Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/E
| ← D |
|
F → |
E.
Ebbehult, (Stora) en Skattegård uti Madesjö Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger 36 tunnlands öpen åkerjord, hwaraf twåtredjedelar årligen besås, hjelpeligt höbol och tilräckelig skog. Mangårdsbyggningen, af trä, är wacker, med en tämeligen god trägård.
Ebbetorp, et Skatterusthåll uti Döderby Sokn i Småland, består af 2 Mantal. Höbolet är godt. Mangårdsbyggnaden är prydlig.
Ebbetorp, en Gård uti Ekby Pastorat i Wästergötland, äger 22 tunnors utsäde, höbol til 100 korglass, medelmåttigt mulbete, otilräckelig skog.
Eckersholm, et Stångjärnswärk uti Byarum Sokn i Småland, äger 460 skeppunds smide, tilräckelig skog och wacker mangårdsbyggnad af trä.
Eckhult, en Sätesgård uti Småland och Kalmar Län.
Ed, et Consistorielt Pastorat uti Upland, Stockholms Län och Sollentuna Härad, består af 2 Soknar: Ed, Moderförsamling och Sollentuna, Annex. Storleken är 0.9 qvadr. mil. Utsädet är 1100 tunnor. Mantalen äro 66.3; År 1810 war Folkmängden 1386. — Ed Sokn håller i widd 0.38 qvadrat mil. Marken är i allmänhet jämn, med några smärre bärg och backar. Rådande jordarten är lera och lermylla. De fläste hemman äga ymnig skog; några få äro därmed sparsamt försedde. Utsädet räknadt efter halwa åkerjorden i träde utgör 400 tunnor, utom ärter 50 tunnor. Mantalen äro 27. År 1810 war Folkmängden 514. Kyrkan är belägen under 59 gr. 31 min. Polhöjd; 2 mil från Stockholm. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Runsa, Antuna, Bisslinge, Sätra.
Ed, en Sokn i Wärmeland, och Grums Härad, är Annex til Nors Pastorat. Marken är mera bärgaktig än jämn. Jordmånen är til större delen lera På skog är ingen brist; några hemman äga den i ymnighet, andra hjelpeligt. Utsädet, jämte walläggning stiger til 870 tunnor. Mantalen äro 21.4; År 1810 war folkmängden 1107. Kyrkan är belägen under 59 gr. 18 min. Polhöjd; 2.8 mil från Carlstad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Segermon.
Ed, et Consistorielt Pastorat uti Småland, Kalmar Län och Tjust Fögderi, består af 2 Församlingar: Ed Sokn, Moderförsamling, och Eds Kapell, Annex. Utsädet stiger til mellan 600 och 650 tunnor. Mantalen äro 81. År 1810 war Folkmängden 3314. — Uti Ed Sokn är marken bärgaktig, med få och inskränkta slätter. Jordmånen är blandad, sand och lera, likwäl är sand den rådande. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är mellan 400 och 450 tunnor. Mantalen äro 50.3; År 1810 war Folkmängden 2201. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Winäs, därnäst Hellerö. I Soknen är jämwäl beläget et Stångjärnswärk kalladt Edshammar. Eds Marknadsplats hwarest hålles Marknad d. 2 Maji och 1 September ligger ock i denna Sokn. — Eds Kapell ligger ytterst i skärgården. Marken är bärgig. Jordmånen är öwerallt blandad om hwarannan af lera, sursand, ör och dungjord. På skog lida en del hemman brist, andre hawa den hjelpelig. Utsädet är mellan 180 och 200 tunnor. Mantalen äro 30.4; År 1810 war Folkmängden 1113. — De betydligaste Gårdar i Församlingen heta Windö, Kråkwik och Åslewik.
Ed, en Sätesgård uti Woxtorps Sokn i Jönköpings Län, äger 80 tunnland öpen jord, förträffeligt höbol, ymnig skog af bok och björk, prydlig mangårdsbyggnad, med en wacker trägård. Til Gården hörer et tegelbruk.
Ed, en Sokn i Ångermanland, belägen wid Ångermanälwen, är Annex til Solefteå Pastorat. Marken är ojämn. Rådande jordarten består af dels lera, dels sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 140 tunnor, mästadelen korn. Mantalen äro 11.4; År 1810 war Folkmängden 391. Kyrkan är belägen under 63 gr. 14 min. Polhöjd; 7.8 mil från Härnösand.
Ed, et Consistorielt Pastorat uti Dalsland och Wedbo Härad, består af 4 Soknar: Ed, Moderförsamling, samt Töftedal, Håbol och Nössemark Annexer. Mantalen äro 90. År 1805 war Folkmängden 3909. — Ed Sokn innehåller 34.1 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1341. Kyrkan är belägen under 58 gr. 55 min. Polhöjd; 5.6 mil från Wänersborg.
Eda, en Sokn i Wärmeland och Jöse Härad, är Annex til Köla Pastorat. Marken är mera jämn än bärgaktig. Jordmånen är tämeligen bärande på säd, gräs och bete. Skog finnes til husbehof. Utsädet är 1600 tunnor. Mantalen äro 24.8; År 1810 war Folkmängden 2307. Kyrkan är belägen under 59 gr. 51 min. Polhöjd; 8.4 mil från Carlstad. — Inemot en fjärdedels mil från kyrkan ligger Eda Skans, hwilken ända til närwarande tid warit försedd med canoner och besättning, men hwilka numera, efter Norges förening med Swerige, icke lär behöwas.
Edanna, en Marknadsplats uti Brunskogs Sokn i Wärmeland. Här hålles höstetiden Boskapsmarknad.
Edbo, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Frösåkers Härad, håller i widd 1.43 qvadr. mil. Utsädet är 500 tunnor. Mantalen äro 65.4; År 1810 war Folkmängden 1631. Kyrkan är belägen under 60 grad. 1 min. Polhöjd; 7.4 mil från Stockholm.
Edeby, en Sätesgård i Helgarö Sokn i Södermanland, består af 2 Mantal, äger 28 tunnors utsäde, ymnig äng, ringa betesmark och skog. En stor Mangårdsbyggnad af trä, panelad och med oljefärg anstruken pryder Gården. Trägården är ansenlig och wacker, samt promenader omkring Gården med kostnad anlagde.
Edeby, en Sätesgård uti Ripsa Sokn i Södermanland, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol. Skogen har igenom långwarig hushållning bliwit en af de bästa i orten. Åbyggnaden är icke ansenlig, men har en stor trägård.
Edeby, en Sätesgård uti Hölö Sokn i Södermanland, består af 3 Mantal, äger 36 tunnors utsäde, godt höbol, och skog til Gårdens behof. Marken är widsträckt men bärgig. Jordmånen består mästadelen af lera.
Edeby, en Sätesgård uti Skå Sokn i Upland, äger öwer 20 tunnors utsäde.
Edeby, en Gård uti Ludgo Sokn i Södermanland, är Ryttmästare-Boställe.
Edeby, en Sätesgård uti Salems Sokn i Södermanland.
Edeby, en Hälsobrunn uti Aspö Sokn i Södermanland.
Edesnäs, en Sätesgård i Södermanland.[Dj 1]
Edesta, en Sätesgård uti Wårdinge Sokn i Södermanland, består af 2.5 Mantal, samt äger i sambruk med Husesta och Skarberga Gårdar 40 tunnors utsäde, och höbol til 280 lass.
Edestad, en Sokn i Bleking och Medelsta Härad, är Annex til Hjortsberga Pastorat. Marken är dels jämn, dels bärgaktig. Rådande jordarten är lera. Åtskilliga hemman hawa tilräckelig och andre hjelpelig skog. Utsädet är 450 tunnor. Mantalen äro 19.6; År 1805 war Folkmängden 639. Kyrkan är belägen under 56 grad. 14 min. Polh.; 1.4 mil från Carlskrona.
Edet, (Lilla) et wattufall och Pass uti Göta Älf och Foxerna Sokn i Wästergötland, 2 mil nedanför Trollhättan, med 2 Slussar. Genom dessa Slussar gå båtarne, som komma från Åkerström och ärna sig til Göteborg. Slussarne äga 9 alnars bredd och 33 alnars längd. Sjelwa fallet är 4.5 alnar. Botnen är inbränd och kalkilad i sjelwa bärget. Slusswäggarne så wäl som bräddarne äro med klinkert och cement murade. Wid Edets Slussar befinnes i älwen et betydligt sågwärk, med 9 finbladiga sågar i särskildta hus.
Edsberg, en Sätesgård uti Sollentuna Sokn i Upland, angenämt belägen wid sjön Edswiken, består af 1 Mantal, äger 35 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och ymnig skog. Mangårdens huwudbyggning af sten, är stor och prydlig, 2 wåningar hög. Trägården är ansenlig och har en windrufsanläggning. Til Gården hörer et tegelbruk i godt stånd.
Edsberg, et Härad uti Nerike, innefattar 6 Soknar: Edsberg, Qwisbro, Knifsta, Hidinge, Tångeråsa och Skagerhult, samt en del af Nysund.
Edsberg, en Sokn och Consistorielt Pastorat i förenämnde Härad. Marken är til det mästa jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 600 tunnor. Mantalen äro 58.3; År 1810 war Folkmängden 1099. Kyrkan är belägen under 59 gr. 8 min. Polhöjd; 2.4 mil från Örebro. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Riseberga.
Edsberg, eller Eidsberg, et Pastorat uti Smålänens Amt i Norge, beläget omkring älwen Glomen, består af 3 Soknar: Edsberg Moderförsamling, samt Herland och Trondborg Annexer. År 1801 war Folkmängden 3645. Prästegårdens höbol ger 200 lass. Därwid underhålles 10 hästar, 40 nöt och äwen så många får. I Pastoratet hålles årligen en Marknad, kallad Moe marknad, på en slättmark, som tillika är en exercitieplats.
Edsbro, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Närdinghundra Härad, är Annex til Ununge Pastorat. Storleken är 0.85 qvadr. mil. Mantalen äro 28. År 1810 war Folkmängden 1091. Kyrkan är belägen under 59 grad. 54 min. Polhöjd; 6.2 mil från Stockholm.
Edsele, en Sokn uti Ångermanland, belägen omkring högra grenen af Ångerman-älwen, är Annex til Ramsele Pastorat. Marken är ojämn. Rådande jordmånen uti inägorna är lera. Skogen är widsträckt och ymnig, men upfyld af bärg och stora måssar och kärr. Utsädet är 70 tunnor. Mantalen äro 11.5; År 1810 war Folkmängden 415. Kyrkan är belägen under 63 gr. 26 min. Polhöjd; 10.4 mil från Härnösand.
Edsgård, en Sätesgård i Wästergötland.
Edshammar, en Gård uti Lena Sokn i Upland, äger 40 tunnors utsäde, samt hjelpeligt höbol, mulbete och skog.
Edshammar, et Stångjärnswärk uti Ed Sokn i Småland, består af 1 masugn, 2 hamrar och 1 knipsmedja. Smidet är 800 skeppund. Til Wärkets drift finnes hjelpelig skog.
Edshult, en Sokn uti Småland, Jönköpings Län och Södra Wedbo Härad, är Annex til Hults Pastorat. Marken är til det mästa jämn. Rådande jordmånen är swartmylla. Et och annat hemman undantaget, så är här brist på skog. Utsädet är 160 tunnor råg, 160 dito korn, 150 dito hafra samt 8 dito ärter. Mantalen äro 30.8; År 1810 war Folkmängden 744. Kyrkan är belägen under 57 gr. 35 min. Polhöjd; 6.5 mil från Jönköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Edshult, Norrsunda och Skäljarp.
Edshult, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1 Mantal. Utsädet är 10 tunnor råg och 15 dito wårsäd. Här är godt höbol, brist på barrskog, men rik löftäckt. Mangårdsbyggningen af trä, i äldre tider upförd af godt moget wirke, pryder ännu sit ställe och gör anseende. Trägården är widlöftig.
Edsleskog, et Consistorielt Pastorat i Dalsland och Tösbo Härad, består af 3 Soknar: Edsleskog, Fröskog och Mo. Mantalen äro 53.3; År 1805 war Folkmängden 2083. — Edsleskog Sokn innefattar 13.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 797. Kyrkan är belägen under 59 gr. 5 min. Polhöjd; 6.4 mil från Wänersborg.[Dj 2]
Edstad, en Sätesgård i Södermanland.
Edswalla, et Stångjärns- och Manufactur-wärk uti Nor Sokn i Wärmeland, wid Fryksälwen, har 2 hamrar, med 4 härdar och 1552 skeppunds smide, samt 2 kniphamrar för 2 härdar. Dessutom äro här och wid den där under lydande gården Mörnersberg, mjölqwarnar med 12 par stenar; samt sågwärk med 48 Blad.
