Riksdagsordningen 1723

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Riksdagsordning 1723
På Wikipedia finns en artikel om Riksdagsordningen 1723.


Samtliga paragrafer: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25


[ 2538 ]

Kongl. Maj:ts och Sweriges Rikes Ständers Riksdags-Ordning, författad wid Riksdagen uti Stockholm den 17. October 1723.

Wi FRIEDRICH med Guds Nåde, Sweriges Giötes och Wändes Konung etc. etc. etc. Giöre witterligt, at såsom samtelige Riksens Ständer hafwa författat en Riksdags-Ordning, och Wi med nåder och wälbehag sådant uptage; Altså hafwe Wi för godt funnit, at låta densamma til allmän efterrättelse utgå, så lydande som följer;

I.

Riksens Ständer böra hwart tredie åhr uti Stockholm, eller å någon annan ort i Riket, der högwicktiga orsaker sådant fordra, medio Januarii sammankomma, och dess emillan, antingen när de af Konungen [ 2539 ]med Riksens Råds Råde kallas, eller de sielfwe uti deras sidst författade Beslut sig en wiss dag förbehållit.

II.

Konungen eger med Råds Råde utskrifwa Riksdagen, och igenom tryckte Påbud, som medio Septembris förut af Predikstolarne i hela Riket upläsas, med mindre Riksens tilstånd fordrar, at kundgiörelse terminen förkortas, sammankalla Ständerne til den ort och dag, som för är utsatt, eller der ingen dag utsatt är, eller förändring behöfwes med orten, den dag och ort, som Konungen med Riksens Råds Råde utsätter.

III.

Är Konungen frånwarande, siuk eller genom döden afgången, så utskrifwes Riksdagen af samtelige Riksens Råd. Infaller någon annan oförmodelig händelse, hwaruppå Riksens wälfärd och Ständernes frihet beror, så böra Riksens Råd äfwen ock då genast utskrifwa Riksdag.

IV.

Nu kan så wara, at hwarcken Konungen eller Rikssens Råd sammankalla Ständerne, et dera til hwart tredie åhr efter den sidsthåldne Riksdag, eller til den dag de i Beslutet sig förbehållit; Så bör wara ogilt alt hwad Konungen eller Riks-Råden imedlertid utom eller innom Lands giöra, och ware Öfwerståthållaren och Landshöfdingarne, wid hårdt answar plicktige, så framt wid förberörde tid, och inom den 15. Novembris intet kallelse Bref ifrån Konungen eller Rådet ankommit, at straxt sådant låta kundgiöra, på det Ständerne måge sielfmante sig medio Januarii der på följande uti Stockholm infinna. Til hwilken ända wederbörande hafwa at utwällia sina Riksdags-Män, som då ei mindre än Ridderskapet och Adelen uti Stockholm äga sig infinna; Då först bör företagas och afgiöras, huru det skal anses, at Städerne ei blifwit til Riksdag kallade.

V.

När så händer, at den Kongl. Thronen til et nytt wahl blir ledig, böra Riksens Ständer sielfmante infinna sig i Stockholm den trettijonde [ 2540 ]dagen efter Konungens död, hwilket Riddarhus Förståndarne, Domb-Capitlet i Upsala och Magistraten i Stockholm til wederbörandes efterrättelse straxt och allmänt hafwa at kundgiöra. Landshöfdingarne, eller i deras frånwaro Landshöfdinge Embeten, äro och plichtige hwar i sin ort, wid hårdt answar, sådant dödsfall dem, som i Länet bo, at igenom expresser tilkiänna gifwa; på det så månge innom den föresatte tiden kunna sig inställa, at Riksens frihet förmår af dem skyddas och förswaras, til dess de långwägade kunna sig infinna, och Riksens samtelige Ständer wahlet med allmänt råd företaga. Wid sådant tilfälle, och när Thronen vacant blifwer, böra Riksens Råd straxt anwisa de fremmande Ministrerne med deras Familie och alla Betiente til någon wiss och ifrån Stockholm aflägen ort, at imedlertid sig der uppehålla, medan Konunga wahlet skier, jemwäl derom draga försorg, at berörde Ministrer til samma ort sig ofördröjeligen begifwa, såsom ock ei heller några fremmande Ministrer i Landet inlåtas måge, innan Konungawahlet för sig gådt. Ifrån samma wahl böra ock de sig aldeles afhålla, som uti fremmande Herrskapers tienst äro.

