Een berättelse, och eenfallight judicium

Een berättelse, och eenfallight judicium, om then cometen som nuu j thetta åår M DC VII. j septembri och octobri månader, j 34. daghar widh pasz syntes, och ännuu til är: Ther aff man förnimma kan, hwadh cometer äre til theres substantz och warelser: huru monge slags the äre: hwar aff the förorsakas och uptändas: och hwadh the betydha och werka: allom fromom och gudfruchtigom til underwijsning och bootförmaning av Aron Sigfrid Forsius

Een Berättelse/ Och eenfallight Judicium,
Om then Cometen
som nuu i thetta Åår MDCVII. i
Septembri och Octobri Månader/ i 34. daghar
widh pass syntes/ och ännuu til är: Ther aff man
förnumma kan/ Hwadh Cometer äre til theres
substantz och warelser: Huru monge
slags the äre: Hwar aff the förorsakas/
och uptändes: och hwad
the betydha och
werka:

Allom fromom och Gudhfruchtigom
til underwijsning och bootförmaning.

Uthsatt aff

SIGFRIDO ARONO FORSIO.

Schema Motus huius Cometa.

Then Stormächtighe Höghborne Furste och Herre/ H. CARL then Nioende/ Sweriges/ Göthes/ Wendis/ Finners/ Carelers/ Lappers j norlanden/ the Caianers och Eesters j Lifland etc. Konung. Min allernådigeste Konung och Herre etc.

Önsker iagh Nådhe och Fridh aff Gudh Fadher gneom Midlaren Jesum Christum j them helga Anda/ sampt all bådhe timeligh och ewigh Wälfärd/ medh mine ödhmiuke och underdånige troplichtige tienst altijdh.

Aller nådigheste Konung och Herre/ then Alzmächtigeste altings Skaparen/ och uppehållaren/ som ingen ting hatar aff alt that han haffuer giordt/ och synnerliga älskar Siälarna/ thet är menniskiorna/ later icke ringa sijn barmhertigheet och långmodigheet skijna emoot them/ therutinnan/ at han icke strax efter brotet later fölia straffet/ uthan lenge seer igenokm finger medh them/ til thess han tå seer/ at platt ingen bättring fölia will: Ty skencker han them tå in sijn grymma wredhes Kalck/ och the ogudhachtiga måste så uthdricka/ att the och uthsupa dräggiarna/ och Herren medh straffet leer åth theras ofärd. Hwarföre och förra än then arma Menniskian/ så wijdt uthkomma skal, brukar Gudh margahanda sätte til at locka och förmana henne til bättring. Han uthsänder trogna och alffuarsamme Lärare/ han låter hela Naturen/ Himmel och Jord/ Predika för oss/ igenom selsamme tekn och wijdhunder/ aff hwilke en part Naturlighe och Materialiske äre/ en part Öffuernaturlighe/ Omaterialiske och Phantastiske.

Nathurlighe äre the/ som ändoch at the igenom nathurlighe orsaker förorsakadhe och upwäcke warda (synnerliga/ effter en hemligh Gudz ordning/ emoot then tijdh synden i werlden mäst tagher öffuerhanden:) doch likwäl igenom sijn selsamheet/ och i thet the sällan skee/ werldena myckit ondt bebådha/ Såsom the öffuerste Planeters store Möthen/ Solennes store Förmörkelser/ Cometer/ och andre sälsamme Eeldz meteora i lufften: På Jorden ibland wäxande ting/ ibland folck och fää/ underlige och spökachtige födelser/ som sijn sådh och affkomst olijke äre/ eller ellies någhot nytt hooss sigh haffua/ som icke är theres egit: I wattnet och lijka så/ ibland fiskar och annor Sjödiwr. Hwilket alt wij i thenne tijdh noghsamt seedt haffue/ om wij thet ellies haffue welat achta/ Men (ty wärre) säkerheeten är förstoor. När och Gudh sijn tekn see later/ slår man them (hälst här i wåre Land) platt under/ och wil them icke uppenbara. Konungars och Furstars rådh och hemlighet (sägehr Tobias) skal man förtija/ men Gudz wärck skal man härligha prijsa och uppenbara. Wij äre nu under thet stora Eeldz Triplicitetet/ som anno 1603. ingick/ och the störste werldennes förändringar/ sampt werldennes ände under sigh haffuwer: Hoo är then som thetta wil achtas Wij haffue seedt/ och än nu see store Solennes förmörkelser. Såsom Anno 1610. til 9. Puncter stoor. 1612. til halffnijonde puncter. 1621. til halffelloffte puncter: Wij haffue seedt offta i desse näst föregående Ååhren/ nyie Stiernor: Wij haffue nu seedt thenne Cometen/ som oss rijset wijsar: Wij haffue seedt/ månge Bijsolar och Månar til lijka: Wij haffue seedt brinnande Drakar/ och andre sälsamme Eeldz tekn i lufftene: Här nedre på Jorden äre och så mnge wijdhunder skeede/ och spökachtighe födelser framkomne: Och Fiskarna i Siön haffua hafft synnerlige Caracteres och bookstäffuer på sigh. Såsom then Fiskelöyan här i Sommars/ fången war widh Söderström/ then 20. Julij/ hwilken hadhe på the ene sidan itt M fyre IIII. och omwändt ifrå hoffuudet itt V. och I: På then andre sijdhan (ifrå stierten och så tilräcknande) thesse tekn: IV IIII. såsom Jagh effter sielffue Fisken theh uthkastat haffuar: Hwilke Caracteres eller dre Litera Numerales, som någhot wist taal innehålla.

