Sundhetzens Speghel/Andra delen, bok 1
Sundhetzens Speghels Andra Deel/
Huru thesse medel skola föras til sitt rätta brwk/ at siukdomar ther igenom kunna förekommas/ ochSunheten så myckit som möyelighit är/ kan til then bestämdne tijdhen underhållen warda; så wäl i gemeen/ som effter Åldrens och Complexionernes åthskilldna
Stockholm/
Tryckt hoos Ignatium Meurer/ Åhr 1642.
Summa eller Innehåld aff thenne Andra Deel.
Sij thenne deel han läär/ och tigh non kunnigt göra/
Hur' en the medhel til sitt rätta brwk skal föra:
Hwad qualitet, mått/ sätt och tijdh i tinger all/
Til Hälsans underhåld/ i acht man tagha skall.
Ehur' en osund Luft man rätt kan corrigera;
Hwad sätt i Spijs och Drick/ en grant most observera,
At Kroppen kan ther aff/ sin rätta styrkia få/
At han och plåghor mångh/ ther medh underwijka må.
Hän lär när som man sigh skal ställa til at fasta/
Han lär och när man måst medh Kropzens reening hasta:
Hwad som man märkia skal/ i Kopp och Åderslagh/
Hwem som/ och när man måst medh sådant haa fördrag.
Han lärer hwad man i och öffning moste achta/
Hwad Lättia gör/ och hwem för them sigh wäl skal wachta.
Han underwijser seen/ hwad Baadh ens kropp thet gör/
Och hwad som i thers brwk man rätt besinna bör.
Han lärer Sompnsens sätt och tijdh wäl at märkia/
Så at ens matta kropp/ ther aff kan så sin stärkia/
Han wijsar på hwad sätt så och uthi hwad fall/
Man wanan ansee måst/ och när hon ändras skal.
Ehuru man rätt kan affecter sin regera:
Hur' en i ächta Säng/ sigh och skal comportera,
Hwad Modren achta bör/ när hon haar wunnit frucht/
Och hur en Faar sin Barn/ skal fostra up i tucht.
Ther til så mon han och uthwijsa och så lära/
Diæten för them som til ålder komne ära:
Ehuru hwar och en intemperat Person/
Förandrar medh Diæt sin onda Complexion.
All yttestr/ någhot och/ mon han om them besluta/
Som ifrån Sundheet godh/ til siukdom böria luta/
Förmäler ther til medh/ hwad them kan göra gott
Som hafwa nyligh upp ifrån swår Krankheet stått.
Thet ey tilfyllest gör man the sechs ting betrachtar/
Om man ey i thes bruk allmenne Reglor achtar;
Föruthan hwilka the fast meer een skada må/
Än at eens matta Kropp aff them kan Styrkia få.
Kan någhon komma fram/ som moot migh så kan drijfwa:
Ther är onödigt Wärk/ at man skal ther om skrijfwa:
Ehwem sigh kenner frisk och finner ingen Pijn/
Må lefwa hur han wil ey sköta Medicin.
Gudh allom sätt haar Måål (mån någhon här och säya)
Thet ey kan öfwergås/ hwad hielper någhot Wäija?
Gudh hafwer hwar och een sitt wissa Måål wäl stelt:
Han Medel haar och gett och ther til medh befält/
At man på theras Brwk skal rättligh tagha wara
Ey korta Lijffztijdh sin/ sigh bringa sielff i Fahra.
Om een heel Frisk och Sund än gör ehwad han wil/
At thet kan skee medh mååt skal han doch wäl see til.
Men säg migh hwem then är hwars Lycka sig så grönskar/
At hans Lijfzsundheet är som man then gerna önskar?
Hwem är som fins så karsk/ at han ey hafwer Fehl?
Är thet ey uthi een så är i ander Deel.
Så moste hwar och een medh Flijt wäl efftertrachta/
At han af thenne Konst sin Plåghor kan försachta/
Och ey medh stor exces förderfwa sijn Natur/
Hwar aff man Orsak får at läggia sigh i Cur.
Thet är fast säkrare widh Hälsan stadigt blifwa/
Än medh starck Medicin een Kranckheet stor fördrifwa:
Sin Fiend bättre man kan wäria ur een Skans/
Än innom tasta then medh en owissan kans.
Man kan een Linnedwk medh Twål och Watnet sköllia/
At all Orenligheet i Twättan skal uthföllia:
Fast Dwken blifwer reen aff Twätten/ man doch sijr/
At han ther genom stort förnött och flijtin blijr.
Rätt äwen så medh them så plägar thet och gånga/
Som sambla öfwerflödh uthaff Excesser många/
Och meena medh Purgas at sådant drifwa bort/
The komma doch theraff som Duken stort tilkort.
Fast tu aff Medicin och Lindringh kan bekomma/
Hwad kan doch een Exces tigh wara til för fromma?
Om tu een ringa Lust een stund man ther aff haar/
The tigh doch skada kan thet blijr i Lijfwet qwar;
Och kan på sidstan tigh mångh stund hårdt tormentera,
At tu tin appetit ey bättre kund regera:
Fast tu thes wärkan ey förnimma kan så snart/
Sigh yppar doch een gångh ehwad thet haar för art.
Aff tigh tå thenne Book thest högre må blij skattat/
Tu seer här kårteligh i wisse Reglor fattat:
Ehuru Sundheet tijn hon wäl förwaras kan/
At hon aff Siukdom ey i förtijdh stötes an.
Om tu på Helsan tin will att tigh ey skal wålla/
Så lär i alla tingh itt Medelmåth wäl hålla:
Ther är til Reglor all een wiss och faster grundh/
Som uthaff allom bör wäl achtas i all stundh.
Så kan tu Helsan tijn för Kranckheet längre niuta/
Och ey på Medicum i Siukdom skulden skiuta.
När såsom Läkiaren tigh sägher hwad tigh bör/
Tin egen skul är om tu ey ther effter gör.
Ehuru wäl Gudh then aldrahögste/ hafwer fram för alla andra Cratur/ begåfwat Menniskian alleen medh en Förnufftigh And/ hwikken then Naturligeh appetiten styra skulle ifrån thet som skadelighit wara kan: Lijka wäl finnes mångha oskälighe Creatur som sin appetit bättre temperera kunna/ uti thet som them skadeligit är/ än som många Menniskior/ the ther medh Slämmande och Dämmande/ sampt allahanda öfwerflödigh Wällust/ the Reglor som then wördige Ålderdomen aff en långwarigh Experientz til thet gemeena bästa tilsammans författat hafwer/ icke allenast öfwerdådeligen öfwerskrijdha (ey achtandes at the sigh sielfwe ther aff illa befinna/) uthan och them medh hånlige ord försmädha ock til thet wärsta wrängia. Hwad hörer man offtare swaras aff sådana Menniskior/ när the om sins Hälsas underhåld underwijste blifwa/ än thetta 1. Medice vivere. est misere vivere. 2. Emoot Dödhen är ingen hielp/ allom är att Måål föresatt at döö/ hwilket ingen medh sin Wijssheet öfwergå kan. 3. Man seer at the som mäst lefwa effter Sundheten aldrasenast döö: Och man finner flera Åldrighe Drinkare/ än Doctorer. 4. Mångha som aff sådanna Reglor intet weta/ lefwa doch kunde/ och i Siukdomar offta komma sigh före uthan Mediocrorum rådh/ etc. Och the Rijka i Städerne som hafwa rådh at sökia hielp/ äre offtare siuka.
Hwad thet första anlangar; så är thet intet misere eller älendigt lefwa/ at sådana Hälsosamma Läror tagha i acht/ uthan fast heller Temperamenter & caste, thet är/ Nychtert och Kyskelighen/ effter Medice vivere i thetta fall/ intet annat är än thet som står til Galat. i thet 5. och 1. Pet. 2. Låter oss åhrlighen Wandra/ icke i Fårsserij och Dryckenskap/ icke i Kambrar och Okyskheet/ etc. Fordrer Köttet/ doch icke til Kättia. Ett sådan Medice vivere, föreställer och Syrach allom uthi thet 38. Capitel/ ther han sägher: Min Son/ pröfwa hwad tinom Kropp sundt är/ och see hwad honom osundt är/ thet giff honom icke; ty allahanda tienar icke hwario Manne. Öfwerfyll tigh icke medh allahanda kräsligh Maat/ ty myckit ätande gör en krankan/ och omåtteligh Fråssare får siukdom. Månge hafwa ättit sigh i hiäl/ men then som måtteligh är/ han lefwer thes länger.
2. Aff hwilket/ swaras/ til then andra Inlaghan/ at allom wäl är ett wist Måål föresatt/ hwilket man ey öfwerskrijdha kan (uthan thet måste skee/ genom en innerligh Böön/ och aff synnerligh GUdz Nådhe/ såsom thet Konung Histiæ wedherfarit är.) Gudh hafwer och ther hoos hwar och en sådan Krops Constituion och Gestalt gifwit/ som til then eller then bestäma tijdhen kunde warachtigh wara: Men huru många äre the (som Syrach sägher) hwilka genom ett oordentelighit Lefwerne och Fråssande thenna naturlighe Constitution (hwilken kallas Sundheet) fördärfwa/ och sina kroppar i åthskillighe swåra siukdomar kasta/ (hwilke äre dödzens wissa Sänningebudh/) affkårta så sijna daghar/ somblighe på thetta sättet och långsambligare/ somblighe genom sin otijdigheet i störste hastigheet sigh om Lijfwet bringha? Och är så medh them/ lijka som medh ett Liws/ hwilket och sitt bestämda måål hafwer/ och är giordt så tiockt och långt/ aff bättre eller sämre Talgh til at brinna/ til så eller så många Tijmar. Doch kan offta en Liwstyff sigh ther insticka/ som thet förtärer/ för ön som thes tijdh skulle wara uthe: Eller och aff starckt Wädher uthblåses/ at thet intet kan Brinna til ändan När tå sådana Drinkare och Fråssare/ genom sin wällust och onda Diæt hafwa kastat sina kroppar i långsamma och swåra Krankheter/ nödgas the först at blifwa lärde/ til at observera the Rådh som the tilförende förachtat och försmädat hafwa. Och tå the sin onda Wana affstå måste/ och skola the förefatta Reglor på thet strängeliske hålla (så framt the ey willia/ at theras plåghor meer ock meer tiltagha skola:) Tå finna the först at Medice vivere är misere vivere: Hwilket the wäl hadhe kunnat undgått/ ther the förr hade besinnat/ at Medicie vivere, är Modice vivera: Thet är/ måttelighten lefwa.
Men här måtte någhon säya/ thet är aff GUdh så försedt/ at then eller then/ skulle sigh en otijdigh dödh förorsaka; och effter at thet så gånget är/ måtte thet ock så oundwijkeligen hafwa blijfwet. Här til swaras: At oansedt han/ som en en allwetande Gudh/ thet wäl hafwer föruth sedt; så hafwer thet doch icke warit hans willia/ at en titt Lefwerne oordentelighen förkorta skulle/ effter han thet i sin helgha Gudhord strängeligen förbudhit hafwer. Hwarföre/ han medh hårda straff bootar sigh wilia heemsökia them som öfwa Fråsserij och Lösachtigheet/ sampt andra synder/ genom hwilka icke allenast Gudh warder förtörnad; uthan och ens eghen Hälsa förspild och Lijffztijdhen förkortat.
Och thetta är thet som Konung Dawid i sin 54. Psalm. sägher: The Oudhachtigha (thet är the som drijfwa sådana synder/) skola icke komma til sin halfwa ålder. Thet föllier nödhsakeligen ther aff/ när the så otilbörlighen sigh förhålla at thet och ey länge lefwa kunna i thet the synder äre the samma som disponera Kroppen til siukdomar. När man the Synder som Gudh förbiudher/ grannelighen öfwerwäghar/ så kunna alla mäst/ hälst the som skee emoot then andra Taflan/ föras til the siukdomars orsaker/ som man kallar Externas och Evidentes, såsom ock primitivas, ther är/ Uthwärtes/ Öghneskinlighe ock förnämbligste orsaker: At the andra orsaker/ som äre Antecedens och Continens, såsom och sielfwe siukdomarne aff them hafwa sitt förste uphooff/ och sedhan aff them moveras och ställas i wärket: Ty skal man och mästedeles höra then gemeene Man/ när han skal gifwa orsaken til någhon siukdom/ at han skiuter på någhon Excess som är giord i Maat och Drick/ Sompn eller Wakan/ i Sinssens rörelser/ etc. Hwilja excesser intet annat äre/ än af GUdh högt förbudna synder.
Och är medh thesse Pärsoner som i sådan Blidheet fortfara/ at thet genom godha Medels föracht fahrligen omkomma/ och ey gåå rätta Wåghen/ intet annars/ än medh then som sätter sigh at rijdha öfwer en strijdh Ström/ och sigh så Fördränker; ther han doch hade en Broo/ hwar öfwer han säkerlighen rijdha kunde. Thet hade wäl annorlunda kunnat skedt/ när han förrut hade tänkt så: Om iagh Drunknar/ så sägher man; thet måst så hafwa skedt: Nu moste thet ey så skee/ iagh wil Rijdha öfwer Broon och längre lefwa. Alt så gäller thet/ man kan sitt Måål intet öfwerskrijdha/ allenast om thet rätta förstämde måålet: Men then otijdighe dödhen kan man så wäl genom Laglighe medel undkomma/ som igenom theras föracht/ then sigh på Halsen skaffa. Therföre sägher och Salomons Predikare: See wäl til at tu intet döör för än tin tijdh kommer. Och then wijsa Seneca, oansedt han på åthskllighe Rum/ hårdt disputerar om then bestämde tijdzens nödhsakligheet/ bekänner han doch omsidher/ uthi sin 58. Epistel/ At wår försichtigheet/ til en deel kan wår Lekamen längre oppehålla; om wij wälluster (genom hwilka han måst förswagas) förtagha och dämpa kunde.
Och strijdher intet laglighe medels brwk emoot Gudz skickelse/ som thet ther säya: Emoot Dödhen hielper intet: Wil GUdh iagh skal blifwa bättre/ så sker thet wäl/ fast iagh icke brwkar Medicin. Ansee förbemelte Konnung Histiæ Exempel/ hwilken/ oansedt han aff Propheten Esaia bleff försäkrat/ at han än tå innom 15. åhr icke skulle döö: Lijkawist brwkade han medel och ladhe ett Plåster aff Fijkon på sin Swulma. Ty sägher och Seneca, nat. quæst. 35. Lib. 2. Oansedt at Sundhetsens recuperation tyckes wara Gudz skickelse/ blifwer hon doch Medico tillskrifwin/ effter som genom hans Hand/ Gudz ordinantiers wälgerningar oss tilskyndas. Hans ordinantiers wälgerningar lysa aff the härliga medel/ som han aff Jorden för oss låter wäxa/ som Syrach uthi 38. Cap. säger/ ey mindre til at siukdomar fördijfwa/ än til at uppehålla Lijfwet medh. hwarföre förskiuter man icke ock så maat ock drick/ ock säger/ om Gud wil tagh skal lefwa/ och mitt Lijff måtte blifwa uppehållit/ så kan thet wäl skee/ fast om iagh ey tiltagher Maat och Drick. Ney thet är intet så/ ty lijka som Gudh beskär tigh Spijs och Drick för rätta medel/ til at nära tin Kropp medh: Altså hafwar han och medel gifwit/ them man tiltagha skal/ at errätta sigh ifrån siukdomar/ hwilka ingen förnufftigh man förachtar sägher/ Syrach.
3. Hwad som theras Insagor anlanga/ som säya/ at the snarast döö/ som mäst effter Diæten lefwa; så hafwer thet snart intet skäl medh sigh: Ty om the som aff Naturen äre swaghe och någhon krankheet underkastade (hwilka gemenligh meera moste tagha sin sundheet i acht) leffde oordentligen/ så skulle man wäl see/ huru snart thet wore medh them uthe: Ther man doch twärt emoot befinner/ at the offta genom en godh Diæt til en fast högre ålder komma/ än the som aff Naturen friskare äre/ och Diæten icke observera. Exempel finnes många: Föruthan the som man aff Dageligha förfarenheten seer/ wil man här ett notabelt framdragha/ om en förnämd Venetians Adelzman/ Ludwijk Cornaro benämd/ Hwilken i sina ungha åhr war mächta wekligh och siukligh/ kände sigh snart alla daghar Dödhzens Senningebudh: Hwarföre bleff honom aff Medicis en sträng Diæt föreskrijfwin/ hwilken han på thet högste observerade/ så at han sin Kåst Wäghde/ på thet han sigh i qualiteten ey förgrijpa skulle. När han och sitt wissa mått/ genom andras rådh / som meente at han ååt för litet) öfwergick/ befan han strax thet sigh illa bekomma. Thenna stränga Diæten uthrättade så myckit/ at han som heelt ung dömdes ey länge kunna lefwa/ tilbrachte på thetta Maneret sin ålder uthan siukdom öfwer några och Ottatijo åhr/ Thet han sielff uthi en uppenbar Skrifft om sigh omständeligen betyghar.
Men här må någon säya: Jagh weet ey om thet ska wara wäl rådt/ at man skal alt i så nogha acht tagha/ och göra sigh til sin eghen Lakams achtan schlav.
Om rätt til at blifwa häruthinnan underwist/ ska man föra sigh til sinnes/ at thet finnes tweggehanda Sorter aff Menniskior/ hwilkas Sundheet måste i acht taghas.
Somblighe äre starcke aff Naturen och widh fullkomlig hälsa/ hwilken ey lätteligh lijdher skadha aff the uthwärtes orsakerne. En part äre weeklighe/ och til besynnerlighe siukdomar inclinerade och benägne.
The som en fulkomligh Hälsa hafwa/ behöfwa ey så strängt förbinda sigh til wissa Reglor/ uthan the må wänia sin Kropp at fördragha allahanda Spijs som ätbar är/ doch kroppen ey förmyckit öfwerladandes/ hälst medh osund Spijs som intet gott Födzel aff sigh gifwa kan. Men effter intet mångha finnas/ som en fulkomligh hälsa länge dragda kunna: Så skal hwar och en/ medhan han än nu Sundheten hafwer (om han alt ey nogha kan fullfölia) lijka wäl/ så myckit som möyeligit är Winläggia sigh at kroppen i sitt wälstånd erhållas måtte: ty om man aff oordentligit Lefwerne/ strax ingen alteration finner/ så kan thet onda doch länge i kroppen sigh förbärga/ och när thet upkommer/ är thet ey så lätt genom Diæten til corrigerandes/ som man thet förr ther igenom hafwer præcavera kunnat.
Them androm som werklighe och siukdomar underkastade äre/ är aff nödhen at the grannelighen sådana Hälsosamma Reglor i acht tagha: Och så framt the uthur en wekligh Sundheet sigh i swåra siukdomar ey kasta willia/ måste the flyy thet som beqwämt är theras Swagheet och Plåghor at förmera/ och brwka thet som them kan emootså och förtagha.
Tänckwärdigt är thet som Celsus i sin 3. Boks 21. Capitel sägher om en förnämd Medico, som skulle Curera en som begynte så Watusoten/ när han sågh at patienten wille wara obunden och ey sättia rådh i sådan siukdom som wäl fordrar at man måste hafwa patientie, lijdha Torst/ etc. Dömde han honom wara obotligh. Så kom en annan Medicus fram och lofwade sigh willia honom Curera, säyandes: Then andra seer på siukdomen/ men iagh wil gifwa acht på then siuka. Så finner man ännu många/ som igenom sin otåligheet icke allenast kasta sigh i siukdomar/ uthan och offta aff en boteligh siukdom göra en obotlig/ när the ey låta sigh råda at framhärda i en godh Diæt, uthan sigh emoot godha rådh förgrijpa.
Så swarars här och them som säya/ at flera Drickesbultar finnas som komma til högh ålder/ än Doctorer; at Drickesbultar äre och fast flera än som Medici: så lefwa och thesse icke altijdh effter sundheten/ uthan offta öfwerträdha thet the androm förbiudha/ rådha för then skul thet som theras Konst lärer/ och göra thet theras Appetit begärer.
4. Så kan ther och icke thenne Konst om intet göra/ at många som aff sådana Reglor intet wetta (lijka som Bönder/) äre doch friskare än the i Städher bor/ som nåkas Läkiare och Apotek.
