Polhöjd; 5 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Edesta, Gälsta, Hjortsberga, Långbro, Morstaberg, Näsby, Sjuenda och Wisbohammar. Därtil kommer et betydligt Qwarnwärk kalladt Mölnebo.

Wårdkumla, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Frökinds Härad, är Annex til Kinneveds Pastorat, samt består af 18.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 281. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Wårdnäs, på kartan Wålnäs kallad, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Kinds Härad, består af 64.4 Mantal. Marken är ojämn, bärgaktig och genomskuren af åar och sjöar. Rådande jordmånen är lera, ehuru flerestädes är örsand. Skogarne äro nästan allmänt medtagne. Flera hemman sakna däraf til eget behof; de öfrige hawa til nödtorft. Ehuru någre Hemman i Soknen äro swagare och af inskränktare odlingsbar mark, kan man antaga årliga utsädet på hwarje Mantal til omkring 10 tunnor, som gör 640 tunnor på hela Soknen. År 1810 war Folkmängden 1981. Kyrkan är belägen under 58 gr. 15 min. Polhöjd; 1.8 mil från Linköping. De betydligaste Gårdarne heta Brokind och Wästerby.

Wårdsberg, en Sokn och Regalt Pastorat i Östergötland och Bankekinds Härad, består af 39 Mantal. Marken är til större delen jämn. Rådande jordmånen är en bördig lera. Skogstilgången är i allmänhet ringa. Utsädet är inemot 850 tunnor. Kyrkan är belägen under 58 gr. 25 min. Polhöjd; 0.7 mil från Linköping.

Wårdsberg, en Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 32 tunnors utsäde, höbärgning til 60 lass, föga eller nästan ingen skog, wacker mangårdsåbyggnad af sten, 2 ansenliga fruktträgårdar.

Wårdsätra, en Gård uti Bondkyrko Sokn i Upland, angenämt belägen wid Sjön Ekolen, hörer til Upsala Academie, består af 2.25 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, hjelpelig äng, något skog, passabel mangårdsåbyggnad.

[ 938 ]Wårfrukyrka, en Sokn i Upland, Upsala Län och 3 Härad: Åsunda, Trögd och Lagunda, är Annex til Enköpings Pastorat, håller i widd 0.65 qv. mil, samt består af 54.8 Mantal förmedlade från 81 oförmedlade. Marken är i allmänhet mera jämn än backig, dock finnas här många kullar och låga bärg. Jordmånen består til hälften af lera, treåttondelar swartmylla och en ottondel sandblandad jord. Öpna jorden utgör 1800 tunnland, hwaraf hälften årligen besås. Ängen giwer omkring 4600 sommarskrindor hö, mäst sidwall. Betet är swagt. Af skog kan man anse at en åttondel har til husbehof, femåttondelar til mer och mindre understöd, men måste årligen fylla behowen från andra Soknar; en fjärdedel äger alsingen skog. År 1810 war Folkmängden 1132. Soknen förrättar sin Gudstjänst i Enköpings Kyrka. De betydligaste Gårdarne heta Boda och Walla.

Wårwik, en Sokn i Dalsland och Wedbo Härad, är Annex til Blomskogs Pastorat i Wärmeland, samt består af 13.6 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången är anförd wid Artikeln Blomskog. Med sjöar är Soknen wäl försedd; de intaga en stor del af dess widd. Af dem äro 3 ansenlige: Wästra Silen, hwilken ligger midt i Soknen, samt Östra Silen och Lelången, som gränsa härintil. Utsädet kan räknas til 40 tunnor hafra och 6 tunnor korn på hwarje Mantal, af orsak at rågsädet på de flästa ställen uragtlåtes. År 1810 war Folkmängden 879. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan. Den märkwärdigaste Orten är Krokforssen.

Wåthult, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, är Annex til Wilsta Pastorat, samt består af 10 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen är mästadelen sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är mellan 200 och 250 tunnor hafra. Korn och råg sås obetydligt. År 1810 war Folkmängden 311. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Wåxnäs, en Sätesgård i Wärmeland.

, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, är Annex til Kristianstads Pastorat, samt består af 24.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 924. Kyrkan som är stor och wacker, af huggen sten bygd samt försedd med 2 torn, är belägen 0.5 mil från Kristianstad. Omkring kyrkan ligger en stor By, som ock kallas , och innefattar 11 hela Rusthåll och 2 Militie-Boställen. Han har fordom warit en urgammnal och icke liten stad, som haft flera kyrkor och kloster, hwaraf endast Soknekyrkan är qwar, men lämningar finnas efter 2 andra kyrkor. Han har ännu liknelse af Stad med Torg och Gator. Han blef upbränd af Swenskarne åren 1452 och 1509, samt aldeles förstörd år 1612.

Wäbjörntorp, en Gård uti Fridened Sokn i Wästergötland, är Fändriks-Boställe wid Wästgöta Regemente och Wartofta Compagnie, äger nära 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ymnig skog, passabel mangårdsbyggnad.

Wäboholm, en Sätesgård i Småland.

Wäckelsång, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län, Konga Härad, innefattar 3 Soknar: Wäckelsång, Moderförsamling, Tingsås och Uråsa, Annexer, samt består af 95.3 Mantal. Utsädet är 2250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3879. — Wäckelsång Sokn består af 50.2 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Jordarten består af [ 939 ]sandblandad Mulljord, som på Utmarken mäst är med ljung bewuxen. Skog finnes til wedbrand och gärdsel, men timmer finnes på ganska få ställen. Utsädet är 1150 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1429. Kyrkan är belägen under 56 gr. 39 min. Polhöjd; 2.4 mil från Wexiö. I Soknen finnas 3 Sätesgårdar: Lidhem, Ekeryd och Boeryd.

Wäckelsön, en Herregård uti Wärmeskog Sokn i Wärmeland, har en wacker och förmånlig belägenhet på en halfö wid Sjön Wärmelen, äger 40 tunnors utsäde, 5 om hösten och 35 om wåren, höbärgning til 200 lass, hjelpelig skog til husbehof, förfallen åbyggnad, trägård med 50 fruktträn.

Wäddö, en Sokn och Regalt Pastorat i Roslagen och Bro skeppslag, wid Hawet, håller i widd 1.49 Qv. mil, samt består af 87.4 förmedlade Mantal, då därifrån drages de Byar uti Häwerö, Wätö och Söderby Soknar, hwilka höra til tingslaget men ej kyrkolaget. Kyrkoherde- och Capellans-Bolet i Soknen utgöra tilsamman 3 Mantal. Hela summan är således 90.4 Mantal. Östra delen af Soknen har fordom utgjort en ö, men är numera til större delen sammanwuxen med fasta Landet. Marken är bärgaktig och ojämn, med mycket sanka ställen, samt större och smärre kärr. Den rådande jordmånen är sand til mästadelen, något molera samt liten del swartmylla och lera. Tilgången på skog är ganska olika. En del Byar äga aldeles ingen skog, några obetydelig, men åter andra tarwelig. Utsädet är omkring 700 tunnor, däraf hälften är höst- och den andra hälften wårsäde. Belägenheten af Soknen wid och uti Ålands Haf är i flere afseenden fördelaktig, men fisket har i de sednare åren så aftagit, at därpå numera intet afseende är at göra. År 1810 war Folkmängden 1975. Kyrkan är belägen under 60 gr. Polhöjd; 8 mil från Stockholm. De betydligaste Orterne äro Ortala Järnwärk, Grislehamn Post-Contor och Boda Herregård. Ibland Soknens beswärligheter räknas den henne åliggande skyldigheten at föra Posten och Resande öwer Ålands Haf.

Wäderbrunn, en Kongs-Ladugård uti Nikolai Sokn i Södermanland, är anslagen Landshöfdingen i Orten til Boställe, äger 25 tunnors utsäde, ingen skog, tarwelig åbyggnad.

Wäderhult, en Krono- Sätesgård uti Wena Sokn i Småland, består af 3.25 Mantal, äger 36 tunnlands utsäde i tredingsjord, ymnigt höbol, til större delen starr, mycken skog, gammal och förfallen sätesbyggning af trä, stor trägård.

Wädersta, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Göstrings Härad, innefattar 2 Soknar: Wädersta, Moderförsamling, och Harsta, Annex, samt består af 45.6 Mantal. Marken är til det mästa mycket jämn. Den Södra delen såsom gräns mellan skogsbygd och slättbygd, är både bärgig och skogbewuxen med gran. En del af inwånarnes ägor sträcka sig til denna gräns och hawa följaktligen någon skog; men de öfrige lida brist därå, och hämta til sina behof både til wed och stängselämnen från en Häradspark uti Rinna Sokn, wid pass 2 mil aflägsen. Jordarten är mästadelen lera. Utsädet är 960 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1153. — Wädersta Sokn består af 28.8 Mantal. Utsädet är 480 tunnor. År 1810 war Folkmängden 551. Kyrkan är belägen under 58 gr. 19 min. Polhöjd; 4 mil från Linköping.

[ 940 ]Vägen, et Pastorat i Norge, Nordlands Amt och Helgelands Fögderi. År 1801 war Folkmängden 949.

Wägestorp, en Sätesgård uti Qwänum Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, höbärgning til 80 stackar, lider brist på skog, saknar ansenlig mangårdsbyggnad och trägård.

Wäla, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Örslösa Pastorat, samt består, jämte Gillsta Sokn, af 16.6 Mantal. Marken är mästadelen jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 240 tunnor. År 1810 war Folkmängden 242. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Wälaberg, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 2 Mantal, äger 60 à 70 tunnors utsäde i bördig jordmån, tilräckeligt höbol och skog, wäl anlagd trägård, mjölqwarn.

Wälinge, en Sätesgård uti Wäsehärad Sokn i Wärmeland, äger 56 tunnors utsäde, däraf 6 tunnor råg och 50 d:o korn.

Wälinge, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, innefattar 2 Soknar: Wälinge, Moderförsamling, och Kattarp, Annex, samt består af 56 Mantal. Utsädet är mellan 800 och 900 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1444. — Wälinge Sokn består af 34.2 Mantal. Marken är öweralt jämn. Rådande jordmånen är sandmylla, underbäddad af sand och på några ställen af gul lera. På skog lider Soknen stor brist. Utsädet är 450 tunnor. År 1805 war Folkmängden 865. Kyrkan är belägen under 56 gr. 11 min. Polhöjd, 6 mil från Malmö. Den betydligaste Gården heter Rögla. I Soknen finnes ock et ansenligt Tegelbruk.

Wälluf, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, är Annex til Hälsingborgs Pastorat, samt består af 23.8 Mantal. Marken är til det mästa jämn, på några ställen sidländ, på några högländ. Rådande jordmånen är ömsom lera, ömsom sand. Skog har hittils funnits hjelpelig til wedbrand, men föga til byggningstimmer; men nu mera uthugges skogen, eken undantagande, sedan flere Byar enskiftat, då hwar och en inom sex år borthugger sin skog. Utsädet kan beräknas til 30 tunnor på Mantalet. År 1805 war Folkmängden 314. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Hälsingborg.

Wälsta, en Sätesgård i Wästergötland.

Wäne, et Härad i Wästergötland och Wänersborgs Län, innefattar 1 Stad: Wänersborg, och 7 Soknar: Wassända, Naglum, Ryr, Tunhem, Gärdhem, Åsaka, Björke, samt består af 185 Mantal. År 1805 war Folkmängden 9740.

Wänern, fordom Wänir kallad, en Sjö belägen mellan Regionerne Swealand och Götaland, samt mellan 58 gr. 23 min. och 59 gr. 25 min. Polhöjd; omgiwes af Landskapen Wärmeland, Wästergötland och Dalsland. Han håller i längd, från Wänersborg til Fogelwik Sokn i Wärmeland, 14 mil, i största bredd, 5.5 mil och i widd 52 qv. mil, de uti honom belägna öar inbegripne. Han är i storlek den femte bland Sjöarne i Europa, samt öwerträffas endast af Propontis, Mæotis, Ladoga och Onega. Han ligger 24.5 famnar högre än Kattegat. Han delas genom et näs som utskjuter från Wärmeland och fortsättningen däraf som utgör et antal Öar, kallade Lurö Skärgård, uti 2 delar, hwaraf den nordöstra, som är större kallas [ 941 ]Egenteliga Wänern; och den sydwästra som är mindre, bär namn af Dalbo Sjön. Han utbreder sig på många ställen uti wikar och fjärdar, af hwilka de ansenligaste heta Åsfjärden, Kattfjärden, Kilsfjärden, Kinneviken och Dettern, hwilken sidsta tilförene warit en särskild Sjö, men genom edets genombrytning af Wänerns watn bliwit förwandlad til en wik af Wänern. Öwer 30 Strömar falla uti denna Sjö; den största af dem är Klarälven, hwilken kommer från Norge och utgör öfra delen af Götaälf; de öfrige af betydenhet äro Långströmen, Byälven, Fryksälven, Letälven, Tidan och Lidan. Många öar finnas i denna Sjö, af hwilka de ansenligaste heta Kållandsön, Torsön och Hammarön, hållande hwardera öwer 0.5 qv. mil i widd. Stränderne äro mycket omskiftande, då de nordliga äro omgifna af en wacker skärgård, afskurna, bärgiga och skogbewuxna, finnes däremot de södra mera öpna och flacka, bestående af stora slätter och bördiga åkerfält. Wänern är en fiskrik Sjö. Utom wanliga fiskeslag fångas Lax, Stam, Wimba, Sik, Slom, Sutare, Ruda, Asp, Stäfling, Bjärka, Långhala, Nejonöga, Gli. Städer som ligga wid Wänern äro Carlstad, Kristinehamn, Mariestad, Lidköping, Wänersborg och Åmål. Til denna Sjö gränsa följande Soknar: Tweta, By, Botilsäter, Ölserud, Milleswik, Eskilsäter, Ny, Bro, Ed, Grums, Nor, Segersta, Carlstad, Hammarö, Fogelwik, Wäsehärad, Ölmehärad, Warnum, Wisnum, Kil, Råda, alla belägna i Wärmeland, Amnehärad, Lyresta, Hassle, Torsö, Berga, Leksberg, Björsäter, Forshem, Medelplana, Wästerplana, Källby, Skeby, Härened, Råda, Göslunda, Sönnersberg, Senäte, Ottersta, Strö, Rakkeby, Skalunda, Söne, Örslösa, Kedum, Tådened, Friel, Tun, Karaby, Ås, Sal, Flo, Näs, Tunhem, Wassända, alla belägna i Wästergötland, Frändefors, Gesta, Bolsta, Grinsta, Järn, Holm, Skallerud, Ånimskog, Tydie, Tossö, Åmål, alla i Dalsland. Det har warit i förslag at sänka Wänern några famnar, medelst gräfning från Dettern til Götaälf, mellan Halleberg och Huneberg. Härigenom skulle många tusende tunnland odlingsbar mark winnas.

Wänersborg, en Stad i Wästergötland, belägen på et Näs wid Södra ändan af Wänern, under 58 gr. 23 min. Polhöjd; 43.5 mil från Stockholm och 8.5 mil från Göteborg. Han är regulier, med raka gator, som afskära hwarandra i räta winklar; de äro 9 til antalet, af hwilka 3 gå efter längden och 6 efter bredden af Staden. Han håller i längd 330 famnar, i bredd 216, i omkrets 866, och i widd 37 tunnland. Han är Säte för en Landshöfding, wars Län innefattar Södra delen af Wästergötland och Dalsland.[Dj 1] Här är ock et Apotek och et Boktryckeri. Af Byggningar märkas Stadskyrkan, som är en wacker Korskyrka, samt Landshöfdingens Residence hus, med 2 flyglar. År 1810 war Hushållens antal 323, och Folkmängden 1534, däraf 765 woro mankön och 769 qwinkön. Inbyggarnes näring består förnämligast uti Handtwärk, plantager och landtbruk, samt någon handel. Denna är nu för tiden ringa. Förnämsta rörelsen har tilförene warit Faktoriskap för waror, som från Göteborg afsändts öwer Wänern til Wärmeland, men detta har til större delen förswunnit, sedan Trollhättekanalen bliwit öpnad. Af Manufakturer finnes en kortfabrik. År 1805 funnos här 6 Handelsmän och 54 Mästare uti 28 sär[ 942 ]skildta Handtwärk. Stadens nuwarande Numer bland Rikets Städer är 40. Marknad hålles här den 13 Januari, 10 Junii och 19 September. Stadens åkerjord utgör 150 tunnland. År 1810 underhöllos 75 hästar, 200 kor, 15 ungnöt och 50 får. Nära wid Staden är et stort och wälbygt Kronobageri, samt et Tegelbruk, hwarest tilwärkas god klinkert. Staden utgör jämte Soknarne Wassända, Naglum och Ryr et Regalt Pastorat, hwars Folkmängd år 1805 war 4094.

Wängarn, en Kongsgård uti Sankt Olof Sokn i Upland, består af 10 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol, godt bete, fiske i Garnsviken, lider brist på skog. Mangårdsåbyggnaden består af et stort stenhus med 2 flyglar, jämte en ansenlig trägård. Under Gården lyda 17 Torp.