Sådane tekn äre wäl Naturlighe/ som aff Naturen någhon orsaak och tilskyndan haffua kunna/ icke dess mindre haffua the någhon synnerligh betydning i werdzlighe merkelighe saker.

Til thet andra/ skee och aldeles Öffuernaturlighe tekn/ Phantasmata, eller Spökelser/ så i lufften/ som nedre på Jorde3nne och i haffuet/ til them man inge orskaer see eller finna kan/ uthan at Gudh them i en förborgat måtte skee later/ anten igenokm sigh sielff/ eller igenom Englarnas wärckande. Senitenim Plato, quod honi Genij imagenes ideasque rerum futurarum hanstas á Mente superna, in rebus Natura pingant. It sådant Phantasma är seedt Anno 1527. then 11. Decembris i Pfaltz/ Nemligha/ att i lufften sågs en hand medh itt stort brinnande Swärd/ och tree stiernor omkring spitzen/ och ther rundt omkring månge affhuggne menniskio hoffuud/ och emmellan them allahanda slags Krijswärior/ Swärd/ Sabblar/ Hillebårdar/ Spetzar/ Kastespiuth/ Try och dubbel grenote Gaflar/ aflonge Lodh/ och myckit annat mera/ hwilket så förskreckeligit haffuer warit til att see/ att månge ther öffuer beswijmadhe. I Lijfland låto sigh och så för thetta närwarande Krighet månge wijdhunder see/ Anno 94. 95. och 96. Itt stoort Swärd sågh Jagh medh månge andre Anno 94. öffuer Refle Stadh upreest på liuse daghen. Anno 95. Sågs och itt selsamt under på Påscha Morgonen/ aff then Wällärde och myckit Gudhfruchtighe Mannen Her David Duberchio, Visitatore i Eestland/ then tijdh hand (såsom han thet hwar dagh giorde) om Morgonen medh sitt folck höll sine wahnlige Morgonböner/ och them förmaante at wyrdeligen och Gudheligen hålla theras Påscha Högtijdh: Nemligha/ att hans Dotter först fick see itt Trädh fult medh grenar upstigha ifrå Jordenne i lufften/ thet hon sadhe sin Fadher. Ty stegh han up aff sijn Knä/ och sågh ther effter igenom fänstret och förstreckte sigh/ och sadhe til sitt folck: Kinder lass uns henaussen gehen/ und Gottes werck besehen. Tå stegh thetta trädh längre och längre up/ så att man och röterne ther aff see kunde7 och thet bleff lijka som twärt aff hugget/ och begynte förswinna. Sedan sågh han Östsödher ifrå sin Gård/ then han kallahde Thabor, lijka som itt stoort Hoff medh sköne ordentlighe Bygningar/ fulle medh Skorstenar effter Swenskt sätte/ ther på sigh satte en stoor Fhana/ som swäffde öffuer thetta hela hoffuet/ och all then ort som lågh ther ifrå Wester uth emoot Hapsel war tilseene såsom itt Haaff/ och månge Fiskiare ther i/ thet förbenämde salighe Man migh sielff muntlighen berättadhe/ och let til Prästerskapet i Lijfland skriffteligha uthgå. Tå war och föruthan hans egne fullwoxne Söner och döttrar en fremmand lärd Man/ benemd Christophorus Cothenius, tilstädes som thetta undret sågh. Samma åhr war och watnet i Sjöstranden en heel dagh igenom blodhrödt til någre famnar långt uth ifrå stranden/ och månge togho ther af medh Kerel för under skull och boro up i hwsen/ på hwilken tijdh och iagh ther tilstädes war. Item Anno 96. sågh och så förbenämde salighe Man/ en ganska underligh syn om Nyåårs Daghen/ medh flere som han ther til kalladhe/ i thenne effterföliande lijknelse. På klara himmelen om liuse daghen sägs ittt högt trädh medh fulle grenar/ aff hwilket alla qwistar och grenar affölle/ så at blåtta skammen bleff qwar ståndandes/ och ther på satte sigh en rödh blodfhana. Sågs och på samma tijdh i klara lufften een Kyrkia/ så aldeles görligha som een rätt upbygd Kyrkia/ medh itt spitzt thorn offuan uppå/ och at man icke allenast lijka som rätte fenster/ uthan ock iern galrona i them see kunde/ På thenne Kyrkia satte sigh itt stoort seghel lijka som upblåst aff weder/ och Kyrkian begynte lijka som för siunka/ och förswan under klara himmelen uthan Sky. Effter en halff tijme kom hon åter igen fram/ aldeles i then förre form och lijknelse/ uthan seghel/ Men tornet war fult medh hol lijka som thet hade warit medh lodh genom skurit/ och en högh Galghe stodh hardt widh Kyrkian. Om thetta miraklet skreff förbenämde salighe Man uth omkring Landet/ och förkunnadhe them ther een stoor förandring/ men en stoor hoop aff Adelen giorde spee ther aff/ och sadhe: O then gamble Narren/ hwadh han drömer om Nattena/ thet sprijdher han uth för Jertekn/ såsom Jagh thet aff them sielff hördt haffuer/ Ty är och mästa olyckan gången öffuer them som thet giorde.

