Östgötars minne/Studerande

←  Östgöta nations förste hedersledamot, hedersledamöter, inspektorer, ämbetsmän och vaktmästare

Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900 av Klas Odén (1846–1910) Studerande Östgötar i Uppsala 1595—1645

1645  →

A.
Studerande Östgötar i Uppsala
1595—1645.

1. Petrus Johannis. Antagl. född i Vadstena; fad. rektor. Stud. i Upps. före 1595, i Rostock 96; disputerade där 96. Rektor i Vadstena 97. D. 1600 på hösten.

Möjligen är han den Petrus Johannis Gothus Vadstenensis, som jämte Jonas Kylander år 1595 fick löfte om »tionden af Säby till resehjälp ät utländske academier, hvarpå de reste till Wittenberg, men som tionde sedan ej utföll, vände Petrus Johannis Vadstenensis om». Br. — Hvad som synes alldeles säkert är, att ifrågavarande n:r 1, Petrus Johannis, var depositor år 1595, då bland andre efterföljande fyra landsmän, n:r 2—5, blefvo »depositi» i närvaro af ärkebiskopen, professorerna, borgmästare och råd, borgersmän och hedervärda matronor. Depositionen bestod i vissa egendomliga ceremonier, som utfördes då nykomne studenter upptogos i de äldres samfund, och utgjorde en rå symbolisk framställning af de akademiska studiernas förädlande inflytelse. Såsom ceremonimästare, depositor, fungerade vanligen någon yngre akademisk lärare eller äldre student. De unge djäknarne utstyrdes i narrdräkt, slokig hatt, långa horn och åsneöron (otymplighetens och dumhetens symboler) samt svärtadt ansikte och långa svinbetar (sinnebilder af djuriskheten) i mungiporna. Därefter drefvos de med hugg och slag in i det rum, där åskådarne voro samlade. Sedan en mängd narraktiga upptåg anstälts, och depositorn hållit ett svassande tal om alla den otuktade ungdomens fel och oarter samt om nödvändigheten att med vetenskapens hjälp blifva en ny människa, befriades recipienderna med en stor träsax från sina besvärliga attribut, hvarefter de behandlades med en hyfvel och öfvergötos med ett ämbar vatten. När allt detta var verkstäldt, förklarades djäknarne för »liberi studiosi». Novitierna, som de nu kallades, tågade sedan i procession till en föreläsningssal, där de undfägnades med salt och vin (vishetens och glädjens sinnebilder). Därmed voro de upptagna bland akademiske medborgare, men fullmyndige studenter blefvo de först efter pennaltidens slut.

2. Nicolaus Magni Palumbus [Rappstadius]. F. i Rappestad 1568; fad. bonde. Stud. 95; fil. doktor 1600; prv. 01. Rektor i Söderköping 1599; kyrkoherde i Vreta kloster 1608; prost. D. 1650 16⁄3.

P. var den ende östgöten bland de 15, som vid den första fil. doktorspromotionen i Uppsala promoverades af d. v. professorn, sedermera ärkebiskopen Laurentius Paulinus Gothus Sudercopensis. — »Cæcus et decrepitus obiit». Bj. — Sonen Magnus adl. Gripenklo [254].

3. Magnus Haraldi Vallerstadius. F. i Vallerstad 1574; fad. kyrkoherde. Stud. 95; fil. doktor utrikes; prv. 1604. Konrektor i Linköping 04; lektor 06; tillika domk.-syssloman o. kyrkoh. i Kaga 07; rektor 10; domprost i Linköping 23. D. 1655 7⁄3.

Var en »alvarsam, lärd och ansenlig man och i synnerhet en god latinsk poët». Br. — Sönerna kallade sig Pelecanus.

4. Nicolaus Haraldi Vallerstadius. F. i Vallerstad 1576; fad. kyrkoherde. Stud. 95. D. som stud.

5. Israël Olavi Fortelius [Lincopensis]. F. i Linköping 1571 19⁄11; fad. domprost. Stud. i Upps. 1595, sed. i Rostock; fil. doktor i Helmstedt 99; prv. 1600. Konrektor i Linköping 1600; tillika dekanus o. penitent. publ. 1600; domprost i Linköping 04. D. 1614 24⁄4.

F. var »en mycket vältalig och förståndig man.» — Sonen adl. Lagerfelt [233].

6. Jacobus Halvardi Sandelius. F. 1581. Stud. i Upps. 97, sed. vid utländska akademier. Hofprädikant hos drottn. Kristina 1612; kyrkoherde i Rök o. Heda 15. D. i pästen 1623 7⁄6.

7. Olavus Andreæ. Stud. 1598. Kyrkoherde i Kvillinge o. Simonstorp 1614. D. 1620.

8. Petrus Törnsköld [adl. 1635; förut Andreæ]. F. i Ekeby 1578 4⁄5 fad. prost. Stud. 98. Kammarskrifvare i Räkningekammaren 1601; kamrerare hos härtig Johan 08, i Sthlms räntekammare 18; riksräntmästare 24; v. ståthållare i Östergötland 27; generalräntmästare 34; assessor i Kammarrevisionen 38. Egare af Runstorp, Forsby, Tångstad, Ingelstad o. Grönlund, alla i Östergötland. D. på Runstorp i Kimstad 1642 23⁄11.

T. »gjorde Kronan ansenliga försträckningar och penningeförskott.» A.

9. Nicolaus Nicolai Grubb. F. i Linköping 1584; fad. domprost. Stud. 98; fil. doktor i Wittenberg. Lektor i Linköping 1615; tillika penitent. publ. 16 o. kyrkoherde i Rystad 20. D. i pästen 1622.

10. Laurentius Nicolai Grubb. F. i Linköping 1585; fad. domprost. Stud. 98. Fältsekreterare; krigsråd, slutl. öfverste.

11. Georgius Laurentii Sudercopensis. stud. 1599.

Är möjligen den Georgius Laurentii, som blef komminister i Häradshammar o. Jonsbärg 1624 och dog 1629; en annan G. L. blef först komminister i Mörlunda o. Tveta, sedan i Risinge 1635.

12. Claudius Botvidi. F. i Norrköping 1573; fad. stadssekreterare. Stud. 99; fil. doktor utrikes 1600; prv. 03. Rektor i Norrköping 06; kyrkoherde i Risinge 07; prost 25. D. 1646.

»Han skal ägt snille för latinsk versification.» Br. — Barnen kallade sig Risingius eller Rising. — Upps. univ.:s album upptager för år 1599 en Nicolaus Botvidi, men ej ofvannämde Claudius, som dock här anföres i flere äldre manuskript. Möjligen är det dock samma person.

13. Bartholdus Johannis. Stud. 1600.

14. Johannes Botvidi [Gothus]. F. i Norrköping 1575 7⁄10; fad. stadssekreterare. Stud. i Upps. 1600, utrikes 03; prv. 04; teol. doktor 17. Hofpräd. 16; kon. Gustaf II Adolfs biktfader o. förste hofprädikant 19; konsistorialråd 28; biskop i Linköpings stift 30. D. 1635 24⁄10.

B. var konungen städse följaktig i ryska, lifländska, polska och tyska fälttågen, »där han för sin rättsinnighet, nit om läran, ämbetsgåfvor och kärlek för konungens person så mycket utmärktes, som han förut var ansedd för grundelig lärdom och mogen erfarenhet». Som biskop utmärkte han sig för ordningskärlek och skicklighet samt förelyste sina underordnade som en af samtidens ypperste prädikanter. Man har af B. en mängd prädikningar, vittnande om allvar, sanning och kraft. Var ock salmförfattare. — Barnen adl. Örn; enkan gift med Arnold Messenius.

15. Jonas Andreæ Hellagius. Stud. 1600; prv. 13. Kommin, i Klockrike o. Brunneby 19; kyrkoherde i Västra o. Östra Ed 25, i Tingstad 35. D. 1659 ?⁄9.

16. Isacus Haraldi Vallerstadius. F. i Vallerstad 1579; fad. kyrkoherde. Stud. 1600. Pädagog i Eksjö 02; rektor i Norrköping 07. D. 1608.

17. Petrus Petri Franck. F. i Elsass 1581 o. ink. till Sverige med drottn. Maria Eleonora. Stud. 1600; prv. 12. Kyrkoherde i Kvillinge o. Simonstorp 22. D. 1653 19⁄11.

F. anklagades att hafva låtit ur grafven upptaga ett lik för bristande likstol. — Hans söner blefvo adlade och introducerade på olika nummer, och blef yngste sonen stamfader för ännu lefvande ätten Franc.

18. Petrus Erici Holm [Gothus]. F. i Styrestad 1579; fad. prost. Stud. 1601; prv. 03. Kollega i Vadstena 03; konrektor i Söderköping 08; rektor i Vadstena 09; kyrkoherde i Skeninge, Allhelgona o. Bjälbo 13; kontr.-prost 19. D. 1639 6⁄3.

»Gemenligen Stora prästen kallad.» Lär varit af gammal adlig släkt; blef stamfader för adl. ätten Rosenholm.

19. Arnoldus Johannis. Stud. 1601.

20. Johannes Laurentii. Stud. 1602. Kommin. i Resmo o. Mörbylånga 04; skollärare i Vimmerby o. komminister där 08.

21. Isacus Erici [Vadstenensis]. F. i Vadstena 1576 »britomässotid»; fad. sadelmakare. Skrifvare på Räfsnäs, Södermanland. Stud. 1599, å nyo 1602; prv. 01. Slotts- o. hosp.-präd. i Kalmar 05; hofpräd. hos härtig Johan 08; kyrkoherde i Östra Stenby 10. D. 1650 17⁄7.

Han utgaf en »Coleribok» (egentl. öfversättning af Coleri oeconomia), hvari föreskrifvas många tjenliga läkemedel, »som oförfarne kunna nyttja i stället att de annars brukat söka dylike signerskor, som ofta ej annat bruka än slike naturlige medel, dem de genom sine vidskepelser vanställa. Man ser häraf, att denne man tänkt mycket förnuftigare än allmänheten på hans tid.» Br. — Hans söner kallade sig Stén.

22. Nicolaus Andreæ Vinnerstadius [Norcopensis]. F. i Vinnerstad. Stud. 1602. Stadsnotarie i Norrköping 36; stadssekreterare (syndikus) 38; borgmästare 50. D. 1655, begr. 9⁄12.

23. Nicolaus Erici Seladius. F. i Hycklinge; fad. bonde. Stud. 1602; prv. 08. Kyrkoherde i Odensvi 11. D. 1653 26⁄6.

24. Petrus Clementis [Vadstenensis]. F. i Vadstena 1585; fad. kyrkoherde. Stud. 1603. Kyrkoherde i Normlösa o. Härbärga 18; kontr.-prost 30. D. 1645 l8⁄3.

Hans barn kallade sig Grubb; en son, Clemens. öfverstelöjtnant, adl. Grubbenhjelm och en annan son, Didrik, ryttmästare, adl. Grubbenfelt.

25. Hemmingus Botvidi Norcopensis. F. i Norrköping; fad. stadssekreterare. Stud. 1603. Antagl. tf. borgmästare i Linköping. D. 1615.

26. Andreas Jonæ Gothus. F. i Vadstena 1582; fad. skomakare. Stud. i Upps. 1604, i Osnabrück 05, i Danzig 07. Rektor i Vadstena 13; kyrkoherde i Stora Åby o. Ödeshög 24; prost 40. D. 1657 ⁄8.

Reparerade på egen bekostnad skolhuset i Vadstena samt visade mycken omsorg vid reparation af Åby kyrka. — Författare af flere olikartade skrifter, ss. »Thesaurus epistolicus» samt »Theoria vitæ æternæ.» H.; Br.

27. Andreas Johannis Sæbyensis. F. i Säby 1586; fad. kyrkoherde. Stud. 1604. Kyrkoherde i Lofta o. Loftahammar 23; prost 29. D. 1653.

Hans barn kallade sig Loftander.

28. Jonas Gregorii. stud. 1604. Kateket 05.

lnskrefs »ad classem logicam» 1604. K.-prot. 29. Johannes Jonæ Stijgh [Methodorus]. F. i Styrestad 1583; fad. kyrkoherde. Stud. 1604; kyrkoherde i Styrestad 18; v. prost 37. D. 1643 3⁄11.

30. Petrus Jonæ Bjugg [Sudercopensis]. F. i Söderköping 1587. Stud. 1604; fil doktor i Wittenberg 15. Hofpräd. hos härtig Johan 13; kyrkoh. i Vårdsbärg 18: prost 27; tillika lektor i Linköping vid gymnasiets inrättande 28; förste teol. lektor 38; kyrkoh. i Söderköping o. Skönberga 39; biskop i Viborgs stift 42. Riksdagsman 1642. D. 1656, begr. 29⁄1.

B. var en »lärd, behagelig och försigtig man.» Br.

31. Magnus Michaëlis [Tåbyensisj. Stud. 1604; prv. 08. Kollega i Söderköping; kyrkoherde i Östra Ny o. Rönö 18. D. 1627.

32. Olavus Jonæ Stijgh. Fad. kyrkoherde i Styrestad. Stud. 1604; prv. 08. Kyrkoherde i Skällvik o. S:t Anna 11.

33. Claudius Johannis Prytz. F. i Arboga 1585 18⁄5; fad. prost i Söderköping. Stud. 1605; prv. 05. Hofpräd. hos härtig Johan på Stegeborg 13; kyrkoherde i Högby o. Hogstad 19, i Norrköping o. S:t Johannes 39; prost 39. D. 1658 18⁄8.

Då P. var hofprädikant, röjde han en trollpacka, som bodde i ett af härtigens torp och som hade »förgjort» både härtigen och härtiginnan, »at de voro lika som ifrån sina sinnen.» Trollpackan blef dömd att lefvande brännas, och då hon skulle kastas på bålet, som mycket häftigt brann, fattade hon tag i prästens kläder i afsikt att rycka honom med sig i elden, hvilket dock af bödeln, ehuru med möda, hindrades. — P:s båda söner blefvo borgmästare i Stockholm och den ene adlad med bibehållet namn.

34. Johannes Erici Gothus. Stud. i Upps. 1605, i Hamburg 06. Rektor i Norrköping 09. D. 1617.

35. Johannes Andreæ Slakovius. F. i Slaka 1589; fad. kyrkoherde. Stud. 1605; prv. 09. Kyrkoherde i Slaka 17, i Vårdsbärg 39. D. 1653.

36. Claudius Andreæ. F. i Östra Eneby 1585; fad. kyrkoherde i Kimstad. Stud. 1605; prv. 09. Kyrkoherde i Östra Eneby 15. D. 1635.

Hans barn kallade sig Enærus eller Een (Ehn).

37. Nicolaus Nicolai Ljurenius. stud. 1605; prv. 09. Kollega i Jönköping: komminister i Säby 33. D. efter 1642.

38. Daniel Laurentii Sudercopensis. F. 1586; fad. fogde på Stegeborg. Stud. i Wittenberg 1602, i Upps. 05; fil. doktor utrikes; prv. 12. Rektor i Söderköping 14; lektor vid Linköpings katedralskola 25; förste teol. lektor o. kyrkoh. i Skeda 28; kyrkoherde i Vadstena, S:t Per o. Strå 34. D. 1640 14⁄4.

39. Ericus Haqvini [Smolandus]. Stud. 1606; prv. 23. Komminister i Ljung o. Flistad. D. efter 1644.

40. Laurentius Stephani. stud. 1606; prv. 11. S. m. adjunkt. D. antagl. som sådan.

41. Laurentius Andreæ. »F. i Åtorpet.» Stud. 1607.

Torde möjligen blifvit präst i Kalmar stift, slutl. kyrkoherde i Persnäs o. Föra; död 1650.

42. Arvidus Laurentii. Stud. 1607.

43. Ericus Johannis Prytz. F. i Arboga 1587; fad. prost i Söderköping. Stud. 1607; prv. 11; stud. i Greifswald 15; fil. doktor i Wittenberg 16. Rektor i Norrköping 18; kyrkoherde i Kuddby 21. D. 1637 16⁄9.

44. Birgerus Joannis Kylander. F. i Gammalkil. Stud. 1607; fil. doktor antagl. i Wittenberg; prv. 18. Konrektor i Linköping 23; lektor där vid gymnasiets inrättande 28; afsk. 30; krigspräst i Tyskland. D. där 1631.

45. Johannes Johannis Arendt. F. i Vadstena 1589; fad. borgmästare. Stud. 1607; prv. 15. Kyrkoherde i Västra Husby 24. D. 1635 17⁄8.