Edswära, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Skånings Härad, är Annex til Wånga Pastorat. Mantalen äro 29.4; År 1810 war Folkmängden 554. Kyrkan är belägen på en hög kulle så at hon på alla sidor synes på flera mil, ligger under 58 gr. 17 min. Polhöjd; 6 mil från Mariestad.[Dj 3]
Edåsa, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Walora Pastorat; består af 4.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 329. Kyrkan är belägen under 58 grad. 18 min. Polhöjd; 4.6 mil från Mariestad.[Dj 4]
Edö, en Gård uti Askersunds Sokn i Nerike, består af 1 Mantal Säteri, i sambruk med 1.5 Mantal Frälse, tilsamman 2.5 Mantal. Utsädet är 20 tunnor råg och 30 tunnor wårsäd i tredingsbruk. Höfångsten är mellan 200 och 300 lass. Skogen är ymnig. Mangårdsbyggningen, af trä, stor och rymlig, är något gammal, men i godt stånd. Til Gården höra 14 torp, samt ströhemman i andra Soknar. Gården är Fidei Commiss uti Liljestjerniska Slägten.
Edöe, et Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, består af 3 Soknar: Edöe, Moderförsamling, samt Smölen eller Hopen och Bratvär Annexer. År 1801 war Folkmängden 1918.
Eeg, en betydlig Gård uti Sande Pastorat i Grefskapet Jarlsberg, har en ansenlig trägård.
Efterlöd, en Sokn, är Moderförsamling uti Sandsvärds Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.
Eftrå, en Sokn i Halland och Årstads Härad, är Annex til Slöinge Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla och sand. Någon löfskog finnes men ingen barrskog. Utsädet är 700 tunnor, däraf en tredjedel är blandsäd och hafra. Mantalen äro 31. År 1805 war Folkmängden 682. Kyrkan är belägen under 56 gr. 52 m. Polh.; 2.3 mil fr. Halmstad.
Egby, en Sokn på Öland och Runstens Härad, är Annex til Köpings Pastorat. Marken är i allmänhet jämn. Rådande jordmånen är sand och örjord. På skog är allmänt brist. Utsädet af råg och korn är 374 tunnor. Mantalen äro 11.4; År 1810 war Folkmängden 264.
Egbyborna, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Bobergs Härad, består af 2 Soknar: Egbyborna, Moderförsamling och Ask Annex. Marken är på få ställen bärgaktig, utan til största delen jämn. Rådande jordmånen är til större delen lera, dock torde fjärdedelen däraf anses sandaktig och blandad med klapersten. Såsom beläget på slättbygden lider Pastoratet mycken brist på skog. Utsädet är 700 tunnor. Mantalen äro 50. År 1810 war Folkmängden 901. — Egbyborna Sokn består af 36.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 664. Kyrkan är belägen under 58 grad. 33 min. Polhöjd; 3 mil från Linköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Ulfåsa.
Egeberget, et Bärg liggande nära til den gamla Staden Opslo uti Aggerhus Amt i Norge. Här är anlagt et Alunwärk, som är uti betydlig drift. Tilwärkningen utgör 500 tunnor Alun om året, hwaraf 300 tunnor afsättas i Norge och Danmark och 200 tunnor utföras annorstädes, mästadelen til Frankrike. Wid Wärket äro 44 Arbetare, samt inalles 106 personer.
Egeby, en Sätesgård uti S:t Pehrs Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, har 40 tunnors utsäde, men litet äng och mulbete.
Egeland, et Stångjärnswärk uti Gierestads Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge. År 1791 tilwärkades här 1466 skeppund stångjärn och 178 skepp:d gjutgods. Wärket har den beqvämlighet at malmgruworna ligga en fjärdedels högst en half mil därifrån.
Egen, en Sokn, är Annex til Övre Qvinnedals Pastorat uti Mandals Amt i Norge.
Eger, et Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge, består af 2 Soknar: Houg, Moderförsamling samt Fiskum Annex. Det är et af de ansenligaste i detta Rike. Det håller i omkrets 14 mil. År 1801 war Folkmängden 6713. På hwarjehanda slags metaller och andra mineralier är näppeligen någon trakt i Norge mera försedd än detta Pastorat, emedan det både inom och strax utom sina gränsor äger Gruwor och Bärgwärk i myckenhet. Här finnas jämwäl goda furu- och granskogar, ehuru de tilförene warit betydligare. Af sågwärk finnas 55 privilegierade, hwilkas årliga tilwärkning stiger til wid pass 45000 tolfter bräder. De fläste sågwärken ägas af Handelsmän i Drammen. Af andra manufactur-anstalter finnas här 2 stångjärnshamrar, 1 spiksmedja som har 8 spikhamrar, 1 såpsjuderi, 1 oljepräss, 1 walk- och stampwärk, 2 tegelbruk, 1 potaskewärk, 5 gryn- och siktqvarnar, 2 kalkbrännerier, samt några tjärdalar. Här är ock et indrägtigt laxfiske. Prästegården är en af de betydligaste i Norge; dess årliga utsäde är nära 60 tunnor. År 1791 skördades 270 tunnor. Höbolet är jämwäl ansenligt. Tilförene har här funnits et silwer- och kopparhaltigt blywärk, som åtskilliga gånger warit uptaget och åter nedlagt, af den orsak, at den stränga Qvartzen som medföljde malmen icke lät sig smälta, och de behöfliga medlen därtil icke woro at tilgå, efter många försök. Nu ligger det aldeles öde.
Egersund, et Sund, 1 mil långt, mellan ön Eggeröe och fasta landet uti Stavangers Amt i Norge. Wid detta Sund är en skeppshamn och lastageplats kallad Eggeröe. På denna lastageplats finnas omkring 150 Gårdar, som bebos af handelsmän, handtwärkare, sjöfolk och fiskare, hwilkas antal, med qvinnor och barn stiger til circa 600. Denna plats har ock en kyrka, som är Moderförsamling uti et Pastorat, hwartil hörer Ogne Sokn, såsom Annex. År 1801 war Folkmängden i Pastoratet 2205. Inbyggarne uti Egersund äga 30 dels måtteligt stora, dels små däckade fartyg, med hwilka de idka betydelig handel, dels på Bergen, dels på Danmark, Swerige och Östersjön. Orten har ock en Tullkammare. Här idkas et betydligt fiskeri af lax uti 3 åar som komma up ifrån landet och falla uti detta Sund.
Egge, en Gård, belägen på en hög ås wid slutet af Stenkiers-fjärden uti Stods Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge, är den betydligaste Gården i Pastoratet, samt bebos af Gårdsägaren och Borgare. Wid Gården befinnes en god hamn, kallad Eggebogen, för jakter och andra fartyg, som til större delen löpa in til Stenkier, för at afhämta bräder och brännwed til Trondhiem.
Egge, en Sokn, är Annex til förrbemäldte Stods Pastorat.
Eggeby, en Gård uti Östra Husby Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal Frälse, äger 25 tunnors utsäde i stark lerjord, äng til 100 à 120 lass, godt mulbete, men lider brist på skog. Åbyggnaden är af trä, därwid befinnes en god trägård. Uti Bråwiken, som ligger nära härintil idkas godt fiske.
Eggebyholm, en Gård uti Östuna Sokn i Upland, äger 26 tunnors utsäde, hjelpelig skog och äng, men obetydlig åbyggnad.
Eggen, (Övre) en ganska wacker och god Gård uti Alstahoug Sokn uti Trondhiems Amt i Norge, med en wacker trägård.
Eggen, (Nedre) likaledes en stor, god och wälbygd Gård i samma Sokn.
Eggwena, en Sokn uti Wästergötland, Wänersborgs Län och Kulings Härad, är Annex til Herrljunga Pastorat. Mantalen äro 10.5; År 1805 war Folkmängden 356. Kyrkan är belägen under 58 grad. 5 min. Polhöjd; 4.3 mil från Wänersborg.[Dj 5]
Egvåg, en god Hamn, öster på Listerlandet uti Vandsöe Pastorat uti Mandals Amt i Norge. Här bo några handtwärkare, krögare och strandsittare, samt en tullbetjänt för sjöfartens skull. Antalet af Gårdar är 60 och af inbyggare 160.
Eid, et Pastorat och Tingslag uti norra Bergenhus Amt i Norge, består af 3 Soknar: Eid, Moderförsamling samt Hordningdal och Sturum Annexer. Tingstället är Gården Ousnäs. År 1801 war Folkmängden 2521.
Eid, en Sokn, är Annex til Fieldbergs Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.
Eid, en Sokn, är Annex til Gråttens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.
Eidanger, et Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge, består af 3 Soknar: Eidanger Moderförsamling, samt Slemstad och Brevig Annexer. År 1801 war Folkmängden 2890, nämligen i Eidanger och Slemstad 1946 och i Brevig 944. Moderförsamlingen tillika med Lastageplatserne Öster-Porsgrund och Brevig utgöra et Tingslag. Tingstället är Gården Lillegård. Uti Eidanger Sokn ligger Häradshöfdingens Boställe kalladt Tveten, som är en ganska wacker och wäl odlad Gård.
Eide, en Gård uti Hitteröens Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge, märkes emedan den utur ödesmål blef upbrukad af en fattig Bondedräng, så at år 1795 där skördades omkring 100 tunnor säd, samt underhöllos 3 hästar, 20 nöt och 70 får. Denne Bonde som numera är rik Man, har til belöning för sin flit af Konungen i Danmark bekommit en Guldmedalj och en Silwerbägare.
Eide, en stor och wacker Gård uti Fosens Fögderi uti Romsdals Amt i Norge, har ymnigt mulbete och skog.
Eide, en Sokn, är Moderförsamlingen uti Ytteröens Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge. I denna Sokn ligger et stort Fjeld, som innehåller en blågrå sandsten, hwaraf en myckenhet brynsten förarbetas.
Eidsborg, en Sokn, är Annex til Laurdals Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge.
Eidsfjord, en stor och bred Fjärd uti Norra Bergenhus Amt i Norge, löper från hawet långt in i landet. Från fjärdens strandsidor upgå åtskilliga wäl bebygda och bebodda dalar, såsom Mustadal, Levdal, Nöftdal, Eidsdal.
Eidsfjord, en Sokn, är Annex til Gravens Pastorat uti Södra Bergenhus Amt i Norge.
Eidsfos, et Stångjärnswärk uti Hofs Sokn uti Grefskapet Jarlsberg i Norge. Här är en samling af omkring 40 hus för Arbetarne, som med qvinnor och barn utgöra en Folkmängd af circa 200 personer. År 1791 tilwärkades här 2021 skeppund stångjärn och 246 skeppund gjutgods. Dessutom tilwärkas här stål, men icke af synnerlig godhet. Til wärket förbrukas årligen 10000 läster kol.
Eidskirke, et högt och brant fjeld med en särdeles artig topp, hwilken på långt håll wisar sig som et kyrkotorn, uti Voldens Sokn uti Romsdals Amt i Norge.
Eidskoug, en Sokn, är Annex til Vingers Pastorat uti Hedemarkens Amt i Norge.
Eidsvold, eller Edsvold, en Sokn, Pastorat och Tingslag uti Rommerige, Aggerhus Amt i Norge. År 1801 war Folkmängden 4026. Tingsstället är Gården Bårlie.
Eidsvold, eller Edsvold, et Guldwärk uti förenämnde Pastorat. Detta har en lång tid bliwit driwit på förhoppning, men med ringa eller ingen winst, i sednare tider har det börjat arta sig bättre. Har et litet Pukkwärk, som består af 2 gruwor, hwardera om 3 stampar, som driwas af et stort wattuhjul, och ledes watnet därtil med trummor. Här pukkas årligen circa 300 tunnor malm. Waskwärken ligga strax bredewid, hwarest det orena och odugliga af den pukkade malmen bortsköljes. Det rika grumset bringas til Kongsberg, hwarest guldet rent utdrages.
Eidsvold, eller Edsvold, et Järnwärk i samma Sokn. Det består af 1 masugn 16 alnar hög, med 1 stämplare, 2 smärre masugnar om 4 alnars höjd, 2 stångjärnshamrar, hwardera med 2 härdar, samt 1 kniphammare och 2 spikhamrar. Wid Wärket finnas 48 hushåll, som utgöra en Folkmängd af circa 340 personer. Af Arbetarne nyttjas 9 wid masugnen, 17 wid stångjärnshamrarne, och 6 wid spikhamrarne. Dessutom äro här 3 klensmeder och 8 timmermän. De öfrige äro dagswärkskarlar. Wärkets gruwor äro 13, hwaraf några befinnes på et ställe kalladt Skreeberget uti Totens Pastorat, 3.5 mil norr ifrån Wärket. Om sommaren föres malmen från gruworna på båtar öwer sjön Mjösen, och om wintern köres den på slädar til Wärket. Wärket är anlagt wid et beqvämt wattufall uti Stawieån och har öwerflödigt watn. Det ligger 7.5 mil från Kristiania wid stora landswägen mellan denna Stad och Trondhiem. Detta befordrar en lättnad uti järnets afsättning, så at allt järn som smides samt gjutsgodset kan säljas på stället, utan at Ägaren behöwer, såsom wid andra wärk, låta nedföra det til Staden; ty köpare i myckenhet infinna sig från Österdalen, Gudbrandsdalen, Toten och Valders. För bebyggarne är stället ganska angenämt, med många wackra förändringar och ombyten af wäl odlade åkrar och ängar, skog, watn och strömar; och nära wid Wärket ligger en lustpark. Mangårdsbyggningen är stor och prydlig, en af de ypperligaste i orten.
