Tillflykt
Utseende
← En solnedgång från Cerro Blanco |
|
Stjärnskrift → |
Ur diktsamlingen Spridda blad, 1893. |
Bort till skogen, tyst och grön,
mina steg jag gärna styr.
Från dess tufva hjärtats bön
ödmjuk mot Guds himmel flyr.
Månget törne på min stig
sargar visst och smärta ger;
dock det ej bekymrar mig;
onda tungor stinga mer.
Människor mig sällan bragt
åter friden i min själ.
Bön, naturen och dess prakt
vände allt mitt ve i väl.
Parque Cousinno i Santiago 30/9 91.