46. Ericus Nicolai Hillenius. F. i Eksjö 1584. stud. 1607; prv. 10. Kyrkoherde i Svinstad 19; prost 42. D. 1651.

47. Ericus Jonæ Drysander. F. i Ekebyborna 1589; fad. kyrkoherde. Stud. 1607; prv. 08. Kollega i Linköping 17; kommin. i Hof o. Appuna; kyrkoherde i Ekebyborna 20. i Väderstad o. Harstad 43. D. 1653.

48. Johannes Petri. Stud. 1608.

Kanske denne är Jonas Pedersson, underlagman i Östergötland, assessor i Svea hofr. 1624; tjänstgjorde 1635 i maj, men i september samma år var han död.

49. Ericus Ingelli Husbyensis. Stud. 1608; prv. 08. Komminister i S:t Olai förs. i Norrköping 22.

50. Laurentius Petri Ask. Stud. 1608; prv. 10. Kommin. i S:t Olai förs. i Norrköping 12; kyrkoherde i Örtomta 19; i Törnevalla 42; kontr.-prost 39. D. 1656 6⁄5.

51. Petrus Benedicti [Norcopensis]. Stud. 1608.

52. Ericus Johannis Falck. F. i Söderköping 1587; fad. rådman i Linköping enl. andra: ryttmästare). Stud. 1608. Pastor vid svenska o. finska förs. i Narva; prost i Allentacha, Lifland, 41. D. 1641.

53. Henricus Petri Hammerus [Hammerius]. F. i Linköping. Stud. 1609. D. 1617.

Studerade för Joh. Messenius. — »Är förmodeligen samme Henric Hammar, som i Härtig Carls slagtarbänck för sin papistiska tro säges blifvit illa medfaren, hvaraf han sedan dödde i fängelset.» Br.

54. Nicolaus Svenonis Cnatingius. F. i Skeppsås 1588 3⁄2; fad. kyrkoherde. Stud. 1609; prv. 14. Sacellan i Sköfde 14; skv.-präd. vid Östg. kav.-reg. 16; kyrkoherde i Västerlösa 22; v. kontr.-prost 45. D. 1672 24⁄3.

Bivistade som skvadronsprädikant lifländska och polska krigen. Efterlemnade egenhändiga anteckningar, hvilka under titeln »Cnattingiska slägtminnet» ännu finnas i behåll. A.

55. Olavus Andreæ Siakovius [Gothus]. F. i Slaka; fad. kyrkoherde. Stud. 1609; prv. 13. Kyrkoherde i Väderstad o. Harstad 25. D. 1641.

56. Johannes Laurentii Brask. F. i Västervik 1588; fad. kyrkoherde. Stud. 1609; prv. 22. Kommin. i Söderköping 15; kyrkoherde i Veta o. Viby 29; kontr.-prost 43. D. 1656 ⁄4

Hans barn kallade sig Prytz efter morfadern.

57. Jonas Petri Gothus. F. i Linköping 1587 7⁄2; fad. borgare. Stud. 1610; prv. 13; stud. i Giessen, Jena o. Wittenberg i 3 år; fil. doktor. Konrektor i Linköping 17; lektor 23; tillika kyrkoh. i Rystad 23; förste teol. lektor 34; biskop i Linköpings stift 37. D. i Sthlm 1644 13⁄12.

»Han egde i hela landet och i synnerhet hos stichtets prästerskap mycket förtroende, kärlek och anseende såsom en lärd, försigtig, varsam och tillika ljuflig man.» — Var gift med en dotterdotter till konung Erik och Agda Persdotter.

58. Haqvinus Jonæ. Stud 1610; prv. 35. Komminister i S:t Lars, sed. i Linköping 43, i S:t Olai förs. i Norrköping 45. D. 1650 14⁄12.

59. Johannes Benedicti Phœnix. F. i Norrköping 1586; fad. B. Cornukindius, kyrkoh. i Odensvi. Stud. 1610; prv. 11. Kyrkoherde i Dalhem 23, i Målilla o. Gårdveda 31. D. 1666 28⁄2.

Var vid slutet af sin lefnad blind.

60. Israël Jonæ. Stud. 1610.

61. Matthias Henrici Norcopensis. F. i Norrköping 1587. stud. 1610; prv. 13. Kommin. i Söderköping 15; kyrkoherde i Hällestad 25. D. 1634 ⁄2.

62. Matthias Erici Norcopensis. Stud. 1611.

Denne har möjligen af misstag skrifvits »Erici» i st. för »Henrici» och då antagligen densamme som näst föregående.

63. Johannes Petri. Stud 1611.

64. Christophorus Laurentii Tempæus. F. trol. i Linköping, Stud. 1611.

Studerade sedan för Joh. Messenius och öfversatte till svenska dennes »Specula, thet är Sveriges Rijkes skådhetorn» etc.

65. Hermannus Hermanni Schilling [Lincopensis]. F. i Minden, Westfalen, 1588 o. uppfostrad i Linköping. Stud. i Upps. 1611, i Rostock 14; prv. 16. Kollega i Linköping 15; kyrkoh. i Hof o. Appuna 23; afsatt 41; »litteris regiis» kyrkoherde i Borg 47. D. 1653 20⁄7.

»Vir doctus sed turbulentus.» Anklagades 1640 för uppstudsighet och obehöriga uttryck om landshöfdingen, för egennytta mot församlingen, för slagsmål och okvädinsord samt att han kallat kyrkonämnden »pannkakor.* Detta och mycket annat om honom finnes anfördt i Håhls herdaminne.

66. Johannes Matthiæ. F. i Västra Husby 1593; fad. kyrkoherde. Stud. 1611; fil. doktor 17; teol. doktor 40. Professor i Upps. 21; rektor vid Riddarhusskolan (»Collegium illustre») i Sthlm 25—30; hofprädikant 29; drottn. Kristinas lärare 32 o. öfverhofprädikant (»älste hofprädikant») 35; biskop i Strängnäs stift 43; afsk. 64. Egare af flere gårdar o. hemman i Södermanland o. Småland samt Långtora i Uppland; bosatt där 64. D. i Sthlm 1670 18⁄2.

»Joh. M. var en af sin tids lärdaste biskopar, därtill arbetsam, nitisk och klart seende samt en i allo välmenande man, som älskade sanning och frid.» Hans synkretistiska åsikter framkallade dock en häftig ovilja hos det ortodoxa prästerskapet, och i synnerhet hans arbete »Rami olivæ septentrionalis» etc., hvarigenom han sökte verka för en union emellan luteraner och reformerta, uppväckte mot honom en sådan storm af förbittring, att han nödgades begära afsked. — Var kon. Gustaf Adolf följaktig under fälttåget i Tyskland 1630—32. — Barnen adl. Oljeqvist. N. fbok; Br. Se ock Hagström, Strängnäs stifts herdaminne.

67. Andreas Johannis Prytz. F. i Arboga 1590; fad. prost i Söderköping. Stud. i Upps. 1611, sedan utrikes; prv. 13; fil. doktor 19. Professor i Upps. 21; rektor i Linköping 23; hofpräd. 28; superintendent och kyrkoh. i Göteborg 29; biskop i Linköpings stift 47. D. i Norrköping 1655 7⁄4.

»Hans flit och saktmodighet gjorde honom allmänt älskad, likasom hans lärdom förut förvärfvat honom högaktning och beröm.» Br. Egde förträffliga prädikogåfvor och ansågs som en af de utmärktaste andlige talare på sin tid. Hade mycket bryderi för kalvinisterna i Norrköping. Lemnade efter sig ansenlig förmögenhet. — Han har ock vunnit ett namn som dramatisk författare genom tvänne religiöst-historiska skådespel, hvilka åtminstone i formelt hänseende ej sakna förtjänster.

68. Andreas Petri Grubbe. F. i Linköping 1595 4⁄6; fad. Peder Mattsson (Stjernfelt), assessor. Stud. 1611; fil. doktor i Giessen 19; prv. 21. Rektor i Norrköping 21; lektor i Linköping 22. D. 1623 20⁄9.

69. Johannes Olavi Podolinus Gothus. Fad. kyrkoherde i Ekeby. Stud. i Upps. 1612, i Rostock 14. Kyrkoherde i Tåby 29. D. 1640.

Orerade i Rostock 1614 »de artium liberalium utilitate.» — Hans sonson adl. Pistolsköld.

70. Johannes Haraldi Vallerstadius. F. i Vallerstad 1592; fad. kyrkoherde. Stud. i Upps. 1612, sed. i Helmstedt o. Wittenberg; prv. 23. Rektor i Norrköping 22; kyrkoherde i Vallerstad o. Järstad 27; prost 45. D. 1653 7⁄12.

Hans söner kallade sig Vallerius.

71. Christophorus Nicolai Duræus. F. i Tuna 1593; fad. kyrkoherde. Stud. 1612. Kyrkoherde i Tuna 20, i Skeninge, Allhelgona o. Bjälbo 40; prost 40. D. 1642 21⁄3.

72. Nicolaus Emundi. F. 1585. Stud. 1612; prv. 15. Kollega i Sköfde 20, i Linköping 24; rektor i Vadstena 24; kyrkoherde i Rappestad o. Sjögestad 34; prost 40. D. 1653 9⁄11.

Hans barn kallade sig Figrelius och en son blef adlad Gripenhjelm [373].

73. Sveno Laurentii Cirrhæus. F. i Hof. Stud. 1613; fil. doktor 17; prv. 20. Akad.-adj. i Upps. 16; lektor i Linköping 28; tillika konsist.-notarie 30. D. i Linköping 1632.

74. Magnus Benedicti Phœnix. F. i Odensvi 1591; fad. B. Cornukindius,. kyrkoherde. Stud. 1613. Kollega i Söderköping.

75. Christophorus Laurentii Grubbe [adl. 1645; förut Grubb]. F. i Linköping 1593 30⁄6; fad. rådman. Stud. 1613. Skrifvare i furstl. kansliet på Vadstena slott 16, i Kgl. kansliet 19; sekreterare på Kalmar slott o. i dess län 21 samt vid svenska kansliet i Tyskland 33; borgmästare (just.-präsident) i Kalmar 36; tillika häradshöfding i Ölands Södra mot 41; afsk. 72; v. landshöfding i Kalmar län 65—72. Egare af Föllingsö i Kisa o. Stjärnemo, Kalmar län. D. där 1681 24⁄8.

»Vir studiis ac moribus clartssimus». Bland hans efterlemnade skrifter märkes en ordspråkssamling, som utan tvifvel är den yppersta i sitt slag inom hela 1600-talets litteratur. — Hade i sina båda giften 25 barn.

76. Jonas Laurentii Cirrhæus. F. i Hof 1593. stud. 1614; prv. 16. Kommin. i Hof o. Appuna 29; kyrkoherde i Lillkyrka 39. D. 1653.

77. Nicolaus Olavi Ljurenius [Vetensis]. stud. 1614; prv. 20. Kommin. i Kvillinge 27; kyrkoherde i Gårdeby 38; afsk. 65. D. 1669, begr. 14⁄5.

78. Eskillus Olavi. stud. 1614.

Möjligen också Ljurenius och broder till näst föregående.

79. Henricus Isaci Vadstenensis. stud. 1614. Antagl. underlagman i Östergötland. D. 1635, begr. i Vadstena.

80. Andreas Erici Boræus [Nordanväder]. F. i Linköping 1590; fad. länsbokhållare. Stud 1614; prv. 14. Krigspräst; fältprost 30; kyrkoherde i Svanhals o. Kumla 32; prost 34. D. 1639 kort före 14⁄11.

Klagade i konsistorium 1633, att han var fördjupad i skuld och hade mycket måst lida af sin svärmoder och sina svågrar samt i stor lifsfara för deras hotelsers skull. Nic. — Anklagades 1636 att hafva med ett yxskaft slagit en enka samt 1639, att han från prädikstolen kallat sina åhörare svinhundar m. m. H.

81. Ericus Laurentii Brask. F. i Västervik 1592; fad. kyrkoherde. Stud. 1614: prv 25. Kollega i Linköping 25; kyrkoherde i Östra Tollstad o. Sya 34; prost 64. D. 1672.

82. Johannes Georgii. F. i Vadstena. Stud. i Upps. 1614, sed. i Wittenberg.

83. Carolus Gustavi Banér. F. i Lännäs, Örebro län, 1598 17⁄10; fad. riksråd (halshuggen i Linköping 1600). Stud. 1615. Kammarherre 24; öfverkammarherre 25. Guvernör i Marienburg 26; statssekreterare 28; v. guvernör i Preussen 31. Egare af Örby, Hufvudnäs, Västanå o. Verpel. D. i Elbingen 1632 11⁄4.

84. Israël Gotskalci. Stud. 1615; prv. 16. S. m. adjunkt. D. trol. som sådan.

85. Zacharias Johannis. F. i Eksjö 1597; fad. barberare. Stud. 1615; prv. 22. Pädagog i Eksjö 22; kyrkoherde där 32; prost 43; kontr.-prost. D. 1681 10⁄3.

86. Olavus Pauli. Stud. 1615.

87. Nicolaus Benedicti Retzius. F. i Odensvi 1594 21⁄10; fad. B. Cornukindius, kyrkoherde. Stud. 1615; prv. 18. Amir.-pråd. 20; kyrkoherde i Tryserum o. Hannäs 27. D. 1653 24⁄12.

R. inberättade till domkapitlet, att i hans församling fanns en piga, 48 år gammal, som haft närmare umgänge »med satan», och förfrågade sig, huru med henne handlas skulle. Vidare härom se Håhl. — Enkan efter R. hade vid sin död 61 afkomlingar.

88. Israël Botvidi Vongorosander. F. i Vånga 1589 8⁄12; fad. kyrkoherde. Stud. 1615; prv. 20. Kyrkoherde i Vånga 32. D. 1655 13⁄4.

Hans barn kallade sig Vangelius eller Vangel.

89. Henricus Nicolai. Stud. 1615.

90. Jonas Laurentii. F. 1588; fad. kyrkoherde i Hvarf. Stud. 1615; prv. 20. V. pastor i Hvarf o. Styra 35; kyrkoherde där 36. D. 1652.

Hans barn antogo namnet Gyræus, sedan Hvarf.

91. Johannes Beronis Fallerius [Phaleræus]. F. i Veta 1588. Stud. 1615. Kyrkoherde i Vimmerby o. Pelarne 24; prost 41. D. 1645.

Anklagades för flere ämbetsfel.

92. Botvidus Nicolai Gothovius [Flötlingius, Flötingius, Foslingius]. F. i Söderköping 1590 ⁄7. Stud. 1615; prv. 16. Kyrkoherde i Skällvik o. S:t Anna 25, i Västra o. Östra Ed 35; prost 53; afsatt 56; restit. 57. Riksdagsman 44. D. 1688 4⁄11.

Afkunnade lysning för sig själf, när han för tredje gången vid 87 års ålder skulle gifta sig. Af ordalagen därvid (se Vimmerby tidn. 1892) finner man, att han måtte varit en råbarkad skräflare. — Anklagades för slagsmål, smädligt tal samt flere ämbetsfel, hvarför han erhöll sträng varning. »En orolig och besynnerlig man.» Om honom se vidare Håhl.

93. Nicolaus Andreæ Juringius. F. i Jönköping 1590 ⁄11; fad. stadsfogde. Stud. i Upps. 1615, i Rostock 16; prv. 20; fil. doktor primus i Wittenberg 22. Hofpräd. hos härtig Carl Filip; förste hofpräd. hos pfalzgr. Johan Kasimir 23; kyrkoherde i Ekeby o. Rinna 26, i Jönköping 48; kontr.-prost 39. D. 1653 27⁄4

J. var föreslagen till biskop i Växjö stift 1651. — Från hans dotter Katarina, g. m. Petrus Svenonis Vadstenius [555], härstammar yngre släkten Juringius.

94. Magnus Petri. F. i Allhelgona 1594. Stud. 1615; prv. 27. Krigspräst 16; kyrkoherde i Hjorted 32, i Svanhals o. Kumla 41. D. 1670 3⁄4.

Säges blifvit »kungl. hofmusicus» 1617.