Eikesdal, en wälbebodd och fruktbar Dalsträckning uti Nessets Pastorat, wid en sjö uti Romsdals Amt i Norge. Här wäxer en myckenhet alm och hasselträn, hwilka bära nötter i sådan ymnighet, at de nyttjas til föda för swin, hwilkas fläsk därföre är bekant at wara mycket godt och wälsmakande.
Einan, en Skans uti Stördalens Pastorat, uti Trondhiems Amt i Norge, har fordom warit nyttjad i krigstider til förswar emot Swenskarnes anfall på denna sidan af Norge.
Eista, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti södra Fögderiet, wid hawet, består af 2 Soknar: Eista Moderförsamling och Sproge Annex. Mantalen äro 24. År 1810 war Folkmängden 784. — Eista Sokns läge är någorlunda jämnt, utan bärg och med liten sluttning åt wäster til hawet. Rådande jordmånen är stenör, med ganska litet mylla. På några inskränkta ställen finnes den wanliga röda sanden, och på en trakt en fin wit djup sand med mylla, tjänlig för råg- och i synnerhet linsäde, hwartil den ock med förmån nyttjas. Utmed stränderne råder kalkklappurn, oftast utan någon märkelig tilsats af mylla, men som likwäl med gödning af hafstång, utgör tjenlig åkerjord för råg. På 2 små trakter sydost och nordost om kyrkan är lera den rådande jordmånen. Likwäl anmärkes, at denna lera är blandad med kalk, och således en wärkelig märgel samt at alla slags jordarter så wäl här som öwerallt i landet, äwen sjelwa den growa röda sanden, äro blandade med kalk; emedan, utom de här och där liggande fältstenar, det är lösa stycken af granit, som förmodligen genom hafsis bliwit från Swenska skärgården hitförde, alla här befintliga jordarter fräsa starkt med syror. Wästra delen af Soknen har til afsalu skogswaror af bjälkar, sparrar, sågtimmer och gärdsel; östra delen hjelpelig skog til eget behof. Mantalen äro 17.5; År 1810 war Folkmängden 488. Kyrkan är belägen under 57 gr. 17 min. Polhöjd; 3.7 mil från Wisby. Denna Sokn kallas i Tunelds Geografie Eksta.
Ek, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Mariestads Pastorat. Mantalen äro 11. År 1810 war Folkmängden 425. Kyrkan är belägen under 58 gr. 37 min. Polhöjd; 1 mil från Mariestad.
Ek, en Sätesgård uti förenämnde Eks Sokn, består af 3 Mantal, äger förträffelig åker och äng, samt 3 trägårdar, om 15 tunnlands widd, däribland 1 lustträgård med wackra gångar planer och dammar, jämte wäl underhållna planteringar af allehanda slags buskar, samt en stor fruktträgård med drifhus. Mangårdsbyggningen af sten, är owanligt stor samt wäl inrättad. Ladugården är stor och äger jämwäl en beqväm inrättning. Under Säteriet lyda 3 andra hemman i Soknen samt et halft Mantal säteri.[Dj 6]
Eka, en Sätesgård uti Hagby Sokn i Upland, består af 1 Mantal, hwarunder är afhyst Forssa 1.8 Mantal berustadt Säteri, äger 36 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, skog tilräckeligt för Gårdens behof, rymlig Mangårdsbyggnad af trä, med en någorlunda stor och wäl anlagd trägård.
Eka, en Gård uti Lillkyrka Sokn i Upland, består af 1.5 Mantal Frälse-Säteri, äger 40 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, stor och gammal Mangårdsbyggning af trä, med en ansenlig trägård.
Eka, en Sätesgård i Södermanland.
Ekala, en Sätesgård i Upland.
Ekarebol, en Sätesgård i Dalsland.
Ekaryd, en Sätesgård uti Wäckelsångs Sokn i Småland.
Ekbolanda, en berustad Sätesgård uti Hagby Sokn i Upland, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, godt höbol, skog tilräcklig för gårdens behof; medelmåttig Mangårdsbyggnad af trä, med en någorlunda rymlig trägård.
Ekby, eller Eggby, et Consistorielt Pastorat uti Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, består af 2 Soknar: Ekby, Moderförsamling och Utby Annex. Jordarten är til största delen styf lera, hårdbrukad, men skäligen säker och giwande. I allmänhet är ängen nog liten emot åkern. Mulbetet är ringa. Skog finnes ganska obetydlig til hwarje hemman. Mantalen äro 38.4; År 1810 war Folkmängden 781. — Ekby Sokn innehåller 21.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 460. Kyrkan är belägen under 58 gr. 37 min. Polhöjd; 1 mil från Mariestad.[Dj 7]
Eke, en berustad Sätesgård uti Waksala Sokn i Upland, äger 34 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, nästan ingen skog, Mangårdsbyggnad af trä, med en liten trägård.
Eke, en Sätesgård uti Bro Sokn i Roslagen, äger 35 tunnors utsäde, 150 lass hö, god skog, obetydlig Mangårdsbyggnad och trägård.
Eke, en Sokn på Gottland, uti södra Fögderiet, är Annex til Rone Pastorat. Marken är jämn. Rådande jordarten är sand. Skog befinnes behöfligt. Utsädet är 170 tunnor. Mantalen äro 7.6; År 1810 war Folkmängden 217. Kyrkan är belägen under 57 gr. 10 min. Polhöjd; 5 mil från Wisby.
Ekeberg, en Gård uti Lillkyrka Sokn i Nerike, wid Hjelmaren, består af et Mantal Säteri med 4 underliggande rå och rörs torp, äger 36 tunnors utsäde, undantagne rå och rörs torpen, som äro ganska goda, ymnigt höbol, hjelpelig skog. Mangårdsbyggnaden består af et stenhus, en wåning högt, med 2 flygelbyggningar af trä, samt en skön trägård. Ägaren til Gården äger Jus Patronatus i Soknen. På denna Gård är född Margareta Lejonhuwud, Konung Gustaf I:s Gemål.
Ekeberga, en Sokn uti Småland, Wexiö Län och Upwidinge Härad, är Annex til Lenhofda Pastorat. Marken är icke synnerligen bärgaktig utan mera jämn, dock ganska stenbunden. Jordmånen är föga fruktbar. Öpna jorden utgör 260 tunnland. Tilräcklig skog til timmer och wedbrand saknas icke. Mantalen äro 16.5; År 1810 war Folkmängden 752. Kyrkan är belägen under 56 grad. 49 min. Polhöjd; 3 mil från Wexiö.
Ekeby, et Consistorielt Pastorat uti Upland, består af 2 Soknar: Ekeby, Moderförsamling, belägen uti Upsala Län och Olands Härad, samt Bladåker Annex, liggande uti Stockholms Län och Närdinghundra Härad. Storleken är 1.5 qvadr. mil. Mantalen äro 51. År 1810 war Folkmängden 1658. — Ekeby Sokn håller i widd 0.67 qvadr. mil. Marken är på de flästa ställen bärgaktig, på ganska få ställen jämn. Rådande jordarten är lättmylla, på få ställen lerjord, på intet ställe sand. Några Byar äga tilräckeligt skog, några litet och flera byar aldeles ingen. Utsädet är 512 tunnor. Mantalen äro 30. År 1810 war Folkmängden 984. Kyrkan är belägen under 60 gr. 5 min. Polhöjd; 4 mil från Upsala.
Ekeby, en Sätesgård uti Knutby Sokn i Upland, består af 1.7 Mantal, äger 30 tunnors utsäde i mindre god jordmån, 120 lass hö, och nästan ingen skog. Åbyggnaden är förfallen, men läget wackert.
Ekeby, en Gård uti Rimbo Sokn i Upland, äger öwer 20 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, samt åbyggnad af trä, endast för Statsfolk wid Gården.
Ekeby, en Sätesgård uti Wänge Sokn i Upland.
Ekeby, en Sätesgård uti Fresta Sokn i Upland.
Ekeby, en Gård uti Wästerhaninge Sokn i Södermanland, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, tilräcklig skog, passabel Mangårdsbyggnad af trä, med en förswarlig trägård.
Ekeby, (Stora), en Sätesgård, belägen uti Rytterne Sokn i Wästmanland, jämte tillydande gården Lilla Ekeby, samt rå och rörs torp innehålla gårdens ägor af åker, äng, betesmark och skog 660 tunnland i widd. Mangårdsbyggnaden, af trä, är prydlig, har wid sjelwa gården en mindre trägård och på Ålholmen en större. Ladugården är af sten.
Ekeby, et Järnwärk uti Fellingsbro Sokn i Wästmanland, äger 1 hammare med 460 skeppund stångjärnssmide, har obetydlig tilgång på kol af egna skogar. Mangårdsbyggnaden af trä, är prydlig.
Ekeby, et Consistorielt Pastorat i Nerike, och Skyllersta Härad, består af 2 Soknar: Ekeby, Moderförsamling och Gällersta Annex. Marken är af den beskaffenhet, at på slättbygden är den jämn och består af lera. I skogsbygden är marken stenbunden, bestående af sand och mylla. Skogen är hjelpelig. Utsädet är 1290 tunnor. Mantalen äro 80.6; År 1810 war Folkmängden 1894. — Ekeby Sokn består af 40.4 Mantal, samt äger 645 tunnors utsäde. År 1810 war Folkmängden 941. Kyrkan är belägen under 59 gr. 10 min. Polhöjd; 1.3 mil från Örebro. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Nynäs.
Ekeby, et Consistorielt Pastorat uti Östergötland och Göstrings Härad, består af 2 Soknar: Ekeby, Moderförsamling och Rinna Annex, samt innehåller 86.4 Mantal. Marken är mästadels mycket bärgaktig och ojämn; jordmånen stenbunden sand eller styf lera; skogen wid de flästa hemman hjelpelig, wid några otilräckelig; utsädet på de bästa hemman omkring 20 tunnor, på några 5 eller 6 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2992. — Ekeby Sokn innefattar 51.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1827. Kyrkan är belägen under 58 grad. 16 min. Polhöjd; 3.5 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Boxholm och Götewik.
Ekeby, et Säteri-Rusthåll uti Qvillinge Sokn i Östergötland, äger 20 tunnors utsäde, höbol til 100 lass, nödtorftigt mulbete, ganska ringa skog, fiskwatn i Bråwiken. Mangårdsbyggnaden af trä, är förfallen.
Ekeby, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, är Annex til Frillestads Pastorat. Marken är mästadelen jämn. Rådande jordmånen i åkern är blandad med flis, klaper och sandmylla, men i allmänhet skarp och mindre bördig. Utsädet är 20 à 25 tunnor på Mantalet. Mantalen äro 19.5; År 1805 war Folkmängden 571. Kyrkan är belägen under 56 gr. 1 min. Polhöjd; 4.3 mil från Malmö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Gedsholm.
Ekeby, en Sokn på Gottland, uti norra Fögderiet, är Annex til Bardlingbo Pastorat. Marken i wästra hälften är något hög och i den östra något lägre, samt försedd både med barr- och löfskog. Längre i norr är den bärgaktig och där brytes kalksten. Mantalen äro 11.4; År 1810 war Folkmängden 200. Kyrkan, som är bygd af huggen sten, mäst af marmor, är prydlig. Hon är belägen under 57 gr. 36 min. Polhöjd; 1.3 mil från Wisby.
Ekebyhof, en Gård uti Ekerö Sokn i Upland, består af 5.7 Mantal. Utsädet är 30 tunnor. Höbolet är godt, men mulbetet är knappt. Wid Gården finnes en ansenlig fruktträgård.
Ekebyholm, en Gård uti Rimbo Sokn i Upland, äger öwer 20 tunnors utsäde, ganska godt höbol och ymnig skog, häldst sedan genom Riddaresyns Dom år 1813, den förr så kallade Sjuhundra Härads Allmänning bliwit Gården underlagd. Mangården består af en ansenlig stenhusbyggning om 2 wåningar samt 2 flygelbyggningar äwen om 2 wåningar, med koppartak; därwid äro 2 trägårdar.
