Geografiskt lexicon öwer Skandinavien/K

Sök:

A

B

C

D

E

F

G

H

I

J

K

L

M

N

O

P

Q

R

S

T

U

W

Y

Å

Ä

Ö

←  J

Geografiskt lexicon öwer Skandinavien eller De förenade Rikena Swerige och Norige av Daniel Djurberg K

L  →

K.

Kaflås, eller Kawelås, en Sätesgård uti Höm Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, har 6 gärden i circulationsbruk som besås med 70 tunnor, betydlig höfångst, skön löfskog i ägorna med täcka alléer, prydlig åbyggnad, med et ansenligt stenhus om 3 wåningar, med en stor och wacker trägård. Med tilhjelp af halmfoder och hwad som winnes genom cirulationsbruket underhållas 30 hästar, 60 nöt och 60 får. Under Gården lyda 10 torp. Til Gården hörer hela Höm Sokn utom Sätesgården Påwarp.

Kaflås, et Alunwärk i förenämnde Sokn, ej långt från Sätesgården, tilhörer denna Gårdsägare. 4 pannor sysselsätta här 40 arbetare, och tilwärkas årligen omkring 650 tunnor alun. Alunsjudningen sker med brännbar skifer, hwarigenom betydlig skogsbesparing winnes, ehuru ymnig skogstilgång ej saknas å Säteriets underliggande hemman. Tilgången på skifer är ganska tilräckelig. Här är inrättadt et mekaniskt konstwärk, som drages af watn och bestrider pumpningen af luten.

Kaga, en Sokn och Regalt Pastorat uti Östergötland, Hanekinds Härad, består af 36.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera på botn, med dungjord, swartmylla och sand. På skog är brist. Utsädet är 440 tunnor. År 1810 war Folkmängden 602. Kyrkan är belägen under 58 grad. 27 min. Polhöjd; 0.6 mil från Linköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Gerstorp.

Kaggeholm, en Sätesgård uti Ekerö Sokn i Upland, består af 2 Mantal, äger 36 tunnors utsäde, godt höbol, skog til nödigt gårdsfång, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af sten, med trägård försedd med många fruktträn.

Kalf, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, består af 4 Soknar: Kalf, Moderförsamling, samt Mårdaklef, Håkswik och Frölunda, Annexer, och innefattar 91 Mantal. Marken i detta Pastorat är bärgaktig, samt genomskuren af flera större och smärre sjöar och åar. Rådande jordmånen är sand. Lera finnes på ganska få ställen. Skogen, ehuru genom et omåttligt swedjande medtagen, är dock ännu för behowet hjelpelig, på få ställen, förnämligast i Håkswik, ymnig. Utsädet är 1660 tunnor, oberäknadt potäter, som här sås betydligt. År 1805 var Folkmängden 2693. — Kalf Sokn innehâller 32 Mantal. Utsädet är 526 tunnor. År 1805 war Folkmängden 831. Kyrkan är belägen under 57 gr. 16 min. Polhöjd; 12 mil från Wänersborg. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Nättsjö.

Kalfnäs, et Järnwärk uti Torsåkers Sokn i Gästrikland, består af 1 stångjärnshammare, med 147 skeppunds smide.

Kalfswik, et Consistorielt Pastorat i Småland, Wexiö Län och Kinnewalds Härad, består af 2 Soknar: Kalfswik, Moderförsamling, och Jät, Annex, samt innehåller 48.8 Mantal. Jordarten är stark swartmylla, men i nägden wid sjön Åsnen finnes någon lera. Til Pastoratet hörer någon del af Allmänningen, hwarest skogen til större delen består af bok och något ek. Näringsfång äro godt åkerbruk; sädesarterne äro mäst korn och wårråg; fördelaktig boskapsskötsel; fiskeri uti den ansenliga och fiskrika sjön Åsnen. Säd, fisk, boskap, smör och potaska äro de waror som härifrån afyttras. År 1805 war Folkmängden 1285. — Kalfswik Sokn innehåller 24.4 Mantal. År 1805 war Folkmängden 762. Kyrkan är belägen under 56 gr. 43 min. Polhöjd; 1.7 mil från Wexiö.

Kalkudden, et Tegelbruk uti Kärbo Sokn i Södermanland, är bland de större i Riket, med 4 ugnar, och tilwärkar årligen 5- til 600000 stycken mur- och taktegel.

Kalis, (Neder), en Sokn och Consistorielt Pastorat i Norrbotns Län, håller i widd 20 qv. mil, samt innefattar 54 Mantal. Namnet hänledes af den wattuled här framrinner, som kommer från Lappmarken och där kallas Kalas-Äno, på Swenska Fiskeströmen. Soknen kallas jämwäl i gamla handlingar Kalis; det är således felaktigt att benämna henne för Calix. Förenämnde älf, som här kallas Kalis Älf rinner midt genom Soknen och faller här ut i hawet. Soknen är, i likhet med de öfrige Soknarne i Norrbotns Län, nederåt wid hafssidan jämn och slät, men ju längre up från hafskanten, desto mera bärgaktig. Rådande jordarten är sandmylla, med blandning på somliga ställen af sämre lera, samt någon swartmylla. Utsädet som mästadels består i korn, och per medium giwer i skörd fjärde kornet är mellan 850 och 900 tunnor. Skog börjar tryta i nedra delen af Soknen, men wedbrand finnes ännu tilräckeligt. I öfra delen af Soknen är också bärglig tilgång på timmerskog. Hawet, som stöter til Soknens södra trakt, formerar här en stor och wacker skärgård, med en myckenhet öar och holmar. Af skattbara mineralier finnes kopparmalm i bärget Paktawara, järnmalm, kalksten och brynsten. År 1810 war Folkmängden 3475. Kyrkan är belägen under 65 gr. 50 min. Polhöjd; 10.2 mil från Luleå efter Landswägen. Märkeliga Orter i Soknen äro Törefors et Järnwärk, Bondersby, Gammelgård och Björkfors finbladiga sågwärk, Sandörssund, et Glasbruk.

Kalis, (Öwer), en Sokn och Consistorielt Pastorat i Norrbotns Län, håller i widd 40 qv. mil, samt innefattar 26 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig och bärg innesluta Soknen på alla sidor. Oländig mark, kärr och mossar intaga Soknens största widd. Dock finnas här jämte åkerfält, widsträckta och ganska bördiga ängar, hwilka hwarje sommar, mer och mindre öwerswämmas och frodas af de genom denna Sokn framlöpande wattudrag: Kalis-älwen och Ängesån, hwilkas sammanflytande wid kyrkan formera en utsökt wacker och pittoresk belägenhet. Jordmånen består mästadels af sand och sandmylla. Äwen är här, i synnerhet nära intil de större wattudragen, på många ställen god lermylla. Flerestädes i Soknen träffas ock så stark lerjord som någonsin i de södra Landskapen; men denna sidstnämnda jordart begagnas ganska sällan til åker, af orsak at Almogen tror densamma wara förmycket underkastad frost. Tilräckelig skog finnes, fast den mycket bliwit medtagen af de ofta upkomne skogseldar och den mycket idkade tjäru-bränningen. Årligen tilwärkas 12 à 1500 tunnor tjära. Brädsågning idkas föga. Utsädet är 450 tunnor korn. Winterråg brukas ej mycket, men något mer af sommarråg. Boskapsskötsel är en huwudnäring, särdeles för dem som bo längre ifrån kyrkan, där bättre utrymme finnes; de ned i Soknen belägna byar hawa swagt mulbete. I Soknen underhållas 230 hästar, 60 oxar, 1200 kor, 150 ungnöt samt 1500 får och getter. År 1810 war Folkmängden 1537. Kyrkan är belägen under 66 gr. 20 min. Polhöjd; 8 mil från Luleå. Märkwärdig Ort är Götjen, en masugn, til hwars driwande finnes ymnig kolskog, och malmförrådet hämtas landwägen från de circa 13 mil härifrån belägna rikhaltiga järnmalmsbärgen i Gelliware. Malmen nedforslas med Renar.

Kalis-Älf. Denna är belägen i Norrland, samt en af de största strömar i Riket. Hon har sit ursprung wid Norrska fjäldryggen under 68 grad. Polhöjd, samt flyter genom Lappland och Norrbotn uti Botniska wiken. Under sit lopp genom Lappland kallas hon af Lapparne Kalas-Äno. Dess längd är 36 mil, och dess område 120 qvadr. mil. Dess största grenar äro Kajtom-Älwen och Änges-Ån, hwilka bägge på högra sidan falla i henne; på wänstra sidan förökas hon ansenligt af Törende-Älf, hwilken är en gren af Torne-älwen, som lämnar hit en tredjedel af sit watn. Wid pass en half mil owanom dess utlopp i hawet, wid Nederkalis kyrka är hon 170 famnar bred. Wid dess utlopp och flera mil längre up är godt laxfiske.

Kall, en Sokn i Jämtland, uti norra Fögderiet, är Annex til Undersåkers Pastorat, samt består af 12.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1005. Almogens förnämsta näringsfång är boskapsskötsel. Åkerbruket är föga lönande i anseende til mager jordmån och tidig frost. Kyrkan är belägen 1.7 mil från Moderkyrkan. Märkelig Ort i Soknen är en koppargruwa, kallad Adolf Fredrik.

Kallersta, et Säteri-Rusthåll uti Sankt Lars Sokn i Östergötland, består af 1.25 Mantal, äger 46 tunnors utsäde, höbol til omkring 150 lass i medelår, knapt mulbete, nästan ingen skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, reveterad, med en trägård.

Kallhäll, en Sätesgård i Upland.

Kalsta, en Sätesgård i Södermanland.

Kalvskindet, en stor och jämn landsträcka innanför Staden Trondhiems wästra port, längs efter Staden på södra och efter Nidälwen på norra sidan, hwarest en del af Stadens Fästningswärk och Batterier äro anlagde. På denna plats hawa i fordom tid många fältslag bliwit hållna. Här äro många trägårdar anlagda, försedde så wäl med fruktträn som kökswäxter. Från Domkyrkogården til Stadsporten äro wackra alléer af åtskilliga slags trän anlagde.

Kalmar, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Upland, Upsala Län och Håbo Härad, håller i widd 0.32 qv. mil, samt innefattar 30.5 Mantal. Soknen utgör nästan en halfö wid norra Björkfjärden. Marken är ömsom jämn och bärgaktig. Jordmånen är tämeligen bördig. År 1810 war Folkmängden 526. Kyrkan är belägen under 59 gr. 32 min. Polhöjd; 3.6 mil fr. Upsala..

Kalmar, en stad i Småland, uti norra Möre Härad, belägen under 56 gr. 38 min. Polhöjd, på en holme, nära til fasta landet, wid sundet som skiljer Småland från Öland; är aflång til figuren; regulier med raka gator, samt befäst med murar och bastioner. Dess storlek är 45 tunnland, utom Förstaden som ligger på fasta landet, och skiljes ifrån egenteliga Staden medelst en graf, men sammanbindes genom en bro. Uti hela Staden finnas 490 tomter, hwaraf 344 äro inom wallarne och 145 utom wallarne och förstaden. År 1810 war Folkmängden 4237. Staden är Säte för en Landshöfdinge, en Biskop och et Gymnasium, hwarwid 6 Lectorer äro Lärare, samt har en Trivial-skola, et Apotek och et Boktryckeri. Af byggnader märkas: Domkyrkan, hwilken är wacker, upförd af Ölandssten, Landshöfdingens residens, Rådhuset, Kasern för garnisonen, samt et Krono-magasin och Tyghus. — Staden njuter Stapelfrihet, samt idkar god handel, så wäl med utrikes som inrikes orter. De utgående warorne bestå förnämligast uti bräder til 20000 tolfter, samt ekeplankor, ekwirke, tjära, beck, bjälkar, något järn, alun samt Ölandssten. År 1805 ägde Staden 50 egna skepp och fartyg från 15 til 118 lästers drägt, samt 24 smärre däckade fartyg och öpna båtar. Af Manufactur-anstalter finnas 1 Skeppswarf, 2 Spegelfabriker, 2 Tobaksfabriker, 1 Potaske-rafineri och 1 Calciner-wärk, 1 Ylle- samt 1 Pistols och Gewärsfabrik. Antalet af Wärkstäder är omkring 137 uti 35 särskildta handtwärk. Uti Staden ligger et wärwadt Regimente i garnison, jämte behörigt Artilleri. Staden är huwudorten i et Höfdingdöme, som innefattar östra delen af Småland jämte ön Öland, hwars beskrifning befinnes wid Artikeln Småland. Stadens åkerjord innehåller 270 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 84 hästar, 30 oxar, 90 kor, 12 ungnöt och 16 får. På stadens mark finnes tobaks, kardborre och weide-plantager, äwen en plantage af wita mulbärs-trän. Marknad hålles här den 5 Februari, 6 Junii och 10 October. Stadens numer bland Rikets Städer är 7. År 1397 hölls här en Riksdag, då förening skedde mellan de 3 Nordiska Rikena Swerige, Danmark och Norge, och Hertig Erik af Pommern blef utwald til deras gemensama Konung.^{[Dj 1]}

Kalmar Slott, en Fästning, belägen på en holme, nära wid Staden uti Öländska Sundet, är wäl befäst med grawar omgiwit, och sammanbindes med Staden medelst 2 windbroar. Det har fordom warit bland de säkraste Fästen i Riket och omtalas mycket i Historien.

Kappersta, en Sätesgård uti Gamla Kils Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, med 20 tunnors utsäde.

Karaby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Åse Härad, är Annex til Tuns Pastorat, samt innehåller 9 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 324 tunnor. År 1810 war Folkmängden 256. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Karaby, (Wästra), et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Harjagers Härad, består af 2 Soknar: Wästra Karaby, Moderförsamling, och Saxtorp, Annex, samt innehåller 38 Mantal. Utsädet är 1300 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 1417. — Wästra Karaby Sokn innehåller 23.5 Mantal. Marken är skarp och föga fruktbar, samt allmänneligen jämn, utom en liten ås wid kyrkobyn, med flere ättehögar, hwaribland den störste heter Wassehög. Rådande jordmånen är sand, som på några ställen, särdeles å Ålstorps och Henkeltorps ägor måste med warsamhet handteras för at icke flyga. Skog finnes aldeles icke, men Soknen har i allmänhet någon fast knapp och mindre god klappetorf, undantagande Ålstorp, wilket äger mycket god, och äwen til afsalu tilräckelig torfjord. Utsädet är 800 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 725. Kyrkan är belägen under 55 gr. 49 min. Polhöjd; 2.3 mil från Malmö.

Karaby, (Östra), en Sokn i Skåne, är förut beskrifwen under namnet Carleby.

Karbänning, en Sokn i Wästmanland, Wästerås Län och Norbergs Bärgslag, är Annex til Wåla Pastorat, håller i widd 1.2 qv. mil, samt innefattar 21.6 Mantal. Marken är ojämn, bärgaktig och full med backar. Rådande jordmånen består af lera, som, där den efter tilgångarne på bete och godt foder häfdas, giwer så mycken afkastning, at inwånarne skulle i det närmaste hawa sin bärgning af jorden, om åkern wore tilräckelig til widden. På skog är ingen brist, som dock icke förslår at sköta Bärgsnäringen, så framt icke kol annorstädes ifrån anskaffas. År 1810 war Folkmängden 1012. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Wåla kyrka. Til år 1815 har Soknen warit Annex til Färnebo Pastorat. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Högfors, et Säteri med tilhörigt Järnwärk. Dessutom äro i Soknen 9 Bärgsmans-smedjor: 2 i Olsbänning, 2 i Bennbo, 1 i Karbänning, 1 i Hästbäck, 1 i Örbäck, 1 i Nyhyttan och 1 i Prästhyttan. För detta behof blåses uti 6 Hyttor: nämligen, i Olsbänning, Nickebo, Bennbo, Klingbo, Karbänningsby och Hästbäck. Desse tilhöra icke endast byarne, där de äro belägne, utan Hyttelagen utgöras af flere byar, som gemensamt bygga och underhålla Hyttan och deltaga i blåsningen. Nickebo Hytta har i sednare åren bliwit inrättad til tackjärnsgjuteri, och Bärgsmännerne i Prästhyttan äga rättighet at tilwärka tackjärn i Högfors hytta. Malmen som åtgår til bärgsbrukets driwande tages från Gruworna i Norberg.

Karby, en Gård uti Ösby Sokn i Upland, äger något öwer 20 tunnors utsäde, höfångst til något öwer 100 parlass, tilräckelig skog, stor mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård.

Kareby, et Regalt Pastorat i Bohusland, Inlands Fögderi och Nordre Härad, består af 2 Soknar: Kareby, Moderförsamling, och Romelanda, Annex, samt innehåller 83 Mantal. Utsädet är: wete 14 tunnor, råg 63, korn 444, hafra 336, ärter och bönor 168, potäter 42 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2268. — Kareby Sokn består af 36 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är lera. Utsädet är 6 tunnor wete, 27 dito råg, 180 dito korn, 144 dito hafra, 72 dito ärter och bönor, 18 dito potäter. År 1805 war Folkmängden 924. Kyrkan är belägen under 57 grad. 54 min. Polhöjd; 2.2 mil från Göteborg.

Karkulla, en Sätesgård i Södermanland.

Karlanda, en Sokn i Wärmeland och Nordmarks Härad, är Annex til Holmedals Pastorat samt innehåller 21 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1351. Kyrkan är belägen 0.9 mil från Moderkyrkan.

Karleby, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Slöta Pastorat samt innehåller 30.6 Mantal. Jordmånen består af bördig swartmylla, samt sand- och lerblandad mylla jämte litet mergel. År 1810 war Folkmängden 541. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Slöta kyrka. Wid kyrkan är belägen en stor by kallad Karleby-Långa, hwilken är en fjärdedels mil lång, och således en bland de största i Riket; Wid denna by hölls år 1132 et Fältslag mellan Upswearnes och Östgötarnes Konung Ragwald Knaphöfde, och Wästgötarnes Konung Magnus Nilsson, uti hwilket den förre blef ihjälslagen och ligger här begrawen.

Karleby, en Frälsegård uti Kisa Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 37 tunnland öpen åker, af bördig jord, hwaraf 20 tunnor besås det ena året och 17 det andra, höbol i medelår omkring 100 lass, hjelpelig skog med hushållning, wacker åbyggnad af trä, med angenämt läge wid en sjö, jämte en föga betydlig trägård, utom något körsbärsskog. Wid Gården finnes et tegelbruk och et tröskwärk.

Karlsöe, en Ö uti Finmarkens Amt i Norge, innefattar en Sokn af samma namn, som tillika med flera andra öar utgöra et Pastorat, hwaruti Karlsöe är Moderförsamlingen. Den ön som ligger längst uti hawet heter Helgöe och utgör en Sokn, som är Annex til Pastoratet.

Karmansbo, et Järnwärk uti Hed Sokn i Wästmanland, består af 2 Stångjärnshamrar, med 1100 skeppunds smide. Dithörande Gård har prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en stor och wacker trägård, hjelpeligl höbol. Skogen är til gårdsfång ymnig, men otilräckelig för Wärkets drift.

Karsholm en Frälse-Sätesgård uti Österlöfs Sokn i Skåne, har jus Patronatus til Soknens kyrka, samt äger på et Mantal nära hela Soknen, som består af 24.5 Mantal. Mangården har et vackert läge på et näs, eller en mästadelen kringfluten holme uti en ansenlig sjö, kallad Oppmanna-sjön, består af en huwudbyggning, samt 2 därmed sammanhängande flygelbyggningar, samteligen grundmurade af tegel och 2 wåningar höga, med 2 torn. 2 prydliga och med goda fruktträn wäl försedda trägårdar finnas wid Gården på sjelwa holmen, och en köksträgård på fasta landet, utgörande tilsamman 3 à 4 tunnland i widd. Gårdens egenteliga utsäde är årligen i medeltal 140 tunnor, och höbärgningen circa 150 parlass; oberäknadt utsäde och höwäxt wid de under Gården afhyste och i bruk warande insokne Frälsehemman. Skogen är ansenlig och fisket godt.

Karmen, en stor Ö uti Ryefylke Fögderi uti Stavangers Amt i Norge, är 3 mil lång och håller 9 mil i omkrets. Ön är ganska bärgaktig dock tämeligen wäl bebodd. Inbyggarne äro goda åkerbrukare, samt hawa tillika god näring af fiske. Ön består af 3 Pastorat: Skudenäs, Torvestad och Augvaldsnäs, hwilka innefatta 8 Soknar och 1 Kapells-församling. År 1801 war Folkmängden uti Skudenäs 2310, uti Torvestad 1498, och uti Augvaldsnäs 2010.

Karmesund, et stort Sund som börjas wid Skudenäs på förenämnde Ön Karmen, och går emot norr med en längd af 3 mil. Här begynner Bergens Led, och här går Bergens Fjord in från hawet, som sedan fortfar inomskärs til Staden Bergen.

Karshult, en Sätesgård i Östergötland.

Karstorp, en berustad Sätesgård uti Klockrike Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal, äger nära 20 tunnors utsäde, godt höbol, föga eller nästan ingen skog, nödig åbygggnad, med en trägård.

Karstorp, et Consistorielt Pastorat i Småland och Jönköpings Län, består af 2 Soknar: Karstorp, Moderförsamling, belägen uti Östra Härad, och Kråkshult, Annex, uti Södra Wedbo Härad, samt innehåller 33 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1860. — Karstorp Sokn består af 20.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1307. Kyrkan är belägen under 57 grad. 30 min. Polhöjd; 8 mil från Jönköping.

Karstorp, en Sätesgård uti Korsberga Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, jämte Ledsäng rå och rör afhyst 0.12 Mantal, äger 35 tunnors årligt utsäde i tredingsträden, i lerblandad jordmån, ymnigt höbol, utom klöwer och andra foderwäxter, swag skog, ny och wacker mangårdsbyggnad af trä. Härunder hörer et förmånligt tegelbruk, qvarn och sågwärk.

Karstorp, en Gård uti Gerum Sokn i Wästergötland, är Ryttmästare-Boställe, besås med 7 à 8 tunnor råg och omkring 29 tunnor hafra.

Karta, en Sätesgård i Wästergötland.

Karunge, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Norrbotn, på ömse sidor om Torne Älf, hwaraf den delen som ligger på högra sidan hörer til Swerige och den på wänstra sidan til Ryssland. Den Swenska andelen innehåller 23 Mantal. Utmarken består dels af bärgaktig, dels af jämn mark samt mossar och kärr, hwilka sidstnämnde hålla i widd wäl hälften af hela utmarken. Utaf dessa mossar är ock någon del inhägnad til äng, den öfriga är betesmark. Jordmånen består ungefär lika af lera och sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet af råg är 8 à 10 tunnor och korn mellan 480 och 490 tunnor, wäl förstående i hela Soknen. År 1810 war Folkmängden i Swenska andelen 1092. Kyrkan liggande på Swenska sidan är belägen under 65 grad. 45 min. Polhöjd; 18 mil från Luleå efter landswägen räknadt. År 1805 war Folkmängden i hela Soknen 1964. Då underhöllos här 160 hästar, 100 oxar, 1440 kor, 440 ungnöt och 1620 får. Kyrkan heter Carl Gustaf.

Karup, et Regalt Pastorat i Halland och Höks Härad, består af 2 Soknar: Karup, Moderförsamling, och Skummeslöf, Annex, samt innehåller 35 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1284. — Karup Sokn innehåller 27.2 Mantal. Jordmånen är af olika halt och beskaffenhet. Under den så kallade åsen eller bärgsryggen är marken jämn; jorden består där af swartmylla, lera och sandblandning och ger således olika årswäxt. Däremot befinnes marken öwerst på åsen eller bärgstrakten stenbunden, mager och försedd med åtskilliga sumpiga mossar. Et och annat hemman äger hjelpelig bokeskog, men största delen af Almogen måste köpa til gårdsredskap och nyttja torf til wedbrand. År 1805 war Folkmängden 802. Kyrkan är belägen under 56 gr. 25 min. Polhöjd; 3 mil från Halmstad.

Karup, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Bjäre Härad, består af 2 Soknar: Karup, Moderförsamling, och Håf, Annex, samt innehåller 68.6 Mantal. Soknarne äro til markens beskaffenhet nära enahanda. Utom magra sandfält som omgiwa markerna vid hafsstränderne är hela trakten bärgig, full af hällar och stenig botn, mellan hwilka den rådande jordmånen är sand eller grus, under mer eller mindre djup swartmylla. Löfskog, men högst obetydlig högskog finnes på de flästa ställen, mera tilräckelig för ögat än för husbehofs-bränsle, hwarå Pastoratet lider brist. Utsädet är 1950 tunnor, något sillfiske idkas wid stränderne. År 1805 war Folkmängden 3383. Kyrkan är belägen under 56 gr. 24 min. Polhöjd; 9 mil från Kristianstad.

Kasby, en Sätesgård uti Laga Sokn i Upland, äger 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, brist på skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Kashamra, en Sätesgård i Södermanland.

Kasimirsborg, en Sätesgård uti Gamleby Sokn uti Kalmar Län i Småland, består jämte några därunder lydande Gårdar af 5 Mantal. Läget wid Gamlebywiken är ganska behagligt. Åbyggnaden af sten är wacker. Härunder hörer en Glasfabrik liggande på Godsets ägor.

Kastlösa, en Sokn och Consistorielt Pastorat på Öland, består af 38.6 Mantal, förmedlade, och 51 oförmedlade. Marken är nästan aldeles jämn, när man undantager den afsättning som formeras av den så kallade Landborgen, öster om hwilken Alwaren, det är wid pass 1 mils obebodd sträcka af nakna stenflisor, tager sin början. Denna Landborg, hwilken sträcker sig genom hela Soknen, och hwilkens största brådstupa är wid Röslösaberg, består til det inre af en art lagersten eller flisa; som nyttjas til stenmur och husbyggnad, bland hwilken man understundom uptäcker något kalk och skifer. Rådande jordarten här åwantil är dels bara ör och sand, dels sandblandad mylla. Nedanföre åter på den trakt, som är mäst odlad och bebodd, träffar man dels bara lera, dels sand, dels ler- och sandblandad mylla med kalkbotn. I hela Soknen är total skogsbrist. Utsädet är 1500 tunnor, eller öwerhuwud taget 30 tunnor på hwarje oförmedladt Mantal. År 1810 war Folkmängden 853.

