Hoppa till innehållet

Fredmans epistel n:o 32

Lägg till länkar
Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Fredmans epistel n:o 31
Fredmans epistel n:o 32
av Carl Michael Bellman
 Fredmans epistel n:o 33  →
Melodi: (filinfo)


[ 89 ]

N:o 32.
FREDMANS EPISTEL

Til Fader Movitz, hvarutinnan han liknar honom vid et Skepp.


Kors! utan glas, du ser ut, din Canalje,
Som et rankigt skepp på böljan utan flagg, Fin.

Utan compass, och i brusande svalje,
Strandadt, plundradt fullt af fattigdom och agg.
Stråken, lät se, är masten skeppet förer,
Skjortan blir seglet, Vimplen nattkappan är,
 Klippor och skär

 Å krogar här och där. D. C.
* * *
Lik en Schebek som i vågen arbetar,
Drifves af och an, men stundom gör en lof, Fin.

Och som i tusende vinklar upletar
Ny förfriskning, kärl och tunnor, kap och rof.
Jag är Neptun, som våg och seglen rörer,
Och denna Liljans krog är hamnen jag tror,
 Och krögar-mor

 Hon är hvalfisken, Bror. D. C.
* * *
Lustigt plaisir, jag bara med dig skämtar.
Här har du dit glas, lägg ut, nu vinden blås. Fin. [ 90 ]

Sök opp din graf, snart grifte-klockan klämtar,
Och din gamla Bränvins-skuta hon förgås.
Bacchus ditt skepp som Reddare tilhörer,
Änglarna berga själen uti en slup.
 Sjunk i ditt djup;

 Tag til valet en Sup. D. C.



Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Fredmans_epistel_n:o_32&oldid=299767”