Hoppa till innehållet

Om ödet mig skull' skicka

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Gamla bror Jockum, klang vid denna rågan
eller Trösterika tankar om äktenskapet
av Carl Michael Bellman

ur Fredmans sånger, n:o 45
Hur du dig vänder  →
På Wikipedia finns en artikel om Carl Michael Bellman.

  
eller Trösterika tankar om äktenskapet

    Om ödet mig skull' skicka
    ||: en skön och duktig flicka :||
att med sitt pip och kval mitt ömma bröst bedra,
        ah, ah, ah, ah,
    jag skull ej, som andra göra,
    efter folkets skvaller höra:
    den henne ville röra
    skull mig betala bra.
Ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha!
    Den henne ville röra,
    skull mig betala bra.

    När hon gick ut till andra,
    ||: så skull jag hemma vandra :||
emellan skafferit och källarsvaln... Va ba?
        Ah, ah, ah, ah!
    Jag skull inte bry min hjärna
    om den prydnad, hon mig ärna,
    blott Bacchi saft och kärna
    flöt i buteljerna,
Ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha!
    Blott Bacchi saft och kärna
    flöt i buteljerna.

    Om hon mig sängen neka
    ||: ell ut åt dörren peka, :||
det kosta kanske på... men mor hon vill så ha.
        Ah, ah, ah, ah!
    Om de främmande, kanhända
    med pistolerna uppspända,
    mig kasta över ända,
    vad skull jag göra? Va?
Ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha!
    Mig kasta över ända,
    vad skull jag göra? Va?

    Där kommer till exempel
    ||: en andlig man ur tempel :||
som med en vördig min drar av sig handskarna.
        Ah, ah, ah, ah!
    Som han är en man av värde
    och jag trivs ej bland de lärde,
    så går jag mina färde
    och lämnar tofflorna,
ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha,
    så går jag mina färde
    och lämnar tofflorna.

    Och sen av garnisonen
    ||: kom den och den baronen :||
min hatt i fönstret såg bland andra hattarna,
        ah, ah, ah, ah!
    och jag skulle blott bejaka
    att jag sovit hos min maka,
    helt säkert jag mig staka
    och stode chapeau-bas,
ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha,
    helt säkert jag mig staka
    och stode chapeau-bas.

    En ann gång kunde hända
    ||: jag ville hemåt vända :||
och ljuset ännu brann emellan luckorna,
        ah, ah, ah, ah!
    att min ängel börja spotta
    mig båd prygla och hundsfotta
    och kanske ur sin potta
    gav mig... et cetera...
Ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha,
    och kanske ur sin potta
    gav mig... et cetera...

    Men säj, på tro och ära,
    ||: säj, kan man mer begära :||
än att jag själv ser bort och håller ljusena?
        Ah, ah, ah, ah!
    Sen när jag dem själv insöver,
    kanske, om jag då behöver,
    knappt ett glas vin blir över
    för mitt besvär... Va ba?
Ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha, ha!
    Knappt ett glas vin blir över
    för mitt besvär... Va ba?