Item Anno 97. förra än Gudh wille heemsökia Finland medh sitt rijss/ ther Almoghen i en by/ benämd Nackskogh/ 3. miler ifrå Helsingefors/ församblat war til att hålla rekenskap medh Härede Skriffuaren om Hösten wid Michaelis/ fick man höra lijka som Trummor och Trumeter/ och itt stoort guy/ lijka som aff en stoor Häär/ ther öffuer the som thet först wthe på Gården fingo höra/ sigh storligha förundradhe/ mädhan the icke wiste nogot Krijgzfolck/ hälstan offuan ifå Landet tädhan thet hördes/ förhanden wara. Ty lupo the in och sadhe thet Skriffuarenom samt them androm som ther tilstädes woro/ at ther hördes soffia en Krijgzhäär/ och the gingo alle uth på Gården och lyddes ther effter. Tå fingo the see stijgha up i Sky Nordan effter såsom een stoor Krijgzmacht/ och then andre mötte them ifrå Östsödher. Then Wästre hopen war först liten til seende/ Och then Östre stoor. När the drabbadhe tilsamman/ förminskadhes then Östre och bleff tunn/ så att man kunde mångestädes see himmelen igenom honom/ och then Wästre wäxte til. Ther sågh och hörde man och så görligha skiutas/ Trummor och Trumeter gå. Sådhan höllo bägge hoparna en tijdh stilla emoot hwar annan. Och sågs lijka som en stoor Man gå mitt emellan them/ och någhre stegho till homom aff bådhe sijdhorna lijka som till en Dagtingan och handling/ och så begynte bådha hoparna småningom förskingras och förswinna. Men then Westre sågs all längst. Och under then ortt thetta sägs/ fans mykin blodh liggiandes nedh på Engiarne. På samma tijdh Jagh thetta höra fick/ befrågadhe Jagh Skriffuaren medh flijt som alle thetta wijdhunders umstendigheter/ them han migh effter förbenämde sätte berättadhe/ och Jagh ther aff mångom förkunnadhe itt nytt Krijgh och een swår Gudz heemsökning/ thet månge är nu wäl minnas.