At sådant slätt Folck är Hälsosammare/ kommer ther aff/ at the ey så öfwerladha sin Kropp medh så mångeslags Rätter och starka Dricker/ Sofwa uthan swårt bekymber/ Arbeta starckt/ låta affecterne sigh ey så myckit intagha: Hwilket gör at Spijsen (oansedt han är Groff) bättre smältas kan. Om och någhra onda Wätskor öfwerblifwa/ förströias the genom thet starka arbetet/ så at inga stora orsaker til siukdomar gifwes. Göra the för then skul (såsom och andra the ther uthan Medicorum rådh af siukdomar sigh förekomma/) någhot owetandes/ hwilket doch under thenna Konsten begrijpes/ såsom igenom Nychterheet och Fastande (hwarigenom Naturen obehindrad the Råå och Onda Wätskorne elaborera kan/) eller genom någhon synnerligh Lysten Spijs/ hwaraff then förqwaffde Naturlighe Wärman upwäckas/ genom Sompn eller Wakan/ Arbet eller Roo/ Lufftzens förandring/ Gemötzens bewegelser/ hwarigenom Blodhet altereras och Spiritus recolligerade warda. Hielpa sådana saker utaff en händelse (som i sådant fall) huru myckit meer/ när man theras rätta brwk noghare observerar? Ty seer man och slät Folck snarare döö/ när the falla i häfftighe siukdomar/ (hwilka en exact Diæt kräfwia) i thet at the ey weta huru the sigh i thesse saker förehålla skola. En ringha excess här uthi hafwer mången taghit aff dagha/ uthi the siukdomar som tykias skicka sigh til bättringh. The som intet bättre weeta/ the läre nu aff thenna Book/ som icke allenast underwijsar/ huru man sigh wälmachten/ uthan och i siukdomen förhålla skal och ey skiute skulden altijdh på Medicum när ey wäl går: En ringa error i thetta/ kan göra hans flijt om intet/ ehuru han gör sitt bästa. Men then som intet will styra sin appetit, eller täncker elliest i Medici absents lura honom/ han fexerar sig för och aldramäst sielfwan. När Medicus hafwer sagt patienten huru han sigh förehålla skal/ så hafwer han giordt sitt och Libererat sitt Samweet/ wil han ey göra ther effter/ så draghe skulden sielff.
Och lijka som the förbemälte medels krafft/ i then förre deelen uthwijsad är/ huru the så wäl krankheter förorsaka/ som sundheeten upehålla kunna: Altså står nu then förnämste Deelen tilbaka/ nämblighen/ til at wijsa huru thesse 6. tingh och alt som ther under författas/ medh maneer och mått brukas skola/ at the Sundheten ey förstöra; uthan at hwar och en som ther på achtningh will gifwa/ måtte uthan swåra plåghor sina daghar fulbringa/ til thet rätta Målet som Gudh hwar och en hafwer förestält:
Thenna Deel kan förhandlas i twänne Böker/ then första lärer hwad som i Gemeen til Sundhetzens underhåld achtas bör. Then andra uthwijsar/ hwad i synnerheet effter Könetz/ Ålderns och Complexionernes åhtskildna skal observeras.
Then Andra Deels Första Book/ Hwilken innehåller XXVI. Reglor/ som underwijsa the 6. Oundwijkelighe Tingers rätta brwk til Sundhetzens underhåld i gemeen.
Will tu föruthan qwal/ och widh til Sundheet blifwa/
På thesse Reglor tu må grannligh achtan gifwa:
Tu först beflijta tigh/ om Lufften skår och reen/
At hennes onda art/ tigh ey må göra meen.
Then Spijsen skal tu och för offta ey förtära
Som gifwer Födzel ondt/ och Maghan mon beswära.
Then som i Maghan och kan Corrumperas snart;
Som kan och gee tin Kropp/ en ann odugligh art,
Aff wanan see at tu/ ey hasteligen skillies:
Tu stundom gör ock så/ tin appetit til willies/
I thet som Kroppen tin/ ey storligh skadha kan/
När som tin waana och tigh ondt ey stifftar an.
Seen märck; i måltijdh en/ må tu ey alla handa
Åthskillige aff Natur/ för myckit sammanblanda/
Tin bwk han lijdha måst/ stoor ängstigheet och twång/
När som tu på en gång/ geer honom Rätter mång.
Doch ther tu kommer tijt/ som man för tigh framdragher
Åthskilligh Spijs/ see at tu then medh ordnigh tagher/
När tu ey annars kan/ tu nödgas blanda Kåst/
Lär at tu week Spijs först/ seen hårdan äta måst.
Fast Spijsen wore godh/ och ey aff mångha Rätter/
See doch/ at tu ther af tigh äter ey förmätter/
Om tu aff Spijsen tin/ wil finna någhot gått/
Så lär tin appetit, wäl achta medhel mått.
Befinner tu hoos tigh/ en swagh och blödigh Magha/
Then ey uppå en gång/ kan myckin Spijs fördragha:
Tu litet i hwart Måål/ doch offta äta må;
Ordentligh är thet nogh/ om Daghen gångor twå.
Och at tin Kropp ey skal/ blij obeqwäm och tunger;
Så lagha at tu ey/ må äta uthan Hunger.
Tin wanligh Måltijdhz tijdh/ tu therför rätt förbijd/
Tu honom ther til medh/ förlångt ey öfwerskrijdh.
Måltijdh skal tu nogh/ tin Spijs med Drick förmängia/
I thes emillan tigh/ om dricken ey må trängia.
Så är högnödigt och/ at tu tigh achta weet/
At tu ey dricker stoort/ enär tu är för Heet.
Och at then tiocke Spijs/ må mängias i tin Magha/
Så skal tu medh wist mått/ tin Drick til Lijffz och tagha.
Wil tu och synder mångh/ sampt siukdom blifwa frij/
Så lär medh allan flijt/ at undfly Fyllerij.
Haar tu i Middagsmål/ tin Magha öfwerlasta/
Om Affton minns atu tu/ tigh ställer til at fasta/
Och icke taar til Lijffz/ så myckin Maat och Drick/
Til thes thet blifwa må/ uthi sitt rätta skick.
Ther Fstan ey gör nogh/ så most tu ey försaka/
At låta komma thet igen/ från tigh tilbaka/
Som tigh beswärar stort/ och gör tin Magha twångh:
The tigh förwara kan/ för hårda plåghor mångh.
När som tu Spijs och Drick/ tilfyllest hafwer nutet/
Hwad som ey skal blij qwart/ halt ey i Lijfwet sltuet:
Om ey Naturen tijn/ mon göra thet han bör/
Aff Kånsten honom tå/ en godh undsättningh gör.
Om onda Wätskor tigh/ i Kroppen molestera,
I tijdh tu föör them uth/ medh medel som purgera,
Tu ther igenom kan/ mångh siukdom blij förment/
Hwem at uthroota seen/ kan blifwa alt för sent.
Om aff godh Spijs och Drick/ tijn Ådrar öfwerflödha/
Och äre ey i skick/ aff Blodhet skärt och rödha:
Thet bäste rådh är tå/ uthi ett sådant fall/
At tu i rättan tijdh/ tin Ådher ypna skall.
Om någhon ting hoos tigh/ mon ådherslagh förhindra/
Medh Kåpp och Iglar tu tå Blodhet titt förmindra:
Ens Kraffter ther utaff/ ey gå så myckit bort/
Ther the aff ådherslagh/ plä komma meera til kort.
Tillbörligh skal tu och/ tin kropp at exercera,
Strax effter Måltijdh tin/ flaat eller Spatzera/
Til thes som Maaten sigh/ wäl hafwer nidersatt/
Tin öffningh gör så seen/ at tu ey blijr för matt.
Tu som förhinder haar/ och kan tin kropp ey mödha/
Tu onda Wätskor må/ medh Badh ur Kroppen ödha:
Doch lagha at titt Lijff/ för wäl Purgerat är/
Tu annars ther utaff/ skal finna mångh beswär.
När som aff arbet swårt/ tin kropp mon stort uthmattas/
Ty honom måttligh roo och hwijlo lät ey fattas:
Ty annars medh en hast/ thet slätt til intet går/
Som altijdh mödhes fast/ och ingen lijsa får.
När och aff wakan stoor/ tin kropp mån mödder blifwa/
Så skal tu tigh til Sompn/ i rättan tijdh begifwa:
Om Sompn ey aff sigh sielff/ i Öghon falla wil/
Medh tienligh medel tu/ förhielp tå them ther til/
Titt Hufwud lägg wäl högt/ tigh skal tu och betäckia
För Lufften kall/ och så tin Lemmar stort ey sträckia:
Wil tu för Drömer swår/ i roo och rofwa trygg/
På Sijdhan lägg tigh nedh/ och soff ey på tin Rygg.
Wil tu at Sompnen tin/ skal tigh til godho lända/
Skal tu ey Natt i Dagh/ ock Dagh i Natt förwända:
Ty Gudh then mörka Natt/ til Hwilo skapat haar/
Och dagh/ at man på then skal taa sin Syslor war.
Om tu än utaff Gudh/ haar fått then godha gåfwa/
At tu kan tryggeligh/ och til mångh stunder Såfwa:
Är Tijmar siw förbij/ thet nogh tigh wara skal/
Seen stijgh aff Sången up/ och tagh i acht til kall.
Så wil iagh tigh och här/ en gång ännu förmana/
Tu ey i thetta alt förbyter lätt tin wana/
Medh mindre om tu seer/ at hon läär skadha tigh;
Tu henne ändra tå/ doch icke hasteligh.
Lär at tu i all ting/ affecter tin regerar/
At tu ey lättligh rörs/ aff alt thet som passerar:
Lät Sinetz Stadigheet/ som Dygders Modher är/
Moot theras infall blij/ ett starkt och trygt Gewär.
Slå otucht/ girigheet/ slå högmodh ur titt sinne/
Stoor glädie/ sorgh/ skräck/ haat och wredhe lät förswinne
Bedh Gudh ock så ther til/ på thesse Reglor bygg/
Så kan tu för mång synd/ och krankheet wara trygg.
Ingången til the allgemeene Reglor.
Wil tu föruthan qwaal/ och widh tin Sundheet blifwa/
På thesse Reglor tu/ må granligh achtan gifwa.
När iagh nu en tijdh hafwer gifwit acht uppå/ huru illa then kostelighe Skatten Sundheeten/ aff mångha här i wårt käre Fädherneslandh trachterat och achtat blifwer: Är iagh för then plicht och tienst som iagh mitt Käre Fädhernesland skyldigh är förorsakat blifwin/ at thesse Reglor upsättia: I hwilka the 6. oundwijkelighe Tingers rätta brwk/ Summewijs ock på thet kortligste författat blifwer/ medh en enfaldig Commentario ther under: På thet/ at thet som sådan Reglor här tils aff föracht ey hafwa welat observera, måtte see hwar på the sigh grunda/ och them för sin wichtigheet och skääl skulle icke så lättelighen slå i Wådhret: Såsom och för thet/ at the som här uthi aldeles okunnige äre/ måtte här uthaff en underrättelse hafwa/ om thet them Hälsans wägna nyttigt elled skadelighit wara han. Och tienar thesse Reglors wetenskap icke allenast them som ännu i siukdomar icke fallne äre/ til at underhålla sin Sundheet; uthan och them som aff swåra Krankheter äre antastade bleffne: Ty lijka som en oacktsamheet i Diæten kan kasta en Helbregda i fahrlighe Krankheter: Altså kunna och många genom en godh Diætz observation, understundom/ uthan andra medel til hälsan förhulpna blifwa/ hwarföre måste så wäl then som Hälsesam ännu är/ som then Kranka/ på thesse Reglor grann achtan gifwa.
Then Första Regla/ om Lufftsens förandrande.
Tu först beflita tigh/ om Lufften Skäär och Reen/
At hennes onda art/ tigh ey må göra meen/
At Lufften är ett aff the 6. oundwijkelige Tinger/ som wåra Kroppar mäst altererar, är tilförende i then förste Deelen omrört/ såsom och huru hon genom sina åtskillighe qualiteter, uthi wår Lekamen och åtskilige effecter åstadh kommer.
Och är för then nödigt som will sökia en sund Lufft/ och at hennes skadelighe art honom ey måtte wara til meens/ at hans sins Krops Complexion först Considerar.
För en som Tempererat är/ är och then Lufften aldrabäst/ som ingen Excess hafwer uthi Wärman eller Köld/ Tårka eller Fuchtigheet. Men the som aff Complexioners medelmått affwijka/ så är then Lufften för them beqwämligast som hafwer en mootsträfwande qualitet, lijka som then ther til Sundhetzens underhåld aldratiänligast är. En oreen och tiock Luft gör en mächta obeqwäm. Skola för then skull the som ändtelighen moste Boo på the Platzer som sådan Lufft är/ och icke flyttia kunna/ til see på hwad sätt the Lufften förbättra måghe; hwilket skeer/ när man offta öpnar Fänster och Dörar/ (hälst the som sigh emoot Nordan och Östan wända/) Skårstens Eeld och Wällufftande saker antänder/ eller dragher then hoos sigh at Luffta på.
En pomamber elelr wälrykande Knopp/ kan man på thesse rätt tilreda: Man tagher wälrykande saker/ som til Exempel/ Stijrax Calamit/ Benzoin, àn. 1. Lodh/ Mastix/ Ladan àn. ett halft Lod/ god Sandel/ Näglikor àn/ ett Qwintin/ stöt thesse saker til subtil Pulwer/ förmängh thet Pulweret medh reen Kådha och Venedsik Terpentin så myckit som görs behoff til en rätt Consistentz/ ther aff gör man Knoppar/ hwilke man sedhan bestrycker medh Näglicke eller annan wälluchtande Olia/ i hwilken någhra korn Dessma är solverat. När man blandar sådant Pulwer til en Degh medh Rosenwatn i hwilket tragacanth är smält och man lägger Lundekål ther til/ så kan man göra ther aff små Rökeliws/ hwilka antendas til at fördrijfwa ond stank.
I Pest tijdher är och gott at rökia medh effterfölliande Pulwer: tagh Agsteen 6. Lodh/ Mastix och Wirach àn. 3. Lodh/ Enebär 6. Lodh/ sunderraspat Enebärs Trää 8. Lodh/ Rödhe Rooser 7. Lodh/ Thesse Saker stötas til grofft Pulwer/ och kastas på en Eeldsleff at berökia Hwsen medh.
När Lufften är för kall och fuchtigh/ pläghar hon och medh thesse saker emenderas, haar man them icke alla/ så kan man tagha them som man kommer til Wägha: Doch aldrabäst förandras hon genom en godh Braasseeld/ eller Kakelugn/ och at man förwarar sigh medh godhe och tiänlighe Klädher/ icke så myckit anseendes effter Alamode. The Alamodiske Kläderna som på Ryggen och Armarne upskurne äre/ såsom och the ther icke betäckia Hals och Bröst/ the äre ey myckit beqwäme emoot wår Swänske Winter: The deelar som minst kunna fördragha Köld/ såsom Halsen och Ryggiebastet (hwadan Nervi fijna ursprungh hafwa) the blåttas här alldramäst. Medh thet alamodo mon mången omsidher ey stort skee til godho.
Är Lufften alt för Hitzigh och torr/ så Tempereras hon, i thet han höser kalt Watn uthur thet ena Kärlet i thet andra/ uphänger wåta klädher/ ströyer Rooser/ Violer och andra kylande Krydder på Bordet: Och at man om Sommaren håller sigh i nedrige Hws/ som ey weeta emoot Solen.
Så är och til at märkia/ at i långwarige Kranckheter är mächta gott at man gifwer sigh til en annan Ort: ty dagelige förfarenheten gifwer sigh/ at långsamme siukdomar som elliest intet hade kunna cureras, äre ther igenom uthe bleffne.
Then andra Regla/ om Spijsens Qualitet.
Then Spijsen skal tu och/ för offta ey förtära/
Som gifwer Födzel ondt/ och Maghan mon beswära.
Then som i Maghan tin/ kan Corumperas snart/
Som kan och gee tin Kropp/ en ann' odugligh art.
Effter som igenom Spijsen then wij annammom/ blifwer thet fasta som wåra Kroppar affgåår/ igen restiuerat: Så måtte hwar och en gan achtan hafwa uppå then Spijsens art och Eghenskaper som han tiltagher: Ty allahanda tienar icke hwario manne (som Syrach sägher uthi thet 38.) ey heller hafwer all Spijs lijka macht wår Krops Kraffter at styrkia. En som förhitzigh är aff Complexion, om han offta och hitzighe Spijser brwkar/ fehlar så myckit hans kropp ther aff stärkt warder/ at han ther aff faller i hitzige Krankheter och meer förswaghas. En som Phlegmatisk eller flussigh är/ om han myckit förtärer then Spijs som födher myckit Slemm aff sigh/ så förökas ther med hans Flusser och Plåghor. Sägher för then skul Syrach i öfwerbemälte rum: Pröfwa hwad tinom Kropp osundt är/ thet giff honom icke.
Och skal Spijsen enom komma til godha/ måste man icke allenast anse: hans qualitet, utan och/ Förmängelsen/ ordningen/ quantiteten, huru myckit och huru offta man äta skal/ wanan/ etc.
Oansedt at i then förste Deelen om Spijsens qualitet handlat är/ så är thet doch widhlyffteligen skeedt/ at man i hastigheet icke kan thet så effterslå; wil man för then skul Summewijs dragha under thenna Regla/ thet som särskilt under åthskillighe Capitel ther förhandlat är: I the efterfölliande Reglor/ blifwer om Ordningen/ quantiteten, &c. Uthi hwilka Spijsens rätta brwk består/ förhandlat.
Spijsens Qualitet anlangande/ så skal man i gemen uthwälia/ then som wår Natur bäst bekomma kan/ then som gifwer gott Födzel/ reen Blodh och icke månghe öfwerflödigheeter aff sigh/ är icke heller förswår at försmältas.
Hwilket Rådh och Galenus uthi then 2. Book om Spijsens Kraffter/ Capit. 6. rådher til/ ther han sägher: Hwar och en måtte hoos sigh altijdh tänkia/ at oansedt ens Magha kunde försmälta någhon hårdh Kost/ och aff elacke Födzel/ hwilken en annan intet digerera måtte; så behåller doch then Safften eller Blodhet som ther aff kommer/ Spijsens förre Natur/ thet är: Om Spijsen är elack och groff/ så kan ther aff intet gott Blodh komma/ uthan någhot som til en tijdh sigh i kroppen förbärgar/ ock omsijdher sin skadeligha art yppar och kunnigh gör.
Thetta förnimmar man aff Daghelighe förfarenheten/ huruledes the som offta öfwerladha sigh medh groff och otienlig Spijs/ såsom Sijk rom/ Lappegäddor/ etc. Och sigh ther på ey excercera, wäl en tijdh/ emedhan Naturen ännu är starck/ ther aff sigh ey stoort ondt befinna: Doch omsijdher/ när thet onda begynner sigh at yppa/ så förfallna the medh en hast/ och äre icke myckit mächtighe at siukdomar anfall emoot stå: Hoos åtskillighe hafwer iagh thet observerat.
Then som hafwer en ungh och frisk Natur/ kan ey så stoor åtskillna känna i sin Magha/ hwilken thera Kosten swårare eller lättare är til at Concoqueras: Men en som någhot aff sigh kommen är/ skal thet lättelighen kunna förmärkia.
Och på thet at hwar och en måtte här uthi hafwa någhon efterrättelse; wil man här i Summewijs upräkna/ hwilken Spijs lätt är til at smältas/ och gifwer gott Födzel af sigh/ hwilken hård är til at förtäras/ och förorsakar ondt Blodh och Siukdomar aff sigh/ etc.
Utaff then Spijs som i wår Krops Substantz förwandlas och gifwer godt Födzel/ så är: Wälbakat Bröd/ söt Mandel/ Fikon/ Latuc/ Spinet/ unge Höns/ färske Hön-Ägg/ Capuner/ Kalkoner/ Phasaner/ Rapphöns/ Kramsfåglar/ Järpar och andra små Foglar/ som sigh på Bärgachtighe Orter uppehålla. Item ungt Stute/ Swijne/ och Fårekött: Fisk medh Fiäll/ som taghes i Flytande Watn/ besynnerligh när han kokas med halffparten Wijn och Watn/ och med Specerij tilreds.
Thesse effterfölliande slaghs Spijser äre hårde til at smältas aff Maghan/ och gifwa grofft Födzel och Blodh/ såsom: Gammalt Oxe/ Koo oh Swijnekött/ Bocke/ Gete och Hiortekött/ mäst alla Watu-Foghlar medh sine Ägg: Item stoore Skogz-Foghlar som hafwa grofft kött/ såsom Tiädrar/ etc. Allahanda slags groff och stoor Fisk/ såsom Lax/ Stör/ etc. Åhl och andra som hafwa en Feetachtigh Slemmigheet medh sigh: Så och Ostror/ Muslor/ Kräfwetor/ medh mindre the icke synnerlighen tilredde warda: Tårr/ Rökt och Insaltad Fisk och Kött; gammal Oost/ Brödh som icke wäl Jäsit är/ omogen Frucht/ mästadelen Plåckfruchter och Gräs som brukas til Kåål/ föruthan the som här för upräknade äre.
I Maghan Corrumperas och Förruntas snart/ alt för späde Diurs kött/ Miölk/ små och Löshylt Fisk/ såsom Nårs och små Strömmingh. Item hwad som Fett ock Sött är/ thet förwändes lättlighen i Galla. The förbemälte födha och många öfwerflödigheter af sigh.
Frucht/ Gräs/ Rötter och annat som aff Marken til Spijs aff oss hämtas/ gifwer ringa Födzel/ emoot thet som taghes aff Fisk: Och thet som taghes aff Fisk/ gifwer litet emoot thet som hämtas aff Fogel/ aff Fogel/ litet emoot thet som kommer aff Fyrefota Diwr.
Thesse slags Spijser gifwa myckit Födzel: Bröstet och Wingebenen aff Capuner/ Höns/ Gås och andra Foglar/ Fisk som hafwer hårdt kött/ såsom Kräfwetor/ Ostror/ etc. Löskokade Ägg/ Miölk som mustigh är/ Hwete och Råghbrödh/ Rusin/ Dattler/ Castanier/ Rofwor/ Bönor/ etc. Litet Födzel gifwer Korn och Biuggbrödh ther myckit Klij är uthi/ gammalt och magert Kött/ Diurens Inelfwor/ Fisk och alleslags Grääs som man brwkar til Kåål och Salat.
