Fredmans epistel n:o 65
| ← Fredmans epistel n:o 64 |
|
Fredmans epistel n:o 66 → |
N:o 65.
FREDMANS EPISTEL
Om Styrmans-Dottren Gretgens död på Fabriken.
Movitz med flor om armen, hålt! | |
| Kommer han så stolt. | Fin. |
Svart väst, gröna byxor, nå! | |
| Gevär! — Ifrån Grafölsgåln på Söder. | D. C. |
| * * * | |
Jag stått i fyra timmar jämt, | |
| Korsgeväret skämt, | Fin. |
Krögarn i Grafölsgåln, den hund, | |
| Gapa! Oxeltanden är utbruten, | D. C. |
| * * * | |
Hvad harm! mit öga går i gråt; | |
| Såg jag Charons båt. | Fin. |
En Nymph uti Fröjas gård | |
| Gutår! är en ängel nu, min frände. | D. C. |
| * * * | |
Gretgen, ach! hon til svepning har | |
| Täckt sin slöja drar. | Fin. |
Dess hand för en frisk Tulpan; | |
| Kärlek bryter vid dess ben sin spira. | D. C. |
| * * * | |
Min Nymph, hon skull’ förlofvad bli; | |
| Vid Artilleri. | Fin. |
Capten heter, vänta, hör; | |
| Högt bröst, kullrig länd, och hvita händer. | D. C. |
| * * * | |
Den eld som utaf Himlens hand | |
| I båd våg och land, | Fin. |
Brann här; se i vår clenod, | |
| Vid glas vi vår sorgesång förklara. | D. C. |