Wänge, et Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Ulleråkers Härad, innefattar 2 Soknar: Wänge, Moderförsamling, och Läby, Annex, håller i widd 0.6 qv. mil, samt består af 53.8 Mantal. Utsädet är 774 tunnor. År 1810 war Folkmängden 979. — Wänge Sokn håller i widd 0.47 qv. mil, samt består af 38.6 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. År 1810 war Folkmängden 746. Kyrkan är belägen under 59 gr. 52 min. Polhöjd; 1.2 mil från Upsala. De betydligaste Gårdarne heta Brunna, Ekeby, Bärby, Kil och Fiby.

Wänge, et Consistorielt Pastorat på Gottland i Norra Fögderiet och Halla Ting, innefattar 3 Soknar: Wänge, Moderförsamling, Buttle och Guldrup, Annexer, samt består af 23.6 Mantal. Det är nästan öweralt omgiwet af måssar. Marken är merendels jämn. Jordmånen består af lera, sand och swartmylla, af hwilka stenblandad lera på Flosshäll är den mäst rådande. Skog finnes öwer behowet. Här äro 14 Sågwärk. Öpna jorden utgör omkring 450 tunnland, hwaraf besås 340. År 1810 war Folkmängden 573. Kyrkan är belägen under 57 gr. 27 min. Polhöjd; 2.4 mil från Wisby.

Wängja, på kartan Wenga kallad, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Wedens Härad, är Annex til Bredareds Pastorat, samt består af 9.8 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet, samt skogstilgången är anförd wid Artikeln Bredared. Utsädet är tunnor råg 30, korn 90, blandsäd 90, potäter 105. År 1805 war Folkmängden 316. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Wängsjöberg, en Sätesgård uti Gottröra Sokn i Upland, äger 50 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, reveterad med tegel, ansenlig trägård.

Wänögla, en Sätesgård uti Harbo Sokn i Upland.

Wäppeby, en Sätesgård i Upland.

Wärenberg, en Sätesgård i Upland.

Wärends Härad. Med detta namn beteknades fordom 5 Härad i Småland, Konga, Kinnevalds, Albo, Upvidinge och Norrvidinge, utgörande nu för tiden östra delen af Wexiö Län. Detta Härad jämte Landet häromkring har fordom bliwit kalladt Wärnsland, af ordet wärja, är wårda och förswara, emedan, såsom berättas, qwinnorna i detta Land tappert förswarat sig emot Danskarne samt slagit dem på flykten, hwadan ock qwinkönet här i orten altsedan haft särdeles förmåner och hjeltelik prydnad; det har ännu arfsrätt til hälften, eller går i lika arf [ 943 ]med mankönet. Detta fältslag har för uråldriga tider tilhållits på Bråwalla Hed, hwilken sträcker sig genom Soknarne Skatelöf, Torsås, Wislanda, Blädinge, Aringsås, Lekaryd och Qwänneberga.

Wärhulta, en Sätesgård i Södermanland.

Wäring, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, innefattar 2 Soknar: Wäring, Moderförsamling, och Låcketorp, Annex, samt består af 40.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1298. År 1750 war den 1007. — Wäring Sokn består af 24 Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen är stark och bördig lera. Skog finnes til husbehof. Utsädet är 20 à 30 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 690. Kyrkan, hwilken är nybygd, wacker och rymlig, är belägen under 58 gr. 31 min. Polhöjd; 2.2 mil från Mariestad. De betydligaste Gårdarne heta Hagesta och Ulfängen. Kyrkoherde-bostället består af 1 Mantal, äger 15 tunnors utsäde, däraf en tredjedel är höstsäd och twåtredjedelar wårsäd, wäl anlagd trägård och humlegård, i Soknen äro följande Byalag: Stora Wäring, 10 Mantal, äger åker 409, äng med beteshagar 585, skog 760 tunnland: Lilla Wäring, 3 Mantal, har bördig åker, behöflig äng, skog om 836 tunnland. Bankälla, 3.5 Mantal, äger åker 292, äng 347 tunnland. Kål- humle- och hampland 3 tunnland, utmark 421. Summa 1063 tunnland.

Wärkö, en Frälsegård uti Lösen Sokn i Bleking, belägen å en ö, 0.2 mil från Fasta Landet, äger 25 tunnors utsäde i bördig åkerjord, höbärgning til 200 lass, ymnig skog af bok, björk och al, förswarlig mangårdsbyggning af trä, wacker trägård med många goda fruktträn.

Wärmdön, en Ö i Uplands Skärgård, hörande til Stockholms Län, håller i widd 2.4 qv. mil. Denna ö jämte en myckenhet större och smärre öar och holmar utgöra et Consistorielt Pastorat, hwilket håller i omkrets 12 mil, alla fjärdar och andra watn inbegripne, i widd 4.2 qv. mil, endast torrt land, samt består af 210 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Jordmånen består mer af sand än lera. Skog finnes hjelpeligt. Fisket är et godt näringsfång. Pastoratet innefattar 6 församlingar: Egenteliga Wärmdön, Moderförsamling, samt Djurö, Söderljusterö, Bo, Möja och Skurö, Kapellsförsamlingar. Egenteliga Wärmdön består af 2 huwuddelar, medelst et smalt ed från hwarannan skiljde, däraf den östra kallas Wärmdö-Landet, och den wästra Orminge- samt Farsta-Landet. Af de öfrige til Pastoratet hörande öar äro Ingarön, Fogellandet, Windön, Söderljusterön och Möja de största. År 1810 war Folkmängden 4213, däraf 2923 uti Moderförsamlingen och 1296 uti Kapellen. Moderkyrkan är belägen under 59 gr. 21 min. Polhöjd; 2.4 mil från Stockholm.

WÄRMELAND, et Landskap i Regionen Swealand, är beläget mellan 58 gr. 53 min. och 61 gr. 3 min. Polhöjd; wäl förstående Fasta Landet; men när den därtil höriga Lurö Skärgård inberäknas, sträcker det sig i söder til 58 gr. 47 min. Polhöjd. Det omgiwes af Norge, Dalarne, Wästmanland, Nerike, Wänern och Dalsland. Dess läge är uti en halfkrets omkring Wänern. Det har skapnad af nästan en triangel. Det håller i längd från Norr til Söder, från Norrska gränsen til Södra Udden af Näset 24 mil, i största bredd, från Nerike til Norge 17 mil och i widd 154 qv. mil, [ 944 ]alla Sjöar som ligga i Landet inbegripne, men Wänern med sina wikar utesluten. — Namnet hänledes sannolikt från Finska Ordet Wuori, eller Lappska Ordet Ware, hwilka betyda Bärg, samt Finska Ordet Maa, som betyder Land, så at Wärmeland wil så mycket säga som det bärgiga Landet, hwilket ock öwerensstämmer med Landets beskaffenhet. Denna sats winner så mycket mera styrka, som Landet wid Odens ankomst til Norden beboddes af Jotar, som woro en gren at Finska Folkstammen, och kallades då Wärma. Til detta ord har man sedermera fogat Götiska Ordet Land. — Det har i hedendomen warit et särskildt Rike och haft sin egen Fylkes Konung. Det förer Titel af Grefskap. Dess Wapen är en Örn, med utsträckta wingar och fötter i gyldene fält. — Naturlig Beskaffenhet. Landet utgör til större delen 3 ansenliga dalsträckningar omkring Klarälwen, Fryksälwen och Byälwen. Det är nästan öweralt bärgigt och upfyldt med widsträckta bärgsryggar, hwilkas huwudsträckning är i norr och söder och som sänka och förlora sig omkring Wänerns stränder, men höjas så mycket mer i Nord, Nordwäst och Wäster, i grannskapet af Norrska Fjäldryggen, och hwars högsta ås träffas utom Wärmelands gräns i Norge. De enda slätter som förekomma, och desse ändock af mindre widd, sträcka sig omkring Wänern med en bredd af en half til en mil inåt Landet från gränsen af Nerike och Wästergötland genom Wisnum, Warnum, Ölmehärad och Wäsehärad Soknar; likwäl upstiga där enstakade höjder, hwilka snart hopträngas på något afstånd från Wänern. Mellan Carlstad och Nors Kyrka förekommer en annan slätt, betäckt med djup sand och en dylik sandhed finnes söder om Brattfors Kyrka. Röd granit är omkring Wänern rådande jordarten. I Ölmehärad, Wäsehärad och södra delen af Nyed Soknar betäckas ofta granitbärgens toppar af uråldrig grönsten. Omkring Carlstad faller graniten tät, men sprucken och fördelad i tjocka liggande lager. Sydwäst från Carlstad til gränsen af Dalsland och på det så kallade näset är den wägrandigt skifrig, groft gneisartad, med stående lager. Längre up åt landet är graniten oftast betäckt med glimmerskifer, bärgkalk, m. m. Likwäl äro de högsta trakterne som stöta intil Norge och Dalarne til det mästa okände. Af höga Bärg märkas Rännebärget och Håffjäldet, bägge belägna i Fryksände Sokn, Tåssebergs Klätten i Sund Sokn samt Saxeknuten i Färnebo Sokn. Watn. Strömar och Sjöar finnes i myckenhet. Den ansenligaste Strömen är Klarälven, hwilken flyter midt genom Landet, Fryksälven, Byälven och Letälven, hwilken sidsta utgör gränsen mellan Wärmeland och Nerike; alla 4 falla ut i Wänern. Den största Sjön är Wänern, hwaraf omkring 24 qv. mil höra til detta Land; därnäst Skagern, hwaraf endast en del hörer hit, Glafsfiolen, Wärmelen, Öfra-Fryken, Mellan-Fryken, Yngen, Stora Gla, Järnsjön, Foxen, samt delar af Lelången, Wästra Silen och Östra Silen. Malmtrakter förekomma uti Nordöstra delen af Landet wid gränsen til Nerike och Wästmanland; de äro store och betydlige, och hysa i synnerhet järnmalm, samt hawa stora kalksträckor med sig i följe. Strödde koppar-malmsfält förefalla ock därstädes äwensom en silwermalmsgång samt blymalm. — Produkter. [ 945 ]Mineralier. Järn i myckenhet, något koppar, litet bly och silwer, kalk, marmor, späcksten, brynsten och andra nyttiga stenarter. Wäxter. Hafra är den slags säd som mäst sås i detta Land; därnäst råg, hwartil kommer något korn, wete och ärter, samt hwarjehanda rot- och kökswäxter, däraf potäter planteras ymnigast. De trakter, som ligga wid Wänern, förnämligast östra sidan, skörda tilräckelig säd til husbehof. Norra delen af Landet är försedd med ansenliga skogar, däraf den så kallade Tolfmila skogen är den betydligaste. Djur. Utom boskap finnes i skogarne flera slags Rofdjur, såsom Björn, Warg, Järf, Räf och andra slag, samt mycken Fjäderwildbråd, hwartil höra Tjäder, Orre, Ripa, Järpe. Sjöarne och Strömarne äro i allmänhet fiskrike. Utaf Fiskeslag fångas Lax, Stam, Asp, Slom, Gädda, Abborre, Sutare, Id, Wimba, Ruda, Sikling, Nejonöga, Ål, utom flera andra slag. — Folkmängd År 1810 steg densamma til 140990. Inbyggarne nära sig i allmänhet af jordbruk och boskapsskötsel, men uti Bärgslagen förnämligast af bärgsbruk och de handteringar som därmed åtfölja. Härtil kommer skogshygge uti de Soknar, som äga ymnigt skog. Årligen fällas flera tusende stockar Sågtimmer, hwilka nedflottas utföre de större wattudragen, samt sågas dels uti de i Landet warande sågwärk, dels föras sjöledes öwer Wänern til Göta Älf, för at där sågas. Handelen idkas med masteträn, bjälkar, timmer, bräder, tjära, men förnämligast järn. — Hela Landet hörer til Carlstads Stift, samt utgör en Lagsaga, fördelad i 4 Häradshöfdinge Jurisdictioner, och lydande under Swea Håfrätt. — I anseende til Politiska författningen utgör Wärmeland, med undantag af Carlskoga Bärgslag et Höfdingdöme. Detta håller i widd 148 qv. mil; däraf watnen, utom Wänern intaga 8 qv. mil och torra Landet 140 qv. mil. Det består af 1708 Mantal. År 1810 utgjorde öpna åkerjorden 101916 tunnland eller litet öwer 4.4 qv. mil, det är omkring en trettiotredjedel af Landets areala widd. Samma år steg Folkmängden til 134808, däraf 64934 woro mankön och 69874 qwinkön. Utsädet war tunnor: Wete 491, råg 4646, korn 3669, hafra 67810, blandsäd 5464, ärter 1168, potäter 5109. Summa 91357. Skörden war tunnor: Wete 2455, råg 61168, korn 18345, hafra 339050, blandsäd 21856, ärter 4672, potäter 40872, summa 488418. Då underhöllos 13606 hästar, 4404 oxar, 44103 kor, 20998 ungnöt, 74977 får, 9005 par dragare. År 1803 funnos i Länet 35 järngruwor, malmwinsten war 126818 skeppund, masugnar woro 35, stångjärnswärk 69. Stångjärnssmidet war 66214, ämnessmidet 1974 skeppund. Summa smide 60,188 skeppund. Länet är indeladt i 4 Fögderien kallade Mellansysslet, Wästersysslet, Östersysslet, Södersysslet, samt består af 12 Härad: Carlstads, Grums, Kils, Älfdals, Ölme, Wäse, Wisnums, Fryksdals, Jösse, Nordmarks, Gilberga och Näs, samt Filipstads Bärgslag, hwilka jämte Carlskoga Bärgslag i Örebro Län äro fördelta på 4 Häradshöfdinge-Jurisdictioner. Bärgslagen utgör et Bärgmästardöme och et Bärgsfögderi. Beträffande Militären så underhåller större delen af Länet et Infanteri Regimente, kalladt Wärmelands Regemente. Den mindre delen underhåller en del af Nerikes Regimente. — Länet innefattar 4 Städer: Carlstad, Kristinehamn, Filipstad och Oskarstad, samt 82 Soknar och [ 946 ]Kapellsförsamlingar, hwilka tilsamman utgöra 27 Pastorat. Följande förtekning wisar dessa Pastorat tillika med deras widd i qv. mil samt Folkmängd år 1810.

Pastorat. qv. mil. Folkm.
Carlstad 0.5   2675.
Grava 1.4   2163.
Hammarö 0.5   997.
Nor 4.2   6730.
Kil 6      9319.
Älfdalen 38.6   11504.
Ölmehärad 1.6   2839.
Kristinehamn 1.8   3959.
Wäsehärad 3.8   6362.
Wisnum 2.12 3541.
Rudskoga 1.12 3324.
Råda 0.46 959.
Nyed 3      4353.
Filipstad 12.2   8020.
Kroppa 3.6   2560.
Fryksdalen 22      19741.
Brunskog 3.5   4272.
Arvika 7.6   5296.
Köla 6.3   5996.
Holmedal 5.6   4843.
Silbodal 2.1   1230.
Blomskog 2      1432.
Sillerud 2.8   2381.
Stafnäs 5.4   5333.
Gilberga 3.6   4044.
Kila 2.3   4142.
By 2.2   3853.
Milleswik 1.7   2471.
Summa 147.8    

Anmärkning. Wid Rudskoga Pastorat. Den delen af Nysund Sokn som ligger på wänstra sidan om Letälwen hörer til Nerike. Dess areala widd är icke inräknad uti Pastoratets storlek, men hela dess Folkmängd är intagen uti Pastoratets Folkmängd. Råda Sokn är Annex til Amnehärads Pastorat i Wästergötland. Uti tabellen äro endast anförde de Soknar af Blomskogs Pastorat som äro belägne i Wärmelands Län, nämligen Blomskog och Trankil, men i Dalsland ligga 2 Soknar Torskog och Wårvik, som jämwäl höra til Pastoratet. Deras storlek är 1.7 qv. mil, och år 1810 war deras Folkmängd 1817. Således är hela Pastoratets storlek 3.7 qv. mil och Folkmängden 3249.

Wärmelen, en Sjö i Wärmeland, är en af de största i Landskapet, håller i längd 2.3 mil och i widd 0.7 qv. mil.

Wärmeskog, en Sokn i Wärmeland, wid Wärmelen, är Annex til Stafnäs Pastorat, håller i widd 0.9 qv. mil, samt består af 19.2 Mantal. Markens beskaffenhet är densamma som i Stafnäs Sokn. Rådande jordmånen är lermylla. Skogen är tllräckelig til husbehof, men ej till afsalu. Utsädet är tunnor: Wete 10, råg 130, korn 50, hafra 700, potäter, som där betydligt odlas, 200. År 1810 war Folkmängden 1221. Kyrkan är belägen 1.1 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Strand, Prästbol och Wäckelsön. I Soknen är ock en Silwerhytta kallad Rolsbol.