Så gå nu bäggeiahanda slags Portenta eller Jertekn uth ther uppå/ att the förkunna menniskiom Gudz rijss och itt tilkommande almennelighit straff/ thet man i lijka måtto om thenne sijdstskedde Cometen tänckia och döma skal.

Och mädhan domen om sådant underkomme ting pläghar fällas aff Naturens ransakare Physicis et Astronomis, som Naturens hemligheter ransaka och omhandla/ uthi hwilke Studier och Jagh owärdigh migh nogorledes öffuat haffuer/ haffua månge frome mitt Judicium om thenne Cometen begärat/ thet Jagh (ändoch att Jagh medh Librij effter närwarande legenhet illa försorgt är) them icke haffuer kunnat affslå eller förwägra. Ty haffuer Jagh effter legenheten thenne ringt Tractat om samma Comet enfalligt beskriffuit/ them til underrättelse som lust haffua att weta Naturens hemligheter/ uthi Cometers och annor Eeldztekns wärkande/ samt och mitt enfalligha Judicium om hans betydhande tilsatt/ så mykit Jagh aff Naturlighe orsaker/ och förgångande exempel utleta kunde/ hwilken tractat iagh i all undertånigheet E. K. M. haffuer presentera latit. Och mädhan Jagh hugneligen förnufftit haffuer/ at E. K. M. haffuer dömt förbenämde Tractat menigh man tiänligh wara/ haffuer Jagh honom aff Trycket latit utghå/ och i all ödmiuk underdånigheet E. K. M. tillskriffuit/ dediceret och til en liten Nyåårs gåffuo förährat/ ödmiukeligen bidiandes/ at E. K. M. thetta ringa doch wälmeenta arbete nådeligen uptagha/ och migh arme troplichtighe Tienare en Nådigh och gunstigh Konung och Herre bliffua wille. Gudh alzmechtigh E. K. M. altijdh wälsigne och beware uthi itt longsamt/ lyckesampt och rooligit Regemente/ sitt helgha Nampn till låff och ähre/ Gudz Försambling til förfordring/ och menighe Sweriges inbyggiare til een Crono/ hugnat/ gagn ioch godho. Amen. Datum Stockholm/ S. Marthini dagh. Anno 1607.

E. K. M. Underdånighe och ödmiuke Tienare
Sigfridus Aronus Forsius

Om Cometernes substantz och materie haffuer hoos åtskilielige Philosophos ååtskillige meingar warit. Ty en part haffua meent/ at the skulle wara aff någhon himmelsk substantz eller warelse. Democritus och Anaxagoras haffua lärdt at Cometer skulle intet annat wara/ än tuenne Planeters sammankomst/ hwilke aff tuenne kroppar skulle lata see een sådan oiämpn lijknelser. Men huru löös grund the hafua hafft/ kan en ung Student/ som sigh på himmelens lop litet förstår/ lätteligha tilbaka driffua. The Pythagoriske/ Item Hyppocrates Chiue, och hans Läriunge Eschylus, haffua föregifwit/ at en Comet skulle wara een aff the Rörlige Stiernor/ som man kallar Planeter/ hwilken skulle alt fölia Solen och wara under hennes skeen/ och för then skul icke kunna synas/ uthan effter long tijdh/ tå han någhot stiger ifrå Solen. Men huru falskt thenne meningen är/ är thet i sig sielfft klart/ mådan understundom tuenne Cometer tillijka sedde äre såsom Julius Scaliger Exere. 70. bekänner sigh sielff thet haffua seedt. Ittem Planeterne gå icke långt ifrå Zodiaco, Men thesse ganska longt. Sammaledhes och synes Cometer uthi åtskilligh form och lijknelse/ såsom här effter skal widhare förklarat warda.

Ty äre Cometer (såsom alle anturlighe orsaker/ och observationes thet witna) aff thet slagts himmels tekn/ som man kallar Ignita Meteora, thet är brinnande tekn. Ty the igenom hete orsaker/ alt så förorsakadhe warda.