95. Haqvinus Johannis. Fad. kyrkoherde i Sund. Stud. 1616. Prädikobiträde i Sund. D. där före 1630.

96. Sigfridus Henrici. Stud. 1616.

97. Andreas Anundi. Stud. 1616.

98. Benedictus Benedicti Orosander. Fad. rektor i Linköping. Stud. 1617. Kyrkoh. i Målilla o. Gårdveda 27; afsatt; krigspräst vid Östg. inf.- o. kav.-reg.; kommin. i Målilla o. Gårdveda 35, i Slaka 41, kyrkoherde i Hallingebärg 61. D. 1662 9⁄6.

O. var krigspräst »med officerarnes missnöje.» Klagade öfver sina förluster under kriget hvarför honom beviljades ett sammanskott af flere prosterier.

99. Nicolaus Jonæ. Prv. 1610; stud. 17. Kyrkoherde i Vist 22. D. 1639.

Inkallad för domkapitlet, förmanades han »fliteligen att tillse huru thet tilgår i hans församling, at icke någre låge förklädde, hvilket är en stygg ting och förargelig.» H.

100. Johannes Petri Frank. Stud. 1617; prv. 20. Krigspräst. D. 1623 28⁄3.

101. Johannes Laurentii [Ölstaensis]. Stud. 1617; prv. 22. Komminister i Risinge (22). D. före 1635.

102. Hemmingus Laurentii. Stud. 1617; prv. 20. Komminister i Björkebärg och Ledbärg (24).

103. Canutus Matthiæ Neokylander. F. i Nykil 1590; fad. M. Cuprimontanus, kyrkoherde. Stud. 1617; prv. 22. Kommin. i Nykil 18; kyrkoherde i Vikingstad 28; prost 54. D. 1667 19⁄2.

104. Birgerus Olavi Beccander. F. i Gammalkil 1600. Stud. 17; fil. doktor 25; stud. utrikes; prv. 28. Lektor i Linköping 28; kyrkoherde i Asby 29; kontr.-prost 31. Riksdagsman. D. 1667 17⁄4.

Var depositor 1624 (se under n:r 1). — Underskref riksdagsbesluten 1635 och 40.

105. Olavus Sebastiani Bjæsse. F. i Linköping 1593; fad. guldsmed. Stud. 1617; prv. 20. Kommin. i Linköping 20; kyrkoherde i Mogata o. Borrum 34. D. 1654.

Hans fyra söner kallade sig Mogatæus.

106. Laurentius Petri Grubbe [adl. Stjernfelt 1629, men bibeh. namnet Grubbe]. F. i Linköping 1601 21⁄1; fad. Peder Mattsson, assessor. Stud. 18; fil. doktor utrikes. Kgl. sekreterare 25; häradshöfding i Kinda 28; sekreterare af Staten 34; tillika häradshöfd. i Hattula, Finland, 34; resident i Hamburg 35; assessor i Kommerskolleg. 37; underståthållare i Sthlm 37; assistansråd o. gen.- kommissarie vid sv. armén i Tyskland; krigsråd; öfverste; tillika häradshöfding i Sjuhundra, Sthlms län, och Tuhundra, Västm. län, 42. Egare »till Ry o. Utala samt Näbben i Lemsals socken i Lifland, Skeppshusen, Wirner o. Stangern». D. 1642 23⁄10.

G. var öfverste för ett regemente svenske soldater, hvilka han anförde, då han stupade i slaget vid Leipzig.

107. Magnus Botvidi. Stud. 1618.

108. Andreas Petri Normolander [Dretting, Rymonius]. F. i Gammalkil 1599. stud. 1618; prv. 20. Kommin. i Gammalkil 30; kyrkoherde i Hof o. Appuna 41; prost 55. D. 1665 24⁄12.

Hans söner kallade sig Rymonius.

109. Jonas Johannis Tremulander. F. i Rystad 1597. Stud. 1618; prv. 32. Kommin. i Östra Tollstad o. Sya 32; kyrkoherde i Hallingebärg 44—61. D. i Söderköping 1671.

»Cæcus, surdus et herniacus obiit in nosocomio.» Bj.

110. Johannes Laurentii Luconius. Stud. 1618; prv. 20. S. m. adjunkt. D. antagl. som sådan.

111. Jacobus Petri. Stud. 1618.

112. Laurentius Nicolai Typæus. Stud. 1619; prv. 20; fil. doktor utrikes 25(?). Hofpräd. hos pfalzgr. Johan Kasimir; kyrkoherde i Östra Ny o. Rönö 30, i Kuddby 52. D. 1664 13⁄5.

113. Samuel Olavi Cornuclandius. Fad. kyrkoherde i Horn. Stud. i Upps. 1619, sed. i Wittenberg (27); fil. doktor. D. i Wittenberg.

Hans moder, Margareta, säges varit naturlig dotter af konung Erik.

114. Petrus Magni Luculander. Stud. 1619; prv. 22. Husprädikant.

Orerade och disputerade i teologiska ämnnen flere gånger under åren 1620—22. Var möjligen depositor 28.

115. Benedictus Andreæ. Stud. 1619.

116. Botvidus Claudii Risingius. F. i Norrköping 1608; fad. kyrkoherde [12]. Stud. i Upps. 19, sedan i Dorpat; fil. doktor där; prv. 35. Kyrkoherde i Hällestad 35; prost 47. D. 1648 5⁄4.

R. och hans komminister, Gothzelius, voro 1646 inkallade till domkapitlet för att svara för ett emellan dem inträffadt »perlemente» vid ett barnsöl. Vidare härom se Håhl.

117. Nicolaus Petri. F. antagl. i Norrköping. Stud. 1619; »disp. sub Vallio» 21.

Finnes ock under namnet Nicolaus Petri L. Goth. Norcop., hvilket ledt till antagandet, att han skulle varit son af Ljurenius, kyrkoherde i Västra Husby, men denne hette Johannes. — N. P. var författare af ett andligt tal 1620; gratulerade Joh. Canuti Lenæus till hans rektorat på latinsk vers 1621.

118. Petrus Olavi. Stud. 1619.

En Petrus Olavi blef kyrkoherde i Vikingstad och dog 1627. — En Petrus Olavi Kylbeckius hade kommit i närmare förhållande till en kvinsperson, som yrkade på äktenskap, men han ville ej taga henne, »efter han nu skulle blifva landsknekt.» Konsistorium i Linköping dömde till äktenskap 1637. Nic.

119. Jonas Petri [Norcopensis]. F. i Norrköping 1589. Stud. 1619; prv. 20. Kommin. i Ringarum 17; kyrkoherde där 40. D. 1642 l0⁄10.

Blef komminister, d. v. s. på den tiden ungefär detsamma som adjunkt, ehuru ej ännu student. — Det tillkännagafs 1640 »att Hr Jon i Ringarum fallit uti en mäckta ynkelig sjukdom.» Konsistorium beviljade, »att man låter gå omkring i domkyrkan några resor med pungen och, där det icke kan förslå, skall tagas ur offerstocken några penningar honom till hjälp att förskickas.» H.

120. Israël Thesei Ignæus [Vadstenensis]. F. i Vadstena 1596; fad. Thes. Larsson, rådman. Stud. 1619. D. i pästen som stud. i Upps. 1622.

121. Johannes Rosenstråle. F. 1603 25⁄11; fad. ryttmästare. Stud. 19. Godsegare å Sonstorp i Hällestad samt egare af Svarttorp i Regna o. Skalltorp, Söderm. län. D. 1655 9⁄5.

122. Svante Rosenstråle. F. 1605 4⁄10; fad. ryttmästare. Stud. 19. Öfverstelöjtnant. Egare af Barksäter, Söderm. län, m. m. D. 1673 27⁄11.

123. Haqvinus Canuti Molinus. F. i Frinnaryd 1599. Stud. 1620; prv. 26. Rektor i Eksjö 35; kyrkoherde i Löt 55. D. 1674 ⁄12.

Var en rättrådig och frimodig man.

124. Johannes Johannis Prytz. F. i Söderköping 1599; fad. prost. Stud. 1620; prv. 24; fil. doktor utrikes. Krigspräst vid sv. armén i Tyskland; hofprädikant. D. i Marienburg 1632.

Hade »mycken böjelse för latinske poësien», hvarom hans sorgkväde öfver härtig Carl Filip samt flere »gratulationer» bära vittne.

125. Johannes Laurentii Solstadius. Stud. 1620.

126. Bonisius Olavi. Stud. 1620.

Kallas ock Bononius Olavi.

127. Laurentius Olavi Hultenius. Stud. 1620; prv. 27. Kollega i Linköping: 27; kyrkoherde i Östra Skrukeby 35. D. 1653 22⁄8.

En af hans söner kallade sig Hörning [843].

128. Johannes Simonis. Stud. 1620.

Uppgifves ock hetat Boxelius samt varit präst, men i sådant fall ej innehafvare af någon ordinarie befattning.

129. Petrus Ingevaldi Tornevallius. F. antagl. i Törnevalla. Stud. 1620; prv 22. Kyrkoherde i Östra Tollstad o. Sya 22. D. 1633.

130. Nicolaus Magni Becchius. Stud. 1620. Kyrkoherde i Östra Ny o. Rönö 29. D. 1629.

En Nils Månsson Becchius lefde samtidigt och var krigsrättsfiskal. Nic.

131. Johannes Benedicti Hircinius [Bock]. Stud. 1620; prv. 25. Rektor i Söderköping 27; kyrkoherde i Rumskulla o. Häsleby 33; v. prost 45. Riksdagsman. D. 1656 l8⁄11.

Kallades »Herr Jöns Bock.» — Anklagades af sin klockare för åtskilliga förseelser. bland annat för vidskepelse, hvilket synes fullt befogadt (se Håhl), och dömdes af domkapitlet till böter. — En af H:s söner adl. Stjernhoff [568].

132. Thure Bjelke, frih. F. 1606 13⁄6; fad. riksråd. Stud. 21. Öfverste vid Nylands o. Tavastehus reg. till häst 35; riksråd 41; assessor i Svea hofr. 42; häradshöfding i Vemo h:d, Finland, 43. D. 1648 31⁄7.

133. Otto Laurentii. Stud. 1621.

134. Johannes Birgeri. Stud. 1621; prv. antagl. i Strängnäs. Huspräd. på Sandemar, Strängnäs stift, i 14 år o. å andra ställen; kyrkoherde i Frustuna 49; kontr.-prost 55. D. 1667.

Bönföll hos bisk. Joh. Matthiæ 1658 »att varda hulpen från Frustuna», men fick stanna där till sin död. Orsaken till hans ringa framgång i befordringsväg uppgifves varit hans egenskap af »utbörding», ty begåfning och duglighet lär han ej saknat. — Hans barn kallade sig Ström.

135. Jonas Botvidi. Stud. 1621.

Är möjligen broder till nästföljande.

136. Andreas Botvidi Guestadius. f. i Vikingstad. stud. 1621; prv. 22. Kommin. i Kettilstad o. Tjärstad 33; kyrkoherde i Flisby o. Norra Solbärga 43. D. 1656 12⁄2.

Församlingen anhöll 1643 »att blifva honom kvitt, emedan han vid en kommunion förbigått någre med kalken.» H.

137. Magnus Petri [Vamalius]. F. 1599. Stud. 1621; prv. 29. Kommin. i Vårdsbärg 38; kyrkoherde i Näsby 48, i Sund 57. D. 1670 28⁄7.

138. Petrus Olavi. Stud. 1621. Prädikobiträde, antagl. sist i Skärkind, D. där 1667 el. 1668.

»Sal. dominus Petrus Olavi fick i Hermanshult i Skärkind en son 1668 i febr.» S.

139. Petrus Gråå. Stud. 1621. Möjl. kapten vid Västm. reg. (32).

140. Benedictus Nicolai Figrelius. F. i Landeryd 1601; fad. kyrkoherde. Stud. i Wittenberg 15, i Upps. 21; fil. doktor 29; prv. 33. Lektor i Linköping 30; tillika kyrkoh. i Skeda o. penitentiarie 34; förste teol. lektor 39; domprost i Linköping 56. D. 1681 l0⁄9.

En förmögen man. »Att han varit nästan för stark hushållare, vittna flere om honom till en senare tid fortplantade historier.» Br. — Sonen Nicolaus adl. Gripendahl [723].

141. Daniel Nicolai Lejonstjerna [adl. 1645; förut Figrelius]. F. i Landeryd 1605; fad. kyrkoherde. Stud. 1621; fil doktor 29; jur. doktor i Orleans 37. Borgmästare (justitiepräsident) i Norrköping 39. Riksdagsman 40, 55, 60. Egare af Söderö i Kettilstad, Eksebo i Virserum m. m. D. i Norrköping 1664 25⁄8.

Fick akad. senatens tillstånd att »trädha till disk på Communitetet» 1624. — För fattade en rättegångsordning för Norrköpings stad, af regeringen gillad 1640 och i staden använd till 1695; utverkade lindring i utlagorna och ådagalade stor omsorg om stadens uppbyggande efter 1655 års brand. »En grundlig jurist och tillika snäll poët.»

142. Matthias Benedicti Retzius. F. i Odensvi 1599; fad. B. Cornukindius. kyrkoherde. Stud. i Upps. 1621, i Greifswald 23. Hauptman öfver gref Fredr. Stenbocks gods, antagl. i Västergötland. D. 1652.

En hans son blef adlad Reutervall.

143. Ericus Petri Myrobæus. Stud. 1621; prv. 25. S. m. adjunkt, trol. sist i Nykil. D. där 1672, begr. 10⁄11.

144. Georgius Gudmundi Dvan. F. i Norrköping 1605 13⁄12; fad. borgmästare. Stud. 22; fil. doktor 29; prv. 29. Hofprädikant 34; kyrkoherde i Munktorp, Västerås stift, 38; assessor i domkap. 39; kontr.-prost 42. Riksdagsman 40, 43. D. 1647 22⁄11.

145. Georgius Arvidi. F. i Norrköping 1601. Stud. 1622.

146. Carolus Andreæ Pommerenning. [adl. 1653 med bibeh. namn; Pomeranus ett äldre namn]. F. i Norrköping 1609; fad. tullnär o. borgare (tysk). Stud. 22; fil. doktor 29. Härtig Adolf Johans informator; resident i Moskva 47—49; lagman (landsdomare) i Bohuslän 58; afsk. 68. D. 1672.

147. Samuel Nicolai Palumbus [Vretensis]. F. i Söderköping 1602; fad. prost [2]. Stud. 22; fil. doktor 29. Kyrkoherde i Östra Husby 33; prost. D. 1654 ⁄2.

Fick 1624 akad. senatens tillstånd att »trädha till disk på Commuuitetet.» — Hans son Samuel, öfverkommissarie vid amiralitetet, blef adlad Gripenklo.

148. Martinus Jacobi. Stud. 1622.

149. Daniel Laurentii Dalhemius. F. i Dalhem 1595; fad. prost. stud. 1622; fil. doktor 25; stud. i Rostock 27; prv. 3.. Lektor i Linköping 29; kyrkoherde i Kettilstad o. Tjärstad 33; prost 50. D. 1658.

»Var väl hemma i hebräiska språket.» — Tvistade med sin komminister om »altarskeppa>», som tilldömdes den senare.

150. Jonas Thesei Ignæus [Vadstenensis]. F. i Vadstena 1597; fad. Thes Larsson, rådman. Stud. 1622; prv. 23. Kyrkoherde i Linderås o. Frinnaryd. 29. D. 1649 ⁄2.

Hans död härrörde däraf, »att han under en strängare visitation blef illa slagen af Vadstena tullbetjening och i synnerhet af tullinspektören Ahlmans son, Erik, en djärf yngling och dristig våghals, som för detta brott måste böta full mansbot.» Denne missdådare blef sedermera i följd af andra sina illgärningar halshuggen 1654.

151. Magnus Thesei Ignæus [Vadstenensis]. F. i Vadstena 1598; fad. Thes Larsson, rådman. Stud. 1622; prv. 25. Kollega i Linköping 25; krigspräst 26; kyrkoherde i Östra Ryd 29. D. 1671 30⁄4.

I. deltog i fältslaget vid Mewe i polska Preussen 1626 och var en bland de krigspräster, som under striden knäfallande bad Gud om seger och till hvilka konung Gustaf Adolf efter vunnen batalj red fram och sade de bekanta orden: »det hafver intet varit ondt att strida i dag, emedan Moses stod på bärget och stridde med bönen.» — Stamfader för ätten Rydelius (fr. Ö. Ryd): vid sin död hade han 5 söner och 3 mågar, som alla voro präster i Linköpings stift.

