Wikisource:Veckans lästips

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Användning[redigera]

Veckans lästips används för att presentera Veckans lästips på huvudsidan. Vilken artikel som visas beror på vilken vecka det är, närmare bestämt numret på veckan. Det finns 52 eller 53 veckor per år. Observera att vecka 53 infaller år 2020 och 2026.

Lästipsen bör locka till läsning; texterna bör därför vara korrekturlästa och kompletta. Även en bra illustration kan locka till intresse. Texter som har visats på huvudsidan återfinns även på Wikisource:Tidigare lästips.

Det är texten mellan section begin och section end som visas. Använd gärna Mall:Veckans lästips. Då skapas länkar så att texten även kan läsas i epub-, pdf- eller rtf-format.

Parametrar[redigera]

titel Det exakta namnet på den artikel som ska länkas till
visadtitel Ej använd parameter
författare Författare till artikeln. Lämna tom om författaren inte har en egen kategori / författare saknas
bild Bildfil som ska användas, utan prefix som bild: eller image:
bildtext Bildtext. Om inget värde anges används namnet på författaren
introduktion Presentation av texten
utdrag Ett kortare utdrag av texten
{{Veckans lästips
| titel =
| visadtitel =
| författare =
| bild =
| bildtext =
| introduktion =
| utdrag =
}}

Innevarande veckas artikel[redigera]

Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Emma Orczy

Den röda nejlikan är en äventyrsroman av författtaren Emma Orczy om den brittiske gentlemannen Sir Percival Blakeney som utåt uppträder som en fjant men som i hemlighet räddar människor från skräckväldets Frankrike:

Vad sir Percy själv beträffar, så ansågs han allmänt vara totalt olämplig för det vanskliga värv han lagt på sina skuldror. Hans huvudbetingelse därför tycktes bestå uti hans blinda dyrkan av gemålen, hans stora rikedomar och den höga gunst, vari han stod vid det engelska hovet. Men londonsocieteten var av den me­ningen, att när man betänkte hans eget inskränkta förstånd, hade det varit klokare av honom att skänka de nyssnämnda, högst av­sevärda materiella förmånerna åt en mindre talangfull, mindre spi­rituell hustru.

I sitt vackra hem i Richmond spelade han med orubblig bonhomie andra fiol; på sin bedårande unga fru slösade han juve­ler och lyxartiklar av alla slag, vilka hon tog emot med oefter­härmligt behag. I gengäld utövade hon värdinneskapet på hans ståtliga slott med samma älskvärdhet, varmed hon förut hemma hos sig välkomnat Paris’ intelligensklick.

I rent yttre avseende var sir Percy Blakeney obestridligen en vacker karl — frånräknat den loja, uttråkade min, som han alltid bar. Han var städse högst elegant klädd och brukade »lancera» de överdrivna »incroyable»-moder, som nyss börjat tränga från Paris till England, med den säkra och goda smak, som är den engelske gentlemannen medfödd.

Läs mer  Fler verk av Emma Orczy  Fler lästips



Veckans artikel vecka 1 — 53[redigera]

Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Jerome K. Jerome

Tre män i en båt (för att inte tala om hunden) är Jerome K. Jeromes mest kända verk. Det är en komisk beskrivning av en båtfärd längs Themsen som berättaren "J" och hans två vänner George och Harris samt foxterriern Montmorency företar sig.

Det tog oss en halvtimmes hårt arbete, efteråt, att få upp kapellet och därpå städade vi av däcket och påbörjade vår kvällsvard. Vi satte kitteln på spritköket för att koka upp i båtens för och gick akterut och låtsades inte ta någon som helst notis om den, utan satte igång med övriga måltidsförberedelser.

Det är det enda sättet att få en kittel att koka på, på floden. Om den ser att man väntar på den och är otålig så sjunger den aldrig. Man måste gå därifrån och börja måltiden, som om man inte alls vill ha något te. Man får inte ens kika på den i smyg. Om man ignorerar den så kommer man däremot strax höra vattnet börja puttra i den, ivrig att få bli till te.

Det är också en god idé, om man har mycket bråttom, att tala med varandra om hur man klarar sig utan te och inte vill ha något. Man går nära kitteln, så att den kan höra vad man säger och så ryter man. ”å, jag vill då inte ha något te; vill du det, George?”, vilket George rytande besvarar med ”å nejdå, jag tycker inte om te; vi dricker lemonad istället — te är så svårsmält”. Varvid kitteln kokar över och släcker spritköket.

Läs mer  Fler verk av Jerome K. Jerome  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Från filmen 1943

Romanen Jane Eyre från 1847 är den brittiska författaren Charlotte Brontës mest kända verk och skildrar en föräldralös prästdotters uppväxt, här i översättning av Carl Johan Backman. När Jane ska gifta sig får hon vid altaret veta att hennes Mr Rochester redan är gift. Prästen börjar med att fråga om det finns några äktenskapshinder:

»Jag uppmanar och besvär eder båda, att I (på samma sätt som I en gång skolen svara på domens förfärliga dag, då alla hjertans hemligheter blifva uppdagade) nu bekännen, om någon af eder känner något hinder för er lagliga förening till äkta makar; ty I bören komma ihåg, att de som äro förenade på annat sätt än som Guds ord tillåter, deras förening är icke af Gud, och deras äktenskap ej heller inför menniskor giltigt.»

Han tystnade, såsom bruket fordrar. Hur ofta har väl denna tystnad blifvit bruten genom något svar? Kanhända icke en gång på hundrade år. Presten, som icke hade upplyft sina ögon från boken och endast för ett ögonblick stannat, var just på väg att fortsätta samt hade redan utsträckt sin hand mot mr Rochester och till hälften öppnat sina läppar för att fråga: »Vill du hafva denna qvinna till din äkta maka?» — då en tydlig röst strax bredvid oss sade:

»Giftermålet kan icke gå för sig: jag får förklara att ett hinder derför finnes.»

Presten såg upp på talaren och stod stum af förvåning, och på samma sätt äfven notarien. Mr Rochester darrade lätt, som om en jordbäfning under hans fötter kommit honom att vackla; derpå tog han ett säkrare fotfäste och utan att vända sig om, sade han med låg, men fast stämma:

»Fortfar!»

Läs mer  Fler verk av Charlotte Brontë  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Maksim Gorkij

Varenka Olessof är en roman av Maksim Gorkij publicerad 1898. Här i en översättning av Walborg Hedberg från 1905.

“God afton!“ ljöd en djup altstämma.

Han rusade upp och såg sig om, en smula förvirrad.

Framför honom stod en ung flicka af medellängd i grå klädning och med något hvitt och luftigt, som såg ut som en brudslöja, kastadt öfver hufvudet – det var allt, hvad han märkte i första ögonblicket.

Hon räckte honom handen, i det hon frågade:

“Hippolyt Sergejevitsch, icke sant? Mitt namn är Olessof ... jag visste, att ni skulle komma i dag, och skyndade hit för att se, hurudan ni var. Jag har aldrig förr sett någon lärd ... och jag visste icke, hur de kunde se ut.“

Hans hand tycktes hårdt af en stark och varm liten hand, och en smula bragt ur fattningen af detta oväntade öfverfall, bugade han sig tyst för henne, förargad på sig själf för sin förvirring, och tänkte, att då han blickade henne i ansiktet, skulle han mötas af ett ohöljdt och groft koketteri. Men hans blick mötte ett par stora, mörka ögon, som logo okonstladt och vänligt och upplyste det vackra ansiktet. Hippolyt Sergejevitsch påminde sig, att han på en gammal italiensk tafla sett alldeles samma ansikte med dess stolta prägel af frisk fägring. Samma lilla mun med yppiga läppar, samma utstående och höga panna och under den de stora ögonen.

“Ursäkta ... jag skall säga till, att man tar ut ljus ... var god och sitt ner“, bad han henne.

“Gör er icke besvär, jag är som hemma här“, sade hon, sättande sig i hans stol.

Läs mer  Fler verk av Maksim Gorkij  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Elisabeth och Mr Darcy

Stolthet och fördom av Jane Austen är en av den engelskspråkiga litteraturens klassiker och handlar om romantiska förvecklingar bland det tidiga 1800-talets engelska överklass. Här i översättning av Carl Axel Ringenson:

Det är en allmänt erkänd sanning, att en ogift man, som är i besittning av en vacker förmögenhet, måste vara i behov av en hustru.

Huru föga bekanta en sådan mans känslor eller avsikter än må vara, då han gör sitt första inträde i en krets av grannar, äro de kringboende familjerna så fast övertygade om denna sanning, att han anses som en rättmätig egendom, tillkommande en eller annan av deras döttrar.

— Kära du, sade en dag mrs Bennet till sin man, har du hört, att Netherfield Park äntligen blivit uthyrd?

Mr Bennet svarade, att han inte hade hört det.

— Men så är det, svarade hon; ty mrs Long har just varit här, och hon berättade mig allt om saken.

Mr Bennet svarade ingenting.

— Vill du inte veta vem som har hyrt det? ropade hans hustru otåligt.

— Du vill berätta det för mig, och jag har ingenting emot att få höra det.

Detta var en tillräckligt tydlig uppmaning.

— Jo, vet du, mrs Long säger, att Netherfield har blivit uthyrt till en mycket förmögen ung man från Norra England; att han kom dit i måndags i fyrspänd vagn för att se på stället och blev så förtjust i det, att han genast träffade överenskommelse med mr Morris, att han ämnar flytta dit före slutet av september, och att några av hans tjänstfolk komma till platsen redan i slutet av nästa vecka.

— Vad heter han?

— Bingley.

— Är han gift eller ogift?

— Jo, kan du tänka dig, ogift! En ogift, mycket förmögen man; fyra eller fem tusen pund om året. Vilken härlig utsikt för våra flickor!

— Hur så? Vad angår det väl dem?

— Kära du, svarade hans hustru, nu är du verkligen tråkig! Du förstår väl, att jag tänker på att han skall gifta sig med en av dem.

Läs mer  Fler verk av Jane Austen  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Sherlock Holmes och Dr Watson

Baskervilles hund var Arthur Conan Doyles tredje roman om Sherlock Holmes, den brittiske privatdetektiven som löser kriminalgåtor med sin imponerande iakttagelse- och slutledningsförmåga. Här handlar det om en mytomspunnen vildsint hund som sedan århundraden stryker omkring på den ödsliga Dartmoor-heden, ständigt förföljande släkten Baskerville. Här i en översättning av Hanny Flygare från 1912:

Ett fasansfullt anskri — ett långsamt tjut av skräck och ångest bröt hedens tystnad. Blodet isades i mina ådror.