Wärna, en Sokn i Östergötland och Bankekinds Härad, är Annex til Grebo Pastorat, samt består af 17.7 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången äro anförde wid Artikeln Grebo. Utsädet är 214 tunnor. År 1810 war Folkmängden 741. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes Bärsbo Koppargruwa, som til det mästa furnerar Åtwidabergs Kopparwärk med malm.

Wärnamo, et Regalt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, innefattar 3 Soknar: Wärnamo, Moderförsamling, Woxtorp och Tännö, Annexer, samt består af 102 Mantal. Marken i detta Pastorat är dels bärgaktig dels jämn. Rådande jordmånen är swag och består af sand och mo, i allmänhet dålig. Utsädet är 640 [ 947 ]tunnor. År 1810 war Folkmängden 3266. — Wärnamo Sokn består af 56.3 Mantal. Skog finnes knapt til husbehof. Utsädet är 880 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1821. Kyrkan är belägen under 57 gr. 13 min. Polhöjd; 6 mil från Jönköping. I Soknen finnas 2 Sätesgårdar: Hinsekind och Sörsjö, samt 3 Järnwärk: Hörle, Carlfors och Sindstufors. I Wärnamo By är et Kongl. Postcontor. Där hålles Marknad den 15 September, enligt Almanackan, samt dessutom den 2 Januari, 7 Maji, 10 Julii och 10 Nowember, enligt Tunelds Geografie.

Wärnanäs, en Sätesgård uti Halltorp Sokn i Småland, angenämt belägen wid en Hafswik, äger öwer 80 tunnors utsäde, bördiga ängar, ymnig skog af både barr- och löfträn, däribland ek och bok, ganska wacker mangårdsbyggnad af trä, ladugård af sten, 2 stora och prydliga trägårdar. Här äro anlagde 1 Såpsjuderi, 1 Oljeslageri och et stort Tegelbruk, Mjölqwarn, Sågwärk, samt et Skeppswarf. Wid Hawet befinnes en hamn, därest fartyg anlända för at afhämta och inlasta större delen af det kringliggande landets produkter. Under Gården lyda 20.7 Mantal, samt 12 Torp, inom en Rålinea, 2 Mantal i samma Sokn och 2 Mantal utsokne.[Dj 2]

Wärnberg, en Sätesgård uti Bro Sokn i Roslagen, äger 25 tunnors utsäde, höbol til 100 lass i goda år, knapp skog, wälbygd mangård af trä, ny anlagd trägård.

Wärnsta, en Frälse-Sätesgård uti Lillkyrka Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, swagt höbol, ringa skog, ansenlig mangårdsbyggning af trä, ypperlig trägård,

Wärnäs, en Herregård uti Grythytte Sokn i Wästmanland, består af 1 Mantal, äger omkring 18 tunnors utsäde, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, hjelpelig trägård.

Värnäs, en Sokn uti Stördalens Pastorat uti Norra Trondhiems Amt i Norge, är Moderförsamlingen uti förenämnde Pastorat.

Värnäs, en betydlig och wälbygd Gård i nyssnämnde Sokn. Utsädet är nära 100 tunnor.

Wärsta, en Frälsegård uti Häggeby Sokn i Upland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, däremot någorlunda swarande äng, tilräckelig skog, wackra beteshagar med björkskog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, hwaraf huwudbyggningen består af 2 wåningar, utwändigt rappad.

Wärsta, en Sätesgård uti Turinge Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, 60 lass äng, nödig skog, dålig åbyggnad.

Wärsta, en berustad Sätesgård uti Asker Sokn i Nerike, består af 2 Mantal, äger öwer 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, föga eller nästan ingen skog, förfallen mangårdsbyggnad af trä, obetydlig trägård.

Wärsta, en Sätesgård uti Wiby Sokn i Nerike, består af 3 Mantal säteri och 1 Mantal frälse, äger 30 tunnors utsäde, knappa och sanka ängar, dålig betesmark, nästan ingen skog, wacker mangårdshuwudbyggning af trä, behöflig trägård.

Wärstorp, en Herregård uti Nättraby Sokn i Bleking, består af 0.5 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, föga skog, prydlig mangårdsbyggning af trä, ansenlig trägård.

Wärsås, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, är Annex til Walora Pastorat, samt består af 25.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är bättre och sämre åkerlera. Skog finnes [ 948 ]hjelpeligt. Utsädet är 156 tunnor råg och 314 tunnor wårsäd. År 1810 war Folkmängden 849. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Djurström.

Wärö, et Regalt Pastorat i Halland och Wiske Härad, innefattar 2 Soknar: Wärö, Moderförsamling, och Stråvalla, Annex, samt består af 90.5 Mantal. Utsädet är 1175 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1910. — Wärö Sokn består af 74.5 Mantal. Marken är til större delen jämn; de hemman som äro belägne wid Saltsjön hawa likwäl bärgaktig utmark. Rådande jordmånen är sandblandad mulljord. På skog lider Soknen brist. Utsädet är 875 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1585. Kyrkan är belägen under 57 gr. 16 min. Polhöjd; 7 mil från Halmstad.

Väröe, et Pastorat i Norge, Nordlands Amt och Lofodens Distrikt, innefattar 2 Soknar: Väröe, Moderförsamling, och Röst, Annex, belägna på 2 öar af samma namn. Väröen håller 3 mil i omkrets, är klippig och swår at komma til med båtar, men därwid är godt fiskeri. År 1801 war Folkmängden i Pastoratet 344.

Wäsby, en Sätesgård uti Fresta Sokn i Upland, består af 4 Mantal, äger ansenligt utsäde, ymnigt höbol och skog, prydlig mangårdshuwudbyggning, 2 wackra flygelbyggningar, altsamman af sten, så wäl som ladugårdshusen, stor fruktträgård, wacker lustpark.

Wäsby, (Stora) en Sätesgård uti Almunge Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 22 tunnors utsäde, höbärgning mellan 100 och 150 lass, förträffelig skog, wacker åbyggnad af trä, obetydlig trägård, mjölqwarn til husbehof.

Wäsby, (Lilla) en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 2 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, nära 100 lass hö, god skog, stor men förfallen åbyggnad, obetydlig trägård.

Wäsby, en Sätesgård uti Torshälla Sokn i Södermanland, består af 3 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ringa skog, oansenlig mangårdsbyggning af trä, beklädd med tegel, medelmåttig trägård.

Wäsby, en Sätesgård uti Kräklinge Sokn i Nerike, består af 2 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, hjelpelig äng och skog, mangårdsbyggnad af trä i klent tilstånd, måttelig trägård.

Wäsby, en Skattegård uti Gilberga Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger 33 tunnors utsäde, 3 om hösten och 30 om wåren, godt höbol, husbehofs skog, någorlunda åbyggnad, 3 torp.

Wäsby, en Sätesgård uti Horn Sokn i Östergötland, äger mellan 20 och 24 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, mulbete och skog, några få bondehemman, 11 torp,

Wäsby, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, innefattar 2 Soknar: Wäsby, Moderförsamling, och Wiken, Annex, samt består af 42.5 Mantal. Utsädet är på 1330 tunnland. År 1805 war Folkmängden 2732. — Wäsby Sokn. Marken är jämn, utan synnerligen märkbara höjder eller dälder. Rådande jordmånen är ler- och sandmylla. Skogen är otilräckelig til Soknens behof, endast på några ställen finnes däraf til husbehof. Utsädet är på 1224 tunnland. År 1805 war Folkmängden 2148. Kyrkan är belägen under 56 gr. 13 min. Polhöjd; 6.7 mil från Malmö. I Soknen finnes en Stenkolsgruwa kallad Gustaf-Adolf.

[ 949 ]Wäsehärad, et Härad och Consistorielt Pastorat i Wärmeland, innefattar 3 Soknar: Wäsehärad, Moderförsamling, Alster och Fogelvik, Annexer, håller i widd 3.8 qv. mil samt består af 101.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 6362. — Wäsehärad Sokn håller i widd 2.1 qv. mil, samt består af 47.9 Mantal. Marken är dels bärgaktig, dels jämnländig samt i det mästa bördig. På skog lida wäl somlige hemman brist, men de fläste hawa til husbehof, och någre at kunna hjelpa sina grannar. Utsädet är 200 höst- och 2000 tunnor wårsäde, hwilket sednare består mäst i hafra. Utsädet af wete, korn och ärter är mindre betydligt. År 1810 war Folkmängden 3342. Kyrkan är belägen under 59 gr. 25 min. Polhöjd; 2 mil från Carlstad. Herregårdar i Soknen äro Hammar, Wälinge och Berg, hwilka alla 3 äro Sätesgårdar, samt Högden, eller som den i Jordboken kallas Barsjötorp. Här finnes ock en Spikhammare benämnd Glumserud.

Wäshulta, en Sätesgård uti Wästermo Sokn i Södermanland, äger 30 tunnors utsäde, höbärgning til 400 sommarlass à 20 lispund på lasset, tilräckelig skog til Gårdens behof. Mangårdsbyggnaden af trä, är ännu i någorlunda godt stånd, ehuru den för wid pass 100 år sedan blef flyttad ifrån Ekeberg et under Wäshulta lydande Frälsehemman, hwilket då innehade Säteri-rättigheten, som sedan på Wäshulta blef transporterad. Trägården är ej stor, men wacker, med et orangeri.

Wässland, et Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Örbyhus Härad, innefattar 2 Soknar: Wässland, Moderförsamling, och Tolfta, Annex, håller i widd 2.82 qv. mil, samt består af 74.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 3099. — Wässland Sokn är belägen wid Hawet, håller i widd 1.6 qv. mil, samt består af 39.7 Mantal. Landet utgör på ömse sidor om wägen som löper genom Soknen en wacker slättbygd, men både i öster och wäster därom är marken bärgaktig, med skog, måssar och kärr. Genom Soknen flyter en tämeligen ansenlig Å kallad Tierps Ån, som här faller ut i Hawet. Rådande jordmånen är sand. En del uti Soknen äger ymnig skog, en del hjelpelig, någre åter lida brist därå, så at de på egna ägor knappast finna wedbrand och gärdslefång. Utsädet är 9 à 10 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 1862. Kyrkan är belägen under 60 gr. 24 min. Polhöjd, 6.3 mil från Upsala. I Soknen finnas 2 Sätesgårdar Holmånger och Finnerånger samt 2 Järnwärk Wässland och Carlholm.

Wässland, Järnwärk, äger utom stångjärnssmide, 1 masugn och 4 spikhamrar, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad, wacker trägård, hjelpelig skog, tilräckelig äng och sår på de järnwärket underlagde hemman 30 tunnor. Å detta wärk äro i sednare åren åtskilliga nya byggnader upförde, såsom Contorsbyggning om 6 rum, wärkstad om 5 rum, sädesmagasin med 5 botnar, spikhammare, klensmedja med sin torkplåt, qwarn, bokarehus, alt af slaggtegel, äwen et tröskwärk.

Wästanfors, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland och Wästerås Län, håller i widd 1.42 qv. mil, samt består af 25.3 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 420 tunnor, hwaraf 200 tunnor råg, 5 d:o wete och 215 korn, hafra och blandsäd. År 1810 war Folk[ 950 ]mängden 1521. Kyrkan är belägen under 59 gr. 59 min. Polhöjd; 5.6 mil från Wästerås. I Soknen finnas 3 Järnwärk: Fagersta, Semla och Wästanfors.

Wästanfors. Järnwärk, äger 830 skeppund stångjärnssmide. Den därtil höriga Gården har 22 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, gammal mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Wästanå, en Sätesgård och Fidei-Commiss uti Gränna Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger 40 à 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, lider brist på skog. Åbyggnaden i mangården består af en stor huwudbyggning af sten, med 2 flyglar; därwid en ansenlig trägård.

Wästanå, et Järn-Manufacturwärk uti Wiksjö Sokn i Ångermanland, beläget 0.25 mil från kyrkan, tilwärkar spik, samt åtskillig slags järnsmide, särdeles saltpanplåtar. Wärket driwes af en ström, från en där åwanföre belägen insjö, som stupar twärbrant utför et bärg, med mer än 60 famnars fall. Wärkstäderna ligga där nedanföre i sluttningen, 6 byggningar efter hwarandra, så at watnet faller utur den ena rännan uti den andra. Här befinnes ock et finbladigt sågwärk med 2 ramar och 12 blad, hwarest sågas 200 tolfter bräder årligen. Här är et kapell, som utgör en församling, hwars Folkmängd år 1810 war 177. Til wärkens drift finnes ymnig skog. Järnwärket har en, om icke ansenlig, dock wälbygd mangård af trä.

Wästerberg, en Herregård uti Åvansjö Sokn i Gästrikland, äger 36 tunnors utsäde af råg, korn, ärter och hafra, hwaraf utsås 20 tunnor hafra, ymnigt höbol, hjelpelig skog.

WÄSTERBOTN, et Landskap i Norrland. Före sidsta kriget med Ryssland war det ganska ansenligt, ty det höll då i widd 466 qvadr. mil, men uti freden med Ryssland, som slöts år 1809, afträddes alt det Land, som ligger på wänstra sidan om Torne och Muonio Älwarne, hållande i widd 80 qvadr. mil. Utaf Norra delen af återstoden formerades af Regeringen år 1810 et nytt Landskap, som kallades Norrbotn, men den södra delen bibehöll namnet Wästerbotn. Wästerbotn i sin widsträckta bemärkelse, i anseende til Cleriska, Rättegångs- och Militäriska Författningen, samt Bärgswäsendet sträcker sig i Norr ända til 68 grad. 10 min. Polhöjd, håller i längd 50 mil, samt i widd 386 gvadr. mil, men i sin inskränkta eller Geografiska och Politiska bemärkelse, enligt hwilken Landet här beskriwes, är det beläget mellan 63 grad. 35 min. och 65 gr. 25 min. Polhöjd, håller i längd 20 mil, i bredd 8 och i widd 136 qv. mil. Det förer Titel af Grefskap. Dess Wapen är en Ren i blått Fält. Skölden är betäckt med Grefliga Kronan. Wästerbotn utgör egenteligen Hafskusten til Lappland samt sluttar småningom från Lappska Gränsen ned til Hawet. Landet är nog jämnt och slätt, förnämligast i de Trakter, som ligga 2 à 3 mil nära Hawet. Dess föränderliga utseende är märkeligt. Resande från Södre Orter, som i Ångermanland måste färdas öwer stora Bärgsträckningar finna emot detta Landskap huru de småningom aftaga. Ju längre man kommer fram i Wästerbotn, desto jämnare blir den bebygda Delen efter landswägen. Utom det några högder på wissa Trakter finnas, har man där större skogar med längre afstånd mellan Byar och Kyrkor. Några mil från Hafsstranden är Landet bärgaktigare och skogrikare. Jordmånen är [ 951 ]i allmänhet mager, bestående dels af gröfre och finare sand dels af sandblandad Mo, men på några ställen af Lera. Åtskilliga Bärg äro ansenligt höga, bland de högsta äro Wallsbärget och Hösjöbärget i Umeå Sokn, belägna 2 mil från Hawet, hwilka äro goda Landkänningar för Sjöfarande, Witsidbärget i Burträsk Sokn synes långt ut i Hawet, Witbärget och Knebärget i samma Sokn äro jämwäl höga. — Landet är af strömar och sjöar wäl watnadt. De störste Strömarne äro Umeå- och Windel-Älwarne, som här förena sina watn, Själdut eller Skelefte-Älf. Smärre Strömar, men dock af någon betydenhet äro Säwarån, i Umeå Sokn, 10 mil lång, Rickleån, i Bygdeå Sokn, 8 mil lång, Burån i Burträsk Sokn, 6 mil lång, Byskeån i Skelefteå Sokn, 12 mil lång. Sjöar finnas i stort antal, men ingen af synnerlig storlek. De största af dem äro Bygdeå-Sjön, 0.42 qvadr. mil, och Burträsk uti Burträsk Sokn, 0.4 qv. mil. De flästa Naturs-alster som wid Norrland nämnde äro finnas ock här. Skogarne bestå mäst af Barrträn, dock finnes ansenliga Löfskogar på flera ställen. Röda och swarta Winbär wäxa wildt på några ställen. Åkerbär wäxa i synnerhet här i Orten, mästadelen wid åkrar och swedjeland. Säden, som utsås i detta Land ganska sent blir dock förr mogen än i de södra Orterne, emedan ifrån utsåningstiden til skörden ej längre tid än 6, 7 à 8 weckor erfordras, alt efter belägenheten mer eller mindre i Norden. Egenteliga utsädet är wäl Korn, ehuru ock något Höstråg utsås, och detta slags utsäde tiltager årligen. Humla wäxer god uti Burträsk och södra delen af Skelefteå. Hampa trifs ock på några ställen, men icke Linsäde, som dock idkas af en del Byar i Umeå Sokn. Tobaks-plantering kan för kölden skull icke idkas. Fruktträn och andre ömtålige wäxter hindras äwen för samma orsak, men Potäter lyckas bättre. — På hwarjehanda slags wilda Djur, Fogel och Fisk är godt förråd. Boskapsskötseln driwes med fördel och ersätter på sina ställen någorlunda den skada, som köld och frost ofta förorsaka på säden. — År 1801 war Landet skattlagt til 540 mantal. År 1810 steg Folkmängden til 24,933, befolkningen är således 182 menniskor på qvadr. milen. År 1805 war Folkmängden 25,150. Man finner häraf huru mycken förlust af människjor Landet lidit genom kriget, som här fördes mellan åren 1805 och 1811. Näringsmedel äro förnämligast åkerbruk, boskapsskötsel, skytteri, fiskeri, skogshygge och tjärubränning. Den betydligaste Handelen idkas med bräder, tjära, smör, lax och annan fisk, fjäderwildbråd, såsom tjäder, orre, ripa, och järpe, skinn och hudar. — Stammen af Wästerbotningar förmenas hawa kommit från Norge, hwilkets Inbyggare i början reste öwer Fjälden, för att wår- och sommartiden fiska i de stora Älwarne. Efterhand satte sig en och annan qvar öwer wintern, hwilka odlade och befolkade Landet. Desse höllo Lapparne, som förut nyttjat Fiskelägenheterne ifrån Älwarne och trängde dem efter hand från sjelwa hafsstranden. Äwen så troligt är ock at de nästgränsande Norrländningar uti Medelpad och Ångermanland, likasom Norges Inbyggare idkat laxfiske i älwarne, driwit Lapparne alt mera uppåt Fjäldryggen samt sålunda befolkat Landet. At Lappar förut innehaft Landet kan man sluta däraf at namnen på byar, wattudrag, sjöar, bärg, [ 952 ]m. m. äro Lappske och sådant i den mån, som de ligga nära intil de stora Älwarne. Ibland dess märkligare Inbyggare i Kristna tiden woro de så kallade Birkarlarne, det är Handelskarlar, hwilka här idkat handel och utöwat myndighet. — Landet innefattar 1 Stad: Umeå samt 7 Soknar: Umeå, Degerfors, Bygdeå, Nysätra, Löfånger, Burträsk och Skelefteå. Det utgör tillika med Nordmaling Sokn i Ångermanland och södra delen af Lappland et Höfdingdöme, med följande namn:

WÄSTERBOTNS HÖFDINGDÖME. Detta är beläget mellan 63 grad. 25 min. och 63 grad. 20 min. Polhöjd. Det omgiwes af Norge, Norrbotns Län, Botniska Hawet, Ångermanland och Jämtland; håller i längd 45 mil, i största bredd 34; och i widd 668 qvadr. mil, däraf 15 qvadr. mil intagas af watn, och 653 af torrt land. — Landet sluttar ifrån Fjäldryggen småningom ned til Hawet. Bredewid detta är marken i allmänhet jämn, men högre up från hafsstranden är Landet bärgaktigt med widsträckta skogar, måssar och kärr af många wattudrag, sjöar och träsk genomskuret. Ännu högre up mot Norrska Fjäldryggen möta oländig mark och odugliga bärgholster blandade med fjäldbärg. Landet är eljes på twäran likasom afdelt genom wattulederne och därimellan refbenswis framsträckande bärgshöjder, som med fjäldryggen sammanhänga, men de platta och sänka sig ned mot hafssidan och lämna wackra landtbruks-fält, häldst på sidorne wid wattudragen. Jordmånen uti den Delen af Landet, som ligger wid hawet, är mager, bestående mästadelen af sand, men på några ställen af lera. Högre up i landet är jordmånen bördigare, til dess fjäldtrakten widtager, då han åter blir magrare. Höga Bärg finnas i stort antal, i synnerhet i fjäldryggen. Det högsta af dem är Sulitjälma, beläget uti norra Råpunkten af Länet. Andre af ansenlig höjd äro Kitskewara, Rödfjäldet, Marsfjäldet och Blackfjäldet. De största Strömarne äro Ångerman-, Ume-, Windel-, Skelefte och Pite-Älwarne. De största Sjöarne heta Kultsjön, Marssjön, Malgomaisjön, Stor-Uman, Awawatnet, Stora Windelen, Storawan, Udjaur och Hornawan, af hwilka den sidsta är den största af dem alla. — Produkter: silwer, koppar, kalk och andra slags skattbara Mineralier; ansenliga skogar af både barr- och löfträn, åkerbär och andra bärfoster, hwarjehanda slags säd, förnämligast korn; wilda djur, såsom björn, warg, järf, lo, räf, boskap, nämligen hästar, nöt, renar, får och getter, fjäder-wildbråd, såsom tjäder, orre, ripa, järpe, samt hwarjehanda slags fisk. — År 1810 steg Folkmängden til 32,579. Emedan Landet håller 668 qvadr. mil i widd, så är befolkningen 49 människjor på qv. milen. Näringsfång äro åkerbruk, förnämligast i Nedra Delen af Länet, ansenlig boskapsskötsel, däribland renskötsel i synnerhet uti Öfra Delen af Landet, djurfångst, fiskeri, tjärubränning och hwad skogen til bräder och andra behof kan afkasta. Handelen idkas med smör, bräder, tjära, lax och andra fiskwaror, renshudar, skinn, pälswärk och fjäderwildbråd, utom andra waror af mindre betydenhet. — Öpna åkerjorden utgör 10,710 tunnland, eller 0.466 qv. mil; det är en 1450:dedel af Landets areala widd. År 1810 war utsädet: tunnor råg 387, korn 9681, hafra 22, blandsäd 65, ärter 3, potäter 405, hela utsädet 10,743. Samma år war skör[ 953 ]den: tunnor råg 2709, korn 39,444, hafra 88, blandsäd 325, ärter 6, potäter 2025, hela skörden 44,597. Då underhöllos 3943 hästar, 787 oxar, 17710 kor, 5288 ungnöt, 24,171 får, 2365 par dragare. År 1803 funnos i detta och Norrbotns Län tilsamman 2 Järngruwor, 4 Masugnar, 7 Järnwärk, med 2595 skeppund stångjärnssmide. — Länet är indeladt i 3 Fögderien. År 1804 war antalet af Mantalen 660. Nuförtiden år 1818 är deras antal något högre, i anseende til Nybyggen, som sedan den tiden bliwit skattlagde. I anseende til Cleriska författningen hörer hela Länet til Härnösands Stift. I Rättegångsmål til Ångermanlands och Wästerbotns Lagsaga. Hwad Militären beträffar, så håller Wästerbotn Infanterimanskap, Nordmalings Sokn Båtsmän och Lappmarkerne intet Krigsfolk. I anseende til Bärgswäsendet hörer Länet til Wästernorrlands Bärgslag. Länet innefattar 1 Stad Umeå, samt 20 Soknar och Kapellsförsamlingar, hwilka utgöra 14 Pastorat. Följande Tabell wisar Pastoraten i Länet, med deras areala widd och den Folkmängd som de hade år 1810.

Pastorat. Widd Qv. Mil. Folkm.
Nordmaling 22. 172.
Umeå
 
57.
7752.
Degerfors 1145.
Bygdeå 10. 3524.
Löfånger 5. 2135.
Burträsk 12. 2609.
Skelefteå 52. 7141.
Åsele
 
118.
919.
Fredrika 441.
Dorotea 437.
Wilhelmina 854.
Lyksele 192. 1716.
Arwidsjaur 76. 971.
Arjeplog 124. 757.
Summa 668. 32,579.

Wästerby, en Sätesgård uti Wårdnäs Sokn i Östergötland, består af 4 Mantal, äger 60 tunnors Utsäde, förswarligt Höbol och Mulbete, ingen Skog på Gårdens egna ägor. Mangården angenämt belägen på et högt och fritt ställe, som Sjöar och Ån Stång på närmare afstånd omgiwa, har en tämeligen wacker Huwudbyggning af trä, utwändigt rappad. Trägården är medelmåttig. Fisket är godt. Under Gården lyda et ansenligt antal Bondehemman och Torp.

Wästerbyholm, en Sätesgård uti Johannis Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 36 à 40 tunnors Utsäde, ansenligt Höbol af Hårdwallshö til 250 lass, kosteligt Mulbete, ringa Skog, godt Fiske, Mangårdsbyggnad af sten, wacker Trägård. Til Gården höra Utjordar om 25 tunnland, 10 Frälsehemman, utom Kronohemman, samt 4 Torp.

Wästergarn, en Sokn på Gottland i Södra Fögderiet och Sanda Tingslag, är Annex til Sanda Pastorat, samt består af 6.4 Mantal. Markens och Jordmånens beskaffenhet samt skogstilgången finnes anförd wid Artikeln Sanda. Utsädet är 90 tunnor. År 1810 war Folkmängden 181. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

WÄSTERGÖTLAND, et Landskap i Götaland, är beläget mellan 57 grad. 10 min. samt 59 grad. 2 min. Polhöjd. Det omgiwes af Wänern, Wärmeland, Nerike, Wettern, Småland, Halland, Bohusland, Kattegat och Dalsland. Det håller i längd 24 mil, i största bredd 10 och i widd 166 qvadr. mil. Det har fordom haft sin egen Konung och Lag. Det förer Titel af Hertigdöme. Dess Wapen är et springande Lejon, med öfra Delen som är förgyld, i swart Fält, och nedra Delen, som är swart, i förgyldt Fält, [ 954 ]mellan 2 Stjärnor, den ena under wänstra framfoten, och den andra bakom huwudet. Skölden är betäckt med Hertigliga Kronan. Det består af 2 Huwuddelar: Norra Wästergötland, som utgör et Höfdingdöme, Södra Wästergötland, som jämte Dalsland också utgör et Höfdingdöme, hwartil kommer et Stycke som hörer til Göteborgs Höfdingdöme. — Det är, i Geognostiskt hänseende, et bland de mäst märkwärdiga Landskap i Riket. Kölen af Huwudlandtryggen som genomwandrat Wästmanland och Nerike går litet Wäster om Sjön Skagern in i Wästergötland, mellan denna Sjö och Unden, och fortsätter sedan i en sträckning af norr och söder igenom hela Mariestads Län, åtföljande på längre eller kortare afstånd wästra stranden af Wettern, til dess den, öster om Sjön Stråken, stiger öwer Smålands-Gränsen, och där förenas med den Bärgsrygg, som twärs öwer Landet från Göteborg, genom Wänersborgs Län och Småland går utåt Östersjön i Kalmare Län. Wänersborgs Län är därföre til större delen bärgigt, dock sluttar Landet af, både mot norr och Mariestads Läns slätter, och mot söder åt Halland. Mariestads Län däremot är fullkomligt slättland, då den förenämnde Landtryggen utmed Wettern och norra delen mot Nerikesgränsen undantages. Röd Granit, som i synnerhet i Mariestads Län ofta faller wågskifrig och gneisartad, utgör den rådande Bärgarten. På Landtryggens Köl träffas här och där Glimmer-Skifer. På Slättlandet förekomma Warf af Öwergångs-Bärgarter upstaplade uti egne enstakade Bärgkullar, sällan låga och flatkulriga Bärg af röd Granit, såsom på en Trakt sydost om Lidköping och den så kallade Klyftemoen wid Sjön Lången. Graniten betäckes i allmänhet af wågrätt liggande lerfält, på några ställen af sandslätter, såsom Axewalla Hed, öster om Skara. Öster om Kymbo Kyrka förekomma mäktiga sandwarf på et särdeles sätt utskurne, som formera et fält af idel större och smärre sandkullar. Enstakade stora och runda sandkullar eller så kallade Högar finnas både på Öwergångsbärgen och på den uråldriga Jordytan, deribland Warkullen och Odenskulle wid Falköping, utom andre. En Trakt af finare sand, eller flygsand begynner omkring Lidköping och fortfar til södra ändan af Kinnekulle, där den är utbredd til et fält utmed Wänern. I Landskapets norra del förekomma oftare sandwarf närmare Bärgsryggen, såsom på Kinneskogen och annorstädes. Dessutom träffas på den egenteliga slätten mellan Wänern och Falköping en mängd af Måssar, hwars torf til en del anwändes til bränsle på denna skoglösa ort. Öwer nämnde slättland och åwanpå den röda Graniten upresa sig warf af yngre Öwergångs-Bärgarter, som tilskapa enstakade Bärgkullar af ansenlig höjd och olika omkrets. Häraf äro 4 Trakter af uråldrig Bärgyta åtskiljda; men så wäl Warwens lika ämnen och ordning uti 3 af dem, som deras yttre skapnad, hwilken bär witne om watnets nötning och slipning, bewisar tydligt at de wid danandet ägt sammanhang och utgjort en enda Trakt, som af hafsswall och strömar til en del bliwit bortsköljd och fördelt i flere; på lika sätt som i Falbygdstrakten, än blott det nedersta, än det andra och tredje Warwet finnes bibehållet, då de öfrige äro bortsköljde och blott i wissa Kullar qwarstående. Bland desse höra Kinnekulle, Billingen [ 955 ]och Falbygdstrakten samt Lugnåsen til en och samma daningstid; men Hune- och Hallebärgen, hwilkas Lager äro af annan beskaffenhet och ordning til annan period. Til yttre utseendet öwerensstämma alla at upstiga med afsättningar, trappwis öwer hwart warf, och hawa på längre afstånd sedda, utseende af en stympad Kon, med en jämn plan åwanpå. De flästa Bärgen äro aflånga, i norr och söder utsträckta, för norra ändan branta, men mot söder långsluttande och täckta med lösa jordwarf, til et bewis at hafsströmarnes lopp som förändrat ytans utseende gått från norr til söder, hwilket äwen sandåsarnes och de lösa klapperstenarnes kosa från sin moderklyft öwer allt här i Riket ådagalägga. — Lugnåsen är af alla Öwergångs-Bärgen det längst i norr belägna. Höjden är låg, skogwuxen, af 0.4 mils längd och knapt 0.25 mil bred. Den består af blott 2 Warf: Sandsten och alunhaltig Brandskifer, som swara mot de 2 understa warwen i Kinnekulle och Billingen. Skiferwarwet hyser, såsom wanligt, Lager af Orsten, hwaraf Kalk brännes. Kinnekulle, belägen utmed Wänern, hållande 1.5 mil i längd, med hälften så stor bredd, upstiger trappwis til en höjd af 132 famnar öwer wattnytan i Wänern. Den består af 5 wågräta Warf; underst och närmast Graniten, Sandsten; däröwer Alunbrandskifer med Bollsr och Lager af Orsten; sedan et mäktigt Warf Kalksten, därpå ombytande Lager af Ler- och Märgelskifer, samt öwerst Grönsten, som utgör högsta kullen, med ofta lodräte och i oordentlige Prismer sönderspruckne sidor. Röd Granit är Basis för desse Warf. Billingen och Falbygdswarwen utgöra en längd af wid pass 5 mil. Största bredden är 2.5 mil twärsöwer. Af dess Warf, som äro i allt lika med Kinnekulles är det understa eller Sandstenen öwerallt sammanhängande, men Alunbrandskifers och Kalkstenswarwen äro fördelte i 3 stora Planer, hwarpå de enstakade kullarne, som utgöras af det öfra Skiferwarwet och Trappwarwet upstiga. Dessa höjder ligga i följande ordning från norr: Billingen, wid pass 2 mil långt; Brunnumsberget 0.12 mil; Bornaberget, ganska litet, Fåredalsberget, 0.75 mil, med några mindre i granskapet, såsom Högstenaberget och Gerumsberg, Mösseberg 0.5 mil och Olleberg 0.25 mil långt. Af dessa stå Billingen, Brunnums och Bornabergen på en gemensam kalkskiwa; Mösse och Olleberg på en annan, och öwer den tredje upstiga Högstena, Fåredals och Gerumsbergen. Det jämna kalkfältet mellan dessa höjder kallas i Orten Falan eller Falbygd, hwaraf största slätten inträffar omkring Falköping. Desse slätter äro täckte med bördige lösa jordwarf af mer och mindre kalkhaltig Lera. Huneberg och Halleberg ligga i skilnaden mellan bägge Länen, nära Wänern, wid pass 5 mil från Kinnekulle. Bägge Bärgen som äro åtskiljda genom en trång Dal på flere ställen knappt 330 famnar bred hålla tilsamman 1.25 mil i längd. Huneberg är på de bredaste ställen 0.75 mil och dubbelt större än Halleberg. Höjden öwer Wänern är omkring 40 famnar. Til wid pass twåtredjedelar af denna höjd äro sidorna merendels lodräta, sällan jordtäckte och långsluttande. Omkring foten är en lägre afsats, öwerhöljd af stenras, som bortgömer de understa warwen. Åwanpå äro de jämna, skogbewuxna och innehålla flera små sjöar. Bägge dessa Bärg, som wid danandet sannolikt blott ut[ 956 ]gjort et enda, bestå af 3 wågräta warf af lika ordning, nämligen: närmast Graniten, Sandsten; därpå alunhaltig Brandskifer och Orstenslager och öwerst en mäktig bädd af Grönsten. — De första Strömarne uti Norra Länet äro Letälwen, här Gullspångs Älf kallad, som skiljer Wästergötland från Wärmeland, Tidan 12 mil lång, Lidan 7, Nassan 7, Ösan 5, Flian 5, Undens Wattudrag 4 mil lång; uti Södra Länet Nedersta Delen af Göta Älf, Säweån, 7 mil. Öfre Delarne af Wiskeån och Ätran, den förra 8 och den sednare 14 mil lång. — De största Sjöarne äro: utom Wänern och Wettern, som endast gränsa til Landskapet, uti Norra Länet Skagern, däraf 0.82 qvadr. mil höra hit, Unden 0.8 qvadr. mil, Wiken 0.4 qvadr. mil, Lunden 0.2 qv. mil, Stråken 0.22, men af hwilken endast större Delen hörer hit, och den mindre til Småland; uti Södra Länet: Mjören, 0.75 qvadr. mil, Asungen, 0.18 qvadr. mil, Anten 0.17 qvadr. mil, Omren 0.15 qvadr. mil, Ökern 0.13 qvadr mil. Wänern och Wettern gränsa til detta Landskap, den förra omgiwer wästra sidan af Norra Länet och den sednare den östra däraf, men de äro så stora watn at de icke med mera skäl kunna räknas til Landets areala widd än Östersjön och Kattegat til de Landskap, som de gränsa til. Här införes dock Landets andel uti de samma: uti Wänern 17 qvadr. mil, däraf 16.4 höra til Norra Länet och endast 0.6 til det södra; uti Wettern 6.6 qvadr. mil. — Folkmängden stiger til omkring 280,000. I anseende til Cleriska författningen hörer Norra Delen af Landskapet til Skara och Södra Delen til Göteborgs Stift. Beträffande Rättegången, så utgör Landet tillika med Dalsland, en Lagsaga kallad Wästgöta och Dals Lagsaga, innefattande 12 Häradshöfdinge-Jurisdictioner, däraf 10 äro belägna i Wästergötland och 2 i Dalsland. Askims Härad och Ön Hisingen lyda til Bohuslands Lagsaga. Angående Militären, så underhåller Landet et Regemente Cavalleri kalladt Wästgöta Regemente, samt 2 Regementen Infanteri, kallade Skaraborgs och Älfsborgs Regemente. Rörande Bärgswäsendet, så hörer Landet til Nora och Lindes Bärgmästardöme.[Dj 3]