Ekedal, en Sätesgård uti Kinds Härad i Wästergötland.[Dj 8]
Ekefors, et Manufacturwärk uti Ambjörnarp Sokn i Wästergötland.[Dj 9]
Ekensberg, en Sätesgård uti Öwer-Enhörna Sokn i Södermanland, äger 25 tunnors utsäde uti odaljord, höbol til 260 à 270 lass hö, men ingen skog. Mangårdsbyggningen är et wackert stenhus bygt i nyare smak, 3 wåningar högt, de öfrige husen äro af trä. Där finnes en både stor och wacker trägård.
Ekenäs, en Sätesgård uti Örtomta Sokn i Östergötland, äger 45 tunnors utsäde, ymnigt höbol, men ingen skog. Mangårdsbyggningen af sten, med 3 torn samt 2 stenhusflyglar, är ansenlig och prydlig; därwid finnas 3 goda trägårdar, med et förträffeligt drifhus.
Eker, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Nerike och Örebro Härad. Marken är jämnländig, utan bärg. Rådande jordarten är lera, likwäl något sandblandad skogsjord. Alla hemman hawa ymnig skogstilgång, för eget behof, dock obetydligt til afsalu. Utsädet är öwerhuwud 5 tunnor höst- och 4 tunnor wår-utsäde på Mantalet. Mantalen äro 14. År 1810 war Folkmängden 256. Kyrkan är belägen under 59 gr. 19 min. Polhöjd; 0.7 mil från Örebro.
Ekerum, en Gård uti Högsrums Sokn på Öland, äger 70 tunnland öpen jord, höfoder öwer 90 parlass eller häckar, tilräckelig skog af Ek och björk til husbehof. Mangården, bestående af en huwudbyggning, af trä, 2 wåningar hög, jämte 2 flygelbyggningar, är wacker. Gården har et angenämt läge på wästra landborgen, som ger en fri och varierad utsigt til nedanföre liggande åker- och ängsfält och skog, samt saltsjön, Kalmare Stad och Smålands-wallen. — Wid stranden är en god hamn, kallad Ekerums hamn, til hwilken från Gården en wacker allée är anlagd.
Ekeryd, en Sätesgård, uti Wäckelsångs Sokn i Småland, består af 1.5 Mantal, äger 30 tunnlands utsäde, hjelpelig skog, samt höfoder för 60 nöt, då de därunder lydande torpen ej räknas. Mangårdsbyggnaden af trä, är passabel, därwid befinnes en stor och fruktbärande trägård.
Ekerö, et Consistorielt Pastorat uti Upland, Stockholms Län och Färentuna Härad, består af 2 Soknar: Ekerö, Moderförsamling och Muntsö, Annex. Dessa bägge Soknar formera en sammanhängande ö, som fordom warit skild i 2, uti Mälaren. Storleken är 0.64 qvadr. mil. Mantalen äro 65. År 1810 war Folkmängden 1030. — Ekerö Sokn utgöres af en stor och 2 smärre öar, samt håller i widd 0.36 qvadr. mil. Den stora ön består egenteligen af en sandås, där och hwar späckad med jordfasta bärg, så at den fruktbara jorden finnes endast i sluttningarne emot sjön, warande för det mästa sand och swartmylla; på några ställen finnes dock fast och god lermylla. Utsädet är 450 tunnor. Mantalen äro 44.4; År 1810 war Folkmängden 753. Kyrkan är belägen under 59 gr. 16 min. Polhöjd; 1.8 mil från Stockholm.
Ekeröd, en Sätesgård uti Röddinge Sokn i Skåne, äger 41 tunnors utsäde. Höbolet ger 250 parlass hö. Skog finnes endast til husbehof. Åbyggnaden af korswärke är wacker, med 2 trägårdar om 1.5 tunnlands widd.
Ekesjö, en Stad uti Småland, Jönköpings Län och Södra Wedbo Härad, utgör jämte Ekesjö Sokn et Regalt Pastorat, hwars Folkmängd år 1810 war 2241. Ekesjö Stad är belägen under 57 gr. 40 min. Polhöjd; wid 2 små åars sammanlopp, som flyta åt Ämån, 31.5 mil från Stockholm och 5.5 mil från Jönköping. Staden håller i widd 35 tunnland, när den bebygda delen af Staden räknas, men om därjämte räknas de inom Stadens staket warande gräsplatser är widden 68 tunnland. Gator och gränder äro irregulära. Deras antal är wid pass 24. År 1810 war Folkmängden 1150. Inbyggarne hawa sin näring af handel och handtwärk. Förnämsta handeln idkas med oxar. Handelsmännernas antal är 18. Af fabriks-anstalter finnas här 2 färgerier. Handtwärkarnes antal är wid pass 60. Marknad hålles här den 9 Februarii, 1 Maji, 4 Augusti och 12 October. Stadens Riksdagsnumer är 57. På Stadens ägor planteras mycket tobak.
Ekesjö, en Sokn i förenämnde Landskap, Län och Härad, är Annex til Ekesjö Stads Pastorat. Marken är bärgaktig och stenig. Jordarten består til större delen af mo- och sandjord, utom i norr och sydwäst, där mulljord, i synnerhet på högderne är rådande. Soknen har ännu någorlunda tilräckelig skog, utom några hemman som lida brist därå. Utsädet, efter ortens sed ymnigt och tjockt, är i allmänhet 5 högst 6 tunnor råg på Mantalet, och wårsäd, mäst hafra, i proportion, där åkern brukas til tredings. Häraf anses det för god årswäxt när höstutsädet giwer sjette och wårutsädet fjärde eller femte kornet. I skogsbygden brukar man så på swedjeland. Mantalen äro 37.3; År 1810 war Folkmängden 1091. Soknen nyttjar Ekesjö Stadskyrka til sin Gudstjänst. Den betydligaste Gården i Soknen är Öwerste-Bostället Brewik. Dessutom finnas här 7 andra Boställen och 7 Sätesgårdar.
Ekeskog, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Bellefors Pastorat. Jordarten uti en del af Soknen är lera, men uti större delen består den af så kallad lenjord och sandmylla. Mantalen äro 17.8. År 1810 war Folkmängden 479. Kyrkan är belägen under 58 gr. 36 min. Polhöjd; 2 mil från Mariestad.[Dj 10]
Ekesund, en Sätesgård uti Borg & Löts Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, hwarunder 2 Mantal Bårsta är afhyst, äger 30 tunnors utsäde, höbol til 150 lass hö, ringa skog, reveterad träbyggning med en trägård.
Ekhammar, en Sätesgård uti Grebäcks Sokn i Wästergötland, har et ganska behagligt läge wid sjön Wettern. Utsädet är 80 tunnor. Hötäckten är 300 lass. Här underhålles wanligen 100 nöt samt 10 à 12 hästar. Åbyggnaden är ganska prydlig; därwid befinnes en stor, wacker och fruktbärande trägård med en betydlig träskola. Wid detta Säteri är wid sjöstranden anlagd en 30 famnars lång brygga uti sjön, hwarwid stora och små båtar kunna med beqvämlighet af- och pålastas. Egarens afsigt är at fortsätta detta företag för at erhålla en hamn, där flere båtar kunna rymmas och ligga i säkerhet.[Dj 11]
Ekhamn, en berustad Sätesgård uti Wadsunda Sokn i Upland, angenämt belägen wid en wik af sjön Ekolen, består af 4 oförmedlade Mantal, äger 36 tunnors utsäde, knapp skog, passabel Mangårds-åbyggnad, med en trägård.
Ekholm, en Sätesgård i Småland.
Ekholm, en Kungsgård uti Upland, med stenhusbyggnad.
Ekholmen, en berustad Sätesgård uti Wekholms Sokn i Upland, äger 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol samt hjelpelig skog. Åbyggnaden består af en gammal huwudbyggning, med 2 nya flygelbyggningar af sten.
Ekholmen, en Sätesgård uti Landeryd Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, godt höbol och mulbete, någon löfskog i hagarne, nybyggd Mangård med trägård, 1 sågwärk samt 5 torp.
Ekholmen, en Sätesgård uti Eds Sokn i Wärmeland, äger 40 tunnors utsäde.
Ekholmen, en Sätesgård uti Nordals Härad i Dalsland.
Ekholmen, en Sätesgård i Wästergötland.[Dj 12]
Ekhult, en Sätesgård uti Björsäter Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, godt höbol och mulbete, tilgång på skog til eget behof, prydlig åbyggnad, med 2 stora trägårdar och et drifhus.
Ekna, en Sätesgård uti Tjureda Sokn i Småland, består af 1 Mantal.
Eknaholm, en Sätesgård uti förenämnde Sokn, består af 1 Mantal.
Eknäs, en Sätesgård uti Blacksta Sokn i Södermanland, äger 20 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, prydlig Mangårdsbyggnad af trä, med en ansenlig trägård.
Eknö, en Gård uti Björkstads Sokn i Wästmanland, består af 3 Mantal berustadt Säteri och 2 skattehemman, äger 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ganska ringa skog, wacker åbyggnad af trä, med 2 trägårdar.
Ekolen, en tämeligen ansenlig Sjö uti Upland i segelleden mellan Upsala och Stockholm, håller i widd 0.6 qvadrat mil. Han innefattar 4 ansenliga wikar: Låftafjärden, Gåran, Ullfjärden och Skofjärden.
Ekolsund, en Sätesgård uti Husby-Sjutolft Sokn i Upland, äger 50 tunnors utsäde. Höbolet är så ansenligt at man i medelmåttiga år erhåller 1000 parlass hö, och jämwäl däröwer. Skogen är hjelpelig så wäl för timmer som wedbrand. Mangården består af 2 wälbygda flygelbyggningar af sten, 3 wåningar höga, hwarwid befinnes en ypperlig och wäl anlagd trägård. För öfrigt finnas här ganska wackra promenader uti en park försedd med canaler, dammar, wallar och andra anstalter som göra den angenäm. Gården ligger 7 mil från Stockolm, och har tilförene warit en Kungsgård samt hetat Ekholmsund.
Eksebo, en Sätesgård uti Småland och Kalmar Län.[Dj 13]
Ekshärad, et Consistorielt Pastorat uti Wärmeland, utgör et eget Härad kalladt Elfdals Härad, som innefattar den nordligaste delen af Wärmeland. Pastoratet är beläget omkring Clarälwen, samt är uti widd det största i Wärmeland, sträckande sig öwer 15 mil i längd. Det består af 4 Soknar och 2 Kapells-församlingar: nämligen Ekshärad, Moderförsamling, Råda, Ny, Dalby, Annexer, samt Ed och Sunnemo Kapeller. Mantalen äro 110. År 1810 war Folkmängden 11504. Detta Pastorat är således i anseende til Folkmängden det tredje i Riket, och öwerträffas häruti endast af Fryksdalen och Catrina i Stockholm. — Ekshärad Sokn tillika med Eds Kapell består af 33.2 Mantal. År 1810 war Folkmängden i bägge Församlingarne 3967, men uti Ekshärad Sokn ensam 2907. Kyrkan är belägen under 60 gr. 10 min. Polhöjd; 9 mil från Carlstad.
Eksjö Hofgård, en Sätesgård uti Wallsjö Sokn i Småland, äger 25 tunnors utsäde, godt höbol och bete, skog til husbehof samt wacker åbyggnad. Här är et Kopparwärk.
Ekströmen, en Frälse-Sätesgård uti Rappestad Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, oberäknade 3 hemman rå och rörs, samt 2 hemman frälse därunder lydande, inom Soknen. Säteriet äger 20 tunnors utsäde, utom 10 à 11 torp, någorlunda godt höbol, samt hjelpelig skog til husbehof, men ej timmer til mangårdsbyggnad. Åbyggnaden af trä, är gammal, med en liten trägård.
Ekäng, en Sätesgård i Östergötland.
Ekö, en Sätesgård i Östergötland.
Elden, en Sokn, är Annex til Bedstadens Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge.
Eldsberga, et Regalt Pastorat uti Halland och Tönnersjö Härad, består af 2 Soknar: Eldsberga, Moderförsamling och Tönnersjö Annex. Det sträcker sig genom hela bredden af Länet från hafsjön ända til Småländska gränsen. Det består af 58.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1382. — Uti Eldsberga Sokn är jordmånen på de flästa ställen sandblandad och torr, så at de flästa åren här är brist på säd. När Säteriet Stjernarp undantages finnes i Soknen alsingen tilgång på skog. Mantalen äro 27. År 1810 war Folkmängden 619. Kyrkan är belägen under 56 gr. 36 min. Polhöjd; 1 mil från Halmstad.— Den betydligaste Gården i Soknen heter Stjernarp.