152. Samuel Andreæ. F. 1603; fad. direktör. Stud. 22; »disp. sub Hussio» 26.

153. Andreas Magni Gyldenklou [adl. 1639; förut Gylle]. F. i Mjölby 1602 20⁄12; fad. kamrer hos härtig Johan af Östergötland. Stud. i Upps. 22,. sed. i Helmstedt, Jena, Leipzig o. Wittenberg; fil. doktor utrikes. Lektor i Linköping 28; professor i Upps. 30; sekreterare i Hofkansliet 35; tillika häradshöfding i Vedens h:d, Älfsb. län, 36, i Lyhundra m. fl. h:d, Sthlms län, 41; sekreterare af Staten 45—54; utn. landshöfding i Österg. län 54 (tilltr. ej); präsident i regeringen o. hofrätten i Pommern 57; afsk. 61. Skriftställare. — Egare af Hylinge i Västra Husby, Jonstorp i S:t Johannes 40, Refva i Törnevalla 51 samt Skånelaholm, Sthlms län. D. där 1665 10⁄1.

G. var legat vid fredsunderhandlingen i Elbing 1659 och i Oliva 1660. Var en utmärkt diplomat och en af sin tids grundlärde män; egde ett betydligt myntkabinett och har efterlemnat åtskilliga skrifter, såsom orationer, uppsatser i politiska ämnen m. m.

154. Sveno Erici Bobergius. Stud. 1623; prv. 40. S. m. adjunkt, antagl. sist anstäld i Rystad. D. där 1651 19⁄12.

En Sveno Erici var husprädikant på Säby i Vist 1641—42; kanske ofvanstående.

155. Isacus Nicolai Hulthenius. F. i Hult 1599 30⁄9; fad. kyrkoherde. Stud. i Upps. 1623, i Rostock 23; prv. 25. Kommin. i Hult o. Edshult 25; kyrkoherde där 41. D. 1667 3⁄4.

156. Johan Rosenhane, frih. [1654]. F. i Husby-Oppunda, Söderm. län, 1611 10⁄2; fad. ståthållare. Stud. 24. Hofmästare hos pfalzgr. Carl Gustaf 36; v. landshöfding i Österg. län 43; underståthållare i Sthlm 45; landshöfding i Viborgs län 46, i Österg. län 55; riksråd 58. Egare af Stenhammar, Söderm. län, o. Mossebo i Rinna; »friherre till Ikalaborg» 54. D. 1661.

Hans i Riksarkivet förvarade »Diarier» sägas vara af värde för historieforskningen.

157. Ericus Benedicti Retzius. F. i Odensvi 1608; fad. B. Cornukindius, kyrkoherde. Stud. 24; prv. 26. Kommin. i Gladhammar 38; kyrkoherde i Odensvi 54, i Rumskulla o. Häsleby 58. D. 1675 20⁄12.

158. Haraldus Magni [Gothus]. Stud. 1624.

159. Henricus Ingolphi. F. i Rök 1602; fad. kyrkoherde. Stud. 24. D. i Sthlm 1628.

160. Petrus Petri. Stud. 1624.

161. Petrus Gudmundi [Lincopensis]. Stud. 1624; prv. 27. Krigspräst vid Östg. inf.-reg.; kommin. i Hällestad 38, i Klockrike o. Brunneby 39; kyrkoherde där 42; prost 69. D. 1672 17⁄12.

Författare af »Speculum subditorum: Undersåtares skådespegel», 1642.

162. Olavus Nicolai Fornelius. Stud. 1624; prv. 43. Komminister i Skeppsås o. Älfvestad 44. D. 1656.

Suspenderades »för sin liderliga hustrus skull» 1652. H.

163. Olavus Matthiæ Neokylander. Fad. M. Cuprimontanus, kyrkoherde i Nykil. Stud. 1624; resp. 25.

164. Ericus Nicolai Palumbus. F. 1605; fad. prost i Vreta kloster [2]. Stud. 1624.

165. Laurentius Jonæ Fornelius. F. i Fornåsa 1606; fad. bonde. Stud. i Upps. 24, i Leyden 28; fil. doktor där 29; prv. 46. Bibliotekarie hos drottn. Kristina 34; poës. professor i Upps. 35; teol. professor o. kyrkoh. i Gamla Uppsala 47. D. i Uppsala 1673 8⁄7.

Som stud. anklagades F. inför konsistorium 1627 därför, att han »taget sigh dristigheet före til at hålla collegia privata emoot Constit. acad.»; förmanades att därmed afstå »sub poena transgressionis», det han ock utlofvade. K.-prot. — Var en underlig, men högt bildad man, särdeles namnkunnig för sitt mästerskap i den klassiska poësien. Hans hjältedikt öfver kon. Gustaf II Adolfs bedrifter är hållen i en stil så fullkomligt liknande Vergilius', att man efter en samtida kännares omdöme »skal intet annat weta, än som sjelffue Vergilius skreffuo thet.» Hans förnämsta arbete bland många i olikartade ämnen är »Poëtica tripartita», ett ästetiskt verk, som röjer stor bekantskap med antiken.

166. Laurentius Pauli. F. i Vadstena. Stud. 1624; prv. 24. Komminister i Lommaryd o. Bälaryd 34; v. pastor o. rektor i Skeninge 41; »sedan förordnad till diakonus i Adelöf.»

167. Laurentius Nicolai Gringius.' Stud. 1624; »disp. sub Stigzelio» 26. V. häradshöfding (lagläsare) i Kinda o. Ydre 43—44, möjl. sed. i Lysing.

168. Arvidus Johannis. Stud. 1624. Kollega (»præceptor classicus») i Linköping 27.

169. Olavus Petri Norcopensis. Stud. i Upps. 1624, sedan i Greifswald.

Kallade sig ock Olavus Petri Gothus. Orerade »de gratitudine» i Greifswald 1625. — Kan möjligen vara Olavus Petri Kling, som blef domkyrkosyssloman i Linköping 1651 och dog 1671, begr. 10⁄12.

170. Ingolphus Petri [Sudercopensis]. F. i Söderköping. Stud. 1624. Auditor i Svea hofr. 33; v. häradshöfding (lagläsare) vid Kopparbärget.

Författade 1628 på latinsk vers »Epitaphium in obitum Elisabethæ Amaliæ Principissæ ad Rhenum» etc.

171. Marcus Erici Toberus. F. 1606. Stud. 24. Hofpräd. på Stegeborg 40; kyrkoherde i Tåby 46. D. 1661.

År 1627 25⁄4 »kom för Consistorio Marcus Erici, som hadhe schrifwit libellum famosum in Andream Laur:ii Helsingum och Jonam Johannis Ostrogothum [206], och effter det att i samma libello fam. vore månge slemme och hårde skellord, och på det att den stora oredha kunde afskaffas, som medh sådana Pasqvil schrifwande förorsakas kunde, hwarigiönom mången ährlig person, såsom och ährlige män och danneqvinnor kunde til sitt nampn och ryckte förolempat och skembde blifwa; vardt sententierat att han skulle blifwa relegerat på 2 åhrs tijdh.» K.-prot.

172. Arvid Claudii. Stud. 1624.

173. Olavus Jonæ Korp [Corvinus]. F. i Virserum. Stud. 1624; prv. 38. Kommin. i Misterhult; kyrkoherde i Tuna 40. D. 1653.

»Begiäradhe (1627) komma på Communitetet och sadhe sigh willia blifwa enn studiosus Politicæ?, men effter han hadhe förmögne föräldrar, hwilke icke heller wiste uthaf, att han will blifwa enn Politicus, och han eliest här til hafwer uthi studiis warit oflijtigh, blef det honom förwägrat» K.-prot.

174. Johannes Benedicti Bruzæus. F. 1600; fad. kyrkoherde i Hagebyhöga. Stud. 24; prv. 28. Kommin. i Hagebyhöga o. Fifvelstad 28; kyrkoherde där 54. D. 1661 13⁄10.

175. Claudius Benedicti Kugelhjelm [adl. 1646; förut Bruzæus]. F. 1602 24⁄8; fad. kyrkoherde i Hagebyhöga. Stud. 24. Soldat 25; slutl. öfverste för ett reg. värfvade tyske soldater 45; slottshauptman på Varbärg 52. Egare af Kvissbärg i Vinnerstad (49). D. 1681 26⁄2, begr. i Motala.

»Gemen soldat 25, gående alla charger igenom tils 45.» Nic.— »Artium liberalium studiis et armorum gloria clarissimus obiit.»

176. Andreas Nicolai Follingius. F. trol. 1605. Stud. 24; prv. 37. Komminister i Skärkind 40. D. 1684 10⁄11.

På några församlingsboars begäran säges han blifvit kyrkoherde i Skärkind efter Klingius 1666, men då Sommelius genom kungl. fullmakt utnämndes 1669, kvarstannade F. som komminister. »Anklagades, att han på en sockenstämma gifvit socknen fanen, försummar socknebud, håller dryckes- och slagsmål, hvadan deras socken kallas en krögarsocken.» H.

177. Petrus Canuti. Stud. 1625; prv. 26. Kommin. i Kaga 35; kyrkoherde i Västra Stenby 48. D. 1661 23⁄1.

178. Samuel Andreæ. F. i Hogstad 1610; fad. arfvegodsfogde hos härtig Carl Filip. Stud. 25; fil. ex. 34. Kanslist i Kgl. kansliet 36; referendarie 40; fältsekreterare vid armén 43. D. i Landskrona 1644 25⁄10.

Begaf sig 1644 tillika med svenska armén till Danmark och »förrättade sitt ämbete med så mycket större skicklighet som utom vacker lärdom han egde färdighet i latinska, fransyska, holländska och tyska språken.» Br. — Dog i lägret af hetsig feber. — Hans son Nils blef 1653 vid 10 års ålder adlad Lilljesköld, för det han var af ett snällt och kvickt ingenium, men i synnerhet i anseende till dess aflidne faders förtjänster.» A.

179. Andreas Petri Björnefelt [adl. 1648; förut Klöös]. Fad. »förnämlig.» Stad. 25. Soldat 31, slutl. öfverstelöjtnant vid Östg kav.-reg. D. efter 1651.

Var som student med i slagsmålet på Tälje marknad 1627. Se Falk, sid. 17. — Tjenade 17 år i tyska kriget. Nic.

180. Jacobus Petri Törnsköld [adl. 1635; förut Runzæus]. F. 1613 10⁄7; fad. assessor [8]. Stud. 25. Aktuarie i Kgl. kansliet; sekreterare; kommissarie till Lifland 48; krigskommissarie där 51, i Finland 51; sekreterare af Staten; landshöfding i Viborgs och Kymmenegårds län 58. D. 1674.

T. afsändes 1644 från svenska regeringen till fältmarskalken Torstenson med befallning om krigets börjande med Danmark, hvilken order han måste lära sig utantill for att muntligen framföra. Följde kon. Carl X Gustaf på krigstågen till Polen och Danmark.

181. Botvidus Claudii Pallinærus. F. i Skönberga; fad. kyrkoherde. Stud. 1625; »disp. sub Chesnecophero» 26. Häradshöfding i Bohuslän.

182. Ericus Matthiæ. Stud. 1625.

Denne är möjligen Érik Mattsson. F. i Vadstena. Kämnärsskrifvare i Norrköping 38; stadsnotarie o. intradskrifvare 47; stadssekreterare (syndikus) 52; borgmästare »öfver stadens byggnader och intrader» 58. Riksdagsman 60. D. 1676 5⁄4. »En arbetsam och redelig ämbetsman.» — Stamfader för ätten Vesterberg (fr. Gusum).

183. Petrus Magni Argillander. F. i Svinstad. Stud. 1625; prv. 29. Kommin. i Vårdsbärg 32; kyrkoherde i Örtomta 42. D. 1653 18⁄12.

Hans barn kallade sig Öring.

184. Ericus Olavi Podolinus. F. i Ekeby 1605; fad. kyrkoherde. Stud. 25; prv. 27. Kommin. i Skeda 37; kyrkoherde i Frinnaryd 56. D. 1682.

»Förmanades allvarligt för sitt fylleri och vårdslöshet i tjänsten» 1668. H.

185. Johannes Henrici Axehjelm [adl. .1651; förut Gebern]. F. i Norrköping 1608 3⁄8; fad. handlande. Stud. 25. Auditor i Svea hofr. 29; antikvarie i Riksarkivet 30; adv.-fiskal i Åbo hofr. 33; assessor 36, tillika bärgmästare i Finland 41; riksantikvarie 52; assessor i Antikv.-kolleg. 67; präsident där 72; afsk. 75. Egare af Vårdsätra, Upps. län. D. i Uppsala 1692 10⁄11.

A. var en skarpsinnig och oväldig domare samt rådfrågades i de svåraste och mest invecklade rättegångssaker. Som vetenskaplig forskare utmärkte han sig för stora kunskaper och outtröttligt nit. — Hans första hustru, Katarina Buræa, var en mycket lärd och snillrik kvinna, som skref latinska bref till Stjernhjelm m. fl. samt var »kunnig i musik och andra slöjder.»

186. Israël Nicolai Eosander. Fad. kyrkoherde i Skällvik. Stud. 1625.

187. Petrus Jonæ Agrivillius. F. 1606. Stud. 25; fil. doktor 32; prv. 37. Konsist-notarie i Linköping 33; lektor där 33; tillika kyrkoherde i Slaka 39. D. 1641 5⁄4.

188. Andreas Nicolai Vigius. F. i Södra Vi el. Jursdala; fad. bonde. Stud. 1625.

189. Jonas Benedicti Kylander. Stud. 1625; prv. 25. Kommin. i Kärna 33; kyrkoherde i Landeryd 35. D. 1643.

190. Olavus Olavi Forsilius [Forsius]. Stud. 1625; prv. 28. Kommin. i Landeryd; hosp.-prädikant i Linköping 35. D. omkr. 1642.

191. Nicolaus Nicolai Björn. F. i Fliseryd, Kalmar län, 1603 17⁄10; fad. kyrkoherde i Rumskulla. Stud. 25; prv. 28. Kommin. i Rumskulla o. Häsleby 28; kyrkoherde i Tuna 55. D., drunkn., 1659 14⁄5.

B. hade 1628 som student låtit sig hänföra af Erich Sefferssons dotter i Fjärdingen; bekänner faktum, men vill ej äkta henne. Han dömes att »effter lagh böta 40 daler; förlijkas medh henne effter gode mäns samtyckio; på fyra åhrs tijdh hafva omsårgh för barnet, sedan hon thett i try åhr sködt hadhe; afvijka af Societete academica och thå straxt förfoga sigh in carcerem till thess han sig betänckt och förskaffade sigh lyfftesmän.» K.-prot.

192. Ericus Torgeri Slachovius. F. i Slaka. Stud. 1625; prv. 29. Komminister i Slaka 39. D. 1641 eller strax förut.

193. Petrus Magni Vigius. F. i Norra Vi 1604; fad. kyrkoherde. Stud. 25; fil. doktor i Franeker, Holland, 32. D. i Paris trol. 1632.

194. Nicolaus Petri Vesterlander [Vesterlosensis]. F. i Västerlösa; fad. bonde. Stud. 1625; prv. 25. Kommin. i Björkebärg o. Ledbårg 33; kyrkoherde (den siste) i Törnsfall 34, i Gamleby 54 (tilltr. ej). D. 1654.

195. Magnus Georgii. Stud. 1625.

196. Botvidus Magni [Husbyensis]. Stud. 1625; prv 29. Komminister i Häradshammar o. Jonsbärg 35. D. 1651 20⁄3.

197. Ericus Jonæ. F. trol. i Söderköping. Stud. 1625.

Skref en gratulation på latinsk vers 1625. — En man vid namn Erik Jonsson blef borgmästare i Skeninge 1631.

198. Petrus Laurentii. Stud. 1625; prv. 42. S. m. adjunkt. D. 1651, begr. 31⁄8.

199. Magnus Nicolai Eosander. F. 1603; fad. kyrkoherde i Skällvik. Stud. 25; prv. 27. Kommin. i Ingatorp o. Bällö 27; krigspräst 47; kyrkoherde i Örbärga o. Nässja 57. D. 1658 ⁄12.

200. Samuel Petri Drysenius. F. 1600 6⁄3; fad. rådman i Eksjö. Stud. 25; fil. doktor 32; prv. 37. Lektor i Linköping 33; tillika kyrkoh. i Rystad o. prost 39; kyrkoherde i Vadstena, S:t Per och Strå 41. D. 1672 1⁄2.