WÄSTERGÖTLAND, (NORRA). Detta Höfdingdöme kallas jämwäl Mariestads Län, efter Landshöfdinge-Sätet, men i Krono-Räkenskaperne och publika Handlingar nämnes det Skaraborgs Län. Dess läge är mellan 57 grad. 48 min., samt 59 grad. 2 min. Polhöjd. Det omgiwes af Wänern, Wärmeland, Wettern och Wänersborgs Län. Det har skapnad af en Triangel. Det håller i längd 2 mil, i medelbredd 7, i omkrets 38 och i widd 78 qvadr. mil, då Länets andel i Wänern och Wettern undantages, men inbegripne Andelen i Sjön Skagen, samt alla de Sjöar, som ligga inom Länets Gränser. — Landet är i allmänhet flackt, när den norra Delen som gränsar til Nerike, Landthöjden som åtföljer Wettern, samt de enstakade Bärgshögderne, hwilka förut uti allmänna afhandlingen om Wästergötland nämnde äro undantagas. De största här i Länet befintliga Sjöar och Strömar äro jämwäl förut anförde. Jordmånen är i allmänhet bördig. Förnämsta Produkten är Säd, därnäst Boskap, samt af densamma härrörande afkomma, såsom Hudar, Talg, Fläsk och Ull, samt något Smör och Ost. Fjäder, Humla, Lin, Hampa, Fisk, Alun, Kalk, samt uti Skogstrakten något Timmer, Bräder och Tjära. Inga Järn[ 957 ]gruwor finnes i Länet. Öpna Åkerjorden steg år 1810 til 150,127 tunnland eller 6.48 qv. mil; det är litet mer än en Tolftedel af Landets areala widd. — I anseende til Folkmängden är Länet det Femte i Riket. År 1810 steg densamma til 135,489, däraf 64,872 woro mankön och 70,617 qwinkön. I anseende til befolkningen intager det sjette Rumet. Det hyser 1736 människjor på qvadr. milen. År 1805 steg Folkmängden til 138,410; år 1800 til 135,697; år 1769 til 112,862; år 1754 til 102,052. — Landtmannens Näringsfång äro förnämligast Åkerbruk och Boskapsskötsel, hwartil kommer Plantering af Lin, Hampa, Humla, Potäter och andra Wäxter, samt Fiske. År 1810 war utsädet: tunnor Wete 2434, Råg 18,715, Korn 10,776, Hafra 48,727, Blandsäd 2019, Ärter 4116, Potäter 5049. Hela utsädet 108,836. Skörden war: tunnor Wete 7171, Råg 112,920, Korn 53,880, Hafra 194,908, Blandsäd 100,095, Ärter 20,580, Potäter 30,294, tilsamman 519,217. Samma år underhöllos 25,492 Hästar, 26,322 Oxar, 44,462 Kor, 34,129 Ungnöt, 73,421 Får, 25,907 par Dragare. År 1803 funnos här 2 Masugnar, och 11 Järnwärk, hwilkas Smide war 6155 skeppund, däraf 6043 skeppund Stångjärns och 112 dito Ämnesjärnssmide. — Länet är skattlagt til 4,804 Mantal. Det är indeladt i 5 Fögderier och 15 Härad: nämligen Wadsbo, Kåkinds, Walla, Gudhems, Wartofta, Frökinds, Skånings, Kinne, Laske, Wilska, Kinnefjärdings, Kållands, Barne, Wiste, Åse. Hwad Cleriska, Rättegångs- och Militäriska författningen samt Bärgswäsendet beträffar, så är därom ordat wid Afhandlingen om Wästergötland i allmänhet. Länet innefattar 6 Städer: Mariestad, Skara, Lidköping, Sköfde, Hjo, Falköping, samt 264 Soknar, hwilka tilsamman utgöra 88 Pastorat. Följande Förtekning wisar dessa Pastorat, samt deras Folkmängd år 1810.

Pastorat. Folkm.
Mariestad 2223.
Leksberg 552.
Ekby 781.
Odensåker 1306.
Horn 1405.
Wäring 1298.
Torsö 1078.
Hjälsta 1070.
Flista 1235.
Hassled 1600.
Lyresta 1283.
Undenäs 4478.
Fägred 1633.
Bällefors 1735.
Ransberg 2594.
Howa 4264.
Amnehärad 1523.
Fredsberg 2355.
Björsäter 1903.
Berg 1788.
Götened 2056.
Medelplana 751.
Österplana 770.
Klewa 420.
Husaby 1216.
Källby 1267.
Forshem 1695.
Winköl 910.
Gökhem 1384.
Klewa 1041.
Gudhem 1008.
Wånga 2148.
Broddetorp 1143.
Segersta 791.
Wing 897.
Falköping 1683.
Lekåsa 1883.
Bitterna 1336.
Larf 2316.
Floby 1335.
Kinnewed 922.
Grolanda 902.
Börstig 664.
Warnhem 2449.
Häggum 345.
Dala 1318.
Stentorp 793.
Sjögesta 660.
Sköfde 3824.
Walora 2026.
Kyrkefalla 2115.
Grebäck 1337.
Fogelås 2806.
Åsled 967.
Slöta 1427.
Åsaka 780.
Hångsdala 757.
Walsta 1230.
Dimbo 833.
Warf 1297.
Fröjered 1889.
Aklinga 1412.
Daretorp 1922.
Habo 2661.
Sandhem 2427.
Yllesta 1036.
Skara 2605.
Synnerby 1524.
Saleby 1684.
Jung 1296.
Lidköping 2461.
Säwared 1329.
Ottersta 1132.
Sunnersberg 1622.
Örslösa 1492.
Råda 1284.
Tådened 1148.
Rackeby 726.
Järpås 1611.
Skarsta 1446.
Ryda 1441.
Lekåsa 1803.
Lewene 1900.
Tängened 2090.
Främmesta 1164.
Säresta 1692.
Tun 1177.
Flo 2711.

Anmärkning. Amnehärad Sokn i detta Län och Råda Sokn i Wärmeland utgöra et Pastorat, hwars Folkmängd år 1810 war 2482. Til Floby Pastorat hörer Hällesta Sokn uti Gäsene Härad i Wänersborgs Län. Dess Folkmängd år 1810 war 329. Således hela Pastoratets Folkmängd 1664. Börstigs Pastorat är beläget i 2 Län: Mariestads och Wänersborgs. Utaf Börstig Sokn ligga 2 Byar: Döwe och Kringlarp, bestående tilsamman af 8 Mantal uti Redwägs Härad i Wänersborgs Län, de öfrige Hemman jämte Brismene Sokn utgörande 26.5 Mantal höra til Frökinds Härad i Mariestads Län. Förenämnde 2 Byars Folkmängd är uti föregående Tabell intagen uti Börstigs Pastorats Folkmängd. Härtil kommer Kärråkra Sokn, belägen uti Ås Härad i Wänersborgs Län. År 1810 war dess Folkmängd 454. Således hela Pastoratets Folkmängd 1118. Utaf Åsaka Pastorat ligga 4 Mantal uti Wänersborgs Län. Folkmängden för hela Pastoratet är här anförd.

WÄSTERGÖTLAND, (SÖDRA). Denna Del af Landskapet, utgör, såsom förr nämdt är, jämte Dalsland et Höfdingdöme, hwilket efter Landshöfdingesätet kallas Wänersborgs Län, men uti Kronoräkenskaperne och publike handlingar nämnes det Älfsborgs Län. Dess läge är mellan 57 grad. 9 min. och 59 grad. 20 min. Polhöjd. Det omgiwes af Wärmeland, Wänern, Mariestads Län, Småland, Halland, Bohusland och Norge. Det är oformligt til skapnaden; ty det består af 2 stora Klumpar, hwilka sammanfogas medelst et Ed, som endast är 1 mil bredt. Det håller i längd 23 mil, i medelbredd 6 och i widd 120 qvadr. mil, hwaraf 82 qvadr. mil utgöra Andelen i Wästergötland och 38 qv. mil Dalsland. Utaf denna widd uptagas 114.4 qvadr. mil af torrt land och 5.6 qvadr. mil af watn, Andelen uti Wänern utesluten. Landet är mera bärgaktigt än slätt, i synnerhet wid de norra och södra Gränserne, men midtuti bestående utaf de Trakter af Wästergötland som ligga wid Götaälf samt södra Delen af Dalsland är det jämnare och har bördigare jordmån. De betydligaste [ 959 ]Bärg, Strömar och Sjöar finnes anförde wid Artiklarne Wästergötland och Dalsland. — Natursprodukter. Af skattbara mineralier finnes Silwer, Koppar, Bly, dock dessa i ringa mängd, Antimonium, Talk, Skifer och Kalk, men intet Järn. Uti de norra och sydöstra Trakterne af Länet wäxer icke så mycken Säd, som erfordras til Inbyggarnes behof, men uti de jämnare och bördigare Nägderne som ligga wid Wänern och Götaälf, samt wid gränsen til Mariestads Län wäxer så mycken Säd, at den icke allenast förslår til Inwånarnes förnödenhet, utan ock däraf kan aflåtas til de magrare Orterne. Däremot äro de förstnämnde Trakterne försedde med goda Ängar och Betesmarker samt ansenliga skogar. Bland skogarne är Rönneskogen en god Bokskog; dessutom finnas flera wackra Ekeskogar. År 1810 utgjorde öpna Åkerjorden 77,522 tunnland, eller 3.35 qvadr. mil, det är en 36:tedel af Landets areala widd. — I anseende til Folkmängden är Länet det andra i Riket. År 1810 steg densamma til 152,363, däraf 77,471 woro mankön och 78,892 qvinkön. I anseende til befolkningen är Länet det tolfte i Riket. Här wistas 1268 människjor på qvadr. milen. År 1805 steg Folkmängden til 156,337, år 1800 til 152,937, år 1769 til 127,171, år 1754 til 116,207. — Landtmannens förnämsta Näringsfång uti de jämna och bördiga Trakterne är Åkerbruk. Uti de bärgaktiga och skogrika Nägderne, hwilka utgöras af sydöstra Trakten af Wästergötland, samt wästra och norra Delarne af Dalsland winlägger sig Landtmannen mera om Boskapsskötsel, emedan den i anseende til det goda Mulbetet här är mera lönande. Där sysselsätter sig ock Almogen med skogshygge och Träwarors förfärdigande. Uti en Trakt, som gränsar til Halland och Småland är Jordmånen nog mager, och där närer sig en stor del af Inbyggarne med hwarjehanda Manufakturwarors tilwärkning och försäljande, och til det ändamålet färdas de med sina waror genom större delen af Riket. — År 1810 war Utsädet: tunnor Wete 664, Råg 7670, Korn 11,209, Hafra 44,269, Blandsäd 13,531, ärter 2034, Potäter 9504, tilsamman 88,881. Skörden war tunnor: Wete 3320, Råg 38,350, Korn 56,045, Hafra 221,345, Blandsäd 67,655, Ärter 8136, Potäter 74,032, tilsamman 268,883 tunnor. Samma år underhöllos 22,839 Hästar, 15,665 Oxar, 53,875 Kor, 30,123 Ungnöt, 74,769 Får, 19,252 par Dragare. År 1803 funnos här 10 Järnwärk, hwilkas Smide war 9238 skeppund, däraf 5289 skeppund Stångjärns och 3949 Ämnesjärnssmide. — Länet är skattlagt til 4209 Mantal. Det är indeladt i 6 Fögderien, af hwilka 4 ligga i Wästergötland och 2 utgöra Dalsland. I anseende til Cleriska författningen är det fördeladt mellan 3 Biskopsstift: Göteborgs, Skara och Carlstads. Göteborgs Stifts andel i Höfdingdömet innefattar 2 hela Prosterien, nämligen Marks och Kinds, samt en Del af Göteborgs Domprosteri. Denna Stifts Andel består af 6 Städer och 81 Soknar, af hwilka 22 äro Moderförsamlingar, eller äwen så många Pastorat och 59 Annexer. Folkmängden i alla dessa församlingar steg år 1805 til 58,363. Skara Stifts Andel i Länet innefattar 2 hela Prosterien, Kullings och Ås, ansenliga Delar af 2 Prosterien: Wäne och Redwägs, 2 Soknar af Wilska Prosteri, nämligen Kärråkra och Hällesta, widare 4 Mantal af Åsaka Sokn. Denna Stifts Andel innehåller 5 Städer och 94 hela [ 960 ]Soknar, hwaraf 24 äro Moderförsamlingar, eller äwen så många Pastorat, med 70 Annexer. Därtil komma större Delen af Åsarp, samt större och smärre Bitar af Åsaka, Smula, Botnaryd och Bjurbäck. Folkmängden uti alla dessa församlingar, jämte Bitarne steg år 1805 til 56,164. Carlstads Stifts Andel uti Länet innefattar hela Dalsland, utgörande 3 hela Prosterien, 2 Soknar: Torskog och Wårwik, hörande til Blomskogs Pastorat i Wärmeland, samt Stycken af Sillerud och Swanskog. Denna Stifts Andel innefattar 1 Stad och 43 Soknar, af hwilka 12 äro Moderförsamlingar, eller äwen så många Pastorat, med 32 Annexer, utom Andelarne i Sillerud och Swanskog. Folkmängden uti alla härtil hörige församlingar steg år 1805 til 41,810. — Hwad Rättegången beträffar, så utgör större Delen af Länet en Lagsaga, kallad Wästgöta och Dals Lagsaga. Inom detta Län inbegriper denna Lagsaga 6 Häradshöfdinge-Jurisdictioner, hwilka äro indelte i 17 Härad: Wäne, Flundre, Bjärke, Ale, Wätle, Kullings, Gäsene, Ås, Wedens, Bollebygds, Marks, Redwägs, Kinds, Sundals, Nordals, Walbo, Tössebo, Wedbo. Utaf dessa 17 Härad höra de 12 förre til Wästergötland och de 5 sednare til Dalsland. I anseende til Militäriska författningen, så underhåller Länet 208 man af Wästgöta Dragon-Regemente, 1191 man af Älfsborgs Infanteri-Regemente, 900 man af Wästgöta Dals Regemente, samt 87 Rotar Kronobåtsmän. Angående Bärgswäsendet, så höra Järnwärken i detta Län til Wärmelands Bärgslags Bärgmästardöme, samt utgöra tillika med Filipstads Bärgslag et Bärgsfögderi. Uti Länets Andel i Wästergötland finnas inga Järnwärk, utan endast i Dalsland. — Länet innefattar 5 Städer: Wänersborg, Borås, Alingsås, Ulricaehamn och Åmål, samt 244 Soknar, utgörande tilsamman 57 Pastorat. Följande Tabell wisar dessa Pastorat, samt deras Folkmängd år 1805.

i Wästergötland:
Pastorat: Folkm.
Wänersborg 4094.
Tunhem 5046.
Romeled 3588.
Mällby 3566.
Skepplanda 4954.
Östa 909.
Stärkered 2358.
Lundby 4795.
Alingsås 4054.
Hol 1171.
Lena 2457.
Halljunga 1438.
Algustorp 1651.
Nårunga 1555.
Björke 1126.
Gällby 450.
Eriksberg 920.
Skölwened 1194.
Od 1622.
Hällesta 322.
Kärråkra 470.
Hällsta 1783.
Wing 2222.
Rångedala 3268.
Borås 4429.
Bredared 2344.
Bollebygd 3376.
Seglora 3056.
Örby 2798.
Torstorp 1756.
Kongsäter 1990.
Istorp 2496.
Surteby 2233.
Berghem 1459.
Sätila 2837.
Åsaka 80.
Åsarp 1399.
Blidsberg 1243.
Böne 2259.
Ulricaehamn 2551.
Hösna 1668.
Botnaryd 194.
Bjurbäck 63.
Tranemo 2587.
Dalstorp 2101.
Kalf 2693.
Sexdräga 2562.
Gällsta 3392.
Swenljunga 2461.
Mjöbäck 1386.
I Dalsland:
Frändefors 4669.
Bolsta 4396.
Ör 5180.
Torp 1328.
Färgelanda 2184.
Högsäter 3795.
Åmål 1859.
Tösjö 2466.
Edsleskog 3505.
Swanskog 551.
Steneby 4624.
Rölanda 1448.
Ed 3909.
Torskog 909.
Wårwik 837.
Sillerud 130.