— O, min Gud! utbrast jag. Vad är det? Vad betyder det?

Holmes hade sprungit upp, och jag såg hans mörka och atletiska gestalt i hyddans dörr. Han stod med skuldrorna böjda och huvudet framsträckt och spejade ut i mörkret.

— Tyst! viskade han. Tyst!

Skriket hade förefallit högljutt på grund av sin häf­tighet, men det hade utgått från en avlägsen punkt på den vida slätten. Nu träffade det våra öron närmare, gällare, mera genomträngande än förut.

— Var är det? viskade Holmes, och jag förstod av röstens darrning, att han, mannen av järn, var ska­kad i sitt innersta. Var är det, Watson?

— Där är det visst, sade jag och pekade ut i mörkret.

— Nej, där!

Åter trängde ångestskriet genom den tysta natten, högre och oss mycket närmare än förut. Och därmed blandade sig ett djupt, dovt dån, musikaliskt och dock hotande, stigande och fallande som havets oavlåtliga brus.

— Hunden! skrek Holmes. Kom, Watson! Måtte det ej vara för sent!

Läs mer  Fler verk av Arthur Conan Doyle  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Gustav V håller tal på borggården

Borggårdstalet var det tal som Gustav V höll inför tusentals människor på Stockholms slotts borggård den 6 februari 1914 i samband med bondetåget. Bakgrunden var att regeringen inte hade velat satsa så mycket pengar på försvaret som vissa hade hoppats på och som den föregående regeringen, regeringen Lindman, och riksdagen hade beslutat.

Sven Hedin hade gjort sig känd som en försvarsvän som i föredrag och talarturnéer förespråkade en ökad satsning på försvaret. Han kände till att det från bondehåll planerades en större uppvaktning till kungen, dock utan att vara inblandad i det organisatoriska arbetet. Hedin diskuterade ofta försvarsfrågor med löjtnant Carl Bennedich och började i slutet av januari 1914 diskutera hur kungen med ett tal borde besvara denna uppvaktning. En natt omkring den 22 januari skrev de ned ett förslag.

Förmodligen den 25 januari ringde Hedin upp kabinettkammarherren greve Claes Lewenhaupt och bad att få träffa kungen. De träffades samma dag och Hedin bad kungen att ta en titt på utkastet. Kungen läste talet två gånger och förklarade sedan att detta var det tal han skulle hålla. Kungen hade redan bett riksmarskalken greve Douglas att skriva ett tal men denne uppskattade att Hedin nu skrivit ett tal som kungen accepterat.

Gustav V höll talet på inre borggården. För de människor som inte fått plats på inre borggården lästes talet upp på nytt av kronprins Gustav prins Carl.

Läs mer  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

August Strindberg

Röda rummet kan räknas som startskott för den moderna svenska litteraturen. Det nya var att romaner användes för att ta upp fenomen till debatt och här ifrågasätter August Strindberg byråkratin. Boken handlar om den unge Arvid Falks strapatser. Det första mottagandet var dock kyligt; i Aftonbladet kallades den för "smuts".

Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på Skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger. Och därifrån kom vinden, och han gjorde samma färd tillbaka, genom Vaxholm, förbi fästningen, förbi Sjötulln, utmed Siklaön, gick in bakom Hästholmen och tittade på sommarnöjena; ut igen, fortsatte och kom in i Danviken, blev skrämd och rusade av utmed södra stranden, kände lukten av kol, tjära och tran, törnade mot Stadsgården, for uppför Mosebacke, in i trädgården och slog emot en vägg. I detsamma öppnades väggen av en piga, som just rivit bort klistringen på innanfönstren; ett förfärligt os av stekflott, ölskvättar, granris och sågspån störtade ut och fördes långt bort av vinden, som nu medan köksan drog in den friska luften genom näsan, passade på att gripa fönstervadden som var beströdd med paljetter och berberisbär och törnrosblad, och började en ringdans utefter gångarne, i vilken snart gråsparvarne och bofinkarne deltogo, då de sålunda sågo sina bosättningsbekymmer till stor del undanröjda.

Läs mer  Fler verk av August Strindberg  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Omslag till första upplagan 1751

I Carl von Linnés resa till Skåne 1749 har Carl von Linné upptecknat sina intryck från sin rundresa i Skåne 1749. I Skåne får han bland annat se storkarna bygga bon:

Storkar sågos här i Skåne mest vid byarna, där de byggt sina boen som de största ressel i de högsta trän. Inbyggarena räknade för gott märke, att denna fågel hölt sig vid husen, och därföre att ännu mer bekväma honom att logera hos sig, hava de esomoftast huggit toppen av det högsta träd vid husen och däruppå lagt ett vagnshjul, att fåglarne härpå måtte kunna bygga. Storkarne fara bort var höst. Om de fara till de varma länder, eller om de vila på sjöbotten med svalorna, är ännu ovisst, men de komma igen vart år och bygga på samma bo, som änteligen blir ganska stort av riskvistar. Nu sutto de små ungar i boet, och den ena storken stod på sidan av boet att liksom över ungarna hålla vakt, medan den andra var ute på värv. Storkarna gjorde ingen skada utan snarare gagn, med det de plockade bort alla ormar och grodor där på nejden. Storkarne våga sig sällan högre upp i landet, än där Skånes mildare klimat slutas, vilket är ett stort prov om klimatets differens i Skåne, och att fåglarna ävensom trän och växter hava sina landamären, över vilka de sällan få skrida. Hela tjogen av sparvar hade innästat sig under sidorna av storkens bo, att där bygga och utkläcka sina ungar emillan kvistarna, dem storken ädelmodigt låtsade sig icke se. Emellertid underhöllo de en ständig musik för honom och hans ungar.

Läs mer  Fler verk av Carl von Linné  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Omslag till första franska upplagan

Jorden rundt på åttio dagar från 1873 är en av Jules Vernes mest kända romaner och handlar om den engelske gentlemannen Phileas Fogg som slår vad om att han kan resa jorden runt på just 80 dagar. Han förföljs dock av detektiven Fix som tror att Fogg är på flykt efter att ha stulit 55 000 pund från Bank of England.

Engelsman var Phileas Fogg nog, men kanske icke Londonare. Man hade aldrig sett honom på Börsen, icke i banken, icke på något enda af kontoren i City. Aldrig hade i Londons hamnbassiner eller i dess »docks» inlöpt något fartyg, som hade Phileas Fogg till redare. Denne gentleman var icke med i någon enda af förvaltningsgrenarna. Hans namn hade aldrig hörts i något advokat-kollegium, aldrig i Temple, aldrig i Lincolns-Inn, icke heller i Grays-Inn. Aldrig uppträdde han vid Court of Chancery eller vid Queens Bench, icke inför Court of Exchiquier, icke heller inför Court of Arches. Han var hvarken industriidkare, eller grosshandlare, eller minuthandlare, eller jordbrukare. Han var ej medlem af Royal Institution of Great Britain, icke heller af Institution of London, icke heller af Institution of Artisans, icke af Institution Rusell, icke af Literary Institution of West, icke af Institution of Right, icke heller af denna Institution of Arts and Sciences United, som är stäld under direkt beskydd af Her most gracious Majesty. Med ett ord, han tillhörde icke något enda af dessa talrika sällskap, som allt mer och mer vinna mark i Englands hufvudstad, från Society of Armorica ända till Society of Entomology, grundadt hufvudsakligen i ändamål att förstöra skadliga insekter.

Phileas Fogg var medlem af Reform-klubben i London, det var alltsammans.

Läs mer  Fler verk av Jules Verne  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Camilla Collett

Amtmannens döttrar är den norska författarinnan Camilla Colletts enda roman och mest kända verk. Den brukar betraktas som en av de första tendensromanerna på norska och behandlar kvinnans situation vad gäller äktenskap och försörjning i 1800-talets Norge. Boken kretsar kring Sophie som är yngst av fyra systrar av vilka de två äldsta blivit bortgifta i konvenansäktenskap.

Vår bestämmelse är att giftas, icke att blifva lyckliga. I den meningen har jag sett begge mina äldre systrar uppfylla sin bestämmelse. De togo sig män med öfverläggning, frivilligt, och likväl skulle de icke under någon omständighet sjelfva hafva valt dem. Huru lefvande stå icke dessa scener för mig ännu; de gjorde ett intryck som aldrig kan utplånas. Af begge mina svågrar, hvilka efterträdde hvarandra såsom lärare här i huset, har jag den obehagligaste hågkomst. Då Marie blef förlofvad med Broch, denne gnatige, stele, odräglige pedant som hon så många gånger sjelf skrattat åt, var jag ännu liten, men jag minns det ändå ganska väl. Då vi voro samlade och det blef eklateradt, sade jag till honom: »hur kan du tro det, hon vill bara narra dig!» Marie, som så tidigt skulle dö, blef först offrad; hon var den äldsta. Hon skall ha varit så vacker, men jag har intet bestämdt intryck deraf; kanhända hade hennes skönhet denna allvarliga själfulla prägel, som ett barn icke förstår, Men Louise var frisk och strålande som en vårdag då hon kom hem efter två års frånvaro i Köpenhamn hos tant. Denna hennes skönhet, den främmande snitten på hennes kläder, hennes otvungna men ändå prydliga väsen, gjorde ett djupt intryck på mig. Det var som om allt hvad hon rörde vid blef förskönadt. Jag såg upp till denna syster med ett slags stum beundran. Med en skarpsinnighet, som blott barn kunna hafva, förstod jag att genomtränga allt hvad som angick henne. Men hon var den fullvuxna damen och jag kunde blott på barnsligt vis lägga detta mitt djupa intresse, min hängifvenhet för dagen. Jag sprang hennes ärenden, gissade hvar och en af hennes små önskningar och försökte på alla sätt att behaga henne.

Läs mer  Fler verk av Camilla Collett  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Omslag

Bjälboarfvet av Verner von Heidenstam ingår i dennes romansvit Folkungaträdet och handlar om striderna mellan Birger Jarls söner på 1200-talet.