201. Nils Gyllenstjerna, frih. Fad. v. amiral. Stud. 1626. Godsegare a Kurumsnäs, nuv. Hornsbärg, i Tryserum; lefde utan tjänst. D. 1643 el. senare.

202. Christophorus Bononis. F. i Furingstad 1605; fad. kyrkoherde. Stud. 26; prv. 28. Kommin. i Mörlunda o. Tveta 39; kyrkoherde i Konungsund 49; afsatt 53. D. i Norrköping 1658, begr. 22⁄6.

Anklagades för fylleri, okyskhet, hemgång, försummelser af flere slag, vanhäfd af kyrkans inventarier och prästgården m. m.; dog i armod. Vidare om honom se Håhl.

203. Ericus Laurentii Tollstadius. Stud. 1626; prv. 28. S. m. adjunkt. D. som sådan 1633 eller före.

204. Johannes Laurentii Tyste [Risingius]. F. i Risinge 1604. Stud. 26; prv. 35. Kyrkoherde i Östra Harg 41. D. 1678 29⁄7.

Var med i slagsmålet på Tälje marknad 1627. Se Falk, sid 17.

205. Carolus Canuti. Stud. 1626.

206. Jonas Joannis Kernander [Kaliander]. Fad. kyrkoherde i Åsbo. Stud. 1626; prv. 29. Kommin. i Åsbo 33, i Hof o. Appuna 39; kyrkoherde i Trehörna 52. D. 1662.

För akad. konsistoriet »beklagadhe» han och en helsinge landsmannen M. Erici Toberus, att denne hade skrifvit mot dem en »libellum famosum och henne publicerat på Communitetet.» Se vidare härom n:r 171. K.-prot.

207. Elavus Gunnarl. Stud. 1626.

208. Andreas Svenonis Skederus. F. i Skeda 1608 10⁄6; fad. kronobefalln.-man. Stud. i Upps. 26, utrikes 30; jur. o. fil. doktor i Nederland. Kapten vid Sthlms borgerskap 35; tillika »befallningsman öfver Sthlms slott, stad o. malmar» 40. D. 1659 3⁄9 (4⁄2?).

»Lemnade efter sig namn af en gudfruktig, lärd och skicklig ämbetsman.» Br.

209. Ernestus Davidis. Stud. 1626.

210. Haqvinus Matthiæ Neokylander. F. i Nykil 1599; fad. M. Cuprimontanus, kyrkoherde. Stud. 1626; prv. 28. Krigspräst; kyrkoherde i Västra Harg 42. D. 1675.

Åtföljde sitt regemente till Preussen.

211. Ericus Nicolai Bjugg. F. 160.; fad. kyrkoherde i Vårdsbärg. Stud. 26; fil. doktor 35. Rektor i Vadstena o. kyrkoherde i Orlunda 34. D. 1638.

Af honom finnas åtskilliga småskrifter, »gratulationer» etc., utgifna 1631, bland hvilka några röja spår af poëtisk begåfning och därigenom höja sig öfver den tidens vanliga litterära alster. S.

212. Andreas Laurentii Anthelius. Stud. 1626. D trol. som stud. 1627.

Är antagligen den Andreas Laurentii, som finnes omtalad i Falks nationshistoria sid. 17) och som vid »perlementet» å Tälje marknad Mikaëlitiden 1627 blef så illa slagen, att han strax därefter afled.

213. Suno Nicolai Duræus [Christdalensis]. F. 1595 10⁄7; fad. kyrkoherde i Kristdala. Stud. 1619, å ny o 26; prv. 22; fil. doktor 32. Pädagog i Vimmerby 20; kommin. (den förste) i Gladhammar o. Västerrum 20; krigspräst 33; fältprost 34; kyrkoherde i Vinnerstad o. Ask 39; utn. kyrkoh. i Kuddby 52. D. 1652 27⁄3.

214. Benedictus Andreæ Fontelius. Fad. kyrkoherde i Kettilstad. Stud. 1626. prv. 38. Kommin. i Söderköping 43; kyrkoherde i Skällvik o. S:t Anna 49. D. 1665.

215. Samuel Nicolai Enander [adl. 1658 Gyllenadler, hvilket namn han ej antog]. F. i Västra Eneby 1607 20⁄9; fad. prost. Stud. 26; fil. doktor 32; prv. 38. Lektor i Linköping 34; tillika kyrkoh. i Rystad 41; kyrkoh. i Söderköping Skönberga 43; prost 43; hofpräd. 47; superintendent vid armén i Tyskland 48; superintendent i Kalmar 50; biskop i Linköpings stift 55. Egare af Tolefors i Kärna o. Biskopsbärga i Allhelgona. Talman i prästeståndet 60, 64. D. 1670 17⁄12.

Var en lärd, myndig och förmögen man. Visade sig som en nitisk försvarare af härtig Adolf Johans sak vid öfverläggningarna om dennes uteslutande ur regeringen 1660 samt bidrog vid undersökningen 1664 om biskoparne Terseri och Johannes Matthiæ villomeningar i väsentlig mån till den förres fällande. — Hade med sina båda hustrur 17 barn, genom hvilka och sina barnbarn han blef stamfader för femton adliga ätter i Sverige.

216. Magnus Laurentii Cirrhæus. F. i Hof 1605. stud. 26; prv. 35; fil. doktor ult. 39. Fältprost 40; kyrkoherde i Västra Eneby o. Kisa 45; prost 49. Riksdagsman 49. D. 1674 28⁄10.

C. var en kraftfull och ordningsam man, och med honom började en ny tid för församlingarna. I protokollet vid hans första sockenstämma med V. Eneby läses bl. a.; de, som göra oljud i kyrkan eller löpa ut innan slutringningen, stimma i klockarstugan, »dricka tobak», stå ute på kyrkogården, sedan ringdt är, och föra glam, böte ett stop vin; den, som besofver sin fästmö, böte en riksdaler; »efter säkerhet i Guds ords hörande så svårliga vill taga öfverhand i kyrkosömn, frågades, om det är nödigt att kyrkoväckare tillsättas. Församlingen svarade: vi skola väcka hvarandra.»

217. Andreas Petri Normolander. Prv. 1618; stud. 26; kommin. i Norrköping 28; kyrkoherde i Högby, Västra Skrukeby o. Hogstad 39. D. 1657 2⁄7.

N. är stamfader för ännu lefvande ätten Celsing.

218. Johannes Johannis. Stud. 1626.

Denne torde vara Johannes Johannis Sæbyensis, som prästvigdes 1623, ehuru student först några år senare, ett allt emellanåt under 1600-talet iakttaget förhållande.

219. Laurentius Petri. Stud. 1627. Möjl. komminister i Horn o. Hycklinge 34.

En annan Laurentius Petri, eller kanske densamme som n:r 219, var komminister eller prädikant i Rök och Heda 1630.

220. Benedictus Andreæ Bruzæus. F. i Hagebyhöga 1606; fad. A. Helsingius, kyrkoherde. Stud. 27; fil. doktor utrikes; prv. 42. Rektor i Vadstena o. kyrkoh. i Orlunda 42; kyrkoherde i Risinge 48; prost 48. D. 1693 13⁄4.

221. Ericus Andreæ Ammemontanus. F. vid Omberg 1601. Stud. 27; prv. 43. Komminister i Rogslösa o. Väfversunda 43, i Mogata o. Borrum 52, i Västra Husby 66; afsatt 78. D. 1680, begr. 12⁄12.

222. Matthias Andreæ [Norcopensis]. F. i Norrköping. Stud. 1627. Kyrkoherde i Östra Eneby 36, i Ljung o. Flistad 48. D. 1653 3⁄4.

Enebyboarna angåfvo honom 1638 för åtskilliga förseelser, såsom fylleri, kortspel, slagsmål m. m., och blef han därför suspenderad. Anklagades som sin hustrus baneman, men frikändes af rätten 1647. Vidare om honom se Håhl.

223. Matthias Bartholdi. F. antagl. i Västra Ny. Stud. 1627.

224. Elias Nicolai. Stud. 1627.

225. Johan Lejonram [adl. 1647; förut Thordsson]. Stud. 1627. Kansliskrifvare i Hofkansliet 28; fänrik vid öfversten Hadtovas reg. 35; löjtn. 37; kapten 41; major vid Kalmar reg. till fot 46; öfverstelöjtnant 55. »Till Locknevi». Dödad på Fyen 1658.

»I sjöträffningen år 1644 emot de danske i Bält äntrade han danska amiralskeppet Oldenburg och eröfrade detsamma med dess amiral.» A.

226. Petrus Johannis. F. trol. i Linköping. Stud. 1628; prv. 28. Kommin. i Vreta kloster 42; kyrkoherde i Skeppsås o. Älfvestad 56. D. 1674 ⁄6.

En annan Petrus Johannis, som lefde vid samma tid, blef komminister i Örbärga och Nässja 1629 och begärdes af förs. till kyrkoherde 41, men blef ej.

227. Daniel Danielis Dalinus. F. i Linköping 1609 9⁄7; fad. D. Normelander, domprost. Stud. 28; prv. 42. Rektor, trol. vik., i Söderköping; lektor i Linköping 37; tillika kyrkoh. i Slaka 43; kyrkoherde i Skeninge, Allhelgona o. Bjälbo 44; prost 44. D. 1672 17⁄12.

På hans epitafium läses bl. a.: »Vir in Deum plus, in religione constans, in communi vita hospitalis, probus atque correctus.»

228. Olavus Laurentii. Stud. 1628.

229. Daniel Johannis Prytz. F. i Söderköping 1609; fad. prost. Stud. 28. Kapten vid Östg. inf.-reg. 45; major 56; öfverstelöjtnant 59. D. 1659 18⁄3.

P. deltog i kriget mot Danmark och sårades lifsfarligt vid Köpenhamn 1659 11⁄2 samt dog i följd däraf en tid efter. Nic.

230. Petrus Nicolai. Stud. 1628.

Denne kan vara Petrus Nicolai, kyrkoherde i Kristbärg 1632; död 1652. Eller möjligen Peder Nilsson Enander, f. i Västra Eneby 1610 29⁄11; fad. prost; kanslist i Kgl. kansliet, sedan löjtnant vid Östg. kav.-reg.; död 1669 26⁄12. Hans son Samuel, slutl. kamrer i Kammarkolleg., adl. Enhjelm.

231. Samuel Jonæ Kylander. F. i Vadstena 1608 13⁄2; fad. biskop. Stud. 28. Auskultant i Svea hofr. 33; v. fiskal 34; adv.-fiskal 38; häradshöfding i Ydre 43; assessor i Svea hofr. 51. D. 1652 11⁄1.

232. Esbernus Ragvaldi. Stud. 1628.

Hans förnamn uppgifves af några varit Ebberus.

233. Israël Israëlis Lagerfelt [adl. 1646; förut Fortelius]. F. i Linköping 1610 28⁄4; fad. domprost [5]. Stud. 29. Utn. lektor i Linköping 40. Sekreterare i Riksarkivet 41; häradshöfding i Västra h:d, Jönk. län, 44; sekreterare vid fredsfördraget i Brömsebro 45; kommissarie vid gränsläggn. emellan Halland o. Skåne 46 samt emellan Jämtland o. Norge 49; v. präsident i Åbo hofr. 50, i Kommerskolleg. 54; afsk. 81. Riddarhusdirektör 54—81. Egare af Viggebyholm, Sthlms län, samt Lagerlunda i Kärna, Rosenkälla i S:t Lars 46 o. Bo i Västra Harg. D. på Lagerlunda 1684 27⁄5.

L. var en utmärkt lärd och verksam man samt deltog lifligt i riksdagsförhandlingar och allmänna ärenden. Genom sin tjugusjuåriga verksamhet i Kommerskollegium förvärfvade han sig både samtidens erkänsla och sin egentliga namnkunnighet. Hyllade ifrigt monopolsystemet och hade en väsentlig andel i tillkomsten af de stränga prohibitiva författningar, som på hans tid utfärdades till stadsmannanäringarnas skydd.

234. Henricus Jonæ [Norcopensis]. Stud. 1629.

Vistades ännu 1657 i Uppsala, då han i ett latinskt bref tackar biskopen i Linköping för ynnestfull hugkomst, efter som denne rekommenderat honom till någon kondition. Nic.

235. Henricus Laurentii [Norcopensis]. F. i Norrköping; fad. borgmästare. Stud. 1629. Handlande i Norrköping 31; rådman där 61; inspektor öfver Kronans hospital (69). D. 1690.

236. Daniel Jonæ Kylander. F. i Linköping 1611; fad. biskop. Stud. 29; prv. 37; fil. doktor 39. Lektor i Linköping 34. D. 1641 30⁄6.

Lemnade efter sig det vitsord, »at han mycket berömligen informerat ungdomen. Han var en latinsk poët, däraf han lemnat flere prof, större delen konstigt inrättade et ad torturam cerebri nata.» Br.

237. Israël Andreæ Rydelius. F. i Västra Ryd 1609; fad. kyrkoherde. Stud. 29; fil. kand.; prv. 43. Lektor i Linköping 42; kyrkoherde i Hällestad 50; prost 50. D. 1669 22⁄10.

Disputerade för filosofiska graden 1640, men finnes ej upptagen bland promoverade. Nic.

238. Petrus Caroli Sæbyensis [Carolinus Sædebyensis]. F. 1608. Stud. 29; prv. 42. Rektor i Skeninge 41; kommin. i Säby 43; kyrkoherde där 45. D. 1646.

År »1637 25⁄10 framträder», inför akad. konsistoriet, »Nils skomakare i Fjärdingen och beklagar Petrum Caroli Ostrogothum för thet han haffver besuffuit och förkränkt hans dotter. När Petrus blef tillfrågat, om han hafr loffuat henne Echtenskap, swarade han Neij; - - - säijandes henne haffua sielfkräffiandes upkommit och ofta otijdeligen förhindrat honom j sine studier.» Både föräldrarne och kvinnan själf yrkade på äktenskap, och parterna voro flere gånger förekallade, men Petras vägrade ståndaktigt, »sadhe sig haffua några motiver hwarföre han icke will bebinda sigh medh henne, them han nu icke gerna will uppenbara.» P. synes hafva blifvit relegerad. K.-prot.

239. Ericus Petri Drysenius. F. 1608; fad. rådman i Eksjö. Stud. i Upps. 29, sedan utrikes; jur. doktor i Leyden 39. Häradshöfding i Östra o. Norrvidinge h:d, Småland; assessor i Göta hofr. 40. D. på Östraby i Hult 1678, begr. 3⁄12.

240. Haqvinus Andreæ Kylander. F. i Gammalkil 1607; fad. bonde. Stud. i Upps. 29, i Dorpat 35; prv. 39. Kommin. i Säby 45; kyrkoherde i Vist 60. D. 1669 6⁄4.

241. Johannes Gunnari Banck. F. i Norrköping 1609; fad. handlande. Stud. 29. Auditor i Svea hofr. 35; förste fiskal i Bärgskolleg. 40; fiskal vid Riksgeneralbärgsämbetet 43; uppsyningsman vid »järnvärckeriet uti de förnämsta städer i riket» 49.

242. Carolus Stephani Sveiræus [Svegerejus]. F. i Asby 1607. Stud. 29; prv. 42. Kyrkoherde i Å 42. D. 1666 16⁄8.

Hans fem söner togo namnet Karlman och blefvo studenter i Uppsala 1662: tre af dem dogo där 1666, eller samma år som fadern, inom 30 dygn.

243. Georgius Claudii Risingius. f. 1609; fad. prost i Risinge [12]. Stud. 29. Amanuens i Riksarkivet; möjl. sed. borgmästare i Nyköping 45.

244. Jonas Erici [Lincopensis]. Stud. 1629.

Denne kan möjligen vara Jonas Erici Körning, ehuru prästvigd redan 1622.

245. Laurentius Gunnari Banck. F. i Norrköping 1611; fad. handlande. Stud. 29; fil. kand. 40; stud. utrikes 40; fil. doktor i Franeker, Holland; jur. kand.; jur. doktor 42. »E. o. lärare i lagfarten» i Franeker 47; e. o. professor där 49. D. 1662 13⁄10.

B. var en framstående lärd och synnerligen produktiv författare, hvilket förklarar hans kallelse till lärare vid en utländsk akademi »på en tid, då utlänningar ännu ej hyste de mest gynnande tankar om våre nordiske snillen, mindre ansågo dem för vuxne att komma i jämförelse med deras egne lärare.» Br. — En samtida säger, att han var en orginel och besynnerlig man, »miri commatis homo.»