Anmärkning. Hällesta Sokn är Annex til Floby Pastorat i Mariestads Län. Kärråkra Sokn är Annex til Börstigs Pastorat i Mariestads Län. Utaf Åsaka Pastorat i Mariestads Län höra 4 Mantal med 80 Inbyggare til detta Län. Mindre Delen af Åsarps Pastorat hörer til Mariestads Län. Folkmängden för den större Delen som ligger i detta Län är här anförd. Af Botnaryd Sokn i Småland och Bjurbäck Sokn i Mariestads Län höra endast smärre Delarne til detta Län. Dessa Bitars Folkmängd är anförd i Tabellen. Torskog och Wårwik Soknar äro Annexer til Blomskogs Pastorat i Wärmeland. Af Sillerud Sokn i Wärmeland hörer endast en liten Del til detta Län, med den i Tabellen anförda Folkmängden.

Tillägg. Förenämnde Läns oformliga skapnad, samt Göteborgs Läns längd, då dess Landshöfdinge-Residens befinnes uti ena ändan af Länet ger anledning at föreslå en beqwämare indelning och mera arronderad Figur för desse bägge Län. Det ändrade Wänersborgs Län komme at innefatta Wäne, Flundre och Bjärke Härad af Wästergötland, hela Dalsland, samt den Norra och större Delen af Bohusland, bestående af Wätte, Tane, Bullarens, Qwille, Tunge, Sörbygdens, Sotenäs, Stångenäs, Läne och Fräkne Härad, Ön Orust samt Hjertum Sokn af Torpe Härad. Hela denna Landsträcka håller i widd 72 qvadr. mil. År 1805 war Folkmängden 117,150. Det ändrade Göteborgs Län komme at innefatta den Södra och mindre Delen af Bohusland, bestående af Ön Tjörn, Wästerlanda Sokn af Fräkne Härad, Inlands Norra och Södra Härad, hela Södra Delen af Wästergötland, bestående af Ön Hisingen, Askims, Säwedals, Wätle, Ale, Kullings, Gäsene, Ås, Redwägs, Bollebygds, Wedens, Marks och Kinds Härad; hwartil lämpeligen kunde läggas Fjärås Härad af Halland. Hela denna Landsträcka håller i widd 96 qvadr. mil. År 1805 war Folkmängden 167,584. Fördelen af denna inrättning blewe at de flästa Soknar finge närmare håll til deras Landshöfdingesäten än nuförtiden, at allenast en Landshöfdinge komme at befatta sig med Norge, i stället för 2 nuförtiden, utom andra fördelar.

Wästerhaninge, et Consistorielt Pastorat i Södermanland, Stockholms Län, Distriktet Södertörn och Sotholms Härad, beläget wid Hawet, innefattar 2 Soknar: Wästerhaninge, Moderförsamling, och Muskö, Annex, håller i widd 1.36 qvadr. mil, samt består af 79 Mantal. Utsädet är 620 Tunnor. År 1810 war Folkmängden 1469. — Wästerhaninge Sokn. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes til Soknens fulla behof. Utsädet är 490 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1143. Kyrkan är [ 962 ]belägen under 59 grad. 6 min. Polhöjd; 2 mil från Stockholm. De betydligaste Gårdarne heta Berga, Häringe, Skogs-Ekeby, Tuna och Ekeby.

Wästerhede, en Sokn på Gottland i Södra Fögderiet och Stenkumla Ting, är Annex til Stenkumla Pastorat, samt består af 6.5 Mantal. Den Trakten som gränsar til Östersjön är mycket ojämn och bärgaktig, men i öfrigt är den nästan öwerallt slät. Rådande jordmånen är grund lermylla, och därnäst en blandning af sand och ör. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 126 tunnor. År 1810 war Folkmängden 196. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Egentelig Herregård finnes här ingen. I hela Soknen finnes allenast en enda Bonde som äger 0.5 Mantal. Några Hemman hawa dock anständiga Byggnader af sten, jämte wackra Trägårdar, hwaribland Stenstugu förtjenar at nämnas.

Wästerlanda, en Sokn i Bohusland och Torpe Härad, är Annex til Hjertums Pastorat, samt består af 37.1 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet, skogstilgången och utsädet äro anförde wid Artikeln Hjertum. År 1805 war Folkmängden 937. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan. I Soknen finnes 1 Sätesgård: Röstorp, och 1 Manufacturwärk: Torrskog.

Wästerljung, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Södermanland, Nyköpings Län och Hölebo Härad, håller i widd 1.7 qvadr. mil, samt består af 41.5 Mantal. Marken är af olika beskaffenhet. En tredjedel af Soknen är slättbygd, en tredjedel skogsbygd och en tredjedel skärgård. I allmänhet är den bärgaktig. Skog finnes tilräckeligt til behowet. Rådande jordmånen på slättbygden är lera. År 1810 war Folkmängden 1069. Kyrkan är belägen under 58 grad. 56 min. Polhöjd; 3 mil från Nyköping. De betydligaste Gårdarne heta Erikslund och Örboholm.

Wästerlösa, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Gullbergs Härad, består af 43.2 Mantal. Marken är i allmänhet jämn och bördig. Rådande jordmånen är swartmylla och dungjord. På skog är brist. Utsädet är 880 tunnor. År 1810 war Folkmängden 953. Kyrkan är belägen under 58 grad. 26 min. Polhöjd; 1.3 mil från Linköping.

Wästerlösa, en Kronogård uti Rogslösa Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, nödtorftigt höbol och mulbete, tilräckelig skog, ymnigt löfbrott, fiske uti Wettern samt tälgstensbrott.[Dj 4]

Wästermark, en Frälsegård uti Ledsjö Sokn i Westergötland, består af 0.25 Mantal, äger 16 tunnors utsäde i sandjord, godt höbol, tilräckelig löfskog, ymnig barrskog, försedd med både såg- och byggningstimmer. Mangårdsbyggnaden, angenämt belägen, är wacker, med hjelpelig Trägård.

Wästermo, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Fögderiet Rekarne, wid Hjelmaren, är Annex til Öje Pastorat, håller i widd 0.76 qvadr. mil, samt består af 26.5 Mantal. Marken är i allmänhet ojämn och bärgaktig, dock finnes omkring Kyrkan en nog betydlig odlad slättmark. Rådande jordmånen är lera. De flästa Hemman äga hjelpeligt skog. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1180. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Wäshulta.

Wästerna, et Rusthåll uti Kumla Sokn i Wästmanland, består jämte tillydande Augment af 2 Mantal, äger 32 tunnors [ 963 ]utsäde, ymnig äng, ingen skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, ansenlig trägård.

WÄSTERNORRLAND, et Höfdingdöme i Regionen Norrland, består af de 2 Landskapen Medelpad och Ångermanland, med undantag af Nordmaling Sokn. Det är beläget mellan 62 grad. 8 min. och 64 grad. 25 min. Polhöjd. Det omgiwes af Wästerbotns Län, Botniska Hawet, Hälsingland och Jämtland. Det håller i längd 28 mil, i medelbredd 8, och i widd 217 qvadratmil, däraf watn intaga 4.5 och torra landet 212.5 qvadr. mil. — Marken sluttar småningom från wäster ned til Botniska Hawet. Det består af större och smärre Dalar, formerade å ömse sidor om Älwar och Sjöar, som genomskära detsamma, samt af större och smärre dels skogswuxne, och med matjord öwerhöljde, dels kala och med stenrösjor betäckta Bärgsryggar, som upstiga mellan berörde Dalar och af Sjöar samt smärre Åar äwen genombrytas til nya Dalars beredande, altsammans, i synnerhet i skogstrakterne, med kärr och måssar bespäckadt. En myckenhet bärg finnas i landet. Bland de högsta räknas Malingsflugg och Högåsen i Medelpad, samt Tåsjöbärget, Skulubärget och Hålsklippan i Ångermanland. De största Strömarne äro Ljungan, Jämtlandsälwen, Ångermanälwen och Gideälwen. Uti hela Landet finnes ingen sjö som når 1 qvadr. mil i areal widd. De största af dem äro Holmsjön 0.5 qv. mil i Medelpad, samt Betalssjön 0.4 qvadr. mil i Ångermanland. — Naturs-Alster. Mineralier. Anledning til silwer- koppar- och järnmalm finnes på åtskilliga ställen. Några sjöar hysa ock på botnen järnmalm; jämwäl finnes i kärr och måssar en rödbrun järnmull, hwaraf Myrjärn tilwärkas; kalk, utom andra slag. Växter. Med skog är landet i allmänhet wäl försedt, ehuru de Soknar som ligga wid hawet ej hawa synnerligen godt förråd däraf. Af sädesarter är korn, som mäst nyttjas tll utsäde; hafra och blandsäd äro jämwäl mycket gängse sädesarter. Råg och ärter sås i mindre mängd. Lin sås öweralt, i synnerhet i Länets norra del, äwenså hampa. Humla, kål, rötter, rowor och potäter bärgas til behof. Åkerbär wäxa i myckenhet. Åtskilliga Trägårdar äro här anlagde, hwaruti äpple- och kersbärs-trän triwas. Djur. I anseende til den ymniga gräswäxten och det sköna mulbetet näres här en ansenlig mängd boskap. Skogarne hysa en myckenhet wilda djur, såsom björn, warg, järf och andra slag, samt fjäder-wildbråd. Hawet lämnar ymnigt fisk, i synnerhet strömming. Uti de större Strömarne fångas lax. — År 1810 utgjorde den öpna åkerjorden 31,440 tunnland eller 1.36 qvadr. mil; det är nära en 160-dedel af landets areala widd. — I anseende til Folkmängden är Länet det tjugonde i Riket. År 1810 steg densamma til 60,500, däraf 28,353 woro mankön och 32,147 qwinkön. I anseende til befolkningen intager det tjuguförsta rumet. Densamma är 280 människjor på qwadratmilen. Näringsfång äro förnämligast åkerbruk och fördelaktig boskapsskötsel; hwartil kommer skogshygge, brädsågning, kolning, fiske, djurfångst, fogelfänge, plantering af potäter, lin, hampa, humla, samt wäfnad och andra slöjder. Handelen idkas med bräder, bjälkar och annan skogens produkt, fogel, smör, ost, kött, talg, strömming, wäfnad och andra waror. — År 1810 war utsädet: tunnor wete 4, råg 1771, korn 15,871, hafra 853, blandsäd 1718, ärter 866, potä[ 964 ]ter 2281, tilsamman 25,365 tunnor. Skörden war: tunnor wete 24, råg 12,397, korn 95,232, hafra 3412, blandsäd 10,308, ärter 4330, potäter 13,686; summa 139,389 tunnor. Samma år underhöllos 9769 hästar, 1419 oxar, 36,490 kor, 10,011 ungnöt, 45,224 får, 5,594 par dragare. År 1803 funnos här 5 masugnar och 15 järnwärk. Smidet war 11,008 skeppund, hwaraf 9539 woro stångjärns och 1469 ämnessmide. — Länet är skattlagt til 1563 mantal. Det är indeladt i 3 Fögderien: Medelpad, Södra Ångermanland, och Norra Ångermanland. I anseende til Cleriska författningen är Länet indeladt i 5 Prosterien eller Contract, hwilka finnas anförde wid Artikeln Härnösands Stift. I Rättegångsmål hörer Södra Delen af Länet eller Medelpad til Wästernorrlands och Norra Delen eller Ångermanland til Ångermanlands och Wästerbotns Lagsaga innefattande tilsamman 3 Häradshöfdinge-jurisdictioner. Hwad Militären beträffar, så är Länet, jämte Nordmaling Sokn, indeladt til Båtsmanshåll och underhåller 465 ordinarie Båtsmän samt med fördubblingen 930 man. I anseende til Bärgswäsendet, så hörer Länet under Wästernorrlands Bärgmästardöme och utgör jämte Gefle Län et Bärgs-fögderi. Länet innefattar 2 Städer: Härnösand och Sundswall, samt 64 Soknar och Kapellsförsamlingar, hwilka utgöra 24 Pastorat. Följande Tabell innehåller namnen på dessa Pastorat jämte deras areala widd i qwadratmil, samt Folkmängd år 1810.

Pastorat. Qv. Mil. Folkm.
I Medelpad:
Sundswall 3.1.   3465.
Njurunda 2.52. 1670.
Tuna 10.24. 3666.
Torp 18.4.   3550.
Hawerö 6.75. 496.
Skön 1.3.   2027.
Ljustorp 6.05. 2728.
Indal 11.48. 2333.
I Ångermanland:
Härnösand
 
6.3.  
3722.
Stigsjö 1514.
Hägdånger 810.
Gudmunrå 4.8.   2363.
Nora 4.2.   3014.
Nordingrå 4.7.   4139.
Boteå 5.—  2110.
Torsåker 6.—  2137.
Sollefteå 7.9.   2792.
Resele 16.3.   1648.
Ramsele 39.2.   2746.
Nätra 4.4.   2246.
Sidensjö 4.4.   1880.
Själewad 13.3.   3323.
Anundsjö 26.—  1845.
Arnäs 9.—  2914.
Grundsunda 2.4.   1108.
Summa 217.4.   60,500.

Anmärkning. Hawerö Sokn är Annex til Hogdals Pastorat i Hälsingland.

Wästerplana, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, är Annex til Medelplana Pastorat, samt består af 11.7 Mantal. Marken är ojämn, stenbunden och bärgaktig. Rådande jordmånen är lerblandad swartmylla, på några ställen endast 6 à 8 djup på Tälgstensbärget, hwaraf ofta händer misswäxt, då stark Midsommarstorka inträffar. Soknen äger ingen skog, men erhåller utsyning på Kinneskogen. De flästa Husen äro af sten, äwensom Gärdesgårdarne. Årliga utsädet är 54 tunnor, til och med 70 à 80 särskildta år af råg, korn, hafra, blandsäd och ärter. Af potäter planteras årligen mellan 20 och 30 tunnor. Almogen idkar stenhuggeri af alla slag til Byggningars upförande med sandsten och tälgsten. Wid Wänern är en hamn för warors inlastning på fartyg til Wärmeland. År 1810 war Folkmängden 281. Kyrkan är [ 965 ]belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.

Wästersta, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Färs Härad, innefattar 2 Soknar: Wästersta, Moderförsamling, och Östraby, Annex, samt består af 45 Mantal. Utsädet är 950 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1791. — Wästersta Sokn består af 21 Mantal. Soknens Område innehåller mäst skog, af ek, bok och andra löfträn. Åkerjordens beskaffenhet är mylla, på flere ställen blandad med grut. Leran ligger så djupt, at den ej kan upköras. Ängsmarken består af något hårdwallshö, men större delen af kärrhö. Denna mark ligger lågt, och många af dess ängar äro öwerdragne med måssa. Åkerjorden stiger til 400 tunnland. På ängsmarken kan bärgas wid pass 2000 lass hö. År 1805 war Folkmängden 745. Kyrkan är belägen under 55 grad. 46 min. Polhöjd; 4.3 mil från Malmö. Prästegården består af 0.5 Mantal, äger 10 tunnors utsäde, höbärgning til 50 lass, förswarlig åbyggnad, trägård inredd til fruktträn och grönsaker. Klockaregården består af 0.25 mantal, äger 5 tunnors utsäde, höbärgning til 25 lass, wälbygd mangård, liten trägård.