VI.

Uppå Riksdagarne skola sig infinna, Grefwar, Friherrar och Adel, en af hwar Familie, som fylt sina 24. åhr; äfwen ock Biskoparne och Superintendenterne eller en skickelig Man af hwart Consistorio, försedd med hela Stiftets enhelliga wahl och Fullmackt; så wäl som ock en Prästman af warje twenne eller trenne Probsterier eller Contracter; Så ock af hwarje Stad en eller flere Fullmäcktige, efter et fritt och ordenteligit wahl, likmätigt Regerings-Formen; I lika måtto en Bonde af hwart Härad, som bofast Man är.

VII.

Utaf Ridderskapet och Adelen infinner sig en af hwar Ätt, som Familiens Säte och Stämma hafwa skal; kan ei någon af Familien sig infinna, hafwe frihet at wälja af annan Familie Fullmächtig, som sielf ei Stämma för sin Familia förer. Utom Biskopen, eller den som i Biskopens ställe ifrån Consistorio kommer, wäljer Presterskapet i hwart Probsterie eller Contract sin Fullmächtig; och der Presterskapet i flere Probsterier [ 2541 ]å sämjas om en Fullmächtig, står det dem fritt; Städerne äga deras fria wahl, at wälja til Fullmächtige af deras Stånd, hwilka de dertil skickeligaste finna. Är det så, at twå eller högst tre af de minste Städerne willia sammansätta sig om en Fullmächtig, det måge de giöra. Försummar något Stift, Probsterie eller Stad at ställa Fullmächtige; skal den wara förfallen til det wite, som Ståndet pröfwar skiäligt at utsätta, och swara kan emot den omkåstnad, som et jemlikt Probsterie eller Stad på sin Riksdags Man giöra måste. Allmogen i hwart Härad wäljer sin Riksdags Man af sielfwa Bonde-Ståndet, som innom Häradet bor, och bofast Man är, och tilförende icke i något annat Stånd eller Bestälning stådt harwer. Hwarwid dem fritt wahl lämnas bör, utan Landshöfdingens, Häradshöfdingens, Häradsfogdens eller någon annans intrång. Willia flere Härader sammansätta sig om en Fullmächtig, det står i deras Frihet. Wid alla Riksdags Mäns wahl, bör den blifwa Riksdags Man, som mäste Rösterne falla uppå, och får den, som walder blifwit, sig ei derifrån undandraga, med mindre han laga förfall hafwer, och niute han fritt och tilräckeligit underhåld och Resepenningar af dem, som han är Fullmächtig före.

VIII.

Den Riksdags Man, som wid Riksdagen och de derwid förefallande rådslag sig i rättan tid icke infinner, bör åtnöjas med det de närwarande slutit, och hafwe ingen macht derpå at tala.

IX.

När Riksdagsmännen af hwart Stånd til sattan dag och ort sig infunnit, antydas de under Trompete blåsande och Pukslående sig at angifwa och sina Fullmachter upwisa. Ridderskapet och Adelen angifwer sig uppå Riddarhuset, och de, som med serskilte Fullmachter af dem äro försedde, inlefwerera dersammastädes sina Fullmachter. Preste- Borgare- Och Bonde Stånden infinna sig hwar på sin ort, och låta igenom fyra Deputerade af deras Stånd insamla Riksdags Männernes Fullmachter, på det icke någon uti Tahlemans wahlet, utan Fullmacht, må taga sig någon delachtighet. Och sedan Tahlemännen walde äro, samla Tahlemännen Fulmachterne, och dem uti Kongl. Cancelliet hos den, [ 2542 ]Cancellie Collegium förordnat dem at emottaga, inlefwerera, efter en deröfwer författad förteckning uppå dem, som sig angifwit, och på dem som uteblifwit, deraf et Exemplar derstädes förwaras, och det andra exemplaret i sielfwa Ståndet behålles. Börandes hwars och ens Fullmacht, der den för giltig erkiännas och Fullmächtigen i Ståndet inlåtas skal, så lyda, som följande Formular innehåller:

Wid den allmänna Riksdag, som kommer at hållas den - - - - blifwer, efter föregångit ordenteligit wahl N. N. på - - - - wägnar härmed befullmächtigad, at sluta och afhandla de der förekommande ärender, och derwid noga acht derpå gifwa, at alt det, som länder til befordran af Guds Nams ähra, och wår wedertagne rena och sanna Religions öfning, Rikets allmänna bästa och sanfärdiga nytta, samt bibehållande af Ständernes frihet och hwart och et Stånds wälfångne Privilegier och rättigheter, må efter yttersta förstånd, redeligen styrckt och befrämjat warda; ställandes sig Sweriges Rikes Fundamental Lag och beswurne Regerings Form samt Riksdags Ordningen til skyldig efterlefnad och rättelse, serdeles at han icke inlåter sig uti något hemligit eller uppenbarligit rådslag til ändring uti det faststälte Regerings Sättet, emot Kongl. Försäkringen och Regerings-Formen, mindre sig til något emot samma Regerings Sätt stridande slut begifwer, efter som alt sådant ändå ogilt och kraftlöst nu och i framtiden wara skal. För öfrigt skal N. N. sig ombeflita, at til et rättwist slut befordra de angelägenheter, som honom i synnerhet på (mina)(wåra) wägnar anförtrodde blifwa.

X.

Hwart Stånd församlar sig på sitt ställe, der Ståndet har sin sammankomst; men innan något företages, utnämner Ridderskapet och Adelen för sitt Stånd sin Land-Marskalck, och de öfrige Stånden deras Tahlemän, hwaruti det ena Ståndet, så wäl som det andra, har sitt fria wahl; Och bör den blifwa Land-Marskalck eller Tahleman som mäste rösterne i Ståndet falla uppå; Doch ingen dertil kallas, som icke infödd Swensk Man är, och upfödd i wår rena Evangeliska lära. När det är skiedt, böra de, innan de sitt Embete tilträda, aflägga hwar i sitt Stånd efterföljande Ed:

Jag N. N. lowar och swär wid Gud och på Hans heliga Evangelium, [ 2543 ]at som jag är af - - - efter föregångit wahl utsedd och förordnad til des (Landt-MarskalckTahleman) wid denna Riksens Ständers sammankomst; Så skal jag uti denna mig anförtrodde Förättning fram för all ting mig til noga och oförkränckt efterlefnad ställa Sweriges Rikes faststälte och beswurne Regerings-Form och öfrige Stadgar, som för Riksens Fundamentale orygglige Lag allmänneligen wedertagne och erkände äro, hwarifrån jag uti ingen måtto träda skal, utan til följe deraf, wid alla förekommande ärender, med högsta flit derupå arbeta, at en oföränderlig renhet uti Religionen styrckias, Kongl. Maj:ts Höghet och Ständernes frihet förwaras och handhafwas, samt hwart och et Stånd wid dess wälfångne Privilegier, rättigheter och förmåner bibehållas måge, så at Guds Namns ähra och Kongl. Maj:ts och Rikets ouplöseligen med hwar andra sammanknippade wälfärd och allmänna bästa uti alla mål befrämjas, med hwad deremot på något sätt sträfwar, efter yttersta förstånd afbögdt och hämmat warder. Jag skal och alt hwad, som i Ståndet föredragas bör, rent och tydeligen proponera och föreställa, och ingen sak emot des rätta och sanfärdiga grund och sammanhang wrångia eller liskeligen beskönja, utan derå noga wård och upsickt hafwa, at hwart och et mål redeligen och ordenteligen hanteras, rättrådeligen öfwerwägas och skyndesammeligen tilslut befodras. Och som mig å den ena sidan åligger inga andra mål, den rätta Riksdags ärender, i Ståndet at förekomma låta; Så skal jag och å andra sidan ei heller något deraf, för hwarjehanda afsickt skul, hindra och nederlägga, eller nederläggas låta; Jag skal ock på det högsta beflita mig derom, at god ordning i Ståndet hålles, och alt wäl skickeligen tilgår, samt hwarjehanda oreda förekommes; Winläggande mig i synnerhet derom, at alt ämne til osämja och misshällighet så wäl ibland Ständers Ledamöter, som samtelige Stånden emellan försickteligen afstyres och utur wägen rödies. Jag skal och hwad wid rådslagen tyst och lönligit hållas bör, för ingen uppenbara, eller mig om sådana Riksens ärender med någon, eho den wara må, hög eller låg, inländsk eller fremmande, i samtal inlåta; För öfrigit skal jag hwad Riksens Ständer uti den författade Riksdags Ordningen stadgat, eller mig widare föreskrifwit warder, på det nogaste efterlefwa, och af all det, som [ 2544 ]detta mitt Embete tilhörer, ei något utur ackt låta för skyldskap, swågerskap, wänskap, gåfwor, skiäncker, hat eller afwund, nytta eller skada skul, eller hwad det wara kan, utan mig i alla mål så förhålla, som en trogen och rättsint (Landt-MarskalckTahleman) wäl ägnar och anstår, utan alt påfund och arga list.