Elfgärde, en Sätesgård uti Rasbo Sokn i Upland, har et angenämt läge wid en sjö, äger mellan 30 och 40 tunnors utsäde, ansenlig höfångst och god skog. Åbyggnaden af trä, är wacker.
Elfkarby, en Sokn och Regalt Pastorat uti Upland, Upsala Län och Örbyhus Härad, håller i widd 2 qvadrat mil. Marken är merendels bärgaktig, i synnerhet kring hafsstranden, men jämnare åt södra kanten. Soknen har hjelpelig skog til eget behof och äwen något til afsalu. Utsädet är 170 tunnor råg, 45 dito korn, 20 dito hafra, 20 dito blandsäd, 10 dito ärter, 120 dito potäter. Uti Dalälwen, som genom denna Sokn rinner ut i hawet idkas et fördelaktigt laxfiske. Mantalen äro 41.5; År 1810 war Folkmängden 1897. Kyrkan är belägen under 60 gr. 34 min. Polhöjd; 7.5 mil från Upsala.
Elfkarby, en Kungsgård, By, Marknadsplats, Gästgiwaregård och Postcontor uti förenämnde Sokn, wid Dalälwen, 8 mil från Upsala och 2 mil från Gefle. Här hålles Marknad d. 9 October.
Elfkarö, et Järnwärk uti förrbenämnde Sokn wid Dalälwen, äger 4 hamrar och 2800 skeppund stångjärnssmide. Wid Gården är ymnigt höbol och tilräckelig skog. Mangårdsbyggningen af trä, reveterad, är prydlig. Därwid befinnes en stor och wacker trägård, med en anläggning i Engelsk stil.
Elfsbacka, et Kapell uti Nyeds Sokn i Wärmeland.
Elfsbacka, et Järnwärk uti Nyeds Sokn i Wärmeland, äger 1950 skeppund stångjärnssmide.[Dj 14]
Elfsborg, en förträffelig Fästning belägen på en klippa uti Göta Älf, wid dess utlopp i hawet, 0.7 mil från Göteborg, tjänar til en förmur för Staden, emot hafssidan. Dess hornwärk ligger på en annan klippa norrut; bägge skiljas från hwarandra medelst en rännel. År 1805 war Folkmängden 97.
Elfsborg, en Kungs Ladugård uti Örgryte Sokn i Göteborgs Län, är Boställe för Landshöfdingen i Göteborg, samt har 20 tunnors utsäde. — Här bredewid har fordom warit belägen en Stad med et befäst Slott kallad Elfsborg, hwilken numera jämte slottet är förstörd. Orten kallas nu gamla Elfsborg til skilnad från den nya Fästningen Elfsborg. Namnet bibehålles ännu uti Elfsborgs Regimente. Wänersborgs Län kallas jämwäl uti Krono-Räkenskaperne och publika handlingar för Elfsborgs Län, ehuru orten ligger utom dess område.
Elfsbro, et Järnwärk uti Warnums Sokn i Wärmeland, äger 805 skeppund stångjärnssmide.
Elfsered, en Sokn uti Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, är Annex til Mjöbäcks Pastorat. Marken är til större delen bärgaktig. Utsädet är 150 tunnor, potäter inberäknade. Mantalen äro 12.2; År 1805 war folkmängden 560. Kyrkan är belägen under 57 gr. 13 min. Polhöjd; 12.3 mil från Wänersborg.
Elfsjö, en Sätesgård i Södermanland.
Elfsnabben, en beqväm och trygg hamn belägen uti Fjärden Mysingen wid Muskön i Södermanlands skärgård.
Elfstad, en Sätesgård i Södermanland.
Elfsåker, en Sokn i Halland och Fjäre Härad, är Annex til Tölö Pastorat, samt Præbende åt Biskopen i Göteborg. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand och mulljord. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 480 tunnor. Mantalen äro 35. År 1805 war Folkmängden 767. Kyrkan är belägen under 57 gr. 34 min. Polh.; 2.8 mil från Halmstad och 0.8 mil från Göteborg.
Elfwik, et Manufacturwärk uti Lidingö Sokn i Roslagen, består af 1 klädesfabrik af 12 stolar, spinneri, walswärk, färgeri och såpsjuderi, uti åtskilliga stenhus. En eld- och luft-machin driwer detta arbete. Til Wärket är tilräckelig skog. Orten hyser 160 människjor.
Elfwik, en Frälsegård uti Gilberga Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal. Utsädet är 6 tunnor höst- och 60 tunnor wårsäd, godt höbol, men klen skog. Åbyggnaden är obetydlig.
Elgarås, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wadsbo Härad, är Annex til Howa Pastorat. Mantalen äro 19.4; År 1810 war Folkmängden 776. Kyrkan är belägen under 57 grad. 37 min. Polhöjd; 2.6 mil från Mariestad.[Dj 15]
Elghammar, en Sätesgård, uti Björnlunda Sokn i Södermanland, angenämt belägen wid en sjö, består af 4 Mantal, äger mellan 40 och 50 tunnors utsäde, knappt höbol, skog swarande mot behowet, stor och prydlig åbyggnad af sten, med en ansenlig trägård.
Elghult, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Upwidinge Härad, består af 2 Soknar: Elghult, Moderförsamling, och Hälleberga Annex. Mantalen äro 94.6; Utsädet är 1050 tunnor. År 1810 war Folkmängden 3338. — Elghult Sokn har en mera bärgaktig och backig mark än jämn, bewuxen med ymnig skog af furu och gran. Rådande jordmånen är alfblandad swartmylla på den upodlade jorden, men skogstrakten, såsom mycket stenbunden äger swagare jordmån. Utsädet, som til större delen är wårsäde, stiger til 1050 tunnor. Mantalen äro 68.3; År 1810 war Folkmängden 2420. Kyrkan är belägen under precist 57 grad. Polhöjd; 4.7 mil från Wexiö. — I Soknen finnes Höneströms Järnwärk och Rås Pappersfabrik.
Elgmora, en Sätesgård i Södermanland.
Elgmyra, en berustad Sätesgård uti Krigsbergs Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger någorlunda tilräckelig åker, godt höbol och mulbete, ansenlig skog, fiske i sjön Omen, samt några underliggande hemman och torp.
Elgå, en Sokn i Wärmeland och Jöse Härad, är Annex til Arwika Pastorat. Wästra och norra delarne af Soknen hawa en bärgaktig, men de östra och södra delarne någorlunda jämn mark. Rådande jordmånen består af lera. Tilgången på skog är hjelpelig. Utsädet är 8 tunnor wete, 70 dito råg, 70 dito korn, 70 dito blandsäd, 680 dito hafra, 18 dito ärter och 34 dito potäter. Mantalen äro 17.2; År 1810 war Folkmängden 1266. Kyrkan är belägen under 59 gr. 39 min. Polhöjd; 6.5 mil från Carlstad.
Elgå, et Järnwärk uti förenämnde Sokn, består af 2 stångjärnshamrar, samt 2 spikhamrar, och äger 900 skeppunds stångjärnssmide, med hjelpelig skog. Mangårdsbyggningen är prydlig.
Elholm, et Järnwärk uti Arboga Sokn i Wästmanland, äger 230 skeppund stångjärnssmide.
Elings, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, är Annex til Bitterna Pastorat. Mantalen äro 9.8; År 1810 war Folkmängden 256. Kyrkan är belägen under 58 gr. 11 min. Polhöjd; 7.6 mil från Mariestad.[Dj 16]
Eljaryd, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Albo Härad, är Annex til Andrarums Pastorat. Marken är bärgaktig och ojämn. Utsädet är 25 tunnor råg, 100 dito korn, 10 dito hafra och 10 dito potäter. Af wete och ärter sås stundom något, stundom intet. Mantalen äro 7.6; År 1805 war Folkmängden 409. Kyrkan är belägen under 55 gr. 42 min. Polhöjd; 3.6 mil från Kristianstad.
Elleholm, en Sokn i Bleking och Listers Härad, är Annex til Mörrums Pastorat, innehåller 7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 223. Kyrkan är belägen under 56 grad. 10 min. Polhöjd; 4.8 mil från Carlskrona.
Ellekulla, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, är Annex til Torstorps Pastorat. Mantalen äro 10. År 1805 war Folkmängden 372. Kyrkan är belägen under 57 gr. 21 min. Polhöjd; 10.8 mil från Wänersborg.
Ellekärr, en Sätesgård uti Frillesås Sokn i Halland, äger 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, ringa skog, obetydlig åbyggnad.
Ellene, en Gård uti Torps Sokn i Dalsland, äger 60 tunnors utsäde, samt en wacker reveterad Mangårdsbyggning af trä.
Ellinge, en Sätesgård uti Wästra Sallerups Sokn i Skåne, äger 76 tunnors utsäde, ymnigt höbol, och hjelpelig skog. Mangårdsbyggningen af sten, är 2 wåningar hög, samt 2 flygelbyggningar, 1 wåning hwardera. Gården är omgiwen af en canal och har jämte en stor Ladugård, en wacker plantage framför Mangården. Utom denna äro 3 andra nära därintil belägna. Trägården är reguliert anlagd.
Elmeboda, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Småland, Wexiö Län och Konga Härad. Marken är mera jämn än bärgaktig. Jordmånen består öwerallt af sandblandad swartmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är mellan 1000 och 1100 tunnor, mästadelen wårsäde. Mantalen äro 70.6; År 1810 war Folkmängden 2076. Kyrkan är belägen under 56 gr. 35 min. Polhöjd; 3.8 mil från Wexiö.
Elmetomta, en Gård uti Ask Sokn i Östergötland, är Öwerste-Löjtnants[Dj 17] Boställe, består af et Mantal, äger 15 tunnors utsäde, samt 24 lass höbol.
Elmhult, et berustadt Skatte-Säteri uti Sankt Olofs Sokn i Östergötland,[Dj 18] består af 1.2 Mantal, äger 27 tunnors utsäde, höfångst i bästa årswäxt 300 lass samt ymnig skog.
Elmteryd, en Sätesgård uti Agunnaryd Sokn i Småland.
Elstorp, en Sätesgård i Småland.
Elsäter, eller Helgesäter, en stor och betydlig Gård uti Strindens Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge, nära til Trondhiems Förstad Baklandet, ligger på en stor slättmark och äger en ansenlig widd af fruktbara åkrar och ängar. Här underhålles en myckenhet kor, hwilkas mjölk säljes til Stadens Inbyggare. På Gården finnas flera ansenliga och wackra byggningar. Här har fordom stått et kloster kalladt Helgesäter, som warit et af de äldsta kloster i Norge.
Elvedalen, (Store), en Sokn, är Annex til Åmods Pastorat uti Hedemarkens Amt i Norge.
Elvedalen, (Lille), en Sokn, är Annex til Tönsäts Pastorat, uti Hedemarkens Amt i Norge. Här befinnes en Smälthytta til Foldalens Kopparwärk.
Elwerum, en Sokn och Pastorat uti Hedemarkens Amt i Norge, wid gränsen til Swerige. Här ligger Gränse-Fästningen Kristianfjeld. År 1801 war Folkmängden 3232.
Emmitslöf, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Östra Göinge Härad, är Annex til Broby Pastorat. Utsädet är 200 tunnor. Mantalen äro 13.3; År 1805 war Folkmängden 440. Kyrkan är belägen under 56 gr. 14 min. Polhöjd; 2.2 mil från Kristianstad.
Emterhult, en Sätesgård i Wästergötland.
Emterwik, (Wästra), en Sokn i Wärmeland och Fryksdals Härad, är Annex til Fryksdals Pastorat. Läget är wid sjön Mellanfryken på wästra sidan därom. År 1810 war Folkmängden 1381. Jämte Östra Emterwik innehåller Soknen 29.2 Mantal. Kyrkan är belägen under 59 grad. 44 min. Polhöjd; 4.4 mil från Carlstad.
Emterwik, (Östra), en Sokn uti förenämnde Landskap, Härad och Pastorat, är beläget på östra sidan om sjön Mellanfryken. År 1810 war Folkmängden 1630. Kyrkan ligger under 59 gr. 45 min. Polhöjd; 4.5 mil från Carlstad.
Emtkärn, et Järnwärk, uti Wisnums Sokn i Wärmeland, äger jämte Bäckhammar 1575 skeppund stångjärns-smide.
Enboga, en Sätesgård i Södermanland.
Enby, en Sätesgård uti Hacksta Sokn i Upland, består af 1.5 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ringa skog, passabel Mangårdsbyggnad med en trägård.
Enby, en Gård uti Ytterjärna Sokn i Södermanland, är wälbygd och wälhäfdad, med en ansenlig stenhusbyggnad om 2 wåningar, hwarwid befinnes en wacker trägård.