Myckin öfwerflödigheet födha thesse aff sigh: Altför späde Fogelungar/ späde Lamb och Kalfwar/ och theras kött som länge hafwa warit inslutna til at Gödas: Foglar som wistas gerna i Kärr och Sumpige Watn; Fisk som håller til i Dam/ Hiernan aff Diuren/ Senor och andra Inelfwor/ hwar aff man bereder Sylta/ etc.
Lijfwet yppna thesse: Brödh som hafwer nogh Klij medh sigh/ Kåål-Spad/ gammalt Hönsse-Sådh/ Wassla/ Beta/ Målla/ Kattoost/ Rusin/ Plommon eller Swetzskon/ etc.
Thesse tilstoppa Lijfwet: Brödh uthan Jäst bakat/ förhårdt torckat/ som Skårpor/ eller aff för grant Miöl giordt: Rijs/ Quitten/ Pärun hälst uptorkade/ Castanier/ Ållån/ Stekt Kött/ hårde Ägg/ gammal Oost.
Thesse göre myckit Wädher/ Bönor/ Ärter/ Rofwor/ Kåål/ Korn/ Miölk hälst Kärnemiölck/ Bakelser uthan Jäst/ Nötter och mäst alleslags Rötter/ Hwijtlöök/ råå Håningh/ etc.
Watnet drifwa: Pärsillia/ Palsternacka/ Rättikia/ Radijs/ Anijs/ Fänkål/ Krassa/ Aspargen/ Enebär/ etc. Capperis Harekött/ etc. Meera här om see i then 2. Bookens 8. 9. 10. och 11. Capitlen/ hwar som blifwer förmält/ hwad Spijs födher Galla/ Phlegma, &c. Aff Sigh/ och hwad Spijs hwar och en intemperat Complexion skal sigh tagha til wara före.
Och är här sidst til achtandes/ at uthi en slags Spijs finnes åthskillige deelar; somblige äre aff Senors/ somblige aff Been/ somblige aff Kötz art/ etc. Hwilka af then Naturlighe Wärman blifwa i kroppen åtskilde/ förwandlade och genom en lijkheet som the hafwa med the Ledher som the födha moste/ hwar deel til sin lijka draghen: Ty alt Födzel hafwer mera Krafft til at födha sådant som thet består aff/ än någhot annat/ hwarföre/ oansedt genom Fårekött blifwa alla wåra Ledemoter födde; så får doch lijkwäl wårt Kött mäst Födzlet ther aff; aff Leffren/ Lungorne/ Fötterne/ etc. Får wår Lefwer/ Lungor/ Fötter/ Födzel.
Then tridie Regla/ om wanan Spijsningen/ när man then achta eller affstå skal/ och huru widt man skal föllia sin appetit.
Aff wanan see at tu/ ey hasteligen skillies;
Tu stundom gör ock så/ tin appetit til willes/
I thet som Kroppen tin/ ey storligh skadha kan/
När som tin wana och tigh/ ondt ey skifftar an.
Utaff the slags Spijser som genom sin skadelige qualitet, wåra Kroppar någhot ondt tilfogha/ göra somblighe thet lättare/ somblighe ey så snart; Hwilket en stoor deel af wahnan sigh förorsakar: Ty then som elack Spijs är Waan/ skal ther aff så lätteligh ey beskadigas/ som then ther sådan icke haar wäänt sigh medh. Hwarföre sägher/ Hyppoc. lib. 2. Aph. 50. Consueta longo tempore, etsi deteriora, insuetis tamen minus molesta esse solent. Thet är: Thet som man en lång tijdh hafwer wänt sigh medh/ om thet än i sigh sielfft skadeligare är/ fallet thet enom icke så swårt/ som thet man är owan widh. Thetta gör at mångom bekommer en slags Spijs wäl/ som doch i sigh sielff synes wara tiänligh/ ens siukdom meer at främia/ än som ens kraffter at stärkia.
Bör man för then skull i långhwarige siukdomar ey så strängt tilbinda them til week Spijs/ som sigh tilförende/ medh hårdan wänt hafwa/ uthan altijdh hafwa ett ögat på wanan/ hwilken Galen. lib. 1. de. Temper. kallar then andre Naturen: Hwarföre rådher han och lib. 8. Meth. Med. at wij henne intet annars skola hålla i ähra/ än wår inplantade Natur/ så framt at wij icke finna henne någhot ondt anstiffta/ som onsiidher oss kan bringa på fall; tå bör hon så småningom corrigeras.
Huru fahrligh en hastigh förandring är uthi Spijsen/ gifwer icke allenast Daghlighe förfarenheeten tilkänna/ hoos Soldater elelr annat slätt Folck/ som hafwa mäst hielpa sigh medh ringa och slätt Spijs/ hwad för anstöter the hafwa bekommit/ när the äre komne tijt ther the sina kroppar medh kräsligare Spijser hafwa kunnat öfwerladha; uthan och Hippoc. 2. lib. de. rat. vict. in. acut. thet märkeligen tilkänna gifwer: En enfaldigh och slätt Spijs (sägher han) är tienligare til Sudhetzens underhåld/ än at man i hastigheet wääner sigh medh någhon kräsligare. Hwilket Ælianus lib. 5. de var. Histor. betyghar/ aff Tachi, en Ægyptiers Exempel/ hwilken så länge som han leffde medh en enfaldigh Spijs/ ther medh han i sitt Fädernesland sigh wänt hafwer/ war han aldrasundast: Men sedhan han kom til Persien, begynte ther til at brwka kräsligheter/ föll han icke allenast i siukdom/ uthan strax ther effter måtte sättia thet käreste til.
Doch är thetta så tilförståendes/ at thet en frisk och sund ey rådeligit är han wänder sigh til någhra särdeles slags Spijser; på thet/ at ther han på Reesor eller elliest sådant ey kunde bekomma som han sigh hafwer wänt widh/ han tå aff Wahnans förandringh ey måtte stort altererat warda.
Thenne försichtigheten seer man hoos Dalkarlarne (hwilka för Oåhrs skull offta måste äta Bark) om the än bekomma godh Åhrswäxt/ affstå the doch icke heelt ifrån Barkebrödh/ på thet at then förandringen them så stort ey skadha skal.
Hwarföre skal man här såsom Rhases lib. 4. cap. 10. ad alman. rådher/ icke högt wänia sigh til en ting/ at han then wahnan sedhan nödhsakeligen altijdh hålla måste/ uthan heller wänia sin krop allahanda at fördragha/ på thet han sin wahna uthan kropsens stora förandringh ombyta kunde/ ther så omträngia skulle.
Så skal man icke håller förmyckit ensträngia och förbiuda en Siuk thet han högeligen åstundar/ (hälst thet en patient tilförende är wan) medh mindre at man seer thet honom alt för stoor skadha tilfogha. Aff daghelighe förfarenheten seer man thet offta mångom båta: Orsaken är at när Maghan bekommer thet han storligen begärar/ så omfattar han thet thes bättre/ Then Naturlighe wärman och Spiritus upwäkias ther igen: Hwarföre blifwe thet bättre förtärt/ så ock the råå fuchtigheter som i kroppen församblade äre/ blifwa genom then Naturlighe Warmans krafft/ som för underkufwad låg/ concoquerade och öfwerwundne: Ther doch obehageligh Spijs (ehuru godh han elliest är i sigh sielff) ey blifwer aff Maghan wäl fattad/ hwarföre kan han ey heller försmältas som sigh bör/ förorsakas så ther aff mångha slemmigheter: Hwarföre skal man här gifwa grann acht på/ när man någhot strängeligen förbiudha eller och någhot lättelighen tillåta skal.
Then fierde Regla/ om Spijsens Förmängelse.
Seen märck/ i Måltijdh een/ må tu ey allahanda
Åthskilligt aff Natur/ förmyckit sammanblanda:
Tin Bwk han lijdha måst/ stoor ängstigheet och twång/
När som tu på en gång/ geer honom Rätter mångh.
Thet wore önskades/ at thenne Regla mer kunde hållas i acht/ än som hon nu ho mången blifwer hållin: Thet är thenne tijdhen så widt kommet/ at icke allenast höge Ståndz Personer/ uthan och gemeent Folck/ ey noghsampt weta maneer uptänkia/ huru the med månge slags rätter prunka och hwar annan öfwerwinna skola: Hwilket icke allenast är in för Gudh en stoor synd/ i thet hans mildheetz Gåfwor så til öfwerflödh missbrwkade warda (ther han doch oss them gifwer at the skola brwkas til wårt nödhtorfftighe uppehälle/ och wår fattighe Jämchristnas befordran) men thet skal för wräkias för Hundar/ eller fördärfwas för än then Fattighe skal ther af någhot bekomma) uthan och/ man finner näpligh något som ens Sundheet skadeligare är/ än åtskillighe slags Rätter til öfwerflödh brukade och på en gång. Ty rådher Syrach i thet 38. Capitel/ at man sigh ey öfwerfylla skal medh alla handa Kräslige Rätter/ ty en omåttligh Fråssare fåår siukdom/ etc. Orsaken är Spijsernes åtskillighe art/ then ene är week och för then skul lätt at smältas/ then andra hård/ blifwer så i coction en Oordning/ och then som först smält är/ dragher antingen then andra Halffkokat medh sigh i Tarmare/ eller om han qwarhålles i Maghan så corrumperas han för än then andra smält blifwer. Kan altså Naturen hwarken then ene eller then andra läggia sigh til nytta/ hwaraff blifwer ens Lekamen week och blödhigh: Som thet til seendes är/ hoos en part höghe Pärsoner som i Wällust och Kräsligheet lefwa/ at the gemenligen ther igenom til kroppen blifwa swaghe och weklighe. Ther doch the some medh ring och enfaldigh Spijs sigh Contentera, skola then andra Daghen wara fast friskare än the som om Afftonen execess begångit/ eller medh åtskillige Spijser sigh öfwerladat hafwa.
Thetta synes wara en orsak at wåra Förfädher så länge lefwat hafwa; ty sådana öfwerflödigheter wore them icke kunnige/ the gofwe sigh tilfridz medh ringa/ hwarföre kunde icke månge excrementer ther aff födas/ som naturen förswagha kunde.
Under the åskälighe Creatur/ weet hwart och ett hwad Spijs sigh beqwäm är/ hwar widh thet sigh stadigt håller: ty är the och såå och sällan siukdomar underkastade. Men Menniskian är thet nu ey nogh/ at hon hundrade slags/ ja flere Spijser aff Gräs/ Frucht/ Fisk/ Kött/ etc. Sigh tilreedha låter/ uthan hon måste och Swamper och andra obeqwämlighe Tingher brwka/ sin Läckerheet at tilfyllest göra.
Hoos många utaff the gambla och förnämblige hafwer man aff sådana öfwerflödigheter intet wetat/ hwarföre wore thet och starkare och sundare til Lijffs. Athenæus skrifwer om en Romersk Fält/ Öfwerste Curius widh nampn/ at han intet annat ååt än som Rofwer: När nu the Samniter wille en gångh förähra honom med en Summa Penningar/ wille han intet anamma them/ uthan sade: Then som låter sigh med sådan Kost nöya han behöfwer ey många penningar.
Man skal thenna tijdh intet många finna som så skola göra/ uthan fast flera the som Skinna och Skafwa sina Jämchristna/ på thet the aff thet orättfånge Godzet/ thes större Banqweter kunna anställa. Ja så at i företijdher äre näplighen på ens Förstes Bordh flera Rätter på en gång framdragne/ än som nu anrättas hoos en Gemeen/ och then så ey gör/ förmenar sigh intet annat än at neesa hafwa aff sit Banqwet.
Walerius Maximus skrifwer/ huru Cato senior, när han aff the Romare bleff skickat til Hispanien intet wille någhon annan Spijs för sigh låta anrätta/ än then som hans Tienare och Skips-Folck åte af.
Carolus Magnus haar intet wela låta sigh öfwer 4. Rätter i en Måltijdh föresättia/ som nu Nauclerus the och witnar. Hwar om wil tu tå medh så många Anrättningar Styrka? Tu hafwer jw icke större Buk än någhon af them. Äre tine medel större än theras/ thet kan du sielf bäst weta/ äre the och någhot store/ så kan tu wäl på annat sätt anläggia them/ än til Gudz förtörnelse och tin eghen skadha och ohälsa.
The femte Regla/ om Ordningh i ätande.
Doch när tu kommer tijt/ som man för tigh framdragher
Åtskilligh Spijs/ see at tu then medh ordningh tagher.
När tu ey annars kan/ tå nögdas blanda Kåst/
Lär at tu week Spijs först/ seen hårdan äta måst.
Oansedt at en som hafwer sin Hälsa kär/ måste så myckit som möyeligit är/ undfly månghe slags Rätter i ett Mål/ hälst the som fast olijk Natur hafwa/ doch händer offta at appetiten faller på åtskillige slagh/ så skal man honom thet ey helt förwäghra/ utan til at undfly större skadha/ skal man ther uthi achta en wiss ordningh: Hwilken skeer i så måtta/ at week och tunn Spijs skal tagha in för än som hård och torr. Ty om tu förtärer groff och hård Spijs i Måltijdzens begynnelse/ och week Spijs ther ofwan på; så blifwer han niderst i Maghan länge liggiandes för än han blifwer smält/ förhindrar så at then wekare Spijsen som ey så långh tijdh behöfwer at smältas/ i rättan tijdh ey kan komma uth genom Pylorum eller nidre Maghmunnen i Tarmarne: Måste thet ther så förtorkas eller corrumperas för än thet andra wäl smält blifwer: När week Spijs först intaghes/ förståppes Magmun ther aff ey länge/ uthan strax han är smält/ går han fort nidher åt Tarmarne/ och gifwer venis mesaraicis någhot at arbeta på/ til thes then hårdha aff Maghan förtärd warder. Skal man för then skeul weeka Soppor/ Kål/ Swetzker och annat som tunt är först äta/ sådan hwad hårdare är och öffre Maghmun stoppar kan/ såsom Ost/ Stekte Pärun/ Quitter Coriander/ etc.
Thetta skal en sund Menniskia achta/ men är Lijffwet enom förmyckit löst/ måste thenna ordningen omwändas och ståppande saaker i förstan intaghas.
Then siette Regla/ om Spijsens Mått.
Fast Spijsens wore godh och ey aff månge Rätter/
See doch at tu ther aff/ tigh äter ey förmätter.
Om tu aff Spijsen tin/ wil finna någhot gått/
Så lär tin appetit, wäl achta medel mått.
Thet är icke nogh/ at man sigh godh Spijs uthkorar och ey aff månge slagh; uthan man moste och tilsee/ at man aff then bäste Spijsen ey förmyckit tiltagher: Ty blifwer Maghan fullpackat/ så kan han intet wäl contrahera sigh at omfatta Spijsen/ och så honom ey heller rätteligh smälta/ hwilket myckit ondt forörsakar.
Så moste man intet meera äta/ än som Naturen fördragha kan/ så mycket som man finner sigh blifwa stärkt aff och icke beswärat. Hwilket man (som Hippoc. de veteri Medic. sägher) icke medh Wichten passa kan/ uthan som en sigh ther aff befinner.
Sedhan som spijsen i Magan är förtärd/ så är thet en swårt at giffa om måttet är öfwergått eller ey. Ty när 6. eller 7. Tijmar äre passerade/ och man finner tå Maghan wara ledigh/ appetiten komma igen/ man roligt sofwer/ icke förmyckit/ och är beqwäm sina saker at förrätta/ icke Rapar eller hafwar någhon främmande smack i Munnen/ så betygha the tekn at Spijsen ey förmyckit tiltaghen är: Men hwar aff man spijsens mått hämta skal emädhan man ännu äter/ är ey så lätt at determinera: Doch til at hafwa här om någhon underrättelse/ skal man märkia på thesse 3. tingh.
1. På Spijsens art och Natur. 2. På Kroppsens Consitution eller Gestalt och på hans Lefwernes Maneer. 3. På Åhrsens tijdher.
1. Är thet ey ringa åtskillna ibland Rätterne. Hård Spijs myckit ätin gör wärre än som week. Sedhan gör thet mindre ondt/ om Spijsens allenast är förmyckit/ än han skal ther hoos hafwa en ond art/ eller och wara af åtskillighe slagh förmängder: Item/ om han ätes med stoor lust/ än at han medh wämielse tiltaghes.
2. Skal man befinna ens natur och Lefwernes maner. En kall Magha/ begär gemenligh meer än han kan förtära/ hwarföre skola the som sådana hafwa/ litet mindre tiltagha än som appetiten kräfwer. Men the som hafwa en hitzigh Magha/ hafwa merendels mindre Hunger än som the tära kunna/ the måghe wäl sittia til Bordz til des the måtte warda. Men the som hafwa en temperat Magha/ hwilke ey hafwa större appetit än the smälta kunna/ the måghe uppehålla när som appetiten är någorleds tilfyllest skedd/ och intet äta för än som Hungren kommer: Ty han begär intet meer än som hans naturlighe Warma smälta kan. Doch är thet bättre at Maghans warma blifwer öfwer Spijsens mått/ än at han aff thes myckenheet skmulle underkufwad blifwa; hwaraff månge råå Wätskor sedhan förorsakas skulle. Är för then skul wäl tilachtandes som Hippoc. 6. Epid. och Avic. 3. prim. Doct. 2. cap. 7. sägher: Thet är gott at upstå ifrån Måltijdhen för än man blifwer så mått/ at man intet meera förmå at tiltaga. Sedhan skal man gifwa achtan på sitt lefwerne: En som går ledigh/ skal ey så myckit tiltagha som thenther stort arbete gör.
3. Måste man och Åhrsens tijdher ansee. Om Winteren tienar thet meera til at Äta och mindre Dricka än om Sommaren/ orsaken sätter Hyppoc. Aphor. 15. lib. 1. At Maghan är om Winteren warmare än om Sommaren/ ty kan han tå Spijsen och bättre förtära.
Hwarföre skal hwar ock en som sin Sundhet kär hafwer/ gifwa grann acht på huru myckit Spijs hans Magha fördragha kan/ at han ey genom myckit ätande sin naturlighe wärma underkufwar/ fälia så ther aff mångha råå Humores, hwilka åtskillighe siukdomar förorsaka plägha/ såsom Syrach thet och sitt förbemälte 38. Capitel witnar/ at myckit ätande gör en Krankan/ månghe hafwa ätit sigh ihiäl/ men then som måtteligh är/ han lefwer thes längre.
Then siunde Regla/ huru offta om Daghen man äta skal.
Befinner en hoos tigh/ en swagh och blödigh Maga/
Then ey uppå en gång/ kan myckin Spijs fördragha/
Tu litet i hwart Mål/ doch offta äta må/
Ordentligh/ är thet nogh om Daghen gångor twå.
The som nylighen utaff Siukdomar Upståndne äre/ eller eliest hafwa en blödigh Maga/ then ther ringa naturligh Wärma hafwer/ The skola på en gång ey myckit tiltagha. Thet moste wara een Proportion emillan thet som skal kokas och then som kokar. Ty lijka som en stoor Watukittil aff en liten Eeld intet kan komma til at siwda: Altså kan en blödh Maga/ som ringa Wärma hafwer/ myckin Spijs icke koka och försmälta/ uthan hans Wärma ther aff meer förqwäffs/ som Flamman aff myckin Olia. Hwarföre seer man/ huru högt the fara wille/ som truga the Siuke til at äta myckit emot sin Lust och Willia; hwilket meera plägar söda Siukdomen/ än thet stärcker Kroppen: Ty/ Impura corpora quo plus nutris, eo magis lædis säger Hippoc. lib. 2. Aphor. 10. Jw meera som man the orena Kroppar bespijsar/ jw meer beskadigar man them. Och gör thetta trugheet eller otijdige Spijssningen fast större Skada them som häfftige Siukdomar äre beladde medh/ och thet thess meer/ jw närmare som morbi Status kan nalkas: Ty tå moste Naturen aldrahäfftigast strijda medh Siukdomen/ kan så snart aff honom blifwa underkufwad/ ther han genom Spijsen otijdigt gifwin/ ifrån sin Strijdh avocerad blifwer/ Spijsen til at elaborera.
Uthi the Siukdomar som sina wissa tijdher hafwa/ gifwes ock Spijsen otijdigt/ när som paroxismus ankommer/ ty tå blifwer han corrumperad aff then materien som in paroxismo commoveras: Eliest är ock Naturen i Strijdhen stadder/ at han Spijsen intet antagha och försmälta kan. Thetta alt hafwer Hyppocr. granneligen märckt/ när han Aphor. 19. lib. 1. säger. His, qui per circuitus accessiones habent, nihil dare oportet, neque cogere, sed subtrahere adjectioni ante judicationes. såsom ock Aphor. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Thetta är om theras Spijssning/ som siuke äre.
Sedan/ effter som man aff nästföregående Regla förnam thet ey kundt wara/ at man uthi ett Mål sin Maga myckit öfwerladar: Är här til frågandes/ huru offta man tå om Daghen äta må? Här til swaras: Thet wara sundast för een temerpat, sund och medemåttigt åldrigh Menniskia/ at äta twå gånger om Daghen: Ty therigenom kan then Skadha förekommas/ som sigh genom långt Fastande (ther man allenast en gång om Daghen äta skulle) såsom ock tijdt ätande tildraghas kunde/ hälst när man hwar gång så myckit ey tiltagher at Maghan ther aff blifwer beswärat. Doch skal man här achta thet som Hippocrates Aphor. 17. lib. 1. säger: Condonandum autem aliquid tempori, regioni, ætati & consvetudini. Thet är: Man skal här uthi ansee åhrsens tijdh/ Landzorten/ ens Ålder och Wahna eller maneer til at lefwa.