Wästersta, en Sätesgård i Soknen och Byn af samma namn, består af 2.12 mantal, äger 60 tunnors utsäde, i god och fruktbar jordmån, höbärgning til 300 lass, tämeligen ansenlig skog af ek, bok och al, samt 2 tårfmåssar af god art. Åkern är hägnad med dubbla stengårdar. Mangården består af en huwudbyggning samt några andra byggningar af korswärk, alla beboeliga, men gamla, utom en i sednare åren bygd liten länga af gråsten. Ladugårdsbyggnaden består af en gråstenslänga om 20 famnar, tilbygd wid hwarje ända med en så kallad Hjelm, om 5 famnars längd, så at hela byggningen håller i längd 30 famnar. I halfparten af denna byggnad är loge och sädesgolf, och i den andra halwa delen är fähus och foderlador. Men stall, fårhus och uthus och alla öfriga uthus äro inredda i flyglar, 2 på sjelwa ladugården och 2 åt borggården. Trägården är af ansenlig widd, samt endast apterad til fruktträn och platser at där updraga hwarjehanda slags trän af äkta och wilda stammar. Under Gården lyda 30 mantal Frälsehemman, 16 Torp samt 1 Wattuqwarn. Större delen af Soknen hörer til Godset.

Wästersten, en Sokn i Östergötland och Aska Härad. Widare om denna Sokn finnes ordat wid Artikeln Stenby (Wästra.)

Wästersäter, et Skattehemman uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, består af 2 mantal, äger 20 tunnors utsäde, hjelpelig äng och skog, ansenlig mangårdsbyggnad af trä, utan trägård.

Wästertälge, en Sokn i Södermanland, Stockholms Län, Districtet Södertörn och Öknebo Härad, är Annex til Södertälge Pastorat, håller i widd 0.31 qvadr. mil, samt består af 10.6 mantal. Marken är ojämn och bärgaktig, rådande jordmånen är lermylla. De fläste hemman hawa tilräckelig skog, och några äwen til afsalu. Utsädet så wäl i denna Sokn som i Östertälge och Tweta är tilsamman 500 tunnor. Soknen förrättar sin Gudstjänt i Södertälge Stadskyrka. De betydligaste Gårdarne heta Hanstawik och Lina.

Wästerwik, en Stad i Småland, Kalmare Län och Fögderiet Tjust, belägen under 57 gr. 45 min. Polhöjd, wid öpningen af en wik från Östersjön, Wästerwiken kallad, 28.7 mil från Stockholm och 15.7 från Kalmar [ 966 ]är reguliert anlagd med raka gator. Han håller i längd 460 famnar, i bredd 130, i omkrets 1060, och i widd 45 tunnland. Gator och gränder äro 22, af hwilka 9 gå längs efter och 13 twärs öwer Staden. År 1810 war hushållens antal 596 och Folkmängden 2861, däraf 1281 woro mankön och 1580 qwinkön. Af byggnader märkes Stadskyrkan, som är stor och wacker. Staden äger en god hamn, hwilken beskyddas för hawets wåldsamhet genom et långt men smalt Näs om 200 famnars längd, som ligger mellan hawet och hafswiken. På Udden af detta Näs finnes lämningar efter et där fordom beläget Slott. Af Manufacturanstalter finnes här 2 klädes- 1 ylletygs- och 2 tobaks-fabriker samt 4 skeppswarf. Här äro omkring 80 wärkstäder uti circa 30 handtwärk. Handelen med utrikes orter är tämeligen betydlig. Utförswaror äro förnämligast koppar, stångjärn til wid pass 3000 skeppund, bjälkar, bräder, tjära, beck och Olandssten. År 1805 ägde Staden 40 större och smärre handelsfartyg. Stadens nuwarande Numer bland Rikets Städer är 10. Han har tilförene legat 2 mil längre in i Landet wid ändan af Wästerwiken, där Marknadsplatsen Gammelbyn nu är; hwarifrån den år 1433 flyttades til denna ort. Marknad hålles här d. 12 Januari, 1 Junii och 9 September. Stadens åkerjord innehåller 100 tunnland. År 1810 underhöllos här 70 hästar, 37 oxar, 220 kor, 30 ungnöt, 160 får. Staden utgör, jämte Törnswalla Sokn et Regalt Pastorat, hwilket år 1810 beboddes af 3866 människjor.

Tillägg. Wästerwik Stads betydenhet och ansenliga afstånd från Kalmar ger anledning at föreslå inrättning af et Landshöfdingesäte i denna Stad. Detta Höfdingdöme kunde lämpeligen utgöras af Sewede Härad och Distriktet Tjust i Småland, samt af Harnmarkinds, Björkekinds och Östkinds Härad i Östergötland, utom Qwarsebo Sokn. Denna Landsträcka håller i widd 42 qvadr. mil. År 1810 war Folkmängden 65,292. Uti Riket finnas 4 Höfdingdömen som hysa mindre Folkmängd än denna. Til detta Höfdingdömes formerande tagas af Östergötland 15 qvadr. mil med 22,805 Inwånare och af Kalmare Län 27 qv. mil med 42,487 Inwånare. Återstoden för dessa bägge Län blewe ändock tilräckelig. Fördelen af denna inrättning blewe 1:o at nästan alla Soknar i detta Län hade kortare wäg til Landshöfdingesätet än förut; somlige wunno ända til 15 mil. 2:o at Orderne från Stockholm anlände skyndsammare. 3:o at Kartan öwer Kalmare Län blewe formligare.

Wästerås, på Latin Arosia kallad, en Stad i Wästmanland, belägen under 59 grad. 36 min. Polhöjd, wid en fjärd af Mälaren, där Swartån, som rinner genom Staden, utfaller 11 mil landwägen och 10 mil sjöwägen från Stockholm. Han är nästan owal til figuren. Han håller i längd, från norr til söder, 800 famnar, i största bredd från wäster til öster 530, och i widd 72 tunnland. Han har merendels irreguliera gator, hwaraf likwäl de flästa äro raka. Antalet af gator och gränder är 44. Stora Gatan som går midt genom Staden är den ansenligaste, rak samt lika lång med Stadens bredd. Den största gatan därnäst är Köpmangatan, som löper längs utmed Ån, men är bugtig. Torgen äro 2. Gårdstomterne äro 420. År 1810 war antalen af hushållen 622 och Folkmängden 2731, hwaraf 1204 woro mankön och 1527 qvinkön. Staden är Säte för en Landshöfdinge, en [ 967 ]Biskop, 1 Gymnasium, hwarwid 7 Lectorer äro Lärare, samt en Trivialskola. Stiftets Domprost är Kyrkoherde i Staden. Här finnas ock 2 Apotek samt 1 Boktryckeri. Staden är i allmänhet wälbygd. Af Byggningar märkas: Domkyrkan, hwilken är en af de ansenligaste och kostbaraste i Riket. Hon håller i längd 51 och i bredd 20 famnar, samt har et högt, sällsynt bygt, spetsigt Torn, försedt med urwärk och 4 klockor, däraf den största wäger 30 skeppund.[Dj 5] Slottet, hwarest Landshöfdingeämbetet har sit Säte, Hospitalskyrkan, Rådhuset, Gymnasium, Consistorium, Biskops- och Domprost-Husen, hwilka jämte 12 andre hus äro byggde af tegelsten. Gymnasiibiblioteket har et tämeligen ansenligt bokförråd, hwaribland finnas många kostbara manuscript. Här finnes ock 1 Barnhus, 1 Lazaret och 1 Metallwåg. — Inbyggarnes Näringsfång består förnämligast uti handel, sjöfart och handtwärk. Sjöfarten idkas nästan endast på Stockholm med waror som hitlända från åwanföre belägna Koppar- och Järnbärgslager. Årligen utföras härifrån til Stockholm omkring 30,000 skeppund stångjärn, järnplåtar och andra smiden, 8 til 10,000 dito tackjärn, 2 à 3000 dito koppar, 12 à 1400 dito mässing och mässingstrå, utom rödfärg, vitriol och andra waror. Här finnas omkring 40 Handelsmän, af hwilka 7 à 8 äro Faktorer eller Commissionärer för de up i Landet belägna Järnwärk. Staden äger rättighet at hålla 24 fartyg eller jakter, dragande hwardera från 300 til 500 läster. Antalet af wärkstäder är wid pass 130 uti 40 särskildta handtwärk. Här finnes ock 2 stora mälterier. Stadens läge för öpna sjöwiken är bewqämt til sjöfart, men hamnen wid infallande sjöstorm nog swår. Staden furnerar 26 Båtsmän med sin fördubbling. Han är ganska gammal. Dess namn är sammandraget af Wästra Aros, som han tilförene kallades, til åtskilnad från Upsala, som hetat Östra Aros. Dess nuwarande Numer bland Rikets Städer är 22. Ansenlig marknad hålles här den 21 September, påstår i 10 dygn, hwarförutan smärre marknad hålles den 9 Januari, enligt Almanackan, samt dessutom enligt Tunelds Geografie den 25 Julii. — Stadens ägor i åker, äng och hagar utgöra 963 tunnland. Åkerjorden innehåller 680 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 150 hästar, 22 oxar, 360 kor, 67 ungnöt, 79 får. — Staden utgör jämte Sankt Ilian Sokn et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 3192 människjor. Dingtuna Sokn jämte Lundby Annex är Biskopens Præbende-Pastorat. Badelunda, Skerike och Hubbe Soknar äro Præbende-Pastorat åt Lectorer wid Gymnasium.

WÄSTERÅS LÄN. Detta innefattar Östra Delen af Wästmanland, samt et Distrikt af Upland som kallas Fjärdhundra. Det omgiwes af Dalarne, Gästrikland, Upsala Län, Mälaren, genom hwilken det skiljes från Södermanland, samt Örebro Län. Det är beläget mellan 59 grad. 16 min. samt 60 grad. 16 min. Polhöjd. Det håller i längd 12 mil, i medelbredd 7 och i widd 63 gvadr. mil, däraf watn uptaga 3 och det torra landet 60 qvadr. mil. Den största strömen som flyter genom Landet är Kolbäcksån; densamma är den betydligaste grenen af Mälarens wattudrag; de ansenligaste strömar för öfrigt äro Arbogaån, Hedströmen, Swartån och Sagån. Dalälwen stöter ock på några ställen til Länet. Den ansenligaste sjön är Mälaren, hwilkens största wikar [ 968 ]eller fjärdar som stöta til Länet heta Granfjärden, Wästeråsfjärden, Blacken och Galten. Den andel som Länet äger uti alla Mälarens watn håller i widd 2.6 qvadr. mil. Ingen af de öfrige sjöarne når 0.5 qvadr. mil. De största af dem äro Tämnaren, Hallaren och Åmänningen. Genom Kolbäcksån är från Dalarne til Strömsholm wid Mälaren en kostbar Slussinrättning anlagd, hwarigenom järnet kan ifrån Masugnarne och Hammarwärken, som äro belägna nära til benämde å, genom båtar transporteras til åns utlopp i Mälaren, och så widare med jakter afsändas til Stockholm. — Naturliga beskaffenheten af Landet är sådan, at de södra och östra trakterne äro mästadelen jämna, hawa rymliga och bördiga åkerfält, samt ymnig gräswäxt; däremot de nordwästra och norra trakterne äro bärgaktiga och skogrika, samt hawa godt förråd på åtskilliga slags Mineralier. Natursprodukter. Af Mineralier finnes silwer mer än i något annat Höfdingdöme i Riket, något koppar, järn i ymnighet, utom andra slags skattbara Mineralier. Säd wäxer rikeligen och utöwer Landets behof. På hwarjehanda slags skidfrukt, rötter och kökswäxter är ingen brist. Skog finnes tämeligen ymnigt i de norra och nordwästra delarne af Länet, men uti de södra och sydöstra delarne som mästadelen bestå af slätt land, är därå någon brist. Af djur finnes boskap til Landets behof. Emedan Landet är wäl upbrukadt och bebodt, så finnas rofdjur i ringa antal. Fisk fångas ymnigt i Mälaren och de öfrige sjöarne. År 1810 utgjorde den öpna åkerjorden 58,353 tunnland, eller 2.52 qv. mil, det är en tjugufemtedel af Landets areala widd. — I anseende til Folkmängden är Länet det sextonde i Riket. År 1810 steg densamma til 82,201, däraf 38,106 woro Mankön och 44,095 qwinkön. I anseende til befolkningen intager det tolfte rumet. Densamma är 1305 människjor på qv. milen. Näringsfång är förnämligast åkerbruk, hwartil kommer boskapsskötsel, bärgsbruk och de handteringar som det åtfölja, skogshygge och fiskeri. Betydligaste handelen idkas med säd och järn. År 1810 war utsädet tunnor: wete 1139, råg 17,995, korn 8837, hafra 3831, blandsäd 3465, ärter 933, potäter 3321, tillamman 39,815. Skörden war tunnor: wete 5565, råg 107,970, korn 53,022, hafra 15,324, blandsäd 20,790, ärter 3732, potäter 19,929. Summa 226,429 tunnor. Samma år underhöllos 13,819 hästar, 8348 oxar, 27,368 kor, 14,821 ungnöt, 30,913 får, 11,088 par dragare. År 1803 ägde Länet 17 järngruwor, malmwinsten war 100,516 skeppund, 31 masugnar, 49 järnwärk, 42,339 skeppund stångjärns och 1077 skeppund ämnessmide, tilsamman 43,416 skeppund järnsmide. — Länet är skattlagt til 2852 mantal. Det är indeladt i 7 Fögderien, kallade Norra, Södra, Strömsholms, Kongsörs, Wäsby, Skinskattebergs och Norbergs, Salbergs. I anseende til Cleriska författningen hörer större delen af Länet til Wästerås och mindre delen til Upsala Stift. I Rättegångsmål hörer Länet til Wästmanlands och Kopparbergs Lagsaga, af hwilken 4 Häradshöfdinge-jurisdictioner finnas i Länet, innefattande 11 Härad: Norrbo, Tuhundra, Siende, Yttertjurbo, Simtuna, Torstuna, Öwertjurbo, Wåla, Snäfringe, Åkerbo och Wangsbro Härad, samt 2 Bärgslager: Skinskattebergs och Norbergs. Beträffande Militären, så underhåller Länet större delen af Wästmanlands och min[ 969 ]dre delen af Uplands Regemente. I anseende til bärgswäsendet så finnes här en Silwer-Bärgslag kallad Sala Bärgslag, som består af 1 Bärgmästardöme samt 2 Järnbergslager: Skinskattebergs och Norbergs, utgörande jämte öster och wäster Bärgslag et Bärgmästardöme. — Länet innefattar 4 Städer: Wästerås, Sala, Arboga och Köping, samt 68 Soknar, hwilka tilsamman utgöra 60 Pastorat. Följande Tabell innehåller namnen på dessa Pastorat, jämte deras areala widd i qv. mil samt Folkmängd år 1810.

Pastorat. Qv. Mil. Folkm.
Wästerås 0.33. 3192.
Skerike 0.19. 420.
Hubbo 0.2.   480.
Romfartuna 0.88. 1420.
Haraker 0.68. 1172.
Fläckebo 0.9.   1072.
Skultuna 0.7.   1357.
Tilberga 0.34. 677.
Lillhärad 0.42. 512.
Dingtuna 0.93. 2265.
Barkarö 0.3.   640.
Badelunda 0.44. 933.
Irsta 0.48. 1027.
Kungsåra 0.43. 532.
Kärrbo 0.24. 624.
Ängsö 0.22. 513.
Björksta 0.63. 1140.
Tortuna 0.33. 657.
Sewalla 0.52. 529.
Simtuna 1.27. 2668.
Frösthult 0.27. 1012.
Torstuna 0.53. 1580.
Österunda 0.45. 707.
Wittinge 0.2.   1046.
Sala 2.—  3949.
Möklinta 2.5.   1643.
Kila 1.05. 1180.
Kumla 0.66. 1089.
Norrby 1.92. 1791.
Löfsta 1.54. 1843.
Enåker 1.03. 678.
Huddunge 1.—  918.
Harbo 1.4.   1196.
Nora 2.47. 1880.
Wåla (östra) 2.3.   2555.
Rytterne 0.58 1145.
Säby 0.24. 513.
Kolbäck 0.35. 1511.
Munktorp 1.65. 2821.
Berg 0.53. 742.
Swedwi 0.53. 992.
Ramnäs 2.68. 2213.
Arboga 1.32. 3280.
Torpa 1.32. 2351.
Björskog 0.38. 1207.
Köping 0.68. 2499.
Odenswi 0.93. 1374.
Medåker 0.6.   874.
Himmeta 0.5.   740.
Bro 0.88. 890.
Malma 0.27. 643.
Skedwi 1.43. 711.
Fellingsbro 0.16. — —
Hed 0.77. 1205.
Gunilbo 2.—  1236.
Skinskatteberg 3.—  2345.
Wåla (wästra) 2.3.   1686.
Norberg 2.53. 2019.
Wästanfors 1.42. 1581.
Färnebo 2.6.   2801.

Anmärkning. Österunda Sokn är Annex til Nysätra Pastorat i Upsala Län. Endast en liten del af Fellingsbro Sokn hörer til Wästerås Län. Folkmängden för denna del är innefattad uti hela Fellingsbro Sokns Folkmängd i Örebro Län.