Endre, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Endre, Moderförsamling samt Heideby Annex. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordarten är ör. Skogstilgången är hjelpelig. Utsädet är 500 tunnor. Mantalen äro 20.2. År 1810 war Folkmängden 469. — Endre Sokn innehåller 13 Mantal. År 1810 war Folkmängden 305. Kyrkan är belägen under 57 grad. och 37 min Polhöjd; 1 mil från Wisby.
Enebak, et Pastorat uti Aggerhus Amt i Norge, består af 2 Soknar: Enebak, Moderförsamling och Vestbye Annex. År 1801 war Folkmängden 2611.
Eneby, (Östra), en Sokn och Regalt Pastorat i Östergötland och Bråbo Härad. Nära 1 mil, genom längden af denna Sokn, löper en bred sandås, dels odlad dels bewäxt med löfträn och enbuskar. På ömse sidor om den samma är marken merendels jämn, utan skog. Rådande jordarten är sand och lermylla. Få hemman äga hjelpelig skog. De fläste måste hämta sit hela behof från Bråbo Härads Allmänning. Utsädet är 500 tunnor af all slags säd. Mantalen äro 50. År 1810 war Folkmängden 1232. Kyrkan är belägen under 58 gr. 36 min. Polhöjd; 3.5 mil från Linköping, och 0.3 mil från Norrköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Swertinge, Ringstad, Himmelstalund, Leonardsberg, Grimstad och Marieberg. — Denna Sokn kallas Östra Eneby til skilnad från Wästra Eneby som är belägen i Kinds Härad. Men den förra Soknen ligger icke i öster om den sednare, utan nästan i rätt norr. Meridian-skilnaden mellan bägge Soknarnes kyrkor är endast 12 min. då skilnaden i Polhöjden är 34 min. Dessutom utgör en Longituds minut wid denna Polhöjd icke mer än hälften af en Latituds minut. Östra Eneby borde således heta Norra Eneby, och den andra Södra Eneby. Också är den förra Soknen uti Alfabetiska ordningen afhandlad före den sednare.
Eneby, (Wästra), et Consistorielt Pastorat uti Östergötland och Kinds Härad, består af 2 Soknar: Wästra Eneby, Moderförsamling och Kisa Annex. Mantalen äro 96. År 1813 war Folkmängden 3701. — I Wästra Eneby Sokn är markens beskaffenhet ganska bärgig, stenig och backig. Mellan bärgen och backarne finnas likwäl wackra dalar genomskurna af bäckar, åar och sjöar, som göra orten behagelig. Rådande jordmånen är lera eller swartmylla. Sand finnes på få ställen inom Soknen, hwarföre i brist af densamma wägarne här äro swåre at underhålla. Skog finnes wid de fläste hemman ymnigt och wid de öfrige hjelpeligt. Utsädet stiger knappt til 8 tunnland på Mantalet. Säd utur skogen genom swedjande och potäters plantering afhjelper här likwäl sädesbristen, och åtmindstone i goda år finnes brödfödan inom Soknen. Annars är här en god matort, med allehanda victualier från ladugårdarne, wildbråd från skogarne och fisk från sjöarne, warande Åsundens gäddor och abborrar för sin smaklighet namnkunnige. Almogens huwudnäringar äro boskapsskötsel, åkerbruk, swedjande, tjärubränning och träkärils förfärdigande. Mantalen äro 42. År 1813 war Folkmängden 1352. Kyrkan är belägen under 58 gr. 2 min Polhöjd; 4.3 mil från Linköping. — Pastors-Bostället beläget wid kyrkan är wälbygdt; består af 1.5 Mantal, utom Frälse-utjorden Lillerum, äger 20 tunnors utsäde i styf men bördig lera, circa 300 parlass hö, föga mulbete och ringa skog. Ängen består mäst af kärr och måssar. Af Bostället kan Pastor bekomma 200 tunnor säd af alla slag, samt af Soknarne 100 tunnor råg och korn, 75 à 80 lispund smör, utom andra Pastoralier. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Hofby och Adlerskog.
Enebyberg, en Gård uti Danderyd Sokn i Upland, äger 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog, wacker åbyggnad af trä, med en wacker trägård.
Eneryda, en Marknadsplats uti Wireda Sokn i Småland, håller Marknad d. 6 Junii och 21 September.
Eng, en Sätesgård uti Nysunds Sokn i Wärmeland, består af 1 Mantal, äger 40 à 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, samt en gammal åbyggnad af trä.
Enga, en Sätesgård uti Kalmar Län i Småland.
Engaholm, en Sätesgård i samma Län.
Engan, en wälbygd Gård nära til Staden Rörås uti Rörås Pastorat uti Trondhiems Amt i Norge. Utom många wackra inrättningar af alléer, lusthus, m. m. finnes här en stengärdesgård om 200 famnar samt på gårdstomten en wattukonst som kastar watnet 14 alnar högt up i luften. Här wäxer ingen säd, men Gården har goda gräsmarker samt ymnig skog.
Engeby, en berustad Sätesgård uti Skeptuna Sokn i Upland, består af 3 Mantal, äger 32 tunnors utsäde i god jordmån, 100 lass hö, ringa bete, klen skog och dålig åbyggnad.
Engelholm, en Sätesgård uti Skällwiks Pastorat i Östergötland, äger 30 tunnors utsäde, omkring 400 lass hö, mindre hjelpelig skog til större behof, wacker mangårdsbyggnad af trä, utom 2 flygelbyggningar af gråsten, med 2 ansenliga, wackra och goda trägårdar med et drifhus, samt många planterade alléer i flera afsättningar. Wid Gården är et tegelbruk och en kalkugn.
Engelholm, en Stad uti Skåne, Kristianstads Län och Bjära Härad, belägen under 56 gr. 15 min. Polhöjd; på et näs eller halfö, som omgiwes af Rönåns krökning, 0.3 mil från dess utlopp i hawet, 57.2 mil från Stockholm och 10.6 mil från Kristianstad. Staden är tämeligen regulär, samt håller i widd 38 tunnland, men innesluter inom denna widd 15 tunnland åkergärden, utom trägårdar och plantager. En sträcka af Staden är bygd längs utmed ån skiljd från den öfriga delen. Torget är wackert, kringsatt med trän. Gårdarnes antal är 70 utom några andra norr och söder om tullbommarne. År 1810 war Folkmängden 592. Inbyggarne äro til större delen handtwärkare, som med ringa afsättning i Staden nödsakas föryttra sina arbeten i nästbelägna Städer och på Frimarknader. Mästarnes antal är 48 uti 18 särskildta handtwärk. Handelen är ringa, den idkas med waror, som hämtas från Göteborg, Malmö, Landskrona och Helsingborg. Egna fartyg äger Staden inga, icke heller någon hamn, ty den som här fordom funnits är af flygsand fördärwad. Staden har därföre 2 uplagsplatser, den ena i Grytehamn, och den andra i Skepparkroken. Inga Fabriks-inrättningar finnas här. Publike inrättningar bestå uti sandplanteringar, för at därmed dämpa flygsanden. Desse äro inrättade på 3 sidor om Staden. Fiske har Staden 1:o laxfiske i Rönne å, samt 2:o tillförsel från Kulla-trakten af flera fiskeslag. Qvarnar har Staden inga, utan måste mala sin säd, 0.4 mil bort wid Errarps qvarnar. Åker, äng och mulbetesmark har Staden, men åkerjorden som består af 74 tunnland är skarp och sandig. Ängsmarken af lika dålig beskaffenhet. Pastoratet är Regalt. Marknad hålles här den 28 Mars, 13 Junii och 26 September. Stadens Riksdagsnumer är 60.
Engelsberg, et Järnwärk uti Wåla Sokn i Wästmanland, består af 2 hamrar och äger 1490 skeppund stångjärns-smide.
Engeltofta, en Sätesgård uti Barkåkra Sokn i Skåne, består af 1.7 Mantal. Egendomen är indelad i Farmer hwilka tilsamman utså 90 à 100 tunnor. Ymnigt höbol kan hawas, om man så behagar, men hittils har den mästa jorden warit upbrukad til åker. Farmerne äro bebygde dels med massiva tegelstens dels med korswärks mangårdsbyggnader. Wid hwarje Farm utsås wid pass 20 tunnor. Under Gården lyda 18 Mantal Frälsehemman, 24 torp och 12 fiskarehus.
Engesät, en stor och wälbygd Gård uti Skue Sokn i Borgunds Pastorat, Romsdals Amt, i Norge, är den betydligaste Gården i Engesätdalen. Här bredewid ligger en sjö, hwaruti finnes en flytande holme, som beständigt driwes från et ställe til et annat.
Englisdal, et Blyertswärk uti Gierrestads Pastorat uti Nedenäs Amt i Norge. Wärket är delt i 60 kuxer. Malmen är god samt tjänlig til blyertspennor, m. m.
Engsholm, en Sätesgård uti Ytterjärna Sokn i Södermanland, består af 1 Mantal, samt är anslagen til Boställe åt Öwersten wid Adelsfanan. Utsädet är 40 tunnor, höbolet är ymnigt, men på skog är brist. Mangårdsbyggningen af trä, är ansenlig samt reveterad. Wid Gården är en stor och prydlig trägård.
Enhörna, et Consistorielt Pastorat uti Södermanland, Nyköpings Län och Selebo Härad, består af 2 Soknar: Öwer-Enhörna, Moderförsamling och Ytter-Enhörna Annex. Storleken är 1.27 qvadr. mil. Markens beskaffenhet är bärgaktig. Rådande jordmånen mellan bärgen kan sägas wara lera, ehuru här och där finnes mycken sand och mylla. Pastoratet lider brist på skog, några få hemman undantagna, som ännu hawa däraf til de nödwändigaste behowen. Utsädet är 500 tunnor. Mantalen äro 43. — Öwer-Enhörna Sokn håller i widd 0.6 qvadrat mil. Utsädet är 200 tunnor. Mantalen äro 16. Kyrkan är belägen under 59 gr. 18 min. Polhöjd; 6 mil från Nyköping. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Ekensberg och Horn. — Ytter-Enhörna Sokn håller i widd 0.67 qvadr. mil. Utsädet är 300 tunnor. Mantalen äro 27. Kyrkan är belägen under 59 gr. 16 min. Polhöjd; 5.8 mil från Nyköping.
Enköping, en Stad i Upland, Upsala Län och Åsunda Härad, utgör jämte Wårfrukyrka et Regalt Pastorat. Staden är belägen under 59 grad. 38 min. Polhöjd, uti en fruktbar nägd, wid en å som en half mil härifrån faller i Mälaren, 7.8 mil från Stockholm och 4.3 mil från Upsala. Efter eldswådan, som öwergick honom wid början af innewarande Seculo har han bliwit å nyo reguliert upbygd med raka och tämeligen breda gator. År 1810 war Folkmängden 1112. Inbyggarnes förnämsta näring består uti jordfrukts plantering, åkerbruk, handtwärk, fiskeri samt sjöfart. Antalet af handelsmän är circa 6 och mästare 74 uti 26 särskildta handtwärk. Stadens mark är ansenlig, den innefattar 534 tunnland til utsäde, äng til 640 lass hö, samt 200 tunnland til beteshagar, humlegårdar och plantager. På den bördiga marken planteras mycket jordfrukter, hwilka mästadelen afsändas til Stockholm, för at där föryttras. Marknad hållas den 13 Januarii, 6 Mars och 26 September. Stadens Riksdagsnumer är 45.
Ennes, en Sokn, är Annex til Qwindhereds Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.
Enningdal, en Sokn, är Annex til Idde Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.
Enontäkis, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Lappland och Norrbotns Län, hörer endast til en del til Swerige, nämligen den delen som är belägen på högra sidan om Muonio-älwen, och den delen som ligger wänster om samma älf hörer til Ryssland. Den Swenska delen håller i widd 46 qvadrat mil, men hela Soknens storlek är 116 qvadr. mil. År 1810 war Folkmängden uti Swenska andelen 442. Denna Sokn är den nordligaste i Riket. Kyrkan som ligger på Ryska sidan är belägen under 68 gr. 30 min. Polhöjd; 32 mil från Luleå Stad.
Enslöf, en Sokn och Regalt Pastorat uti Halland och Tönnersjö Härad. Marken är mästadels skog- och bärgaktig; på några få ställen eller wid trenne byar är hon jämnfallen. Rådande jordmånen är sand och örjord, på några få ställen, wid en och annan by, litet lerblandad. Soknen har ymnigt af skog til wedbränsle, och hjelpeligt wid några skogshemman til byggnadstimmer. Utsädet är 600 tunnor, hwaraf en sjättedel är råg, tiondedel korn, och resten hafra. Mantalen äro 50. År 1805 war Folkmängden 1456. Kyrkan är belägen under 56 gr. 45 min. Polhöjd; 0.8 mil från Halmstad. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Ättarp och Arlösa.
Enstad, en Sätesgård i Södermanland.