Katrineberg, en Kongsgård uti Odensåkers Sokn i Wästergötland,^{[Dj 2]} består af 2 Mantal, äger 150 tunnland öpen åker, äng til 4 à 500 korgar hö, 635 tunnland timmerskog på ägorna, godt bete i 5 hagar. Jordmånen är en styf, men ganska bördig lera. Åkern är indelad til femtedels träde, som gödes. På en femtedel eller 30 tunnland sås wete och råg, omkring 25 tunnor, på en femtedel stridt korn, wid pass 36 tunnor, en femtedel blandsäd och hafra 40 tunnor, samt på en femtedel ärter, bönor och wicker, omkring 30 tunnor. Inalles 130 tunnor årligen, då en femtedel af jorden wilar. Til åkerbrukets behöriga bedriwande fordras 2 par hästar och 18 par oxar. Utom dessa kunna här födas 50 à 60 nöt af kor och ungnöt. Til Gården höra 20 dagswärkstorp, som utom hjelpedagswärken och skjutsningar af de 10 som hawa hästar, årligen på egen kost utgöra 4080 karle-dagswärken, hwarförutan 626 Kronodagswärken i andtiden emot betalning efter Markegångspris kunna commenderas. Denna Kungsgård är anslagen til Löningshemman åt Landshöfdingen, och är nu bortarrenderadt på 30 år, emot årligt arrende af 185 tunnor afradsgill säd.^{[Dj 3]}

Katrinefors, en Pappersfabrik uti Wästergötland, wid ån Lidan ej långt från Mariestad, är försedt med 2 stora flygelbyggningar och en ansenlig trägård.

Kattarp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, är Annex til Wälinge Pastorat, samt innehåller 21.8 Mantal. Marken är merendels jämn och sank. Rådande jordarten är lermylla, hwilken somliga år ger wacker wäxt af starkorn och bönor, men wete- och rågwäxten är merendels ringa. Utsädet är mellan 3 och 400 tunnor, och alt ensäde. Höfångsten i Soknen är god. Skog finnes hjelpeligt af björk, al och någon risek, men ingen högskog. År 1805 war Folkmängden 581. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. — En Ladugård står under byggnad och inhägnas af ägaren til Krapperups Gård, hwartil flere hemmans ägor, så i denna som Wälinge Sokn bliwit sammandragne och hemmanen afhyste.

Katslösa, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Ljunits Härad, är Annex til Sjörups Pastorat, samt innehåller 14 Mantal. År 1805 war Folkmängden 436. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Kattegat, på Latin Sinus Codanus, en stor hafswik af Nordsjön, är belägen mellan Danska Landskapen Siäland och Jylland, samt Swenska Landskapen Bohusland, Wästergötland, Halland och Skåne. Den rörer Swerige med en sträcka af 24 mil. Sedermera widtager et hafsund kalladt Öresund, som sammanbinder Kattegat med Östersjön.

Kattnäs, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Daga Härad, är et förkortadt namn af Catrinenäs, och finnes beskriwen under detta sednare namnet.

Kattunga, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, är Annex til Surteby Pastorat, samt innehåller 9.2 Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig, samt någorlunda bördig. Rådande jordmånen är sand. Någon skog finnes ännu, men den är i aftagande. Utsädet är 140 tunnor. År 1805 war Folkmängden 355. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.

Kautokeino, rättare Gaudakeino, et Pastorat uti Finmarkens Amt i Norge, består af 2 Soknar: Kautokeino, Moderförsamling, och Aviovara, Annex. Landet är beläget mellan 69 och 70 gr. Polhöjd; samt innehåller en sträckning af några och tjugu mil i längd från Enontäkis til Tana Älf. Bredden är dels 12 dels 6 mil. Detta Distrikt tillika med Altens och Porsangers Fjäld utgör den egenteliga Norrska Lappmarken. Kautokeino Distrikt består af fjäld, som åtskiljas af många mossar, kärr, sjöar och strömar, hwilka göra det omöjeligt att kunna resa dit sommartiden. På några ställen wid strömarne äro förträffliga furu- och björkskogar, men så finnas här ock många ställen som innehålla blotta och bara fjäldryggar af några mils längd. Uti hela Pastoratet finnas icke mer än 2 orter, hwarest folk bor beständigt, nämligen: den ena wid Alatajoka på Norrska Altens Älf, och den andra wid Karasjoka; dock bestå dessa Nybyggen endast af 3 hushåll af Qväne folkslaget på det förra, och wid pass 10 af samma slags folk på det sednare stället. Alla de öfriga inbyggarne äro Fjäld-Finnar eller egenteligen så kallade Lappar, hwilka år 1756 utgjorde wid pass 90 hushåll. Desse flytta om wintern omkring på fjälden, men om sommaren uppehålla de sig wid hawet, dels i Nordland, dels i Finmarken. De som om wintern wistas uti wästra ändan af Pastoratet wid Altens Älf höra tillika med de förenämnde 3 Qväne-hushåll wid samma Älf til den större Soknen Kautokeino, och de Lappar som flytta omkring uti östra ändan jämte de 10 Qväne-hushåll wid Karasjoka utgöra den mindre Soknen Aviovara. Kautokeino kyrka och Prästegård ligga wid Altens Älf, 4 mil norr om dess ursprung och 16 mil söder om dess utlopp i hawet. Omkring Prästegården är et tämeligt stycke äng upröjt af Swenska Präster, som, innan Landet afträddes til Norge, warit i Kautokeino, och i de nästliggande fjälden finnes et slags mossa som kor och får kunna äta. Om sommaren och hösten kan hwarje dag fås färsk lax utur älwen och uti åtskilliga däromkring liggande sjöar fångas gäddor, braxen och annan slags fisk. Kyrkan har Konung Carl den Elfte låtit upbygga, samt dit förärat åtskilliga prydnader. Där finnes ock en liten Boksamling af goda Swenska böcker til Prästens tjenst. Kyrkoherdens inkomster bestå af friwilliga gåwor, Pastoralier, samt 100 R:dr af Missions Cassan. År 1755, när den första Norrska Prästen tilträdde Pastoratet, war kyrkans behållning mellan 1900 och 2000 daler kopparmynt, hwilken summa Swenska Prästen aflemnade. Wid Prästegården hålles årligen i Februari månad en Marknad, hwarest Borgare från Torneå tilbyta sig af Lapparne renshudar, muddar, wantar, stöflor och kängor af renskinn, mot hwarjehanda waror, förnämligast walmar, tobak och bränwin. Inbyggarnes näring och uppehälle består förnämligast af deras renar, hwaraf de hawa både kläder och föda, dessutom af fiskeri och jagt.

Kedum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kållands Härad, är Annex til Tådeneds Pastorat samt innehåller 11 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig, med bärgkullar, i hwilkas granskap åkerjorden gärna är af sämre beskaffenhet. Rådande jordmånen kan dock sägas wara lera. Skog hawa några hemman til wedbrand, någre lida äwen därpå brist, men timmer saknas. Utsädet är 240 tunnor. År 1810 war Folkmängden 248. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Kedum, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, är Annex til Ryda Pastorat, samt innehåller 11.7 Mantal. Marken är mästadelen jämn, dock är en stor del af betes- och utmarken bärgaktig. Rådande jordmånen är lermylla, bebunden med klapersten. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är något öwer 260 tunnor. År 1810 war Folkmängden 440. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. — Den betydigaste Gården i Soknen heter Torpa.

Kedjebo, et Järnwärk uti Gunnilbo Sokn i Wästmanland, hörer under Färna Järnwärk i samma Sokn och begripes under dess smide.

Keilbygda, et Bygdelag uti Hägre Sokn uti norra Trondhiems Amt i Norge, har en fruktbar mark och är wäl bebodt. Det innefattar 19 Gårdar, wäl odlade. Uti den genom landet flytande ån är laxfiske.

Kekstad, en Sätesgård i Wästergötland.

Kennäs, en Sätesgård i Upland.

Kernbo, et Regalt Pastorat uti Södermanland, Nyköpings Län och Selebo Härad, består af 2 Soknar: Kernbo, Moderförsamling, och Taxinge, Annex, samt Staden Mariefred, håller i widd 1.41 qvadrat mil samt innefattar 36.6 Mantal. År 1810 war Pastoratets Folkmängd 2012. — Kernbo Sokn består af 27.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 786. Soknen nyttjar Mariefreds Stadskyrka.

Kerno, en Sätesgård i Wärmeland.

Kersö, en Sätesgård uti Ekerö Sokn i Upland, består af 5 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af sten, med en ansenlig fruktträgård.

Kerwingborn, et Järnwärk uti Grythytte Sokn i Wästmanland, äger 900 skeppund stångjärnssmide.

Kerwinge, en Sätesgård i Wärmeland.

Kestad, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, är Annex til Österplana Pastorat, samt innehåller 8.5 Mantal. Såsom belägen nedanför Kinne kulle har Soknen i det mästa en jämn jordmån, bestående dels af sandmylla, dels af hård lera, nästan ingen skog. Utsädet är 120 tunnor. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Kesäter, en Gård uti Wästra Wingåkers Sokn i Södermanland, består af 2.5 Mantal, äger 20 tunnors utsäde i sandblandad mylla, swagt höbol, tilräckelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård.

Kettestad, en Sätesgård i Wästmanland.

Kettilstad, eller Källstad, et Consistorielt Pastorat i Östergötland och Kinds Härad, består af 2 Soknar: Kettilstad, Moderförsamling, och Tjärstad, Annex, samt innehåller 85 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2694. — Kettilstad Sokn innefattar 40.7 Mantal. Dess widd består til en tredjedel af sjöar och gölar, hwaraf 120 finnas inom Pastoratet, en tredjedel af mossar och bärg, en tredjedel af mer eller mindre fruktbar mark. Wid sjuåttondelar af hemmantalen är grundjorden mer eller mindre god lera, til en åttondel däraf är sand, som är mycket stenbunden. En fjärdedel af Soknens hemmantal har alsingen skog, en åttondel har mer eller mindre hjelpelig, de öfrige femåttondedelarne hawa tilräckeligt för eget behof, och de fläste at afyttra. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1144. Kyrkan är belägen under 58 grad. 6 min. Polhöjd; 3.4 mil från Linköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Söderö.

Kettilstorp, en Sätesgård i Småland.

Kettilstorp, en Sätesgård uti Slöta Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, swagt höbol.

Kettilstorp, en Sätesgård uti Yllestad Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, jämte Bordsgården Yllestad, 1 Mantal, hwilken sednare är sammanlagd och i sambruk med den förra. Bägge tilsamman äga 90 tunnors utsäde, ymnigt höbol, dock för det mästa mad-hö, hjelpelig skog til wedbrand och gärdsle, men föga til timmer och byggnadswirke. Kettilstorp har ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af trä, med en widsträckt trägård, försedd med några hundrade fruktträn.

Kettinge, en berustad Sätesgård uti Börje Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde, knapt höbol.

Kettslinge, en Sätesgård uti Wendel Sokn i Upland, äger 58 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, obetydlig mangårdsbyggning af trä.

Kiaby, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Willands Härad, är Annex til Iwö Pastorat, samt innehåller 12.8 Mantal. Marken är till större delen jämn. Rådande jordmånen är sand blandad med mylla. På skog är brist. Utsädet är 600 tunnor. År 1805 war Folkmängden 723. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan och 1.2 mil från Kristianstad. — I denna Sokn är belägen Kungsgården Bäckaskog, under hwilken nästan hela Soknen hörer.

Kiel, en Plats, 2 mil från Krageröe, uti Bradsbergs Amt i Norge. Här märkas och utföras bjälkar för köpmännernas räkning i Krageröe.

Kiellen, eller Tjälden, en Gård uti Rör Sokn uti Romsdals Amt i Norge, är märkwärdig för en händelse som tildrog sig därstädes år 1756 i Mars månad, då et ofanteligt stycke af nästgränsande fjäld, Fjäldefield ^{[ws 1]} kalladt, föll uti hawet, hwilket orsakade en stor öwerswämning. Fjäldet, hwarifrån fallet skedde, består af en hop sammangytrade stenar, samt af sand, mull och ler, hwilket alt ligger om hwartannat på en mot hawet sluttande fjäldsida, som är bewuxen med åtskilliga slags trän. Från hawet til fallets höjd war wid pass 750 famnar. Bemäldte fall räckte up til öwersta brinken af fjäldsidan, hwarest en stor, jämn, men morasig landsträcka låg, som Gården Kiellens inbyggare ej allenast nyttjade til höslott, utan jämwäl til fäbodar, och här stodo jämwäl åtskilliga fäbodehus, hwilka wid fallet til större delen blewo bortförde. Fallet skedde med en otrolig häftighet hvarwid hela den närliggande fjärden, kallad Erids eller Långfjorden, som är nära 2 mil lång, och där hwarest fallet inträffade, något öwer en fjärdingswäg bred, blef satt i den häftigaste rörelse; och fastän fjärden i allmänhet säges wara 100 famnar djup och strax utan för fallet 60 famnar djup, så blef dock denna stora och djupa fjärd därwid sålunda ända från botnen uprörd, at watnet följande dagen såg ut som den tjockaste sammanrörda lerwälling, och på åtskilliga ställen hade den bliwit driwen 50 steg i högden öwer dess wanliga yta. Det bortref ej allenast jordskorpan af klipporna med därpå wäxande trän längs efter strandkanten, på bägge sidor om fjärden utan bortförde jämwäl fartyg, båtar och hus, också dem som stodo på backar och kullar, ända til 100 steg från stranden. Åtskillig slags fisk, såsom långor, hälleflundror, torsk, m. m. funnos upkastade 100 til 200 steg på landet, och på Gården Sandnäs, liggande nästan gent emot fallet, på andra sidan om fjärden blef sill inkastad genom husens fenster, oaktadt desse ligga inemot 200 steg från watnet på et tämeligen högt ställe. Utanför landet därstädes låg en jakt för ankar, hwilken blef så sönderkrossad, at icke det mindsta däraf war qwar, men til all lycka war ingen af folket om bord. På stranden wid Näs Prästegård som ligger wid fjärden, halfannan fjärdingswäg från fallet blef en sten upkastad, så stor som et litet hus, och en bod stående på stolpar, som war en stor och hög byggning, blef uplyftad från sit ställe och kastad 150 steg längre upåt landet. Dessa med många andra skadeliga händelser och ödeläggelser orsakade detta fall, hwarwid 32 människjor omkommo.

Kielvig, et Pastorat och Tingslag uti Finmarkens Amt i Norge, består af 2 Soknar: Kielvig, Moderförsamling, liggande på ön Mageröe, wid handelsplatsen Kielvig, samt Kistrand, Annex. År 1801 war Folkmängden 764. Detta Pastorat kallas jämwäl Porsangers Pastorat. Sålunda war författningen til år 1793; då enligt et Kongl. Rescript Kistrand förklarades at bli Huwudförsamlingen och Kielvig, Annexet; och Kyrkoherden at hawa uti Kistrand sin Prästegård och Boställe; widare skal Kyrkoherden i Kistrand hwarje tredje Sön- och Helgedag, när wädret så tillåter resa til Kielvig at hålla Gudstjenst och underwisa ungdomen; jämwäl skal Kyrkoherden i Kistrand hädanefter ensam och allena besörja hela Porsanger-fjordens Finnar, och Pastorn i Kautukeino därmed aldeles icke befatta sig, utan allenast anwända på de Finnar i Aviovara och Karasjoki, som egenteligen höra til hans Pastorat, hwad han af tid på resor til Porsanger-fjorden insparer; och för öfrigt skal Kyrkoherden i Kautokeino, oaktadt han uphör at wara Missionär för Porsanger-fjordens Finnar, dock framdeles njuta de honom af Missions-Cassan tillagde 100 R:dr årligen.

Kierringvigen, en Hamn wid Trondhiems-fjorden uti Mosvigens Sokn uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Kierringöe, en stor half-ö, som genom et smalt ed hänger tilsamman med fasta landet, utgör en Sokn, som är Annex til Bodöe Pastorat uti Nordlands Amt i Norge.

Kiesboe, en ansenlig och wälbygd Gård uti Skei Sokn uti norra Trondhiems Amt i Norge, har betydelig skog och et sågwärk som årligen sågar 180 tolfter bräder.

Kifnäbben, et Järnwärk uti Ramsbergs Sokn i Wästmanland, består af 1 Hammare med 150 skeppund stångjärnssmide.

Kiholm, en Sätesgård i Södermanland.

Kil, en Sokn i Upland, Upsala Län och Rasbo Härad, är Annex til Rasbo Pastorat, håller i widd 0.67 qvadr. mil, samt består af 34.4 Mantal. Marken är merendels jämn, men skogen är på alla ställen stenbunden. Åkerjorden består af lermylla. De fläste byar hawa skog til nödtorft. Utsädet är 400 tunnor, jordfrukter oberäknade. År 1810 war Folkmängden 616. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Årby.

Kil, en Gård uti Wänge Sokn i Upland, äger 18 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, tilräckelig skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä.

Kil, et Consistorielt Pastorat i Nerike och Örebro Härad, består af 2 Soknar: Kil, Moderförsamling, och Gräwe, Annex, samt innehåller 73 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1592. — Kil Sokn består af 54.7 Mantal, hwaraf större delen, utgörande 42 Mantal, äro belägna i Örebro Härad, och den mindre delen eller 11.7 Mantal höra til Leke Bärgslag. I följe häraf är markens beskaffenhet olika. Uti Bärgslagen är den bärgig och skogbewuxen och uti den andra delen jämn. Rådande jordmånen är sandblandad lera. På skog är hjelpelig tilgång. Utsädet är omkring 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1295. Kyrkan är belägen under 59 gr. 21 min Polhöjd; 1.2. mil från Örebro. — De betydligaste Gårdar i Soknen hela Fröswidal och Ramshytta, bägge Järnwärk.

Kil, et Regalt Pastorat i Wärmeland och Fögderiet Mellansyslet, är praebende åt Biskopen i Carlstads Stift, samt innefattar 5 Soknar: Kil, Moderförsamling, och Frykerud, Nedra Ullerud, Öfra Ullerud, Ransäter, Annexer, hwilka tilsamman utgöra et Härad kalladt Kils Härad, som består af 104 Mantal. Marken är til större delen ojämn och bärgaktig, samt upfyld af en myckenhet sjöar, däraf Wisten, Mellan-Fryken och Södra Fryken äro de ansenligaste. 2 stora wattuleder flyta genom Pastoratet, nämligen Klar-älwen och Fryks-älwen. År 1810 war Folkmängden 9319. — Kil Sokn består af 31.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2171. Kyrkan är belägen under 59 gr. 31 min. Polhöjd; 2 mil från Carlstad.

Kil, en Sokn i Wärmeland och Fögderiet Östersyslet, är Annex til Wisnums Pastorat, samt består af 31.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1287. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Kil, en Sätesgård uti Söne Sokn i Wästergötland, äger mellan 30 och 40 tunnors utsäde, höbol icke swarande mot utsädet, ringa skog.

Kila, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Jönåkers Härad, är Annex til Lunda Pastorat, håller i widd 1.55 qvadr. mil, samt innefattar 27.8 Mantal. Läget är i en bärgaktig och ojämn trakt, utom 11 à 12 hemman, som äro belägna uti en dal, omgiwen af bärgshögder. Jordmånen i dalen består af lera, i bärgstrakterne af mo och fin sandjord. Utsädet utgör något öwer 300 tunnor. Skog finnes så wäl til kolning, som andra förnödenheter, jämwäl af byggnings- och sågtimmer. År 1810 war Folkmängden 1596. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste orter i Soknen äro Stafsjö och Ålberga, bägge Järnwärk, samt Spatorp en Sätesgård.

Kila, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Öwer-Tjurbo Härad, håller i widd 1.05 qv. mil, samt innefattar 34.6 Mantal. Marken är til en del bärgaktig och til en del jämn. Jordmånen är til hälften lera och sand. Twåtredjedelar af Soknen har hjelpeligt skog, men den öfriga delen lider brist därå. Utsädet kan räknas til 20 tunnor på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 1180. Kyrkan är belägen under 59 grad. 52 min. Polhöjd; 3 mil från Wästerås. Den betydligaste Gården i Soknen heter Limsta.

Kila, et Consistorielt Pastorat i Wärmeland, och Fögderiet Södersyslet, består af 3 Soknar: Kila, Moderförsamling, samt 2 Annexer: Tweta och Swanskog, af hwilka Soknar de bägge förre ligga uti Näs Härad, och den tredje i Gilberga Härad, samt innehåller 79.6 Mantal. Utsädet är mellan 2700 och 2800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 4142. — Kila Sokn innehåller 36.6 Mantal. Marken är til det mästa bärgaktig och ojämn. Jordmånen omskiftar mellan lera, sand och mylla. Leran torde dock wara den rådande. De fläste hemman i Soknen äga hjelpeligt skog, och östra delen afyttrar årligen något af denna wara. Utsädet stiger til mellan 1100 och 1200 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1725. Kyrkan angenämt belägen wid en ansenlig sjö kallad Harefjorden, ligger under 59 gr. 12 min. Polhöjd; 4.4 mil från Carlstad. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Wästra Smedby, Säter, Ström, Ölserud och Stora Klewen.

Kilafors, et Järnwärk uti Hanebo Sokn i Hälsingland, beståraf 2 stångjärnshamrar: Öfra och Nedra Hammaren, med 2 härdar hwardera, samt Lowisebergs numera nedlagde stångjärnshammare med en härd, äger 2100 skeppunds smide. Wid Nedra hammaren är 2 knipp- och 3 spikhamrar samt 1 stålugn. Wid Järnwärket brukas 1 Frälse- och 4 Skattehemman, och utsås årligen omkring 23 tunnor. Mangårdsbyggnaden därstädes är af trä, samt en af de prydligaste i orten. Därwid befinnes 2 trägårdar. Gården har godt och ymnigt höbol samt tilräckelig skog.

Kilanda, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ale Härad, är Annex til Stärkereds Pastorat, samt innehåller 16 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen är til någon del lera, men til större delen sand. Utsädet är 250 tunnor. År 1805 war Folkmängden 384. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Kilanda, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 3 Mantal, med underlagde 2 halwa Frälsehemman, äger 50 tunnors utsäde, godt höbol, otilräckelig skog, medelmåttig åbyggnad, men en wacker trägård.

Kileström, et smalt och farligt Sund, liggande 4 mil norr från Bergen, mellan öarne och fasta landet, uti södra Bergenhus Amt i Norge. Genom detta Sund måste altid Nordlandsfararne färdas med sina jakter wid resan til och ifrån Bergen. Här faller stark ström, och et stort skär ligger skyldt midt i strömen, som gör farten ganska farlig.

Kilevandet, en fiskrik Sjö uti Solums Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge, har många wikar och bugter, är ganska behagelig, samt omgiwen af många Gårdar, åkrar, ängar, höga bärg och sköna skogar.

Kilsbyn, en Sätesgård uti Kils Sokn, uti Wisnums Härad i Wärmeland.

Kimsta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland, och Memmings Härad, består af 48.3 Mantal. Marken är dels bärgaktig, dels jämn. Rådande jordmånen är lera; dock finnes jämwäl här och där ör och sandjord. Skogstilgången, långt ifrån ymnig, kan endast för en del hemman förslå til deras behof; då andre, och nästan de fläste, därå lida mer eller mindre betydlig brist. Utsädet är omkring 440 geometriska tunnland. Midt genom Soknen flyter Motala Ström, hwaruti bland andra fiskeslag fångas lax. År 1810 war Folkmängden 1037. Kyrkan är belägen under 58 gr. 32 min. Polhöjd; 2.3 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Löfsta, Landsjö, Norsholm och Kimsta.

Kimsta, en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, knapp tilgång på hö och skog, gammal, oansenlig mangårdsbyggning af trä, med en trägård.

Kind, et Härad i Östergötland, innehåller 10 Soknar: Wårdnäs, Kettilstad, Tjärstad, Hägerstad, Oppeby, Wästra Eneby, Kisa, Horn, Hycklinge, Tirserum.

Kind, et Härad i Wästergötland och Wänersborgs Län, innefattar 35 Soknar: Tranebo, Måsebo, Sjötofta, Ambjörnarp, Dalstorp, Nittorp, Ljungsarp, Örshem, Hulared, Länghem, Månstad, Dannike, Åsarp, Kalf, Mårdaklef, Håkswik, Sexdräga, Ljushult, Hillared, Roasjö, Gällstad, Sämb, Grönahög, Marbäck, Twäred, Finnekumla, Swenljunga, Örsås, Ullasjö, Redslared, Rewesjö, Mjöbäck, Håltsljunga, Elfsered.

Kind, et Pastorat uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af Kind, Moderförsamling, samt Broe och Bremanger, Annexer. År 1801 war Folkmängden 3001. Kind Sokn utgöres af en stor Ö.

Kind, en Sokn, är Annex til Lands Pastorat uti Kristians Amt i Norge.

Kinna, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, är Annex til Örby Pastorat, samt innehåller 19.1 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är sand, och mindre bördig. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 300 tunnor. År 1805 war Folkmängden 685. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Ginkalunda och Hede.

Kinnarum, en Sokn i förenämnde Landskap, Län och Härad, är Annex til Seglora Pastorat, samt innehåller 17.7 Mantal. Marken är allestädes mindre bördig, mästadelen bärgaktig och en liten del af Soknen jämn. Rådande jordmånen är röd mjäljord och något sand. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 420 tunnor. År 1805 war Folkmängden 993. — De märkwärdigaste orter i Soknen äro Wiskarhult en Sätesgård, Grawenfors et Järnwärk, och Bålån et Kopparwärk.

Kinnared, en Sokn i Halland, och Halmstads Härad, är Annex til Torups Pastorat, samt innehåller 13 Mantal. Marken är ojämn och bärgaktig. Skog finnes icke tilräckelig til behowet, hwarföre en del hemman måste söka til sina behof däraf från det när belägna Småland. Utsädet är 120 tunnor, mästadelen hafra. År 1805 war Folkmängden 303. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Kinnared, en Frälsegård i förenämnde Sokn, består af 1.5 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, mästadelen hafra, någon smärre furuskog, mangårdsbyggning af trä.

Kinne, et Härad uti Wästergötland och Mariestads Län, innehåller 15 Soknar: Klewa, Sil, Götened, Holmestad, Wättelösa, Ledsjö, Lugnås, Bresäter, Forshem, Fullösa, Wedum, Österplana, Kestad, Medelplana, Wästerplana.

Kinnefjärding, et Härad uti förenämnde Landskap och Län, innehåller 1 Stad: Lidköping, och 13 Soknar: Härened, Hofby, Skåfteby, Säwared, Lindärwa, Hasselösa, Källby, Broby, Skeby, Hangelösa, Huseby, Skälwum, Owa.

