Fredmans epistel n:o 23

Melodi: (filinfo)

[ 60 ]

N:o 23.
FREDMANS EPISTEL,

Som är ett soliloquium, då Fredman låg vid krogen Kryp-In, gent emot banco-huset, en sommar-natt år 1768.

	Ach du min Moder! säj hvem dig sände
		Just til min faders säng.
	Du första gnistan til mit lif uptände;
		Ach jag arma dräng! Blott för din låga Bär jag min plåga, Vandrar trött min stig. Du låg och skalka; När du dig svalka, Brann min blod i dig. Du bordt haft lås och bom För din jungfrudom.
Flauto.	- - -	För din jungfrudom.

* * *
	Tvi den Paulunen, tvi ock det verke
		Man til din Brudsäng tog!
	Tvi dina Ögon och dit Jungfru-märke,
		Som min Far bedrog! Tvi ock den stunden Då du blef bunden [ 61 ] Och din tro förskref! Tvi dina fötter Då du blef trötter Och i sängen klef! Ell’ kanske på et bord At min bild blef gjord.
Flauto.	- - -	At min bild blef gjord.

* * *
	Et troget hjerta platt jag föraktar;
		Tvi både Far och Mor!
	Här ligger jag i rännsten och betraktar
		Mina gamla skor. Tvi tocka hasor! Rocken i trasor! Skjortan svart som sot! Si på Halsduken, Lamskins-Peruken, Och min sneda fot. Det kliar på min kropp; Kom och hjelp mig opp.
Flauto.	- - -	Kom och hjelp mig opp.

* * *
	Känn mina händer magra och kalla
		Darra vid larm och dån;
	Se dem af vanmagt vid min sida falla,
		Liksom visna strån. [ 62 ] Ögon och kinder, Alt sammanbinder Dubbel skröplighet. Himmel! min tunga Orkar ej sjunga Om den frögd jag vet; Om kärleks ro och qval, Och en full Pocal.
Flauto.	- - -	Och en full Pocal.

* * *
	Läska min tunga, ach! Söta safter
		Spriden i kärlen ljud.
	Jag är en hedning, hjerta munn och krafter
		Dyrka Vinets Gud. Fattig, försupen, I denna strupen, Fins min rikedom. I alla öden, I bleka döden Läskar jag min gom, Och i min sista stund Glaset för til mund.
Flauto.	- - -	Glaset för til mund.

* * *
	Men krogdörn öpnas, Luckorna skrufvas;
		Ingen i staden klädd.
	Stjernan af Morgon-rodnan liksom kufvas
		Ned i molnens bädd; [ 63 ] Solstrålar strimma, Kyrktornen glimma, Luften blir så ljum. Hvar är nu kappan? Här ser jag trappan Ned till Bacchi rum. Gif mig en sup, min själ Törstar snart ihjäl.
Flauto.	- - -	Törstar snart ihjäl.

* * *
	Nå så gutår, jag vil mig omgjorda,
		Ragla till bord och stop.
	Nu ska de styfva leder blifva smorda,
		Smorda all ihop. Hurra Courage! Lustigt Bagage! Friskt i flaskan, hej! Nu är jag modig, Tapper och frodig, Och jag fruktar ej. Ännu en sup ell’ par. Tack, min mor och far.
Flauto.	- - -	Tack, min mor och far.

* * *
	Tack för hvart sänglag, Skål för hvar trogen,
		Som gjort vid Brudstoln sväng;
	Tack du som virket högg och drog ur skogen
		Til min födslo-säng; [ 64 ] Tack för din låga, För din förmåga, Du min gamla Far; Kunde vi råkas, Skulle vi språkas, Supa några dar; Min bror du bliva skull, Och som jag så full.
Flauto.	- - -	Och som jag så full.

Fredmans epistlar av Carl Michael Bellman

N:o 23. FREDMANS EPISTEL,

N:o 23.
FREDMANS EPISTEL,