Strofer

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  I en väns minnesbok Strofer
av Karl Fredrik Forsman
Gammal sanning  →
Ur diktsamlingen Spridda blad, 1893

Akta dig för falskhets många garn!
Tro ej allas känslor vara rena!
Krokodil kan gråta likt ett barn
och som män'ska stundom le hyena.
   — — — — —
I dag ej säg »i morgon vill
jag det och det fullgöra».
Till morgondag tig tyst och still,
men låt mig få höra:
»Mitt verk med fröjd jag gripit till».
— — — — —
Verka mycket! — Hoppas ringa!
Det skall dig till målet bringa.
— — — — —
Om gladt, om sorgfullt blir det nya år,
du fåfängt spörjer: ingen kan dig svara;
dock hur det blir, var viss, en bit af vår
med sol och grönt ändå däri skall vara.
— — — — —
»Ära vare Gud i höjden! Frid på jorden»!
När blir sanning väl utaf de helga orden?
   — — — — —
Bär du evig fröjd uti ditt hjärta,
klaga icke då för timlig smärta!
Santiago 17/6 91.