Kinnekulle, et Bärg i Wästergötland och Mariestads Län, beläget wid Wänern. Det håller i lodrätt högd öwer Wänerns wattubryn 132 famnar, samt synes 7 à 8 mil likasom en hattkulle öwer horizonten. Det är i norr och söder 1.5 mil långt, och håller i sin största bredd 0.6 mil. Det består af widsträckta afsättningar, eller trappwis lagde fält, som innehålla hela Soknar, hwartil kommer at dessa afsättningar äro betäckta med åkrar, ängar och skog, både af barr- och löfrän. Hwartdera fältet består af särskildta bärgarter, hwilka, äwensom afsättningarne gå nästan horizontelt omkring bärgets medelpunkt. Dessa afsättningar äro åtskiljde med lodrätta afbrytningar eller så kallade Klewor, som likna kyrko- eller slottsmurar: 1:o Sandstens-Klewan, eller nedersta warwet, som wilar på granit, är 150 famnar bred, och i lodrätt höjd, med hela sluttningen, 14 famnar, består af wit sandsten, som stöter något på gult, betäckt med sand, samt swart och något rödblandad mylla, men på några ställen mojord. På wästra sidan, wid Hällekis, Råbäcks och Hjelmsäters stränder, ser man, när Wänern starkt utfallit, huru detta warf utstryker i sjön flera famnar, under wattubrynet, uti tunna skifwor, eller lager, ofta ej 2 tum mäktige, då däremot de åwanföre befintlige hålla 4 à 5 qvarters tjocklek. 2:o Limstens-Klewan, hwars jordmån är dels swartmylla, dels röd och swart kalksten, är i längden 270 famnar, men i lodrätt högd 12. Detta stratum är af Kalksten, som bliwer til god kalk genom bränning, Lewersten, som i elden springer i stycken, och Orsten, hwilken är kristalliserad, såsom et salt. Åwanpå limstenen ligger et kråkbärg i hårda och fasta strata. 3:o Rödstens-Klewen, är i längden också 270 famnar, samt består af Ölandssten. Denna är af 3 slag: grön Griffelsten nederst, grå Tälgsten däråwanpå, af hwilken golfsten förfärdigas, samt däröwer röd Tälgsten, och öwerst swartmylla. Innanföre ligger 4:o Görstens-Klewan, som håller i längd 200 famnar, och sammanräknad med Rödstens-Klewan, har en lodrätt högd af 26 famnar. Denna sten tjänar hwarken til kalkbränning eller stensliperi. Längre upåt finnas 5:o höga Backar om 200 famnars längd, af idel kullriga gråstenar upfylde. Widare eller högre up möter Kråkbärget, af swart skifer, til 166 famnars längd. Här och där finnes et slags skifer, som är hård och gråaktig och af så fint gry, som den bästa oljesten. När denna tilhugges och behörigen slipas, tjänar den til fina äggjärns brynande. Sidst kommer 6:o högsta Kullen, af grof och hård sandsten, eller af trapp, som ock kallas järnbinda, och är en mörkgrå förstenad järnlera, twärtöwer af 287 famnars längd, men i lodrätt högd 81 famnar, de höga backarna och kråkbärget inberäknade. Jordmånen är sand och swartmylla. På öwersta och medlersta sluttningen af kullen wäxa äpple och kersbärsträn wildt. Denna beskrifning öwer strata är gjord wid den sidan af Kinnekulle, som wetter åt Wänern. Wänerns högd öwer Wästerhawet är 49 famnar; således är Kinnekulles högd öwer detta haf 181 famnar.

Kinnewald, et Härad i Småland och Wexiö Län, innefattar en del af Wexiö Stad, delar af Wexiö och Skatelöfs Soknar, samt 11 hela Soknar: Öjaby, Bergunda, Öja, Wederslöf, Dänniglanda, Täwelsås, Tofta, Kalfswik, Jät, Urshult, Almundsryd.

Kinnewed, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Frökinds Härad, består af 2 Soknar: Kinnewed, Moderförsamling, och Wårdkumla, Annex, samt innehåller 49 Mantal. Jordmånen är bördig, så at misswäxt sällan inträffar. Åkerjorden til hwarje Mantal besås wanligen med 35 à 40 tunnor säd, hwaraf det mästa är korn och hafra. I anseende til de många inkräktningar som skett i sednare tider, är boskapsskötseln om sommaren mindre förmånlig. Säd är det enda handelsämne i Pastoratet. År 1810 war Folkmängden 922. — Kinnewed Sokn innehåller 30.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 641. Kyrkan är belägen under 58 grad. 5 min. Polhöjd; 7 mil från Mariestad. — Kyrkoherde-Bostället består af 1 Mantal, och är et af de bästa hemman i Pastoratet. Af wår- och höstsäd utsås 30 tunnor, och 300 stackar, mästadelen hårdwallshö bärgas. Den betydligaste Gården i Soknen heter Naglarp.

Kinnewiken, en ansenlig Wik af sjön Wänern, mellan Kinne, Kinnefjärdings och Kållands Härad i Wästergötland, håller i längd 2.3 och i bredd 1 mil.

Kintservig, et Pastorat, Skeppslag och Tingslag uti södra Bergenhus Amt i Norge, består af 3 Soknar: Kintservig, Moderförsamling, samt Ullensvang och Odde, Annexer. Här är brist på skog och dessutom är här ringa sädesskörd och höfångst, men däremot hawa inbyggarne god näring af fruktträn som bära god och mogen frukt, såsom äplen, päron, plommon och kersbär; och många Bönder, i synnerhet i Ullensvang hawa 2 à 3 fruktträgårdar til sina Gårdar.

Kios, en ansenlig och wäl häfdad Gård uti Gusdals Pastorat uti Gudbrandsdalen i Norge.

Kipplingeberg, en Sätesgård uti Bälinge Sokn i Upland, består af 1.5 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, höbol til 50 lass, hjelpelig skog, mangårdsbyggning af trä, 2 wåningar hög, ej särdeles ansenlig, med en tämeligen stor trägård.

Kirkeboe, en Sokn, är Annex til Vigs Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge.

Kirkesäter, en stor och god Gård uti Hevne Sokn, wid Hevne fjord, uti södra Trondhiems Amt i Norge. Åbyggnaden är ansenlig och prydlig.

Kirkreid, en ansenlig Gård uti Bestadens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Kisa, en Sokn i Östergötland och Kinda Härad, är Annex til Wästra Eneby Pastorat, hon håller i längd 2.5 och i bredd nära 1 mil, samt består af 53.75 förmedlade eller 58.6 oförmedlade Mantal. Marken wid kyrkan och omkring stora landswägen är någorlunda jämn, men upåt skogsbygden ganska bärgig, stenbunden och backig. Sjöar finnas här i myckenhet, bland hwilka Föllingen och Wärwelen äro de ansenligaste. Rådande jordmånen är swartmylla. Sand finnes likwäl på flera ställen, men lera är sällsynt. Skog finnes i öwerflöd, dock finnas några hemman som därå börja lida brist. Utsädet är ringa och öwerstiger knappast 6 à 7 tunnor på Mantalet. Wildbråd och fisk samt boskapsskötsel, som här är betydelig göra Soknen til en god matort, men säden är dyr. Til beqvämlighet för Soknens inwånare, som nu nödsakas göra långa Stadsresor, så wäl för at afsätta sina produkter, som för at skaffa sig behöfliga waror, borde en Stad i granskapet anläggas, hwartil finnes tjänligt ställe, midt emellan Linköping och Wimmerby, jämte stora Landswägen wid Kölefors qvarnar, belägna wid ån mellan Kisa-sjön och Åsunden, där allehanda wattenwärk kunde anläggas i ån, och hwarifrån Segelled genom Kinda Canalwärk wid Brokind och Qvilla är öpnad genom sjöarne Åsunden, Järnlunden och Rängen til Labbenäs nära Linköping. År 1813 war Folkmängden 1813. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. Uti Soknen finnes ingen Präst, emedan dess både Pastor och Comminister äro boende wid Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Mjölsefall, Harg, Föllingsö, Karleby, Björksnäs, Tomastorp, samt Örneström, et Papperswärk.

Kisterud, en Frälsegård uti Gilberga Sokn i Wärmeland, med underliggande Skäpplanda Frälsegård, 0.3 Mantal i sambruk, i circulation, sår 5 tunnor höst- och 60 tunnor wårsäd, äger tilräckeligt höbol, god skog, wacker åbyggnad af trä, med en ansenlig trägård, och 6 dagswärkstorp.

Kistrand, en Sokn uti Finmarkens Amt i Norge, är Moderförsamling uti et Pastorat, hwartil Soknen Kielvig är Annex. Om detta Pastorats Författning ses framföre wid Artikeln Kielvig.

Kiwik, et ansenligt Fiskeläge, uti Mälby Sokn i Skåne, på östra hafsstranden, har 54 Gårdar. Här fångas lax, torsk, flundror, tobis, mycket ål, och små sill, som liknar strömming, samt marswin, med nät, som läggas ut på djupet.

Kiökelvig, en liten Wik af Bergens fjord i Norge, belägen en fjärdedels mil från Staden Bergen, är mycket bekant hos Sjömän, emedan alla skepp och fartyg där nödsakas stryka segel, om winden blåser från landet förmedelst de starka wirwelwindarne som där utfalla från de nästgränsande höga klippor, fastän det är så godt som stilla wäder. Däraf hawa Norrske Sjömännerne et ordspråk: Stryk för Kiökelvig.

Kiölen, eller Kölen, en Fjäldsträckning, hwilken tager sin början wid Varangers och Indiagers fjordar öwerst i Norrska Finmarken, och sträcker sig ned til Rörås och sjön Fämund, hwilket utgör en längd om 80 mil. Där delar det sig i 2 grenar, hwaraf den östra fortfar et långt stycke at utgöra gränsen mellan Swerige och Norge, och den wästra går nästan midt genom hela Norge, ända til Landtudden Lindesnäs, under 58 graders Polhöjd, hwarest den förlorar sig uti hawet. Under fortsättningen genom Norge, bekommer det särskildta namn, såsom Dovrefjäld, Langfjäld, Sognefjäld, Fillefjäld, Halnefjäld, Hardangerfjäld, Jouglefjäld och Hekkefjäld.

Kiöllefjord, en tämeligen bred Fjord i Finmarken i Norge. Wid denna fjord är en Hamn och Handelsplats, kallad Köllefjord, hwartil Finnarne resa för at afsätta sina waror. Handelsskeppen föra härifrån allehanda slags torr fisk, pälswärk, tran, ådun: m. m.

Kiöllefjord, en Sokn och Pastorat därsammastädes. År 1801 war Folkmängden 999.

Kiömöe, en Sokn i Grefskapet Laurvig i Norge, är Annex til Notteröe Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg.

Kiönöe, en Ö under Krageröe Tulldistrikt uti Bradsbergs Amt i Norge, hwarwid finnes en Hamn med god ankarbotn.

Klacka Järngruwor. Desse äro belägne uti Nora Bärgslag i Wästmanland. De hawa et widlöftigt och stort malmfält, samt äwen många från uråldriga tider ödelämnade stora gruwor.

Klafreström, et Järnwärk uti Nottebäcks Sokn i Småland, består af 1 stångjärnshammare med 200 skeppunds smide, masugn, manufactur-smedja med 2 spik- och en räckhammare, samt har 1 mjölqvarn och 1 sågwärk. Til Klafreströms Järnwärk hörer för närwarande Kålshults Sätesgård.

Klagstorp, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, är Annex til Tygelsjö Pastorat, samt består af 13.7 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen är til större delen swartmylla på lerbotten. Brist är både på skog och torf. År 1805 war Folkmängden 342. Kyrkan är belägen 0.2 mil från Moderkyrkan.

Klagstorp, en Sokn i förenämnde Landskap och Län, samt Wemmenhögs Härad, är Annex til Espö Pastorat, samt består af 14 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är: wete 7 tunnor, råg 163, korn 237, hafra 70, blandsäd 14, ärter 9, potäter 7 tunnor. År 1805 war Folkmängden 453. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.

Klakeberg, en Sätesgård uti Järestad Sokn i Östergötland, består af 1.25 Mantal, äger nära 30 tunnors utsäde, nödtorftigt höbol och mulbete, föga skog, wacker mangårdsbyggnad af trä om 2 wåningar, med en trägård.

Klarälwen, en ansenlig Ström, hwilken utgör öfra delen af Götaälf. Om dess lopp är ordat wid denna Artikel.

Klemmestorp, en Sätesgård uti Järstorp Sokn i Småland, består af 2 Mantal, med Klockarp, 0.25 Mantal rå och rör, äger 44 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog.

Klenshyttan, et Järnwärk uti Grangärde Sokn i Dalarne, äger 80 skeppund stångjärnssmide.

Klep, et Pastorat uti Stavangers Amt i Norge, består af 3 Soknar: Klep, Moderförsamling, samt Borre och Åre, Annexer. År 1801 war Folkmängden 977.

Kleppe, en Gård uti Hierdals Pastorat uti Bradsbergs Amt i Norge, är en af de betydligaste Gårdar i Pastoratet.

Klewa, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kinne Härad, består af 2 Soknar: Klewa, Moderförsamling, och Sil, Annex, samt innehåller 21.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 420. Utsädet är 300 tunnor. — Klewa Sokn innehåller 12.3 Mantal. Marken är bärgig och backig, med dälder och små slätter där imellan. Rådande jordmånen är grund sand- och swartmylla, med klapur och kalkstensbotn. På skog är ganska stor brist. Utsädet är 140 tunnor. År 1810 var Folkmängden 228. Kyrkan är belägen under 58 gr. 23 min. Polhöjd; 2.6mil från Mariestad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Gröneberg.

Klewa, et Consistorielt Pastorat i förenämnde Landskap och Län, och Wilska Härad, består af 3 Soknar: Klewa, Moderförsamling, samt Ullened och Bjurum, Annexer, samt innehåller 54.4 Mantal. Utsädet är 800 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1041. — Klewa Sokn innefattar 26.3 Mantal. Soknen såsom belägen uti de 3 afsättningarne på wästra sidan af Mösseberg har en jämn mark i första och tredje afsättningen; i den medlersta är den något backig i norr. Rådande jordmånen är swartmylla. På skog är stor brist. Efter denna dag kan däraf hwarken få köpas eller erhållas utsyning på närmare håll än 4 à 5 mil. Utsädet i ensädesjord är 370 tunnor. År 1810 war Folkmängden 502. Kyrkan är belägen under 58 gr. 13 min. Polhöjd; 5.7 mil från Mariestad. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Sjögerås och Åstorp. — År 1804 börjades här med stenhuggning, och år 1812 blef början gjord med kalkbränning uti Lunnaliderne, på et stycke af Prästbolets äng, med alunskifer och kalksten som finnes på stället. Tilwärkningen stiger til 600 tunnor kalk. — Bjurum Sokn är sammansatt af 2 fordom warande särskildta Soknar, Hånger och Mårby, men år 1768 blewo de sammanslagne och förente om en kyrka, som kallades Bjurum.

Klewa, en Sätesgård i Södermanland.

Kleve, en Sokn, är Annex til Bolsöe Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Kleven, en ganska god Hamn nära til Staden Mandal, uti Mandals Amt i Norge. Orten har nära 40 Gårdar, förutan åtskilliga stora Packbodar och 3 Skeppskranar.

Klewen, en Gård uti Kils Sokn i Wärmeland, består af 0.5 Mantal, äger 25 à 30 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, men föga skog.

Klinga, en Sätesgård uti Borg & Löt Sokn i Östergötland, består af 4.2 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, höbol til 200 lass, tilräckeligt mulbete, skog til husbehof, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af sten, nyligen upförd, med en wacker trägård. Därunder lyda 7.2 Mantal Bondehemman och 12 Torp.

Klinte, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti Södra Fögderiet, wid wästra kusten, består af 2 Soknar: Klinte, Moderförsamling, samt Fröjel, Annex, och innehåller 28.3 Mantal. Utsädet är 490 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1085. — Klinte Sokn innehåller 13.8 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är lermylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 672. Kyrkan är belägen under 57 grad. 2 min. Polhöjd; 1.7 mil från Wisby. Hawet formerar här en bugt, som utgör en god hamn, kallad efter Soknen: Klintehamn.

Klippan, en ansenlig Pappersfabrik och Garweriwärk uti Sönnerslöfs Sokn i Skåne.

Klockrike, et Regalt Pastorat i Östergötland och Bobergs Härad, består af 2 Soknar: Klockrike, Moderförsamling, och Brunneby, Annex, samt innehåller 53 Mantal. Utsädet är 1000 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1527. — Klockrike Sokn innefattar 31.5 Mantal. Marken, som utom en obetydlig höjning genom en del af Soknen är jämn, och til ringa del emot behowet skogbewuxen, består dels af lera, dels sand, och dels swartmylla, och befinnes i den mån upodlad, at omkring 600 tunnor årligen besås. År 1810 war Folkmängden 883. Kyrkan är belägen under 58 gr. 30 min. Polhöjd; 1.8 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Hasta, Walsta och Karstorp.

Klockhammar, et Järnwärk uti Kils Sokn i Nerike, består af en hammare med 300 skeppund stångjärnssmide.

Kloster, en Sokn i Södermanland, Nyköpings Län och Fögderiet Rekarne, är Annex til Eskilstuna Pastorat, håller i widd 0.46 qv. mil, samt består af 43.5 Mantal. Marken är til mästadelen jämn och flackländig. Rådande jordmånen är en fruktbärande lera, när den wäl häfdas. På skog är nästan total brist. Utsädet är 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden så wäl i denna Sokn, som i Fors hwilken jämwäl är Annex til Eskilstuna, 1805. Bägge dessa Soknar hawa en kyrka med Staden. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Wilsta. Af Manufactur-anstalter finnes et Järnwärk kalladt Tunafors. Härwid bo jämwäl et tämeligen ansenligt antal Smeder, som i likhet med de i Eskilstuna boende Fristadsboer och under enahanda privilegier förädla järn och stål til arbeten, som försändas omkring hela Riket.

Kloster, en Krutfabrik uti Husby Sokn i Dalarne, har en qvarn med 2 par metallwalsar, 1.8 stampar, 1 körnhus, 3 torkhus och 1 stort Magasin. Här är ock et Järnmanufacturwärk, bestående af 1 Wallswärk för finare plåtar af Engelsk godhet til förtenning, och derssutom 1 ämneshammare med en härd. Jämte en prydlig mangård finnas här andra wackra byggningar för Bruksbetjäningen och arbetarne, liknande stenhus, samt kostsama dambyggnader. Wärket äger inom Soknen et til köpkol anslaget distrikt.

Kloten, et Stångjärnswärk uti Söderbärke Sokn i Dalarne, äger god skogstilgång, dels af egen, dels af recognitionsskog.

Kloten, et Stångjärnswärk uti Ramsbergs Sokn i Wästmanland, äger hjelpelig skogstilgång.

Klåckninge, en Sätesgård uti Jäts Sokn i Småland.

Klågerup, en Sätesgård uti Hyby Sokn i Skåne, består af 6.2 Mantal, äger 140 tunnors utsäde utom potäter, godt höbol, skog til husbehof, och torfjord, grundmurad mangårdsbyggning. Därunder höra 23 Mantal Frälsehemman och 32 Torp.

Kläboe, et Pastorat och Tingslag uti södra Trondhiems Amt i Norge, består af 2 Soknar: Kläboe, Moderförsamling, och Tiller, Annex. Inbyggarnes förnämsta näringsmedel är timmerhygge. År 1801 war Folkmängden 984.

Kläckeberga, en Sokn i Småland, Kalmar Län och Norra Möre Härad, är Annex til Döderby Pastorat, samt innehåller 33.4 Mantal. Marken är jämn, blott med små kullar här och där strödde. Endast några få hemman hawa nödig skog til wedbrand och gärdsle, de öfrige måste skaffa sig denna nödwändighetswara från andra Soknar. Utsädet är 530 à 540 tunnor. Boskapsskötseln är icke betydlig. År 1810 war Folkmängden 776. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Kläckeberga och Kärrstorp.

Kläckeberga, en Frälsegård i förenämnde Sokn, består af 4.25 Mantal, är wälbygd, så wäl til mangård som ladugård, med en wacker trägård.

Klädholmen, en Holme uti Bohusländska skärgården. På densamma befinnes et Kapell, hörande til Stenkyrka Sokn på ön Tjörn. År 1805 war Folkmängden i denna Kapells-församling 766.

Kläfsten, en hög Bärgskulle uti Qvillinge Sokn i Östergötland. Härifrån njuter man en widsträckt och wacker utsikt öwer Bråwiken, sjön Glan, Wikbolandet, Memmings Härad, Finspångs Härad, samt Norrköpings Stad.

Klöwan, en Sätesgård uti Sundals Härad i Dalsland.

Klöwedal, en Sokn i Bohusland och Tjörns Härad, är Annex til Stenkyrka Pastorat, samt innehåller 14 Mantal. Marken är til större delen bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. År 1805 war Folkmängden 1199. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. Fisket af ostron, hummer, witling, koljor och långor är ganska ansenligt, och dessa waror afsättas i Göteborg.

Knapegården, en Sätesgård uti Wånga Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, höbol til 100 stackar, brist på skog, utom litet löfskog.

Knardal, en ansenlig och wälbygd Gård uti Heröe Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Knifsta, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Erlinghundra Härad, är Annex til Alsike Pastorat, håller i widd 0.36 qvadr. mil, och innefattar 40.9 Mantal. Marken är mycket bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 550 tunnor. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Ledinge och Oleda.

Knifsta, en Sätesgård i Upland.

Knislinge, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Göinge Fögderi, är Annex til Hjärsås Pastorat, samt innehåller 23.7 Mantal. Marken är til större delen jämn. Rådande jordmånen är sandmylla. På skog är å de fläste ställen brist, och knap tilgång på brännewed. Utsädet är 700 tunnor. År 1805 war Folkmängden 657. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Biwaröd.

Knista, et Consistorielt Pastorat i Nerike och Edsbergs Härad, består af 3 Soknar: Knista, Moderförsamling, och Hidinge, Annex, samt innehåller 86.5 Mantal. Utsädet är 920 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2269. Utaf förenämnde 86.5 Mantal höra 55.2 til Slättbygden eller så kallade Landslaget och 31.3 til Leke Bärgslag. — Knista Sokn innefattar 46 Mantal, däraf 36.6 höra til Landslaget och 9.4 til Bärgslaget. Marken i det förra är til större delen jämn, jordmånen bördig, bestående af swartmylla och lera. De fläste hemman hawa någorlunda behjelpelig skog, men ringa utrymme. Någre måste söka sit skogsbehof på Härads Allmänningen. I Soknens Bärgslag är marken merendels ojämn och bärgaktig, med sandjord. Skogen är i synbart aftagande. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1177. Kyrkan är belägen under 59 gr. 12 min. Polhöjd; 1.8 mil från Örebro. — De betydligaste orter i Soknen äro Lekeberga, en Sätesgård, och Willingsberg, et Järnwärk.

Knistad, en Sätesgård uti Sköfde Sokn i Wästergötland, har öwer 20 tunnors utsäde, ymnig skog, prydlig mangårdsbyggnad, med en ansenlig trägård.

Knobesholm, en Sätesgård uti Asige Sokn i Halland, består af 1 Mantal, äger 40 tunnors utsäde i dålig jordmån, swagt höbol til 70 parlass hö, tilräckelig husbehofsskog, af bok, björk, al och asp, godt fiske, icke prydlig åbyggnad, ladugård af sten, men förfallen, 1 mjölqvarn, 6 torp.

Knorringsdal, en Sätesgård uti Fenneslunda Sokn i Wästergötland, består af 1.25 Mantal, äger mellan 36 och 40 tunnors utsäde, höbol til 500 stackar, hjelpelig skog. Denna Gård har af nuwarande ägare bliwit mycket upodlad och förbättrad. Oländiga och sanka mader hawa bliwit aftappade och utdikade samt förwandlade til bördiga åkrar och ängar, och all jorden lagd uti 9 gärden, som circulera mellan åker och äng, på det sätt, at hwarje gärde bär 4 år säd och 5 år gräs. Åbyggnaden, i sednare tider upförd, består af en stor och prydlig huwudbyggning af trä, med flyglar och öfriga hus i förhållande, jämte en god trägård. — På godset är anlagd 1 knipphammare, en Pappersfabrik och et Potaske calcinerwärk.

Knutby, et Consistorielt Pastorat i Upland, Stockholms Län och Närdinghundra Härad, består af 2 Soknar: Knutby, Moderförsamling, och Faringe, Annex, håller i widd 1.58 qvadrat mil, samt innefattar 72 Mantal. Utsädet är 600 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1930. — Knutby Sokn håller i widd 1.06 qv. mil, samt innefattar 49.5 Mantal. Marken är ganska bärgaktig, backig och ojämn. Med wattudrag och sjöar är Soknen wäl försedd. Rådande jordarten är sandmo, dock finnes wid somliga Gårdar och Byar något lerjord. Skogen är i allmänhet ymnig, dock äro 2 byar nästan skoglöse. Utsädet är nära 400 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1202. Kyrkan är belägen under 59 gr. 55 min. Polhöjd; 6 mil från Stockholm. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Björkö, Burwik, Ekeby, Söderby, Kållingby, Gawel, samt Wellnora Masugn.

Knutstorp, en Sätesgård i Småland.

Knutstorp, en Sätesgård uti Kågeröd Sokn i Skåne, består af 7.2 Mantal, äger 156 tunnland öpen åkerjord, höbol mellan 1000 och 1200 lass, ymnig skog. Mangården är bygd på en Holme i en liten sjö, har 1 huwudbyggning 2 wåningar hög, samt 2 flygelbyggningar, alt grundmuradt. Trägården är ansenlig och försedd med många fruktbärande trän. Gården äger 3 mjölqvarnar, 1 sågwärk och godt fiske. Därunder höra 28 Mantal Frälsehemman och 49 Torp. På Gårdens ägor finnes stenkol. På denna Gård är den namnkunnige Astronomen Tyge Brahe född år 1546.

Knäbacken, en Sätesgård i Södermanland.

Knäbäck, et ansenligt Fiskeläge uti Raflunda Sokn i Skåne wid Östersjön. Här fångas i ymnighet sill, torsk, ål och tobis.