Hwad Åhrsens tijdh belanger/ så säger förbemälte Hippocr. Aphor. 18. lib. 1. Æstate & autumno cibos difficilime ferunt; hyeme facilime; secundum locum ver habet: Thet är: Om sommar och Höst kan man swårligast Spijsen fördragha/ om Wintren aldrabäst sedan om Wåren. Orsaken ther til gifwer han Aphor. 15. Ventres Hyeme & vere natura calidissimi sunt & somni longissimi: etenium tunc calor innatus plurimus est; unde, & pluribus ægent alimentis. Thet är: Magan är om Winter och Wåår hitzigast/ man sofwer länge; blifwer så then naturlighe Wärman starckare; hwarföre behöfwes meera Spijs. För samma Orsaks skull äta the meera som boo i kalla Landzorter.
Aff Åldren är til märckiandes/ såsom Hippoc. Aphor. 13. lib. 1. säger/ at gammalt Folck kunna bäst fördragha fastande/ sedan the som äre komne til sin mogna Ålder/ mindre Ynglingar/ aldraminst Barn/ hälst the som aff sigh qwickare äre. Orsaken gifwer han före/ i näst efftergående Aphorismo: At the som wäxa/ hafwa starck naturligh Wärma/ hwarföre behöfwe the ock myckin Spijs: The Ålderstigna hafwa liten Wärma/ ty behöfwa the ringa Spijs/ aff myckin förqwäffs theras Warma: Måste för then skull thesse litet och thess offtare äta. Barn moste oftare för then skull spijsas/ effter som theras Kropp icke allenast til Uppehälle/ uthan ock til sitt augment och wäxt Spijs esker och kräfwier.
Waanan moste här ock för alt i acht taghas; Ty then som intet waan är om morgonen at äta Frukost/ han skal blifwa tungh och indispost ther aff; ther doch en/ som sigh ther til wänt hafwer/ skal finna sigh Beswär/ när han then ey bekommer. Hwilcket ock Hippoc. lib. 2. de. vict. rat. in acutis märckt hafwer: The som äre wane twå gånger om Daghen sigh at spijsa/ om the ey tagha Middagzmål til Lijffz/ så blifwa the ängstige och matte.
Utaff Complexionernes Åtskillna bör thetta ock befinnas: At the hitzige/ Choleriske/ magre/ och the som öpna Swetthål hafwa/ aff hwilka Födzlet snart dissiperas, the skola offtare äta än the Kalle/ Fuchtighe/ Feete/ och the som hafwa en tiock Hudh.
The som göre stort och grofft arbete; måghe äta 3. eller 4. gångor om daghen/ så kunna theras kraffter bättre stärckias/ arbeet at utföra. Men the som sigh ringa/ eller så pasligh öfwa/ hafwa nogh ther aff/ at the sigh medh Spijs om Daghen twå gångor wederqwäckia.
The ottonde Regla/ här man äta skal.
Och at tin kropp ey skal/ blij obeqwäm och tunger/
Så lagha at tu ey/ må äta uthan Hunger:
Tin wanligh Måltijdz tijdh/ tu therför rätt förbijdh/
Tu honom ther til medh/ förlångt ey öfwer skrijdh.
Oansedt at man i näst föregående Regla sade/ thet wara för en temperat Menniskia nogh/ om Daghen twå gångor at äta: Skal man doch ey så högt ther effter achta/ som man bör besinna hwad som appetiten han fordrar/ ty tå är rätta tijdhen at antagha Maaten. Och at man thes bättre måtte kunna skönia hwad ondt thet förorsakar/ at äta uthan appetit; wil man beskåda först/ huru appetiten upwäckies/ hwilket skeer på effterfölliande sätt: När Tarmarne och the små Krössådrar hafwa til sigh draghet Chylum eller then hwijta Safften som kommer aff then förwandlade Spijsen i Maghan/ och Maghan är ledigh blifwin/ kan han thet intet fördragha; Ty Maghan är Diurenom gifwin/ lijka som Jorden Örterne/ sägher Galenus: At såsom Örterne sugha sitt underhåld och närningh utaff Jordenne: Altså/ sugha och wår Krops alla Ledemoter sitt Födzel uthur Maghan: Och på thet at han måtte hafwa i förrådh/ thet som the andra Ledemoter aff honom fordra; så eskar han spijs på nytt igen/ så snart han aff then förre ledigh är/ och thenne fordran heter hunger eller appetit, hwilken här kallas en begäran til Spijs.
Så länge som tu icke finner en sådan lust til Spijs/ så må tu frillighet tänkia/ at tin Magha ännu icke toomer är/ ty håller then förre Spijsen wäl smät: Uthan fast snarare någhon kall slemm eller annan onaturligh Wätska hafwer sigh ther församblat/ som icke allenast Maatlusten förstörer/ uthan och förhindrar at Maghan ey rätt kan Koka then Kost som på nytt intaghes.
Om tu tå åter uthan Hunger eller rätt lust til Maat så förmänges rått och halffkokat tilsamman; fördärfwas så thet ena aff thet andra/ och ökas en hoop råå Humores, hwilka skaffa förskopningar i Krösådrarne/ Leffren/ Miältan/ etc. kunna så ey seen elaboreras aff the andra Ledemoterne/ hwar aff swåra åtskillighe Krankheeter förorsakas plägha.
Thetta til at förekomma/ så är thet gott at man sin rätta Måltijdz tijdh förbidher/ och honom icke medh otijdigt ätande interrumperar. Fast om then rätte Måltijdztijdhen och wore förhanden/ och man finner ingen lust til Maten/ wore thet bättre at man then Måltijdhen antingen ringa eller intet tiltogho/ än at man medh Spijsen honom på nyt igen skulle beswära. När och appetiten kommer/ är thet icke gott at man förlänge töfwar/ på thet at Maghan icke en hoop medh råå Fuchtigheter til sigh dragher/ hwilka appetiten så förskämma kunna/ at han ey lätteligh sigh förkomma kan.
Then 9. Regla/ om Drick: Och först när man dricka skal.
I Måltijdh skal tu nogh/ tin Spijs medh Drick förmängia/
At thes emellan tigh/ om Dricken ey må trängia:
Så är högnödigt och/ at tu tigh achta weet/
At tu ey dricker stort/ enär tu är för heet.
Oansedt at man åtskillige observationer och Exempel finner på them som antingen i några Månader/ Åhr/ eller och aldrigh druckit hafwa (lijka som man ofwan til bemälte om them som långa tijdher uthan spijs sigh förhållit hafwa) så skeer thet doch icke uthan någhon onaturlig orsak: Och är för en sund Menniskia intet nyttigt at hålla sigh från måtteligh drick; effter som dricken ey mindre än som kosten til wåra Kroppars uppehälle umbäras kan: Icke allenast therföre/ at spijsen medh dricken til alla Lemmar bättre uthsprijdes; uthan och för thet at han wår Lekamen stärcker och någhre besynnerlige deelar födher och wederqwäker: Ja at Torstenär så odrägligh til lijdha som Hungren/ ock at för honom lijka som för Hungersnödh/ Befästningar och starke Städer öfwerwundne och upgiffne äre/ witna Historierne.
Men thet är hoos oss (thes wärre) nu så widt kommet at man icke allenast dricker när thet omtränger/ och Kroppen afff fuchtigheetz mangel/ kräfwer at läskiat blifwa (hwilken begäran kallas torst) uthan man tagher offta någon särdeles slags spijs/ (såsom Saltad) til Lijffs/ hwilken skal gifwa en appetit öfwer nödtorfften til at dricka: Är icke appetiten ther til/ så twingar mången sigh til at dricka/ ther man doch hoos intet oskäligt Cratur finner/ at thet skal dricka uthan torst/ eller låta sig ther til aff en annan twingas.
För Drick blifwer här hållen hwar och en fuchtigh Safft som Torsten läskiar och blifwer i Maghan medh Maten förmängd honom til hielp/ at han bättre måtte kunna försmältas och på sina wissa orter distribueras och uthdeelas.
Ty om Spijsen icke blifwer medh Dricken tilfyllest förmängd/ är han för tiock at komma til Leffren genom the små Krösådrar/ förstoppas the ther aff för then skul.
Föruthan thenne nyttan hafwer och Dricken krafft (som sagt är) til at föda wåra Ledemoter: Doch then ena meer än then andra/ effter som Dricken är starck til. Watn thet fuchtar allenast Kroppen/ och ey ger gott Födzel åth the rätte Ledemoter: Men gott Ööl och Wijn/ the hafwa thes föruthan krafft at nära/ hwilket och orsaken är/ at the som dricka watn/ hafwa större appetit til maat än the som dricka starckt Ööl och Wijn.
Och effter som dricken then nyttan medh sigh hafwer at Spijsen medh honom förmängd bättre försmältas kan: Skal man öfwer Måltijdhen dricken tilfyllest tiltagha; på thet at Coction sedhan aff otijdigt drickande ey måtte förhindrat blifwa; såsom man seer thet skee medh en Watukittil som står på Eelden och siuder; när man kalt Watn ther uthi späder/ så wänder han igen til at koka/ så skeer thet och medh Maghan/ när man dricker stort emädhan han håller på at koka/ Hwaraff mångha cruditates och sedan siukdomar sigh förorsaka. Understundom är wäl gott at dricka emillan måltijdhen/ för then som Spijsen sigh ey lätteligen nidersätter/ doch moste thet skee sedan som spijsen är försmält: Annars blifwer icke allenast Coction förhindrat/ uthan och Spijsen Halffkokad/ nedh til Leffren sköld.
För all ting skal man sigh wachta/ at man ey dricker förhastigt och stoort/ när man aff Badstughu eller någhot Arbete är förheet blifwen; ty thet förhindrar then naturlighe Wärman/ hwilken tå aff the inre Ledemoter til the uthwärtes uthlockad är/ at han icke kan tilbaka sigh begifwa: Hwaraff Magan och andra Ledemoter komma ifrån sijn temperatur, blifwa förkylde/ hwarigenom Wattusoot/ Sijdestingh och många swåra Siukdomar/ ja offta sielfwe Dödhen mången sigh otijdigt förorsakat hafwer; som daghelige Förfarenheten thet nogsamt witnar.
Nychter til at dricka/ hälst thet som starckt är/ finnes icke heller wara sundt/ uthan för them som om Afftonen tilförende hafwa sylt sigh/ och finna om Morgonen ondt i Hufwudet aff thet skarpa Dambet/ som uthur Magan aff the råå Wätskor upstijga plägar: The kunna om Morgonen een Wijnsoppa/ Kallskål/ en Remmare Malörtwijn/ eller en swp Brännewijn tiltagha/ at förbättra thet medh the rå wätskor i Magan/ och at adissipera och underkufwa thet Dunster som upåth Hufwudet stijga: Icke tiltaghandes Fruktost aff hård Spijs (som hoos en part wanligit är/ eller fyllandes Lijfwet på nytt igen medh store Dricker: Ty ther medh lägger man rådt på rådt och beswärar Magan mera: Men när man tagher litet och gott/ så kommer Naturen sigh före at koka igen/ och förbättrar så genom thess Wärma som tilkommer/ hwad han tilförende ey fullborda kunde.
The 10. Regla/ om Dickens quantitet, eller huru myckit man dricka skal.
Och at then tiocke Spijs/ må mängias i tin Maga/
Så skal tå medh wist mått/ tin drick til lijffz ock tagha.
Wil tu ock Synder mång/ samp Siukdom blifwa frij
Så lär medh allan flijt/ at undfly Fyllerij.
Skal man nw aff Dricken the Nyttigheter bekomma/ som i föregående Regla förmälte äre/ så moste man honom icke allenast i rättan tijdh (som sagt är) uthan ock så måttelighen tiltagha. Ty ther Kroppen medh myckin Drick öfwerladat blifwer/ förswaghas Magan/ och blifwer så slapp ther aff/ at han sitt Kall sedan intet kan förrätta/ och Spijsen försmälta/ så at Leffren kan ther aff någhot gott Blodh generera; hwar aff the andra Ledemoter sigh nära och uppehålla känna. Tiltaghes icke Dricken så myckit som behoff görs/ så blifwer Chylus så tiock/ at han genom de små Krössådrar intet kan komma fort til Leffren. Taghes han meer än som kräfwies/ så blifwer Blodhet så tunt/ at thet intet anklefwas kan Hwar aff innerlighe Swulwar/ Flusser/ til uthwärtes Ledemoter/ Torrwärck/ Podagel och andra många Olägenheter sigh förorsaka/ medh hwilka en många Åhr släpas most/ til thess Dödhen ther på gör en Enda: Thet man aff dagelige Förfarenheten nogsamt hafwer til at see/ huruledes många (som Gudh hafwer gifwit starck Natur nogh at lefwa sunda til en högh Ålder) i sina blomstrande Åhr/ när the skola begynna sitt Fädernesland tiena/ medh Fyllerij sin godhe Natur så fördärfwa/ at the (när Åhren någhot tiltagha) för sin Krops Blödigheets skull icke kunne wara sigh sielfwom/ myckit mindre sitt K. Fäderneesland och Jemchristna til gagn och godho.
Och skadha the sigh icke allenast på sin Krops wägna/ uthan ock/ at Siälen för then ringa Lust/ som the tyckia sigh ther aff hafwa/ moste för the stora Synder skull/ som uthi Fyllerij bedrijfwas/ umbära then ewiga Glädien/ och så tillijka medh Kroppen pijnas til ewigh tijdh. See thenne Dricksbultares Doom hoos Esaiam i thet 5. Cap. Panlum til the Galat. i thet 5. och 1. Corinth. 6. etc.
När man rätt efftertäncker/ så gifwer Drickenskap Orsak snart til alla Synder/ så wäl emot then förste som andre Taflan. Hwar får man the/ som then förste Taflan meer öfwerträda/ än som Drinckare? Tyi thet the inga andra Gudhar skola hafwa/ så hålla the Bwken för sin Gudh: Ther the ey skulle missbruka Gudz Namp/ så swärja och bannes the så widh hwart Ord/ at een Gudhfruchtigh Menniskia som thet hör/ må Håret reesa sigh up: I thet the skola helga Hwijlodaghen/ och icke förachta Gudz Ord; så gå the på Källrar och Kroghar/ när andra förfogha sigh i Kyrkian/ hinda the än uthi Kyrkian/ så lystra the ey myckit effter Gudz Ord/ uthan theras Hugh står uthi Wijn och Öölkannan/ medh hwilka the wäl recompensera then tijden the hafwa försumat medan tijgården är stånden. Hwar medh förtörnar och wanährar man meer Fadher och Modher? När seer man offtar Dråp skee/ och göras Hoor än uthi Dryckenskap? Emot thet siunde Bodhet/ fast om en ey så uppenbarlighen stiäl/ så seer Drinckaren doch til at hans Nästas Ööltunna snarare må förminskas än han henne skal upfylla/ han stiäl sin tijdh sin koos/ och församblar sigh offta Medel på olofflighit sätt/ at han skal kunna anwända them til sin Bwks Fylla. När är man benägnare til at belacka/ och göra hwad the andra Budhen förbiwda/ än tå man drucken är?
Then 11. Regla/ om Fastande och Nychterheet.
Haar tu i Middagssmål/ tin Magha öfwerlasta/
Om Affton mins at tu/ tigh ställer til at fasta/
Och icke taar til Lijffs/ så myckin Maat och Drick/
Til thess thet blifwa må/ uthi sitt rätta Skick.
Thet är aff Medicis länge och widlyffteligen disputerat wordet/ hwilket som sundare wara skal/ meera Spijs och Drick tiltagha/ antingen i Middags- och Afftonmåltijdhen. Och när man Skälen på bådhe sijdor rätteligen wil ansee och skärskodha; så tyckes theras Skåål krafftigare wara som falla ther på/ at man om Afftonen meer tiltagha skal/ än om Middagzmålet för följande Orsaker skuld:
1. At then naturlighe Wärman hafwer längre tijdh öfwer Natten in til Middaghen at koka Spijsen/ än som ifrån Middagen til Afftonen.
2. Blifwer then naturlighe Wärman genom Somnen icke allenast stärckt/ i thet at han genom Nattsens Köld blifwer til Magan och the inre Ledemoter tilbaka drifwin/ uthan ock meera obehindrat för Sinnsens Roo och Stillheetz skull/ hwilken i Sompnen skeer/ at ther then naturligh Wärman och Spiritus skola i wakande tillijka främia alla Sinnsens Wärckningar/ kunna the om Natten coction alleen thess bättre förrätta.
Men wil man tilsee then Wahnan som hoos oss och mångastädz sigh inrotat hafwer/ så finner man mästedelen större Måltijdher göra om Middaghen än som om Afftonen: Hwilket sigh förorsakar ther aff/ at effter som then förre Spijsen om Middaghen/ för förbemälte Orsakers skull/ icke allenast är försmält/ uthan Magan är af honom heel ledigh worden; ty äter man tå medh större appetit, och kan honom icke wäl styra förr än Maghan upfyllt blifwer.
Och effter som så myckin Spijs för tijdhsens Kortheet skull icke wäl smältas kan; hafwa the om Afftonen icke stoor Hunger: Äta the för then skull ock mindre; hwilka om the ey göra/ bekomma the een oroligh Natt/ och om Morgonen finna sin Maga wara förslemmat och uthur Laghet kommen. Hwarföre/ effter thet fast osundt är för en som ey swårt Arbet gör/ twå resor om Daghen sigh öfwerlada; så är thet nödigt/ at en som stort middagssmål hafwer tiltaghet/ han förminskar sitt Afftonmåltijdh/ hälst thet som medh Flusser och andra Plågor qwalder är til thes man finner at Magan rätt fordrar Maaten igen. Eliest ther man intagher ny Kost igen för än then andra andra är försmält/ församblar man en hoop medh råå Wätskor i Lijfwet/ och gör sin Hälsa myckit til kort: Hwilket och een måtteligh Fasta elelr Nychterheet/ såsom ock många andra tilstundande Siukdomar förekomma kan. Ty then naturlige Wärman kan aldrigh wara stilla/ uthan arbetar flijtigt på at han the råå och onaturlige Wätskor til bättre stat elaborera kan/ och hwad som öfwerflödigt är/ uthur Kroppen fördrijfwa/ ther han genom otijdigt Swalg och Fråssande ey förhindrat blifwer.
Är för then skull Nychterheet thet förnämste medel tiat undkomma the Siukdomar/ som aff Fyllerij sigh förorsaka plägha. Hwarföre berömmes Rogatianus en Romersk Rådherre/ högt aff Porphyrio, at han genom sin Nychterheet så wijdt hade bracht/ at han war blifwen sin Podagel frij/ then han tilförende/ medhan han leffde uthi Öfwerflödh/ bitterligen war qwald utaff. The gamble Romare hafwa sigh ock högt om Nychterheet och måtteligheet winlagt/ såsom ock the Ægyptiske Konungar/ hwarföre hafwa the ock lefwat sunde och til en högh Ålder äre komne. Ther doch Omåtteligheet uthi maat och Drick/ fastar en i swåra Siukdomar/ och förorsakar ens Lijff. Hwarföre förbrår Seneca the Qwinfolck och Snöpingar som wore i hans tijdh/ at han hafwa giort Hippocratem til en Lögnare/ som säger/ at the förbemälte aldrigh hafwa ondt aff Podagel, ther doch genom Öfwerflödh så wijdt är kommet/ at the ock som offtast moste blifwa qwälde utaff sådan Siukdom.
Then 12. Regla/ om Upkastningh.
Ther Fastan ey gör nogh/ så most tu ey försaka/
At låta komma thet igen från tigh tilbaka/
Som tigh beswärar stort/ och gör tin Maga twång/
Tigh thet förwara kan/ för hårda Plågor mång.
Utaff then tijonde Reglan/ kan man see hwad för swåra Kranckheter som Fyllerij uthi wåra Kroppar förorsaka plaghar: Hwilka til at förekomma/ är thet gott (såsom ock Syrach rådher) at man låter thet som öfwer måttet intaghit är/ komma samma Wäg igen tilbaka; effter som then naturlighe Wärman för thess myckenheet skull förqwäfwies/ och icke kan wara mächtigh til at försmälta och anwända thet til Kropsens Näringh och Styrkia; så tå bättre at thet kommer sin koos/ än at thet skal wara Naturen til förhinder/ och födas ther aff en hoop medh råå Vätskor/ hwaraff fast många Siukdomar hafwa sitt Ursprungh.
Och anseedt at Upkastningen uthi sådant Fall mykit ondt kan förtagha; skal man doch icke för then skull dricak sigh bredde full/ at man så ther til komma kan. Fast om några Arabiske och andra Hedniske Medici (hwilkom Gudz Wilia hafwer warit obekandt) hafwa tycht/ at thet skulle lenda til Sundhetzens Underhåld/ at man en eller twå gånger om Månaden skulle dricka sigh Rws på/ är thet doch oss/ som genom Gudz Ord uplyste äre/ icke allenast ett ochristelighit Medel/ uthan ock en stoor Synd och Last för Gudh/ at man hans mildheetz Gåfwor så skal missbrwka: Ty är doch så mången fattigh Christen kunde ställa sin hungrige Maga til fridz/ medh thet som en tiltagher utöfwa sin Nödtorfft/ och sigh sielff för medh beswärar/ än at han skal göra honom ther aff någhot deelachtigh.