Enwik, en Kapellsförsamling uti Swärdsjö Sokn i Dalarne. År 1810 war Folkmängden i denna församling jämte Swartnäs 1285. Kyrkan är belägen 1 mil från Swärdsjö Kyrka.
Enåker, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Upland, Wästerås Län och Wåla Härad, håller i widd 1.03 qvadr. mil, samt innefattar 12.6 Mantal. Jordmånen består til någon del af lera, men til större delen af mojord. Utsädet är 230 tunnor. Hårdwallsängar finnas icke. De flästa ängar äro låga och wattudränkta, hwarföre gräset som de frambringa, är af usel beskaffenhet, och består til det mästa af starrgräs. På de sednare åren hawa likwäl några begynt att odla ängen och beså den med Timoteigräs. I anseende til fodrets usla beskaffenhet är ladugårdarnes afkastning ganska ringa. Några byar hawa någorlunda bete för boskapen, men de fläste hawa knappt och swagt bete. År 1810 war Folkmängden 678. Emedan ganska få hemmansbrukare erhålla så mycken säd at de kunna aflåta den til andra, så sysselsätta de sig med kolning och slöjder för at därigenom förskaffa sig penningar. Kyrkan är belägen under 60 grad. 3 min. Polhöjd; 5 mil från Wästerås, och 4.6 mil från Upsala.
Enånger, et Consistorielt Pastorat uti Hälsingland, består af 2 Soknar, Enånger Moderförsamling, Njutånger Annex, samt Nianfors Bruksförsamling. Storleken är 4.7 qvadr. mil. Marken är til en stor del bärgaktig. Mantalen äro 72. År 1810 war Folkmängden 2745. — Enånger Sokn jämte Nianfors Församling håller i widd 3.5 qvadr. mil, samt innehåller 46 Mantal. År 1810 war Folkmängden jämte den i Nianfors 1832, men utom Nianfors 1618. Enångers kyrka är belägen under 61 gr. 31 min. Polhöjd; 9 mil från Gefle.
Enåsa, en Kapells-Församling uti Hasled Sokn i Wästergötland. År 1810 war Folkmängden 230. Kyrkan som är wacker ligger 0.9 mil från Hasleds kyrka.
Ere, et Järnwärk uti Husby Sokn i Dalarne, har 1 hammare och 125 skep:d stångjärns-smide.
Erendal, en Gård uti Frustuna Sokn i Södermanland, har fordom warit et stångjärnswärk med et canongjuteri, men i sednare åren har Bruksrörelsen bliwit nedlagd och alla Wärken raserade. Åbyggnaden af trä, är medelmåttig, men trägården är ansenlig.
Erentuna, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Norunda Härad, håller i widd 0.25 qvadr. mil. Marken är til större delen backig och stenig, til en ringare del jämn och slättländig. Jordmånen består af dels lera dels sandmo. Utom 2 à 3 byar som äga någon men otilräckelig skog, är hela Soknen i saknad däraf. Utsädet stiger til 620 tunnor. Mantalen äro 37. År 1810 war Folkmängden 678. Kyrkan är belägen under 59 grad. 58 min. Polhöjd; 1 mil från Upsala. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Kättsta och Wallby.
Eriksberg, en Sätesgård uti Stora Malm Sokn i Södermanland, har endast 6 tunnors årligt utsäde, liten äng, swagt bete och obetydlig skog. Men at den åkerjord som utgör nuvarande Eriksbergs-gården wida öwerstiger 20 tunnors årligt utsäde, det härrörer från de flere i sambruk Eriksberg underlagde afhyste angränsande hemman, hwarigenom Gården har tilräckeligt bete, höbol och skog; men producerar icke den äring af säd, som borde wäntas, emedan åkern, bestående af så kallad gråpjord, ehuru wäl skött, icke giwer öwer fjärde kornet. Utsädet är årligen olika, emedan foderwäxter odlas, och kan därföre icke til något wisst tunnetal upgiwas. Trägården är ansenlig och med ordning inrättad. Från stora landswägen förer en rak allée af 750 famnars längd til Mangården, hwarest stora byggningen, upförd af sten på en höjd, består af 3 wåningar, med 4 fastbygda flyglar, af hwilka den åt wäster på södra sidan af huset utgör en wacker och rymlig kyrka. Denna stenhusbyggnad har både genom dess storlek och byggnadssätt et prydligt utseende, hwartil äwen bidraga de frammanföre upförde byggnader af sten, samt sjön, som på ena sidan flyter ända fram till alléen, och på den andra är förwandlad til en nästan rak å genom släta ängar. Wid Gården finnas 2 stora ladugårdar, et sågwärk och et qvarnhus för 8 par stenar, af gråsten upförde. De under Gården lydande hemman utgöra 67 Mantal. Gården har fordom warit Fidei Commiss uti Hildebrandska Slägten, men tilhörer numera en annan Familie.
Eriksberg, et Järnwärk uti Skedwi Sokn i Wästmanland, består af 1 stångjärns-hammare med en härd, samt af en knipsmedja med 1 knip- och 2 spikhamrar.
Eriksberg, et Consistorielt Pastorat uti Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, består af 3 Soknar: Eriksberg, Moderförsamling, samt Broddarp och Mjäldrunga Annexer. Mantalen äro 37. År 1805 war Folkmängden 920.[Dj 19] — Eriksberg Sokn består af 16 Mantal. År 1805 war Folkmängden 395. Kyrkan är belägen under 58 gr. 2 min. Polhöjd; 6 mil från Wänersborg.
Eriksberg, en Sätesgård uti Åryd Sokn i Bleking, angenämt belägen wid en hafswik, består af 2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, 300 lass hö, ymnigt skog. Mangården består af en huwudbyggning om 2 wåningar, med flygelbyggningar om 1 wåning, allt af trä, men uthusen äro af tegel. Därwid befinnes en stor trägård med en myckenhet fruktträn. Til Gården höra 1 tegelbruk, 10 torp, 8 fiskare, fiske i hawet och 2 insjöar. Gården håller 2 Båtsmän.
Eriksholm, en Gård uti Tjärsta Sokn i Östergötland, är wäl brukad, har warit den Swenske Geografen E. Tunelds boningsplats.
Erikslund, en Sätesgård uti Wästerljungs Sokn i Södermanland, äger mellan 30 och 40 tunnors utsäde, samt tilräckeligt höbol och skog. Åbyggnaden af trä, är ansenlig, med en stor trägård. Härunder hörer en halfö kallad Dalbyö, bewäxt med löfträn, hvarest en prydlig byggning är upförd och en lustpark anlagd. Hötäckten är 100 parlass. Wid stränderne är ymnigt fiske i saltsjön.
Erikslund, en Sätesgård i Wästergötland.
Erikssund, en Sätesgård uti Sankt Pehrs Sokn i Upland wid segelleden mellan Stockholm och Upsala, består af 1.6 Mantal, äger 45 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, ansenlig mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård samt en wäderqwarn.
Erikstad, en Sätesgård uti Wittaryd Sokn i Småland, består af 2 Mantal, har 40 tunnors utsäde, särdeles god äng och betesmark samt ymnig skog. Mangårdsbyggnaden af ek, är gammal, med en trägård. Til Gården höra 6 rå och rörs hemman utom frälsehemman samt 12 torp. Godt fiske är i sjön Widöstern.
Eriksstad, en Sokn uti Dalsland och Sundals Härad, är Annex til Bolstads Pastorat, samt består af 19.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 686. Kyrkan är belägen under 58 gr. 39 min. Polhöjd; 2.6 mil från Wänersborg.
Eringsboda, en Kapellsförsamling uti Twings Sokn i Bleking. Kyrkans afstånd från Twings kyrka är 1.4 mil.
Erlinghundra, et Härad uti Upland och Stockholms Län, innefattar 6 Soknar: Odensala, Husby, Alsike, Knifsta, Norrsunda, Sankt Olof.
Ersered, en Sätesgård i Wästergötland.
Erstawik, en Sätesgård i Södermanland.
Erska, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Bjärke Härad, är Annex til Mälby Pastorat. Mantalen äro 18. År 1805 war Folkmängden 742. Kyrkan är belägen under 58 grad. 8 min. Polhöjd; 3 mil från Wänersborg.
Erwalla, en Sokn i Wästmanland, Örebro Län och Fellingsbro Härad, är Annex til Näsby Pastorat. Marken är merendels öwerallt tämeligen jämn. Backar och bärgiga ställen finnas dock. Jordmånen är i det mästa styf lera; et eller annat hemman har dock sand och mojord. Skogen är hjelpelig wid de flästa hemman, några hawa öwerflöd däraf och til afsalu. Utsädet är 266 tunnor råg, 20 dito wete, 25 dito korn, 106 d:o hafra, 14 dito blandsäd, 16 dito ärter, 40 dito potäter. Mantalen äro 45. År 1810 war Folkmängden 982. Kyrkan är belägen under 59 gr. 26 min. Polhöjd; 1.6 mil från Örebro.
Erwalla, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 4 Mantal, äger 50 tunnors utsäde uti circulations-bruk, ymnigt höbol, men knapp tilgång på skog. Mangårdens huwudbyggning är af trä, men flygelbyggningarne af sten. Därwid är en trägård. Gårdens Ägare har alternatift Jus Patronatus med Näsby Församling.
Erwalla, et Järnwärk i samma Sokn, med en hammare och härd samt 345 skeppund stångjärnssmide, driwes med köpkol.
Eserup, eller Esarp, en Sokn uti Skåne, Malmö Län och Bara Härad, är Annex til Kyrkoheddinge Pastorat. Utsädet är 200 tunnor. Mantalen äro 12.7; År 1805 war Folkmängden 403. Kyrkan är belägen under 55 gr. 37 min. Polhöjd; 2 mil från Malmö.
Eserup, en berustad Sätesgård i förenämnde Sokn, äger 50 tunnors utsäde, ingen skog. Mangården med uthusen äro bygde af korswärk. Wid Gården finnes 1 qvarn med 2 par stenar.
Eskevigen, en stor och wacker Gård med ansenlig skog wid Fredrikshald, är bekant uti kriget med Swerige uti Carl 12:s tid, då Gården blef afbränd, men är nu å nyo prydligare upbygd.
Eskilheim, eller Eskelem, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti södra Fögderiet, består af 2 Soknar: Eskilheim, Moderförsamling och Tofta Annex. Marken är mästadelen jämn. Jordmånen består af lera, swartmylla, sand och ör. En del af Pastoratet lider brist på skog, den öfriga delen har tillräckeligt däraf. Öpna jorden är 760 tunnland. Utsädet är 490 tunnor. Mantalen äro 32.5; År 1810 war Folkmängden 963. — Eskilhejm Sokn består af 20.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 575. Kyrkan är belägen under 57 gr. 30 min. Polhöjd; 1.6 mil från Wisby.
Eskilsered, en Sätesgård uti Marks Härad i Wästergötland.
Eskilstorp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, är Annex til Gessie Pastorat. Mantalen äro 8.2: År 1805 war Folkmängden 247. Kyrkan är belägen under 55 gr. 29 min. Polhöjd; 1.4 mil från Malmö.
Eskilstorp, en Sätesgård i Småland.[Dj 20]
Eskilstuna, en Stad uti Södermanland, Nyköpings Län och östra Rekarne Härad, utgör med Klosters Sokn et Regalt Pastorat. Staden är belägen under 59 gr. 21 min. Polhöjd, wid Hjelmareån, 11.5 mil från Stockholm och 8.5 mil från Nyköping. Staden består af 3 huwuddelar: Gamla Staden, Nya Staden och Fristaden, Carl Gustafs Stad kallad, jämte dess Manufactur-Wärk. Gamla Staden är belägen på högra sidan om ån, och de öfriga bägge delarne på den wänstra sidan. Staden, utom Manufactur-Wärket håller i widd 55 tunnland, samt har 128 Gårdar. År 1810 war Folkmängden 1855. Gamla Staden belägen längs utmed ån är irreguliert anlagd, med en enda krokig gata samt 7 à 8 twärgränder. Dess storlek är 10 tunnland. Nya Staden och Fristaden äro sammanhängande. De äro reguliert anlagde med räta och breda gator, som hawa 2 reguliera torg. De hålla i widd 45 tunnland. Egenteliga Staden har wid pass 12 handelsmän samt 44 mästare uti 21 särskildta handtwärk. Marknad hålles den 6 October. Riksdagsnumern är 42.
Eskilsäter, en Sokn i Wärmeland och Näs Härad, är Annex til Milleswiks Pastorat. Mantalen äro 18. År 1810 war Folkmängden 652. Kyrkan är belägen under 58 gr. 57 min. Polhöjd; 5.3 mil från Carlstad.
Eskås, en Sätesgård i Småland.