WÄSTERÅS STIFT. Detta innefattar Landskapen Wästmanland och Dalarne, och håller i widd 380 qv. mil. Dess Folkmängd är omkring 230,000. Det innefattar 93 Pastorat, hwilka äro fördelte på 15 Prosterien eller så kallade Contract, med följande namn. Domprosteriet, Munktorps, Sala, Färnebo, Köpings, Arboga, Fellingsbro, Nora, Norrbärkes, Hedmora, Tuna, Leksands, Rättwiks, Mora och Wästerdalarnes Contract.

Wästkinde, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti Norra Fögderiet och Bro Tingslag, innefattar 2 Soknar: Wästkinde, Moderförsamling, och Bro, Annex, samt består af 23.2 Mantal. Utsädet är 350 tunnor. År 1810 [ 970 ]war Folkmängden 537. — Wästkinde Sokn består af 15.2 Mantal. Marken är jämn, med undantag af wästra sidan mot Hawet, som är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand och sandmylla; dock hawa några hemman åt östra sidan swartmylla med lera. Skogen är i allmänhet hjelpelig til bränsle och stängsel. Utsädet är 220 tunnor. År 1810 war Folkmängden 351. Kyrkan är belägen under 57 gr. 42 min. Polhöjd; 0.8 mil från Wisby.

Wästlandaholm, en Sätesgård uti Skedwi Sokn i Wästmanland, består af 2.5 Mantal, med underliggande 4.75 Mantal, som brukas med eget Folk och awel, äger 90 à 100 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hwilket genom gjorde upodlingar, som årligen fortsättas, är upbragt från 300 sommarlass til 600 d:o. Skogen är ymnig beströdd med wackra löfparker. Mangården är ganska wackert och fördelaktigt belägen på en landtudd wid en Sjö kallad efter Gården Wästlanda Sjön. Byggnaden af trä, består af en huwudbyggning med 2 flyglar om en wåning, något gamla med en pavillon om 2 wåningar. En mindre trägård omgiwer Gårdstomten; en större är nyligen anlagd något stycke från Gården, hwarest redan öwer 130 fruktträn äro planterade, utom hwarjehanda slags bärbuskar.

Wästlingbyholm, en Sätesgård uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, högländ och torr äng, hwilken genom circulation måste förbättras, för at wara hjelpelig, något skog, men ej tilräckelig för fulla behowet; mangårdsbyggnad af trä men gammal och förfallen, knipp- och spiksmide, som ej driwes med egna kol.

WÄSTMANLAND, et Landskap i Regionen Swealand, är beläget mellan 58 gr. 40 min, samt 60 gr. 16 min. Polhöjd. Det omgiwes af Dalarne, Gästrikland, Södermanland, Nerike och Wärmeland. Det håller i längd, från öster til wäster, 13 mil, i bredd, från norr til söder 9, samt i widd 82 qv. mil. Det förer Titel af Hertigdöme. Dess Wapen är 3 brinnande bärg i witt fält. Skölden är betäckt med Hertigliga kronan. Uti hedniska tiden har det haft sin särskildte Fylkes Konung och egen lag. En trakt af Landet, däromkring Bärgslagen nu befinnes, har i hedna dagar bliwit kalladt Järnbäraland. Slättbygden plägar af de åwanföre i skogstrakterne boende kallas Rumbolandet. — Wid gränsen til Wärmeland och Dalarne deltager det i dessa Landskapens bärgiga läge. Den delen som stöter til Upland och Mälaren är däremot slät och flack. Högsta ryggen af den huwudlandtrygg, som från gränsen af Norge och Wästerdalarne fortsätter Seweåsen utmed wästra Dalälwen, grenar sig uti Nås Sokn i Dalarne, söder om Sjön Närsen. Huwudlandtryggens köl löper öwer Säfsnäs Sokn in i Wästmanland, går mellan Hällefors och Julsjö Soknar wäster om Nora Stad, och widare i Söder genom Nerike och Wästergötland. Den sidolandtrygg, som skiljer sig från huwudlandtryggen i Nås, fortsätter åt öster genom Grangärdes, Norrbärkes och Söderbärkes Soknar, in i Wästmanland, genom Norberg, Möklinta, Enåker och Huddunge Soknar, åt norra delen af Upland, under beständigt aftynande höjd. En annan gren utgår från huwudryggen i Landskapets södra del wid gränsen til Nerike, löpande åt öster ge[ 971 ]nom Skärmarboda in i Nerike, åtföljande högra sidan af Arboga Ån öwer skogen Käglan, och åter in i Wästmanland i Arboga Sokn; den afskäres wid Säterbo Kyrka, där Hjelmare-Kanalen framkommer, men fortsätter sedermera jämte Arboga Ån åt Kongsör. Hela wästra och norra delen af Wästmanland, är således upfyld af större och smärre bärgsträckor, som styra de rinnande watnen, allmännast åt Mälaren. Skilnaden mellan den bärgiga och jämna delen går ifrån Nerikes gränsen förbi Skärmarboda och Bondebyn i Nora Sokn, söder om Linde, genom Skedwi, Hed, Gunilbo, Ramnäs och Färnebo Soknar åt Möklinta, där den träffar tilsamman med de bärgshöjder, som utgöra den norra Sido-Landtryggen. Alt hwad som är beläget wäster om denna gräns är bärgigt Land, som upstiger mer och mer, ju närmare huwudlandtryggens köl. Det öfriga af Landskapet består til det mästa af släta lerfält, därest här och där smärre och flackare bärg upsticka, utan at fortsätta i sammanhang. Allmänna bärgarterne på den bärgiga och högländta delen bestå af glimmerskifer, bärgkalk, någon gång gneis och uråldrig lerskifer, tillika med röd granit. Då Salberget och några mindre betydande malmanwisningar undantagas, igenfinnas alla de stora malmfälten af järn och något koppar inom bärgsträckorna, och bland dem äro Norberg och Nora Soknar at räkna bland de betydligaste i Riket. Bärgarten i de enstakade bärgen på plattlandet, är med några få undantag, af gneisartad och sienitartad granit, wanligast en jämnt blandad gråaktig granit. Enstakade upslammade höjder af större och smärre stenblock, klapersten och grus förekomma omkring Wästerås och i Barkarö Sokn. Förenade til fortsättande grusåsar träffas 4 af ansenlig längd. Den första kommer från Södermanland genom Torpa Sokn; går utmed Mälaren förbi Kongsör, utgör Nyckelön jämte flere öar i Mälaren, åt Köping öwer Malma Sokn til Heds Kyrka, där den grenas; den ena grenen följer wattudraget til Skinskattebergs Sjöarne; den andra genom Hed, Gunilbo och Wästanfors Soknar, slutar mot Sjön Södra Barken. Sträckningen af denna och nästföljande, är i Nordnordwäst och Sydsydost, åtföljande betydliga wattudrag, hwaraf de ofta genomskäras och afbrytas. De äga tillika nästan jämnsidigt lopp med huwudlandtryggen. Ramnäs Åsen tager sin början i wästra Wåla Sokn, öster om Åmänningen, följande Ramnäs Strömens lopp til Strömsholm och widare öwer Mälaren åt Södermanland. Badelunds Åsen begynner wid Mälaren i Badelunda Sokn, går i norr genom Hubbo och Romfartuna, grenas i den sednare Soknen med en gren åt Kumla Kyrka, en annan åt Sätra Hälsobrunn, där den åter delas i 2 åsar; den ena genom Fläckebo och Färnebo åt Folkärna i Dalarne, där den widare följer Dalälwen förbi Hedmora, til Sjön Runn; den andra grenen går från Sätra i norr genom Möklinta mot Bysjön i Dalarne. Den fjärde Åsen upkommer från Mälaren och Enköping, går öwer Härnewi, Torstuna, Altuna, Löfsta, Enåker och Nora Soknar i norr til Dalälwen. Af hwad anfört är finnes at den wästra och nordwästra delen af Landet har et wida skiljaktigt läge ifrån de öfriga delarne af Wästmanland. Stora bewuxna bärgshögder omskifta där ständigt med hwarandra med djupa dälder imellan, som sällan läm[ 972 ]na några flacka fält mellan sig til upodlingar, mer än hwad inbyggarne på de mer och mindre sluttande högderne kunnat upbruka, undantagande där större wattudrag af strömar och sjöar förefalla: där utmed kunna här och där några små flackländigheter förekomma. Den öfriga delen af Landet äger öweralt et flackt läge, och liknar aldeles Upland, med enahanda art af där och hwar upstickande låga bärgskullar, likwäl med den åtskilnad, at de därimellan warande upodlade ställen äro widsträcktare, så at inom Swealand finnas här de fläste och störste såningsmän. I allmänhet är Landet begåwadt med en fruktbar jordmån, ymniga åkrar, tilräckelig äng och mulbete samt wackra skogar, däraf märkas Långheden uti skilnaden mellan detta Landskap och Dalarne, samt Käglan, wid gränsen til Nerike, förutan andra ansenliga skogar här och där i Landet samt Bärgslagen. De största Strömarne som finnes i Landet äro desamma som äro anförde wid Wästerås Län. Den största Sjön är Mälaren. Andre Sjöar af betydenhet äro Hallaren, Åmänningen, Wäringen, Wikern, Halvarsnoren, Torwarpen, Sörelgen, Norrelgen, Råswalen, Ljusnaren, Norra Hörken, Södra Hörken, Greken, Fåsjön. År 1810 steg Folkmängden til 94,931. Landskapet består af 2 Huwuddelar: den östra och större, hållande i widd 49 qv. mil, utgör större delen af Wästerås Län; den wästra och mindre hållande i widd 33 qv. mil, innefattar norra delen af Örebro Län. Näst efter Wärmeland har detta Landskap den största järntilwärkningen i Riket. Stångjärnssmidet, ämnesjärnet härunder begripet stiger til nära 70,000 skeppund. Järnwärkens antal stiger til 76. Hela Landskapet hörer til Wästerås Stift. Det innehåller 6 Städer: Wästerås, Sala, Köping, Nora och Linde, samt 79 Soknar och Kapellsförsamlingar, hwilka utgöra 70 Pastorat. I anseende til Rättegången hörer Landet til Wästmanlands lagsaga, utom Fellingsbro Sokn som hörer til Nerikes. Landet underhåller indelt krigsfolk: 4 Compagnien at Lif-Regementet, hwaraf 3 nu äro förwandlade til Fotfolk eller lätt Infanteri, samt 1 Regemente Infanteri kalladt Wästmanlands Regemente som består af 1200 man. Beträffande bärgswäsendet så är här 1:o Sala Silver Bärgslag, som utgör et Bärgmästardöme, under en Bärgs-Hauptman och en Bärgmästare. 2:o Ljusnarsbergs samt Grythytte och Julsjö Bärgslager, som utgöra 1 Bärgmästardöme och 2 Bärgsfögderien. 3:o Nora och Lindes Bärgslager hwilka utgöra 2 Bärgsfögderien samt större delen af et Bärgmästardöme. 4:o Norbergs och Skinskattebergs Bärgslager som utgöra 2 Bärgsfögderien, samt lyda under Öster- och Wäster-Bärgslags Bärgmästardöme.

Wästraby, en Sätesgård uti Hult Sokn i Småland, förmedlad från 2.5 Mantal, äger 24 tunnors utsäde: 10 om hösten och 14 om wåren, godt höbol och mulbete, brist på skog, brandförsäkrad mangårdsbyggnad bestående af trähus, huwudbyggningen utwändigt rappad, trägård med flere fruktträn.

Wästrum, en Kapellsförsamling i Småland, Kalmare Län och Tjust Fögderi, är Annex til Gladhammars Pastorat. Hon består dels af fast land, dels af öar och holmar i Skärgården. Marken på fasta Landet är bärgaktig, med åkrar och ängar i dälderne, som mäst bestå af lera och äwen på wissa ställen af sandjord. Skog finnes på åtskilliga ställen ymnig, men hjel[ 973 ]pelig öweralt. Uti Skärgården är marken ojämn och bärgaktig, med ringa eller på sina ställen ingen åker, dock hjelpelig äng och nödig wedbrand. Utsädet i Soknen är 140 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1334. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. I Soknen ligga Sätesgården Helgerum, och Masugnen Tovehult.

Wäte, en Sokn på Gottland i Södra Fögderiet, är Annex til Hejde Pastorat, samt består af 15.8 Mantal. Dalarne i denna Sokn äro mera sanka eller sänkte och wåtländte än i Heide Sokn, hwaraf Soknen synes fått sitt namn. Emedan grunden eller botnen består af kalkbärg och hällar, hwilka på många ställen upstiga i dagen och beswära åkrarne, så är den rådande jordmånen här kalklera, blandad dels med swartmylla, dels med kalkflisor och sand. År 1810 war Folkmängden 433. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Wätle, et Härad i Wästergötland och Wänersborgs Län, innefattar 5 Soknar: Lundby, Skallsjö, Lerum, Bergum och Angered, som utgöra et Pastorat samt består af 164 Mantal. År 1805 war Folkmängden 4795.

Wätte, et Härad i Bohusland, innefattar 1 Stad: Strömstad, samt 5 Soknar: Skee, Tjärnö, Näsinge, Hogdal, Lommeland. År 1805 war Folkmängden 5757.

Wättelösa, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, är Annex til Göteneds Pastorat, samt består af 17 Mantal. Marken i Wättelösa By, som består af 9 Mantal är mycket jämn och lera den rådande jordmånen. Denna By har hjelpeligt af skog. De öfrige hemmanen i Soknen, hwilka mellan backar och dälder ligga mycket spridde, hawa hwar i sit läge, tämeligen jämn mark af lera, såsom rådande jordmånen, och äga hjelpeligt löfskog, men lida däremot brist på barrskog. Utsädet är, med inberäknade foderwäxter, 320 tunnor. År 1810 war Folkmängden 614. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan. De betydligaste Gårdarne heta Lilla Bjurum, Bölaholm och Stora Gullhammar.

Wättången, en Sätesgård i Dalsland.

Wätö, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Bro skeppslag, är belägen dels på fasta Landet, dels utgöres utaf egenteliga Ön Wätö, större delen af en ansenlig Ö kallad Björkön, samt andra smärre öar och holmar, håller i widd 0.95 qv. mil, samt består af 58.3 Mantal. Marken är ojämn och mycket bärgaktig. Rådande jordmånen är sandaktig och swartmylla. Skog finnes någorlunda hjelpeligt. Utsädet är: tunnor wete 4, råg 250, korn 200, hafra 20, blandsäd 25, ärter 40, potäter 70. År 1810 war Folkmängden 1256. Kyrkan är belägen under 59 gr. 49 min. Polhöjd; 6.6 mil från Stockholm. Den betydligaste Gården heter Lidön.

Wäwersunda, en Sokn i Östergötland och Dals Härad, är Annex til Rogslösa Pastorat, samt består af 10.4 förmedlade eller 17 oförmedlade Mantal. Om markens beskaffenhet och den rådande jordmånen gäller huwudsakeligen hwad som förut är anfördt wid Rogslösa. En betydlig del af denna Sokns hemman hawa ägor liggande inom Kronoparken Åmbergs hägnad, hwadan ock dessa hemman genom Kongliga Resolutioner bliwit hugnade med tilerkänd rättighet, at utan afgift erhålla et wisst inskränkt antal lass wed, samt fritt bete för et bestämdt antal boskap i Åmbergs Kronopark. Detta oaktadt är dock denna [ 974 ]Sokns skogsbrist betydlig. Utsädet är 250 tunnor, mästadelen wårsäd. År 1810 war Folkmängden 301. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Wörta, (Stora) en Herregård uti Nättraby Sokn i Bleking, består af 0.75 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ringa skog, wacker mangårdsbyggnad af trä.


Djurbergs rättelser och tillägg:
  1. Står at Wänersborgs Län innefattar Södra delen af Wästergötland och Dalsland. Bör stå Södra delen af Wästergötland och hela Dalsland. [Rättelser, s. 1093]
  2. Utom trägårdarne finnes här 2 utmärkt wackra lustparker, prydde med flere kostbara byggningar af sten och trä. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1087]
  3. Detta Landskap underhåller numera icke något Cavalleri, utan det är förwandladt til Infanteri, med namn af Wästgöta Regemente, hwartil komma Skaraborgs och Wästgötadals Regemente. Bland Strömarne anföres nedersta delen af Göta-Älf som flytande genom Wästergötland. Detta är icke exact. Den utgör gränsen med Bohusland. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1087]
  4. Gården är Häradshöfdinge-boställe. På dess ägor wid Wetterns strand har Göta bolag et outödligt kalkstensbrott, och därwid anlagt en kostbar lastagebrygga. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1087]
  5. Uti Domkyrkan äro begrafne Riksföreståndaren Swante Sture och Konung Erik 14. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1087]
Wikisource-not:
  1. Siffran är uppenbart orimlig; den är lika med invånarantalet. Utifrån uppgifterna om Örsjö socken bör siffran för Willie vara 34.5 mantal.