Det var dymmelonsdag och kyrkklockorna hängde stumma med bunden kläpp. Människorna hade ännu icke tvättat askan ur håret efter botgöringen på askonsdagen, och de längtade till påskmorgonens sköna fest, då de under sång åter skulle få beströ kyrkgolfvet med hackadt enris. Barnen, som visste, att de skulle risas i sängen, när de vaknade på långfredagen, gingo modstulna omkring. De mindes sedan gammalt, att det ingalunda var någon lek utan brukade sluta med ett sådant skriande, att det hördes ifrån gård till gård. Ett mörkt och tungt väder med isande blåst hade också rådt under hela fastlagen, och sinnena blefvo hårda.

På skogsvägen öster om Bjälbo kom en flock bergsfolk från Stålberget i det aflägsna Järnbärarland. Skaran hade blifvit plundrad under vägen, och af hela foran återstod bara en ensam släde, förspänd med en oxe och en halt häst. Släden hade skapnad af en båt för att kunna flyta, om isen brast på något af de talrika vattendragen.

Läs mer  Fler verk av Verner von Heidenstam  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Ångbåten Yngve Frey

Romanen Det går an av Carl Jonas Love Almqvist väckte stor debatt när den publicerades 1839 med sitt budskap att män och kvinnor kunde sambo i ett förhållande utan att vara gifta. Underofficeren Albert får syn på Sara Videbeck på däcket till en ångbåt och tar reda på hennes namn:

Han gick ned till kaptenen, för att hemta upplysning om hennes namn. Efter en stunds ögnande på passagerarelistan, befans hon heta Sara Videbeck, och vara glasmästardotter ifrån Lidköping. En ovanligt omständlig underrättelse på en ångbåtspassagerarelista! Men den kom sig deraf, att hon hade pass med sig, som annars ångbåtsresande sällan medföra, och att hon egt ordningssinne nog, att åt kaptenen under resan aflemna sitt pass, till all möjlig säkerhets vinnande för sin person.

Sergeanten satt i många tankar nere i matsalongen — märk matsalongen! — det är den, dit fördäckspassagerare, åtminstone de af tillräckligt mod och hurtigt utseende, få intränga vid matstunderna. Det var nu ungefär frukosttid, eller kunde lätt blifva det, ifall man reqvirerade en portion. Sergeanten tänkte så här: En glasmästardotter ifrån Lidköping — det är en småstad, långt, långt bort ifrån Stockholm. En mamsell? på sätt och vis, ja. En borgardotter, dock af ringaste borgarklassen. Ett intagande och märkvärdigt mellanting! Landtflicka icke, bondflicka alls icke — men icke heller riktigt af bättre klass. Hvad skall en sådan egentligen anses för? hvad kallas? Det är någonting outgrundligt i denna mellansort. Låt se — tag hit en biffstek!

Läs mer  Fler verk av Carl Jonas Love Almqvist  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Framsidan av 1918 års svenska utgåva

En studie i rött är Arthur Conan Doyles första roman om privatdetektiven Sherlock Holmes där han med doktor Watson undersöker han ett blodigt mord. Den skarpsinnige Holmes kan med ett fåtal observationer dra korrekta slutsatser. Här i översättning av Ellen Ryding:

»Hur tusan kunde du gissa det?» frågade jag.

»Gissa vad?» sade han retligt.

»Att karlen var en f. d. underofficer vid flottan.»

»Jag har inte tid med struntsaker», svarade han snäsigt. Så tillade han med ett småleende: »Förlåt min ohövlighet; du klippte av tråden i min tankegång, men det var kanske rätt bra. Jaså, du var verkligen inte i stånd att se, att karlen varit underofficer vid flottan?»

»Nej, det var jag visst inte.»

»Det är lättare att se än att förklara, hur jag kan veta det. Om någon bad dig bevisa, att två gånger två är fyra, skulle du kanske finna det svårt nog, och likväl är du säker på, att saken förhåller sig så. Till och med tvärs över gatan kunde jag se, att karlen hade ett stort, blått ankare tatuerat på ena handen. Det tydde på saltsjö och långa resor. Han hade emellertid även militärisk hållning och de reglementerade polisongerna. Där hade vi flottan. Han uppträdde med en viss självsäkerhet och såg ut, som om han varit van att befalla. Du märkte kanske, hur han höll huvudet och hur kraftigt han svängde sin käpp? Efter anletsdragen att döma, var han en hederlig, duktig, medelålders man — allt fakta, som kommo mig att tro, att han varit underofficer.»

»Underbart!» utropade jag.

Läs mer  Fler verk av Arthur Conan Doyle  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Anne Elliot

Familjen Elliot (originaltitel Persuasion) är Jane Austens sista fullbordade roman och gavs ut postumt 1818.

Sir Walter Elliot, ägare till Kellinch-Hall i Sommersetshire, bebodde denna egendom. Hans favoritsysselsättning var att läsa Engelska adelns historia, eller ock förteckningen på — och berättelsen om de betittlade familjerna i riket; han fann deruti ett tidsfördrif under sina lediga stunder, och en tröst då han var bedröfvad. Hela hans själ intogs af beundran och vördnad då han betraktade det ringa antal som återstod af den gamla adeln, och han såg med förakt och med ömkan ned på de, oändeliga, i sista seklet, nyskapade adelskapen, och återtog då med mera nöje sin egen historia och det som angick den ädla familjen Elliot. Det stället i boken låg alltid uppslaget, som innehöll följande:

Läs mer  Fler verk av Jane Austen  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Ove Tjernberg och Gerd Hagman i en uppsättning 1955

Fröken Julie är en kammarpjäs av August Strindberg om grevedottern Julie och grevens betjänt Jean som tillbringar en midsommarnatt tillsammans och planerar att rymma utomlands till Schweiz:

Jean: Där sätter jag opp ett hotell med första klassens varor och första klassens kunder.

Fröken Julie: Hotell?

Jean: Det är ett liv skall ni tro; oupphörligt nya ansikten, nya språk; inte en minuts ledighet till grubbel eller nerver; intet letande efter sysselsättning, då arbetet ger sig själv; natt och dag klockan som ringer, tåget som blåser, omnibussen som kommer och går; under det guldstyckena rulla på byrån. Det är ett liv!

Fröken Julie: Ja, det är att leva! Och jag?

Jean: Husets härskarinna; firmans prydnad. Med ert utseende, och ert sätt - åh - det är en given succès! Kolossal! Ni sitter som en drottning på kontoret och sätter slavarne i rörelse med att trycka på en elektrisk knapp; gästerna defilera inför er tron och lägga blyga sin skatt på ert bord - ni kan aldrig tro vad mänskorna darra när de få en räkning i sin hand - jag skall salta notorna och ni skall sockra på dem med ert vackraste leende - ack! låt oss resa härifrån - tar upp en kommunikationstabell ur fickan - genast, med nästa tåg! - vi äro i Malmö klockan sex och trettio; Hamburg åtta och fyrtio i morgon tidigt; Frankfurt - Basel en dag och i Como genom Gotthardbanan om, låt mig se, tre dar! Tre dar!

Läs mer  Fler verk av August Strindberg  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Hjalmar Bergman

Hans nåds testamente är en komisk roman av Hjalmar Bergman. Baron Roger Bernhusen de Sars tänker offentliggöra sitt testamente på sin 65-årsdag och han avser att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet till tjänstefolkets son, dagdrivaren Jacob som brukar umgås med friherrens oäkta dotter, den 15-åriga Blenda, under förutsättning att de gifter sig. Men baronens syster Jullan är på väg till födelsedagen och hon tänker inte utan vidare låta hennes dotter Malla förlora arvet:

— Sir du, min söta, testamentet, det blir nog bra, fördöme mig, och lilla Malla, ska vi naturligtvis ha i tankarna, vasa? Sir du, även om hon icke är nämnd i testamentet, kunna vi alltid göra en liten klausul, vasa? Vi kunna förständiga vår universalarvinge att utgiva ett årligt underhåll —

— Vad menar du, Roger?

Jo, den tonen kände hans nåd igen, och han rodnade ända ut i öronsnibbarna, ända ut i nästippen, som började klia på ett obehagligt och olycksbådande sätt. Den fördömda — trodde hon kanske, att hon kunde styra på Rogershus nu som i salig fars tid? Kujonera honom, tvinga honom som då hon tvang honom till giftermål och mycket annat. Jo, nu kände han igen tonen.

— Menar du — menar du verkligen, att mitt barn, din systerdotter, din stackars fars dotterdotter skall tigga sitt bröd av en — av en — av den, du behagar utnämna till universalarvinge? Att du inte blygs!

Och så bröt det löst:

— Att du inte skäms, att du inte skäms, att du inte — —

Läs mer  Fler verk av Hjalmar Bergman  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Amerikansk serieversion

Ivanhoe är en klassisk historisk äventyrsroman från 1820 av Sir Walter Scott. Handlingen utspelar sig i 1100-talets England när riddaren Ivanhoe återkommer från korståget. På ett övergripande plan handlar det om hur landet tyranniseras av prins John och hans normander, i kung Rikard Lejonhjärtas frånvaro. Ett av offren är den judiske köpmannen Isak av York som har tillfångatagits av den grymme normanden Front-de-Bœuf.

»Förbannade hund av en förbannnad ras», sade han, väckande fängelsevalvets dystra ekon med sin dova och hemska röst: »Ser du denna våg?»

Den olycklige juden mumlade ett svagt ja.

»På denna våg skall du åt mig uppväga», sade den obeveklige baronen, »tusen silvermarker efter Towerns i London vikt och halt.»

»Helige Abraham!» sade juden, som i denna ytterliga fara återfick bruket av sin röst. »Har man någonsin hört talas om en sådan fordran? Vem har någonsin ens i bardens sång hört talas om en sådan summa som tusen silvermarker? Vilket mänskligt öga har någonsin blivit välsignat med åsynen av en sådan hopad skatt! Icke inom Yorks murar, om du också genomsöker mitt hus och alla mina stamfränders, skall du finna tiondelen av denna väldiga summa i silver.»

»Jag är inte oresonlig», svarade Front-de-Bœuf, »och om det är ont om silver, tar jag gärna guld. Om du ger mig en mark guld för sex marker silver, kan du friköpa din otrogna lekamen från sådan bestraffning som du ännu aldrig drömt om.»

Läs mer  Fler verk av Sir Walter Scott  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Gustave Flaubert

Madame Bovary är en roman från 1856 av Gustave Flaubert. Den är dennes första publicerade roman och anses av många kritiker vara ett mästerverk. Handlingen kretsar kring en doktors fru, Emma Bovary, som har sexuella affärer och lever bortom sina tillgångar som ett sätt att fly det banala och innehållsfattiga landsortlivet. Även om handlingen i sig är ganska simpel – till och med arketypisk – ligger romanens storhet i dess detaljer och gömda mönster. Flaubert var en notorisk perfektionist och hävdade alltid att han letade efter le mot juste ("det rätta ordet").