Espelunda, en Sätesgård uti Glanshammar Sokn i Nerike, består af 3.5 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, men föga skog. Mangårdsbyggnaderne äro prydlige, och til flyglar af sten upförde, men huwudbyggningen af trä. Därwid befinnas 2 ansenliga trägårdar, med omsorg underhållne.
Espered, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, är Annex til Rångedala Pastorat; innehåller 13.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 504. Kyrkan är belägen under 57 gr. 45 min. Polhöjd; 8 mil från Wänersborg.[Dj 21]
Esperöd, en Sätesgård uti Tranås Sokn i Skåne, består af 1.2 Mantal, äger 100 tunnors utsäde, ymnigt höbol, och hjelpelig skog. Mangården består af 2 korswärksbyggningar reveterade med tegel, 2 wåningar höga. Därwid är en ansenlig trägård. Under gården lyda, i Malmö Län, 4 frälsehemman och 22 torp.
Esphult, et Regalt Pastorat uti Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, består af 2 Soknar: Esphult, Moderförsamling och Linneröd, Annex. Marken är mycket stenbunden och backig, blandad af grus och mylla. Skogen är hjelpelig. Pastoratet innehåller 34.3 Mantal. Utsädet är 336 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1428. — Esphult Sokn består af 16.5 Mantal. Utsädet är 192 tunnor. År 1805 war Folkmängden 815. Kyrkan är belägen under 55 gr. 59 min. Polhöjd; 2.2 mil från Kristianstad.
Espinge, (Östra), en Sokn i Skåne, Malmö Län och Frosta Härad, är Annex til Fulltofta Pastorat; består af 16.7 Mantal. Utsädet är 200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 577. Kyrkan är belägen under 55 gr. 53 min. Polhöjd; 5.3 mil från Malmö.
Espö, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö län och Wämmenhögs Härad, består af 2 Soknar: Espö, Moderförsamling och Klagstorp, Annex; innehåller 23.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 644. — Espö Sokn har en jämn mark. Rådande jordmånen är lera och närmast stranden af Östersjön sand. På skog är brist. Utsädet är 4 tunnor wete, 60 dito råg, 120 dito korn, 40 dito hafra, 10 dito blandsäd, 7 dito ärter, 10 dito potäter. Mantalen äro 9.5; År 1805 war Folkmängden 191. Kyrkan är belägen under 55 grad. 23 min. Polhöjd; 3.4 mil från Malmö.
Essgärdet, en Sätesgård uti Husaby Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal. Åkerjorden innehållande 44 Geometriska tunnland, är fördelad i 4 Gärden hwaraf 3 årligen besås. Äng och hagar innefatta 156 tunnland. Någon löfskog finnes i ängarne.
Essunga, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, är Annex til Lekåsa Pastorat; innehåller 22.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 808. Kyrkan är belägen under 58 gr. 11 min. Polhöjd; 7.8 mil från Mariestad. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Tumleberg och Åsen.[Dj 22]
Esterna, se artikeln Fasterna.
Estuna, en Sokn och Consistorielt Pastorat uti Upland, Stockholms Län och Lyhundra Härad, håller i widd 0.61 qvadr. mil. Marken är ojämn och stenbunden. Rådande jordarten är sandmylla och lermylla, samt på några ställen lera och klapurjord. De fläste byar hawa ringa skog, och någre äro aldeles utan. Utsädet är 10 à 12 tunnor på Mantalet. Mantalen äro 74. År 1810 war Folkmängden 1124. Kyrkan är belägen under 59 gr. 49 min. Polhöjd; 5.8 mil från Stockholm. — Prästgården har 30 tunnors utsäde, ringa höbol, och nästan ingen skog. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Wemlinge, Stjernholm, Norrmalma och Uddebo-ö.
Etelhem, en Sokn på Gottland, norra Fögderiet, är Annex til Garde Pastorat. Marken är jämn och af god bördighet. Rådande jordmånen är lera. På skog är ymnig tilgång, så at årligen däraf et ansenligt förråd kan afsättas. Utsädet är wete 7 tunnor, råg 100 dito, korn 60, hafra 6, blandsäd 15, ärter 3 och potäter 4 tunnor. Soknen innehåller 10.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 279. Kyrkan är belägen under 57 grad. 21 min. Polhöjd; 3.3 mil från Wisby.
Etne, et Skeppslag och Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af 3 Soknar: Etne, Moderförsamling, samt Qvindem eller Grinde och Gierde, Annexer. År 1801 war Folkmängden 1405. Genom Pastoratet rinner en betydlig å, hwaruti fångas lax.
Etnedal, eller Brustad, en Sokn, är Annex til Ourdals Pastorat uti Kristians Amt i Norge.
Ettak, en Kongsgård uti Welinge Sokn i Wästergötland, är Boställe åt Öwersten wid Skaraborgs Regimente. Gården består af 2 Mantal, hwartil höra 2 andra Gårdar utgörande tilsamman 0.5 Mantal, jämte sågwärk och mjölqvarn med 2 par stenar. Jordmånen är lera, samt sand och sandmylla. Utsädet är 20 tunnor råg, samt 36 à 40 wårsäd i tredings träde. Höfångsten stiger til 500 stackar. Godt bete finnes i flere hagar. Wid Gården underhållas 60 nöt, samt 4 à 5 hästar. Skogen är tilräckelig til bränsle och timmer.[Dj 23] Til Gården utgöras 40 dagswärken i weckan. Til Gården höra uti nästa Sokn Wettak, 2 gårdar bestående af 0.5 Mantal. Således är Ettaks hela tilhörighet 3 Mantal. Denna bortarrenderas nuförtiden emot 147 tunnor säd och 920 R:dr Banco i penningar årligen.
Evanger, en Sokn, är Annex til Vosse Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge.
Evje, en stor och wälbygd Gård, uti Ryge Pastorat uti Smålänens Amt i Norge.
Evje, et Pastorat och Tingslag uti Nedenäs Amt i Norge, består af 4 Soknar: Evje, Moderförsamling, samt Vigusdal, Iveland och Hårdnäs, Annexer. År 1801 war Folkmängden 2547. Uti Evje Sokn är et stort och högt wattufall kalladt Fennie-Fors.
Evindvig, et Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge, består af 4 Soknar: Evindvig, Moderförsamling, samt Brekke, Ladevig och Böe, Annexer, samt Udver eller Husöe Kapell. År 1801 war Folkmängden 4063. Enligt et Kongl. Rescript af år 1807 blef detta Pastorat deladt, så at til det ena Pastoratet blef lagt Ladevig, såsom Moderförsamling, med Annexen Böe, hwartil kommer Annexen Kirkeboe af Viigs Pastorat, när vacance i embetet inträffar. Evindvigs Pastorat åter kommer at bestå af Evindvig, Moderförsamling, samt Brekke Annex och Husöe Kapell.
Ewerlöf, et Regalt Pastorat uti Skåne, Malmö Län och Torna Härad, består af 2 Soknar: Ewerlöf, Moderförsamling, och Slimminge, Annex. Det innefattar 50.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1527. — Ewerlöf Sokn innehåller 17.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 578. Kyrkan är belägen under 55 gr. 36 min. Polhöjd; 3.6 mil från Malmö.
Ewertsberg, en Kapells-Församling, hörande til Älfdals Sokn i Dalarne. Dess kyrka ligger 1.3 mil från Älfdals kyrka.
Eweröd, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, består af 2 Soknar: Eweröd, Moderförsamling, samt Sönnarslöf, Annex. Mantalen äro 39. År 1805 war Folkmängden 1693. — Eweröd Sokn består af 18.5 Mantal. Marken är jämn, och jordmånen omskiftande med både lera och sandmylla. På wissa ställen är mycken flygsand. Soknen äger en betydelig del i en härwarande furuskog. Utsädet är 610 tunnor. År 1805 war Folkmängden 737. Kyrkan är belägen under 55 gr. 55 min. Polhöjd; 1.3 mil från Kristianstad.
- Djurbergs rättelser och tillägg:
- ↑ Gården är belägen i Utö Kapellsförsamling. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1055]
- ↑ Här rättas och tillägges: At Pastoratet innefattar 4 Soknar: Edsleskog, Moderförsamling, Fröskog, Mo och Laxarby, Annexer, samt består af 76.8 Mantal. År 1805 war Folkmängden 3505. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1055]
- ↑ Marken är til större delen backig och ojämn. Rådande jordmånen är sand och sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet kan räknas til 15 tunnor på Mantalet, som gör nära 430 tunnor. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Dissarås. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1055]
- ↑ Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 26 tunnor råg och 50 hafra. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1055]
- ↑ Uti Soknen är mer af lerjord än i de andre Soknarne i Pastoratet. Dock är även här någon lermylla, och jämwäl sandmylla, samt mjäljord här och där, äwenwäl är marken här mindre stenig än på andra ställen. Ängsmarken består mäst af släta wackra, mer och mindre bördiga mader, dock finnes också någon mager och tuwig ängsmark på något hwarje ställe. I denna Sokn äro några få hemmansdelar, som hawa högst obetydlig barrskog, til de öfriga äro somligstädes små hagar med ganska litet löfskog, annorstädes ingen. Utsädet är 170 tunnor. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1055]
- ↑ Gården äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, tilräckelig skog. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1055]
- ↑ Marken i Soknen är jämn. Rådande jordmånen är lera. Skogen är otilräckelig til behowet. Utsädet är 460 tunnor. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1055]
- ↑ Gården är belägen uti Sjötofta Sokn. Gräswäxten är i allmänhet swag, och, utom madängar, som giwa något ymnigare, fastän mindre kraftigt gräs, finnes nästan intet ställe, där man genom utsående af gräsfrö söker förbättra densamma, som är i allmänhet blandad med ljung och sämre gräswäxter. — Under Gården lyder Ekefors Manufacturwärk nära därintil beläget. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1055]
- ↑ Wärket är beläget i Sjötofta Sokn och lyder under förenämnde Ekedal. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1055]
- ↑ Soknen har någorlunda skogstilgång, utom det at et och annat Hemman kan lida brist därå. Utsädet är 300 tunnor. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Gäddenäs. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1055]
- ↑ Gården består af 1.5 Mantal, förmedladt. Här nyttjas circulationsbruk. Åkern är delad i 8 à 9 gärden, och besås årligen med 16 tunnor råg och 120 tunnor hafra. Höbolet af hö och klöwer ger 300 à 400 lass. Skogen är ansenlig och wäl wårdad. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1055]
- ↑ Gården är belägen i Lawa Sokn, äger hjelpeligt höbol, någon skog til wedbrand och löfbrott, men ingen til byggnad, god mangårdsbyggnad af trä, nyligen anlagd trägård. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1056]
- ↑ Gården är belägen i Wirserum Sokn, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, skog til husbehof, 2 förswarliga mangårdsbyggningar af trä, medelmåttig trägård. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1056]
- ↑ Älfsbacka Järnwärk består af 2 hamrar, kallade Norra och Södra Älfsbacka, liggande 0.2 mil från hwarandra. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1088]
- ↑ Markens och jordmånens beskaffenhet, skogstilgången och årliga utsädet är som i Howa. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1056]
- ↑ Markens och jordmånens beskaffenhet och skogstilgången äro lika som i Bitterna. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. — Herregården uti Elings Soknbol äger 50 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, skog til bränsle. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1056]
- ↑ Elmetomta är Fändriks-Boställe, och icke Öwerste-Löjtnants. [Rättelser, s. 1091]
- ↑ Denna Gård ligger uti Sankt Olof Sokn i Skåne och icke i Östergötland. [Rättelser, s. 1091]
- ↑ Pastoratet består af 38.5 Mantal. Marken är merendels sank och kärraktig, jämn utan bärg, blott 2 mindre sandåsar. Jordmånen är blandad sandjord. Här finnes ingen skog, blott något björke i inhägnaderne, för öfrigt nyttjas til bränsle bränntorf. Utsädet öwerhuwud kan beräknas til 6 tunnor på fjärdingen, hwaraf blott en fjärdedel besås med strid säd, råg och korn. I Pastoratet finnas 2 Sätesgårdar: Hallanda och Ladås. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1056]
- ↑ Gården är belägen uti Bredaryd Sokn, äger hjelpeligt höbol, tilräckelig skog, gammal mangårdsbyggnad af trä, liten trägård. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1056]
- ↑ Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandmylla. På skog är brist. Utsädet är 190 tunnor. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1056]
- ↑ Marken är någorlunda jämn. Rådande jordmånen är sandmylla. På skog är brist. Utsädet är mellan 16 och 24 tunnor på Mantalet. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Den betydligaste Gården heter Djursås. [Tilläggningar och Förbätringar, s. 1056]
- ↑ Gården har fordom warit Kongsgård, men är numera Sätesgård, samt tilökningsboställe åt Öwersten wid Skaraborgs Regemente. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1056]