Knäred, en Sokn och Regalt Pastorat i Halland och Höks Härad, består af 44.5 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sandig. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 650 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1604. Kyrkan är belägen under 56 grad. 30 min. Polhöjd; 1 mil från Halmstad. — Uti Tunelds Geografie anföres at i Soknens Kyrkoby, som här kallas Köping, hålles marknad den 23 Junii och 29 Sept., men i Almanackan nämnes icke något därom. I denna by slöts år 1613 Fred mellan Swerige och Danmark, då Danske Konungen Kristian 4 återlämnade Älfsborg, Kalmar, Öland och Risby Skans, emot 1 Million Riksdaler.

Knästorp, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Bara Härad, består af 2 Soknar: Knästorp, Moderförsamling, och Tottarp, Annex, samt innehåller 19.7 Mantal. Utsädet är 1000 tunnor. År 1805 war Folkmängden 502. — Knästorp Sokn innehåller 5.7 Mantal. Marken är merendels jämn. Rådande jordmånen är mäst lermylla. På skog är brist. Utsädet är 400 tunnor. Kyrkan är belägen under 55 grad. 40 min. Polhöjd; 1.4 mil från Malmö.

Knätte, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är Annex til Böne Pastorat, samt innehåller 37.6 Mantal. Utsädet är 255 tunnor, däraf råg 22, korn 15, blandsäd 68, hafra 150. År 1805 war Folkmängden 442. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Koberg, en Sätesgård i Dalarne.

Koberg, en Sätesgård i Wästergötland.

Kodal, en Sokn, är Annex til Aneboe Pastorat uti Grefskapet Jarlsberg i Norge.

Kolbiörnsvig, en Hamn och Lastageplats under Arendals Tulldistrikt, uti Nedenäs Amt i Norge, bebos mästadelen af Sjöfolk och Lotsar, jämwäl af någre Köpmän. Här finnes ock en Skeppskran at kölhala och reparera skepp.

Kolboe, en Sokn, är Annex til Totens Pastorat uti Kristians Amt i Norge.

Kolbäck, en Sokn och Regalt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Snäfringe Härad, håller i widd 0.35 qv. mil, samt innefattar 50.5 Mantal. Utom en sandås, som på östra sidan genomgår Soknen, är den öfriga marken jämn. Blott en enda bärgsklippa finnes i Soknen, nämligen Norr-Tunbo Skans, hwarpå lämningar af stenmurar finnas. Där bredewid är Strömsholms Huwud-Contor anlagt, som kallas i anledning däraf Skansen. Warpeby skans är ock i Soknen, men den består endast af en stor hög af kullersten på en backe. Rådande jordmånen är hård lera, men wid nämnde ås sandbandad. Endast et litet hemman Laggarbo, längst norrut har tilräckelig skog. De hemman som ligga wästerut åt Munktorps Sokn hawa knapp skog til husbehof. De öfrige lida aldeles brist därå. Utsädet är 520 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1511. Kyrkan är belägen under 59 gr. 32 min. Polhöjd; 1.8 mil efter landswägen från Wästerås. — Betydlige Gårdar i Soknen äro Strömsholms Kongl. Lustslott och Kongs Ladugård, Olsta och Wiby, samt Trångfors Stångjärnswärk.

Kolbäck, en Sätesgård uti Bergstena Sokn i Wästergötland, äger öwer 20 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog af björk och gran, jämte en liten qwarn.

Kollervig, en Lastageplats under Arendals Tulldistrikt uti Nedenäs Amt i Norge.

Kolleröd, et Järnmanufakturwärk uti Ryr Sokn i Wästergötland. Här tilwärkas hwarjehanda jernsmide, och förädlas här årligen wid pass 1200 skeppund järn. Här äro ock 3 stålugnar.

Kollsholmen, en Sätesgård uti Essunga Sokn i Wästergötland, äger 30 tunnors utsäde, höbol til 100 stackar.

Kolltorp, (Stora) en Sätesgård uti Gerum Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 50 tunnors utsäde, däraf en tredjedel råg och twåtredjedelar hafra, höbol til 250 stackar, tilräckelig skog af furu och löfträn, ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en stor trägård, mjölqvarnar med 3 par stenar, samt et sågwärk.

Kolltorp, (Lilla), en Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 1 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol och skog, förswarlig åbyggnad, qvarnar med 3 par stenar.

Kolmefjord, en Hamn under Kristiansands Tulldistrikt uti Mandals Amt i Norge.

Kolswa, et Skatte-Rusthåll uti Bro Sokn i Wästmanland, består af 1 Mantal, äger mellan 10 och 14 tunnors höstutsäde, samt omkring 40 tunnors wårutsäde, 300 lass hö och ymnig skog.

Kolswa, et Järnwärk uti Malma Sokn i Wästmanland, äger 1070 skeppund stångjärnssmide, samt hjelpelig skog wid de under Wärket hörande hemman. Detta Wärk ligger gent emot förenämnde Gård på andra sidan om en å, samt har samma ägare.

Kolsund, en Färjestad uti sjöwägen mellan Södermanland och Wästmanland, wid öpningen til Prästfjärden. Wid farten häröwer hände Konung Gustaf I det missöde, år 1520, under sin resa til Dalarne, at hans dräng bortrymde med sin Herres dyrbaraste saker af guld och silwer, som han förde; men blef strax ertappad, och måste flyende lämna både häst och dyrbarheter.

Kolsäterud, et Järnwärk uti Långserud Sokn i Wärmeland, äger 1050 skeppund stångjärnssmide, samt et Järnmanufacturwärk. Det har någorlunda skog på de därunder lydande hemman, dock driwes det til större delen, för närwarande, med köpkol. Mangårdsbyggnaden, i sednare tider upförd, är wacker.

Kolvereid, en Sokn, är Annex til Näröens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Kommunen. Sålunda kallas et Näs, som ligger på norra sidan om Bergens Våg uti södra Bergenhus Amt i Norge. I äldsta tiderne hette detta ställe Holmen, men sedermera Kommunen af Kommunitet, emedan alla Cleriske personer bodde här på et ställe tilsamman i Katolska tiderna. På den yttersta kanten och högden mot fjärden lågo Biskopens och Kanikernas Gårdar, och har denna ort i de tiderne warit den ansenligaste delen af Staden Bergen, förmedelst de präktiga grundmurade kyrkor och kloster, samt öfriga byggningar, som där fordom stått, hwilka med deras många torn och spiror gåwo en härlig utsigt ute på watnet. Den första och äldsta kyrkan kallad Kristkyrkan, bygd år 1070, blef sedermera gjord til Domkyrka, och här befunnos Norrska Konungarnes grawar. Denna kyrka stod i 456 år, och blef nedbruten år 1531. 2:do Lilla Kristkyrkan. 3:o Swartbrödra-Klostret med sin kyrka. Dessa 3 byggningar lågo åtskiljde från hwarandra wid små klippor. 4:o Apostel-kyrkan, war en Slotts-kyrka och stod i Konungens Gård; dess byggnad war så kostbar, at hon blef ansedd såsom en af Norges största prydnader. Utanpå denna kyrka woro de 12 Apostlarnas bilder uthuggne i stora stenar, och inuti kyrkan stodo de 12 Apostlarne af purt silwer förgyldte. Åwanpå walwet öwer kyrkan, war en sal, hwarest Konungarne höllo Herredagar och Sammankomster af Kongl. Societeten eller Riddarorden kalladt Jetmunds-Gille. Prosten wid denna kyrka kallades Kungens Kapellmästare, Magister Capellarum Regis, emedan han hade inseende öwer åtskilliga Kapell, som tilhörde Konungarne, och hwartil de allena, men icke Biskoparne, ägde Jus Patronatus. Dessa Kapell, inalles 14, woro belägne uti åtskilliga orter i Riket. Den präktiga Apostel-Kyrkan stod i 378 år, och blef tillika med alla de andra 14 Kapellen nedriwen år 1526. På samma Kommun war också bygt et stenhus, kalladt Hollums, som blef nyttjat til Stadens första Rådhus, och stod uti Konungens Gård eller Slottet. Ytterst på Näset af Kommunen är en stor järnring insatt i klippan och mellan Nordnäs och Kommunen ligga tunnor, med stora Järnankare och järnlänkar, som äro nedsänkte på det skeppen därwid kunna ligga fast förtöjde.

Komperud, en ansenlig och wälbygd Gård, uti Modums Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge. Här är en Plantskola af nära 10,000 unga fruktträn anlagd.

Kompersmåla, en Frälsegård uti Almundsryd Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger utsäde af 10 tunnor höstråg och 16 tunnor wårsäde i god swartmylla, 200 til 230 lass hö, som til det mästa bärgas af 40 tunnland artificiel äng, stor och widlyftig skog af furu, ek, bok, och björk, prydlig mangårdsbyggning, 2 wåningar hög, med 2 stora flygelbyggningar alt af trä, jämte en trägård om 3 tunnlands widd, med flere hundrade fruktträn uti, omgiwen med en stenmur om 3 alnars höjd. Wid Gården är anlagt et Potaske rafinad- och calcinerwärk, hwilket består af 2 Wärkhus, med 16 Pannor och nödige ugnar. Här är ock en mjölqvarn och et sågwärk.

Konga, et Härad och Fögderi i Småland, och Wexiö Län, innefattar 1 Stad: Wexiö, 14 hela Soknar: Himmesjö, Tägnaby, Hofmantorp, Furuby, Linneryd, Sandsjö, Wäckelsång, Tingsås, Urås, Nöbbeled, Torsås, Elmboda, Långasjö, Ljuder; samt delar af Wexiö och Wissefjärda Soknar.

Konga, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Onsjö Härad, består af 2 Soknar: Konga, Moderförsamling, och Ask, Annex, samt innehåller 33.4 Mantal. Utsädet är 490 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1383. — Konga Sokn innehåller 19.1 Mantal. Marken är til sin norra del mycket bärgaktig, men för öfrigt til mästa delen jämn. Skog finnes ymnigt. Utsädet är 290 tunnor. År 1805 war Folkmängden 767. Kyrkan är belägen under 55 gr. 59 min. Polhöjd; 4.4 mil från Malmö.

Kongaö, en Gård i förenämnde Sokn, äger 25 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog, tämeligen ansenlig mangårdsbyggning af sten, med en trägård.

Kongälf, eller Konghäll, en Stad i Bohusland, belägen under 57 grad. 51 min. Polhöjd; wid högra grenen af Göta älf 49.5 mil från Stockholm, samt 2 mil från Göteborg. Han är til figuren lång men smal, ty dess läge är längs efter älwen, samt inskränkt mellan denna och et bärg. Han håller i längd 366 famnar, i bredd endast 100 och i widd 46 tunnland. Uti Staden finnes en enda gata löpande efter Stadens längd samt 8 twärgränder. År 1810 war Folkmängden 864, hwaraf 379 woro mankön och 485 qvinkön. Staden njuter Stapelfrihet, men Handelen är ringa, ty Almogen häromkring, som afsätter mäst alla sina waror i Göteborg, köper ock sina behof därstädes. År 1805 ägde Staden 1 skepp om 81 lästers drägt, och 1 slup om 28 dito. Stadens Näringsgrenar äro för öfrigt handtwärk, fiskeri, krögeri, plantering och jordbruk. Ingen Fabriksrörelse eller Manufactur finnes i Staden, men et Apotek är här inrättadt. Antalet af Handelsmän är omkring 15 och af wärkstäder 30 uti 15 särskildta handtwärk. År 1810 utgjorde Stadens åkerjord 300 tunnland. Samma år underhöllos i Staden 26 hästar, 16 oxar, 175 kor, 12 ungnöt och 30 får. Marknad hålles här den 16 Februari, 10 April, och 14 October, enligt Almanackan. Uti Tunelds Geografi anföras den 15 Febr. 23 Mars, 29 Maji och 13 October, såsom marknadsdagar, hwilket således är felaktigt. Stadens numer bland Rikets Städer är 83. Denna Stad utgör jämte nästföljande Sokn et Regalt Pastorat, som år 1805 ägde en Folkmängd af 1214 personer.

Kongälf, en Sokn i förenämnde Landskap, är Annex til Kongälfs Stads Pastorat, samt innehåller 12 Mantal. År 1805 war Folkmängden 361. Soknen nyttjar Stadens kyrka til sin Gudstjänst.

Kongsbacka, en Stad i Halland och Fjäre Härad, belägen under 57 gr. 30 min. Polhöjd; wid en å, 0.3 mil från dess utlopp i en ansenlig fjärd, 50.2 mil från Stockholm, och 2.6 mil från Göteborg. Staden är irregulier, med krokiga gator, samt håller i widd 16 tunnland. År 1810 war Folkmängden 347. Inbyggarne hawa sin näring af handel, sjöfart och jordbruk. Staden njuter Stapelfrihet, men begagnar den föga, ty mästa handelen idkas på Göteborg och Skåne. Utförswaror äro tjära, beck, potaska, bräder och snickar-arbete. Här wistas omkring 5 handelsmän, 3 skeppare, samt 5 handtwärks-mästare. Stadens åkerjord utgör 100 tunnland. År 1810 underhöllos här 41 hästar, 64 kor och 5 ungnöt. Marknad hålles här den 23 Februari, 23 April, 29 Julii och 2 October, enligt Almanackan. Uti Tunelds Geografie anföras 4 Februari, 17 Mars, 9 Junii, 28 Julii och 1 October, såsom marknadsdagar, hwilket sålunda är felaktigt. Stadens numer bland Rikets Städer är 95. Staden jämte Hanhals eller Hunehals Sokn utgöra et Regalt Pastorat, som har omkring 1020 inbyggare.

Kongsbarkarö, en Sokn i Wästmanland, Wästerås Län och Åkerbo Härad, är Annex til Köpings Pastorat, håller i widd 0.24 qvadr. mil, samt innefattar 25.5 Mantal. Marken är til större delen ojämn och stenbunden. Jordmånen består til större delen af lera. På skog är i allmänhet brist. År 1810 war Folkmängden 252. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Kongsberg, en Kongs Ladugård uti Fogdö Sokn i Södermanland, består af 4.4 Mantal, äger 44 tunnors utsäde, hjelpelig äng, godt mulbete, tämeligen ansenlig skog til widden, men numera uthuggen, litet tegelbruk til husbehof, en förfallen wattuqvarn med 1 par stenar. Fordom war åbyggnaden af sten mycket stor, hwilket ruinerne utwisa, men nu finnes den af trä upförd, under medelmåttan. Trägården är medelmåttig, och med tiden försämrad. Gården har i Påwedömets tid warit et Cisterciener Nunnekloster, då kalladt Wårfruberga, och warit i stånd i nära 300 år, til Konung Gustaf I tid, då det under Kronan blef reducerat.

Kongsberg, har fordom warit en Kungsgård i Färentuna Sokn i Upland; därefter synas ännu murarne. Namnet bibehålles af den härwid belägna byn Kongsberga.

Kongsberg, en Stad uti Budskeruds Amt i Norge, belägen wid älwen Louven, under 59 gr 58 min. Polhöjd; 8 mil efter landswägen från Kristiania, 4 från Drammen, och 64 från Bergen och Trondhiem. Här är et silwer-bärgwärk, hwilket tils i sednaste tider warit det wigtigaste och rikaste i Norge; men år 1805 nedlades större delen af arbetet i de hithörande gruwor, emedan utbytet icke lönte omkostnaden, endast uti 3 gruwor arbetas ännu. Föga finnes något silwer-bärgwärk i Europa som lämnat så många och stora klumpar af gedieget eller rent silwer, som detta. Man har funnit sådana klumpar som wägt 135, 236, 409, ja ända til 1120 lödiga marker, à 2 på et skålpund. Den djupaste Gruwan är 280 famnar djup. Utom silwer finnes här jämwäl bly. Bland silfret har man också funnit guld, hwaraf ducater bliwit slagne. År 1801 war Folkmängden 6810. Men denna Folkmängd har sedermera ansenligen minskats, härrörande så wäl af silwerwärkets nedläggande, som en förfärlig eldswåda, hwilken öwergeck Staden år 1810. Stadskyrkan är präktig, den kostbaraste i Norge. Därtil höra 2 Församlingar, 1 Dansk och 1 Tysk. Bärgwärksarbetarna äro til flästadelen afkomlingar af Tyskar, men kunna numera ej åtskiljas från de Norrske, och Tyska språket har jämwäl nästan aldeles förlorat sig, undantagande i wissa konstord. För den orsaken skull hålles i kyrkan numera icke Gudstjänst på Tyska. Men Danske Kyrkoherden är förbunden at förstå Tyska språket, för at betjäna dem som sådant skulle åstunda. För at giwa Staden någon ersättning för den genom Bärgwärkets nedläggande lidna förlusten är för Regeringens räkning et Järnwärk anlagt. Staden är Säte för et Bärgsamt samt har 1 Katedral-skola, hwarwid äro 5 Lärare: Rector, Con-Rector och 3 Colleger, 1 Bärgwärks-Seminarium, 1 Mynt och 1 Apotek. Af Manufacturer finnas 1 stålbränneri, 1 spiksmedja, 1 potaskesjuderi, 1 bomulls- och 1 yllespinneri, 1 krutqvarn, 2 mjölqvarnar, 1 grynqvarn och 12 sågwärk.

Kongsbro, en Gård uti Wreta Sokn i Östergötland, är Boställe för Öwersten wid Lifgrenadier-Regimentet, Rothållsfördelningen, består af 8 Mantal, äger 60 tunnland öpen jord, som årligen besås, ansenligt höbol, til 500 lass, skog endast til gärdsel och wedbrand, godt fiske i sjön Roxen. Mangårdsbyggnaden af trä är gammal. Trägården är wacker och har sköna fruktträn. Under Gården lyda 16 Torp.

Kongsholm, en Fästning, belägen på en holme utanför inloppet til hamnen i Carlskrona, 0.7 mil från Staden, betäcker inloppet til benämnde hamn, samt är försedd med tilräckeligt Artilleri och erforderlig besättning.

Kongshatt, en wacker och wälbelägen Herregård, på en Ö i Mälaren, hörande til Lofö Sokn i Upland, icke långt från Drottningholm. Wid Gården står på et bärg upsatt en hatt til minnesmärke af någon händelse, som skett med en Swensk Konung.

Kongshusby, en Sokn i Upland, Upsala Län, och Trögds Härad, är Annex til Wekholms Pastorat, håller i widd 0.29 qv. mil, samt innefattar 26.5 Mantal. Marken är mera backig än jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 340 tunnor. År 1810 war Folkmängden 573. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Grönsö.

Kongslena, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Warfs Pastorat samt innehåller 29.7 Mantal. Marken har et sluttande läge från Planta-bärgen. Jordmånen är ömsom sand och swartmylla. Utsädet är 680 tunnor. Blott 2.5 Mantal, utom Öwerste-Bostället, äga någon skog. 2 små Kronoparker finnas här ock, nämligen Kongslenaberg och Åsarne, bägge äro fredlyste. År 1810 war Folkmängden 505. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Kongslena, en Krono-Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 2 Mantal, samt är Boställe åt Öwersten wid Skaraborgs Regimente. Hela widden af ägorne innehåller 533 geometriska tunnland; däraf uptaga Boställets hustomter och trägårdar 7.3; åker 73.25; äng 89.2, beteshagar 175.2; skog, Bronen kallad, 104; 6 torp innehawa 83.3 tunnland. Utsädet är 60 tunnor, och af hö bärgas 400 sommarlass. Mangården består utaf en prydlig huwudbyggning af sten, samt ansenliga flygelbyggningar af trä. Trägården är wacker och för behowet tilräckelig. — Det nuwarande Kongslena, eller som det i Historien kallas Lena, har i äldre tider warit en Kongsgård och Fästning, samt et Folkunga-gods. Här blef Konung Sverker den yngre med sin Danska krigshär år 1208 öwerwunnen af Konung Erik Knutsson. Öwer detta fältslag gjordes då följande werser: Contigit in Lenum, Duo Danske lupo för enom, af Swenskom Swenom togo dorsum verbere plenum. Den förste ägare til detta gods, som man känner har warit den namnkunnige Birger Jarl af Bjälbo. År 1305 war den redliga Riksmarsken Torkel Knutsson ägare til detta gods, och blef här af Konung Birger fängslad, samt sedermera år 1306 i Stockholm halshuggen. — Bredewid Gården ligger en ansenlig by, också kallad Kongslena, som består af 21.7 Mantal, hwilka samteligen, utom Kyrkoherdens Stom äro anslagne til lön för Öwersten. Byn är indelad uti ordentliga qvarter, med räta gator, och liknar en liten Stad.

Kongsnorrby, en Kongsgård uti Brunneby Sokn i Östergötland, är Boställe åt vice-Öwersten wid Östgöta Cavallerie, består af 10 Mantal, med fisket, äger 70 tunnors utsäde, höbol til 170 lass, godt mulbete, ansenlig skog, samt indrägtigt fjäll- och ålfiske i Roxen och Motala älf.^{[Dj 4]}

Kongssten, en liten Skans wid huwudfästningen Fredrikstad i Norge.

Kongsvinger, en Bärgfästning uti Vinger Sokn uti Hedemarkens Amt i Norge, wid älwen Glomen, nära til Swenska gränsen. Under den tiden Norge war förenadt med Danmark utgjorde besättningen 270 man.

Kongsvold, en Gård wid Trondhiems Fjord, uti Örlands Pastorat uti södra Trondhiems Amt i Norge. Wid Gården är en god skeppshamn. Et smalt men långt sund löper up från Fjorden, hwari finnes godt fiske, i synnerhet af sill och lax.

Kongsvärk, et nedlagt Kopparwärk uti Liers Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge. Malmen är både rik och god, men Wärket blef instäldt, förmedelst brist på skog, efter förut använd mycken omkostnad.

Kongsäter, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Wänersborgs Län och Marks Härad, består af 4 Soknar: Kongsäter, Moderförsamling, samt Gunnarsjö, Grimmared och Skedeskämma, Annexer, samt innehåller 54 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1990. — Kongsäter Sokn innehåller 15.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 511. Kyrkan är belägen under 57 gr. 20 min. Polhöjd; 11.4 mil från Wänersborg.

Kongsåra, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Siende Härad, håller i widd 0.43 qv. mil, samt innefattar 25.8 Mantal. Marken är til hälften jämn, til hälften bärgaktig. Skogen är til husbehof hjelpelig. Utsädet är 320 tunnor. Kyrkan är belägen under 59 gr. 35 min. Polhöjd; 1.3 mil från Wästerås.

Kongsör, en Kungsgård uti Carlskyrka Sokn i Wästmanland, wid Arboga-åns utlopp i sjön Galten 1.5 mil från Arboga Stad. Här är et Schäferi. Tilförene har här ock warit en stallstat med et stuteri, men hwilket numera är flyttadt til Strömsholm. På högra sidan om ån är en med reguliera gator anlagd ort, som liknar en liten Köping.^{[Dj 5]}

Konnismoe, en Sokn, är Annex til Undals Pastorat uti Mandals Amt i Norge. År 1787 war Folkmängden 589.

Konungsund, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Björkekinds Härad, wid en fjärd af Bråwiken, innehåller 25.3 förmedlade och 28.4 oförmedlade Mantal. Marken är mera jämn än bärgaktig. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 340 tunnor. År 1810 war Folkmängden 452. Kyrkan är belägen under 58 grad. 34 min. Polhöjd; 4.4 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Swensksund och Rafnäs.

Kopanger, en Sokn, är Annex til Sognedals Pastorat uti norra Bergenhus Amt i Norge, samt belägen wid Sognefjorden, hwari är godt fiske.

Kopmandnäs, en Sokn, är Annex til Sandsvärs Pastorat uti Budskeruds Amt i Norge.

Kopparberg, (Stora) en Sokn i Dalarne och Kopparbergs Fögderi är Annex til Falu Pastorat, håller i widd 3 qv. mil, samt innefattar jämte Aspeboda Sokn 56 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig, och hyser många sjöar, bland hwilka Runn och Rogsjön äro de ansenligaste. År 1810 war Folkmängden 1227. Soknen nyttjar Stads-kyrkan i Falun til sin Gudstjänst. Hon har sit namn af den stora Koppargruwan som här är belägen. Hon kallas Stora Kopparbergs Sokn til skilnad från Nya Kopparbergs Sokn. Häraf kallas ock Falu Höfdingdöme eller Dalarne för Stora Kopparbergs Län.

Kopparberg, (Nya), en Sokn i Wästmanland och Örebro Län, kallas äwen Ljusnarsberg, och finnes beskriwen under detta namn.

Kopparbo, et Säteri-Rusthåll uti Kristwalla Sokn i Småland, består jämte den därmed förenade Gården Stjärnemo af 2 Mantal; äger med underliggande torp inberäknadt, omkring 80 tunnland öpen jord, eller årligt utsäde öwer 50 tunnor, ansenligt höbol, hjelpelig skog, wacker mangårdsbyggning af trä, med 2 trägårdar.

Koppartorp, et Kapell uti Tunabergs Sokn i Södermanland. Häromkring är en Koppar-Bärgslag, kallad Tunaberg, och finnes beskriwen wid denna Artikel.

Koreholm,^{[Dj 6]} en Sätesgård i Östergötland.

Korndal, en Pappers-Fabrik nära til Göteborg.

Kornstad, en Sokn, är Annex til Qvärnäs Pastorat uti Romsdals Amt i Norge.

Korpegården, en Sätesgård uti Järpås Sokn i Wästergötland, består af 1.5 Mantal, i sambruk hwarmed äro lagde Wedum 0.5 och lilla Monkebo 1 Mantal. Til Gården höra 180 tunnland af bästa lermylla, som brukas i circulation, besås med 2 tunnor wete, 25 dito råg, 20 dito korn, 30 dito hafra och 6 dito ärter, samt giwer öwerhuwud åttonde kornet. Ängen giwer 1000 à 1200 skepp:d klöwer, blandadt med Timotei-gräs, hwaraf födas 80 à 100 stora nöt, 12 hästar och 60 Spanska får. Tilräckeligt sommarbete finnes i 2 hagar, emedan de aldrig begagnas före Midsommar, då först boskapen utsläppes. Fullkomlig skog af timmer finnes til Gårdens behof. Huwudbyggningen, under skifertak, brädfordrad och med gul oljefärg bestruken, 2 wåningar hög, innehåller utom förstugan 14 rum. På Gården är en flygelbyggning, hwaruti är kök, bodar och behöflige rum för öfre betjäningen, stall för 12 hästar samt wagnbod under särskilt tak; för öfrigt, brygghus, bränneri och kölna under et tak, med drängstuga, och 2 rum för handtwärkare; rymlig spanmålsbod med 2 loft. Ladugården består af 1 fähus af sprängd gråsten, 50 alnar lång och 32 alnar bredt, för 80 större nöt, som äro placerade på 4 rader, och går förstugan midt genom huset. En flygel af timmer, som innehåller stall för 10 par oxar, och 4 wärkhästar, en lada 70 alnar lång och 26 dito bred, med lång loge och tröskwärk, som drages af 4 par oxar; utom andre behöflige hus.