När romanen först publicerades som en följetong i Revue de Paris mellan 1 oktober och 15 december 1856 orsakade den stor skandal, och offentliga åklagare attackerade den för oanständighet. Rättegången, som hölls i januari 1857, gjorde berättelsen ökänd, så efter att Flaubert frikändes den 7 februari 1857 blev Madame Bovary en bästsäljare när den publicerades i sin helhet för första gången i april 1857.

Stilen kännetecknas av få dialoger och få långa tal. Det finns ingen uppenbar berättare, utan en röst som till synes kommer från ingenstans. Istället för långa och många dialoger beskrivs små detaljer ytterst utförligt, som det kända exemplet med Charles Bovarys hatt. Boken skulle imitera språket, rytmen, tonen och livsformen av bourgeoisien i det provinsiella Frankrike. Med hjälp av erotik, sentimentalitet och ironi skulle den bli prosaisk och opersonlig, vilket vidare betonades genom det klichéfyllda språket. Dessa kännetecken kom senare att influera många framgångsrika författare, som Émile Zola, James Joyce, Franz Kafka och Jean-Paul Sartre

Läs mer  Fler verk av Gustave Flaubert  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Omslag till första utgåvan 1867.

Brott och straff av Fjodor Dostojevskij handlar om det mentala lidandet och de skuldkänslor som huvudpersonen Raskolnikov anfäktas av efter att han planlagt och genomfört ett mord på en hatad pantlånerska.

Under det hon gjorde sig besvär med att lossa knutarna, vände hon sig mot fönstret för att se bättre (alla fönster voro stängda oaktat hettan) och kom därigenom att några sekunder stå med ryggen vänd mot honom. Han öppnade överrocken och gjorde yxan i ordning, men tog inte fram den helt och hållet, utan höll den endast med högra handen under rocken. Hans armar voro nästan kraftlösa, han riktigt kände, huru de domnade av allt mer och mer. Han var rädd att släppa yxan... med ens höll han på att svimma.

»Men så noga han då har bundit in det!» utropade hon förtretad och stod i begrepp att vända sig om.

Det var intet ögonblick att förlora. Han tog fram yxan, lyftade nästan medvetslöst upp den med båda händerna och lät den nästan utan kraft, nästan mekaniskt falla ned med tjockändan på hennes huvud. Han hade som sagt låtit yxan falla utan all kraft, men efter slaget kände han krafterna återkomma.

Läs mer  Fler verk av Fjodor Dostojevskij  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

En av bockarna Bruse

De tre bockarne Bruse, som skulle gå till säters och göra sig feta är en norsk folksaga upptecknad av Peter Christen Asbjørnsen efter Anders Lysgaard från Biri 1842. Här i en översättning av Ernst Lundquist i Norska folksagor och huldre-sägner från 1881.

Det var en gång tre bockar, som skulle gå till säters och göra sig feta, alla tre hette de bocken Bruse. På vägen var en bro öfver en fors, som de skulle öfver, och under bron bodde ett stort fult troll med ögon som tenntallrikar och näsa så lång som ett räfs-skaft. Först kom den yngste bocken Bruse och skulle öfver bron. Trip, trap, trip, trap, sade det i bron. «Hvem är det, som trippar på min bro?» skrek trollet. «Åh, det är den minsta bocken Bruse; jag ska’ till säters och göra mig fet,» sade bocken; han var så fin i målet. «Nu kommer jag och tar dig!» sade trollet. «Åh nej, ta’ inte mig, för jag är så liten, jag, vänta bara litet, så kommer den mellersta bocken Bruse, han är mycket större.» «Ja väl,» sade trollet.

Läs mer  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Long John Silver och Jim

Skattkammarön av Robert Louis Stevenson är en klassisk äventyrsroman om unge Jim som hittar en skattkarta över en nedgrävd skatt och ger sig iväg på en skattexpedition. Romanen börjar med att en gammal sjörövare tar in på värdshuset där Jim bor:

Jag minns honom som om det varit igår, då han kom traskande till värdshusets dörr, med sin sjömanskista på släp efter sig på en skottkärra — en lång, stark, tung, nötbrun man, med sin tjärade hästsvans över axlarna på den smutsiga, blå rocken, händerna nariga och ärrade, med svarta sorgkanter under de trasiga naglarna och med sabelhuggsärret över ena kinden i en smutsvit, likblek färgton. Jag minns hur han såg ut över fjärden och visslade för sig själv under tiden, för att därpå börja sjunga den gamla sjömanssången som han så ofta skulle komma att upprepa:

Femton man på en död mans kista –
Jo-ho-ho och en flaska med rom!

med den höga, gamla skälvande rösten, som verkade ha stämts och brutits vid ankarspelet. Så knackade han på dörren med ena änden av en käppliknande båtshake som han bar med sig och då min far öppnade, krävde han burdust att få ett glas rom.

Läs mer  Fler verk av Robert Louis Stevenson  Fler lästips





Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Selma Lagerlöf

En herrgårdssägen är en roman av Selma Lagerlöf. Berättelsen beskriver en ung kvinnas, Ingrids, kamp för att rädda studenten Gunnar Hede ur hans sinnessjukdom. Boken börjar med att Gunnar Hede, som ligger vid Uppsala, får besök av en vän som oroar sig över att Hede givit upp studierna och mest ägnar sig åt fiolspel:

Det var en skön höstdag mot slutet av trettiotalet. På den tiden fanns i Uppsala ett högt, gult tvåvåningshus, som stod underligt ensamt på en liten äng, långt borta i en utkant av staden. Det var ett rätt ruskigt och otrevligt hus, men det förskönades av den massa vildvin, som växte där, och som på solsidan krälade så högt uppför den gula väggen, att det alldeles omramade de tre fönstren i övervåningen.

I ett rum innanför ett av dessa inramade fönster satt en student och drack sitt morgonkaffe. Han var en lång, vacker karl med ett fint utseende. Håret bar han högt uppstruket ur pannan, det krusade sig vackert, och en lugg ville beständigt välta ned mot ögonen. Han var klädd i en bekväm och ledig dräkt, men var rätt elegant.

Han hade det fint i sitt rum, där fanns en god soffa och stoppade stolar, stort skrivbord och präktiga bokhyllor, men nästan inga böcker.

Läs mer  Fler verk av Selma Lagerlöf  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Verner von Heidenstam

Vallfart och vandringsår är Verner von Heidenstams debutbok med dikter och berättelser som han skrivit under de föregående åren.

Den 26 januari 1888 blev förläggaren Albert Bonnier uppsökt i sitt hem av Heidenstam. Denne berättade att Topelius hade läst några av hans dikter och tyckt om dem och att han också kände Strindberg. När manuset överlämnades lästes det av Karl Otto Bonnier som läste det hemma med makan Lisen: "Genast från första anslaget och till det sista hade vi klart för oss, att här hade en ny och stor diktare uppenbarat sig. Den aftonen blev en av dessa högtidsstunder, som en förläggare aldrig förgäter men som, ack så sällan, förunnas honom!".

När boken publicerades i april 1888 väckte den en enorm uppmärksamhet. Den innebar ett brott med den dittills förhärskande naturalismen och istället för social misär och enformigt industriarbete skrev Heidenstam om njutningslystnad och romantik. Recensenterna hyllade debutanten: Georg Nordensvan skrev om debuten som "den mest lyckade, som de senaste åren förekommit.". Författaren Geijerstam skrev: "Detta debutarbete är i själfva verket af så märklig art, att det med ens gifver författaren en plats bland Sverges förnämsta författare."

Väster om Döda Havet fick jag härbärge i ett ökenkloster. När jag tidigt i dagningen såg ut från burspråket över den livlösa öknen, kom jag att tänka på – människan!

Icke är hon elak. Hon är snarare en stackare, som rör sig med stora ord, men som ingen kan lita på. Ju mer jag funderade, desto mer upphettad blev jag. Slutligen reste jag mig och utbrast högt: ”Hur är det möjligt att icke förakta människan, hur är det möjligt?”

I detsamma närmade sig en ung jude, vars tofflor smällde mot den tomma klostergårdens stenläggning. Han hade enligt bruket en rund filthatt och en svart hårlock vid vardera tinningen. I ena handen höll han Josephus' Judarnas Historia, i den andra en tänd hornlykta. Men lappade voro kaftanens ärmar, tofflorna slitna. Redan på avstånd började han vinka mig, men avböjande skakade jag på huvudet.

Läs mer  Fler verk av Verner von Heidenstam  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Gustaf Fröding

Gitarr och dragharmonika är den värmländske författaren Gustaf Frödings debut från 1891. I diktsamlingen finns exempelvis kända dikter som Våran prost:

Våran prost
är rund som en ost
och lärd som själva den onde,
men gemen likväl
och en vänlig själ
och skäms ej, att far hans var bonde.
Han lever som vi
och dricker sitt kaffe med halva i
som vi
och ratar icke buteljen,
älskar mat
som vi
och är lat
som vi
— men annat är det vid helgen.

Läs mer  Fler verk av Gustaf Fröding  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Frithiof och Ingeborg

Frithiofs saga är ett diktverk av Esaias Tegnér från 1825. Verket är inspirerat av Fritjof den djärves saga och handlar om kärleken mellan Frithiof och Ingeborg.

Det fanns ej fågelbo så högt,
som han för henne ej besökt.
Sjelf örnen, som i molnen gungar,
blef plundrad båd' på ägg och ungar.

Det fanns ej bäck, hur strid han var,
hvaröver han ej Ingborg bar.
Det är så skönt, när forsen larmar,
att tryckas af små vita armar.

Den första blomma våren födt,
det första smultron som blef rödt,
det första ax, hvars guld blev moget,
dem bjöd han henne, glatt och troget.

Läs mer  Fler verk av Esaias Tegnér  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Epistel nummer 30

Fredmans epistlar är en samling av Carl Michael Bellmans visor utgiven 1790. Epistel nummer 30, Drick ur ditt glas, handlar om hur döden aldrig är långt bort:

Drick ur ditt glas, se Döden på dig väntar,
Slipar sitt svärd, och vid din tröskel står.
Blif ej förskräckt, han blott på grafdörn gläntar,
Slår den igen, kanske än på et år.
Movitz, din Lungsot den drar dig i grafven.
- - - Knäpp nu Octaven;
Stäm dina strängar, sjung om lifvets Vår

Guldguler hy, matt blomstrande små kinder,
Nedkramadt bröst och platta skulderblad.
Lät se din hand, hvar ådra blå och trinder
Ligger så sväld och fuktig som i bad;
Handen är svettig och ådrorna stela.
- - - Knäpp nu och spela;
Töm ur din flaska, sjung och drick, var glad.