Så sant mig GUD hielpe til Lif och Siäl!

Sedan utnämner hwart Stånd sina Deputerade, hwilka med Landt-Marskalcken och Tahlemännen, hwart Stånd serskilt, träda til Konungen, betyga Ståndets fägnad öfwer Konungens wälmågo, aflägga tacksäjelse för kallelsen till Riksdagen, och anhålla, at den måtte utlysas. Hwarefter de, å Ståndens wägnar, giöra hos Drottningen och de Kongl. Personerne jemwäl sin upwachtning. Derpå utser hwart Stånd Deputerade, som hälsa och lyckönska de andre Stånden, hwarwid begynnelsen giöres til Adels-Ståndet, och continueras til dess at hwart Stånd ömsom hälsat det ena det andra.

XI.

Uti hwart Stånd bör wara en Secreterare, som förer pennan wid Riksdagssyslorne. Hos Ridderskapet och Adelen Riddarhus Secreteraren; hos Presterskapet Notarius Consistorii; hos Borgerskapet Stockholms Stads Secreteraren, Notarien, eller den Ståndet kan komma öfwerens om; Men til Secreterare hos Bonde-Ståndet wälja Tahlemännen af alla fyra Stånden någon skickelig Man utom Adels-Ståndet, som förstår Landtwäsendet och Allmogens angelägehet; Doch måste ingen Secreterare emot hela Bonde-Ståndets wilja dem påträngas. Dem som förordnas til Secreterare för Bondeståndet, bör, jemte det han förer pennan och håller et ricktigt Protocoll öfwer alt det, som afhandlas, icke allenast biträda Tahlemannen, at alt hwad som förekommer, må ordenteligen och skickeligen afhandlas, utan ock giöra sina påminnelser wid det, som emot Regerings Sättet och Riksens Fundamental Lag, jemte samtelige Ständernes fri- och rättigheter, kan försökas; hwilcket uti Protokollet införas och för Ståndet upläsas bör; Winläggandes sig derom, at Riksens allmänna bästa med rättrådighet må kunna handhafwas, hwilket alt med förstånd och fogelighet bör skie, [ 2545 ]och utan at tilwälla sig någon Stämma uti Ståndet. Innan han sitt Embete tilträder, skal han förut, efter hosgående Formular, hos Ståndet lifligen sin Ed aflägga:

Jag N N. som til Secreterare hos det redeliga Bonde-Ståndet, wid denna berammade och nu påbegynte Riksdag, utsedd och förordnad är, lofwar och swär wid Gud och hans heliga Evangelium, at jag denna min Bestälning och Embete med allan flit, omsorg och åhåga, troligen och rättrådeligen förestå, wårda och utföra skal. Jag skal jemwäl bispringa Ståndet med goda underrättelser och påminnelser uti alt det, som til befrämjandet af Hans Kongl. Maj:ts och Riksens tienst och bästa, jemte Ståndets och hwars och ens rätt och rättighet lända kan; Hafwandes för ögnamärcke Hans Kongl. Maj.ts dyra försäkring och den af samtelige Sweriges Rikes Ständer beswurne Regerings-Form och Fundamental Lag, samt Riksdags-Ordningen; Hwarhos jag också förplichtar mig, at för ingen, tho han wara må, Ståndets råd och samtal, utom dess tilstånd, på något sätt uppenbara, utan alt hwad som Ståndet efter moget öfwerläggande och betänckande kan blifwa ense om, och för godt finna, uti pennan fatta, upsätta och behörigen utföra; Doch så, at ingen ting uti Ståndet af mig upsättes och befordres, som strider emot Riksens frihet och allmänna wälfärd, utan skal jag sådant efter yttersta förstånd söka at hindra, afstyra och förekomma. Jag skal ock noga i acht taga hwad som til Ståndets bästa och fördel uti alla förswarliga mål tiena kan, och uti alt mig således förhålla, som en ärlig och redelig Man ägnar och anstår.

Så sant mig GUD hielpe til Lif och Siäl!

Sedan bör Secreteraren niuta samma säkerhet, som någon annan Riksdags-Man, somt hafwa för sitt beswär, efter öfwerstånden Riksdag, en skiälig wedergielning utur Ränte-Cammaren at undfå, den samtelige Ståndens Talemän hafwa at utsätta. Så skal ock Secreteraren, i hwad Stånd han är, wara skyldig, antingen då hela Ståndet, eller någon Ledamot af Ståndet det fordrar, Protokollet upläsa. Til honom måste ock alle Memorialer och Skrifter, som någon af Ståndet ingifwa wil, hwilke altid böra wara underskrefne, lefwereras, at de wederbörligen annoteras kunna. samt extraheras, om så nödigt finnes. Ingen må, wid förlust af des Säte och Stämma, ingifwa i [ 2546 ]annat Stånd något Memorial, innan han först i sit egit Stånd des ärende skrifteligen anmält.

XII.

Konungen, eller Riksens Råd i Konungens frånwaru, eller wid dess dödsfall, låta igenom en Härold, under Pukslående och Trumpete blåsande, utlysa dagen, då Ständerne, efter förrättad Gudstienst, måge komma tilsammans uppå Riks-Salen. Gudstiensten förrättes af en Biskop i Stadsens Storkyrckja, hwarest alle Ständerne böra sig enhälligt infinna. Sedan Gudstiensten är sluten, träda up til Riks-Salen, först Bondeståndet, sedan Borgareståndet, derpå Prästeståndet, med deras Talemän; och så Ridderskapet och Adelen, hwilke hafwa sin Landt-Marskalck fram för sig; Hwar på följer Öfwerste-Marskalcken med Riksens Råd, klädde uti deras Riks-Råds Habit, näst för Konungen, som då är i sin Konungsliga skrud, med Crono och Scepter. Främst uti Salen står Kongl. Thron, der uppå Konungen kommer at sittia; Dernäst hafwa Riksens Råd på ömse sidor sina rum, och Ridderskapet och Adelen samt de andre Stånden deras tilordnade ställen, efter wanligheten. Deruppå äskar Öfwerste Marskalcken liud. När det skedt, förer Konungen sielf, eller der Konungen wore frånvarande, eller at honom så godt synes, Præsidenten af Cancelliet, talet til samtelige Riksens Ständer, tackar dem för det de sig infunnit, och begiärer, at de wilja gifwa ackt på Propositionen, som dem föreläsas skal, derom sedermera rådslå, och så deröfwer, som de Secrete Propositioner Konungen dem sedermera giör, författa ett slut; Hwarefter Konungen låter upläsa den allmänna Propositionen, som Konungen dem meddelar, och inga mål, som secrete wara böra, innehålla måste. Ständernes Tahlemän, först Landt-Marskalcken och de andre Tahlemännen hawarefter annan, träda sedermera, då Öfwerste Marskalcken dertil teckn gifwer, utur deras säten för Konungen och aflägga tacksäjelse för kallelsen samt för Konungens Beswär wid Riksens styrelse, och utlåfwa at willia öfwerlägga de författade Propositioner och uti det slut stanna, som kan lända til Riksens allmänna bästa och wälfärd.