Korsanäs, en Sätesgård i Bleking.

Korsberga, et Consistorielt Pastorat i Småland och Jönköpings Län, består af 3 Soknar: Korsberga, Moderförsamling, samt Lemnhult och Solberga, Annexer, hwaraf de bägge förre äro belägne uti Östra Härad, och den sidsta i Wästra Härad, samt innehåller 93.6 Mantal. Marken i detta Pastorat är mycket stenig, bärgaktig och ojämn, genomskuren af sjöar, träsk, mossar och smärre strömar, bewuxen dels med ljung, lingon- och blåbärs-ris, dels med gräs och blomster. Rådande jordmånen är swartmylla, dels med sand- dels med alf- dels med lerbotn. Skog finnes hjelpeligt, dock något ymnigare i Lemnhult än i de andra Soknarne. Utsädet är 1340 tunnor. År 1810 war Folkmängden 2517. — Korsberga Sokn innehåller 49.3 Mantal. Utsädet är 730 tunnor af råg och korn. År 1810 war Folkmängden 1320. Kyrkan är belägen under 57 gr. 19 min. Polhöjd; 7.3 mil från Jönköping.^{[Dj 7]}

Korsberga, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Fröjereds Pastorat, samt innehåller 20.6 Mantal. Marken är mera bärgaktig än jämn; ty de fläste hemman ligga vid foten af den så kallade Hökensås, som sträcker sig både genom denna och Fröjereds Sokn. Rådande jordmånen är sandmylla, undantagande wid 5 Gårdar, hwarest finnes lera. Skog finnes tilräckeligt, så wäl af löf som barrträn. Utsädet är 380 tunnor. År 1810 war Folkmängden 646. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Karstorp, Styrshult, Lilla Solberga, Stora och Lilla Hamrum, Munkebo, Söran, Stora och Lilla Hallerhult.

Korslång, et Järnwärk uti Söderbärke Sokn i Dalarne, består jämte Nyfors af 2 hamrar, med 1200 skeppund stångjärnssmide.

Korssaröd, en Frälsegård uti Tjörnarps Sokn i Skåne, består af 2 Mantal, har stenig och skarp åker, hjelpelig ängsmark, förträffelig bokskog. Mangårdsbyggnaden har wacker belägenhet.

Korssen, en Handelsplats uti Inderöens Pastorat uti norra Trondhiems Amt i Norge.

Kostal, en Glas-Fabrik uti Ekeberga Sokn i Småland.

Krabbelund, en Sätesgård uti Hällestad Sokn i Wästergötland, äger nära 50 tunnors utsäde, ymnigt höbol, behöflig skog, tarflig mangårdsbyggnad af trä.

Krabby, en Sätesgård i Småland.

Krageholm, en Sätesgård uti Söwesta Sokn i Skåne, belägen wid en sjö, 1 mil från Ystad, består af 9.7 Mantal. Sädesjorden är både ansenlig och god, samt höbärgningen så ansenlig, at et stuteri, Holländeri och oxestallning kunna underhållas. Beteshagarne, liggande wid sjön äro stora och ganska goda. Tilräckelig skog finnes ock. Godt fiske giwes uti 2 sjöar och åtskilliga dammar, bestående af karp, rudor, abborrar, gäddor, braxen och ål. Mangården har en stor grundmurad huwudbyggning, med 2 flygelbyggningar, uti den ena af hwilka är inredd en prydlig kyrka. Wid Gården befinnes en stor och wacker lustträgård, skiljd från mangården medelst en djup graf. Köks- och fruktträgården ligga en på hwardera sidan om den förra. Så wäl mangården som ladugården äro med en djup graf omgifne på alla sidor, hwartil beständigt flyter watn utur Krageholms-sjön. Ladugården består af 2 grundmurade ansenliga byggningar, til stall och fähus indelte; men den tredje eller ladulängan är af korswärke. Alla Gårdens ägor äro med dubbla stenmurar hägnade. Wid Gården befinnes et Hospital bestående af et grundmuradt hus, samt en Skola för Soknens barn. Under Gården höra 28 hemman, 66 torp, samt 2 qvarnar.

Krageröe, en Stad uti Kristiania Stift uti Bradsbergs Amt i Norge, wid hawet med en god hamn. Dess handel idkas förnämligast med skogswaror, såsom bräder, bjälkar och annan huggen laddning, samt något järn. År 1792 ägde Staden 27 större och smärre fartyg. År 1801 war Folkmängden 1284.

Kragsta. Med detta namn finnes 2 Sätesgårdar i Upland, den ena belägen i Norrsunda och den andra i Ununge Sokn.

Krämbol, et Järnwärk uti Östra Wingåkers Sokn i Södermanland, har en hammare med 2 härdar och 690 skepp:d stångjärnssmide. Utom recognitions-skogen har Wärket ingen skog. Här är inrättadt et mält- och torkhus, som genom ventiler ifrån smedjehärdarne giwa torkplåtarna erforderlig wärme. Wid Wärket är upförd en stor och prydlig byggning om 2 wåningar, jämte nödige uthus; här är äwen anlagd en ansenlig trägård med många fruktträn af utwald godhet. Uti strömen fångas laxöring af tämelig storlek; jämwäl är här et godt laxfiske.

Kramfors, et finbladigt Sågwärk uti Gudmunrå Sokn i Ångermanland wid en å som här faller uti en wik af Ångermanälwen, består af 4 ramar med 28 blad, är grundadt på timmer som köpes uti Resele och Ramsele Pastorat, samt sedan förwaras i förenämnde wik.

Krankelösa, en Gård uti Ljungby Sokn i Småland, består af 4.25 Mantal, hwaraf 0.6 äro frälse och 4.65 Kronoskatte, äger 80 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, tilräckelig skog til behowet. Så wäl man- som ladugård äro wäl bebygde, med en ansenlig trägård.

Krapperup, eller Krapparp, en Sätesgård uti Brunnby Sokn i Skåne, består af 3.5 Mantal, äger 90 tunnors åkerjord, däraf fjärdedelen årligen trädes, höbol til 300 lass, skog och torf til husbehof. Mangården består af en huwudbyggning af gråsten, stor och rymlig, 2 wåningar hög, med lika beskaffade 2 flygelbyggningar, är innesluten af en mur, omgiwes af en djup graf samt har et prydligt utseende, så wäl som de i sednare tider af gråsten upförde 2 ladugårds och uthusbyggnader. Trägården är stor, wacker och wäl underhållen, har en myckenhet fruktträn af skön art, och däribland jämwäl mulbärsträn. Under Godset lyda inom Soknen 3 fiskelägen: Arild, Mölle och Lerhamn. Det första, beläget wid Kulla-wiken, har 48 hus och eget Kapell; det andra wid Kattegat, har 40 hus; det tredje är ock beläget wid samma haf, har 20 hus. Desse idka icke allenast på egna stränder et fördelaktigt fiske af flere slags torsk och sill, hvilken sednare under namn af Kulla sill köpes med begärlighet, utan jämwäl wid Jutländska kusten. Til Gården höra dessutom 68 Frälsehemman i Malmö Län, åtskilliga Strögods i Kristianstads Län och Halland samt 26 Torp.

Krigsberg, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland, är belägen uti dess nordwästra skogstrakt, mellan 58 gr. 34 min. och 58 gr. 42 min. Polhöjd, samt består utaf delar af 4 Härad: Bobergs, Aska, Finspångs och Gullbergs; hwaraf den betydligaste delen jämte kyrkan ligger uti det förstnämnda Häradet. Dess storlek är 1.58 qvadr. mil, eller 36560 tunnland. Den har så högt läge, at alp- eller fjäld-wäxter träffas i skogarne. Marken är til större delen bärgaktig, dock äro här inga höga bärg. Af kärr och mossar finnes en ansenlig mängd. Inom Soknen och i dess råskilnader finnas 49 större och smärre Sjöar och Gölar, hwaraf Boren, Stråken och Salstern äro de största, den förstnämnde sjön utgör dess södra gräns. Dess betydligaste wattudrag går först åt öster, sedan åt nordost, men faller slutligen i sjön Glan. — Jordmånen består mästadelen af sand, dels mo- och grus- dels syrsand. På få ställen finnes någon lera, och den då altid tilsamman med jäsjord. Uti norra delen af Soknen hawa hemmanen för sina behof tilräckelig skog, största delen af tall och något gran, dock föga til afsalu, äga jämwäl behöflig löfskog til wirke och löfbrott. Uti södra delen åter och för defläste hemman, som gränsa närmast intil sjön Borens stränder saknas all slags barrskog och hawa de endast uti deras ängar och hagar någon löfskog, bestående til mindsta delen af ek, den öfriga af björk, samt något af al och asp, samt annan slags löfskog. Utsädet, så wäl wid hemman som torp och backstugor steg år 1810 til 738 tunnor, däraf wete 11, råg 343, korn 55, blandsäd 100, hafra 90, ärter 29, potäter 104. Oaktadt 3 Järnwärk inom Soknen köpes dock ej mycken säd i goda år sedan odlingshågen wisat sin wärkan. Mantalen äro 42. År 1815 steg Folkmängden til 1524, däraf mankön 721 och qvinkön 803. Befolkningen är således 965 människjor på qv. milen. År 1790 war Folkmängden 1349; den har således på et fjärdedels Seculum ökat sig med 175. På hwarje Mantal belöper sig 850 tunnland, och å warje person 24 tunnland. År 1815 underhöllos i Soknen: hästar 188, oxar 176, kor 708, ungnöt 225, får 1016. Kyrkan, som är ansenlig och wacker, är belägen under 58 gr. 36 min. Polhöjd; 2.8 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Oliwehult, Älgmyra, Carlsby, Storberg och Spång. Här finnas jämwäl 3 Järnwärk Öfra och Nedra Carlström, samt Qwarn, 4 sågwärk, däraf 2 skattlagde, 4 mjölqvarnar, däraf 2 husbehofs och 2 skattlagde. Utmed sjön Boren är et kalkbrott. Flere mineralkällor finnas, däraf en är godkänd och med brunnshus försedd, wid Qwarns Järnwärk, nyttjas af kringboende. På Litsqwarns ägor å Borggöls-Bärget och på Capitens-Bostället Bölnarps ägor å Wargklefs-Bärget äro ganska tydliga lämningar efter förskansningar. På det sednare stället syntes ej mycket längesedan märken efter Porthakarne, och omkring bägge orterne hawa flera gamla stora hästskor och mindre stridswapen funnits i jorden; men ingen känner tiden af desse byggnaders upkomst eller förfall. Nota. Uti Soknens areala widd är andelen uti sjön Boren icke intagen, emedan man icke känner huru långt dess område sträcker sig uti sjön.

Krigsdala, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och Tunaläns Härad, innehåller 37.4 Mantal. Jordmånen i denna Sokn består til det mästa af swartmylla, men på några ställen af den så kallade flottleran. Större delen af hemmanen hawa widlöftiga ägor, men nog stenbundna och bärgiga; dock är mulbetet hjelpeligt. De fläste hemman hawa tilräckelig skog til husbyggnad, och något til afsalu. Utsädet är omkring 500 tunnor, korn och råg. Här odlas med all flit, fast många jordbrukare för den stenbundna markens skull ofta anwända 60 dagswärken på 6 kappeland; hwarföre nästan hwarje brukare nu på en tid af 17 à 18 år odlat många kärr och mossar til åker och äng. År 1810 war Folkmängden 2267.

Kristian, et Amt uti Kristiania Stift i Norge, beläget mellan 60 gr. 10 min. och 62 gr. 20 min. Polhöjd, består af 3 Fögderien, som äro: Totens, Valders och Gudbrandsdalen, samt 5 Häradshöfdingdömen, nämligen Hadeland, Toten, Valders, Södra Gudbrandsdalen och Norra Gudbrandsdalen. Dessa utgöra 17 Pastorat, som innefatta 68 Soknar. Följande Förtekning wisar dessa Pastorat, med den Folkmängd, som hwart och et af dem ägde år 1801.

1	Land	5119
1	Slidre	3197
1	Ourdal	6169
4	Vang	2063
5	Jevnager	2921
6	Gran	5416
7	Gusdal	5740
8	Fåberg	3645
9	Öyar	2578
10	Ringeboe	3007
11	Froen	4780
12	Läsöe	4085
13	Lomb	3406
14	Våge	3810
15	Vardal	1894
16	Biri	2619
17	Toten	7832
		Summa 66281.

Kristiania, Huwudstaden i Norge, är belägen under 59 gr. 55 min. Polhöjd; på wästra sidan om en wik, kallad Björwigen, som utgör botnen af Kristiania-fjärden, 56 mil från Bergen och Trondhiem. Han är reguliert anlagd med räta och tämeligen breda gator, i allmänhet bebygd med ansenliga hus, samt den wackraste Stad i Norge. Til Staden höra 4 Förstäder, som kallas Vaterland, Pippervigen, Grändsen och Fjärdingen, hwartil kommer Opslo, eller Gamla Staden, som med dess Förstad Grönland ligger en half fjärdingswäg från den nya Staden. Staden med dessa Förstäder, Fästningen och gamla Staden danar en art af halfmåne, som håller i längd nära en half mil, men Staden sjelf är 400 famnar lång och bred, samt består af 12 huwudgator samt 13 twärgator, hwilka samteligen hawa lika bredd, nämligen 20 alnar; alla äro raka och afskära hwarandra i räta winklar. Ränstenarne äro midt på gatan. Hwarest gatorna afskära hwarandra äro öweralt springwatn uti omfattningar af trä, hwilket watn ledes från Aggers ån, til et afstånd af 400 famnar, ej allenast til springwatnen i gatorne utan jämwäl til åtskilliga gårdar och trägårdar. Hwarje samling af hus som danas i en fyrkant af gatorna, kallas et Qvartal. Privata husen äro, några få undantagne, 2 wåningar höga, med sidorna wände åt gatan. Många af de nyare husen äro til hälften murade och til hälten korswärke, och korswärket är utwändigt beklädt med en mur af en half murstens tjocklek, hwarwid en och annan byggnings prydnad är anbragt. På några af de gamla grundmurade husen äro Utskott eller så kallade Karnapper anbragte ut emot gatan, hwaraf några stiga up som små torn, därifrån man har skön utsigt; men de hindra tillika utsigten för grannarne, hwarföre de ock äro förbudne at widare byggas. Staden är Säte för Ståthållaren, en Landshöfdinge, en Biskop, Rikets Håfrätt, en Lagman, et Universitet, en Katedral-Skola och en Militär-Academie. Kyrkorna äro til antalet 4, 1:o Stadskyrkan, som är stor, ljus och wacker, samt tillika Kristiania Stifts Domkyrka. Kyrkoherden härwid är därjämte Domprost i Stiftet, samt Prost uti Bragnäs Prosteri; 2:o Slottskyrkan, för Militären och inbyggarne inom Fästningen, hwars Kyrkoherde är tillika Pastor uti Aggers Pastorat. 3:o Hospitalskyrkan i Opslo, hwartil hörer Menigheten i gamla Staden och Förstaden Grönland. 4:o Tukthuskyrkan. De andre Stadens offentliga byggningar och Stiftelser äro: Håfrätts-byggningen, Rådhuset, en grundmurad byggning, Tukt- och Manufactur-huset, som är en stor och wacker grundmurad byggning af 4 flyglar om 2 wåningar, hwaraf den längsta ligger wid gatan, och uti hwars medlersta del befinnes kyrkan, et Barnhus, stora Hospitalet, uti hwilket äro något öwer 100 personer, som bekomma fritt boningsrum, bränsle, uppassning, medicamenter, samt 48 skilling hwarje wecka i penningar; därutmed är Dårhuset; stora Fattighuset; gamla Fattighuset; Enkehuset; Ankerska Barnhuset; et Lazaret eller Sjukhus. Fabrikerne äro 3 Pappersbruk, 6 Tobaksspinnerier, 1 Tobakspipefabrik, 1 Reparbana, 1 Alunfabrik, 1 Lackfabrik, 1 Saffiansfabrik, 5 Corduansfabriker, 1 Oljeqvarn, 1 Krutqvarn, 1 Såpefabrik, Tukthusfabriken, hwarest tilwärkas hwarjehanda Ylle- och Linnewäfnader, samt 1 Ullkarde-fabrik. Widare finnes här 1 Boktryckeri, 2 stora Apotek, 1 Bränwinsbränneri och 1 Skeppswarf. Offentliga Biblioteken äro 3: 1:o Det utaf afledne Canzli-Rådet Deichman testamenterade bibliotek, med Natur- och Konstsamling. Den testamenterade Samlingen bestod af 6363 böcker, hwaribland funnos kostbara wärk i många band, många Kartor och Kopparstick, 68 Fysikaliska Instrumenter och Antiqviteter, 275 Mynt, 800 Mineralier och 19 Conchylier, förutan många curiosa af Djur- och Wäxtriket. Sedan har afledne Justitie-Rådet Bartholin testamenterat sin Boksamling til detta Bibliotek. 2:do Catedral-Skolans Bibliotek. 3:o Ankerska Biblioteket samt Konst- och Naturalie-samlingen testamenterade til Militär-Academien. Däruti finnas de bästa och nyaste Fransyska och Engelska samt andra Utländska Skrifter, de fläste wäl conditionerade, samt et wackert antal af Kopparstick. Stadens och de 4 Förstädernas Magistrat består af 1 President, 1 Borgmästare, 2 Rådmän och 1 Stadsfogde som tillika är Polismästare. — Antalet af Husen eller Gårdarne i Staden och Förstäderne äro wid pass 1600. År 1801 war Folkmängden i Staden 9005, och i gamla Staden Opslo 694, tilsamman 9699. — Staden är en Stapelort för all slags Commerz, både utom och inomrikes, och dess köpmän driwa en ansenlig och widsträckt Handel och Sjöfart så wäl med egna, som främmande skepp, hwilka här finna en så god hamn, at skepp kunna segla up ända til Skeppsbron och Packbodarne. Hwarken sandbankar, grund eller dolda klippor äro här at förmärka, utan de största Handels- och Krigsskepp finna det önskligaste inlopp. År 1792 inkommo til Stadens Tullställe 521 skepp och utgingo 518. Handelsmännerne äga omkring 40 större och smärre skepp, hwaraf 12 gå på Westindien. Borgrarne bestå af wid pass 580 Familier, hwilka uti offentliga utgifter och pålagor äro indelte i 5 Classer. Til den första höra 8 Timmerhandlare, hwilka äro de mäst förmögna; til den andra 110 Köpmän; til den tredje 242 Handtwärksmästare; til den fjärde 220 Hökare, Krögare, Skeppare och Formän, och til den femte 31 utomstads Borgare som här hawa taget Borgarerätt, och med dessa utgöra inalles 611 Familier. — Tätt utmed Staden på wästra sidan ligger Aggershus, et gammalt Slott och wigtig Bärgfästning, hwilken är så belägen at han kan beskjuta alla Stadens nedanföre liggande gator. Uti detta slott hawa Ståthållaren och Håfrätten deras Säten. Polhöjden uti Kristiania och Upsala är så nära at skilnaden är endast 5 minuter, som den förra ligger nordligare. Meridian-skilnaden mellan Kristiania och Stockholm är sådan, at när klockan är 12 om middagen i Stockholm så är hon 11 tim. 32 min. i Kristiania. Nägden omkring Kristiania är ganska behaglig. Där ligga, i synnerhet på wästra sidan, en myckenhet Lustgårdar merendels wälbygde, tilhörige Inbyggare i Staden.

Kristiania Fjord som också kallas Follo-Fjord, en ansenlig Fjärd som går in från hawet, mot norden, mellan Smålänens Amt å östra sidan, samt Grefskapen Laurvig och Jarlsberg och Budskeruds Amt å den andra, ända til Kristiania, samt är 10 mil lång. Wid öpningen åt hawet är han 3 mil bred, men smalnar småningom af. Wid öpningen och uti honom ligga många Öar och Holmar, och wid dess stränder äro åtskilliga Städer, Lastageplatser och Hamnar.

Kristiania Lagsaga. Denna är belägen uti Kristiania Stift samt innefattar 9 Häradshöfdinge-Jurisdictioner, nämligen, Aggers, Folloug, Nedre Rommerige, Övre Rommerige, Land och Hadeland, Ringerige og Hallingdal, Valders, Lier och Modum, hwaröwer är en Lagman, som bor i Kristiania, hwarest Lagmanstinget hålles.

Kristiania Stift och Höfdingdöme. Detta är beläget mellan 58 gr. 40 min. och 62 gr. 40 min. Polhöjd. Det gränsar til de öfriga Stiften i Norge, utom Nordland, til Swenska Landskapen Dalarne, Wärmeland och Dalsland, med en sträcka af 50 mil. Från Bergens och Trondhiems Stift skiljes det genom en Fjäldrygg, som är en del af Kölen, och från Dalarne genom en sidorygg af sidstnämnde ås. Det håller i längd 44, i sin största bredd 25 och i widd 840 qvadrat mil, och är således så stort, som Götaland. Med strömar och sjöar är det rikeligen försedt. De största älwer som flyta genom detta Land äro til flästadelen de ansenligaste som finnas i Norge: nämligen Glomen, som til nästan hela sin längd rinner genom landet, Lougen, som jämwäl med hela sin längd genomströmar landet och under namn af Vormen faller uti Glomen, Dramsälwen, Louven samt Trysildälwen, hwilken sedermera går in i Wärmeland och där kallas Klarälwen. De ansenligaste sjöar äro Mjösen, Fämund, Randsfjorden, Holsfjorden och Öjeren. — Norra och wästra delarne af detta Land, hwilka ligga inwid Fjäldryggen äro kalle och föga bebodde, men de medlersta och södra nägderne äro bland de fruktbaraste i Norge. Sädeswäxten i detta land är den betydligaste framför de öfriga Stiften i Riket, i synnerhet i Hedemarken; likaså utmärker sig detta Stift medelst sina betydliga Skogar, Sågwärk och Järnwärk, jämwäl Koppar- och Silwerwärk. Detta Stift är för öfrigt det folkrikaste och wigtigaste i Riket. År 1801 steg antalet af hushållen til 75847, hwaraf 7338 bodde i Städerne och 68509 på Landsbygden, och af inbyggare til 379237, af hwilka 36691 bodde i Städerne och 342546 wistades på Landsbygden. År 1769 war hushållens antal 63008, och inbyggarnes 315043. — Landet innefattar 6 Amt, nämligen Aggershus, Smålänens, Hedemarkens, Kristians, Budskeruds och Bradsbergs af hwilket sidsta endast hälften ligger uti detta Stift, och består af Fögderiet Nedra Tellemarken, men den andra hälften hörer til Kristiansands Stift. Dessa Amt hawa hwar sin Amtman til Föreståndare, men Landshöfdingen är tillika Amtman öwer Aggershus Amt. Förenämnde 6 Amt hawa fordom warit indelte i 14 Län, nämligen Aggers; Bragnäs; Öfra Borresyssel; Nedra Borresyssel; Öfra Rommerige; Nedra Rommerige, Solöer och Österdalen; Hedemarken; Gudbrandsdalen; Toten; Hadeland och Ringerige; Valders och Hallingdalen; Budskerud; Bradsberg; samt Nedra Tellemarken. Men nuförtiden äro dessa Amt indelte i 16 Fögderien, hwartil komma 2 Läne-Grefskap: Jarlsberg och Laurvig. I anseende til Rättegången är Stiftet indeladt uti 4 Lagsagor, nämligen Kristiania; Oplandens och Hedemarkens; Tönsbergs och Fredrikstads samt Skeens; hwilka innefatta 24 Häradshöfdinge-Jurisdictioner, på Landets språk Sörenskriverier kallade. I anseende til Kyrkostyrelsen innefattar Stiftet 15 Prosterien, nämligen Bragnäs; Kongsberg; Jarlsberg; Laurvig; Nedra Tellemarken, Hadeland; Ringerige och Hallingdal; Toten och Valders; Gudbrandsdalen, Hedemarken; Österdalen; Öfra Rommerige; Öfra Borresyssel; Mellan Borresyssel; och Nedra Borresyssel. — I hela Stiftet ligga 13 Städer, inbegripne Städerna Tangen och Dröbak, samt 17 Lastageplatser. Huwudfästningarne äro 4: Aggershus wid Kristiania; Fredrikssten wid Fredrikshald, Kongsten wid Fredriksstad; Fredriksvärn wid Staden Laurvig. Därtil kommer 1 Gränsefästning mot Swerige; nämligen Kongsvinger; men denne är numera onödig. I Stiftet äro 11 Tullställen: nämligen i Fredrikshald, Fredriksstad, Mos, Sand, Kristiania, Drammen, Holmestrand, Tönsberg, Laurvig, Langesund och Krageröe. Förenämnde Fögderien och Grefskap utgöra 109 Pastorat, innefattande 286 Soknar, utom Städerne. Följande Förtekning wisar Folkmängden uti de 6 Amten och 2 Grefskapen jämte Städer, år 1801.

Aggershus	56899
Smålänens	42145
Hedemarkens	61123
Kristians	66281
Budskeruds	51436
Bradsbergs	28399
Jarlsberg	25813
Laurvig	11692
Städerne	36691
	Summa  379237.

Anmärkning. Folkmängden uti hela Bradsbergs Amt är 44358, men af detta antal höra 15959 til Öfra Tellemarken, som ligger uti Kristiansands Stift.

Kristianopel, en Sokn och Regalt Pastorat i Bleking och Östra Härad, består af 38.7 Mantal. Marken är i strandbygden jämn och sandig, i skogsbygden bärgig och mager, samt i brist af wägar nästan otilgängelig. Mellanbygden är bästa delen af Soknen, samt har bördigare jordmån, bestående af sand- eller lermylla, mellan grusmark, samt mera skog, bestående mäst af gran. Utsädet är mellan 5 à 600 tunnor, potäter oberäknade. År 1805 war Folkmängden 1761.

