Riksdagsordningen 1723

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök


Denna text är inte fullständig. Om du har tillgång till texten kan du hjälpa Wikisource genom att fylla i mer
Riksdagsordning 1723
På Wikipedia finns en artikel om Riksdagsordningen 1723.


Samtliga paragrafer: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25


[ 2538 ]

Kongl. Maj:ts och Sweriges Rikes Ständers Riksdags-Ordning/ författad wid Riksdagen uti Stockholm den 17. October 1723.

Wi FRIEDRICH med Guds Nåde/ Sweriges Giötes och Wändes Konung etc. etc. etc. Giöre witterligt/ at såsom samtelige Riksens Ständer hafwa författat en Riksdags-Ordning/ och Wi med nåder och wälbehag sådant uptage; Altså hafwe Wi för godt funnit/ at låta densamma til allmän efterrättelse utgå/ så lydande som följer;


I.

Riksens Ständer böra hwart tredie åhr uti Stockholm/ eller å någon annan ort i Riket/ der högwicktiga orsaker sådant fordra/ medio Januarii sammankomma/ och dess emillan/ antingen när de af Konungen [ 2539 ]med Riksens Råds Råde kallas/ eller de sielfwe uti deras sidst författade Beslut sig en wiss dag förbehållit.

II.

Konungen eger med Råds Råde utskrifwa Riksdagen/ och igenom tryckte Påbud/ som medio Septembris förut af Predikstolarne i hela Riket upläsas/ med mindre Riksens tilstånd fordrar/ at kundgiörelse terminen förkortas/ sammankalla Ständerne til den ort och dag/ som för är utsatt/ eller der ingen dag utsatt är/ eller förändring behöfwes med orten/ den dag och ort/ som Konungen med Riksens Råds Råde utsätter.

III.

Är Konungen frånwarande/ siuk eller genom döden afgången/ så utskrifwes Riksdagen af samtelige Riksens Råd. Infaller någon annan oförmodelig händelse/ hwaruppå Riksens wälfärd och Ständernes frihet beror/ så böra Riksens Råd äfwen ock då genast utskrifwa Riksdag.

IV.

Nu kan så wara/ at hwarcken Konungen eller Rikssens Råd sammankalla Ständerne/ et dera til hwart tredie åhr efter den sidsthåldne Riksdag/ eller til den dag de i Beslutet sig förbehållit; Så bör wara ogilt alt hwad Konungen eller Riks-Råden imedlertid utom eller innom Lands giöra/ och ware Öfwerståthållaren och Landshöfdingarne/ wid hårdt answar plicktige/ så framt wid förberörde tid/ och inom den 15. Novembris intet kallelse Bref ifrån Konungen eller Rådet ankommit/ at straxt sådant låta kundgiöra/ på det Ständerne måge sielfmante sig medio Januarii der på följande uti Stockholm infinna. Til hwilken ända wederbörande hafwa at utwällia sina Riksdags-Män/ som då ei mindre än Ridderskapet och Adelen uti Stockholm äga sig infinna; Då först bör företagas och afgiöras/ huru det skal anses/ at Städerne ei blifwit til Riksdag kallade.

V.

När så händer/ at den Kongl. Thronen til et nytt wahl blir ledig/ böra Riksens Ständer sielfmante infinna sig i Stockholm den trettijonde [ 2540 ]dagen efter Konungens död/ hwilket Riddarhus Förståndarne/ Domb-Capitlet i Upsala och Magistraten i Stockholm til wederbörandes efterrättelse straxt och allmänt hafwa at kundgiöra. Landshöfdingarne/ eller i deras frånwaro Landshöfdinge Embeten/ äro och plichtige hwar i sin ort/ wid hårdt answar/ sådant dödsfall dem/ som i Länet bo/ at igenom expresser tilkiänna gifwa; på det så månge innom den föresatte tiden kunna sig inställ / at Riksens frihet förmår af dem skyddas och förswaras/ til dess de långwägade kunna sig infinna/ och Riksens samtelige Ständer wahlet med allmänt råd företaga. Wid sådant tilfälle/ och när Thronen vacant blifwer/ böra Riksens Råd straxt anwisa de fremmande Ministrerne med deras Familie och alla Betiente til någon wiss och ifrån Stockholm aflägen ort/ at imedlertid sig der uppehålla/ medan Konunga wahlet skier/ jemwäl derom draga försorg/ at berörde Ministrer til samma ort sig ofördröjeligen begifwa/ såsom ock ei heller några fremmande Ministrer i Landet inlåtas måge/ innan Konungawahlet för sig gådt. Ifrån samma wahl böra ock de sig aldeles afhålla/ som uti fremmande Herrskapers tienst äro.


VI.

Uppå Riksdagarne skola sig infinna/ Grefwar/ Friherrar och Adel/ en af hwar Familie, som fylt sina 24. åhr; äfwen ock Biskoparne och Superintendenterne eller en skickelig Man af hwart Consistorio, försedd med hela Stiftets enhelliga wahl och Fullmackt; så wäl som ock en Prästman af warje twenne eller trenne Probsterier eller Contrakcter; Så ock af hwarje Stad en eller flere Fullmäcktige/ efter et fritt och ordenteligit wahl/ likmätigt Regerings-Formen; I lika måtto en Bonde af hwart Härad/ som bofast Man är.

VII.