Deruppå stiger Konungen och up, och beledsagas Ko[ 2547 ]nungen utur Riks-Salen til sina Rum tilbakars igen. Men Ständerne träda sedan hwart til sit wanliga samlings rum, der hwart Stånd antingen samma dag, eller dagen efter, låter sig upläsa först Regerings-Formen, Kongl. Maj:ts Försäkring och denne Riksdags-Ordningen, på det ingen må til sin enskyllan förebära någon okunnighet, och sedan Kongl. Maj:ts Proposition, hwaraf Stånden hwartdera et Exemplar tilställas bör.

XIII.

Uppå Riksdagen företaga och afhandla Ständerne icke allenast det, som Konungen igenom Propositionerne eller elliest skrifteligen föreställer, så framt de samma äro med Riksens Råds råde utfärdade och behörigen contrasignerade: utan ock alt det, som Ständerne af sig sielfwa finna Riksens allmänna tilstånd och wälfärd angå. Då undersökes, huru Regerings-Formen, Försäkringen och Riksens Fundamental Lag blifwit efterlefwade, och der något skulle finnas deremot wara förelupit, det bör ei under någon inwändning tålas utan aldeles ändras och rättas, samt den, som något sökt eller befordrat, som emot Fundamental-Lagen och Regerings-Formen, samt Rikets sanfärdiga nytta sträfwar, eller sig deremot sätter, derföre under laga tiltal och afstraffande ställas; Då bör ock efterses, huru Riksens Råd, sedan sidsta Riksdag, så uti In- som Utrikes saker, stält sina rådslag och sig förhållit. Och så framt någon funnes hafwa sit Embete så förestådt, at han derföre tiltalas bör, skal sådant, äfwen som och hwad emot Regerings Formen och Ständernes frihet, af hwem det och wara må, antingen emellan, eller under Riksdagarne, directe eller indirecte försökt wore eller försökes, til ransakande och afdömmande uptagas, och efter sakernes beskaffenhet til behörig straff och bot, utan uppehåld, befordras. Är saken af sådan beskaffenhet, at den ei allmänt kunnig blifwa kan, bör den uti Secrete Utskåttet, men eljest af någon annan Deputation, eller och serskilt Commission, som Ständerne deröfwer förordna kunna, behörigen undersökas och afdömmas. I lika måtto böra Ständerne undersöka, huru wid Justitiæ Revisionen Lag och Rätt i gemen blifwit skippad. Der hos åligger ock Ständerne, at efter se, huru Riksens Medel blifwit disponerade och Riksens Clenodier och Mobilier i Skatt-Cammaren och annorstädes äro i behåld, samt huru Oeconomien i Landet är förd, i hwad tilstånd Krigsmachten til [ 2548 ]Lands och Watn, Flåttan och Fästningar äro, huru Staten må inrättas, huruwida de sedan sidsta Riksdag utkomme Förordningar och Förklaringar måge antagas för Lag eller ei, med hwad mera, utan åtskillnad, som Ständerne finna nödigt at efterfråga. Collegierne och Consistorierne böra ock hwar för sig wisa, huru de deras Embeten förestådt. Så böra ock uppå Riksdagen hwart och et Stånds gravamina och beswär, samt de propositioner, som något Stånd wil föreställa, så wida de ei strida emot Fundamental Lagen, af Ständerne uptagas, och inga Resolutioner derå utfärdas, som icke med Ständernes betänckande enige äro. Skulle någre enskylte Personer sig beswära uti sådana mål, som ei stå annostädes at rättas, det må ock in för Ständerne ske; Doch med det äfwentyr, i fall de ei skulle kunna wisa, det dem emot klara Lagen och Förordningarne wore för när skedt, at då blifwa derföre afstraffade efter Sweriges Lag och saksens beskaffenhet. Och såsom det ei ringa macht derå ligger, at Riksens Råd, Collegier, Consistorier, Embetsmän och Domare blifwa håldne uti sin tilbörliga heder, och för hwarjehanda oförskylte tilmälen i beskydd tagne; så må ingen sig understå på oanständigt wis, mundt- eller skrifteligen, någon af dem angripa, utan sina klagomål med fog och beskedlighet förebringa.