Kristianopel, en Köping och Marknadsplats i förenämnde Sokn, belägen på et Näs wid hawet, håller i längd 300, i bredd 100 famnar, och i widd 24 tunnland. Gator och gränder äro 8 til antalet. Af Manufactur-anstalter finnes et Ylle- och Linnefärgeri. Orten har wäl en Hamn, men den är nog blottställd för nordan- och östanwädren. Han har fordom warit en befäst Stad. Han anlades år 1600 efter den fordna Staden Awaskär, som legat på samma ställe. Kyrkan begagnas tillika af Soknen. Orten är belägen under 56 gr. 15 min. Polhöjd; 3 mil från Carlskrona, efter Landswägen räknadt. Här hålles Marknad den 9 November. I Tunelds Geografi anföres at Marknad här hålles den 29 Junii, men i Almanackan nämnes intet ord om någon Marknad i Junii månad, som här skulle hållas.

Kristiansand, Huwudstaden uti Stiftet af samma namn, belägen under 58 grad. 8 min. Polhöjd, på en torr och sandig mark, wid en hafswik, 38 mil från Kristiania, är reguliert anlagd i form af en fyrkant, med räta och breda gator, och bebygd med wackra hus, nästan samteligen af trä. Dess läge är ganska beqvämt för Handel och Sjöfart, ty en Fjärd som wid Staden formerar en Hamn, omgiwer honom på 3 sidor, och wid södra samt sydwästra sidan kunna skeppen anlägga nästan tätt utmed Magasinerne eller Packhusen, och Stadens östra sida, hwarest Torredals ån faller ut i hawet, tjänar skeppen til winterläge. Bemäldte å förser Staden ej allenast med friskt watn, utan är dessutom beqvämlig til nedflottning af den träladdning, som de åwanföre liggande skogstrakter kunna producera. Hamnen har rent ut- och inlopp på 3 sidor, samt är så djup, at äwen krigsskepp kunna segla därin. På norra sidan om Staden befinnas dels gröna fält, dels låga bärg. Staden är genomskuren i längden af 10 och i bredden af 7 gator, samteligen raka. Han är Säte för Landshöfdingen och Biskopen. Magistraten består af 1 President, 1 Borgmästare, 2 Rådmän och 1 Stadsfogde som tillika är Polismästare. Af publika anstalter och byggnader finnes en wacker Stadskyrka, som tillika är Stiftets Domkyrka, 1 Rådhus grundmuradt af sten, 1 Trivial-Skola, med 1 Rector och 2 Colleger, 1 Fattigskola, 1 Tukt- och Manufactur-hus, 1 Hospital, 1 Boktryckeri, och 1 Apotek. Gårdarnes antal är omkring 620. År 1801 war Folkmängden 4787. Inbyggarne hawa sin mästa näring af Sjöfart och Handel, förnämligast med timmer, bräder och andra skogs-produkter; de härwarande Köpmän äga ock et tämeligen ansenligt antal större och smärre skepp, hwarmed de segla på utrikes orter. Stadens Tulldistrikt börjar österut wid Brekestöe Hamn, hwarest Arendals Tulldistrikt slutar, och sträcker sig wästerut til en Hamn kallad Kolmefjord, hwarest Mandals Tulldistrikt tilstöter. År 1792 war Redarnes antal i Tulldistriktet 36 och Skeppens 58, om 3222 Commerz-lästers drägtighet, utom 6 Jakter. Samma år inkommo til Tullstället 392 och utlupo 370 skepp. På 8 år, 1780—1787, bägge inbegripne, utfördes från Tulldistriktet 38354 tolfter bjälkar, 65822 tolfter bräder, 26660 stycken brandstakar, 3189 famnar wed, 12903 stycken läkter, 7059 tolfter småladdning, 246 skeppund järn, samt 21 laddningar och 114000 stycken hummer. Samma år funnos uti Staden omkring 8 Trälasthandlare, 14 andre Köpmän och 12 Hökare, förutan Skeppare, Styrmän, Handtwärkare, Wärdshushållare, Matroser och annat folk. Uti den härwarande nägden wäxer landet beständigt til, förmedelst den myckna sand som hafswågorna updriwa på stranden, hwilken därigenom så småningom förökas, at Staden därigenom bekommit åtskilliga nya gator. — Staden är wäl befästad wid sjösidan, likasom han medelst många bärg och trånga wägar, är af naturen befästad landwärts. Dessa Fästningar wid hafskanten äro: 1:o Kristiansholm, belägen på en låg klippa i watnet, är sammanfogad med Staden medelst en lång bro. Dess bestämmelse är at endast förswara sig sjelf, östra sidan af Staden och den östra Hamnen. Fästningens beskaffenhet är sålunda: På den lilla Holmen, hwarpå den ligger, är upfört et stort rundt torn af gråstensmur, hwars nedersta del är wälfd och bombfri; den innersta rundelen, utgör et wälft Krutmagasin, hwaruti 100 til 120 centner krut kunna rymmas, åwan öwer detta walf är et rum som warit inrättad til wagt, och däröwer ännu et loft, hwaruti nu tillika med det undra rumet en del brandgods förwaras. Detta alt är betäckt med en fast kuppel betäckt med bly. Den yttersta rundelen af tornet är rundt omkring sammanfogad med den inre, medelst et walf. Där åwanpå är et Batteri som rundt omkring är besatt med 12 stycken tolfpundiga Canoner. Detta torn är sedan omgiwet med et Wärk af massiv gråstensmur, som är inskränkt efter holmens Läge. Den andra Fästningen ligger på ön Odderöe, på en hög klippa och åtskiljes från Stadens östra sida genom et smalt sund.

Kristiansands Stift och Höfdingdöme. Detta Land är beläget mellan 58 gr. samt 60 gr. 14 min. Polhöjd. Det omgiwes af Bergens och Kristiania Stift samt Nordsjön. I anseende til storleken är detta det mindsta i Riket. Det håller i längd 25 mil, i sin största bredd 18, och i widd 360 qvadrat mil, och är således inemot så stort som Östergötland och Småland sammantagne. — Landet är med strömar och sjöar wäl försedt. De största strömarne äro Nidälwen och Otterån. Wid wästra kusten formerar hawet en ganska stor fjärd, kallad Bukkefjord. De nägder, som utgöra sjökusten äro tämligen jämna, och hawa få höga bärg, i synnerhet de som ligga på wästra sidan wid Nordsjön, hwilka äro de slätaste trakter i Norge, samt hawa nog brist på skog; men däremot är den norra delen af Landet ganska bärgaktig och upfyld af många höga fjäld, samt tämeligen skogrik. Midt genom Landet från norr til söder framstryker en hög bärgås, som är en fortsättning af bärgåsen Kölen, samt här slutar sig i hawet med landtudden Lindesnäs, som är den sydligaste orten i Norge. — År 1801 steg Folkmängden til 133027, hwaraf 10872 bodde i Städerne och 122155 wistades på Landsbygden. År 1769 war Folkmängden 112,862. — Stiftet innefattar 3 och et halft Amt, indelta i 7 Fögderien och 9 Häradshöfdingdömen. Amten äro: 1:o Halwa Bradsbergs Amt uti Stiftets norra del, som innefattar Fögderiet Övra Tellemarken. 2:o Nedenäs Amt, innehållande Stiftets medlersta och sydöstra del, med 2 Fögderien: Nedenäs och Råbygdelagets. 3:o Listers och Mandals Amt utmed Nordsjön med 2 fögderien Mandals och Listers. 4:o Stavangers Amt, som utgör wästliga delen af Stiftet wid Nordsjön, med 2 Fögderien, Jedderen och Dalerne, samt Ryefylke. I anseende til Kyrkowäsendet är Stiftet indeladt i 10 Prosterien: nämligen Stavangers, bestående af 5 Pastorat; Ryefylke, med 7; Karmesunds, med 3; Jedderens, med 5; Dalernes, med 5; Listers, med 5; Mandals, med 5; Nedenäs, med 8; Råbygdelagets, med 4, samt Övra Tellemarkens, med 7; tilsamman 52 Pastorat, som innehålla 159 Soknar och Kapells-församlingar. Städernas antal är 7, nämligen Kristiansand, Arendal, Risöer, Mandal, Farsund, Flekkefjord och Stavanger. De betydligaste Bärgwärk i Stiftet äro 3 Järnwärk, nämligen Egelands, Näs och Frolands, samt et Kopparwärk Omsdals. Dessutom finnas i Stiftet många Sågwärk, betydligt Skeppsbyggeri, samt ymnigt fiske, i synnerhet af skön lax.

Kristiansfjeld, en Ort belägen wid älwen Glomen uti Elverum Sokn uti Österdalen i Norge, har fordom warit en wigtig Bärgfästning, men är nu mera demolerad.

Kristiansgave, et Kopparwärk, uti Distriktet Sundhord uti södra Bergenhus Amt i Norge, driwes nu icke mera. Här finnas några betydliga stenbrott, i synnerhet af marmor, hwilken är så fin som den Italienska, samt Serpentinsten.

Kristianstad, en Stad i Skåne och Willands Härad, belägen under 56 gr. 2 min. Polhöjd, wid Helgeå, som här utwidgar sig til en ansenlig sjö, 2 mil från dess utlopp i hawet, 53.2 mil från Stockholm. Han är regulär, har skapnad af en aflång fyrkant, håller i längd 470 famnar, i bredd 170, och i widd 62 tunnland. Gatorna äro raka samt afskära hwarandra i räta winklar. De äro til antalet 8. Här äro ock 2 regulära Torg. En murad Canal går midt genom Staden på twäran. Staden är wäl befäst, med Wallar och 10 Bastioner, samt Grawar utanför Wallen, hwilka äro murade med huggen sten. Han är i allmänhet wälbygd. Af byggningar förtjänar Kyrkan at nämnas, såsom stor, prydlig och wäl inredd; dess Altartafla och Predikstol äro af swart polerad marmor, och Bänkarne af ek; hon har 12 stycken huggne Stenpelare, hwarpå walwen wila, samt 26 stora Fenster; taket är täckt med blyplåtar. Utom denna finnes en annan kyrka, nämligen Hospitals-kyrkan. — Staden är Säte för en Landshöfdinge, 1 Trivial-Skola och 1 Hallrätt, samt är försedd med en Garnison. Publike byggnader och inrättningar äro utom kyrkorna, Landshöfdingens Boställe, Rådhuset, 1 Tyghus, 1 Fortifications Materialgård, 1 Magasin, 1 Kasern til garnisonens inqvartering, 1 Hospital, 1 Apotek, och 1 Fattighus. — År 1810 war Folkmängden 2713. År 1805 war densamma 3106, hwaraf 2046 hörde til Stadsförsamlingen och 1060 til Garnisonsförsamlingen. — Staden har sin näring af Handel, Handtwärk, och den härwarande garnisonens förplägning. Han njuter Stapelfrihet. De waror som exporteras til utrikes Orter äro förnämligast beck, ekestäwer, boktimmer, alun och potaska. Til inrikes orter föras potaska, wax, tobaksblad, klippingshandskar m. m. Af Fabriks-anstalter finnas 1 klädesfabrik, 2 tobaksfabriker och 1 kortfabrik. År 1805 woro här 14 Handelsmän, samt 112 Mästare uti 41 särskildta Handtwärk. Ymnigt fiske äger Staden uti den där bredewid liggande sjön samt Helgeå, af hwarjehanda slags fisk, däribland lax. Marknad hålles här den 13 Januari, och 3 October. Stadens numer bland Rikets städer är 17. — Kristianstads Höfdingdöme beskriwes wid Artikeln Norra Skåne.

Kristiansund, en Stad uti Romsdals Amt i Norge, belägen under 63 graders Polhöjd, på 3 öar uti hawet, mellan hwilka är en god och beqväm Hamn, hwarest den största skeppsflotta kan ligga, och hwilken har et godt in- och utlopp, på 3 ställen. Handelen är tämeligen betydlig; den idkas förnämligast med säd, fiskewaror, timmer och annan träladdning, tjära, tran och andra Norrska produkter. År 1792 ankommo til Stadens tullställe 181, och utgingo 176 skepp. År 1801 war Folkmängden 1624.

Kristineberg, en Sätesgård uti Gotfridsdal Sokn i Småland, äger 40 tunnors utsäde i circulationsbruk, tilräckeligt höbol och skog, förswarlig mangårdsbyggnad, med en prydlig trägård.

Kristineberg, en Sätesgård uti Borrlunda Sokn i Skåne tilförene Brunneslöf kallad, äger 40 tunnors utsäde, godt höbol, nästan ingen skog, obetydlig mangårdsbyggnad, med en trägård.

Kristinehamn en Stad i Wärmeland, uti Fögderiet Östersyslet och Ölme Härad, belägen under 59 gr. 19 min. Polhöjd, wid en wik af Wänern, 30.2 mil från Stockholm och 4.5 mil från Carlstad. Staden utgör en regulier aflång fyrkant, som håller i längd 370, i bredd 300 famnar och i widd 29 tunnland. 2 små åar flyta genom Staden och här förena sig. Gatorna äro raka och afskära hwarandra i räta vinklar, de äro 13 til antalet. Et stort torg ligger på bägge sidor om en af åarne. År 1810 war Folkmängden 1282. Staden idkar god Handel med tackjärns upköpande och försäljande, samt med säd, salt, sill, kramwaror och andra för Bärgslagen behöfliga waror; antalet af Handelsmän är wid pass 24 och af Mästare 66 uti 41 särskildta handtwärk. Stadens egna fartyg äro omkring 20, från 200 til 600 skeppunds drägt, hwilka öwerföra Järn härifrån til Wänersborg, hwarifrån det widare genom Trollhätte Slusswärk transporteras til Göteborg. Den 15 Januari hålles här en Marknad, hwilken i anseende til Järnhandelen är den största i Riket. Stadens åkerjord utgör 565 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 68 hästar, 12 oxar, 145 kor, 30 ungnöt och 28 får. Stadens numer bland Rikets Städer är 67.

Kristinehof, en Sätesgård uti Andrarums Sokn i Skåne, äger 16 tunnors utsäde samt ymnigt höbol. Åbyggnaden består af et stenhus, 3 wåningar högt med 2 flyglar, hwarwid är en ansenlig trägård.

Kristineholm, en Sätesgård uti Lohärad sokn i Upland, äger 40 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, ymnig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, wacker trägård med orangeri.

Kristineholm, en Sätesgård uti Allhelgona Sokn i Södermanland, består af 2 Mantal, äger mellan 20 och 30 tunnors utsäde, otilräckeligt höbol, brist på skog, hwilket sednare behof hämtas från underliggande hemman, wacker åbyggnad af trä 2 wåningar hög, reveterad, wäl städad trägård, ansenlig humlegård, mjölqvarn, sågwärk, ålfiske. Under Gården lyda 15 hemman dels Frälse dels Kronoskatte.

Kristinelund, en Sätesgård uti Arby Sokn i Småland, består jämte de därunder liggande hemman af 5.5 Mantal; äger öwer 60 tunnors utsäde i lermylla, ymnigt höbol, genom circulationsbruk mycket förökadt, tilräckelig skog, som längre tid warit sparad, i sednare tider upförd ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af trä. Utom köksträgården finnes en fruktträgård med 250 fruktträn.

Kristwalla, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Småland, Kalmar Län och norra Möre Härad, innehåller 25.3 Mantal. Marken är ojämn och stenbunden, dock finnas här inga bärg. Rådande jordmånen är sand med klaper, på få ställen swartmylla, men på intet ställe lera. Skog finnes hjelpeligt öweralt, i synnerhet gran. Furu wäxer uti norra trakten öwer eget behof. Utsädet är 360 tunnor, utom potäter som ymnigt sås. År 1810 war Folkmängden 1249. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Kopparbo, Maltebo, Gunnabo, Skånebo.^{[Dj 8]}

Krogstad, et Pastorat uti Aggershus Amt i Norge, består af 2 Soknar: Krogstad, Moderförsamling, och Skie, Annex. År 1801 war Folkmängden 2033. Prästegården är en af de ansenligaste och bäst bygda i Kristiania Stift.

Krogstad, en Lastage-plats uti Råde Sokn uti Smålänens Amt i Norge, wid Kristiania-fjorden. Orten bebos af många hushåll, däribland några handelsmän, för resten sjöfolk, fiskare, krögare och arbetsfolk. Härifrån utföres förnämligast säd och någon timmerlast. Här idkas godt fiskeri i synnerhet af sill.

Krogsälven, en Ström som löper genom Budskeruds Amt i Norge. Wid Gården Krogstad faller han uti Storälwen och driwer där 13 mjölqvarnar, en spikfabrik med 8 hamrar, et walswärk och en skinnberedarstamp, hwilket ger anledning til en samling af gårdar för arbetsfolk.

Krokek, en Sokn i Östergötland och Lösings Härad, belägen wid Bråwiken, är Annex til Dagsbergs Pastorat, samt består af 11.6 Mantal. Marken är bärgaktig. Jordmånen består mästadelen af sand. Såsom innefattande en del af skogstrakten Kålmåren har Soknen god tilgång på skog. Utsädet är 112 tunnor. År 1810 war Folkmängden 576. Kyrkan är belägen 1.4 mil från Moderkyrkan. Et marmorbrott finnes i Soknen.

Krokforssen, et Wattudrag mellan sjöarne Öster- och Wäster-Silen uti Wårwiks Sokn i Dalsland. I denna ström finnes 1 mjölqvarn med 5 par stenar, 1 sågwärk, 1 stamp och 1 prässhus. Härwid är upförd en prydlig mangårdsbyggning, om 2 wåningar, af trä, hwarifrån man njuter en ganska wacker utsigt åt de bägge sjöarne Silen, med en ansenlig kryddhage.

Kroksered, en Sokn i Halland, och Årstads Härad, är Annex til Drängsereds Pastorat, samt består af 19 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn. Rådande jordmånen är et slags sand, som här kallas örjord. Lera finnes endast wid en Gård, til obetydlig mängd. I allmänhet är här brist på skog. Utsädet är 412 tunnor, 60 tunnor potäter inberäknade. Största delen af utsädet består i hafra. År 1805 war Folkmängden 586. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Krokstad, en Sätesgård uti By Sokn i Wärmeland, består, jämte Tibble i sambruk, af 2 Mantal, äger 62 tunnors utsäde, 12 tunnor om hösten och 50 om wåren, tämeligen godt höbol, förökadt genom circulationsbruk, tilräckelig skog, ansenlig mangårdsbyggnad af trä, med en stor och wacker trägård.

Krokstad, et Regalt Pastorat i Bohusland, Sunnerwikens Fögderi och Sörbygdens Härad, består af 3 Soknar: Krokstad, Moderförsamling, samt Sande och Hede Annexer, och innehåller 97 Mantal. Marken i detta Pastorat är af enahanda natur, mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen består af sandblandad skogslera, på få ställen lermylla, och somligstädes skarp sand, men på många ställen dung- och fimmjord, således på de flästa ställen icke synnerligen fruktbärande. Skog finnes til husbehof och något til afsalu; men numera icke så ymnigt som fordom. Utsädet är: wete 16 tunnor, råg 116, korn 96, hafra 1800, blandsäd 70, ärter 20, potäter 100 tunnor. År 1805 war Folkmängden 2930. — Krokstad Sokn innehåller 51.6 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1542. Kyrkan är belägen under 58 gr. 41 min. Polhöjd; 10.4 mil från Göteborg.

Kronan, en Fästning uti Wästergötland, belägen på et bärg, 230 famnar från Göteborg, har söderut sin förbindelse med Staden genom en communicationslinea, och en bombfri caponiere. Fästningen består af ett åttkantigt torn, 4 wåningar högt; de 2 medlersta äro försedde med canoner, den nedersta är för andra nödwändigheter; den öwersta är betäckt med bly, med en förgyld kopparkrona åwanpå.

Kronewall, en Sätesgård uti Fultofta Sokn i Skåne, består af 1 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, ansenligt höbol til 500 lass, samt tilräckelig skog af ek, bok och annan löfskog. Mangården består af en grundmurad huwudbyggning, 2 wåningar hög, med en wacker trägård i Engelsk stil. Under Gården lyda 7 Mantal Frälse- och 3.6 Mantal Skattehemman, samt 64 Torp.

Kronoberg, en Kongsgård uti Wexiö Sokn i Småland, angenämt belägen på et näs wid Helgasjön, 0.6 mil från Wexiö Stad, är anslagen til boställe åt Landshöfdingen i Wexiö Län, består af 3 Mantal, äger 40 tunnland öpen jord i tredingssäde, widlöftig men mager ängsmark, förträffeligt mulbete i flere hagar, ymnig skog, af flera slags trän, så wäl til Gårdens bebyggande som til wedbrand. Mangården består af en i sednare tider upförd prydlig huwudbyggning om 2 wåningar med 15 rum, 4 flygelbyggningar i godt stånd, jämte alla andra byggningar som erfordras för en hushållning. Här finnes ock en stor och wäl anlagd trägård med et orangeri. — Helt nära Gården och på dess ägor ligger det fordna slottet Kronoberg. Det förmenas hawa bliwit anlagt omkring år 1002 af Sankt Sigfrid, den förste kristne Lärare i Swerige. Därefter har slottet tilhört katolske Biskoparne i Wexiö, samt bliwit kalladt Biskopsberg. I Konung Gustaf den förstes tid år 1545, blef det ombygdt och förökadt, under namn af Kronoberg. Uti Konung Eriks tid blef det afbrändt, så at nu allenast lämningar däraf synas. Af detta slott behåller Wexiö Län åminnelse; ty det kallas i publike handlingar Kronobergs Län. Beskrifningen om detta Län befinnes wid Artikeln Södra Småland. — På Gårdens ägor är jämwäl belägen en mineralkälla och hälsobrunn benämnd Ewedal, som fordom kallades Fällorne; han har wacker belägenhet, håller stark mineral, och wisar god wärkan mot lamhet, skörbjugg och mjältsjuka. I sednare åren har han bliwit försedd med många inrättningar och byggnader, samt mycket besökt af brunnsgäster.

Kronobäck, en Gård uti Mönsterås Sokn i Småland, är anslagen til Boställe för Öwersten Wid Kalmare Regimente, äger 16 tunnors utsäde, i sandblandad jordmån, wälbygd mangård, med en stor och wacker trägård. — På Gårdens ägor finnas lämningar efter et fordom warande munkekloster.

Krontorp, et Järnwärk uti Wisnum Sokn i Wärmeland.

Kropp, et Consistorielt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Luggude Härad, består af 2 Soknar: Kropp, Moderförsamling, och Mörarp, Annex, samt innehåller 65 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1274. — Kropp Sokn innehåller 48.5 Mantal. Marken är blandad med högder och sidder, på några ställen bärgaktig. Jordmånen består af ler- och sandmylla, ymsom sand och lerbotn; men mästadelen skarp jordmån. Någon skog af ek och andra löfträn finnes. Utsädet är 1400 tunnland. År 1805 war Folkmängden 799. Kyrkan är belägen under 56 gr. 6 min. Polhöjd; 5 mil från Malmö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Rosendal.

Kroppa, et Consistorielt Pastorat i Wärmeland, Fögderiet Östersyslet och Filipstads Bärgslag, består af 2 Soknar: Kroppa, Moderförsamling, och Lungsund, Annex, samt innehåller 14.3 Mantal. År 1810 war Folkmängden 2560. — Kroppa Sokn innehåller 3 Mantal. Marken är til det mästa bärgaktig, med sjöar, kärr och mossar mellan bärgshögderna, som giwa tilräckelig skog til de härwarande Järnwärkens behof. Rådande jordmånen är lera. Utsädet är 40 tunnor råg och 350 tunnor hafra. År 1810 war Folkmängden 1129. Kyrkan är belägen under 59 gr. 37 min. Polhöjd; 5.5 mil från Carlstad. Uti Soknen finnes 2 Herregårdar: Storfors och Swartsång, 3 Stångjärnswärk: Storfors, Lillfors och Hättälf, 3 Bärgsmanshyttor, 3 Bärgsmanshamrar, en brukbar och många ödelagde Järngruwor.

Kroppfjell, en Sätesgård uti Howa Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger mellan 18 och 24 tunnors utsäde, icke synnerligen godt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Krusenberg, en Sätesgârd uti Alsike Sokn i Upland, äger 120 tunnors utsäde, ymnigt höbol, ansenlig skog, stor och prydlig mangårdsbyggning, dels af sten, dels af trä, 2 trägårdar, hwaraf den ena är ansenlig.

Krusenhof, en berustad Sätesgård uti Qwillinge Sokn i Östergötland, äger 24 tunnors utsäde, ganska betydligt höbol, nära 400 lass, nästan ingen skog, mangårdsbyggnad af trä, reveterad, med en wacker trägård.

Kråkefors, et Järnwärk uti Qwisbro Sokn, i Nerike, består af 1 hammare och en Härd, samt hörer til ägaren af Swartå Järnwärk. Dess smide har i sednare tider bliwit nedlagt för dyrhet på materialier, hwilka nästan alle måste köpas.^{[Dj 9] [Dj 10]}

Kråkeholm, en Sätesgård uti Möltorp Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, med underliggande hemman, äger 30 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, hjelpelig skog, prydlig mangårdsbyggnad af trä, med en god trägård.

Kråkenäs, en Sätesgård uti Gårdsby Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, swagt höbol, ymnig skog, samt är wäl bebygd, så wäl til mangård, som ladugård.

Kråkerum, en Sätesgård uti Mönsterås Sokn i Småland, består af 6.5 Mantal, äger 40 tunnors utsäde i sandblandad lerjord.

Kråkshult, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östra Härad, är Annex til Karstorps Pastorat samt innehåller 12.6 Mantal. Marken är bärgaktig och ojämn, jordmånen består af grusblandad mulljord, tjänligare för lin- och gräswäxter, än för säd. Skog til byggnad hawa få hemman; til hägnad och wedbrand de fläste. Utsädet både på åker och swedjeland än 170 tunnor råg och 150 tunnor korn. År 1810 war Folkmängden 553. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Kråksjö, en Sätesgård i Småland.

Kråksmåla, en Sokn i Småland, Kalmar Län och Handbörds Härad, är Annex til Fagerhults Pastorat, samt innehåller 23.2. Mantal. Marken är stenbunden och ojämn. Rådande jordmånen är swartmylla, mer och mindre blandad med andra jordarter. Skog finnes tilräckeligt, ehuru han på sina ställen börjar bliwa tämeligen medtagen. Utsädet kan med tämelig säkerhet räknas til 18 tunnor på Mantalet, hwaraf 16 äro på åker och 2 på swedjeland. År 1810 war Folkmängden 1139.

Kråkwik, en Sätesgård uti Eds Kapells-församling i Småland, består af 3 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, höbol icke swarande mot utsädet, hjelpelig skog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä.