När Saturnus igenom sitt kalla wärckande Jordennes ådrår och suettehol tiltäpper/ försambla sigh in i Jordennes skreffuor och gruffuor en hoop feetachtigh/ warm/ och förgifftigh dimba/ aff Jordennes/ metallernes/ Suaffuels/ Salpeters/ Quicksiluers och Jord bechs substantz/ hwilken uthi thet trängste igenom theres inbördes motu/ rörelse/ och beblandelse/ meer och meer uptändt/ och aff then Jordiske fuchtigheten sublimerat/ luttrat/ och afftorck at warder. När tå Mars som Solennes heta i wäder meer uptända pläghar/ medh någhon starck aspect seer antingen til Solen/ eller rådher öffuer någhon hennes Förmörkelse/ eller och medh Saturno eller Mercurio, eller medh them bådhom tillijka/ samman föghat warder/ upöpnas Jordennes hol och ådror/ som Saturnus tilförenne tiltäpt hadhe/ och then inslutne Dampen/ Dimban och röken/ giffuer sigh medh macht/ uth aff Jordennes fänglse i Lufften/ och then torreste/ hetaste/ och fetaste röken warder/ igenom Solennes Strijmor upryckt til then öffuerste Lufften/ och ther lijka som tilhopa trängdt och prässat/ igenom Stiernonas hemligha wärkande/ och warder omsijdher uptändt (bådhe aff sin sghen inwertes wärme/ suaffuelachtigh och brennande natur/ såsom och igenom then uthwertes warma lufften/ som aff Solennes heta och Martis medh wärkande uptänd warder) at han såldhes begynner at brinna/ och warar så länge som then församblade materien/ fete och brinnande Dampen/ förtärdt bliffuer/ lijka som liuusens feetighet/ wax/ talgh/ eller olio/ aff ten brinnande eelden. Hwarföre och iuu mera aff sådana förbenämde materie ther församblat är/ iuu längre warar thetta brandet/ och tehn lufftiske låghan/ iuu mindre materie ther är/ thess snarare uthslåknas han. Såsom man thet endels seer aff Fyrwärck och tilberedde Racheter. Och icke allenest kommer thenne materie ther til/ uthan och all annor dimba och tökn/ som i medel tijdh aff Jordenne upstijgher/ oc supediterer Cometen sine aliemnta eller näring.

Aff thesse orsaker haffuer och så Jagh i thet Åhr 1606. i mijn stora Prognostica en Comet tuenne resor förespådt / then wij nu här haffue seedt. Ther om (godh Christen Läsare) Lääs samma Prognostica i then 4. deel om Hösten / i thet 1. Cap. på then 2. sijdan/ E. ii och i thet 3. Cap. i samma deel / om hwar Månatz wederleek i synnerheet i Decembri Månat/ på then 1. sijdhan / E. iiii.

Motus Cometernes Lop anlangande/ så haffua the först sitt eghit lop / ganska snelt och hastigt/ uti sin eghen Circkel/ som regeras aff then Planet/ som til theres beredhelse mäst wärckat haffuer.

Sådhan warda the hwar dagh lijka medh hela himmelens omlop ryckte omkring Jorden/ secundum motum primi mobilis.

Äre och en part som lågt stå nedh i lufften/ aldeles immobiles, thet är/ orörlighe. Ty thet nedre wädret medh hela himmelen icke om ryckes.

Species Och äre Cometerne mongehanda slags: Understundom synes the aldeles slätte som een annor Stierna/ såsom then senest i Cassiopea seedt war Anno 1572. Understundom medh Strijmor rundt kring om sigh/ lijka som medh håår/ them Aristoteles kallar Cometer/ i: Crinitas, ψ αρά την κόμη, thet är aff håår. Itt sådant slagh är icke än nu i wår Lijffztijdh seedt. Och understundom giffua thet itt långt skägg / lijka som en quast eller stiert ifrån sigh / sådana som thenne i sin första och mästa tijdh lät sigh see/ sampt och then som anno 77. klarliga för allom i 62. daghar lyyste. Them kallar Aristoteles Pogoulas i: Barbatos, aff skägs lijknelse.

Plinius lib. 2. Cap. 25. nämner än nu enahanda slagh/ them han kalar Dyada/ och åtskil them i niyo slagh.

1. Actonias, som lijknas widh en Pijl. 2. Xiphias, som lijknas widh itt Swärdh. 3. Disceus, som lijknas widh en Disk. 4. Pithetes, som är lijk een Tunna. 5. Keratias, som äre Horn lijke. 6. Lampadias, som lijknas widh itt Bläss. 7. Hyppeus, eller Hyppiteus, som är en häst eller Resener lijk. 8. Argyrocomes, som synes haffua lijka som sölfhåår 9. Lonchites, som äre lijke en spess.