XIV.

Nu på det at Riksdags ärenderne måge behörigen och skyndesammast utarbetade blifwa, hwilket bäst ske kan igenom wissa Deputationer; så förena sig samtelige Stånden derom, huru många Deputationer dertil utwäljas skola, samt huru starcka de wara böra. Och som en del ärender äro af den beskaffenhet, at de ei hos stånden in pleno, utan i et Secret Utskått företagas och afgiöras böra: Ty skola så wäl til Secrete Utskåttet utur de Tre Stånden, som och til förenämnde Deputationer af alla Stånden wisse Deputerade utwäljas, neml. uti Secrete Utskottet lika månge af Ridderskapet och Adelen emot de Twenne andra Stånden, efter förra wanligheten: och uti Deputationerne dubbelt emot hwart Stånd, så at när Ridderskapet och Adelen utnämner tolf, hwartdera af de andre Stånden utnämner sex. Men på det alt missförstånd med wäljandet må förekommas, och skickelige Personer til hwar syssla utsedde blifwa; så har hwart Stånd til desse Personers utwäljande, wissa Män igenom or[ 2549 ]denteligit wahl at utnämna, och de Ed sin in för Ståndet aflägga, det de wid Personernes utwäljande til Secrete Utskåttet och de öfriga Deputationerne ei skola hafwa afseende, hwarken til Fränd- Wän- eller Fiendskap, Embete eller wärde, utan endast och allenast hafwa det allmänna bästa för ögonen, och derföre på alt sätt ombeflita sig, at utse sådane Personer til Secrete Utskåttet och Deputationerne, som de efter bästa samwete finna skickeligast, at handtera och skiöta så angelägne ärender, som der förekomma. Doch bör wahlet til Secrete Utskåttet icke falla på någon, som är af främmande Religion. Desse böra til den ändan taga för sig Listan uppå dem, som wid Riksdagen församlade äro, och derutur utdraga och til Secrete Utskåttet, samt hwarje Deputation, upföra hwem de til de ärender, som der förhandlas, skicklgast finna, det ware sig jemwäl deribland deras egne Ledamöter. Sedan voteras i denna Deputation öfwer de Personer, om hwilka de ei äro enhelligt ense, in til dess antalet blifwer fult. I fall någon, som til Secrete Utskåttet walder är, eller uti någondera Deputation, skulle finnas nödig wid flera syslor, kan den äfwen uti någon annan Deputation wäljas och brukas, samt timarne och tiden til arbetet derefter rättas. Sedan upgifwes Listan til Ståndet på de utwalde; och hafwe ingen mackt deras giorde wahl at tadla eller ändra. Skulle något Stånd för sig framdeles finna beqwämligare och til Ståndet lämpeligare utwällningssätt, står det ock fritt. De, som til Secrete Utskottet walde äro, aflägga den dem föreskrifne Eden hwar en för sit Stånd, samt underskrifwa den samtelige wid deras första sammankomst uti Secrete Utskåttet; Men de, som til de andra Deputationerne förordnade blifwit, aflägga allenast Eden lifligen, då Stånden finna ärenderne af den wickt, som Deputationen äro gifne til utarbetande, at de Deputerade med Ed förbindas böra, och skola altid hålla tyst och ei uptäcka, huru den ene eller andre sig i Deputationen utlåtit. Uti Secrete Utskåttet förer Landt-Marskalcken, men eliest uti hwar Deputation, derest Landt-Marskalcken ei är tilstädes, den förste af Adels-Ståndet Directionen, eller ehwem Deputationen wil af samma Stånd dertil utse, hwilken låter medelst anslag utnämna dag och tima, då de Deputerade böra wara tilstädes på den ort och ställe, som dertil utses, samt antecknar dem som försummeligen sig inställa, eller i otid bortgå. Den som sent kommer tilstädes, eller för bittida bortgår, [ 2550 ]warnas, första gången, men han som hela dagen borta blifwer, eller andre gången i otid bortgår, eller försent kommer, bör erlägga något, eftger öfwerenskommande, til de fattiga, och det straxt betala. Ei må någon derföre förskonas, med mindre at han fulltygar, det han af hastig påkommen siukdom, eller annat laga förfall, hindrat blifwit, då han sådant bör tilkiänna gifwa. Och på det sakerne med så mycket bättre drift i Deputationerne fortsättas måge, så äger Deputationen, om så godt finnes, wällia dertil någon, som biträder den, hwilken Directionen förer. Se Deputerade böra undersöka samt utarbeta de til dem slutne målen, och så ofta, som Stånden sådant fordra, deras betänkande skrifteligen författa, och skiälen dertil anföra, ofta den mening, som de fleste Stånden falla uppå, undantagande de mål, som röra Ståndens enskylte rättigheter; Men i fall någon del af Ståndens Deputerade woro uti en skiljacktig mening, kan den med skiälen derhos anföras. En af de Deputerade, eller när Stånden det behaga, någon annan. förer pannan och författar Deputations betänckande, utan at fördrista sig bruka derwid någon egennyttighett. Af sådant betänckande tilställes hwart Stånd et Exemplar, sedan det i hela Deputation justerat och