Krägga, en berustad Sätesgård uti Öwergrans Sokn i Upland, äger 28 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog, mindre ansenlig mangårdsbyggnad, af trä, med en trägård.

Kräklingbo, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti Norra Fögderiet, består af 3 Soknar: Kräklingbo, Moderförsamling, samt Ala och Anga, Annexer, och innehåller 23 Mantal. Marken i detta Pastorat är nästan öweralt jämn. Rådande jordmånen är swartmylla, samt här och där blandad med sand och klapersten. Skog finnes någorlunda tilräckeligt. Öpna jorden utgör omkring 482 tunnland och årliga utsädet 250 t:r. Kyrkan är belägen under 57 gr. 26 min. Polhöjd; 3.3 mil från Wisby.

Kräklinge, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Nerike och Hardemo Härad, består af 51 Mantal. Marken är i det hela jämn, utan något bärg. Rådande jordmånen är lera, ehuru äwen sand och mojord träffas på några ställen. Den östra och en del af den wästra Soknen äger hjelpeligt skog, men för öfrigt är därpå brist. Utsädet är 650 tunnor. År 1810 war Folkmängden 927. Kyrkan är belägen under 59 gr. 11 min. Polhöjd; 1.6 mil från Örebro. De betydligaste Gårdar i Soknen heta Falkenå, Wäsby och Skoftesta.

Kuberud, en ansenlig och wälbygd Gård, wid Kristianiafjorden, ej långt från Staden Mos, uti Smålänens Amt i Norge. Wid Gården är en trägård med 200 fruktträn, samt espalierer af persikor och aprikoser.

Kudby, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Björkekinds Härad, håller i widd 0.53 qvadr. mil, samt innefattar 93 oförmedlade, reducerade til 86.1 förmedlade Mantal. Marken är i allmänhet jämn. Dess mästa jordmån är bördig lera för säd, men ger ringa dock kraftigt hö. Den öfriga är dels sandmylla dels jäsjord. Utsädet är 1100 tunnor af all slags säd. Några hemman äga god skog, några allenast risbränsle, men de flästa ingen. Ingen sjö eller å finnes, endast bäckar, som starkt flöda wissa årstider. Den fruktbaraste delen af Soknen öwerswämmas nästan årligen af watn höst och wår. Märkwärdigt är, at på denna horizontela mark gräswallen under stark sommartorka, öwerwittras med et slags salt, som genom därmed skedd chemisk undersökning befunnits wara samma slags Engelska salt, som brukas til läkemedel. I torkår lida de fläste hemman brist på godt watn, men flera starka källsprång, hwaraf några kasta flera tusende kannor i timmen, giwa tilräckeligt watn til afhämtning. År 1810 war Folkmängden 1315. Kyrkan är belägen under 58 gr. 32 min. Polhöjd; 5 mil från Linköping. Kyrkoherde-Bostället kalladt Fiskeberga, består af 1 Mantal och är wäl odladt. Det är märkwärdigt för sin i sednare tider upförda stenhusbyggnad, den enda i Linköpings och kan hända i flere Stift på Prästegård. Hela Gården är ock flyttad och prydligt nybygd under nuwarande innehawaren däraf. Den betydligaste Gården i Soknen heter Bjärstad. På Åby Gårds ägor finnes et skattlagt sågwärk.

Kulla, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Åkers Skeppslag, belägen wid landswägen från Stockholm til Grislehamn, samt wid segelleden från Norrland til Stockholm; är Annex til Riala Pastorat. Marken är bärgig och stenbunden. Lera är rådande jordmånen. Skog finnes hjelpeligt för egna behof. Utsädet är 172 tunnor. År 1810 war Folkmängden 586. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Östanå och Mjälby. Wira Järnwärk är ock beläget i Soknen.

Kulla, en Sokn i Upland, Upsala Län och Lagunda Härad, är Annex til Holms Pastorat, håller i widd 0.13 qv. mil, samt innefattar 15.8 Mantal. Marken består mästadelen af bärgaktiga kullar och är sällan jämn. Rådande jordmånen är stark lera, föga sandblandad, men i backarne sand. På skog är sådan brist at den icke fullt förslår til 1.5 Mantals behof. Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 292. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.

Kulla, en Pappersfabrik i Rörums Sokn i Kristianstads Län i Skåne, har en ansenlig och prydlig mangårdsbyggnad af tegelsten.

Kulla-Gunnarstorp. Dess beskrifning finnes wid Artikeln Gunnarstorp.

Kulla, en Sätesgård i Småland.

Kullbåda, en Ort på Gräsön uti Uplands skärgård. Här böra de skepp besigtigas, som fara til och ifrån Gefle.

Kullebo, en Sätesgård i Småland.

Kullen, en hög Bärgås uti Skåne, Malmö Län och Luggude Härad. Den består utaf en lång bärgsträcka, med många tämeligen höga bärg och klippor, hwilka formera et spetsigt näs åt Kattegat. Högsta bärget af dessa klippor kallas Kullaknipa, hwilket är första landkänningen för sjöfarande. På yttersta kullen befinnes en fyrbåk, kallad Kulla-Fyr, hwilken af sten är upmurad til en rundel om 5 famnars högd. Namnet Kullen tillägges rätteligen den nägden som innefattar de 3 Soknarne Wäsby, Jonstorp och Brunnby, hwilka fordom utgjort en Ö, skiljd från Landet genom et nu til det mästa igenwuxit wattudrag. — Norr om benämnde bärgsrygg befinnes Kullawiken, som på C. P. Hällströms Karta öwer Skåne kallas Skelderwiken. Den är ganska rik på fisk i synnerhet koljor och skön sill, som däraf kallas Kulla-sill. Wid Sommarsolståndet bekommes ofta sill til den mängd, at mer än 200 walar sill fås på en gång på båten.

Kullersta, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Memmings Härad, består af 26.5 Mantal. Marken består af bärg, högder och dälder, och inga stora slätter finnas. Rådande jordmånen är lera. På skog är knapp tilgång, åtskilliga hemman äga ingen. Utsädet utgör högst 8 tunnor på Mantalet, således i hela Soknen 272 tunnor. Den stora sjön Glan, som stöter til Soknens norra sida, äwen som Motala Ström som flyter härigenom giwa anledning til godt fiske. År 1810 war Folkmängden 605. Kyrkan är belägen under 58 grad. 35 min. Polhöjd; 2.4 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Ribbingsholm och Skatna, samt Skärblacka Järnwärk.

Kullersta, et Rusthåll uti Mogata Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, i sambruk med därtil höriga Gården Grefby, om 1 Mantal, äger 40 tunnlands utsäde, godt höbol, brist på skog, tämeligen ansenlig mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Kulling, et Härad i Wästergötland och Wänersborg Län, innehåller 1 Stad och 22 Soknar: Alingsås Stad, Alingsås Sokn, Hemsjö, Ödenäs, Rödinge, Bälinge, Hol, Siene, Horla, Lena, Långared, Bergstena, Fullestad, Algutstorp, Sköfde, Härened, Bråtensby, Härljunga, Fölened, Remmened, Torsled, Eggwena.

Kulltorp, en Sätesgård uti Tuna Sokn i Småland, består af 1 Mantal, äger en prydlig huwudbyggning af sten, med 2 runda flygelbyggningar. Gården har et utmärkt wackert läge. Därwid är anlagt et Garweri-wärk och et Tegelbruk.

Kulltorp, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, består af 2 Soknar: Kulltorp, Moderförsamling, och Gnosjö, Annex, samt innehåller 38 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1275. — Kulltorp Sokn består af 24.7 Mantal. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är mojord; på några ställen sandblandad mulljord. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 192 Geometriska tunnland. År 1810 war Folkmängden 475. Kyrkan är belägen under 57 gr. 16 min. Polhöjd; 5.7 mil från Jönköping. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Aggarp.

Kumelnäs, en Sätesgård i Upland.

Kumla, en Gård uti Tyresö Sokn i Södermanland, af ypperligt läge, äger i sambruk med underlagde Näsby Gård, 45 tunnors utsäde, höbol swarande mot utsädet, ymnig skog, prydlig åbyggnad, med en wacker trägård.

Kumla, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Öwertjurbo Härad, håller i widd 0.66 qv. mil, samt innefattar 35.2 Mantal. Norra delen af Soknen är mera jämnländ, med några smärre bärg; södra delen mer bärgaktig; östra och wästra delarne jämna. En grusås går från norr til söder, och sträcker sig från byarne wid kyrkan til Romfartuna-skilnaden. Jordmånen är i allmänhet lera med swartmylla, och emot grusåsen sand, samt emot alla bärg mo- och jäsjord. Skogen är knapp. Uti norra delen finnas 3 byar, som hawa aldeles ingen skog och utmark. De öfrige i Soknen måste från andra byar köpa byggnadswirke, men äga sjelwe skog til bränsle och stängsel. Utsädet kan öwerhuwud tagas til 16 tunnor på hwarje Mantal, i bättre och sämre jordmån, då sednare tiders odlingar däruti inberäknas. År 1810 war Folkmängden 1089. Kyrkan är belägen under 59 gr. 50 min. Polhöjd; 2.6 mil från Wästerås. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Wästerna och Ransta.

Kumla, et Regalt Pastorat i Nerike, består af 2 Soknar: Kumla, Moderförsamling, och Halsberg, Annex, hwilket Pastorat utgör et Härad, kalladt Kumla Härad. Det innefattar 148.6 Mantal. Utsädet är: Wete 65 tunnor, råg 1150, korn 200, hafra 620, blandsäd 615 tunnor, utom potäter. År 1810 war Folkmängden 3724. — Kumla Sokn innehåller 111.4 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är: Råg 1000 tunnor, wete 45, korn 150, hafra 520, blandsäd 525 tunnor, utom potäter. År 1810 war Folkmängden 2488. Kyrkan är belägen under 59 grad. 8 min. Polhöjd; 1.6 mil från Örebro. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Säbylund.

Kumla, en Sokn i Östergötland och Lysings Härad, är Annex til Swanhals Pastorat, samt innehåller 15.2 Mantal. Marken är jämn och stenfri. Rådande jordmånen är lera. På skog är brist. Utsädet är 300 tunnor. År 1810 war Folkmängden 256. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Sjötuna.

Kungsgården, en Herregård uti Åwansjö Sokn i Gästrikland, äger 22 tunnors utsäde, af råg, korn, ärter och hafra, ymnigt höbol och skog, ansenlig och prydlig mangårdsbyggning af sten, med en ansenlig och wacker trägård.

Kungshamn, en Gård uti Alsike Sokn i Upland, wid Fyris-åns utlopp i sjön Ekolen, har fordom warit hamn åt Upsala Konungars flotta.

Kungsskog, en Herregård uti Lungsund Sokn i Wärmeland, äger utsäde af 4 tunnor råg och 40 tunnor hafra, godt höbol, tilräckelig skog, wacker åbyggnad af trä.

Kurrum, en Sätesgård uti Kalmar Län.

Kurö, en Sätesgård uti Teda Sokn i Upland, belägen på en ö i Mälaren kallad Kurö, hwilken fordom medelst et sund warit skiljd från Ängsön, men genom sundets igenwallande är numera därmed sammanhängande. Denna Gård har en särdeles wacker belägenhet, består af 1 Mantal, och håller inalles i widd 478 Geometriska tunnland. Utsädet är 28 à 30 tunnor. Af ängarne inbärgas, utom sjöfoder 60 à 70 parmar hö. Äger godt fiske, men ringa skog. Åbyggnaden, af trä, är något gammal, men wäl underhållen; därwid är en liten men wacker trägård. Utom 5 dagswärkstorp på Kurön lyder därunder 1.5 Mantal Frälsehemman och 2.5 Mantal Skattehemman, belägna i Björksta och Tillinge Soknar. Gården har fordom warit Öwerste-Löjtnants Boställe, wid Uplands Regimente, men blef år 1719 utbytt emot Stora Haga Sätesgård uti Haga Sokn i Stockholms Län.

Kusebo, en Sätesgård uti Wårdnäs Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal; äger ansenligt utsäde och höbol, godt mulbete och tilräckelig skog.

Kusta, en berustad Sätesgård uti Irsta Sokn i Wästmanland, består af 2 Mantal Rusthåll, 0.5 Mantal dessutom under Gårdens bruk, och 0.5 Mantal Urby Augment. Utsädet är 24 tunnor i lerjord, som är blandad med klapersten. Höbolet ger 200 à 300 lass hö, något hårdwall, det mästa sid- och myrwall. Mangården består af en huwudbyggning, 2 flyglar och 2 paviljonger. Trägården är stor och wacker, försedd med 150 fruktträn.

Kydingeholm, en Sätesgård i Upland.

Kylahof, en Sätesgård uti Hånger Sokn i Småland, äger 18 tunnors utsäde, swagt höbol, hjelpelig skog, gammal åbyggnad af trä.

Kyleberg, en Frälse-Sätesgård uti Swanhals Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger 60 tunnors utsäde, när hälften af den öpna jorden besås, swagt höbol, ingen skog, föga ansenlig åbyggnad, med en stor och wacker trägård.

Kylingared, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är Annex til Böne Pastorat, samt innehåller 25.5 Mantal. Utaf desse äro 4 hemman belägna uti Wartofta Härad i Mariestads Län. Utsädet i hela Soknen är 40 tunnor råg, 27 dito korn, 70 dito blandsäd, 280 dito hafra. År 1805 war Folkmängden i hela Soknen 719; däraf 611 hörde til Wänersborgs Län och 108 til Mariestads Län. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Årås.

Kylsäter, en Sätesgård uti Färglanda Sokn i Dalsland, består af 1 Mantal, äger 25 tunnors utsäde, höbol til 200 skeppund, ringa skog, medelmåttig mangårdsbyggnad.

Kymbo, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Walstads Pastorat, samt innehåller 13.7 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är swartmylla, tämeligen bärande. År 1810 war Folkmängden 342. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Jungfrugården.

Kyrhoug, en Ö uti Romsdals Amt i Norge, hwarpå är et näs kalladt Kyrhoved, som är wäl bekant af sjöfarande, emedan därwid finnes en god hamn och ankarplats.

Kyrkarp, en Sätesgård i Småland.

Kyrkebo, et Skatte-Rusthåll uti Holmestad Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 7 à 8 tunnors utsäde af råg och wete, samt 28 à 32 tunnors af wårsäd. Rådande jordmånen är en ymnigt bärande lera. Höbolet är swagt. På skog är största brist. Åbyggnaden, af trä, är wacker, med en god trägård.

Kyrkeby, et Järnwärk uti By Sokn i Dalarne, består af en hammare med 190 skeppund stångjärnssmide.

Kyrkebyn, en Frälsegård uti Ed Sokn i Wärmeland, äger 60 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, hjelpelig åbyggnad, med en god trägård.

Kyrkefalla, et Consistorielt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, består af 2 Soknar: Kyrkefalla, Moderförsamling, och Mofalla, Annex, samt innehåller 53 Mantal. Pastoratet är en skogsort, och marken således ojämn. Jordmånen är, såsom wanligen i skogsbygd, af olika beskaffenhet. De hemman, som med sina ägor omgiwa ån Tidans bägge stränder hawa mer och mindre bördig lera, och giwa i goda år ansenlig afkastning. Andra, hwilkas sträckning går på något afstånd från densamma, hawa mera lös jord, ler- eller sandmylla, och äro mindre underkastade misswäxt, men äwen i bättre år mindre giwande än de förre. Norra traktens hemman, såsom bestående af kall och swag jord, lida merendels misswäxt på det ena eller andra sädesslaget, äwensom den södra trakten där sand är den rådande jordarten. Boskapsaweln är icke af betydenhet. Ängarne äro i allmänhet med löfskog bewuxne, mosslupne och litet giwande; betet magert. Lin odlas och triwes i synnerhet uti norra trakten. Wanliga jordfrukter och framför alt potäter cultiveras med framgång på den lösare jorden. Twåtredjedelar af Pastoratet hawa tilräckelig skog, den öfriga tredjedelen dels liten, dels ingen skog. Utsädet är 440 tunnor höst- och 880 tunnor wårsäd. År 1810 war Folkmängden 2115. — Kyrkefalla Sokn innehåller 43 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1719. Kyrkan är belägen under 58 gr. 25 min. Polhöjd; 3.7 mil från Mariestad. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Ingelby, Ruder och Årberg.

Kyrkeheddinge, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Bara Härad, befinnes med detta namn på C.P. Hällströms Karta öwer Skåne, men anföres i Tunelds Geografie med namnet Heddinge, och är förut beskriwen under detta sednare namn.

Kyrkeköping, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Skjuts Härad, är Annex til Gylle Pastorat, samt innehåller 9.6 Mantal. Utsädet är mellan 400 och 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 173. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Kyrkeslätt, en Sätesgård uti Åsaka Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 26 tunnors utsäde, däraf 4 äro råg och 20 hafra; äng som mästadelen består af mossar, til 140 sommarlass hö, hjelpelig skog af barr- och löfträn til husbehofsbränsle, wälbehållen åbyggnad af trä.

Kyrketorp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Kåkinds Härad, är Annex til Sköfde Pastorat, samt innehåller 14.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 308. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Kyrketorp, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Gudhems Härad, är Annex til Stenstorps Pastorat, samt innehåller 10.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 186. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Kyrkås, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Barne Härad, är Annex til Lekåsa Pastorat samt innehåller 4 Mantal. Marken är stenbunden, bewuxen til en stor del med ljung, samt på få ställen jämn. Jordmånen består af sand- och swartmylla. Af skog finnes litet löfskog. År 1810 war Folkmängden 107. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Kyrkås, en Sokn i Jämtland och norra Fögderiet, är Annex til Lits Pastorat, samt innehåller 6.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 231. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Kåfalla, et Järnwärk uti Fällingsbro Sokn i Wästmanland, består af 2 hamrar med 825 skeppund stångjärns-smide, har hjelpelig skog, men ej för fulla kolbehowet, wacker mangårdsbyggnad af trä.

Kågeröd, et Consistorielt Pastorat i Skåne, består af 2 Soknar: Kågeröd, Moderförsamling, belägen uti Malmö Län och Luggude Härad, samt Stenestad, Annex, uti Kristianstads Län och Södra Åsbo Härad, samt innehåller 38.2 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1922. — Kågeröd Sokn består af 31.7 Mantal. Marken är mäst öweralt ojämn, stenig och bärgaktig. Rådande jordmånen är sandgrus, blandad med swartmylla och någon kampersten. Skog finnes dels ymnigt, dels hjelpeligt. Utsädet är 660 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1412. Kyrkan är belägen under 56 gr. 1 min. Polhöjd; 4.4 mil från Malmö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Knutstorp; därnäst Möllarp.

Kåkind, et Härad i Wästergötland och Mariestads Län, innefattar 2 Städer: Sköfde och Hjo, samt 16 Soknar: Sköfde, Ryd, Suntetorp, Swentorp, Forsby, Hagelberg, Kyrketorp, Wåmb, Walora, Wärsås, Kyrkefalla, Mofalla, Grebäck, Brewik, Fogelås, Hjo.

Kålland, et Härad uti nyssnämnde Län, omfattas til större delen af Wänerns bägge wikar: Dalbosjön och Kinnewiken, samt innefattar 23 Soknar: Otterstad, Senäte, Sunnersberg, Göslunda, Strö, Örslösa, Söne, Wäla, Gilstad, Råda, Malby, Åsaka, Tådened, Kedum, Tranum, Lawa, Rackeby, Skalunda, Järpås, Uwered, Häggesled, Höra, Slädene.

Kållandsö, en Ö belägen i Wänern, mellan Dalbosjön och Kinnewiken, är en af de största i denna sjö, hållande i widd 0.5 qv. mil. Marken är i allmänhet fruktbar. Ön innefattar 2 Soknar: Ottersta och Senäte, utgörande et Pastorat.

Kållbogården, en Skattegård uti Ledsjö Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal; men i sambruk med Frälsegården Arwidsgården om 0.5 Mantal, utgör tilsamman 1 Mantal. Höstutsädet är 8 à 10 tunnor, och wårutsädet 40 à 50 tunnor, i mäst sandjord. Höbolet är ganska godt och barrskogen tilräckelig. Mangårdsbyggnaden, och däribland huwudbyggningen, af trä, är ganska wacker, samt omgiwes af en stor och wacker, i sednare tider anlagd trägård, som med tiden låwar god afkastning.

Kållered, en Sokn i Wästergötland, Göteborgs Län och Askims Härad, är Annex til Fässbergs Pastorat, samt innehåller 17.2 Mantal. Marken är bärgaktig. Lera är rådande jordmånen. På skog är brist. Utsädet är 250 tunnor. År 1805 war Folkmängden 494. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Kållersta, en Sokn i Småland, Jönköpings Län, och Wästbo Härad, är Annex til Ås Pastorat, samt innehåller 10.4 Mantal. Marken är öweralt bärgaktig och stenfull. Rådande jordmånen är grus och sandmo. Skog finnes tilräckeligt af alla slag. Åkern är stenig och bärgsur; Ängen består af kärr och ljunglupen, stenig hårdwall. Utsädet af alla slag, mäst korn och hafra, som i goda år afkastar fjärde kornet, är 180 tunnor. 2 åboer i Horsöja hawa uti en bäck inrättadt et ståltrådsdrageri, där gröfre och finare ståltråd tilwärkas, och merendels i Halmstad afyttras. År 1810 war Folkmängden 372. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Kålmåren, en hög och bred Bärgsrygg mellan Södermanland och Östergötland, är mycket skogbewuxen. Här finnes marmor och rödaktig violsten.

Kålshult, en Sätesgård uti Nottebäcks Sokn i Småland, består af 2 Mantal, äger 24 tunnors utsäde, godt höbol, ymnig skog, åbyggnaden af trä, är i godt stånd. På Gården underhållas mellan 30 och 40 nöt, samt 4 hästar.

Kånna, en Sokn i Småland, Wexiö Län och Sunnerbo Härad, är Annex til Angelsta Pastorat, samt innehåller 18.4 Mantal. På skog är brist, allenast en liten furuskog finnes. I anseende härtil måste man på många ställen nyttja torf til bränsle. Utsädet är 240 tunnor. År 1810 war Folkmängden 423. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Örberg.

Kålstad, en Sätesgård i Östergötland.

Kårberg, et Järnwärk uti Snaflunda Sokn i Nerike, består af 1 Stångjärnshammare med en härd, har något skog, tilhörer ägaren til Lassåna Järnwärk.

Kårbol, en Sätesgård i Södermanland.

Kårböle, en Kapells-Församling uti Färila Sokn i Hälsingland, är belägen wid landswägen från Hälsingland til Härjedalen. År 1810 war Folkmängden 171. Kyrkan är belägen 3.6 mil från Moderkyrkan.

Kåreholm, en Frälse-Sätesgård uti Rönö Sokn i Östergötland, består af 3 Mantal, äger 20 tunnors utsäde. Höfångsten går i medelår til 130 lass, som kan ansenligt ökas om 6 stycken torp nedläggas. Skog finnes hjelpeligt til husbehof. Åbyggnaden är något gammal, dock wälbehållen. Trägården är ansenlig och kunde med liten påkostnad bliwa den ansenligaste på hela Wikbolandet. Wid Gården är tämeligen godt fiske af strömming och annan slags fjällfisk.

Kårerud, en Sätesgård i Wärmeland.

Kårholms Hamn, en Hamn wid Öländska kusten, har wid inloppet 12 fot djupt watten, och är säker för alla wäder.

Kårröd, en Sätesgård uti Myckleby Sokn i Bohusland, består af 1 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, godt höbol, hjelpelig skog, förfallen åbyggnad, 10 dagswärkstorp.

Kårsta, en Sokn i Upland, Stockholms Län och Långhundra Härad, är Annex til Frösunda Pastorat, håller i widd 0.54 qvadr. mil, samt innefattar 27.8 Mantal. Markens och jordmånens beskaffenhet finnes beskriwen wid Artikeln Frösunda Pastorat. År 1810 war Folkmängden 598. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Backa.

Kårsäter, en Sätesgård uti Wästra Husby Sokn i Östergötland, äger 20 tunnors utsäde, ymnigt höbol, godt mulbete, hjelpelig skog, godt fiske, et tegelbruk, 6 underliggande torp.

Kårtorp, en Sätesgård uti Wedum Sokn i Wästergötland, äger god åkerjord, til 30 à 40 tunnland i tredingssäde, någorlunda godt höbol, tilräckelig skog, medelmåttig åbyggnad.

Kåseberga, et ansenligt fiskeläge uti Walleberga Sokn i Skåne, består af 26 hushåll. Här fångas i myckenhet sill, torsk, flundror och et slags små fisk, som kallas tobis.

Kåseholm, en Sätesgård uti Tryde Sokn i Skåne, äger 20 à 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol, efter sin storlek, god skog, prydlig mangårdsbyggnad af sten, med en trägård.

Kåsäter, en Sätesgård i Nerike.

Kåtene, en Sätesgård i Wärmeland.

Kåwö, en Sätesgård i Nerike.

Käflinge, en Sokn i Skåne, Malmö Län och Harjagers Härad, är Annex til Högs Pastorat, samt innehåller 9.2 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 344. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Käfsjö, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Östbo Härad, är Annex til Åkers Pastorat, samt innehåller 15.5 Mantal. Marken är til en del jämn, men större delen backig. Jordmånen är huwudsakeligen swartmylla. Skog finnes endast til husbehof af gran och tall. På några ställen wäxer ymnigt björk. Ensäde brukas öweralt. Utsädet är nära 300 tunnland. År 1810 war Folkmängden 592. Kyrkan är belägen 0.8 mil från Moderkyrkan.

Käglan, en ansenlig Skogstrakt uti gränsen af Wästmanland och Nerike.

Kägleholm, en Säteri-Ladugård uti Lillkyrka Sokn i Nerike, består af 4 Mantal, äger 40 tunnors utsäde, förträffeligt höbol, ymnig skog, obetydlig åbyggnad, stor trägård. Gården har tilförene warit en berustad Sätesgård.

Källa, en Sokn på Öland uti norra Fögderiet, är Annex til Högby Pastorat, samt innehåller 18.7 Mantal. Marken är jämn. Bärghällen ligger likwäl flerestädes up i dagen. Rådande jordmånen är sand; på somliga ställen ganska swag; på andra åter blandad med någon swartmylla; så kallad örjord finnes jämwäl. På skog är brist; något litet ek, ask och hassel finnes likwäl. Utsädet af råg och korn, hwilket sednare sädesslag blott litet nyttjas, är 270 tunnor, 10 tunnor ärter och 30 tunnor potäter. År 1810 war Folkmängden 511. I Soknen finnes en god och säker hamn för alla wäder kallad Källahamn.