246. Edmundus Petri Sporander. Stud. 1629.

En måndagsafton i januari 1633 tillstälde S. jämte fyra andre landsmän ett större oväsen på och utanför en af Uppsalas källare, hvarom Konsist. 30⁄1 ransakade; beslöts, att de »skulle gå in carcerem til vijdare.» Målet förekom åter 6⁄2: »talte Rector om studiosis som på Adolphs källare och port stormat och bultat hadhe, frågandes om the slippa skulle ther medh at the in carcere setat hadhe? Svarades, at sådant buller och fyllerij icke kan thenne besynnerlige sårgetijdhen tolereras; utan efter thet skedt war in uppå sådana bedröffwelig tijdh och Adolphs källare, som högt privilegierat war, skole the uthöfr fängelset förtänckte wara at böta pngr 5 D:r nämligen Edm. Petri, Israël Andreæ [237], Johannes Gunnari [241] o. Laurentius Gunnari [245]. Tå beswärade sig Edmundus ther öfr, säjandes flere universiteter wara til.» K.-prot.

247. Johannes Nicolai Langelius. F. i Söderköping 1612; fad. kyrkoherde i Grebo. Stud. 29. Notarie vid Krigsrätten i Sthlm. D. 1672.

248. Magnus Petri. F. i Tryserum. Prv. 1625; stud. 29. Komminister i Östra Ed (35). D. efter 1645.

Började redan 1635 tvista med sin kyrkoherde B. Gothovius [92], med hvilken det säkerligen var svårt att komma öfverens.

249. Ambernus Nicolai. Stud. 1629.

250. Laurentius Benedicti Ristelius. F. antagl. i Rystad 1608. Stud. 29; prv. 38; fil. doktor 42. Rektor i Vadstena o. kyrkoh. i Orlunda 39; lektor i Linköping 42; tillika kvrkoh. i Rystad 43; kontr-prost; kyrkoherde i Häradshammar o. Jonsbärg 57. D. 1666 13⁄11.

251. Johannes Henrici Gladerus [Norcopensis]. F. i Norrköping. Stud. 1629.

Utgaf 1633 »Oratio dc calamitate hujus temporis recte ferenda» etc.

252. Johannes Johannis Bergius. Stud. 1629.

253. Johannes Vijnbladh [adl. 1649; förut Matthiæ]. F. i Norrköping 1615 15⁄3; fad. handelsman. Stud. i Upps. 29, utrikes 34. Rikskanslären Ax. Oxenstjernas handsekreterare i Kgl. kansliet 40; referendarie 44; kgl. sekreterare 48. Egare »till Risbärga o. Skenala». D. i Sthlm 1659 30⁄8.

254. Magnus Nicolai Gripenklo [adl. 1664; förut Palumbus]. F. i Vreta kloster 1610; fad. prost [2]. Stud. i Upps. 29, utrikes 42. Häradshöfding i Tjust; borgmästare i Visby o. fogde på Gotland 46; assessor i Svea hofr. 55, i Reduktionskolleg. 58; borgmästare (politi- o. byggn.-präsident) i Göteborg 64. D. där 1676 15⁄4.

Blef assessor i hofrätten »genom en specicl vocation», hvilket häntyder på en framstående skicklighet.

255. Olavus Sunonis [Lincopensis Sunonius]. F. i Linköping 1604; fad. rådman. Stud. 25 o. 29; prv. 36. Hofpräd. hos pfalzgr. Johan Kasimir; kyrkoh. i Borg 39; tillika hosp.-präd. i Norrköping 39; kyrkoherde i Vimmerby o. Pelarne 46; kontr.-prost 56. D. 1680 26⁄6.

»Var en ej olycklig latinsk poët och egde ett talrikt grekiskt bibliotek.» Br. — Hans söner kallade sig Croning.

256. Stephanus Haqvini [Norcopensis]. Stud. 1629.

257. Johannes Stephani [Norcopensis]. Stud. 1629.

Enligt en anteckning af Nicolai grasserade pästen under vintern 1629—30, så att vårterminen sistnämnda år voro endast 35 landsmän närvarande i Uppsala.

258. Johannes Jonæ Fallerius. F. i Veta 1608; fad. bonde. Prv. 28; stud. 30. Krigspräst 38; präd. vid Vadstena krigsmanshus 41; kyrkoherde i Rogslösa o. Väfversunda 51. D. 1664 6⁄2.

259. Laurentius Arvidi [Vadstenensis]. Stud. 1630.

260. Petrus Clementis. Stud. 1630.

261. Petrus Magni Solimontanus. F. antagl. i Norra Solbärga. Stud. 1630; prv. 39. Komminister i Mörlunda o. Tveta 40. D. 1657.

262. Johannes Laurentii Laurinus. F. 1609 1⁄6; fad. prost i Häradshammar. Stud. 30. Auditor i Svea hofr. 34; lagläsare i 12 härad af Uppland 37; kämn.-notarie i Sthlm 40; stadsnotarie vid Sthlms rådsturätt 46; notarius publikus 52; rådman i Sthlm 54; afsk. 78. D. i Sthlm 1686 ⁄10.

En anteckning om L. från 1660-talet förmäler: »nu rådman i Stockholm och intet bätter begärer.» — Hans son Magnus, regeringsråd, adl. Lagerström.

263. Petrus Benedicti. Stud. 1630.

264. Johannes Laurentii Tjustius [Tjustadius]. F. i Ukna. Stud. 1630. Skolmästare vid Stegeborg 35; pädagog i Vimmerby 41; komminister i Hult o. Edshult 42. D. 1668.

Som skolmästare vid Stegeborg hade han i lön »2 tnld åker, fritt öl och mat vid slottet samt 50 daler kmt.» Nic.

265. Jonas Svenonis. F. i Askeby. Stud. 1630.

»För oenighet med sin kusin och granne Nils i Öjeby stämd till ansvar i konsist. 1634; bad om rekommendation till någon tjänst, lofvades kapitlets bref till Gabr. Kyle om fänriksplats eller någon annan off.» Nic.

266. Magnus Svenonis Leuchander. F. i Sund. Prv. 1627; stud. 30. Kommin. i Veta o. Viby 23; kyrkoherde i Herrestad o. Källstad 54; hosp.-präd. i Vadstena 64. D. 1680.

Anklagades 1641 för det han rifvit skägget af sin kyrkoherde, Dn. Johannem, och sedan vid samma tillfälle slagits med klockaren, hvartill kom, att han beskyldes för lägersmål med Anna i Mörby. Blef därför »sitt officio priverat och förmanades ytterligare Johannes i Veta och hans comminister att the vachta sig för otijdig dryckenskap och att Herr Måns vänder igen att vara så envis och kretachtig, som han är.» H. — Blef genom byte hospitalsprädikant i Vadstena.

267 Joël Jonæ Kylander. F. i Linköping 1610; fad. biskop. Stud. i Upps. 29, å nyo 31, utrikes 34, i Franeker, Holland, 42.

Framstälde 1639 till akad. konsist. sin »ödmiuka bön och begiäran att bekomma itt promotorial till Regiam Majestatem om stipendio et sumptu necessario att i fremmandhe landh continuera studia medica, all den stundh han sielff inthet så förmöghen ähr, att han medh egen penningh sigh ther uppehålla kan.» K.-prot.

268. Steno Joachimi. Stud. 1631.

269. Laurentius Laurentii Laurinus J:r. F. i Häradshammar 1613 27⁄8; fad. prost. Stud. i Upps. 31, i Wittenberg 39, fil. doktor där 39; prv. 43. Lektor i Linköping 42; tillika penitent. publ. 56 o. kyrkoh. i Skeda 57; förste teol. lektor 57; kyrkoherde i Söderköping o. Skönbärga 59; prost 59. Riksdagsman 72. D. i Sthlm 1672 20⁄11.

L. var salmförfattare och »krönt kejserlig poët» Han stod väl på högsta ort. Oaktadt pastoratet var godt och hans ekonomi god, förlänades honom och hans hustru på lifstid sågkvarnen Gultorp. — Hans son Johan, öfverste o. kommendant på Marstrand, blef adlad med namnet Laurin.

270. Johannes Johannis Alers. F. i Vadstena; fad. rådman o. stenhuggare. Stud. 1631. Auskultant i Svea hofr. 37.

271. Haqvinus Nicolai Cederqvist [adl. 1651; förut Kemannus o. Kejman]. F. i Mjölby 1615; fad. N. J:is Kylander, kyrkoherde. Stud. i Upps. 31, sed. utrikes. Sekreterare vid estniska guvernementet o. assessor i rewalska borgrätten 42; finsk referendarie i Kgl. kansliet 46; assessor i Göta hofr. 52. Egare »till Lyckö Sund o. Kusalö», trol. i Estland. D. i Jönköping 1655 12⁄12.

272. Arvidus Svenonis. Stud. 1631.

273. Johannes Petri Lothigius. F. i Borg (Löt) 1604; fad. P. Vexionensis. kyrkoherde. Stud. 17, å nyo 27 o. 31; prv. 28; fil. doktor 35. Hofprädikant hos drottn. Hedvig Eleonora 37; kyrkoherde i Kuddby 39, i Söderköping o. Skönbärga 50, i Norrköping o. S:t Johannes 59; utn. superintendent i Karlstads sift 66, men afsade sig. D. 1668 7⁄8.

Fick böta en tunna råg till Norrköpings hospital därför, »at han hölt sitt bröllopp i fastan med stor process.» Var en lärd man och utrustad med ypperliga prädikogåfvor, men mycket hetlefrad, hvilket i synnerhet röjde sig då fråga om bildandet af tyska församlingen i Norrköping afhandlades.

274. Laurentius Laurentii. F. i Landeryd. Stud. 1631; prv. 38. Komminister i Vadstena 43. D. 1651 5⁄6.

275. Magnus Brunthonis Rosinius. F. 1609; fad. »Herr Brunthe», kyrkoherde i Östra Harg. Stud. 31; prv. 48. Rektor i Norrköping 47; kyrkoherde i Västra Husby 58. D. 1689 14⁄6.

276. Arvidus Olavi Schening. F. i Skeninge 1609. Stud. 31; prv. 39. Kollega i Linköping 31; kyrkoherde i Gryt 49, i Drothem 52. D. 1663 3⁄1.

Var en flitig öfversättare, som på sin tid mycket bidrog att inom fäderneslandet sprida uppbyggliga teologiska skrifter. — Grytsbönderna anhöllo att blifva honom kvitt, bl. a. därför att han under rus somnat i gångkläderna, hvarpå domkapitlet svarade, att det väl finner, att herr Arvid något felat; dock var största orsaken hans svaghet i dryckesmål, som mänskligt fel vara kan. Ty förmanades han att granneligen taga sig till vara för dryck, och bönderna, »at the intet öfverpläga honom med ööhl eller brännevijn.» — Sonen Drothenberg [1064].

277. 'Petrus Nicolai. Stud. 1631.

278. Olavus Olavi. Stud. 1631.

279. Johannes Jonæ [Lincopensis]. Stud. 1631. Möjl. komminister i Törnevalla 41; krigspräst 41. D. trol. före 1644.

En Johannes Jonæ, »den gamle studenten i Slätemo», begrafdes i Västra Harg 1647 18⁄11. Nic.

280. Christophorus Andreæ. Stud. 1631.

Denne är kanske Christopher Andersson, befallningsman, som begrafdes i Linköpings domkyrka 1667 17⁄1. Nic.

281. Gustavus Thomæ. F. i Norrköping. Stud. 1631.

282. Nicolaus Nicolai Figrelius. Fad. kyrkoherde i Landeryd. Stud. 1631. Mönsterskrifvare vid Östg. kav.-reg.; regementsskrifvare; befullm. öfverinspektor 1674.

283. Nicolaus Nicolai Langelius. F. i Grebo 1615; fad. kyrkoherde. Stud. 31; fil. kand. 39; prv. 43. Lektor i Linköping 39; tillika kyrkoh. i Slaka 44; förste teol. lektor 56; kyrkoherde i Östra Husby 57; prost 57. D. 1685 25⁄2.

Disputerade för filosofiska graden 1639, men finnes ej upptagen bland promoti.

284. Vichmannus Andræ Letzel. F. i Söderköping. Stud. 1632.

»Fru Katarina Fleming på Penningby begärde 1633 ven. conc. för honom. Hon hade hållit honom vid akademien af medlidande, då han gett sig till skrifvare (?); skulle åter sända honom till akademien.» Nic.

285. Johannes Bartholdi Christallensis [Christdalensis]. Stud. 1632.

286. Johannes Daniells Liljetinus [Flisbyensis]. Fad. möjl. kyrkoherde i Flisby. Stud. 1632. V. häradshöfding (lagläsare) i Tjust 56.

Orerade »de bello» 1635 och »de temperantia» 1637. — Var tydligen lifvad för utfärder, ty 1640 anklagades han inför akad. konsist af Mårten glasmästares hustru Elin därför, att han på en båt emellan Flottsund och staden öfverfallit henne med onda ord, ss. kona, fähynda, skinnbracka, samt hotat och velat slå henne. Antagligen kom förlikning till stånd. Året därpå blef samme L. jämte en smålänning sakförda för vållande till skogseld å Bagarbo egor vid Mälaren och måste böta samt utgifva ersättning. K.-prot

287. Georg Ulfsparre, frih. [1653]. F. 1617, fad. ståthållare i Östergötland. Stud. 32. Öfverste för ett kav.-reg. i kriget 45 o. 47; landshöfding i Kalmar län o. Öland 55. Egare »till Häradssäter, Näs, Nyborg, Månstorp, Slädene, Smedeby o. Rösten.» D. i Kalmar 1656 18⁄3.

288. Jesper Petri Crusebjörn [förut Kruse; adl. 1622 m. bibeh. namn, som sed. ändrades]. Fad. direktör. Stud. 1632. Assessor i Bärgskolleg.; underståthållare i Sthlm 55; kammarråd 57. D. 1666.

289. Andreas Claudii Enærus. F. i Östra Eneby 1615; fad. kyrkoherde [36]. Stud. 32; fil. kand. o. disp. pro gr.; prv. 44. Rektor i Söderköping 43; kyrkoherde i Normlösa o. Härbärga 44. D. 1647 3⁄5.

Hans son Claudius Engren föll i slaget vid Wollin.

290. Johannes Olavi Kimstadius. F. 1615; fad. O. Elfsburgius kyrkoherde i Kimstad. Stud. 32.

Begärde 1637 ven. conc., men konsist. rådde honom att resa åter till akademien att förvärfva sig ett godt namn igen, efter han där varit illa uttydd. Synes därefter varit ute i Tyskland och prädikat sine venia vid armén. Visade vanvördnad mot någon öfverordnad, som klagade däröfver hos konsist. Nic.

291. Thomas Olavi Kimstadius. F. 1617; fad. O. Elfsburgius, kyrkoherde i Kimstad. Stud. 32.

292. Magnus Nicolai Durell [adl. 1648; förut Durelius] F. i Norrköing 1617 30⁄5; fad. borgmästare. Stud. i Upps. 32, sed. utrikes. Kgl. agent i Helsingör 46; resident i Köpenhamn 47; lagman (landsdomare) i Halland 54; sekreterare af Staten 57; v. präsident i Göta hofr. 66; tillika kurator för Lunds universitet 66—76; landshöfding i Kristianstads o. Blekinge län 69. »Till Tigerhoff, Källeryd, Vallen o. Dömestorp.» D. på Klämestorp vid Jönköping 1677 26⁄9.

D. var en af rikets skickligaste och nyttigaste ämbetsmän. Efter freden i Roskilde fick han tillika med två andra i uppdrag att »stadga sättet till de genom freden vunna provinsernas inkorporerande med Sverige», organiserade det nyinrättade Lunds universitets förvaltning och har därigenom gjort sig om Skåne och dess högskola synnerligen väl förtjent. — Dog i sin vagn på resa till Stockholm.

293. Haqvinus Svenonis Bång [Bangius]. stud. 1632; prv. 48. Komminister i Skällvik o. S:t Anna 48. D. 1652 9⁄9.

En Haqvinus ostrogotus, äfven kallad Haqvin Lång (Bång?) blef akad.-kursor 1639; kan möjligen vara denne. Om hans beteende mot »oeconomus communitatis» se n:r 319. — Inför konsist. i Linköping präsenterade B. testimonium från Uppsala 1644 och ville bli ordinerad. Resol.: »efter han säges haft två konor, kan nu ej gifvas svar, om han någon tid kan till ordines admitteras, utan tages i vidare betänkande.» Nic.