btrfammaflåbts utaftnaf Mona êtânbtt nnberfltifmit á: ; od) marc 4021:8 fñtbubitl at_ lämna någon utom Deputationcn part bara! / din: bet uppenbara /V (3: än Det i Stånben förebtagit bum '©å bo: icl'e bguernågonuti Deputationcn fäfom Sebamotftginñnna I [om ide uti De-

bag 1 v utan har någon i en annons min: blifmr af ma êtånb förort”

nab I büber på ngt ocb tåbflng få mål anwa QEtånbet tilfammans 4 [om Secret: att nånn od Dcpman'oncmc , bår: adt tagao/ ut när något Collegü får. rättning Imbet márnåoanbe rageo/ funna od) :någe må! beg Sebamör tt: til unoerm'mlfc bäras / nun na: faran 'Inna/'eller om Ham difcoufc.. m, böra be taga afträbc. SDctfamma borbmarocb en iemma'l “dun

ügtiltftcrrándfc / bånågon fa! bonomcnñnltfan angå/ bwanvib [mn .

te bonogn 0:6 ndrmofu nnbörigu inn! ocb mob .©9ftoncbpm/ rig af; hälla bota. “ A .

§94!? förWW Depurationcr itmtc Scen-etc madontzmndnnanbir:

oc?

Sundet) förorbnab du minor: han en: mob om anbra måna om I mer o

A .44321

Extraötum Protocolli upmifaå. me alla delibcratio. [ 2551 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/14 [ 2552 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/15 [ 2553 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/16 [ 2554 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/17 [ 2555 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/18 [ 2556 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/19 [ 2557 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/20 [ 2558 ]omwårdnad, och önskar at hwar och en må komma wäl til sit hus och hem igen. Derpå stiger Konungen ut och blifwer ur Riks-Salen på wahnligit sätt beledsagad, och förfogar sig sedan hwart Stånd til dess rum.

XXV.

Innan Ständerne sedan skiljas åt, tager hwart Stånd igenom Deputerade serskilt afskied hos Konungen, samt de Kongl. Personerne, och derefter taga Stånden, igenom Deputerade, afskied af hwar annan: Men ei förbindes hwar Ledamot i hwart Stånd i synnerhet, at taga hos Konungen eller de andre Stånden afskied, utan när sådant är skiedt genom Deputerade, må hwar och en hafwa frihet, at resa hem och sedan träda til sin bestälning eller näring igen.

Till yttermera wisso hafwe Wi detta med egen Hand underskrifwit, samt witterligen Wårt Kongl. Sigill här under sätta låtit; Som skedde i Stockholm den siuttonde Octobris åhr ettusende siuhundrade Tiugu Tre.

FRIEDRICH.