Himmel! du dör, din hosta mig förskräcker;
Tomhet och klang, inälfvorna ge ljud;
Tungan är hvit, det rädda hjertat kläcker;
Mjuk som en svamp är sena märg och hud.
Andas. — Fy tusand! hvad dunst ur din aska.
- - - Län mig din flaska.
Movitz, Gutår! Skål! Sjung om vinets Gud.

Läs mer  Fler verk av Carl Michael Bellman  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Charles Darwin

Man kan knappast överskatta betydelsen av Charles Darwins Om arternas uppkomst i vetenskapshistorien. Darwins teori stötte på hårt motstånd från de som ansåg att djur och växter inte befann sig i ständig utveckling utan var oföränderliga alltsedan skapelsen.

Det är angenämt att betrakta ett stycke land, beklädt med många växter af många slag, med fåglar sjungande i buskarna, med kringfladdrande insekter, med maskar krälande i den fuktiga jorden, och att tänka sig att dessa så omsorgsfullt utarbetade former, så olika hvarandra och beroende af hvarandra på ett så inveckladt sätt, att de alla äro bildade af lagar som ännu äro verksamma omkring oss.

Dessa lagar i vidsträcktaste bemärkelse heta: utveckling och fortplantning; ärftlighet som nästan innefattas i fortplantningen; föränderlighet i följd af lifsvilkorens indirekta och direkta verkan och af hvila och verksamhet, en förökning i sådan proportion att den leder till en kamp för tillvaron och såsom en följd deraf till naturligt urval i förening med karaktersdivergens och förstörande af mindre förädlade former. Sålunda följer af naturens krig, af hunger och död det mest upphöjda ämne vi äro i stånd att fatta, bildandet af de högre djuren.

Det ligger storhet i denna åsigt, att lifvet med dess olika förmögenheter af Skaparen ursprungligen blifvit inblåst i några få former eller blott en enda; och att, under det denna planet har fortsatt sitt kretslopp enligt gravitationens oföränderliga lag, från en så enkel början utvecklats och alltjemt bildas otaliga de skönaste och mest underbara former.

Läs mer  Fler verk av Charles Darwin  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Omslag till tysk upplaga

Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr är en roman från 1719 av Daniel Defoe om en man som bor på en öde ö i 28 år. Efter ett skeppsbrott flyter han iland på ön med så gott som inga tillhörigheter:

Nu kände jag min inre belåtenhet hastigt aftaga, och att min räddning i sjelfva verket vore en förfärlig nåd, ty jag var genomvåt, kunde icke byta om kläder, och hade ingenting att äta eller dricka. Hvilken annan utsigt återstod mig väl, än att antingen dö af hunger eller sönderslitas af vilda djur.

Allramest bedröfvades jag öfver saknaden af ett vapen, hvarmed jag kunnat antingen döda något djur till stillande af min hunger, eller försvara mig mot ett sådant, som törhända hungern tvang att anfalla mig.

Korteligen, jag hade ingenting annat än en knif, en tobakspipa och något litet tobak i en dosa. Deraf bestod nu hela min egendom, och jag förföll derigenom i en så dyster sinnesstämning, att jag länge sprang härs och tvärs som en galning.

Då dagen led mot slutet, anställde jag med djupt bedröfvadt hjerta betraktelser öfver mitt öde, i händelse jag vore omgifven af vilda djur; ty jag visste alltför väl, att dessa nattetiden lemna sina gömställen, för att gå ut på rof.

Den enda utväg, jag trodde mig finna, var att klättra upp i ett högt och lummigt träd, som var i mitt grannskap, och nära liknade en tall, men var fullsatt af långa törnen. Här beslöt jag tillbringa natten, och till morgondagen uppskjuta alla tankar på mitt dödssätt; ty ännu förutsåg jag intet medel att förlänga min tillvaro.

Läs mer  Fler verk av Daniel Defoe  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Bokomslag från 1892

De fyras tecken är Arthur Conan Doyles andra roman om den brittiske privatdetektiven Sherlock Holmes som löser kriminalgåtor med sitt kalla intellekt. Historien börjar med att en ung kvinna söker upp Holmes för att lösa mysteriet med den okände avsändaren som varje år skickar henne en ask med en dyrbar pärla med posten. Här i översättning av Ellen Ryding:

»Jag har ännu ej berättat er det allra egendomligaste däri. För omkring sex år sedan — för att vara fullt exakt den 4:de maj 1882 — syntes i Times en annons, vari man efterfrågade miss Mary Morstans adress och sade, att det skulle vara till nytta och fördel för nämnda unga dam, om hon ville låta höra av sig. Annonsörens namn eller adress var ej utsatt.

Just vid den tiden hade jag antagit befattningen som lärarinna hos mrs Cecil Forrester. I enlighet med hennes råd tillkännagav jag i tidningen min adress. Samma dag den varit införd fick jag med posten en liten ask, innehållande en utomordentligt stor, glänsande äkta pärla. Ej en enda skriven rad medföljde paketet. Sedan dess har jag varje år på samma dag fått en liknande ask, innehållande en likadan pärla; någon aning om, vem avsändaren är, har jag ej. Sakkunniga personer förklara pärlorna vara av sällsynt slag och mycket högt värde. Ni kan ju själv se, hur vackra de äro.»

Under det hon talade öppnade hon en liten flat ask och visade oss sex de vackraste pärlor jag någonsin sett.

Läs mer  Fler verk av Arthur Conan Doyle  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Agneta Horn

Agneta Horn levde mellan 1629 och 1672 och var dotter till fältmarskalken Gustaf Horn. Dagboken Agneta Horns lefverne ger en god inblick i den svenska högadelns familjeliv under stormaktstiden. Hon inleder med en Beskrifning öfver min elända och mycket vedervärtiga vandringes tid samt alla mina mycket stora olyckor och hjärtans hårda sorger och vedervärtighet som mig därunder hopetals har mött alltifrån min första barndom och huru Gud alltid har hulpit mig med ett godt tålamod igenom gå alla mina vedervärtigheter. Horn jämställer sig med bibelns Job och ser sitt eget liv som en parallell till detta bibliska exempel med Guds hårda prövningskonst.

Manuskriptet till Agneta Horns leverne finns i original på Uppsala universitetsbibliotek där Ellen Fries upptäckte det 1885. Ett år senare publicerades i tidskriften Dagny de första utdragen i moderniserad form. Som bok utgavs den första gången i sin helhet 1908 av Sigrid Leijonhufvud. Gösta Holm skapade en vetenskaplig, mycket exakt utgåva 1959 där alla troliga skrivfel och ändringar angavs. Titeln blev Beskrivning över min vandringstid och boken innehåller även en detaljerad genomgång av Horns språkbruk. Utgåvan skiljer sig dock från originalet genom att Holm tillsatt skiljetecken. År 1961 utkom en bearbetning kallad "Agneta Horns leverne".

Läs mer  Fler verk av Agneta Horn  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Titelblad till andra delen

Berättelser ur svenska historien, med undertiteln Till ungdomens tjenst utgifven, är ett historiskt bokverk av Anders Fryxell (1795–1881), som utkom i 49 volymer 1828–1893. Arbetet med verket pågick mycket länge. Första volymen utkom redan 1823, när Fryxell var 28 år, och den sista 56 år senare, 1879, där Fryxell kommit fram till Gustaviansk tid. Tre ytterligare volymer, som avhandlade Gustav III:s och Gustav IV Adolfs tid, skrevs av Otto Sjögren och utkom 1891–1893.

De första volymerna skrevs helt utan någon forskning. Källorna var äldre historiker, vars berättelser Fryxell broderade ut till spännande berättelser. Från och med beskrivningarna av det sena 1500-talet ansåg sig Fryxell dock behöva förlita sig på arkivforskning, även om han höll fast vid sin målsättning att skriva för ungdomen och de bredare folkliga lagren. Med de fyra volymerna om Kristinas förmyndares och hennes egen regerings historia (1838–42) omlades dock planen fullständigt. Uppgiften blev anspråksfullare, och verket blev nu en på självständiga forskningar stödd historia. Omfånget svällde samtidig oerhört, i 10 volymer hade skildringen förts fram till 1654, i 36 volymer inrymdes de följande 117 åren till Gustaf III:s revolution 1772.

Eftersom Fryxell främst utgick från att biografera de historiska personerna, fick skildringar av samhällslivets utveckling en mer undanskymd plats i dessa verk. Fryxell mötte hårt motstånd från samtidens och eftervärldens historiker för sin historieskrivning men hans bokverk om Sveriges historia fick som inget annat stor spridning bland allmänheten.

Läs mer  Fler verk av Anders Fryxell  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Illustration av Sidney Paget

En skandal i Böhmen var den första av Arthur Conan Doyles noveller om Sherlock Holmes som publicerades i Strand Magazine. En kväll får Holmes och doktor Watson besök av en inledningsvis anonym herre som visar sig vara kungen av Böhmen som har ett problem som måste lösas:

»Saken förhåller sig i korthet så: för fem år sedan gjorde jag under en längre tids vistelse i Warschau bekantskap med den kända äventyrerskan Irene Adler. Namnet är er utan tvivel välbekant?»

»Var snäll och slå upp det i mitt register, Watson», mumlade Holmes utan att öppna ögonen.

Under många år hade han haft för vana att noggrannt och systematiskt anteckna namn och händelser, och man behövde endast nämna en person eller ett faktum, för att han skulle kunna vara i stånd förse en med den önskade upplysningen. I detta fall fann jag den ovannämnda damens biografi inflickad mellan levnadsbeskrivningen över en judisk rabbin och en stabskapten, som skrivit en avhandling om djupvattensfiskar.

»Låt mig se!» sade Holmes. »Ja visst, ja! Född i New Jersey 1858. Kontra-alt, ja! La Scala — primadonna vid kejserliga operan i Warschau — jaha, ja! Dragit sig tillbaka från scenen — bor i London — riktigt, ja! Ers Majestät trädde, antar jag, i förbindelse med den unga damen, skrev ett par komprometterande brev till henne och vill nu gärna ha dessa dokument tillbaka?»

