Hoppa till innehållet

Gubben Noak

Från Wikisource, det fria biblioteket.
(Omdirigerad från Fredmans sång n:o 35)
←  På Gripsholm är alltför roligt
Om gubben Noak och hans fru
av Carl Michael Bellman

ur Fredmans sånger, n:o 35
Gubben Loth och hans gamla fru  →
På Wikipedia finns en artikel om Carl Michael Bellman.

  
Om gubben Noak och hans fru

||: Gubben Noak, gubben Noak, var en hedersman: :||
    när han gick ur arken,
    plantera han på marken
||: mycket vin, ja :|| detta gjorde han.

||: Noak rodde, Noak rodde ur sin gamla ark, :||
    köpte sig buteljer
    sådana man säljer
||: för att dricka :|| på vår nya park.

||: Han väl visste, han väl visste att en mänska var :||
    torstig av naturen
    som de andra djuren —
||: därför han ock :|| vin planterat har.

||: Gumman Noak, gumman Noak var en hedersfru: :||
    hon gav man sin dricka.
    Fick jag sådan flicka,
||: gifte jag mig :|| just på stunden nu.

||: Aldrig sa hon, aldrig sa hon: "Kära far, nånå, :||
    sätt ifrån dig kruset!"
    Nej det ena ruset
||: på det andra :|| lät hon gubben få.

||: Gubben Noak, gubben Noak brukte egna hår, :||
    pipskägg, haka trinder,
    rosenröda kinder,
||: drack i botten. :|| Hurra och gutår!

||: Då var lustigt, då var lustigt på vår gröna jord: :||
    man fick väl till bästa —
    ingen torstig nästa,
||: satt och blängde :|| vid ett dukat bord.

||: Inga skålar, inga skålar gjorde då besvär — :||
    då var ej den läran:
    "Jag skall ha den äran!"
||: Nej, i botten :||: drack man ur... så här.