Utaf Ridderskapet och Adelen infinner sig en af hwar Ätt/ som Familiens Säte och Stämma hafwa skal; kan ei någon af Familien sig infinna/ hafwe frihet at wälja af annan Familie Fullmächtig / som sielf ei Stämma för sin Familia förer. Utom Biskopen/ eller den som i Biskopens ställe ifrån Consistorio kommer/ wäljer Presterskapet i hwart Probsterie eller Contract sin Fullmächtig; och der Presterskapet i flere Probsterier [ 2541 ]å sämjas om en Fullmächtig / står det dem fritt ; Städerne äga deras fria wahl / at wälja til Fullmächtige af deras Stånd / hwilka de dertil skickeligaste finna. Är det så / at twå eller högst tre af de minste Stånderne willia sammansätta sig om en Fullmächtig / det måge de giöra. Försummar något Stift / Probsterie eller Stad at ställa Fullmächtige ; skal den wara förfallen til det wite / som et jemlikt Probsterie eller Stad på sin Riksdags Man giöra måste. Allmogen i hwart Härad wäljer sin Riksdags Man af sielfwa Bonde-Ståndet / som innom Häradet bor / och bofast Man är / och tilförende icke i något annat Stånd eller Bestälning stådt harwer. Hwarwid dem fritt wahl lämnas bör / utan Landshöfdingens / Häradshöfdingens / Häradsfogdens eller någon annans intrång. Willia flere Härader sammansätta sig om en Fullmächtig / det står i deras Frihet. Wid alla Riksdags Mäns wahl / bör den blifwa Riksdags Man / som mäste Rösterne falla uppå / och får den / som walder blifwit / sig ei derifrån undandraga / med mindre han laga förfall hafwer / och niute han fritt och tilräckeligit underhåld och Resepenningar af dem / som han är Fullmächtig före.

§ 8

Den Riksdags Man / som wid Riksdagen och de derwid förefallande rådslag sig i rättan tid icke infinner / bör åtjöjas med det de närwarande slutit / och hafwe ingen macht derpå at tala.

§ 9

När Riksdagsmännen af hwart Stånd til Sattan dag och ort sig infunnit / antydas de under Trompete blåsande och Pukslående sig at angifwa och sina Fullmachter upwisa. Ridderskapet och Adelen angifwer sig uppå Ridderhuset / och de / som med serskilte Fullmachter af dem äro försedde / inlefwerera dersammastädes sina Fullmachter. Preste- Borgare. Och Bonde Stånden infinna sighwar på sin ort / och låta igenom fyra Deputerade af deras Stånd insamla Riksdags Männernes Fullmachter / på det icke någon uti Tahlemans wahlet / utan Fullmacht / må taga sig någon delachtighet. Och sedan Tahlemännen walde äro / samla Tahlemännen Fulmachterne / och dem ui Kongl. Cancelliet hos den som [ 2542 ]Cancellie Collegium Förordnat dem at emottaga / inlefwerera / efter en deröfwer författad förteckning uppå dem / som sig angifwit / och det andra exemplaret i sielfwa Ståndet behålles. Börandes hwars och ens Fullmacht / der den för giltig erkiännas och Fullmächtigen i Ståndet inlåtas skal / så lyda / som följande Formular innehåller:

Wid den allmänna Riksdag / som kommer at hållas den ----- blifwer / efter föregångit ordenteligit wahl N.N. på ----- wägnar härmed befullmächtigad / at sluta och afhandla de der förekommande ärender / och derwid noga acht derpå gifwa / at alt det / som länder til befordran af Guds Nams ähra / och wår wedertagne rena och sanna Religions öfning / Rikets allmänna bästa och sanfärdiga nytta / samt bibehålla de af Ständernes frihet och hwart och et stånds wälfångne Privilegier och rättigheter / må efter yttersta förstånd / dedeligen styrdkt och befrämjat warda ; ställandes sig Sweriges Rikes Fundamental Lag och bewurne Regerings From samt Riksdags Ordning til skyldig efterlefnad och rättelse / serdeles at han icke inlåter sig uti något hemligit eller uppenbarligit rådslag til ändring uti det faststälte Regerings Sättet / emot Kongl. Försäkringen och Regerings Formen, mindre sig til något emot samma Regerings Sätt stridande slut begifwer / efter som alt sådant ändå ogilt och kraftlöst nu och i framtiden wara skal. För öfrigt skal N.N. sig ombeflita / at til et rättwist slut befordra de angelägenheter / som honom i synnerhet på (mina) / (wåra) wägnar anförtrodde blifwa.

§ 10

Hwart Stånd församlar sig på sitt ställe / der Ståndet har sin sammankomst ; men innan något Företages / utnämner Ridderskapet och Adelen för sitt Stånd sin Land-Marskalck / och de öfrige Stånden deras Tahlemän / hwaruti det ena Ståndet / så wäl som det andra / har sitt fria wahl ; Och bör den blifwa Land-Marskalck eller Tahleman som mäste rösterne i Ståndet falla uppå ; Doch ingen dertil kallas / som icke infödd Swensk Man är / och upfödd i wår rena Evangeliska lära. När det är skiedt / böra de / innan de sitt Embete tilträda / aflägga hwar i sitt Stånd efterföljande Ed:

Jag N.N. lowar och swär wid Gud och på Hans heliga Evangelium [ 2543 ]at som jag är af - - - efter föregångi wahl utsedd och förordnad til des (Landt-Marskalck Tahleman) wid denna Riksens Ständers [ 2544 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/7 [ 2545 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/8 [ 2546 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/9 [ 2547 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/10 [ 2548 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/11 [ 2549 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/12 [ 2550 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/13 [ 2551 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/14 [ 2552 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/15 [ 2553 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/16 [ 2554 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/17 [ 2555 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/18 [ 2556 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/19 [ 2557 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/20 [ 2558 ]Sida:Samlat dokument RO 1723 ny fil.pdf/21