294. Nicolaus Hieronymi Modelinus. Stud. 1632; prv. 43. Rektor i Norrköping 43. D. där 1644, begr. 17⁄4.

295. Christophorus Broberg. F. i Norrköping. stud. 1632. D. som stud. »innan fullmogna år.»

296. Johannes Johannis Holm. F. i Norrköping trol. 1608; fad. prost. Stud. 32. D. som med. stud. i Uppsala.

Disputerade 1635: »Anatomica de cerebro.»

297. Magnus Nicolai Klingius. F. i Norrköping 1612; fad. borgmästare, v. lagman. Stud. i Upps. 32, i Åbo 43; fil. doktor i Greifswald 48. Lektor i Viborg 44, i Linköping 49; kyrkoherde i Skärkind 51; utn. kyrkoh. i Kuddby 66; prost 66. D. 1666 14⁄3.

Måste troligen lemna Uppsala af följande orsak: 1645 20⁄2 anklagades han och landsmannen Moretus [357] af Johan Ödla [350], emedan de fört oväsen öfver hans kammare. Ö. tillsäger dem att vara tysta, men förgäfves. Då K. sedan går ned, får han i förstuga en örfil af Ö., hvarpå slagsmål börjar. Moretus kom strax till och båda slogo Ö. mycket illa. »Emädan K. sig något otillbörligen förhölt emot Rätten medh knäppande och andre clacke athäffuor, förbödz han reesa uthur staden, och befaltes bliffua in arresto til nästa Consistorij dagh.» K.-prot.

298. Olavus Nicolai Klase. F. i Björsäter 1610. Stud. 33; prv. 43. Krigspräst; kommin. i Gladhammar o. Västerrum 52; kyrkoherde i Drothem 64. D. 1672 26⁄1.

299. Petrus Petri Torpensis. Stud. 1633.

Denne har sannolikt af misstag kommit att upptagas bland östgötar, ty han är utan tvifvel den Petrus Petri Torpensis, som var född i Torpa, Västm. län (ej Torpa i Ydre) och slutligen blef kyrkoherde i Odensvi, Västerås stift. Se Muncktell, Västerås stifts herdaminne.

300. Nicolaus Petri Lundius. F. 1615. Stud. 33; fil. doktor 42; prv. 44. Lektor i Linköping 44; kyrkoherde i Furingstad 52. D. 1674 19⁄3.

301. Magnus Svenonis Vennærus. F. vid Kinnekulle, Skarab. län. Stud. 1633; fil. doktor 42. D. i Uppsala 1642 23⁄4.

Vid hans död författades sorgekväden på grekiska och latin af flere landsmän.

302. Nicolaus Olavi Gothzelius. F. i Hällestad 1613 1⁄9, fad. hammarsmed. Stud. 33; prv. 39. Kommin. i Hällestad 40; krigspräst vid Östg. inf.-reg. 52; kyrkoherde i Gryt 56, i Odensvi 58, i Skeppsås o. Älfvestad 76. D. 1682.

Grytsboarne begänie bli honom kvitt för hans stora »later och pompositet.» Susp. 1673 för gräl och otidigheter mot ryttm. Silfverlod. — Hans son Olof Gottfelt, kvartermästare vid Östg. kav.-reg., adlad Gyllenfelt.

303. Olavus Petri. Fad. biskop i Strängnäs. Stud. 1633. D. trol. 1644.

Disputerade 1644 »de virtute morali in genere.» — Var halfbror på mödernet till I. Lagerfelt [233].

304. Ericus Petri Rosenholm [adl. 1653; förut Holm]. F. i Vadstena 1613 29⁄7; fad. prost [18]. Stud. 33. Lärare vid Gefle skola 35-39. Rådman i Sthlm 46; borgmästare o. präses i polit.-kolleg. 52; assessor i Komnerskolleg. 65; tillika häradshöfding i Seminghundra m. fl. h:d i Uppland 65. Egare af Solbärga i Sya, Hornsbärg (Kurumsnäs) i Tryserum samt Erikstad i Småland o. Ramsbärg i Söderm. D. i Sthlm 1672 16⁄1.

305. Petrus Claudii Prytz. F. 161.; fad. prost i Norrköping [33]. Stud. 33. Sekreterare o. justitiarie hos arffursten Carl Gustaf; rådman i Sthlm 42; borgmästare o. präses i just.-kolleg. 43. D. 1659 26⁄4.

Hans son Claës Pedersson Prytz, assessor, adl. med bibeh. namn.

306. Samuel Petri Brask. F. i Veta 1613 22⁄5; fad. kyrkoherde i Västra Ny. Stud. i Upps. 33; jur. stud. i Leyden 42; prv. 49. Lektor i Linköping 44; kyrkoherde i Ekeby o. Rinna 48; hofprädikant; kyrkoherde i Klara förs. i Sthlm 63. Vitter författare. D. 1668 12⁄6.

Som gymnasielärare i Linköping införde han den då för tiden icke ovanliga undervisningsmetoden att genom uppförande af historiska skådespel skärpa lärjungarnes minne och vänja dem att yttra sig inför en större samling åhörare. B. författade själf en del skådespel, af hvilka tre äro utgifna från trycket.

307. Nicolaus Benedicti. Stud. 1633.

308. David Davidsson Kohl. F. i Söderköping 1621; fad. myntmästare där, sed. riksgardien. Stud. 33. Militär, slutl. öfverstelöjtnant vid Artilleriet. Egare »till Hyfvonevälla, Sviestad o. Karby.» D. på Hulterstad i Mjölby 1682 24⁄12.

Sägnen förmäler, att K. en gång blef utmanad på duell af den lärda och manhaftiga fru Kristina Schulman, född Gyllenstjerna, därför att han hade gift sig med hennes kusin. Huru saken aflöpte, är dock ej kändt.

309. Eduardus Johannis Holm. F. i Norrköping 1619 21⁄9; fad prost. Stud. 33. Sjökapten.

Orerade 1635 »de celeberrima Ostrogothorum urbe Norcopia.»

310. Andreas Magni Mogatæus. Fad. M. Uhr, kyrkoherde i Mogata. Prv. 1625; stud. 33. Komminister i Mogata (34); kyrkoherde i Vist 40. D. 1659, begr. 3⁄12.

311. Petrus Jonæ. Stud. 1633. Kollegä i Norrköping (59); apologist 60. D. 1664 17⁄14.

312. Benedictus Ingolphi Styrman. Stud. 1633; prv. 48. Rektor i Söderköping 45; afsatt 46; rektor i Vimmerby 54; komminister i Kvillinge 56. D. 1668, begr. 13⁄5.

Gjorde sig skyldig till försummelser; blef därför af Söderköpings magistrat anklagad och trolligen i följd däraf afsatt.

313. Petrus Laurentii Gripenvald [adl. 1675; förut Greiff]. F. antagl. i Östergötland 1617 1⁄5; fad. ryttmästare (tysk). Stud. 33. Häradsskrifvare i Österg. 36; landskammarskrifvare där 40; anstäld i Torstensons fältkansli i Tyskland 42; artilleriskrifvare i Stralsund 43; ränte- och proviantmästare i Greifswald 45, i Göteborg 53; tillika krigskommissarie vid armén mot norska gränsen 57; öfverkommissarie i Bohus län vid arméns inkvartering 75. D. (sköt sig med pistol) i Uddevalla 1676 1⁄2.

314. Sveno Magni Metzenius. F. i Vårdsbärg 1616. Stud. 33; fil. doktor 46; prv. 46. Krigspräst 46; kommin. i Grebo o. Värna 48, i Norra Vi och Tirserum 50; pädagog i Sthlm 53; kyrkoherde i Lillkyrka 55. D. 1665.

Mot M. anfördes åtskilliga klagomål af Norra Vi församling, som dock i anledning däraf fick mottaga förmaning af domkapitlet. Han blef kyrkoherde i Lillkyrka med förbehåll att gifta sig med en företrädares, Kruuks, enka, som ock i domkapitlet yrkade därpå, men då M. synes varit ovillig, resolverades, »att han skall från hennes trugh frij declarerat varda, och han gifte sig i Jesu nampn hvar han vill.» H. — M. är stamfader för släkten Metzén.

315. Andreas Nicolai Klase. F. i Björsäter 1612. Stud. 33; prv. 54. Kommin. i Ringarum 43; kyrkoherde där 68. D. 1669.

316. Emundus Magni Cornukindius. F. i Horn 1616. Stud. 33; prv. 37. Kollega i Norrköping 45; kyrkoherde i Lofta och Loftahammar 56. D. 1658.

317. Ericus Henrici. Stud. 1634.

318. Jonas Olavi. Stud. 1634.

319. Israël Olavi. Stud. 1634. Möjl. underfiskal i Kammarkolleg. 40.

O. och en annan landsman, Haqvinus Bång [293], anklagades 1637 inför akad. konsist. af Hr Erich, oeconomus communitatis, »at the brukat skamlig Mun på hans pijgor, för thet iagh spijsar illa then disken the occupera framför andra och taladt hädiske ord om mig.» Studenterna nekade och saken afhöres ej vidare. K.-prot.

320. Magnus Andreæ. Stud. 1634.

321. Andreas Marci Grubb. Stud. 1634. Aktuarie vid Sthlms rådsturätt 57; notarie vid stadens kämnärsrätt 58; prim.-kämnär 63; stadssekreterare i Sthlm 66. D. 1674 ⁄6.

322. Gabriel Magni Gadd. F. 1614. Stud. 34; prv. 40. Slottspräd. å Stegeborg 45—51; kyrkoherde i Kristbärg 53. D. 1653.

323. Andreas Simonis Löfgren. F. 1618 27⁄11; fad. landskamrer i Linköping. Stud. 34. Reg.-skrifvare vid Östg. kav.-reg. Bosatt i Landeryd.

324. Ericus Magni. Stud. 1634.

325. Jonas Ingevaldi [Norcopensis]. Stud. 1634; möjl. borgmästare i Torneå 48.

326. Johannes Stenonis Olinus. F. i Viby 1612; fad. bonde. Stud. i Upps. 34, i Åbo 40; prv. 43. Kommin. i Västra Eneby o. Kisa 43; kyrkoherde i Veta och Viby 58; prost 72. D. 1678 1⁄9.

327. Andreas Erici Orstenius. Stud. 1634.

328. Joannes Petri Hofvilander [Enebyensis]. F. i Västra Eneby 1603 2⁄4; fad. bonde. Stud. 34; prv. 37. Kommin. i Törnevalla 44; kyrkoherde där 56; kontr.-prost 59. D. (»ex apoplexia in suggestu») 1661 22⁄2.

Hans son [882] antog namnet Törnevall.

329. Daniel Laurentii Ranzochius. F. 1616; fad. kyrkoherde i Godegård. Stud. 35; prv. 40. Kommin. i Rystad; tillika hosp.-präd. i Linköping 43; kyrkoherde i Kettilstad o. Tjärstad 60. D. 1668 23⁄4.

330. Petrus Laurentii Schonbergius. Stud. i Upps. 1635, sed. i Dorpat.

Orerade i Dorpat 1671 »de deliciis agriculturæ.»

331. Nicolaus Petri Gripenmarck [adl. 1678; förut Drysander o. Ekman]. Fad. kyrkoherde i Löt. Stud. 1635. Kronoinspektor vid Avesta, Kopparb. län 72; direktör öfver myntet o. kopparväsendet där. D. 1697.

332. Andreas Laurentii. Stud. 1635.

En Andreas Laurentii Norcopensis blef inskrifven som student i Åbo 1643. Var möjligen denne.

333. Gottschalkus Laurentii Frölling. Fad. kyrkoherde i Gistad. Stud. 1635.

334. Gabriel Marci Sandelius [Viik]. Fad. kyrkoherde i Västervik. Stud. 1635. Bosatt trol. i Västervik.

Blef 1639 på resa till Uppsala öfverfallen af Jöran Olofsson och Dickman. — Kom 1651 från Västervik (till Linköping?) och klagade öfver kommin. Loftanders [454] otidigheter mot hans nyligen aflidne fader. Nic.

335. Ericus Laurentii Vinnerstadius. F. i Vinnerstad 1603(08?) 2⁄1; fad. kyrkoherde. Stud. 35; prv. 40. Konsist.-notarie i Linköping 34—40; rektor i Västervik 44; kyrkoherde i Södra Vi o. Jursdala 50. D. 1680 ⁄11.

Hans söner kallade sig Krönstrand efter sjön Krön, vid hvars strand fädernehemmet var beläget. Namnet ändrades sedan af en del släktmedlemmar till Cronstrand. Se Geneal. anteckningar af Otto Bergström.

336. Petrus Olavi Brevigius. Stud. 1635.

337. Laurentius Nicolai Palumbus [Vretensis]. F. i Vreta kloster 1615; fad. prost [2]. Stud. 35; fil. doktor; prv. 47. Kyrkoherde i Vreta kloster 50; prost 50. D. 1667 4⁄6.

338. Ericus Claudii Prytz. F. 1617; fad. prost i Norrköping [33]. Stud. 35. Landskamrer i Kopparb. län. D. 1683.

P. och hans bror [339] anklagades 1637 inför akad. konsist. af Zacharias Olavi, som förmälte, att han på väg till sitt härbärge, »haffvandes een citra i sin hand», blifvit öfverfallen af de båda bröderna, som »begynt hugga och sticka honom med Swärd,, ibland annat stuckit honom j armen och illa under ögha; och wiste sigh aldrigh hafwa talat them emoot thet ringaste.» Dömdes till böter och förlikning. K.-prot.

339. Johannes Claudii Prytz [adl. 1661 med bibeh. namn]. F. i Högby 1621 2⁄10; fad. prost [33]. Stud. 35. Rådman i Sthlm 50; stadssekreterare 52; borgmästare o. präses i Sthlms just.-kolleg. 60; kansliråd 67. D. i Sthlm 1667 12⁄12.

P. erbjöds 1650 professur i Uppsala, men föredrog »praxin politicam.» Var förlänad med »fast berömliga gåfvor både att föra sina ord munteligen och skriftligen sina tanckar författa, hvilcke han också helt visligen emplojerat til konungens, rikets, borgerskapets och Stockholms stads heder, välgång och understöd.» Br.

340. Israël Danielis Törner [Törne]. Stud. 1635.

341. Sveno Danielis Törner [Törne]. Stud. 1635. Rådman i Sthlm 61. D. 1694 ⁄9.

Anklagades som student tillika med en annan landsman 1642, »at the hade slagitz med Wackten som privilegierat war och tagit then uthur Wacktens händer, som fängzlas borde och alltså förgripit sig uthi Academiens jurisdiction. Thy blefwo the wiste in carcerem» och finge böta 6 D:r. K.-prot.

342. Johannes Claudii Een [Enærus, Ener]. F. i Östra Eneby 1617; fad. kyrkoherde [36]. Stud. 35.

343. Petrus Haqvini. Stud. 1635.

344. Suno Benedicti. Stud. 1635.

345. Andreas Danielis [Sudercopensis]. Stud. 1636.

346. Laurentius Nicolai Prytz. F. i Veta 1617; fad. kyrkoherde. Stud. 36; prv. 48. Komminister i Kaga 48. D. 1651.

347. Anundus Nicolai Palm [Rystadius]. F. i Rvstad 1616. Stud. i Upps 36, sed. utrikes; fil. doktor 46; prv. 52. Lektor i Linköping 50; kyrkoherde i Lofta o. Loftahammar 54. D. 1655.

348. Magnus Magni. Stud. 1636.

349. Ericus Nicolai Prytz. F. i Veta 1619; fad. kyrkoherde. Stud. 36.

350. Johannes Canuti Ödell [el. Ödla]. Fad. major i Risinge. Stud. 1636. Assessor i Göta hofr. 58. D. i Göteborg 1660 9⁄1.

Sköt af förtviflan i hjäl sig med en pistol under riksdagen i Göteborg nämnda år.

351. Carolus von Scheiding. F. 1621; fad. guvernör o. ståthållare. Stud 36. Ryttmästare; landshöfding i Keksholms län. Egare af Skedevi i Tjärstad.

Blef 1678 under skånska kriget genomskjuten med tvänne kulor, men läktes.