Och om appetiten faller tigh så girigh/ at tu meer tiltagher än som behoff görs/ så lägg ey meer ther ofwan uppå/ til at blifwa thet ena medh thet andra qwitt/ at således missbrwka Gudz Lån: Uthan befinner tu tin Maga wara beswärat/ så äre wäl andre Medel som beqwämlige är honom at töma.
Och oansedt/ at genom Upkastningh icke allenast uthöses then Spijs och Drick/ som nyligen intaghen är/ uthan och Gallan och andra slemmige Wätskor/ som uthi Miältan/ Leffren och annorstädes kringh om Maghan sigh församblat hafwa/ och medh inga purgerande saker utrootas kunna/ gå offta lättelighen ther igenom bort; och kan man icke thet hoos alla tilwäga bringa/ uthan hoos then som til Upkastningh benägne äre: The som wijde Bröst och stackot Hals hafwa/ äre the til redbognare än äre bröstige och medh långh Hals.
Ett leent Medel til at fordra Upkastningen är thetta: Tagh gott Watn ett Pund/ Honningh 3. Lodh/ koke tridie deelen inn/ och skuma thet flijtigt: Tagh ther aff en godh Drick/ och rör theruti Boomolia så när halffparten förmyckit/ eller i then stadhen färskt skijrt Smör: Drick thet liumt; een halff Tijma ther effter/ stryk titt Finger medh Olia och Smör/ och stick thet in i Swalget. Will tu hafwa thet krafftigare/ så kan tu koka ett eller tw Qwintin Rättickie och Dillefröö uthi förbemälte Honningsswatn. Sedan som Upkastninghen är förrättat/ må Magan stärckias medh Canelwatn/ Malvasier eller annat Wijn.
Then 13. Regla/ om
Excrementers Uthrenselse och
Lijfwers Ypningh.
När som tu Spijs och Drick/ tilfyllest hafwer nutet
Hwad som ey skal blij qwart/ halt ey Lijfwet slutet.
Om ey Naturen tin/ mon göra thet han bör/
Aff Konsten honom tå/ een godh Undsättningh gör.
Oanseedt at man nogsamt togho sigh til wahra för Öfwerflödigheet i Maat och Drick/ kan man doch icke undkomma/ medh mindre någhot affskrap ther aff i Kroppen öfwerblifwer (effter som man ingen Spijs finner/ som heelt och hållen i Blodh förwandlas kan) hwilket/ om thet icke tijdigt gneom beqwemlige Rum uthföres/ förhindrar thet Naturen och skaffar myckit ondt. Hwarföre/ om icke Naturen aff sigh sielff i rättan tijdh kan sigh ther ifrån liberera, moste man honom therutinnan til hielp komma/ och låssa honom ifrån sitt förhinder/ på thet han sitt Kall thess bättre förrätta kan.
Och är här först til achtandes/ at utaff the Medel/ som sådana Excrementer och onaturlighe Wätskor uthdrijfwa/ kallas somblige lenientia, somblie purgantia. Lenientia äre the/ som uthan Åthskillna uthföra alleslags Excrementer och onaturlighe Wätskor/ som i Magan och Tarmarne äre öfwerbleffne/ om hwilke förmäles uthi thenne Regla. Purgantia heta the/ som utaff en besynnerkligh fördåld qualitet och Egenskap/ någhon Wätska i synnerheet uthur Kroppen medh sigh dragha; Om hwilka i nästgående Regla.
Lenientia eller ock the som Lijfwet lindrigt öpna och rensa/ the äre fyrahanda slags: Lubricantia, Abluentia, Detergentia och Comprimentia.
Lubricantia kallas the som göra Inelfwarne glatte/ at Wätskorna ey så kunna ther widh fast hängia/ såsom Olia/ Smör och andra feeta Saker/ item, Manna, Cassia, Swetskor/ etc.
Abluentia äre the som sköllia aff thet affskrap/ som widh Inelfworne hänger.
Detergentia heta the/ som trängia sigh längre inn/ och uthsäia the inre Rumm. The förre äre meer watuachtighe aff Naturen/ såsom: Wassla/ Kåhlsodh/ gammalt Hönssesodh/ Kornwatn/ Miödh/ etc. Thesse äre meer hitzige såsom bittre saker/ Aloe, Betha, Honning/ hwilken een fördåld Bitterheet hafwer.
Comprimentia äre the/ som dragha Inelfworne tilsammans/ och ther medh tåcka och niderkrysta the Wätskor som therinne äre/ såsom Myrobalanai Tamarinder, Quædäplen/ tröge Pärun etc. när man them effterst i måltijdh äter.
Thesse förbemälte saker brwkas til at öpna Lijfwet/ understundom för sigh allena/ understundom tilhopa blandade/ och så antingen genom Munnen eller nedan före appliceras.
Til at tagha genom Munnen; kunde man här wäl många Compositiones upsättia; men man wil några ringa doch bewärte kunnige göra/ genom hwilka fattigt Folck/ och the som Apotek ey nå kunna/ måge hulpne blifwa. Effter som ett länge slutet Lijff/ kan myckit ondt åstadh komma/ och göra en booteligh Siukdom dödeligh.
Tagh Långrusin/ rensa uth Stenarne/ lägg ther til twå gångor så myckit aff thet bäste Sucker/ söt thet wäl tilsamman at thet blifwer som ett Latwärgh; ther aff taghes för middags och afftonmåltijdh en Skeed full.
Item/ at Lijfwet ey må förståppas: Rör en eller twå Friske Äggegulor medh liten Saffran sönder/ giut ther öfwer heet Kött-Soppa/ rör om och drick en godh Tögh ther aff. Korn-Watn medh sucker drucket/ hielper och.
Offta händer sigh/ at lijfwet nedhan til så hårdt förstoppat är/ at thet intet ypnas kan medh the medhel som man genom Munnen intagher/ eller och man hwarken kan eller dristar sigh ther til at göra; så pläghar man Naturen til rätta hielpa medh Stoolpiller eller Clijsteer.
Stoolpiller til at ypna Lijfwet.
Tagh tw Skedbladh Håningh/ siudh honom til thes han begynner at blifwa Brun/ lät kalal en Dråppa ther aff på en Teentalrijk eller kall Steen/ när thet är stiält blifwet/ så gnugga thet emillan Fingerne/ blir thet hårdt/ så är thet nogh sudit: Lägg så ther til ett Qwintin Salt/ rör til thes thet smältes/ giutt ther sedhan på en Teentalrijk/ eller på en Ort på Bordet/ först medh Smör eller Olia smord/ skär sedhan i stycken och gör ther aff Piller ett Finger långt eller kårtare och tiocke som patienten är til. När the äre kalla/ så stick them i Olia eller annat Fett och brwka them som wanlighit är. Wil man hafwa them starkare. så lägger man ett Qwint. meer eller mindre aff Speciebus Hieræ, eller andra saker aff Apoteket. Museskarn eller under blandat/ wärkar och wäl. Somblighe göra och Stoolpiller aff Liws/ Rökt hårdt Flesk/ Alun/ etc.
Hwad Stoolpiller icke uthrätta kunna/ så göra Clijsteer thes bättre/ hwilke äre the säkerste medhel/ som man icke allenast uthi thetta/ uthan och många andra skall medh stoor nytta i andra Länder brwka pläghar. Thet wore til önskandes/ at man här hoos oss therföre icke så stoor försyn hade/ så kunde mången blifwa til rätta hulpen/ som för sin försyn skull/ offta moste wandra i förtijdh sin wägh.
Stårkar/ som oskälighe Creatur äre/ weta sigh ther medh tilrätta hielpa: Ty när the sigh inwärtes intet wäl befinna/ flyga the til Haafwet/ fatta thet Salta Watnet medh sitt långa Näff/ och Spruta sigh baak in i Lijfwet; ther aff blifwer theras förstoppade Lijff lijka som genom ett Clijsteer öpnat/ och theras Pijna lindrat. Hwarutaff Medici och hafwa fått orsaak sådant medel hoos Menniskian at bruka/ och på Banen föra.
Och äre Clijsteer icke allenast nyttige til at ypna Lijfwet/ och genom Stoolgången uthföra en hoop medh onaturlighe Wätskor som kroppen qwällia; uthan och/ man kan på thet sättet ståppa Lijfwet när thet är förmyckit löst/ läkia that/ såsom i Rödhsoot thet innan til sårt är/ såsom och nära kroppen/ när Halsen är igen swullen/ eller man elliest genom Munnen ingen Spijs tiltagha kan/ At man Kött/ Ägg/ eller Wijn-Suppor ther igenom up i Lijfwet bringer.
The som i Hitzige Krankheeter äre/ eller elliest ett förstoppat Lijff hafwa och icke kunna nåkas Apotek; the måghe tagha widh pass ett Pund antingen Wassle/ Korn-Watn/ årtt/ Kalff/ Fåår eller Hönssekötz Soppa/ lägg ther til 6. eller 7. Lodh grofft Sucker/ sijla thet genom en dubbel Duk; lägg ther och til 3. eller 4. friske Äggeguler/ färskt Smör/ Bom-Ollia eller Gåseijster 4. Lodh/ Salt ett Qwintin; giut thet laghom warmt uthi en Blåsa fast fatt widh ett Been Rörr/ och Spruta tigh thet up i Lijfwet.
Ett annat Hws Clijsteer.
Tagh Camillblomster/ Kattoost medh Root och alla/ 2. Händer full/ koka thet i Wassla eller gemeent Watn/ til thes tu kan hafwa widh pass 14. Lodh/ sijla thet/ giwt ther til 5. Lodh grofft Sucker; halfftridie Lodh friskt Smör/ ett Fierdingz Pund Betesafft/ och brwka thet som sigh bör. Thetta är mächta tienligit för them som offta äre förstoppade.
Wil man at thet starckare operera skal/ kan man läggia ther til aff the laxerande Latwergen i Apoteken til finnandes/ såsom aff Diacatholico, Diapruno, Diaphænico, Benedicta Laxativa, &c. någhra Lodh. Speciebus Hieræ, Cassia, Manna, Swetzskor/ etc. Om Stenen är förhanden/ kan man koka uthi watnet the Krydder som Steenen drijfwa plägha/ såsom Pärsilia/ Steenbräk/ Körfwill/ etc.
Om Colica eller Klooreeff en hårdt twingar/ må man läggia ther til the saker som drijfwa Wädher; såsom Brödh- och Spijs Cumin Fröö/ Anijs/ Fenkål/ Dill/ etc.
Märck/ om än åthskillighe Clijsteer appliceras, som nogh starka purgantia hafwa/ och Lijfwet doch ey ypna kunna/ så tagh warmt watn 1. Pund/ smält ther uthi Salt 3. Lodh/ eller meer/ och bruka thet för ett Clijsteer/ thet slår tigh intet felt.
Ett stoppade Clijsteer i Rödhsoot tiänlighit.
Tagh ett klyfwit Fåårhufwudh medh Hiärnan/ 2. eller 3. Kallfz Fötter/ koka them i watn til thes Köttet skillies ifrån Benen/ at en Kanna aff Sodet öfwerblifwer/ koka ther i Tormentill Root/ consolid. major, eller stoor Groört/ ana ett Lodh/ S. Johannis Blommor 2. Näfwar. Quantiteten som man så wäl i thetta som andra Clijsteer på en gång bruka skal/ aff sielfwe Decocto, är för en medelmåtligh Pärson ett Pund/ sedhan mer eller mindre som the är ere store til: Behöfwes Lijfwet til at wekas/ tagher man aff Lillie eller Camill Ollia aff hwario 3. eller 4. Lodh. kräfwer thet en strackare ypning/ så taghes 2. 3. eller flera Lodh aff the purgerande Latwerger som ofwan til förmältes.
På thetta sättet och wäghen/ uthränsas thet tiockaste Excrementerne som aff Spijsen öfwerblifwer; thet kunna/ som aff dricken öferwflödher/ går mästedeelen bort genom Blåsan och Watugången/ hwilket när thet ey hafwer sin fortgång/ förorsakat het ey mindre beswärligheter/ än thet som genom Stoolgången affgå bör. Skal man för then skul icke allenast öfwertijdhen sitt watn icke förhålla/ som somblighe göra pläga; uthan fast heller fordra thet/ när som Naturen ey aff sigh sielff kan komma ther til/ medh the medel/ som i then 2. Regla förmälte äre.
Then 14. Regla Then 14. Regla/ om Lijfwetz Purgeringh ifrån onaturlighe Wätskor.
Om onda Wätskor tigh/ i Kroppen molestera,
I tijdh tu föör them uth/ medh medel som purgera:
Ty ther igenom kan/ mång Siukdom blij förment/
Hwem at uthrota seen/ kan blifwa alt för sent.
The Excrementer och onaturlighe Wätskor som församblas i primis vijs, såsom Maghan och Tarmarne/ gör Naturen sielff sigh mästedels qwitt genom Stoolgången/ hwar om i förgångne Regla; men then onaturlige Humores som ther uthom sättia sigh/ kan han icke så sielff hielpa sigh ifrån: Och ther the länge i kroppen qwar blifwa/ förrutna the/ förorsaka så Hitzighe Febres och andra åtskillige siukdomar/ effter som Ledemotens Natur är/ tijt the för sin onyttigheetz skull dreffne warda och sättia sigh.
Thesse Wätskor som Naturen til Kropsens uppehälle behöfwer/ antingen äre the Naturen til förhinder medh sin elacka qualitet, hwilket vitium kallas Cacochymina: Eller och/ oansedt the i sigh sielff äre godhe nogh/ äre the doch til quantiteten meer förökte än Naturen them regera kan. Hwarföre/ när man thessa tw tingh hoos sigh finner/ må man tänkia at Kroppen disponeras til siukdomar; bör man för then skulle i tijdh sådant förekomma/ thet ena genom beqwämligh purgation, (hwar om under thenna Regla/) thet andra genom tijdigt åderslagh/ hwar om i then nästfölliande Regla. Och är Purgation intet annat än någhon besynnerligh och skadeligh Wätskas uthränselse aff någhot medicament, som genom sins Substantz förbärgade lijkheet/ krafft hafwer sådan Wätska at uthföra.
Och lijka som the Wätskor; (uthi hwilkas onda qualitet, Cacochymia består/) äre fyrahanda/ nämblighen/ Phlegma, Cholera eller gule Gallan/ Melancholiæ eller swarte Gallan/ serum eller Watuachtighe Wätskor: Altså äre och thesse purgania eller medel som them uthföra/ fyrahanda: The som dragha Phlegma kalla Phlegmagoga: Choleram, Cholagoga: Melancholiam, Melanagoga: Serum, Hydragoga.
Och effter som hwart och ett purgans icke lijka drager alla Wätskor/ uthan någhon besynnerligh: Är rådeligit at man genom wijssa tekn lärer känna/ hwilken af wätskorne i kroppen öfwerflödha/ på thet at man icke uthränsar then Humorem som contempererar och håller then andra som öfwerflöder i Sichtet/ hwar aff stora förandringar offta skee til förwärringh.
Phlegma, såsom och Watuachtighe Wätskor at öfwerflödha/ dömer man hoos the Kalla och Fuchtighe aff Complexion, Gambla/ Lata/ Fråssare/ Drinckare/ Sompnachtighe/ the som dröma om Watn och Iis/ lefwa i Fuchtige Orter/ brwka myckin week och tunn Spijs; hoos hwilka Urin och Swetten ey tilfyllest affgår: Hos the Feeta som myckit Spotta/ eller elliest medh kalla Flusser äre Bekajade/ och the som aff Hitzighe saker sigh gott finna.
Gallan öfwerflöder i thet hitzige och tårre/ aff temperaturen, Ludne och Magre aff Kroppen/ uthi Ynglingar/ the som brwka sådan Spijs och Drick som är Hitzigh/ i Sommartijdh och sigh starkt öfwa: Uthi the som äre Swartgule och Bleke/ hafwa stora Ådrar/ hastigh Puls/ Rödachtigh Urin, Gulachtigh Stoolgånger/ the som äre hitzighe om Kroppen/ hastighe til Sinnes/ Wakande/ orolighe i Sompnen/ hafwa Drömer om Perlement/ Torsta myckit/ och finna sigh godh lindringh aff kylande saker.
Melancholy, är myckit hoos kalla och tårre/ magre och glatte om Kroppen/ hoos them som äre inwefwade medh sorgh och bekymber/ wistas i mörker och tiockt wäder/ såsom om Hösten/ brwka groff Spijs. Theras ansichte är bedröfligt/ swart: Pulsen slår sachta och långsampt/ äre rådde uthan orsaak/ Sofwa oroligt/ hafwa widerstyggelighe Drömer/ finna sigh gott aff hitzighe saaker. Är then swarte Gallan nog/ som är som mitt emillan Melancholiske Blodhet och then gule Gallan/ så förmängies och teknen medh hwarandra. Här om meer i then 2. Boken.
När man tå finner aff förbemälte tekn/ någhon thera aff Wätskorne öfwerflödha och sigh på någhot fått mollestera; skal man icke långt upstoff göra/ eller förbijdha til thes någhon hård siukdom anstöter/ (som mången medh sin högsta skadha offta gör) ty tå effterlåter icke siukdomen/ eller Kraffterne äre aff honom så understufwade/ at the sådant medhel intet uthstå kunna. Man kan ofta hoos åthskillighe förmärkia/ at thet draghes medh them til någhon synnerligh siukdom/ som lät wore til at förekommas/ ther han seen all medel förachtar: Men när man skal råda them til at försee sigh i tijdh/ så slå the thet i wädret/ och meena at man gör thet för then skul/ at man hoos them skal få någhot förtiena/ men thenna Meningen bekommer them sielfwom offta illa.
Och är här tilachtandes/ utaff sådanne Purgerande medel/ som uthdragha någhon synnerligh Humorem; at somblige göra thet lindrigt/ somblige häfftigt/ somblige lagom: Hwar effter och Medici Distinguera Kroppen i tränne regiones.
Then förste region är ifrån then öffre Magemunnen/ och continuerar sielfwe Maghan/ Tarmarne/ Krössådrarne/ sampt flera som utaff Portådren uthspringa/ alt in til Leffrens andredeel. The onaturlighe wätskor som sigh ther siättia/ uthränsa the linde purgantia.
Then andra region innehåller Leffrens öffre deel/ Ryggeådren och the andra Ådrar som aff henne komma/ alt in til the små Ådrerne/ hwilka man venas Capillares kallar.
Then tridie är thet ifrån/ och continuerar habitum Corporis exteriorem eller Hullet; then förre/ plägha the medelmåttige; then sidste/ the häfftige purgantia evacuera.
Så är thet aff nöden/ at man icke allenast weet hwilken Wätska som öfwerflöder/ i hwad region hon är/ uthan och hwad medel som tienlighit är at sådan Wätska uthränsa/ och utaff them/ hwilket thet kan göra leent/ häfftigt eller medelmåttigt.
Phlegma blifwer lindrigt uthrensat genom Steensöta/ laghom genom Acaricum, hwijt Mechoacam, etc. Starck aff Hermodactilis, coloquint, Turbith, hwijt Prustroot/ etc.
Gallan renses lindrigt aff Cassia, Manna, Aloe Rosensafft/ etc. Laghom aff Rhabarbar, häfftigt utaff Scammonio, &c.
Melancholia purgeras lindrigt utaff Steensöt/ Jordrök/ Wassla/ Indiske Myrobalaner: Lagom aff Senetzbläder; Starckt aff swart Prustroot.
Understundom hender at twenne humores tillijka öfwerflöda/ och thet uthi twenne eller alla tree regionibus; så moste man aff förbenämde simplicibus blanda tilhopa ett tienlighit purgans, som them tillijka uthföra kan/ ther man icke kan hafwa thet samma aff ett purgante alleen: såsom medh Rhabarbar, hwilket the tunne och watuachtige humores så wäl purgerar som then gule Gallan.
Och effter thesse purgerande Saker (hälst the som någhot häfftige äre) gemenligh hafwa någhon skadeligh art medh sigh/ som någhot annat ondt i Kroppen upwäcker/ så hafwer man orsak sådana Medicamenter at componera, och antingen läggia ther någhot til/ som then onda qualiteten underkufwa kan/ eller ock Medicamenter må fordras i thess operation, Såsom til ett Exempel: Senetzbläder göra gärna reeff/ hwarföre lägger man Ingefär/ Anijs eller annat ther til/ som the skarpa flatus fördrijfwa kan. The som gifwa någhon Wämjelse i Magan/ beblander man medh the Saker som styrckia Magan och förbättra Smaken/ som Gumi Gutta medh Rosen Conserv. &c.
Och effter thenne Tractat meera gåra ther på uth/ huru man skal kunna förwara sin Kropp ifrån Siukdomar/ än at man skal kunna them fördrijfwa/ wil man här någre purgerande Former upsättia/ hwilka the tilgrijpa kunna/ som finna sigh inclinera til Siukdomar/ och ey nödgas Medicos til at rådhfrågha.
En Purgier-Drick uthan fahra til brwkas.