Läs mer  Fler verk av Arthur Conan Doyle  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Oliver ber om en extra portion

Oliver Twist är den brittiske författaren Charles Dickens mest kända roman och handlar om den föräldralöse Olivers öden i 1800-talets London. Här i svensk översättning av Ernst Lundquist:

Kvällen kom, gossarne sutto på sina platser, föreståndaren (i sin kokdräkt) ställde sig vid pannmuren, och de biträdande fattighjonen intogo sina platser bredvid honom. Hafresoppan utdelades, och man bad en rikligt tilltagen bön öfver den knappa kosten. Sedan hafresoppan försvunnit, började gossarne tissla och tassla, de blinkade till Oliver, och de närmast sittande puffade till honom. Han var endast ett barn, men hunger och förtviflan gjorde honom hänsynslös. Han reste sig från bordet, steg med skål och sked i handen fram till föreståndaren och sade, helt häpen öfver sin egen dristighet: »Ursäkta, herr föreståndare, får jag litet mera mat?»

Den välfödde, rödblommige föreståndaren bleknade. Som förstenad af öfverraskning stirrade han ett ögonblick på den lille upprorsmakaren och grep sedan efter kitteln för att ej falla omkull. De biträdande kvinnorna voro förlamade af bestörtning, gossarne af förskräckelse.

»Hvad?» mumlade föreståndaren slutligen med svag röst.

»Ursäkta, jag skulle be om litet mera», upprepade Oliver.

Föreståndaren slog honom i hufvudet med slefven, grep honom i armen och ropade på uppsyningsmannen.

Direktionen var fördjupad i högtidlig rådplägning, då herr Bumble kom instörtande, alldeles utom sig, vände sig till den rödbrusige herrn i den högryggade länstolen och sade: »Ber om ursäkt, herr Limbkins... men Oliver Twist har begärt mera!»

Direktionen for upp, slagen af skräck.

»Begärt mera?!» frågade herrn i länstolen. »Sansa er, Bumble, och svara ordentligt! Är det meningen, att han har begärt mera, sedan han fått den i reglementet fastställda portionen?»

»Ja.»

»Den pojken slutar i galgen», förklarade herrn i hvita västen. »Sanna mina ord, han slutar i galgen.»

Läs mer  Fler verk av Charles Dickens  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Erik Gustaf Geijer

Svea Rikes häfder är en fackbok om Nordens historia av professorn i historia Erik Gustaf Geijer från 1825.

Utifrån den för tiden förhärskande historiesynen där myter och sagor ansågs kunna användas som historisk källa ger Geijer en genomgång av Nordens förhistoria. Som källa används bland annat myter och sagor ur den nordiska mytologin som Ynglingasagan, Den poetiska Eddan och Den prosaiska Eddan samt redogörelser om Norden av historiker och krönikörer som Snorre Sturlason, Adam av Bremen, Saxo Grammaticus med flera.

Verket kom till efter att redaktören för ett franskt uppslagsverk kontaktade Karl XVI Johan och bad denne ordna att någon lärd person skulle skriva om Sveriges historia mellan 1770 och 1819. Skeendet därefter är oklart men det står klart att Geijer har missförstått vad som har varit uppdraget och börjat skriva på ett verk om Sveriges historia från forntid till nutid. Verket tog flera år att skriva klart och arbetet ledde till att Geijer blev invald i Vitterhetsakademien 1824. Geijers redogörelse för den svenska historien från 1000-talet och framåt publicerades i tre band med titeln Svenska folkets historia.

Läs mer  Fler verk av Erik Gustaf Geijer  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Inglinge hög vid Ingelstad

Wärend och Wirdarne av folklivsforskaren Gunnar Olof Hyltén-Cavallius handlar om folkliv i Värend i södra Småland, närmare bestämt om hur folktron är påverkad av hedendomen och kvarlevande tro på Tor och Oden. Författaren menar också att Småland först befolkades av trollen:

Rådfråga vi folkets egna minnen om det eller de urfolk, hvilka i en ytterst aflägsen tid först uppträdt i Wärend och med hvilka landets sednare bebyggare vid sitt inträngande kommo i beröring; så möta oss djupt ur forntiden de dunkla sägnerna om Trollen (Troll-gubbar, Trollkäringar, och i en något förändrad mening: troll-karlar, trollkonor, trollbackor)

Till utseendet äro de stygga, och när någon ännu skämtvis kallar en annan »ditt leda troll», »ditt stygga troll», eller säger »du ser ut som ett troll», är det visserligen icke för att beteckna någon slags fagerlek. Trollqvinnan, och serdeles skogsnufvan, har långa, hängande bröst, hvilka hon när hon löper slänger upp på skuldrorna.

Trollen gå eljest klädda i grå kläder, med en röd pinnhätta, batt-hätta (toppmössa), på hufvudet, och med håret hängande ned på axlarne. Deras röst är gnällande, hvadan de i norra Skåne jemväl få namn af Peblinge. De bo »i backarne», »i bergen», »under jorden», djupt in i skogarne och långt ifrån menniskobygder. Der har man stundom sett röken från deras kulor stiga upp ur jorden eller ur någon gömd skrefva, hvaraf minnet bibehåller sig i det ännu gängse uttrycket att »det är trollen som kölna (ɔ: elda)», när dimman eller solröken om sommaren stiger upp kring kullarne. Det är blott sällan som de nalkas någon menniskoboning, men när det var sträng vinter och mycket kallt »kommo de fordom in i stugorna, satte sig i grufvan och jemrade och uslade sig»

Läs mer  Fler verk av Gunnar Olof Hyltén-Cavallius  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Erik Axel Karlfeldt

Poeten Erik Axel Karlfeldt är en av den svenska litteraturens nittiotalister genom sin debut 1895 med diktsamlingen Vildmarks- och kärleksvisor.

Bliv ej förskräckt och fly ej din kos,
då jag nalkas vid landsvägskröken!
Jag räcker snårets dammiga ros
med min hyllning till godsets fröken.

Jag är en fyr av bondestånd,
en spelman på väg och vid dike.
Jag är en diktens vagabond,
försvarslös i andens rike.

Jag var skolast, men mitt mod blev knäckt
under bördan av formler och glosor.
Nu vill jag byta pedantens dräkt
mot lantliga blaggarnshosor.

Så tag mig upp och giv mig försvar,
du drottning av gröna ängar,
och gör mig till en slåtterkarl
bland dina legodrängar.

Min själ är ung och min kropp är stark,
och väl kan jag slita en sommar
för att se dig ibland, där du går i din mark
och friskt i solskenet blommar.

Läs mer  Fler verk av Erik Axel Karlfeldt  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Annons för boken

Djungelboken av den brittiske författaren Rudyard Kipling är en novellsamling om livet bland djuren i Indiens djungel. En av de återkommande karaktärerna är en liten pojke, Mowgli, som växer upp i Indiens djungel, uppfostrad av vargar. Här i översättning av Tom Wilson:

Det prasslade litet i busksnåret, och Vargfar kröp ihop, färdig att ta språng. Då skulle ni, om ni varit där, ha fått se någonting av det mest besynnerliga i världen — vargen åtrade sig mitt i språnget. Han hade gjort satsen, innan han såg vad han tog språng efter, och därpå ville han hejda sig. Följden blev, att han sköt rakt upp i luften en fyra eller fem fot och så damp ned igen nästan på samma fläck.

»En människa!» fräste han. »En människovalp! Titta bara!»

Rakt framför honom, hållande sig i en lågt sittande gren, stod en naken brun gosse, som nyss hade lärt att gå — en så söt och knubbig liten pyssling, som någonsin nattetid hade kommit till en vargs håla. Han tittade upp i Vargfars ansikte och skrattade.

»Är det där en människovalp?» sade Vargmor. »En tocken har jag aldrig sett förr. Bär hit honom.»

Läs mer  Fler verk av Rudyard Kipling  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Emma Orczy

Den röda nejlikan är en äventyrsroman av författtaren Emma Orczy om den brittiske gentlemannen Sir Percival Blakeney som utåt uppträder som en fjant men som i hemlighet räddar människor från skräckväldets Frankrike:

Vad sir Percy själv beträffar, så ansågs han allmänt vara totalt olämplig för det vanskliga värv han lagt på sina skuldror. Hans huvudbetingelse därför tycktes bestå uti hans blinda dyrkan av gemålen, hans stora rikedomar och den höga gunst, vari han stod vid det engelska hovet. Men londonsocieteten var av den me­ningen, att när man betänkte hans eget inskränkta förstånd, hade det varit klokare av honom att skänka de nyssnämnda, högst av­sevärda materiella förmånerna åt en mindre talangfull, mindre spi­rituell hustru.

I sitt vackra hem i Richmond spelade han med orubblig bonhomie andra fiol; på sin bedårande unga fru slösade han juve­ler och lyxartiklar av alla slag, vilka hon tog emot med oefter­härmligt behag. I gengäld utövade hon värdinneskapet på hans ståtliga slott med samma älskvärdhet, varmed hon förut hemma hos sig välkomnat Paris’ intelligensklick.

I rent yttre avseende var sir Percy Blakeney obestridligen en vacker karl — frånräknat den loja, uttråkade min, som han alltid bar. Han var städse högst elegant klädd och brukade »lancera» de överdrivna »incroyable»-moder, som nyss börjat tränga från Paris till England, med den säkra och goda smak, som är den engelske gentlemannen medfödd.

Läs mer  Fler verk av Emma Orczy  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Paul von Hindenburg

Ur mitt liv är den tyske generalfältmarskalken Paul von Hindenburgs självbiografi med fokus på första världskriget. Han berättar med egna ord hur han vid krigsutbrottet inkallas som armechéf:

Den 22. augusti kl. 3 e. m. erhöll jag en förfrågan från Hans majestät kejsarens stora högkvarter, om jag vore beredd till omedelbar tjänstgöring.

Mitt svar lydde: »Är beredd.»

Redan innan detta telegram kunnat inträffa i stora högkvarteret, fick jag ytterligare ett därifrån. Enligt detsamma räknade man tydligen bestämt på, att jag vore beredd att antaga en befattning i fält och meddelade att general Ludendorff skulle inträffa hos mig. Vidare meddelanden från stora högkvarteret klargjorde läget för mig i så mån, att jag såsom arméchef omedelbart skulle komma att avgå till ostfronten.