352. Otto von Scheiding. F. 1623 24⁄2; fad. guvernör o. ståthållare. Stud. 36. Militär, slutl. öfverstelöjtnant. Egare af Åby i Horn, Norrö i Kettilstad o. Äng i Sund. D. 1691 21⁄11, begr. i Horn

353. Jonas Nicolai Klingstedt [adl. 1660; förut Klingius o. Kling]. F. i Norrköping 1626; fad. borgmästare, v. lagman. Stud. 37. Leg.-sekreterare i Turkiet 57; kgl. sekreterare; hofråd 73; kansliråd 74; envoyé i Ryssland 80; landshöfding i Nylands o. Tavastehus län 85, i Kronobergs län 87; afsk. 87. »Till Mönkenhoff o. Rakel» samt egare af Hallinge, Sthlms län, o. Ringstad i Östra Eneby. D. i Sthlm 1691 7⁄12.

354. Jesper Nicolai Klingius. F. i Norrköping; fad. borgmästare, v. lagman. Stud. 1637.

355. Vibernus Haqvini Pictorius. F. i Vadstena 1616; fad. målare. Stud. 37. Konsist.-notarie i Linköping 40; rektor i Vadstena 48; kyrkoherde i Högby. Västra Skrukeby o. Hogstad 57; prost 74. D. 1675 ⁄12.

Sönerna kallade sig Vibjörnson. Genom sonen Elias, kyrkoherde i Lunds stift, är P. stamfader för adl. ätten Vettercrona.

356. Ericus Petri Moretus. F. antagl. i Norrköping o. bror till nästföljande. Stud. 1637.

357. Johannes Petri Moretus. F. i Norrköping. Stud. 1637. Stadssekreterare (syndikus) i Norrköping; befalln.-man på Johannisborgs slott 54; borgmästare i Norrköping 61. Riksdagsman 64. D. 1672 24⁄10.

M. synes under studenttiden varit något stridslysten, ty 1642 anklagades han att hafva »kindpustat» en västmanlänning, hvartill dock M. svarade sig haft orsak, då såväl han som andre hans landsmän af honom måst »lida stoort förtreet», och dömdes till böter, 6 rdr, »eller gåår in carcerem.» Året därpå kom han i arrest därför, att han slagit en guldsmedsgesäll, och 1645, då han illa tilltygat Johan Ödla, kastat dennes ena toffel på ett tak och spikat den andra på dörren samt vid ransakningen sade sig ångra, att han ej slagit den andra toffeln »bredevidh på dören», blef enhälligt beslutet, att M. skulle »relegeras privatim på tu år och mista stipendium.» K.-prot.

358. Johannes Samuelis Asp. F. i Asby; fad. kyrkoherde. Stud. 1637. Kompaniskrifvare trol. vid Östg. inf.-reg. Hemmansegare i Marek i Asby D. där 1679 13⁄4.

Säges antagit namnet Lindelius, hvilket ej är bestyrkt. — Inför konsistorium framträdde 1642 26⁄10 »Lars Jordansson j Fierdingen Kyrkiones byggemästare och ahnklagade Johannem Samuelis O. Gothum för thet at han hade sönderslagit sin port om Nattetijdh och klijfwit öfver balken in uthi gården, och när han slog emot honom och dref honom tillbaka uthur gården, gick be:te Johannes hem effter sit svärd och kom igen medh wredes modh slog på min port medh steenar, maante uth migh och ropade skälm, skinbracka och alla fula skälzord på migh, och på någre unge studenter ropade han några reesor: penaler, koofötter och allt detta om nattetijdh klockan vidh tolff.» J. S. erkände förseelsen, men sade, att Jordansson »slog migh och illa och pantade af migh kiortelen». Parterna förliktes. K.-prot.

359. Johannes Johannis Lindelius. Fad. kyrkoherde i Linderås [150]. Stud. 1637. V. häradshöfding (lagläsare).

L och någre andre landsmän anklagades 1639 inför akad. konsist. af ett par novitier för vexation, hvilket tillgick så, att dessa serfare måste stiga upp på en sten och göra efter hvad L. gjorde och, då detta misslyckades, blefvo örfilade. Fick erlägga böter och sitta i »prubban» 12 dagar. De öfrige sluppo ifrån saken lindrigare.

360. Jonas Nicolai Molinus [Mollilinus]. Stud. 1638; prv. 43. Komminister i Häradshammar o. Jonsbärg 52, i Skällvik o. S:t Anna 54. D. 1658.

361. Samuel Johannis Örn [adl. 1650 med bibeh. namn]. F. i Stockholm 1623 29⁄8; fad. biskop i Linköping [14]. Stud. 38. Kvartermästare vid Landtartilleriet 48; tygmästare i Stockholm; tillika faktor vid Kronans faktorier 80. D. i Stockholm 1693 17⁄5.

362. Magnus Samuelis Asp. F. i Asby; fad. kyrkoherde. Stud. i Upps. 1638, i Åbo 46, i Dorpat 47; fil. doktor (?); prv. 52. Krigspräst 52; kyrkoherde i Västra Stenby 62. D. 1668, begr. 16⁄10.

A. anklagades som student i Uppsala 1645 af Petrus Simmingh för det han hade skrifvit »passqvil på sig i Academien på taflan der Professores pläga notera, öffver cathedram.» Det lydde så: »Petrus Simmingh, åsna, kan ingen tingh.» Till sin ursäkt anförde A., att »Petrus hölt migh för en aapa» och vid ett tillfälle på ett högst ohöfdiskt sätt — för groft att här anföras — drifvit gyckel med honom. A. fick sex dagars arrest. — Höll 1647 i Dorpat ett högtidstal (»Ostrogothiæ historia»). Led på återvägen därifrån 1650 skeppsbrott i nyländska skären. — Angafs af fältmarskalken gref G. Stenbock »för fylleri och andra enormiteter» 1657.

363. Samuel Nicolai Grubb. F. i Linköping 1617; fad. lektor [9]. Stud. 38. Kanslist i Kanslikolleg. omkr. 45. D. 1650 ⁄8.

364. Petrus Frostenius [Frostonis, Tielmogius]. F. i Tjällmo 1617; fad. kronolänsman. Stud. i Upps. 38, i Åbo 40; prv. 44. Kommin. i Ingatorp o. Bällö 47; kyrkoherde i Björsäter o. Yxnerum 63. D. 1668 24⁄2.

365. Olavus Erici [Norcopensis]. Stud. 1638.

366. Joël Laurentii Laurbeckius [Becchius]. F. i Gammalkil 1621; fad. bonde. Stud. i Upps. 38, i Åbo 49; fil. doktor där 53; prv. 54. Kyrkoherde i Kristbärg 54, i Mörlunda o. Tveta 74; prost 79. D. 1692.

»I anledning af åtskilligt tumult och däraf följande klagomål blef Pastor Joël 1674 uppmanad att umgås med sine åhörare decenti cum gravitate et prudentia, som hans ämbete anstode, och intet uti ceremonierna eller eljest letteligen ombyta och ändra.» H.

367. Laurentius Petri Solberg. F. i Norra Solbärga; fad. befalln.-man öfver Vadstena slott o. län. Stud. 1639.

368. Benedictus Magni Ristelius. Stud. 1640. Kollega i Viborg, Finland; lektor 48. D. 1655.

369. Johannes Magni Gistadius. F. 1612 25⁄3. Stud. 40; prv. 40. Krigspräst 47. kommin. i Ödeshög 54; kyrkoherde i Trehörna 63. D. 1692 25⁄3.

370. Johannes Benedicti. Stud. 1640.

371. Jonas Laurentii Lundius. F. i Sya 1620. Stud. 40; prv. 58. Kommin. i Västra Stenby 58, i Östra Tollstad o. Sya 66; kyrkoherde där 73. D. 1678 12⁄6.

372. Magnus Christophori Duræus. F. i Tuna 21 31⁄10; fad. prost [71]. Stud. i Upps. 40, sed. i Åbo; prv. 45; fil. doktor i Dorpat 56. Kollega i Viborg 44; kommin. i Narva 45; kyrkoherde i Rystad 57, i Kvillinge o. Simonstorp 66, i Katarina förs. i Sthlm 74. D. 1679 ⁄8.

373. Emundus Nicolai Gripenhjelm [adl. 1660; förut Figrelius; frih. 73]; F. i Sköfde 1622 22⁄3; fad. prost i Rappestad [72]. Stud. i Upps. 40, i Utrecht 46. Professor i Upps. 50; sekreterare i Kgl. kansliet o. Konungens handsekreterare 57; tillika informator för kronprinsen Carl 60 o. inspektor öfver Kgl. biblioteket 61; statssekreterare 62; hofråd 65; hofkanslär 71; riksråd o. kansliråd 73; tillika häradshöfding i Österbotten 74. Skriftställare. D. i Sthlm 1675 15⁄12.

Det förmäles, att hans hustru, ärkebiskop Lenæi dotter Barbro, hade såsom födelsemärke på ena kinden en råtta, och att denna blef grunden till G:s lycka. Åtnjöt synnerligt förtroende i många värf, men saknade kraft som ledare. Det inflytande han vunnit hos sin forne lärjunge, konung Carl XI, som länge omfattade honom med ynnest, beröfvades honom efter hand af Lindsköld, så att G. slutligen ohjälpligt föll i Konungens onåd. Lärd och produktiv författare; hans latinska poëmer berömmas.

374. Johannes Olavi Haurelius. F. i Skedevi 1624; fad. bonde. Stud. 41. Rektor i Söderköping 50; kyrkoherde i Gryt 58. D. 1666.

375. Elias Benedicti Hval. F. 1620. Stud. 41; prv. Krigspräst; rektor i Söderköping 46; kyrkoherde i Linderås o. Frinnaryd (som följ. år afskildes) 50. D. 1672 28⁄7.

»Tog ej promotion, ehuru han speciminerat därför.» — Var sjuklig och ofärdig i många år.

376. Johannes Nicolai. Stud. 1641.

Möjligen densamme som n:r 448. Andre förmena, att han hetat Prætorius.

377. Martinus Törnsköld [adl. 1635; förut Petri]. F. 162.; fad. assessor [8]. Stud. 41. Fänrik vid Lifgardet; tillika hofjunkare 45; major vid Hels. reg. 50; öfverstelöjtnant o. kommendant i Lovisa, Finland. D. i Polen.

378. Lennart Ribbing. F. i Vånga 1631; fad. landshöfding. Stud. 41. Guvernör på Gotland 68; öfverste för ett värfvadt inf.-reg. 75; kommendant i Göteborg 77—78; åter guvernör på Gotland 80; lagman i Kalmar län 86. D. 1697 15⁄8.

379. Olavus Olavi Rizelius. F. 1617; fad. bonde i Västra Eneby. Stud. 41.

380. Johannes Laurentii Schlintzelius [Schlimzel]. F. trol. i Linköping 1620. Stud. 41. Konsist.-notarie i Linköping 51. D. 1658.

381. Laurentius Arvidi Veidman [Arvidzonius]. Fad. borgmästare i Söderköping. Stud. 1641. Kamrer i Bärgskolleg. 54; krigskamrer 57. D. 1669, begr. 7⁄4.

V. är genom äldre sonen Johan stamfader för ätten Lagerheim och genom yngre sonen Lars stamfader för ätten Veidenhielm.

382. Isacus Joannis Pontinus. F. i Kalmar 1625; fad. skräddare. Stud. 41. D. som stud. i Upps. 1643 31⁄5.

383. Ericus Petri Prætorius. Stud. 1641.

384. Ericus Nicolai Schomerus. F. i Linköping 1616; fad. skomakare. Stud. 42; prv. 43. Subkantor vid Linköpings skola 40; kommin. i Rystad 43; kyrkoherde i Tingstad 61. D. 1674 1⁄4.

S. har skrifvit en »Cantilen-bok» 1637.

385. Laurentius Laurentii Franck. Stud. 1642.

Var kanske son af Laurentius Petri Franck, kyrkoherde i Vårdsbärg.

386. Andreas Laurentii Lundius. Stud. 1642. Komminister i Häradshammar o. Jonsbärg 52. D. 1657 ⁄3.

387. Daniel Claudii Ehn [Enærus]. F. i Östra Eneby 1622; fad. kyrkoherde [36]. Stud. 42.

388. Nicolaus Nicolai Kullerus. F. trol. i Höreda 1614; fad. bonde. Stud. 42.

389. Benedictus Petri Husbyensis. Stud. 1642.

Om denne är östgöte, synes ganska ovisst, enär under samma datum finnas i universitetets album bl. a. två dalkarlar inskrifne, men ingen östgöte, hvadan denne möjligen var från Husby i Dalarne. Nic.

390. Magnus Johannis Qvercivillius. F. i Ekebyborna 1620. Stud. 43; prv. 63. Komminister i Askeryd o. Bredestad 70; afsk. 1712. D. i Flisby 1717 21⁄10.

Uppnådde den höga åldern af 97 år, men befanns under sin lefnads senare tid »i ett beklagligt tillstånd.» — Stamfader för ätterna Ekman och Ekmansson.

391. Magnus Johannis. Stud. 1643.

Antagligen är denne Magnus Joannis Pontinus, som af misstag räknats till östgötar. P. var född i Kalmar 1623 11⁄2 och blef gymnasist i Linköping 41, stud. i Upps. af Smålands nation 43, slutl. biskop i Linköping 81 och död 1691 21⁄8.

392. Andreas Jacobi Ljung. F. 1623; fad. fogde i Ekeby el. Rinna. Stud. 43.

393. Laurentius Laurentii Kraft. F. 1622; fad. hofkamrer i Odensvi. Stud. 43. Frälsefogde på Odensviholm i Odensvi; tit. kamrer. D. efter 1673.

394. Frans Crusebjörn. Stud. 1643.

Denne, som ej återfinnes i Anreps Sv. adelns ättartaflor, kan möjligen vara son af Mer Crusebjörn. resident i Moskva (död 1650), samt blifvit vid unga år inskrifven wm student och tidigt död.

395. Jacobus Andreæ Gyldenklou [adl. 1639; förut Gylle]. Fad. präsident [153]. Stud. 1643. Assessor i Wismarska tribunalet. Egare af Hylinge i Västra Husby. D. 1692.

G. efterlemnade ett stort bibliotek och ett dyrbart myntkabinett, hvilka sedermera ingingo i Kgl. biblioteket.

396. Nicolaus Sunonis Kylander. Fad. kyrkoherde i Frödinge. Prv. 1629; stud. 44. Kommin. i Misterhult; kyrkoherde i Frödinge 54. D. 1675 9⁄3.

Enligt Håhl blef K. student 1629, men finnes dock ej inskrifven förr än 1644.

397. Andreas Isaci [Lincopensis]. F. i Linköping 1623. Stud. 44. D. som stud. i Uppsala 1645 5⁄4.

398. Johannes Petri Brask. F. i Veta 1623; fad. kyrkoherde i Västra Ny. Stud. 44.

399. Olavus Andreæ Lindgren. Stud. 1644.

400. Nicolaus Erici Lithander. F. 1621; fad. kyrkoherde i Gryt. Stud. 44.

401. Christophorus Johannis. F. trol. i Skärkind 1626. Stud. 44.

402. Andreas Petri Rignerus. Stud. 1644; prv. 57. Kollega i Vadstena 57; kommin. i Skällvik och S:t Anna 60; rymde 63; åter kollega i Vadstena 66. D. 1679 9⁄8.

Blef 1667 åter föreslagen till komminister i Skällvik och S:t Anna, men förs. begärde slippa honom för hans »fylleri och betleri.» Suspenderad till dess han inför domkapitlet kunde förete bevis om förbättradt lefverne. Fick 1672 till underhåll 3 t:r spannmål årligen från Vadstena hospital. H.

403 Christophorus Christierni Tartorius. Fad. kyrkoherde i Norrköping (tysk). Stud. i Åbo 1642, i Upps. 45.

Hans fader var kyrkoherde i Hedvigs förs. och höll den första tyska prädikan i Norrköping 1632. H.

404. Magnus Haqvini [Ramselius]. F. i Lönsås 1625; fad. bonde. Stud. 45; prv. 61. Kommin. i Kärna 62; hosp.-syssloman i Söderköping 67; kyrkoherde i Drothem 92. D. 1693 3⁄6.

Kallas på en stentafla i Drothems kyrka »vir doctissimus et vigilantissimus.« — Hans son antog namnet Söderstéen [1320].

405. Petrus Jonæ Fisk. Stud. 1645.

406. Magnus Christophori Esping. Stud. 1645. Klockare i S:t Olai förs. i Norrköping 63. D. 1668, begr. 14⁄1.

---