Koka Swetskor uthi halffparten Wijn och halffparten Watn/ til thess the wäl blifwa sudne/ sijla så Lagen ther ifrån/ så myckit tu kan dricka en wälligh togh aff på en gång. Lägg theruti 3. eller 4. Qwintin renade Senetzbläder/ meer eller mindre som en är starck til/ såsom ock någhot litet stött Anijs eller Ingfär/ sätt thet öfwer Natthen uthi ett warmt Rum at Extraheras, eller i några Tijmar om tijdhen icke längre medhgifwer/ siudh thet så litet upp/ och sijla thet genom en Håårdwk/ och drick thet in för en gång. Hafwer man icke Wijn och Swetskor/ må man insundera Senetzbladen uthi Watn warmt/ så länge som sagt är/ och sedan the äre litet kokade/ så rör theruti medhan thet ännu warmt är/ ett eller halfft annat Lodh Manna, och ett Qwintin beredd Wijnsteen/ och sijla thet sedan. Thetta purgerar icke allenast then förste Region, uthan ock the wijdare belägne Orter/ then swarte och gule Gallan/ hälst om man någhot Rhabarber ther under förmenger; såsom ock Phlegma, wattuachtighe och skadelighe Wätskor.
Ett skönt Purgier-Wijn.
Tagh friske och reande Senetzbläder 6. Lodh/ Rabarb. och hwijt Mechoaca ana ett Lodh/ Malört Cardo benedict ana een Hand full/ Enebäär ett Lodh/ Citron-skal halfft Lodh/ Anijs och Fenkål ana halff annat Qwintin/ Calmus, Sötfår/ Ingefär/ Canel, ana ett Qwintin: Näglikor/ Saffran halfft Qwintin: Corinther reenade 4. Lodh/ Wijnsteen halft Lodh: Skär thesse Saker sunder/ stöt them grofft/ blanda tilsamman och giwther på 36. untz gott Reenskt Wijn/ sätt thet wäl täfft i 2. daghar/ koka thet sedhan litet tilsamman/ lägg 8. Lodh Sucker ther til/ och sijla thet genom en Håår-Duck. Och brukas thet i åthskillighe siukdomar til at förekomma/ när man någhon anstöt först aff them befinner/ såsom Watusoot/ Störbuk/ Gulsoot/ Skabb/ Leffrens och Gule Gallan/ Phlegma och Serosos, Humores. ther aff taghes 8. Lodh i sänder/ för en medelmåttigh stark. Wiltt man göra til en gångh/ så tagh 4. eller 5 Quintin Senetzblädher/ Rhabarber ett Qwintin/ Canel halfft Qwintin. Anijs stött och så myckit/ 5. Näglikor/ och Wijn så myckit som behöfwes/ lätt stå thet tächt öfwer Natten i ett warmt rum/ när tu om Morghonen sijlar thet/ så läte ther til några Qwintin Manna eller ock Sucker.
Ett Laxeer Pulver.
Tagh Senetzblädher 6. Qwintin/ præparerat Wijnsteen 3. Qwintin/ Fenkål och Anijs ana ett Qwintin/ Rosensucker 4. Qwintin/ stött til Pulwer/ och tagh ett eller halft anna Quintin ther aff in i sänder i warm Kött-Soppa. När man brwkar Purgerande saaker/ skal man hålla sigh wäl warm/ uthur kall Lufft/ ey dricka kalt/ eller förtära någhon hårdh Spijs/ heller then som lätt är at corrumperas.
Et Pulwer til at hålla Lijfwet yppet/
och stärkia Ledemoterne.
Tagh Senetzbladh 6. Lodh/ Sötfähra/ Romersk Cumin/ Pärsillie Frö/ Dill Frö/ ana 2. Lodh: Näglikor/ Muskåt/ Calmus/ Galgo/ Pimpinella/ Salwia/ Ruta/ Valeriana, ana halft Lodh/ Sucker 6. Lodh/ stött och blanda tilsamman/ tagh ther utaff Morghon och Affton ? Qwintin. Thetta Pulweret hafwer then Ähewyrdighe och Högtförarne Mäster Måns i Färneboo myckit i brwk/ kallar thet Pharmacum Pharmacorum.
Then 15. Regla/ om
Ådherslagh.
Om aff godh Spijs och Drick/ tin Ådrar Öfwerflödha/
Och äre ey i skick/ aff Blodhet skärt och rödha:
Så märck man gott ett rådh/ uthi ett sådant fall/
At tu i rättan tijdh/ tin Åder ypna skal.
Huru Blodhetz feel i qualiteten (nämbligen/ när någhon aff the andra Wätskor öfwerflöda/ i hwilka Chachomynia beståår/) skal errättas/ hafwer man i nästgående Regla omrört: Nu rästerar til förmäla/ huru man sigh skicka skal/ när antingen thet skäl Blodhet alleen öfwer the andra öfwerflödher/ eller och när alla 4. Humores som Constituera Massam Sanquineam, och contineras uthi Ådrarne/ tillijka i sin rätta proportion förökte äre/ hwilket vitium plethora kallas. Och när man rättelighen wil begrunda/ så kommer Blodhetz feel i qualiteten ey så häfftighe Siukdomar stad/ som när the peccerar förmyckit i quantiteten, när thet hafwer öfwer sitt mått förmyckit tiltaghet/ tään thet och skindar på Ådrarne (hwilket Medici kalla Plathoram ad vasa,) så at the aff ringa tilfallande orsak brista kunna/ och Blodhet sedhan i sina Grännser ey kan qwarhållas/ hwarpå kommer Blodhspyende/ ther aff omsijdher Lungesoot/ etc. eller innerlighe inflammationer sigh förorsaka; såsom Pleuritis eller Sijdesting/ hitzigh Bölld i Hufwudet/ hwilken kalas Phrenitis; i Halsen Angina i Lungorne/ Peripneumonia; i Leffren/ Hepatitis i Niurarne/ Nephritis &c. Hwilka plägha hitzige Febres och mångha andra häfftighe Symptomata medh sigh hafwa: Uthwärtes Siwkdomar förorsakas och ther aff offta.
Eller och/ om thet än skönt hålles qwart i Ådrarne så gör thet förståppelser/ och för sin myckenheet skull underkufwar kraffterne och then naturlighe wärman/ (hwilken heter Plethora ad vires, thet är när Ådrarne äre fylligare aff Blodhet än Kraffterne kunna förestå at regera hwarföre blifwer thet förutnat/ hwaraff hitzige Continuerlighe Febres, Brännesiukor sampt andra swåra siukdomar sigh tildragha plägha.
Och lijka som purgation är thet bäste medel til förekomma Blodhetz feel i qualiteten, hälst när Digirentia och Alterantia som sigh bör förgångne äre: Är så är Åderlåtande thet bäste remedium när thet i quantiteten peccerar.
Men här må någhon säya; iagh hafwer aff föregående Regla lärt känna/ när the andra Wätskor abundera och öfwerflödha/ huru skal iagh tu weeta när Blodhet är för myckit/ at man i tijdh sådanna Siukdomar förekomma kan/ som aff thes öfwerflödande sigh förorsaka plägha.
Hoos sådana Dömer man Blodhet öfwerflödha/ nämblighen/ the som äre warme och Fuchtighe eller Sangviniske aff Complexion, the som äre i sin unga ålder/ lefwa kräsligt/ uthan stoor omsårgh och måtteligen sigh excercera, äre Rosenfärgade eller hwijte och röde om Kroppen/ besynnerligh i Ansichte/ the äre luftighe tinger/ theras Puls slår starkt/ the Swettas gärna/ blödha offta Näseblodh/ kunna wäl fördragha Åderlåtande/ finna sigh ey gott aff hitzighe saker. Är Blodhet meer än kraffterne kunna regera/ så är kroppen tungh och lijka som han wore Öm/ Pulsen slår oiämt/ etc.
Then som hoos sigh finner thesse förbemälte tekn/ måtte fruchta före at thet dragher sigh til någhon aff the siukdomarne som förmälte äre: Hwarföre skal man ey långt upstoff göra/ eller wänta til thes man aff någhon thera finner anstöt; ty tå är fahra om Åderslagh/ (fast om thet offta/ ey uthan Kraffternes förspillan som tå ey mistas kunna repeterat blefwo/) kunde göra tilfyllest at tigh ther ifrån förhiälpa.
Ty när man läter Blodhet til at præservera sigh ifrån siukdomar/ kan thet göra nogh/ när man på en gångh rätt quantitet thet låter; ypnandes en Åder/ som til ett Exempel Median på en thera Armen: Ther aff kan Plethora eller Blodsens myckenheet förminskas/ så at thet ey så lätteligh kan trängia sigh uthur Ådrarne och in i andra Ledemoter. Men uthi Curation, såsom til Exempel i angina eller Phrenitide, så skal blodetz quantiteter först genom Åderlåtande förminskas/ sedan revelleras och draghas til en annat ort/ långt ifrån then som siukdomar står uthi: Doch gör thet än tå altijdh icke tilfyllest/ uthan man måste än wijdare när nödhen tränger/ ypna Brunådren under Tungan eller Stiärneådren/ til at Derivera then materien som til sättia sigh i Halsen eller Hiernehinnorne/ til the när omliggiande deelar: Och thesse nyttigheter hafwer Åderlåtande förnämbligast medh sigh föruthan thet/ at Förståppelser ther medh förtaghas/ och then naturlighe Heetan förminskas/ i thet at Ården får Lufft.
Hwarföre seer man Åderslagh brwkas/ så wäl och medh större Fordel til præservation ifrån Siukdomar som til Curation.
När man thet brwka wil/ til at förwara sigh ifrån Krankheter/ så är Wåren then beqwämligste tijdhen/ ty tå öfwerflödher Blodet alldramäst och Kroppen ther aff disponeras til Krankheter: Then tijdhen pläghar man gemeenlighen ypna Ådren på Högre Sijdhan för Leffrens skul i hwilken Blodhet genereras. Then som om Wåren försummat hafwer/ må thet göra om Hösten/ tå ypnas hon på Wänstre Armen för Miältans skull/ i hwilken thet Melancholiske Blodhet församblas/ som om Hösten Melancholiske siukdomar förorsaka pläghar.
Om heeta Somamren och kallaste Wintertijdh låter man ey gärna Blodh/ medh mindre man aff förbemälte tekn finner Blodhet stort hafwa tiltaghet/ och sin Kropp til siukdomar inclinera.
Men om någhon siukdom (i hwilken Åderslagh är tienligit) anstöter/ så må man intet see effter Åhrsens tijdh eller någhra uthwalde Tekn och Daghar; ty innan som the komma/ kan tu liggia och wända Näsarne up i Wädhret/ och aldrigh meera behöfwa Ådherslagh/ såsom uthi rätt Sidestingh/ Angina elelr Halseswulma/ etc. Hwilken Curiositet hafwer bracht mången om Halsen. Hwarföre war är uthi icke så accurat, uthan när siukdomenn anstöter/ eller låter sigh märkia willia komma/ så lät thet wara gott tekn nogh at ypna Ådren (om feelet elliest i Blodzens öfwerflödande består) för an kraffterne så myckit afftagha/ at the sedhan thet ey uthstå kunna. Doch the som uthan någhon fahra kunna göra upstoff/ måge wäl see effter klara Daghar/ ty tå löper Blodet bättre: Såsom och effter Månens förandringh. Och må ungt Folck Ådren låta i thet förste quantiteter; ifrån förste quarteret til Fullmånan/ the medelmåttighe aff Ålder; sedhan effter Fullmånan i the nw andra Quarteren, the som ålderstigne äre.
The som innom 14. åhr/ såsom och uthom 60. låter man ey gärna åder/ medh mindre the äre starka aff sigh och thet högt omtränger.
Quantiteten belangande/ så mättar man then i Blodhlåtande/ effter som kraffterne medhgifwa och Blodet minskas kan.
Oansedt at man här mäst handlar ther om/ huru åderslagh brwkas skal præservation: Will man doch i kårtheet förmäla/ om än någhra siukdomar gifwa anstöter/ hwilka the äre som Åderslagh kräffia/ så ock hwad för ådrar i sådanne fall äre tiänlighe til at ypnas.
Utaff the Ådrar som mäst brukelighe äre til at ypnas/ så äre somblige på Armarne/ somblige på Fötterne.
På Armarne äre 3. store; en innan/ en uthan och en mitt på Armen/ som kommer aff the andra twännes sammankomst.
Then som innan på then högre Armen är widh Leden/ kallas Basilica, Jecoraria eller Lefwer ådher: Then som inpå Wänstre Armen är/ kallar Lienaris eller Miälteåder. Thesse Ådrar ypnas när the Ledemoter som ifrån Halsen och til Niurarne äre fyllighe medh Blodh/ inflammerade eller elliest illa til Paas aff Blodhsens öfwerflödh.
Then som uthan på både Armarne är/ kallas Humeralis, Cephalica, thet är Axel eller Hufwud åder på bådhe Aramarne; hon slås up uthi the siukdomar som äre ofwan för Halsen/ såsom: Hufwudetz/ Ögones/ Örones/ Näsarnes och Ansichtes feel/ understundom slås och Stiärneådren i Pannan/ såsom och Brunådren under Tungan i förbemälte feel/ hälst när någhon inflammation i Hiärne-Hinnorne eller the andra Partier i Hufwudet sigh satt hafwer.
Axillaris eller Caphalica hon sträcker sigh nidh til händerne/ och på Tuman kallas hon och Hufwudh åder/ i thet at hon slås up i Hudwudsiukdomar/ nrä man widh Leden henne intet finna kan.
Then som mitt i Armweket är/ kallas Media eller Median, hwilken/ (effter som hon kommer af then Ådren som dragher ifrån Hufwudet/ och then som dragher ifrån the Ledemoter som nedhan för Halsen äre/ och neer til Nafflan eller Niurarne:) Så slås och thenne Ådren ey uthan nytta up/ när thesse Ledemoter tillijka afficieras.
På Footen äre wäl många ådrar/ doch twänne förnämblige som gemeenligast slås/ nämbligen Saphæna och Sciatica. Saphæna eller Rosenådhren pläghar ypnas innan på Footen nedhan för Knylan/ til at fordra Qwinnornes Månadtz tijdh/ såsom och i andra Lijffmodhrens Siukdomar.
Sciatica eller Kylådren/ låter man uthan på Footen/ uthi Ländawärck eller Kylen/ Niurarnes inflammation, &c.
Och är här til märkia; antingen Åderslagh skeer til præservation eller Curation, för än man låter ther til komma/ at man tilförende öpnar Lijfwet medh ett Lenitiv eller och Clijsteer/ om thet någhorlundha förstoppat är/ til at uthskrapa then ordentligheet som i Tarmarne och kringh om Leffren sigh satt hafwer/ på thet at hon icke draghes in uthi Ådrarne/ när Blodhet genom Åderslagh undanlöper.
När åderlåtande ör öfwerståt och Blodhet hafwer satt sigh/ skal man see effter hwilken thera aff Wätskorne öfwer sin proportion hafwer tiltaghet; then skal man sedhan medh tiänlighe medhel uthränsa/ om hwilket föregående Regla handlat är.
Så skal man icke strax om Morghonen hasta medh Åderslagh/ uthan paar stunder sedhan man hafwer stått up/ ther medh fördröya/ til thes man genom Spatzerande eller annan öffningh hafwer giordt Blodhet warmt. Är en tå lätt til at falla i beswimelse/ så må man först någhot tagha til Lijfz/ och sedhan hålla Sötfäär/ Galgo, Citron eller Pomerantz skaal/ etc. i Munnen/ eller luffta på them.
Sedhan som teht är öfwerståndet/ skal man läggia sigh på Ryggen/ at Blodhet sigh stilla kan/ och icke äta för än 1. eller 2. Tymar äre förbijgångne/ man må ey tiltagha Miölkmaat/ Fisk/ hälst Kall och Salt; man skal och tagha sigh til wara för starkt arbet hälst medh then Lemmen som ådren är ypnad på/ man frögde sigh medh gått Sälskap/ lustigt Snack/ och tilsee at Sompnen på någhre Tijmar ther medh kan förtaghas.
Then 16. Regla/ om Blodets förmindringh genom Koppar och Ighlar.
Om någhon ting hoos tigh/ mon Åderslagh förhindra/
Medh Kopp' och Ighlar tu/ tå Blodet titt förmindra;
Ens Kraffter ther utaff/ ey gå så myckit bort/
Ther the aff Åderslagh/ plä komma meer til kort.
Ther någhon sigh blodhrijk finner märker aff nödhen wara/ at Blodet minskas moste/ och kan thet icke komma tilwäga genom Åderslagh; han må uthi then staden låta koppa sigh: Ty Koppar som skee medh hackande/ the dragha icke allenast uth then tunne Bloden/ som sitter (som the säya plägha) emillan Hullet och Skinnet: Uthan ock/ sedan thet uthdraghit är som finnes näst Hwdhen/ sughes ock thet Blodhet uth/ som i the inre och större Ådrarna är uth til Hullet/ och sedan medh Koppen uthur Kroppen/ och thet uthan någhon synnerligh Kraffternes förspillan och affsakna: Hwarföre kan man ock sådan Blodsens förminskelse anstiffta hoos them/ som för Kraffternes Swagheet skull Åderslagh icke kunna fördragha/ såsom ungt och ålderstighit Folck/ the som hafwa dragets medh långsamma Siukdomar/ eller eliest icke myckit Blodh mista kunna som hafwande Qwinnor/ etc.
Så finner man ock ett annat slags Koppar uthan hackande/ hwilka man Ventoser pläghar kalla: The skaffa ock stoor Nytta uthi månge fall; såsom til at uppehålla eller afwända Flusser/ stilla Näseblodh/ när man sätter them nedan för korte Reefbenen på Sijdan som Näsebårun rinner: Nedan för Naflan/ i Klooreeff/ på Magan/ för Upkastningh/ nedan på Bwken/ för Modhrens Upstijgande/ etc. Doch skola the så wäl som andra particularia evacuantia intet brwkas/ medh mindre Lijfwet är reenat/ och Wätskorne minskade/ antingen genom purgerande eller åderlåtande.
Föruthan åderslagh och koppande/ hafwer man än tå ett Medel til at förminska Blodhet/ nemligen genom Ighlar; hwilka/ oansedt the hoos oss nw så myckit ey uthi brwk äre/ hafwa the doch een synnerligh Krafft til at uthdragha thet swarta och tiocka melancholiske Blodhet/ hwilket the Gambla medh störste Nytta i melancholiske Kranckheter nogsamt förfarit hafwa.
Thesse Watumatkar äre åtskillighe/ och til förbemälte Nytta ey alla tienlighe. The rödachtighe medh gröna Ränder och store som wistas uthi illa lufftande Pussar/ hafwa myckit Förgifft medh sigh/ och äre ingaledz til brwkandes. Somblige äre swarte/ hafwa en spitzigh och smahl Rygg/ the man kallar Hästighlar/ the äre ock förgifftige.
Man fångar them om Sommaren middagztijdh/ när Solen basar heetast uthi dyige Dijken: Och för än the brwkas/ lägger man them uthi friskt Watn/ hwaruti man fastar litet Klij eller Blodh ther medh the sigh spijsa/ så förlora the Förgifftet. När man tå wil sättia them på någon Lemm/ så moste han först wäl rijfwas och wätas/ på thet at the hängta thess bättre widh/ til thess the hafwa swghit sigh fulle och falla sielfwe aff. Somblighe falla intet aff/ förr än thet ströyes Aska eller Salt på theras Hufwudh. Sedhan the äre affallne/ skal man läggia en Linnedwk feuchtad medh warmt Watn på then Orten the swghet hafwa/ eller Ättikia/ om Blodhet eliest icke stillas. Sedan döder man och begrafwer them tillijka medh Blodhet.
Thesse äre the gemeenste sätten/ genom hwilka Blodet förminskat blifwer. Man skulle wäl här ock tala/ huru Blodhet blifwer rensat/ när man befordrar Urin, (hwilken gör Blodhet wattuachtigt/ när hoon öfwer tijdhen förhålles) men effter som ther om förmält är/ wil man här ther om ey röra: Såsom ock/ huru thet genom Veneris speel förminskas blifwer. Huru thet genom swettande reenas/ hafwer man aff nästföljande Regla.
Then 17. Regla/ om Kropsens Öffningh.
Tilbörligh skal tu ock/ tin Kropp exercera,
Strax effter Måltijdh tin/ staat eller ock spatzera/
Til thess som Spijsen sigh/ wäl hafwer nidersatt/
Tijn Öffning gör så seen/ at tu ey blijr för matt.
Huru nödigh som en måtteligh Öffningh är til Sundhetsens Underhåld/ gifwer Hippoc. 6. Epid. tilkänna/ ther han säger: Sansatis studium est. non replericibis, & impigrum esse ad labores: Thet är: Hwem som wil sköta sijn Sundheet/ han moste icke öfwerlada sigh medh Spijs/ ey heller wara trögh til Arbetet. Och är Öffningen så högh nödigh til at underhålla Hälsan/ at snart ingen Ålder kan then wara föruthan. Späde Barn/ om the icke waggandes eller eliest skakades på Armarna/ kunde the icke wara så hälsosamme och i wäxten tiltagha: ty hafwer ock sielfwe Naturen them thet ingifwit/ at så snart the lära krypa eller gå/ kunna the icke länge wara stilla. Thenne Hippocratis Regles Nyttigheet hafwer Lychurgus wäl märckt/ när han ock Jungfrwerne särdeles exercitier föreskrifwit hafwer/ icke allenast theföre/ at the sielfwe skulle lefwa sunde/ uthan ock/ at the måtte blifwa thess skickeligare til at afla Barn/ och starckare til at södha them. Svetonius förmäler om Augusto Cæsare, at han i sin högha Ålder ey hafwer kunnat underlåta at spela medh Båll.