Inemot kl. 3 på natten åkte jag, i brådskan endast ofullständigt utrustad, till bangården och stod där på den måttligt upplysta perrongen full av förväntan. Först då det korta extratåget körde in sleto sig mina tankar fullständigt lösa från den husliga härden, som jag så plötsligt måst lämna. Ur tåget steg med raska steg general Ludendorff och anmälde sig hos mig såsom arméstabschef vid 8. armén.

Läs mer  Fler verk av Paul von Hindenburg  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Publius Cornelius Tacitus

Germania av den romerske historikern Publius Cornelius Tacitus har haft stor betydelse som ett av få bevarade historiska verk om länderna i Europa norr om det romerska riket. Tacitus har troligen inte själv besökt området utan byggt på andra historiska verk. Samtliga kopior troddes vara försvunna tills ett manuskript hittades i klostret i Hersfeld 1425. Bland de många germanska folk som omnämns finns bland andra suionerna:

Härefter följa suionernas samhällen, belägna ute i själfva oceanen; de äro starka utom genom män och vapen äfven genom flottor. Deras fartygs byggnad är däri skiljaktig från andras, att de hafva stäf i båda ändar och alltså alltid hafva en framstam färdig till landning. De använda inga segel, ej heller fästa de årorna i fasta rader vid spanten. Liksom bruket är på åtskilliga floder, äro deras åror lösa ock flyttbara åt ena eller andra hållet, allt efter behofvet.

Hos dem står äfven rikedom i anseende, och därför härskar också en enda kung utan några inskränkningar och med rätt till ovillkorlig lydnad. Äfven äro hos dem vapnen icke, såsom hos öfriga germaner, i fritt bruk, utan instängda och under bevakning och det till på köpet af en slaf — oceanen hindrar nämligen plötsliga infall af fiender, och beväpnade skaror, som gå sysslolösa, förfalla ju lätt till själfsvåld, hvadan det ligger i konungens intresse att sätta hvarken en ädling eller en friboren eller ens en frigifven till vakt öfver vapnen.

Läs mer  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Jack London

Skriet från vildmarken är den amerikanske författaren Jack Londons mest kända roman och handlar om familjehunden Buck som stjäls och hamnar i Alaska under guldruschen där han får slita som slädhund. Här i översättning av Mathilda Drangel:

Buck läste icke tidningar, ty i så fall skulle han ha vetat att det var fara för handen, icke allenast för honom utan för varenda kustlandshund med starka muskler och varm, långhårig päls som fanns mellan Puget Sound och San Diego. Sedan några män som rotat i det arktiska mörkret där hade funnit en viss gul metall, och sedan ångbåts- och transportbolag hade basunat ut fyndet, rusade tusentals människor uppåt Norden. Och dessa människor behövde hundar, de behövde stora och starka hundar med kraftiga muskler, som kunde ta i, och med tjocka pälsar som kunde skydda dem mot kölden.

Buck bodde i ett stort hus i den solkyssta dalen Santa Clara. Stället kallades för domaren Millers gård. Huset låg ett stycke från vägen, till hälften gömt bland träden, mellan vilka man såg en och annan skymt av den stora luftiga verandan som gick rundt omkring det. Fram till stället ledde grusade körvägar, vilka slingrade sig genom vidsträckta gräsmattor och under höga popplar, som blandade sina grenar med varandras. Bakom boningshuset var allting tilltaget i ännu större skala än framför det. Där fanns stora stallbyggnader, där ett dussin drängar och pojkar höllo till; där fanns rader av vinranksöverväxta bostäder för tjänstfolket; där fanns en långsträckt och väl underhållen uthuslänga, långa vinspaljéer gröna betesmarker, fruktträdgårdar och massor av bärträd. Och så fanns där också pumpinrättningen för den artesiska brunnen och den stora cementerade cisternen, där domaren Millers gossar togo sitt morgonbad och hämtade svalka under de heta eftermiddagarna.

Läs mer  Fler verk av Jack London  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Cajsa Wargs kokbok

Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber eller Cajsa Wargs kokbok av Cajsa Warg publicerades första gången 1755 och är en bok om hur ett hushåll bör skötas. Dess recept fick stor betydelse fram till mitten av 1800-talet. Här finns bland annat ett recept på crème brûlée:

Tag 10 lod såcker, doppa det uti watten och slå 2 skedblad watten dertil, at såckret får wäl smälta, lägg altsammans uti en malm- eller silfwer-panna, hwilken sättes på koleld, och låter det blifwa hel gulbrun; men röres flitigt, at det ej blifwer brändt; då såckret är brunt, slås et halft stop söt miölk deruti och röres wäl om, at det får smälta: men laga så, at miölken straxt kokar up: när såckret är wäl smält och miölken ser brun ut, så slås hon uti en skål at kallna; då tages 10 ägge-gulor, de wispas wäl, miölken slås dertil, samt litet sönderstött canel och röres tilhopa, sedan slås det på et silfwer-fat och sättes i ugnen, när det stannar, är det färdigt, och kan ätas då både warmt och kallt. Den som wil bruka tenn-fat, så kan det sättas på en kokande watten-gryta, så skadas ej brädden.

Läs mer  Fler verk av Cajsa Warg  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Carl Hårleman

Carl Hårleman var inte bara verksam som överintendent vid uppbyggnaden av Stockholms slott, han var också ansvarig för uppsynen av kronans byggnadsverk över hela landet. I sin Dag-Bok Öfwer en ifrån Stockholm igenom åtskillige Rikets Landskaper gjord Resa, År 1749 har han skrivit ned sina intryck vid en resa genom södra Sverige sommaren 1749. Humöret stiger när resesällskapet lämnar Smålands skogar och kommer till Skåne:

Inemot Broby öpnade sig et härligt land. Glada fält, bärande åkrar, blomstrande ängar, nära wid hwarannan lysande Kyrkor, tätt tilsammans liggande byar, gårdar prydda med löfträn, en ny och inwånarnes större förmögenhet betydande klädedrägt, med et ord, all ting kom oss at förglömma de förre dagars olust, och lemnade oss ej annan önskan öfrig, än at denne orts, förr så förträffelige, ek- och bok-skogar wore något mindre medtagne.

Igenom et både sinnen och ögon så frögdande land ankommo wi, sedan wi lemnat Christianstad på wänstra handen, d. 10 om aftonen, til det så besynnerligen wäl belägne Maltesholm uti Gärdt härad, och förblewo der i et ej mindre än sjelfwa orten kärt och angenämt sällskap, til d. 17.

Läs mer  Fler verk av Carl Hårleman  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Omslag till folkupplagan

Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan från 1934 är en av 1900-talets mest omtalade inhemska politiska skrifter. Samtidigt som vissa ska uppmuntras att skaffa barn så ska samhället ordna så att andra grupper antingen frivilligt eller med tvång avhåller sig från att skaffa barn:

Ett önskemål både från socialpedagogisk och arvsbiologisk synpunkt är därför till en början en så sträng lagtillämpning som möjligt. I de fall där rättskapacitet icke kan förnekas, trots att eljest förutsättningarna för sterilisering äro för handen, böra läkare och sociala myndigheter vara verksamma för att förmå vederbörande att frivilligt underkasta sig sterilisering. Visar sig denna påtryckning i alltför många fall ineffektiv, så bör en skärpning av steriliseringslagen övervägas, innebärande rätt för samhällets organ att också emot deras vilja sterilisera även rättskapabla. Vidare bör steriliseringsförfarandet för ett helt skikt av individer, som man icke anser sig kunna sterilisera, kompletteras genom en effektiv kostnadsfri spridning av preventivmedel och – där likväl havandeskap kommer till stånd – genom abort på eugeniska och sociala indikationer.

Även om man så småningom kan komma rätt långt på dessa vägar är det tämligen givet, att förväntningarna om resultat icke få överdrivas. Vad först gäller bortrensningen av de olämpliga barnuppfostrarna genom inskränkning av deras fortplantningsfrihet, kommer denna med all säkerhet icke att bli fullständig i den grad man skulle önska. Samhället kommer även i framtiden att få nöja sig med att i ett flertal fall skilja barnen från olämpliga föräldrar och därmed från skadliga miljöinflytelser.

Läs mer  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Från filmen 1943

Romanen Jane Eyre från 1847 är den brittiska författaren Charlotte Brontës mest kända verk och skildrar en föräldralös prästdotters uppväxt, här i översättning av Carl Johan Backman. När Jane ska gifta sig får hon vid altaret veta att hennes Mr Rochester redan är gift. Prästen börjar med att fråga om det finns några äktenskapshinder:

»Jag uppmanar och besvär eder båda, att I (på samma sätt som I en gång skolen svara på domens förfärliga dag, då alla hjertans hemligheter blifva uppdagade) nu bekännen, om någon af eder känner något hinder för er lagliga förening till äkta makar; ty I bören komma ihåg, att de som äro förenade på annat sätt än som Guds ord tillåter, deras förening är icke af Gud, och deras äktenskap ej heller inför menniskor giltigt.»

Han tystnade, såsom bruket fordrar. Hur ofta har väl denna tystnad blifvit bruten genom något svar? Kanhända icke en gång på hundrade år. Presten, som icke hade upplyft sina ögon från boken och endast för ett ögonblick stannat, var just på väg att fortsätta samt hade redan utsträckt sin hand mot mr Rochester och till hälften öppnat sina läppar för att fråga: »Vill du hafva denna qvinna till din äkta maka?» — då en tydlig röst strax bredvid oss sade:

»Giftermålet kan icke gå för sig: jag får förklara att ett hinder derför finnes.»

Presten såg upp på talaren och stod stum af förvåning, och på samma sätt äfven notarien. Mr Rochester darrade lätt, som om en jordbäfning under hans fötter kommit honom att vackla; derpå tog han ett säkrare fotfäste och utan att vända sig om, sade han med låg, men fast stämma:

»Fortfar!»