Källberga, en Sätesgård i Upland.

Källboda, en Sätesgård i Upland.

Källby, et Regalt Pastorat i Wästergötland, Mariestads Län och Kinnefjärdings Härad, består af 4 Soknar: Källby, Moderförsamling, och Broby, Skeby, Hangelösa, Annexer, samt innehåller 46 Mantal. Utsädet är 1240 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1267. — Källby Sokn innehåller 14.4 Mantal. Marken är mästadelen jämn, utom en liten del på foten af Kinnekulle; den är så beskaffad, at hon, utom de warande åkrar och ängar, föga duger til upodling. En sidländt mark finnes. Rådande jordmånen är lermylla. På skog är brist. Utsädet är 380 tunnor. Uti Kinnewiken som stöter til Soknen är godt fiske. År 1810 war Folkmängden 393. Kyrkan är belägen under 58 gr. 31 min. Polhöjd; 4.25 mil från Mariestad, efter landswägen räknadt. Hon är försedd med torn, slag-ur och 3 samljudande klockor, wacker, ljus och rymlig, och skulle med beqvämlighet kunna inrymma alla 4 Soknarnes inwånare om Almogen i de 3 Annex-Soknarne kunde förmås at låta rasera deras kyrkor; hwilket i afseende på Broby och Skeby, som ligga närmast til Moderkyrkan, på Consistorii underdåniga hemställan, redan år 1759 war af Konungen i nåder bifallet. Dessa kyrkor woro ock utan Gudstjänst tils i slutet af år 1762, då Konungen, efter Almogens i dessa Soknar underdåniga anhållan, gaf nådigt tilstånd, at de skulle få bibehållas och Gudstjänst i dem förrättas. Det tyckes wara så mycket större skäl at förena dessa 2 Soknar med Moderförsamlingen, som hwardera Soknens kyrka icke hinner til 1500 famnars afstånd från Källby kyrka, samt äro små och behöwa förbättring. Folkmängden i hwardera Soknen är ock ringa. År 1810 räknades uti Skeby 223, och i Broby endast 186 inwånare.

Källebacka, en Sätesgård uti Marbäcks Sokn i Wästergötland, äger 20 tunnors utsäde, tämeligen godt höbol, hjelpelig skog, ansenlig mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Källeberg, en Sätesgård uti Mularps Sokn i Wästergötland, består af 1.5 Mantal, äger 80 tunnors utsäde, mästadelen råg och hafra, höbol til 500 sommarlass, hwaraf underhållas 5 hästar, 60 nöt och 50 får, liten löfskog, förswarlig mangårdsbyggnad af trä, med en wacker trägård. Härunder höra 3 arbetstorp och en mjölqwarn, som är den bästa i Församlingen.

Källefall, en Kopparhammare uti Daretorp Sokn i Wästergötland.

Källeryd, en Sokn i Småland, Jönköpings Län och Wästbo Härad, är Annex til Åsenhöga Pastorat, samt innehåller 9.8 Mantal. Marken är någorlunda jämn. Jordmånen består förnämligast af mojord och sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 80 tunnland. År 1810 war Folkmängden 361. Kyrkan är belägen 1 mil från Moderkyrkan.

Källeryd, en berustad Sätesgård i förenämnde Sokn, består af 2 Mantal, äger 16 tunnors utsäde, swagt höbol, ymnig skog, förswarlig mangårdsbyggnad.

Källeryd, en Kongsgård uti Kållunga Sokn i Wästergötland.

Källeryd, en Sätesgård uti Solberga Sokn i Småland.

Källeryd, en Kungsgård uti Eriksberg Sokn i Wästergötland.

Källerö, en Sätesgård uti Småland.

Källhult, en Sätesgård i Wästergötland.

Källmo, eller Tjällmo, en Sokn och Consistorielt Pastorat, i Östergötland och Finspångs Härad, innehåller 61 Mantal. Marken omkring kyrkan och i södra delen af Soknen är någorlunda jämn; uti norra delen mera bärgaktig. Rådande jordmånen på förra trakten är sandblandad lera; på sednare stället någon swartmylla med sand. Et eller annat hemman är skoglöst; mängden äger hjelpelig, både barr- och löfskog. Utsädet kan på sin högd i denna skogsbygd räknas til 8 tunnor på Mantalet och gör således 488 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1939. Kyrkan är belägen under 58 gr. 44 min. Polhöjd; 3.5 mil från Linköping. — 3 Järnwärk finnas i Soknen, Hättorp, Skönnarbo och Lämnån.

Källingeby, en rå och rörs Sätesgård uti Knutby Sokn i Upland, består af 4 Mantal, äger förswarligt höbol, ymnig skog, usel åbyggnad, hörer til ägaren af Sätesgården Gawel i denna Sokn.

Källna, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län, och norra Åsbo Härad, är Annex til Östra Ljungby Pastorat, samt innehåller 15.8 Mantal. Markens beskaffenhet är här mycket olika, dels högländ och ofruktbar, dels jämn och bördig; widare finnas goda Mader, som giwa en myckenhet gräs och öweralt är marken stenfri. Rådande jordmånen är wäl sandmylla; dock finnes både lera och lermylla. Soknen lider brist på skog, ehuru på somliga ställen finnes något eke- och mera så kallad surskog, såsom björk, al, asp och wide. Utsädet är mellan 480 och 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 399. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Hjelmslund.

Källsjö, en Sokn i Halland och Faurås Härad, är Annex til Fagereds Pastorat, samt innehåller 14 Mantal. Marken och jordmånen äro af lika beskaffenhet som i Fagered. Soknen lider brist på skog och mulbete. Utsädet är 200 tunnor. År 1805 war Folkmängden 312. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Källstad, en Sokn i Östergötland och Dals Härad, är Annex til Härsta Pastorat, samt innehåller 12.2 Mantal. Markens beskaffenhet och jordmånens halt äro lika med dem i Herrestad och finnes beskriwen wid denna Artikel. Utsädet är 250 tunnor. År 1810 war Folkmängden 273. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan.

Källstorp, en Gård uti Broby Sokn i Wästergötland, är Boställe åt en Capiten wid Wästgöta-Dals Regimente, äger öwer 20 tunnors utsäde, liten mangårdsbyggning af sten.

Källstorp, en Sätesgård uti Örslösa Sokn i Wästergötland, äger en täck belägenhet wid en wik af Wänern, bördig åker och äng, stora beteshagar, prydlig åbyggnad, med en wacker trägård, tilräckelig timmer- och löfskog, godt fiske i Wänern.

Källstorp, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Wemmenhögs Härad består af 2 Soknar: Källstorp, Moderförsamling, och Lilla Beddinge, Annex, samt innehåller 48 Mantal. Utsädet är något öwer 1100 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 979. — Källstorp Sokn innehåller 33.7 Mantal. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. På skog lider Soknen brist, men har litet torfjord. Utsädet är mellan 6 och 700 tunnor af alla sädesslag. År 1805 war Folkmängden 603. Kyrkan är belägen under 55 gr. 24 min. Polhöjd; 3.4 mil från Malmö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Jordberga.

Källstorp, en Sätesgård i Halland.

Källtorp, et Skatte-Rusthåll uti Gräwe Sokn i Nerike, består af 1 Mantal, äger 10 tunnors höst- och 15 dito wårsäde, medelmåttigt höbol, hjelpelig skog, förswarlig åbyggnad af trä, 2 wåningar hög, med en trägård.

Källunda, en Sätesgård uti Käreda Sokn i Småland, består af 3 Mantal, äger 38 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog til wedbrand, men brist på byggnads-ämnen, förfallen mangårdsbyggnad af trä, med en trägård.

Källunga, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Gäsene Härad, är Annex til Skölweneds Pastorat, samt innehåller 9.7 Mantal. Marken består til det mästa af kärr och mossar, med sand och bärgåsar imellan. På inägorna finnes löfskog. Utsädet är 130 tunnor, mästadelen hafra. År 1805 war Folkmängden 366. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Källunge, et Consistorielt Pastorat på Gottland uti norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Källunge, Moderförsamling, och Walstena, Annex, samt innehåller 25 Mantal. År 1810 war Folkmängden 485. — Källunge Sokn innehåller 12.4 Mantal. Dess läge är til större delen, synnerligen åt söder, sankt och jämnt, med jordmån af lera och swartmylla, bördig til åker och äng, samt genomskuren af en å, som dock om sommaren gemenligen uttorkar. Den nordliga delen ligger något högre och hyser mager örjord. Soknen har hittils haft hjelpelig skog till bränsle af gran och ek, men behöver numera tillita angränsande Soknar, som därpå hawa tilgång. Utsädet stiger til 300 tunnor; det är 25 t:r på Mantalet. År 1810 war Folkmängden 258. Kyrkan är belägen under 57 gr. 37 min. Polhöjd; 1.7 mil från Wisby. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Skäggstäde.

Kälsberg, en Sätesgård i Småland och Kalmar Län.

Kälwene, en Sokn i Wästergötland, Mariestads Län och Wartofta Härad, är Annex til Åsaka Pastorat, samt innefattar 9.7 Mantal. År 1810 war Folkmängden 205. Kyrkan är belägen 0.5 mil från Moderkyrkan.

Kälwesten, en Sokn i Östergötland och Aska Härad, är Annex til Wästerstens Pastorat, och innehåller 21.4 Mantal. År 1810 war Folkmängden 592. Kyrkan är belägen 0.25 mil från Moderkyrkan.

Kängis, et Järnwärk uti Öwertorneå Sokn i Norrbotns Län, beläget wid Torneälf, där hon förenar sig med Muonio-älwen, 0.5 mil nedanom Pajala kyrka. År 1800 ägde detta Wärk jämte Swansteins Järnwärk et stångjärnssmide om 550 skeppund. Kängis har ymnig skog, och någorlunda ansenlig mangårdsbyggning. Åwanför Wärket befinnes i Älwen et stort wattufall, som på en sträcka af 150 famnar, störtar 10 famnar. Bruksfolket håller sin Gudstjänst i Pajala kyrka, och predikas därstädes för dem på Swenska, men för Soknens Almoge på Finska. Kängis är det nordligaste Järnwärk i hela Europa, liggande under 67 gr. 12 min. Polhöjd. Omkring sommar-solståndet går solen där icke ned under horizonten på hela 3 dygnen.

Käreda, et Consistorielt Pastorat i Småland, Jönköpings Län och Östbo Härad, består af 2 Soknar: Käreda, Moderförsamling, och Hånger, Annex, samt innehåller 35.8 Mantal. Marken i detta Pastorat är mera bärgaktig än jämn. Rådande jordmånen är på några ställen sand och på de fläste sandblandad swartmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 700 tunnor af råg, korn, blandsäd och hafra, hwaraf likwäl större delen består af de bägge sednare slagen. År 1810 war Folkmängden 1402. — Käreda Sokn innehåller 21.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 780. Kyrkan är belägen under 57 grad. 12 min. Polhöjd; 6.7 mil från Jönköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Herresta, Källunda, Wallersta och Bestorp.

Kärn, et Järnwärk uti Nyeds Sokn i Wärmeland.

Kärna, en Sokn och Regalt Pastorat i Östergötland och Hanekinds Härad, innehåller 33.3 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen består af sand och lera, hwaraf lera är den rådande. De fläste hemman äga hjelpeligt skog, et och annat lider dock brist därå. Utsädet är 500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 668. Kyrkan är belägen under 58 gr. 26 min. Polhöjd; 0.5 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Torfors och Lagerlunda.

Kärrbo, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Wästmanland, Wästerås Län och Siende Härad, håller i widd 0.24 qvadrat mil, samt innefattar 24.3 Mantal. Marken är nog bärgaktig, med större slätter mellan högderne och kullarne, särdeles omkring kyrkan. I synnerhet är skogsmarken på de flästa ställen stenig och oländig, med flere kärr, dock af mindre widd. Jordmånen är på fälten mäst lera, til en del hård och swårbrukad, för öfrigt mo- och grusjord. Skogen är för Soknen, under försigtigt bruk, tilräckelig. Utsädet är 300 tunnor af all slags säd. Dessutom planteras omkring 100 tunnor potäter. År 1810 war Folkmängden 624. Kyrkan är belägen under 59 gr. 32 min. Polhöjd; 1.2 mil från Wästerås. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Frösåker, och Lindö med Walla.

Kärrby, en Sokn i Halland och Höks Härad, är Annex til Weinge Pastorat, samt innehåller 15 Mantal. Soknen, gränsande til Kattegat, utgöres af et slätt fält, som beswäras af flygsand, och har aldeles ingen tilgång på skog. Korteligen: sand och ljung göra denna ort i högsta måttan mager och giwer sällan öwer tredje kornet i afkastning. År 1805 war Folkmängden 294. Kyrkan är belägen 0.3 mil från Moderkyrkan. På Kartan öwer Halland kallas denna Sokn Tjärby.

Kärret, en Sätesgård uti Marks Härad i Wästergötland.

Kärrsjö, en Frälse-Gård uti Lebergs Sokn i Östergötland, består af 1 Mantal. äger 25 tunnors utsäde, höbol til 60 à 70 lass, nödtorftigt mulbete, skog til gärdsle och wedbrand, gammal åbyggnad af trä; har tilförene warit Ryttmästare-Boställe.

Kärrstorp, et Regalt Pastorat i Skåne, Malmö Län och Oxie Härad, består af 2 Soknar: Kärrstorp, Moderförsamling, och Glostorp, Annex, samt innehåller 27.2 Mantal. Utsädet är 1550 tunnor. År 1805 war Folkmängden 811. — Kärrstorp Sokn innefattar 13.5 Mantal. Marken är mycket backig. Rådande jordmånen är sandmylla. Skog finnes alsingen. Utsädet är 800 tunnor af wanliga sädesslag. År 1805 war Folkmängden 495. Kyrkan är belägen under 55 gr. 30 min. Polhöjd; 1.6. mil från Malmö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Snapparp.

Kärrstorp, en Sokn och Regalt Pastorat i förenämnde Landskap och Län, samt Färs Härad, innehåller 13 Mantal. Marken är jämn. Jordmånen är blandad med grus, swartmylla och lera, som är mäst rådande. Uti en del af Soknen finnes litet surskog och torfjord. Utsädet är 150 tunnor af alla slags säd. År 1805 war Folkmängden 679. Kyrkan är belägen under 55 gr. 42 min. Polhöjd; 4.4 mil från Malmö. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Bierröds Ladugård.

Kärrtorp, en Sätesgård i Småland.

Kärrtorp, en Gård uti Binneberg Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal, äger 15 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol och skog, wacker mangårds- och ladugårdsbyggnad af trä, med en efter behowet afpassad trä- och kryddgård.

Kärrtorp, en berustad Sätesgård uti Lundby Sokn i Wästergötland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, 10 om hösten och 20 om wåren, hjelpeligt höbol, lider brist på skog, har föga ansenlig åbyggnad, med en trägård.

Kärrtorp, en Gård uti Nättraby Sokn i Bleking, består af 1.2 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ymnigt höbol och skog, wacker mangårdsbyggnad af trä.

Kärråkra, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Ås Härad, är Annex til Börstigs Pastorat i Mariestads Län, samt innehåller 11.6 Mantal. Marken är backig och stenbunden, med flere mossar. Jordmånen består af sand och sandmylla. Skog finnes hjelpeligt. Utsädet är 220 à 230 tunnor, af all slags säd. År 1810 war Folkmängden 454. Kyrkan är belägen 0.7 mil från Moderkyrkan.

Kättsta, en berustad Sätesgård uti Erentuna Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde, godt höbol, lider brist på skog, har mangårdsbyggnad af trä uti ofullkomligt stånd.

Kättsta, en berustad Sätesgård uti Haraker Sokn i Wästmanland, äger 28 tunnors utsäde, någorlunda höbol, nästan ingen skog, mangårdsbyggnad af trä, gammal.

Köinge, en Sokn i Halland och Faurås Härad, är Annex til Okomme Pastorat, samt innehåller 19.5 Mantal. Marken är mager och med ljung bewuxen. Större delen däraf är bärgaktig, med dälder mellan bärgen. Rådande jordmånen är grus, med sand blandad. Skogen är hjelpelig för en del af Soknen, men en del har ingen skog. Utsädet är 160 tunnor. År 1805 war Folkmängden 388. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Moderkyrkan.

Köla, et Consistorielt Pastorat i Wärmeland, består af 4 Soknar: Köla, Moderförsamling, Eda, Järnskog och Skiljemark, eller Skillingmark, Annexer, hwaraf de bägge förre äro belägna i Jöse Härad, och de 2 sednare i Nordmarks härad. Pastoratet innehåller 79 Mantal. I Köla, Eda och Järnskog Soknar är marken mera jämn än bärgaktig, samt tämeligen fruktbar på säd, gräs och bete. I Skiljemark är den samma mycket bärgaktig och ojämn, samt ofruktbar på säd, men har godt bete. Sand och lermylla är den rådande jordmånen. Skog finnes i hela Pastoratet til husbehof, och wid få hemman något däröwer. Utsädet är, höst- och wårsäd sammanräknadt, 4700 tunnor. — Köla Sokn består af 22.6 Mantal. Utsädet är 1500 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1780. Kyrkan är belägen under 59 gr. 49 min. Polhöjd; 8.5 mil från Carlstad. — Prästegården äger 40 tunnors utsäde, samt är bebygd med et trähus om 2 wåningar, i godt stånd. Andre Gårdar af betydenhet äro Säterud eller Adolfsfors samt Noresund.

Kölaby, en Sokn i Wästergötland, Wänersborgs Län och Redwägs Härad, är Annex til Åsarps Pastorat, samt innehåller 23.6 Mantal. År 1805 war Folkmängden 534. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Moderkyrkan.

Kölby, en Kronoskatte Sätesgård uti Ljungby Sokn i Småland, äger 24 tunnors utsäde, swagt höbol, hwilket underhjelpes af en utjord Herrängen kallad, Gården tilhörig och nära därtil belägen, någorlunda god skog, förswarlig åbyggnad af trä, med en wacker trägård.

Kölbäck, en berustad Sätesgård uti Skeppsås Sokn i Östergötland, består af 2 Mantal, äger 52 tunnors utsäde, hjelpeligt höbol, knapt mulbete, ingen skog, gammal åbyggnad, med en tämeligen ansenlig trägård.

Köping, en Stad i Wästmanland, Wästerås Län och Åkerbo Härad, belägen under 59 gr. 30 min. Polhöjd, wid en å, som 0.3 mil härifrån faller i sjön Galten, 14.2 mil landwägen och 13 mil sjöwägen från Stockholm, samt 3.4 mil från Wästerås. Han håller i längd 530 famnar och i widd 34 tunnland. Gator och gränder äro 20. Ån som flyter härigenom delar Staden i 2 delar, af hwilka den som ligger på högra sidan om ån, kallas Gamla Staden, samt har irreguliera och krokiga gator; och den som är belägen på wänstra sidan kallas Nya Staden, har raka gator som afskära hwarandra i räta winklar. Gårdstomterne äro 238 til antalet. År 1810 war Folkmängden 1143, hwaraf 512 woro mankön och 631 qvinkön. Bland byggningar förtjänar kyrkan at anföras, såsom stor och prydlig. Staden närer sig af handel med Bärgslagen, handtwärk och jordbruk, samt fraktande af järn och andra Bärgslagens produkter til Stockholm. Årligen föras härifrån omkring 3000 skeppund stångjärn, 6000 skeppund tackjärn, samt något stål och koppar. Staden deltager ock med Wästerås uti fraktande af det järn som på Strömsholms-canalen föres til Strömsholms Wåg och där inskeppas. Sjöfarten på Mälaren idkas med 18 Jakter, som draga från 300 til 500 skeppund. Antalet af handelsmän är wid pass 20 och af wärkstäder 60 uti 32 särskildta handtwärk. Af Fabriks-anstalter finnes 1 tobaksspinneri. Staden är skyldig at fournera 13 Krono Båtsmän med sin fördubbling. Stadens åkerjord utgör 505 tunnland, och äng 216 tunnland; men mulbete och skog äro otilräckeliga. År 1810 underhöllos i Staden 69 hästar, 289 kor, 141 ungnöt och 135 får. Marknad hålles d. 28 Februari och 9 September enligt Almanackan. I Tunelds Geografie anföres den 31 Augusti såsom marknadsdag, men i Almanackan nämnes icke någon marknad, som i denna månad här skulle hållas. Stadens numer bland Rikets Städer är 30. Staden utgör jämte nästföljande Sokn et Regalt Pastorat, som år 1810 hade 2247 inwånare.

Köping, en Sokn, hwilken med förenämnde Stad är förenad til et Pastorat, håller i widd 0.44. qvadrat mil, Stadens jord härunder begripen, samt innefattar 69.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1104. Soknen nyttjar Stadens kyrka til sin Gudstjänst.

Köping, et Consistorielt Pastorat på Öland i norra Fögderiet, består af 2 Soknar: Köping, Moderförsamling, och Egby, Annex, samt innefattar 47.8 Mantal. År 1810 war Folkmängden 1411. — Köping Sokn innehåller 36.4 Mantal. Marken är dels bärgaktig, dels jämn. Rådande jordmånen är sand och örjord. På skog är brist. Utsädet af råg och korn är 770 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1147. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Öji.

Köpinge, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Gärds Härad, består af 2 Soknar: Köpinge, Moderförsamling, och Lyngsjö, Annex, samt innehåller 38.5 Mantal. År 1805 war Folkmängden 1445. — Köpinge Sokn innefattar 28 Mantal. Marken är jämn, dock något stenbunden. Rådande jordmånen är sand. På skog är total brist, men torfjord finnes hjelpeligt. Utsädet är mellan 12- och 1300 tunnor af alla slag. År 1805 war Folkmängden 1078. Kyrkan är belägen under 55 gr. 57 min. Polhöjd; 1 mil från Kristianstad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Ugerup.

Köpinge, (Stora), en Sokn och Regalt Pastorat i Skåne, är belägen i 2 Län, Kristianstads och Malmö, består af 5 Byar: Stora Köpinge, Kabusa, Lilla Köpinge, Swenstorp och Fårarp, hwaraf de bägge förre belägna på wänstra sidan om en å ligga uti Ingelsta Härad i Kristianstads Län, samt utgöra större delen af Soknen; de 3 sednare belägna på högra sidan om samma å ligga uti Herresta Härad i Malmö Län, och utgöra mindre delen af Soknen. Öfraby Pastorat äger ock andel i Byn Fårarp. Hela Köpinge Sokn innehåller 29.5 Mantal. Stora Köpinge, Kabusa och Lilla Köpinge byar hawa sandig och mager jordmån; Swenstorp och Fårarp åter hawa bättre jordmån, bestående af leraktig mylla. Höbolet är merendels litet. På skog är brist. Utsädet är 350 tunnor. Kyrkan är belägen under 55 gr. 29 min. Polhöjd; 6 mil från Kristianstad.

Köpmannebro, en Bro öwer Långströmens utlopp i Wänerns wik Dalbosjön, delar Dalsland i anseende til markens beskaffenhet i 2 delar. Den delen som ligger söder om denna Bro är jämn och fruktbar, samt kallas Wästgöta-Dal, och den delen som ligger norrom denna Bro är bärgaktig och kallas Wärmelands-Dal.

Körby, en Sätesgård uti Wästergötland.

Körtingsberg, en Sätesgård uti Wiby Sokn i Nerike, består af 6 Mantal, äger 70 tunnors utsäde, men ängen swarar icke mot åkern. Skogsmarken, hållande 427 tunnland i widd, giwer wedbrand och stängselwärke, men icke byggnads- och sågtimmer. Åbyggnaden af trä är ansenlig; därwid befinnes 2 trägårdar, hållande tilsamman 5 tunnland. På Gården är et Kamulls-spinneri anlagt.

Körunda, en Sätesgård i Södermanland.

---

Djurbergs rättelser och tillägg:

1. Staden sammanbindes med fasta Landet medelst 2 Broar. Kalmare Slott sammanbindes medelst en windbro, med gamla Staden, som utgör en Förstad åt den nya, tillika med den så kallade malmen på andra sidan om Landswägen. I Staden ligger numera ingen Garnison, hwarken af wärwadt Infanteri eller Artilleri, sedan fästningen är utdömd och wallarne omkring Staden raserade. Kardborre- Weide- och wita Mulbärs-planteringarne äro längesedan utgångne. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1067]
2. Katrineberg uti Låfta Sokn är anförd såsom belägen i Odensåker Sokn, hwilket är fel och här rättas. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1067]
3. Gården som tilförene ägde hjelpelig åbyggnad, så wäl til mangårds som ladugårdshus, stod år 1815 under en total ombyggnad och lärer nu, år 1818, förmodeligen wara färdig. Huwudbyggningen så wäl som de andre byggningarne äro af trä. Därwid finnes en liten trägård. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1067]
4. Här rättas: at Gården icke är Boställe åt Second-Chefen wid Östgöta Regemente. Widare tillägges: til Gården höra flera underliggande Hemman. På dess ägor synas å det så kallade Juta Bärget tydeliga lämningar af de förskansningar, som i Konung Erik 14 tid blewo upkastade då Danskarne hit up hade framträngt. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1067]
5. År 1684 den 26 Sept. dog här en man wid namn Hindrik, hwilken war född i Finland år 1548 den 13 Januarii. Han har således bragt sin ålder til 136 år 8 månader och 12 dygn. Han är den tredje bland högt ålderstegna Swenskar, hwilkas ålder man med wisshet känner. Den förste är Torparen Jon Andersson ifrån Östergötland, 147 år gammal; den andre är Högbåtsmannen Cristian Drakenberg från Bohusland, 146 år gammal, och den tredje är nyssnämnde Hindrik. [Tillägg och Förbättringar, s. 1068]
6. Detta namn är fel. Gården finnes på annat ställe anförd med sit rätta namn Kåreholm. [Rättelser, s. 1092]
7. De betydligaste Gårdarne heta Åkershult, Holm och Byestad. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1068]
8. I Soknen finnes en Mineralkälla, som med mycken fördel i många år nyttjats af Orten. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1068]
9. Smidet återupptaget. [notering på s. 755]
10. Järnwärket är nyligen flyttadt til Swartå, mellan Sjöarne Stora och Lilla Björken. [Tilläggningar och Förbättringar, s. 1075]

Wikisource-not:

1. Troligen felskrivning T/F; jfr gårdsnamnet Tjälden. Nutida namnet är Tjelle.