Vid tårpilen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  I skymningen
Vid tårpilen
av Karl Fredrik Forsman
Såpbubblor  →
Ur diktsamlingen Spridda blad, 1893.


"— ¡ Madre! madre! nombre tierno
Como el ave que suspira:
Ser, cuyo amor es eterno,
Solo tu amor no es mentira".
Mariano Eganna.

1.
Hvad är jag se'n jag miste dig,
du ängel, sänd af Gud till mig?
En mussla invid hafvets strand,
utur hvars sköt'
man tidigt bröt
dess perla bort med våldsam hand.

En vissnad stjälk, som sköflad står
på rosor re'n i lifvets vår;
ett träd, som stormen löfvat af;
en ram, hvars bild,
så älsklig, mild,
man tog och intet återgaf.

En lyra utan strängar på;
en kung, som från sitt land måst gå;
en lampa utan olja i;
en sakta ton
från ljusets zon;
en fängslad själ, som vill bli fri.
Alltorp 29/3 92.
— — — — —
2.
Nu är min sträfvan blott att vinna
i lycklig stund en fridfull graf;
på lifvets tråd jag slutat spinna,
jag härflar nu densamma af.

Lätt flyter garnet ifrån rocken,
fast trögt i skåran kuggan går;
det kvällas, slutas vilja ögonlocken;
snart stannar hjulet — ro jag får.
Alltorp 29/3 92.