Läs mer  Fler verk av Charlotte Brontë  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Long John Silver och Jim

Skattkammarön av Robert Louis Stevenson är en klassisk äventyrsroman om unge Jim som hittar en skattkarta över en nedgrävd skatt och ger sig iväg på en skattexpedition. Romanen börjar med att en gammal sjörövare tar in på värdshuset där Jim bor:

Jag minns honom som om det varit igår, då han kom traskande till värdshusets dörr, med sin sjömanskista på släp efter sig på en skottkärra — en lång, stark, tung, nötbrun man, med sin tjärade hästsvans över axlarna på den smutsiga, blå rocken, händerna nariga och ärrade, med svarta sorgkanter under de trasiga naglarna och med sabelhuggsärret över ena kinden i en smutsvit, likblek färgton. Jag minns hur han såg ut över fjärden och visslade för sig själv under tiden, för att därpå börja sjunga den gamla sjömanssången som han så ofta skulle komma att upprepa:

Femton man på en död mans kista –
Jo-ho-ho och en flaska med rom!

med den höga, gamla skälvande rösten, som verkade ha stämts och brutits vid ankarspelet. Så knackade han på dörren med ena änden av en käppliknande båtshake som han bar med sig och då min far öppnade, krävde han burdust att få ett glas rom.

Läs mer  Fler verk av Robert Louis Stevenson  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Annons för boken

Djungelboken av den brittiske författaren Rudyard Kipling är en novellsamling om livet bland djuren i Indiens djungel. En av de återkommande karaktärerna är en liten pojke, Mowgli, som växer upp i Indiens djungel, uppfostrad av vargar. Här i översättning av Tom Wilson:

Det prasslade litet i busksnåret, och Vargfar kröp ihop, färdig att ta språng. Då skulle ni, om ni varit där, ha fått se någonting av det mest besynnerliga i världen — vargen åtrade sig mitt i språnget. Han hade gjort satsen, innan han såg vad han tog språng efter, och därpå ville han hejda sig. Följden blev, att han sköt rakt upp i luften en fyra eller fem fot och så damp ned igen nästan på samma fläck.

»En människa!» fräste han. »En människovalp! Titta bara!»

Rakt framför honom, hållande sig i en lågt sittande gren, stod en naken brun gosse, som nyss hade lärt att gå — en så söt och knubbig liten pyssling, som någonsin nattetid hade kommit till en vargs håla. Han tittade upp i Vargfars ansikte och skrattade.

»Är det där en människovalp?» sade Vargmor. »En tocken har jag aldrig sett förr. Bär hit honom.»

Läs mer  Fler verk av Rudyard Kipling  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Sven Dufva

Fänrik Ståls sägner av poeten Johan Ludvig Runeberg handlar om kriget mellan Sverige och Ryssland 1808—1809. Den första dikten, Vårt land, har blivit Finlands nationalsång. En av de mest kända dikterna är Sven Dufva, om bondpojken som med klent förstånd men friskt mod går ut i strid när ryssarna anfaller:

Nu skulle Dufva få sig pli och läras exercis,
det var en lust att se derpå, det gick på eget vis.
Korpralen skrek och skrattade och skrattade och skrek,
men hans rekryt förblef sig lik vid allvar som vid lek.

Han var visst outtröttelig, om nå'nsin någon ann',
han stampade, att marken skalf, och gick, så svetten rann;
men roptes vändning åt ett håll, då slog han bom på bom,
tog höger-om och venster-om, men ständigt rakt tvärt om.

Gevär på axel lärde han, gevär för fot också,
att skyldra, fälla bajonett, allt tycktes han förstå;
men roptes skyldra, fälde han som oftast bajonett,
och skreks gevär för fot, flög hans på axeln lika lätt.

Läs mer  Fler verk av Johan Ludvig Runeberg  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Sven Dufva

Fänrik Ståls sägner av poeten Johan Ludvig Runeberg handlar om kriget mellan Sverige och Ryssland 1808—1809. Den första dikten, Vårt land, har blivit Finlands nationalsång. En av de mest kända dikterna är Sven Dufva, om bondpojken som med klent förstånd men friskt mod går ut i strid när ryssarna anfaller:

Nu skulle Dufva få sig pli och läras exercis,
det var en lust att se derpå, det gick på eget vis.
Korpralen skrek och skrattade och skrattade och skrek,
men hans rekryt förblef sig lik vid allvar som vid lek.

Han var visst outtröttelig, om nå'nsin någon ann',
han stampade, att marken skalf, och gick, så svetten rann;
men roptes vändning åt ett håll, då slog han bom på bom,
tog höger-om och venster-om, men ständigt rakt tvärt om.

Gevär på axel lärde han, gevär för fot också,
att skyldra, fälla bajonett, allt tycktes han förstå;
men roptes skyldra, fälde han som oftast bajonett,
och skreks gevär för fot, flög hans på axeln lika lätt.

Läs mer  Fler verk av Johan Ludvig Runeberg  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Anne balanserar på takåsen

Anne på Grönkulla av Lucy Maud Montgomery handlar om den föräldralösa Anne som vid 11 års ålder kommer till ett äldre syskonpar. Här i Karin Jensens översättning slår hon vad om att hon kan klättra upp på ett tak och promenera på takåsen:

Det var väl inte någonting så värst märkvärdigt att kunna gå på ett litet lågt trästaket, sade hon. — I Marysville kände jag en flicka, som kunde gå på själva takåsbjälken på ett tak.

— Det tror jag inte, sade Josie ögonblickligen. Jag tror inte, att någon människa kan gå på en takåsbjälke. Du kan det åtminstone inte.

— Kan jag inte? ropade Anne.

— Visa då, att du törs, sade Josie i utmanande ton. Men jag påstår, att du inte törs klättra upp och gå på takåsbjälken över fru Barrys kök.

Anne bleknade, men här var tydligen intet val. Hon gick bort mot huset, där en stege stod rest mot kökstaket. Alla flickorna i femte klassen läto höra ett »o!» — dels av spänning, dels av fruktan.

— Gör det inte, Anne! bönföll Diana. — Du faller ned och slår ihjäl dig. Bry dig inte om Josie Pye. Det är inte rätt att mana ut någon att göra någonting så farligt.

— Jag måste göra det. Min heder står på spel, sade Anne högtidligt. — Jag ska gå på takbjälken, Diana, eller låta mitt liv på kuppen. Om jag slår ihjäl mig, så får du min pärlring.

Läs mer  Fler verk av Lucy Maud Montgomery  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Ebenezer Scrooge

En julsång på prosa, även känd som En julsaga, är en roman av Charles Dickens som utspelas i jultid och som handlar om den gamle och vresige Ebenezer Scrooge som är för snål för att fira jul:

Dörren till Scrooge skrivkammare stod öppen, så att han kunde hålla ögonen på sin skrivare, som satt i en dyster liten cell, snarare en liten skrubb och kopierade brev. En mycket liten brasa brann i Scrooges eldstad, men i skrivarens eldstad brann en som var så mycket mindre, att det föreföll som om det endast bestod av ett stycke kol. Men han kunde inte fylla på den, eftersom Scrooge förvarade kolhämtaren i sitt eget rum; och så snart skrivaren kom in dit med skoveln, förutspådde hans herre deras oundvikligt snara avsked från varandra. Varvid skrivaren satte på sig sin vita stortröja och försökte värma sig vid sitt ljus; ett försök som, eftersom han inte var en man med utpräglad fantasi, misslyckades.

”God jul, morbror, Gud vare med Dig!” ropade en gladlynt röst. Den tillhörde Scrooges systerson, som stod inför honom så hastigt, att detta var det första tillkännagivandet av hans ankomst.

”Bah!” sade Scrooge. ”Humbug!”

Han hade värmt sig i så hög grad genom sin snabba gåsmarsch genom frosten och dimman, denne Scrooges systerson, att han formligen glödde; hans ansikte var rödaktigt och vackert; hans ögon lyste och hans andedräkt ångade.

”Julen en humbug, morbror?” sade Scrooges systerson. ”Det är jag övertygad om att Du inte menar!”

”Det gör jag” sade Scrooge. ”God jul! Vad rätt har Du att glädja dig? Vad anledning har Du att vara glad? Är Du inte tillräckligt fattig ändå?”

”Ge med dig nu, morbror”, svarade systersonen med glädje i rösten. ”Vad rätt har Du att vara så dyster? Vad skäl har Du att vara vresig? Är Du inte tillräckligt rik ändå?”

Eftersom Scrooge inte hade något bättre svar till hands vid detta tillfälle, sade han åter ”Bah!” och följde upp det med ordet ”humbug!”.

Läs mer  Fler verk av Charles Dickens  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Jan Malmsjö läser dikten 2013

Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan i Edvard Fredins översättning läses traditionsenligt på Skansen vid tolvslaget.

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö . . .
Ring själaringning öfver land och vatten!

Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälfvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.

Läs mer  Fler verk av Alfred Tennyson  Fler lästips




Ladda ned som epub Ladda ned som pdf Ladda ned som rtf Ladda ned

Omslag till första upplagan

Ett hem är en bok från 1899 av målaren Carl Larsson. Den består av en inledande text där Larsson beskriver sitt familjeliv i stugan Lilla Hyttnäs i byn Sundborn utanför Falun. Sedan följer 24 akvarellmålningar från huset och familjen Larssons tillvaro. Larsson berättar själv om första gången han fick se Lilla Hyttnäs:

Det var en liten oansenlig, ful och intetsägande byggnad, liggande på ett slaggvarp. Den hette också Hyttnäs — Lilla, till skillnad från grannens Stora dito. — Den jordsmula de hade sin potatis på var ditkörd annorstädes ifrån, och den nypa dikeslera, som var lagd här och där, tjänade några syrenbuskar att breda Persiens doft och prakt öfver det hela. Men den där stugan låg alldeles intill en krökning af Sundbornsån, just där denna vidgar ut sig en smula; en liten backe bar rakt ut i vattnet, där en åldrig ökstock låg för att antyda, att här var hamn; nio björkar hade alldeles själfmant slagit sig ner i slaggen, och de sågo då sannerligen ej ut att ha det drygt. Och gummorna gick det ingen nöd på heller. De voro ett par ordningsmönster, och hade nätt upp hvad de nödtorftligen behöfde. Allt inomhus var rent och fint, möblerna voro af enklaste slag, men gammaldags och hållbara, arf efter föräldrarna, hvilka bott på en egendom i närheten.

Här erfor jag denna outsägligt ljufva känsla af afskildhet från världens buller och larm, som jag endast en gång förr känt (och det var i en fransk bondby). När därför min svärfar föreslog mig att han för min räkning skulle köpa en halfstor egendom i samma by, så svarade jag bestämdt nej, och motiverade afslaget med, att endast något liknande denna lilla idyll skulle passa en konstnär.

Ett par år därefter dog den ena systern, den andra ville ej längre bo kvar i ensamheten, och då påminde sig svärfar hvad jag en gång sagt, och gaf mig stugan med allt hvad däri var.

Läs mer  Fler verk av Carl Larsson  Fler lästips