Öffningarnes Åtskilligheter/ theras wärckan i wåre Kroppar/ och hwilke som hwar och en Ålder tienligeh äre/ hafwer man omtalt uthi then förste Deelens fierde Book i thet 3. Capitel. Wil man för then skull wijsa Läsaren tijt/ och uthi thetta Rumet allenast taala om Öffningarnes tijdh och mått i gemeen.
Lijka såsom Maat och Drick/ samt the andre oundwijkelighe tinger/ kunna så snart tilfogha en Skadha som Gagn/ om man i theras brwk ey en wiss Ordningh/ tijdh och mått observerar: Alt så ock Öffningarne/ ther the skola hielpa til Coction, reena Blodhet/ sampt andra Nyttigheter som ofwan bemälte äre/ skaffa; så moste the hafwa sin tijdh och mått/ eliest kunna the meera förhindra Coction, och innehålla Öfwerflödigheter/ än som främia thet som främias bör. Såsom til ett Exempel: Ther man strax effter Måltijdhen skulle begynna til at arbeta starckt/ förhindras icke allenast Coction therigenom (såsom man seer uthi een siudande Gryta/ när man henne myckit rörer) uthan ock Förstoppelser förorsakas/ i thet at Spijsen halff råå skakas uthur Magan/ och kan så the små Krössådrar ey lätteligen igenomgå/ hänger så ther qwar och them förstoppar. Hwarföre förmäles i thenne Regla/ at man een stund meer elelr minder skal stå eller sachta spassera/ til thess som Spijsen til Magabotnen sigh wäl indersatt hafwer/ effter som Coction ther förnembligast förrättas. Ty seer man/ huru illa the göra moot sigh sielfwe/ som äta och dricka sigh fulle/ förr än the begifwa sigh på Reesor til Häst eller Wagn/ hwar medh Kroppen häfftigt bewäges.
Then som tå Lägenheet hafwer sin Sundheet at sköta och göra hwad han wil (om hwilka thetta ock är meent) må sedan hålla sigh någhot stilla/ til thess man kan märckia Coction wara öfwerstådt/ och Spijsen wara gången nidh uthi Tarmarne. Sedan kan man förr än then andra Måltijdhen kommer/ sigh starckare öfwa: Först för then skull/ at Naturen kan blifwa slemm och naturlighe Wätskor qwitt genom the förordnade Wäghar/ som äre Stool och Wattugången/ Näsarne/ Munnen/ Swettholen/ etc. Sedan at then naturlige Wärman therigenom blifwer upwäckt tiil at antagha then Spijsen/ som i följande Måltijdh anammas skal/ och honom rätt koka. Doch skal man icke gå til Bordz medhan man är för heet eller swettigh/ förr än the inre Ledemoter hafwa fått sin rätta Warma igen/ som genom Arbet til the uthwärtes låckad war.
Then 18. Regla/ Om Badh.
Tu som förhinder haar/ och kan tin Kropp ey möda/
Tu onda Wätskor må/ medh Badh uhr Kroppen öda/
Doch laga at titt Lijff/ förr wäl purgerat är/
Tu annars ther utaff/ skal finna mångh beswär.
Mången är aff sitt Kall och Ämbete så occuperat, at han icke tagha tijdhen i acht/ genom tijdelighe exercitier Swetten at uthdrijfwa: Hwarföre hafwa wåra Förfädher uptänckt Medel til at relaxera hudan medh warmt Watn/ och uthlocka Swetten genom Swettholen medh Badh: Hwilket/ om thet rätt anstifftas/ reenar thet icke allenast Blodhet/ uthan ock borttager Förstoppelser/ fuchtar Lijfwet/ besynnerligh thet som skeer i Wannor/ thet bringer Sömpn och lättar ens Kropp.
Och ansedt at Badhet pläghar sådana Nyttor förskaffa/ kommer thet doch myckit ondt åstadh/ ther man på thesse effterföljande Reglor ey grann acht gifwer.
1. Skal man icke i Badh strax effter Måltijdhen/ när man hafwer ladat sin Maga skull; eller när Lijfwet är förstoppat eller eliest beladat medh många Excrementer, Ty igenom Badetz Fuchtigheet och Wärma/ kan någhot i Kroppen lätteligen upreetas och låssna/ som förr på någhon Ort hafwer lägat stilla/ och ingen Skadha enom tilfoghat: Hwilket sedan lätteligen kan en i Hastigheet om Halsen bringa/ såsom man wäl många Exempel hafwer seedt hoos them som hafwa warit myckit flussachtige/ at the så äre förqwaffde bleffne. Hwarföre/ the som finna sigh så wara disponerade, skola ey lätt begifwa sigh til Badh/ förr än the the Öfwerflödigheter äre först genom Purgationer uthrensade/ eller the som hafwa förstoppat Lijff skola thet thet ypna antingen medh Clisteer eller eliest.
2. Lijka som man effter Måltijdhen ey ginast skal begifwa sigh i Badh: Altså skal man ock ey strax effter Badhet sättia sigh til Bordz at äta/ och dricka stora Töge? kalt; eller fylla sigh medh hitzige Dricker/ ey heller emedhan man är uthi Badhstugun (som många göra pläga;) uthan til minstan en halff Stund/ eller til thess man finner Hettan wara förgången/ ther på fasta.
3. Skal man icke gå i Swettbadh/ när Kroppen är förmyckit genom wakan eller starckt Arbete för krafftlös blifwin/ ey heller skal man sittia ther alt förlänge/ at man icke faller uthi Wanmächtigheet/ eller Spiritus och Humores blifwa alt förmyckit inflammerade och uptände hwar aff hitzige Febres sigh offta tildragas kunna.
4. När man går uthur Badhet/ ther så Lägenheet wara kan/ skal man läggia sigh uthi een Säng eller eliest widh Elden låta sigh medh warma Dukar afftorcka/ och läggia sigh til hwijlo een halff Stund eller längre.
5. Skal man intet för offta wänia sigh til at badha/ een gång eller twå om Månan kan nogsamt göra til fyllest.
Hwem som genom badhande ey wäl swettas kan/ man wäl intagha i Badhet Mithridat, Tyraik/ Malört/ Carduibenedict eller annat tienlighit Salt och sweetdrijfwande Medel. Så hielper ock myckit til/ at man bättre swettas kan/ när Hwden blifwer weekt i Warmebadh/ uthi hwilka Badhekrydder kokade äre: såsom/ Camilleblomster/ Kattost/ Libsticka/ Gråbo/ etc. Sådana Krydder kokas ock til Foodbadh uthi Hufwud- och Bröstsiukdomar. Wil man at the skola bringa Sompn/ så lägger man ther til Wallmoknåppar/ Dill/ Siöblomster/ Viller/ Roser/ etc. Wil man stärckia Hufwudet/ så kokar man Salvia/ Melissa/ Meyram/ Rorismarin/ etc. ther uthi.
Then 19. Regla/ om Kropsens Roo.
När som aff Arbet swårt/ tin Kropp mon stort uthmattas/
Tu honom måttligh Roo/ och Hwijla lät ey fattas:
Ty annars medh en hast/ thet slätt til intet går/
Som alltijdh mödhes fast/ och ingen hwijla får.
Oansedt at Hwijla är til Sundheetsens Underhåld nödighare än som Öffninigh: Lijkwäl moste man uthi henne ett mått hafwa/ så framt at hon ens bästa icke beskadigha skal. Ty lijka som genom een beqwämligh Öffning blifwer then naturlige Wärman och Spiritus upwäckte/ at förrätta sina Kall i alla coctionibus, til at uthrensa Öfwerflödigheter och annat som förr upräknat är: Altså blifwer ock genom Lättia sådant förhindrat och tilbaka satt; så at ens Kropp icke allenast/ uthan ock sielfwe Förståndet blifwer obeqwemt til at fullfölja sitt Kall och Embete. Och thet icke allenast/ uthan hon gifwer tilfälle til nånting Synd och Skam: Hwarföre hoon ock Sathans Örnegåt kalalt warder. Men när hon måtteligh är/ och skeer i rättan tijdh/ så kan Kroppen henne icke wäl umbära/ ty ther är såsom Ordspråket lyder: Quod caret alterna requie; durabile non est. Thet kan icke länge bestå/ som icke understundom bekommer någhon Roo och Hwijlo.
Och när man hafwer så länge hwijlat sigh/ at Kraffterne äre igen recolligerade, skal man åter sigh til sitt wnalige Arbete begifwa; tänckiandes at wij icke ärom hijt komne til at äta/ dricka och göra oss godha Daghar/ uthan at wij i wår Anletes Swett någhot skolom förhänder hafwa/ hwarigenom Gudz Nampn kan blifwa ährat/ Fäderneslandet tient/ wår Nästa så wäl som wij sielfwe/ ther aff någhon Nytta och Fromma hemta måge.
Then 20. Regla/ om Sompn och Wakan.
När ock aff wakan stoor/ tin Kropp mon mödher blifwa.
Så skal tu tigh til Sompn i rättan tijdh begifwa:
Om Sompn ey aff sigh sielff/ i Ögon falla wil/
Medh tienligh Medel tu/ förhielp tå them ther til.
Lijka såsom starcka Öffningar Kroppen stort uthtorcka och uthmatta/ ther icke een måtteligh Roo ther på följer: Altså gör ock wakan/ när icke Sompnen i rättan tijdh hender: Ty tå förswaghar hoos alla Kraffterne/ uthtorckar Kroppen (hwilket man aff holige Ögon och Bleeke Ansichten seer) kommer en til at blifwa yhr i Hufwudet och förtagher ens Förstånd. Men när Sompnen skeer tilbörlighen/ så förtagher han alt thetta stärcker Kraffterne och alla Lemmer/ så at the sedan sin Kall bättre förrätta kunna. Hwarföre beskrifwes ock Sömpnen aff Hippocr. at han intet annat är än Sinnernes Roo/ eller then naturlighe Wärmans Inryckningh ifrån the utwärtes til the inwärtes Ledemoterne/ medh then beweglighe Andans Bebindelse och Sinnernas Lijsa eller Upstoff ifrån sina bef?dde wärckningar; på thet at Coction thess bättre motte befrämias/ Sinnerne wederqwäckte/ och the förlorade Kraffter igen restituerade blfiwa: Hwilken Sinnens Bebindelse/ kommer aff ett liuffligt Damb/ som stijger up til Hiärnan och ther Spiritus animales så sachtelighen ligera och stillar.
Här utaff kan man wäl see/ hwad för Nytta som Sompnen medh sigh bringar/ och huru thet skeer: Ty i thet at the fem Sinnen uthi Sompnen hwijla sigh/ så kan then naturlighe Wärman obehindrat bättre förwända Spijsen uthi gott Blodh/ ther uthskiffta til alla Lemmars Näringh/ och sedan afwetra thet som obeqwemt är Kroppen til at födha. Såsom man thet ock märcker aff then lindrige Swetten/ som man gemeenligen seer effter Sompnen uth komma/ mäst under Armarne/ i Rösen/ etc. hwilken är then tridie Coctions excrement, the andre twenne Coctioners excrementer gå ock tå gemeenligh bätter aff.
Ther ock så hender/ at någhon lägger sigh wäl i rättan tijdh til Sompn/ och doch ther til ey kan komma; han moste tilsee/ genom hwad Medel han ther til komma kan. Kastar en sigh ifrån thet ena Rummet til thet andra/ så är thet bäst/ at han stijger upp aff Sengen och spasserar een stund eller twå aff och til/ at Kroppen bättre kan mödder blifwa. Är någhon melancholisk Tanka som enom wäl/ moste man biwda til at slå then uth/ tagha sigh een Luta eller annat Instrument, hwar medh hans swårmodighe Tankar förtaghas kunna/ och sedan när man går til Sengs/ wäl täppa Fönstren igen/ så at Månans Liws Sompnen icke förtagha kan.
Ther sådan ey hielpa wil/ moste man Medicamenter brwka/ som Spiritus animales stilla eller döfwa kunna. Säkerste äre thet som uthwärtes brwkas: Såsom man tagher Wijnättika ett Skedebladh/ Rosenolia 3. eller 4. thet hwijta aff ett Ägg eller Qwinnemiölk/ blandar thet tilhoopa och lägger widh Twinningorne.
Om Hufwudwärck aff Heta förtagher Sompnen/ så är Siöblom/ blå Viol-Olia/ Alabaster Salwa/ Walmoknåppar stötte med Qwinmiölk ther til tienlighe/ etc. Item Bolmeörtz Olia/ som sättes nidh i Jorden uthi Steenkäril/ om Midsommars Affton til at distilleras, och uptaghes om Jwleaffton: Hwilken är ett synnerligh Experiment.
Then 21. Regla/ Om Sompnsens sätt.
Titt Hufwud lägg wäl högt/ tigh skal tu ock betäckia/
För Lufften kall och så tin Lemmar stoort ey sträckia.
Wil tu för Drömer swår i Roo ock sofwa trygg/
Så Sijdan lägg tigh nidh/ och soff ey på tin Rygg.
Sättet til at rolighen sofwa/ förmäles uthi thenne Regla på fyrahanda maneer:
1. At man skal liggia högt medh Hufwudet.
2. Man most sigh wäl medh Klädher betäckia för then kalla Lufft. 3. Man må sina Ledher ey förmyckit uthsträckia.
4. At man ey länge skal sofwa på Ryggen.
Hwad thet förste widh kommer/ så är nödigt/ at man ligger högt medh Hufwudet/ för twenne Orsakens skull.
1. At Spijsen ey gifwer sigh tilbaka ifrån Magebotnen/ hwarigenom Spijsens Coction förhindras och Hufwudet fyls med Öfwerflödh.
2. At Diaphragma eller Midiebandet icke motte blifwa tryckt aff Magan/ Leffren/ miälten och annat som ther widh hänger fast/ som kan tilbaka walla/ och så Andeträchten förhindra: (Effter som Diaphragma är thet principalste Instrument, som Bröstet rörer/ at en andas kan/) hwarigenom onaturligh Hetta/ Hierteklåpningh och annat ondt sigh tildragha kan.
Hwad thet andra widhkommer/ så hafwer thet ock sijn Skål/ at man sin Kropp wäl betäcker/ när man skal läggia sigh til sompns/ effter som Lufftsens Qualitet och tijdhsens Lägenheet wara kan: At när som kalt är/ man sigh tå bättre betäcker/ på thet thet ytterste Ledemoter utaff Kölden ey motte blifwa skadde; hwilket tå lättelighen kan skee/ effter som then naturlighe Wärman them meer hafwer förlåtit/ och til the indre Ledemoter sigh begifwit: Hwaraff myckit ondt förorsakas kan/ i thet at Swettholen igenstoppas/ och thet Dambet/ som aff then tridie Coctions Öfwerskott plägar evaporera, blifwer ther medh uthi Kroppen förhållit: Sättia sigh så elaka Bölder/ Skabb/ Klåda och annat ondt uthi Hullet/ eller förorsakas Febres, Sijdastingh/ etc. ther igenom.
Betäcker man sigh ock förmyckit/ antingen Winter eller Sommar/ så brister Swetten uth i Sompn; och gör man sigh Skadha i thet at then naturlighe Wärman draghes ifrån Magan. Men then Swett/ som kommer emot Morgonen/ sedan Coction är skedt/ är bättre. Hwarföre är intet gott at liggia uthi store Dwnbädder eller i Kamrar som oosa eller hafwa heet och sluten Lufft.
Thet tridie sätt til at läggia sigh tiil sompns är/ at man Armar och Been ey förmyckit uthsträcker: Ty therigenom blifwa Gångarne och Ådrarne i Kroppen myckit uthtände/ så at Blodhet och then naturlighe Wärman någhot ther medh hörhåls/ at the ey ifrån then ene Orten til then anra frijtt komma kunna. Är för then skul bäst/ at man Knääne någhot böijer/ och kastar Armarne Korsswijs öfwer Magan/ thet upwärmer honom/ när han är förkyld/ och Coction ey wäl förrätta kan.
Thet fierde maneer är/ som bör achtas; at man ey wänier sigh myckit sofwa på Ryggen: Hwilket icke allenast gifwer een stoor Oroligheet medh Drömer/ uthan ock myckit annat ondt. Ty therigenom blifwer Ryggådren uthi hwilken måste Blodhen är/ och then store Hierte- eller Pulssådren/ aff Magans/ Leffrens/ Miältans och andra Inelfwars tyngd tryckt: Hwar utaff then lijffachtighe Andan medh Blodhet blifwer förhållen/ at han ey kan så frijtt komma aff och til. Hwilket icke allenast förhindrar Coctionerne och Blodsens Fördeelningh; uthan ock Causerar swåra Siukdomar/ såsom halfft och heel Slagh/ Maran som man kalla pläghar: (hwilken kommer aff then Dunsten/ som stijgher up til Hufwudet och förstoppar the hwijta Ådrarne/ hälst thet som föra Spiritum animalem, eller then rörlighe andan til musculos pectoris, som Bröstet lyffta up och nedher. Hwarföre/ effter man Bröstet frilligt ey röra kan/ inbillar man sigh/ at någhon på Bröstet ligger/ och at Maran rijder sigh.
Flusser plägha ther aff ock stoor tiltagha/ när Blodhet i then store Ryggådren förhettadt warder/ så stijgha Dunsterne meer och meer til Hufwudet/ hwilke aff Hiärnan condenseras i Wätskor/ sedan til åtskillighe Ledemoter falla/ och them inpass göra.
För them som plägha qwälias aff Steenen i Niwrarne/ är thet ey heller gott/ at the liggia myckit på Ryggen/ ey ther aff blifwa Niwrarne förhettade/ och then Slemm som sigh ther aff satt hafwer/ kan lätteligh genom then Hettan uthi Sand och Steen bakas/ besynnerligh hoos them/ som ther til inclinerade äre.
Hwarföre skal man wänia sigh at liggia på Sijdorne: Och först man lägger sigh/ är gott man lägger sigh på högre Sijdan nidh/ at Spijsen ey så lätt kan gå tilbaka til öffre Magemunn/ och bättre siunka til Magegrunden/ at Magans/ eller then förste Coction, aff Leffrens Wärma ther theste bättre motte fordrat blifwa: Sedan i then andra Sompn/ at man wänder sigh på wenstre Sijdan/ på thet at Magan icke trycker och förhindrar Leffren i sin Wärckan/ och then nidre Magmunn sigh så bättre öpna kan/ och låta then utaff sigh kokade Safften eller Chylum gå sin Wäg nidh i Tarmarne.
Effter som i thenne Regla talas om Drömer/ wil man ock om them någhot förmäla/ effter the een stoor Cognation hafwa medh Sompn och uthi sofwande sigh alltijdh tildragha plägha.
Och äre Drömer intet annat än een Inbildningh/ om the föregående eller bekände Saker/ hwilka Phantasien ther tilsamman hemtar. Aff sådana Drömer kan man doch understundom om tilkommande Saker döma/ antingen om Kranckheter eller andra Olycker/ som enom förestå och henda kunna. Ty rådher Hippocrates, at man alla Drömer ey förachta skal: Man wil här allenast förmäla/ hwad theras Betydningh är til at uthwijsa hwad för öfwerflödighe Wätskor i Kroppen regera/ aff hwilka åtskillige Siukdomar förorsakas kunna: Drömer en om Eeld/ at en förtörnas/ kijfwar och slås/ betyder thet öfwerflödigh Galla. Om Snöö/ Iij/ Watn/ Phlegma. Om bedröfwelighe och förskräckelighe Saker/ såsom Lijk/ Spöken/ etc. betyder Melancholij. Om lustige tinger betyder gott Blodh/ etc. Hwarföre om man sådana Drömer offta finner/ skal man uthi tijdh tagha sigh til wahra för sådan Siukdomar/ som man gemenligast aff sådana Blodz öfwerflödande förorskas plägha.
Then 22. Regla/ Om Sompnsens tijdh.
Til tu at Sompnen tin/ skal tigh til godho lända/
Skal tu ey Natt i Dagh/ och Dagh i Natt förwända/
Ty Gudh then mörcka Natt/ til Hwijlo skapat haar/
Och Dagh/ at man på then/ skal taa sijn Syslor wahr.
Efter som Gudh then aldrahögste hafwer förordinerat Natten til Roo och Hwijlo/ icke allenast för oskälighe Creatur/ uthan och för sielfwe Menniskian; ty skal hon ock thenne Ordningen ey lättelighen förbryta/ nemligen til at sofwa om Daghen/ och heela Natten waka/ och tagha sigh någhot Arbete eller annat före/ som om Daghen drijfwas borde/ tänckiandes at then Ordningen förgäfwes ey skifftad är.
