Hoppa till innehållet

Du har att fordra av mitt sinne

Från Wikisource, det fria biblioteket.
(Omdirigerad från Fredmans sång n:o 60)
←  Har du något i flaskan kvar
Om den snåle och tilltagsne gästen
av Carl Michael Bellman

ur Fredmans sånger, n:o 60
Se god dag, min vän, min frände  →
På Wikipedia finns en artikel om Carl Michael Bellman.

  
Om den snåle och tilltagsne gästen

    Du har att fordra av mitt sinne
        vänskap sa du? "Nej,
    nej, vänner har jag nog härinne —
        hit med vin åt mej!"
    Så, riktigt, häll i dig och svälj
    och tumma din egen butelj!
Klunk i botten och klunka, klunka glas på glas
och prisa din värd och beröm hans kalas!

    Du har att fordra, vill jag minnas —
        svara mig i hast!
    "Allt vad uti ditt våld kan finnas
        uti löst och fast."
    Så, riktigt, häll i dig och svälj
    och tumma din egen butelj!
Klunk i botten och klunka, klunka glas på glas
och prisa din värd och beröm hans kalas!

    Du har att fordra ur min tunna —
        säj, vad vill du ha?
    "Den sista droppan mig förunna
        av ditt mallaga!"
    Så, riktigt, häll i dig och svälj
    och tumma din egen butelj!
Klunk i botten och klunka, klunka glas på glas
och prisa din värd och beröm hans kalas!

    Du har att fordra — välj det bästa —
        säj vad vill du ha?
    "Jo, natt och dag att hos dig gästa,
        supa och må bra."
    Så, riktigt, häll i dig och svälj
    och tumma din egen butelj!
Klunk i botten och klunka, klunka glas på glas
och prisa din värd och beröm hans kalas!

    Du har att fordra vad dig fägnar —
        säj, vad önskar du?
    "Jo men, att få på dina vägnar
        sova hos din fru."
    Så, riktigt, häll i dig och svälj
    och tumma din egen butelj!
Klunk i botten och klunka, klunka glas på glas
och prisa din värd och beröm hans kalas!

    Du har att fordra — säj, må göra
        vad dig faller in!
    "Jo men, om du blott orkar höra,
        att din fru blev min."
    Så, riktigt, häll i dig och svälj
    och tumma din egen butelj!
Klunk i botten och klunka, klunka glas på glas
och prisa din värd och beröm hans kalas!

    Du har att fordra — säj nu åter,
        säj allt vad du vet!
    "Jo men, du nyckeln mig tillåter
        få till din pulpet."
    Så, riktigt, häll i dig och svälj
    och tumma din egen butelj!
Klunk i botten och klunka, klunka glas på glas
och prisa din värd och beröm hans kalas!

    Du har att fordra. Låt oss dricka —
        följ du din natur!
    "Gutår! Tillåt mig ur din ficka
        ta ditt vackra ur!"
    Så, riktigt, häll i dig och svälj
    och tumma din egen butelj!
Klunk i botten och klunka, klunka glas på glas
och prisa din värd och beröm hans kalas!

    Du har att fordra — säj nu mera
        vad som anstår dig!
    "Jo denna jackan just, ponera
        bättre kläder mig!"
    Så, riktigt, häll i dig och svälj
    och tumma din egen butelj!
Klunk i botten och klunka, klunka glas på glas
och prisa din värd och beröm hans kalas!

    Du har att fordra — dessförinnan
        blir jag ej i fred.
    "Rätt sagt! Till minne av värdinnan
        tar jag denna sked."
    Så, riktigt, häll i dig och svälj
    och tumma din egen butelj!
Klunk i botten och klunka, klunka glas på glas
och prisa din värd och beröm hans kalas!

    Du har att fordra — nu upprepa
        vad dig fägna skull!
    "Jo men, att jag själv fick svepa
        och ta ditt schatull."
    Så, riktigt, häll i dig och svälj
    och tumma din egen butelj!
Klunk i botten och klunka, klunka glas på glas
och prisa din värd och beröm hans kalas!

    Så vill jag då med dig klarera
        utan list och flärd.
    "Din skål som värd och därtill mera,
        en storståtlig värd!"
    Så, riktigt, häll i dig och svälj
    och tumma din egen butelj!
Klunk i botten och klunka, klunka glas på glas
och prisa din värd och beröm hans kalas!