Om Natten är thet bättre til at sofwa än om Daghen/ för thesse Orsakers skull/ nembligen: at Natten för Solennes Nidergångs skull/ hafwer Mörker och Köld medh sigh; thess föruthan så är ock alt i Stillheet/ hwarföre blifwer man tå hwarken utaff Solennes Glantz eller någhot Tumult ifrån Sompnen upwäckt eller förhindrat. Altås kan ock then naturlige Wärman sitt kall i Spijsens smältning bättre förrätta; effter som han aff Nattsens Köld blifwer tilbaka drijfwin til Magan/ Hiertat och the inre Ledemoter/ som för heela Kropsens Wälstånd arbeta. När man genom oordenltighit wakande skulle honom ther ifrån revocera, huru kunde han tå uthi sin Wärckan fortkomma. Sofwer man om Daghen/ så blifwa Swetzholen genom Solennes Hetta öpnade/ och then naturlighe Wärman och Spiritus ifrån the inre til the uthwärtes Lederne låckade: Förrättas så Coction intet som sigh bör/ uthan Öfwerflödigheter församblas/ hwar aff så wäl the uthwärtes som inwärtes Ledemoters Blödigheet och Swagheet sigh förorsaka/ och sedan åtskillige Kranckheter. Hwaraff kan man lätteligh märckia/ huru skadeligit thet är/ när man sätter sigh heela Natten igenom til at studera, eller eliest genom någhot annat företaghande förandrar Natt i Dagh/ medh Colationer, fråssande/ drickande/ dantzande/ etc. och sedan om Daghen lägger sigh nidh til at sofwa. Ficinus säger/ at the som moot Naturen brwka Natt för Dagh lijka som Ugglor/ the blifwa ock omsijder Ugglor lijka/ i thet/ at lijka som Ugglors Ögon förmörkas i Dagzliwset; altså/ blijr och theras förståndz liws emoot sanningens glinstrande Strålar förmörkat: Thes föruthan blifwa och theras ögon röde/ rinnande och mörke/ såsom wijsa Mannen om them sägher. Om hafwa sådana otijdighe Menniskior intet annat än en blödigh kropp/ ett kort och mödesampt lefwerne sigh at förwänta/ skeer thet icke så snart emedhan ungdoms kraffterne ännu starke äre: När doch åhren någhot komma/ så moste en ungdomens wilfarelser och fauter jämmerlighen betala; tå tänkia the först hwad Nattwakans wärkan mon wara/ när the för wärker och wedermödors skull måste waka meer än the wilia/ och ingen sompn kunna bekomma/ om the honom än aldrigh så högt åstundade. När utaff kan man wäl döma huru then sompnen som effter Middagz Måltijden strax skeer/ enom bekommer.
Här må någhon säya/ effter Sompnen hielper til Coction/ hwarföre förbiudher man honom tå effter Middags Måltijdhen? Här swaras/ när han fulkomligh och i rättan tijdh skeer/ så gör han thet wäl; men effter oms han intet skeer så länge som sigh bör/ och i rättan tijdh/ fyller han Hufwudet medh Dunster och Fuchtigheter. Hwarföre seer man och aff them som aff Middagz Sompnen upwakna/ at the äre olustighe/ tröghe/ flussachtighe/ Hufwudwärk och andra swåra siukdomar underkastade. Doch är han icke allom förbudin; uthan för the Feete som elliest intet mödha sigh/ och äre öfwerladade medh mångha orenligheter: The kunna medh Middaghz Sompnen så insompna/ at the i thenna werlden aldrigh meer upwakna: som mångas observationer tilkänna gifwa. Men the som magre/ aff stort arbet eller wakan uthmattade äre/ eller eliest til Middagz Sompn sigh länge wänt hafwa; them är han ey så skadeligh/ uthan skaffar the nyttigheter at Lijfwet fuchtat och kraffterne wederqwäkte blifwa.
Then 23. Regla/ om Sompnzens Mått.
Om tu än utaff Gudh/ haar fått then godhe Gåfwa/
At tu kan tryggeligh/ och uthan oroo Sofwa:
Är timar Siw förbij/ thet nogh tigh wara skall/
Een stijgh aff Sängen up/ och tagh i acht titt Kall.
Thet är grannelighen til at märkia/ thet som Hyppoc. lib. 2. Aphor. 3. sägher: Somnus & Vigilia, utrumque si modum excesserit, malum: Hwar medh han så myckit wil på minna/ at man så wäl i sofwande som wakande skall mått hålla/ så framt at the enom ey skadha tilfogha skola.
Oansedt at man i gemeen icke så aldeles wist mått på sompnen sättia kan/ (effter somblighe aff åldren/ complexion och wanan/ meer eller mindre ther til äre benägne/ och them therföre effterlåtas kan/) Så hafwer man doch ett medel mått at sofwa föresatt/ nämligen 7. Tijmar; hwilket mått icke är för kort/ at Naturen jw innom then tijdhen coction förrätta/ och Blodhet uthdeela kan/ (fast än hoos någhre starkare aff naturen/ thet på mindre tijdh absolveras kan/) icke heller förlångt at excrementernes affgång myckit ther igenom kan förhindras.
Och lijka som en måtteligh och naturligh sompn/ myckit gott (om hwilket ofwan bemält är) hoos oss wärkar: Altså skaffar han och myckit ondt/ när han måttet öfwerskrijdher: Han fyller Hufwudet medh öfwerflödige Wätskor/ hwar aff en blifwer trögh både til Förstånd och Lekamen/ then naturlighe wärman förqwäffes/ och ther igenom the inre Ledemoter/ ductus eller natursens wäghar förslutas/ at naturen i rättan tijdh excrementerne ey kan blifwa qwitt/ hwaraff Flusser förorsakas/ Skabb Klådha/ etc.
Och såsom them onaturlighe sompnen förqwäfwer then naturlighe Warman och Spiritus: Altså en omåtteligh wakan förströyer them och förswaghar kraffterne/ förhettar Blodhet/ torkar Kroppen/ besynnerligh Hiärnan/ såsom man hafwer til at see aff them/ som genom långt wakande falal i raserij/ hitzighe Febres/ etc. I thet at Leffren/ Hiärnan/ Gallan och Blodhet förhettas och i tändes.
Then 24. Regla/ om Wahnan.
Så wil iagh tigh och här/ til et beslwt förmana/
Tu ey i thetta alt/ förbyter lätt tin wahna:
Medh mindre om tu seer/ at hon läär skadha tigh/
Tu henne ändra tå/ doch icke hasteligh.
Medh wahna blifwer här icke allenast förstått/ thet maneer en hafwer sigh wänt til/ i ätande och drikande (om hwilket förhandlat bleff i then 3. Regla/ ther man och någhot om rörde/ hwad wahnan är/ huru hon och achtas och förandras bör) uthan och/ thet man i Arbeet och Roo/ Sompn och Wakan purgerande och Blodhlåtande/ etc. En tijdh brukat hafwer. Och effter wahnan är såsom en förwärfwad natur eller och som Galen, henne kallar/ then andra naturen; skal man honom icke plötzligh förachta eller emootbryta/ uthan som sin infödde natur/ (så framt man seer henne intet onde åstadh komma) i gran achtan hafwa. Tycekr man tå/ at aff en wahna någhot ondt påföllier/ så skal man henne icke i hastigheet/ uthan så småningom förandra; på thet at naturen (som ingen hastigh förandrign tål/) ther igenom icke förswagat eller förstörd warder. Thetta är thet Hippoc. och förmanar lib. 2. Aphor. 51. ther han sägher: Mycket och hasteligen/ Kroppen at ränsa eller öfwerladha/ upwärma eller kyla/ eller och på annat sätt röra/ är fahrlighit; ty alt thet som förmyckit är/ thet är naturen fiendttigit/ men thet som långsambligh går/ thet skeer säkert.
Skal för then skul en som groff Spijs är wan/ honom i hastigheet ey förläggia/ fast han än en bättre bekomma kan. En owan til arbetz/ fast han är stark/ skal starkt arbet ginast sigh ey företagha. Ty thet är som Hyppoc. 1. 2. Aphor. 49. sägher: The som långh tijdh hafwa wändt sigh medh swårt arbeet/ fast the äre swaghe och åldrige/ kunna the doch bättre uthstå/ än the owane/ fast the äre starkare och yngre. I purgerande och åderlåtande/ Summa/ så wäl hoos Kranka som Helbreghda/ måste man i all tingh på wanan en gran achtan hafwa.
Then 25. Refgla/ om Affecters styrelse i gemeen.
Lär at tu i all ting/ affcter tijn' regerar/
At tu ey lättligh rörs/ aff alt thet som passerar:
Lät Sinnetz stadigheet/ som Dygders Modher är/
Moot theras infall blij/ en starkt och trygt gewär.
Sedhan som man nu noghsampt hafwer förmält genom hwad medel Kropsens sundheet kan underhållas; wil man och ey förbij gå the rådh/ medh hwilka kan Gemötes bewegelser och oroligheter stilla och regera kan: Effter som the ock stora förandringar/ så wäl til Kropsens sundhetz befrämielse som hennes förströelse/ (meera snart än någhot annat aff the 6. oundwijkelighe tinger/ för then store gemeenskap skull som Kropp och Siäl medh hwar andra hafwa/) åstadh komma kunne.
Thetta hafwer en the Geeters Konungh/ Zamolxes benämd/ och märkt/ i thet han förmanar at man til sundhetzens underhåld/ skall wäl acht tagha på sinnetz rörelser/ thet Plato in Tim. om honom förmäler; ther han och sielff/ Sundheten beskrifwer aff then accord elelr öfwerens stämmingen som Siälen medh Kroppen hafwer. Daghlighe förfarenheten gifwer nogsampt medh/ huru stort och hastigh Lekamen förandras aff Siälennes bewägelse: Såsom aff en hastigh gladh eller ondt tiende/ at Ansichte förwandlas/ aff långsam bedröfwelse eller amour, kroppen uthmattas och förtorkas.
På samma sätt twärt emoot/ blifwer och Siälen åtskilligt bewägt och rördh genom Lekamens disposition och företagande.
Hwarföre seer man för Complexionernes och öfwerflödande Humorum åtskillna/ then ena wara benägen til glädie/ then andra til sorgh; then ena til Kärleek/ then andra til haat och ondska/ etc. Hwilka affecter meera yppas/ när som kroppen genom någhon excess uthi the andra 6. owndwijkelighe Tinger förolämpar blifwer: Som man til Exempel hafwer til at see Fråsserij och Drickenskap: Genom myckit ätande blifwer Siälen trögh til at göra sin Gudztienst och förrätta andra sina wärkningar/ genom Dryckenskap upwäckes hon medh kroppen til at bedrijfwa allahanda synder och thet henen intet borde göra/ hwilket hon sedhan hårdt ångra måste/ när Ruset är borta och Samwetet begynner at wakna: Såsom Horat. 1. Epist. sägher:
Hur' mången från mand ting/ lär Drickenskap en drijfwa:
At säya hwad ey står; medh Wänner sin' at kijfwa/
Och tasta them hårdt an/ uppå ett Mordisk sätt/
Them så tilfogha och alla annor oförrätt.
En sorghfull aff Gemöt/ kan hon i hast hughswala/
Och at en Tunga trögh/ aff hiertans grund skal tala:
Hon wäcker Modhet up/ och gör en arman man/
At han aff Rijkdom stoor/ och Klookhet skräppa kan.
Så länge thet står på/ sin lijke han ey finner/
Men när som Ruset han/ uhr Hufwudet förswinner/
Tå för hans dårheet stoor/ swår ånger kommer på
Så Starck/ så Rijk/ så Klok han meer ey finnes tå.
Flera sådana åthskillighe bedriffter som Dryckenskap åstadh kommer/ hafwer man til at see i then förste deelen under thet Capitlet om Wijn; såsom och i thenna andra deel under then 10. Regla/ om Drickens quantitet.
Thetta sägher man för then skull om then excess som skee i Maat och Drick (hwilken gemenligast hända och kroppen förolämpa pläghar) at man thesse 6. medlen thes bättre kan tagha i acht effter som the oordentlighen brukade/ icke allenast kropsens hälsa stoor skadha tilfogha; uthan och komma Siälen til at högelighen förbryta sigh emoot Gudh/ falal i swåra synder och bringa henne i timligt och ewigt fördärff.
Hwad the affecter anlangar som kroppen som åtskilligt sätt förolämpa plägha (såsom är: Kötzligh och olåffligh begärelse/ Ähregirigheet/ Girigheet/ Haat/ Wredhe/ etc. (Hwilka intet annat äre än aff Gudh högt förbudne synder hafwer man i then förre deelen så wäl i gemeen som i synnerheet widhlyffteligare ther om handlat. Thes föruthan huru man thesse affecter, lijka som grofwa synder sky skal hör man dagheligh aff Gudz helgha ord förkunnas; såsom ock hwad straff them förestår som them framhärdelighe öfwa. Hwem läsa wil/ han finner i then helgha Skrifft nogsamt ther om/ hälst hoos Syrach/ i Salomons Ordspråk och wijssheet/ etc. Elliest huru widt man medh sinsens stadigheet och Förnufftsens Töm kan tillbiudha om them modererea/ hafwer man förmält i then Deelen om affecter i gemeen/ såsom och the fölliande Capitlen/ huru hwar och en affect som under thenne consideration faller/ i synnerheet modereras bör: Tijt man och then gunstige Läsaren wil hafwa wijsat.
Then 26. Regla/ om Affecters styrelse i synnerheet.
Slå Otucht/ Girigheet/ slå högmodh uhr titt sinne/
Stoor glädie/ sorgh/ sträck/ haat oh wrede lät förswinne
Bedh Gudh ock så ther til/ på thesse Reglor bygg;
Så kan tu för mångh synd/ och siukdom lefwa trygg.
Oansedt wäl flera affecter finnas sok wår Lekamen altera och förandra kunna/ så äre doch thesse upräknade the förnämste/ som the skinbarligast göra plägha. Om hwilken moderation wäl i then första Deelen förhandlat är: Men effter thet egäntligare länder til thenna deelen/ wil man korteligen uprepetera the effecter som the hafwa til at förandra wår kropp/ (thet i then förste deelen bleff bekräfftat medh åtskillighe Exempel tagna aff Dagheligha förfarenheten) hwilket på thetta rumemt för kortheet skull må wara nogh/ til at affskräckta en ifrån at låta them förmyckit tagha öfwerhanden.
Okyskheet eller oloflig kärleek belangane/ när den förmyckit får inrymme; så gör hon icke allenast en til sin Schlav/ så at en hwarken Gudh eller sigh sielff tiena kan; uthan hon upwäcker medh sigh allahanda affecter och synder/ (them man sölar sigh uthi/ som aff thet Capitlet om Elskogh är til at see): Hwilka ens kraffter på åthskillighe sätt uthdöda och förtorka/ och ther hoos sättia bådhe Kropp och Siäl i wåde. Huru hon sina Fångar uthmatlar/ klaghar Conace hoos Ovidium, som effterföllier:
Tyrranisk Venus är/ hwem hon til fånga tagher/
Hon tormenterar hårdt/ hon gör en bleck och mager:
Taar bort ens söte Sompn/ förtaar ens appetit,
Och gör en på mång sätt/ sin lust och friheet qwit.
Höghmodh och Ähregirigheet/ är en inbland the wederstyggeligste laster/ hwilken och hafwer warit then förste affecten som bådhe Änglarne och Menniskio Slächte på fall hafwer kommet. Hwarföre GUdh och alt sedhan sin synnerlighe grymmetz Wredhe hafwer låtit skijna emoot them som ther medh fahra. Och när man wil tilsee så är hon ännu i thenne dagh en aff the störste orsaker til thet buller som emellan thet ena och andra Lähn och Rijke/ then ena Potentaten/ ja Brodhren och then andra sigh uphäfwer. Orsaken består i thet högha Modhet/ at ingen wil räkna then andra sin Jämlijka/ myckit mindre Öfwerman. Hwaraff upwäckes Haat/ Afwund/ Wredhe och andra onda Affecter, hwilka Blodhet och Kroppen uthtorcka och kraffterne uthödha. Thet samma skeer och aff Girigheet/ hwilken sådanna och andra flera synder åstadh kommer/ blifwer hon för then skull aff Apostelen Paulo en Root til alt ondt kallat.
Glädie/ oansedt at hon är then lideligste utaff Affecterne; lijkwäl ther hon ey modererat blifwer/ kan hon i Hastigheet bringa en om Halsen/ synnerligen them som kleenmodigt Hierta hafwa såsom Qwinnor eller ålderstijgne Manspärsoner.
Utaff Ångest och Sorg äre wäl många aff dagha tagne; doch går thet så icke til i hastigheet; uthan kraffterne warda ther igenom så småningom förströdde och Kroppen uthorkat. Therföre sägher Solomon: En bedfröfwad Anda förtärer Beenen: Men ett lustigt hierta är Menniskian lijff/ och Syrach i thet 19. Cap. Bedröfwelse dödar mången Menniskia. Häruthi draghes then naturhlighe wärman och Spiritus til hiertat så småningom/ hwarigenom ther uptändes en onaturligh hetta/ som sedhan i heele Kroppen uthsprijdhes och honom förtorkar. Men i stoor Glädie så ryckia the uthi hastigheet ifrån Hiertat til the uthwärtes Ledemoterne; så at thet heelt aff them öfwergifwit blifwer.
Altså plägar och en hastig Skräck eller Räddhoga komma en stoort til at förwandlas til beswimelse/ then ock ofta medh sielfwe dödhen endas pläghar. Och skeer Förskräckelsen/ när then appetiten som i Hiertat inplantat är; i hastigheet förmärker någhot skadelighit wara förhanden; hafwer han ther til en wederwärtigheet/ så at then lijffachtige Andan/ medh naturlighe Warman som uthi hele Kroppen är kringsprijdt/ dragher sigh i Hastigheet åt Hiertat tilbaka/ thet til at errätta/ hwar utaff kommer at the uthwärtes Lemmar kålna och bäfwa/ för the öfwergiffne äre: Och skeer så lättelighen/ at the i Hiertat förqwäfwias kunna/ hwar aff sielfwe dödhen offta föllia kan.
Häfftigh Wrede plägar och myckit ondt förorsaka: och skeer hon/ när förbemälte appetit sigh menar och understår til at hämnas thet förtreet/ som honom synes tilskyndat wara: Begynner så Hierteblodhet til at röras/ then Lijffachtighe Andan och Naturlighe Wärman/ drifwas medh Gewalt til en uthwärtes Ledemoter/ hwaraff Gemötet förställes och en häfftigh bewegningh förorsakas/ hwilken på åtskilligt maneer i Öghon/ Mun/ Tänder/ Händer/ etc. uthbrister/ hwaraff heele kroppen inflammeras, förorsakas hitzighe Febres, halfft och heelt Slagh/ Gicht/ etc. Hälst hoos them som myckin Blodh hafwa/ eller elliest til sådanna Krankheeter disponerade äre.
Effter som man seer at sådana häfftighe affecter, en i stora krankheter kasta/ ja offta sielfwe Dödhen förorsaka kunna/ (som man i then förste Deelen någhra Exempel ther om indraghit hafwer/) så ligger allom stoor macht uppå/ at så myckit som möyelighit är/ för sådana tagha sigh til wahra/ til minstan för the tilfällen som them inrymme skaffa plägha: Ty thet är medh them/ som med en Fiend/ hwilken man lätteligare uthom en Skantz möta och fördrijfwa kan/ än som honom förjagha/ sedhan han sigh någhot inrotat hafwer. Then som i fallande är/ kan sigh intet uppehålla/ hwarföre skal man sigh för fallet föresee. Altså moste man sigh förehåller/ at affecterne icke för stort uthbrista/ ty tå kan man them ey lättlighen dämpa.
Är hiertat aff affecten rört/
Så blijr Förnufftet så förstört/
At thet ey lättligh kan förstå
Hwad godd och ondt en wara må.
Ach huru starck är tå then Man/
Som sin' affecter twinga kan?
Bör för then skill hwar och en sitt hierta hafwa fäst medh stadighetz Wapn/ emoot lyckans åtskillighe anfall: Icke förhäfwandes sigh/ när som hon speelar medh/ ey heller wantröstandes när hon sigh grym beteer/ och thet alt ey går effter ens hiertans önskan: Uthan alt med särdeles skickeligheet uptagandes (som then helghe Job giorde) beflijta sigh sådant at öfwerwinna kunna. Och effter sådane passioner aff Förnuffzens Töm swårligen modereras kunna/ skal man medh en innerligh bön anhålla hoos Gudh lm hans helge Andes bijstånd/ til at hielpa sigh i sådana fall rättelighen kunna skicka/ och alt ondt öfwerwinna. Eliest pläghar GUdh thet receptet, kors och bedröfwelse bruka/ ens onda affecter medh at dämpa/ i thet han kastar en i swåra och långsamme siukdomar/ hwilka dödzens wissa Sänningebudh äre (then Gudh ock hafwer Menniskian för syndens skul pålagt/ som mäst genom sådana oordentlighe affecter, hwilka intet annat äre än synd) bedrijfwes. Och effter thet at Gudh sådana synder/ icke allenast för sins nampns ähros skul förbudet hafwer, uthan och för titt eghet bästa (ty tu hafwer hört huru öfwerflödigheet i Maat och Drick/ i Arbet och Roo/ etc. Och när thesse affecter ey rätt blifwa styrde) huru the kunna siukdomar förorsaka och ändtligen sielfwe döden: Hwarför skal tu thess högre acht tagha på thesse Reglor: Wil tu ey för Menniskio rådh/ så gör för Gudz befalningh/ whilken här och innesticker/ på thet at tu icke allenast måtte undfly mången swår synd/ uthan och med en hälbregda Korpp och Siäl thes bättre kunna tin Skapare tiena/ tigh sielff och tin fattighe Jämchristna uthi tin rätta kallelse wara til godha och fromma.