Nu wil man i synnerhet beskriffua thenne närwarande och än nu brinnande Pogonias eller Barbat/Barbatus presens och hans wärkande eller betydhande/ så myckit man förmår/ och förnufftet ther om döma kan/ tilkänna giffua.

Tempous et locus.Thenne Barbat eller Stiertstierna haffuer sigh aff en part then 8. Septembris under then store Carlawagnen see latit. Men för mulit och oklart wädher/ samt och högre hwses förhindring här i Staden/ kunde iagh honom icke förra see/ än then 19. Septembris widh Klockan 9. om Afftonen. Tå stodh han under then yterste Carlewagns stärt/ widh pass 14. eller 15. grader ther ifrå/ äffuan för Caput Berenices, ganska stoor medh blyfergho aff Saturni art/ och wände sin stiärt ganska lång oc spitz så när til 7. grader long/ up emoot then andra Stiernon i Carlawagns stiert/ som lydher til Leiones tekn. Rätt en sådan haffuer sigh och så Anno 1558. see latit i Jungfruens tekn.

Och haffuer thenne Barbat hastigt lupit/ så att han någre daghar förre blevMotus. af några godhe Män som Instrumenter hoos sigh hade/ observeret/ at haffua lupit til 8. gr. i itt dygn/ och effter någhon tijdh igen fans han längre i westsödher widh then klare stiernan/ Arcturum. Men när han kom til Genu Ophiuchi, emot then 10. 11. och 12. Octobris/ sågs han på någre dagar stå stilla/ och stierten kunde icke wäl synas/ för then orsaken skul/ at han begynte komma under Solennes sken/ och sågs widh Klockan 7. om Afftonen hardt emoot nedergången uthi Affton rodhen/ och strax ther effter gick nedher. Men nw/ som är then 14. Octobris/ synes han icke/ ty han medh Affton rodhen och liwset nedher går.

Sådane Underliws och himmelskeFinis generalis Cometarum Eeldar (godh Christen Läsare) äre aldrigh någhon wijdh i werlden/ uthan mykit effterföliande ondt/ och stoort straff seedde/ såsom alle Historier och dagligh förfarenheet thet wäl tilkänna giffuer.

Ty the äre oss himmelse Bootpredicanter/ som (mädhan wij the arme Jordiske Predicanter/ och Fiskiare icke wele höra/ uthan them begynne til at förachta) drijstelighen och förskreckelighen Predika för hela werldena/ och med theras Predikan förskräckia/ Keysare/ Konungar/ Furster och Herrer/ höghe och rijke. O giffue Gudh at thet så skee kunde/ at man theras Predican wille lata oss til hiertat gå/ och ther aff lära fruchta för Gudz wredhe. Ty sannerligha sannerligha förkunnar oss thetta Underliwset mykit ondt/ Såsom Poutanus them kallar: Dirum mortalibus omen, menniskiom itt förfärlighit tekn. Och widhare sägher han:

  Spargit sanguineos Flammato vertice crines,
Ille quidemmorbos ferens, inopinaq bella.

  Plinius sägher: Cometa totum annum
sequentem suspectum reddit.

Claudianus.

  Etnunque, cœlo spectavi impune Cometen.

Och Camerarius sägher effter samme Mening:

  Exarsit nunquam sub cœlo impune Cometes.

Thet är

  Aldrigh Cometeskijn är seedt?
Om syss i werlden wara skeedt.

  Så sägher och then höghlärde Philippus Melanethos.
  Nulla ætas vidit Flagrantem impunè Cometam
Non leve venturum nunciat ille malum.

Thet är

  I werlden man ey haffuer seedt.
Cometeskin at wara skeedt

Uthan ther medh haffuer folgdt straff. Een swår plågha födhes ther aff.

Aff hwilke förbe^de witnesbörder och almenneligit alle lärde Mäns samtyckia/ man förnimma kan/ at sådane Underliws/ mykit ondt werldena bebodha.

Men hwadh slags plåghor the wara skola/ ther om i synnerheet at Judicera är nästan förswårt/ kan doch lijkwäl i gemeent någhot ther om sagdt warda/ när man medh flijt öffuerwägher/ först Cometernes orsaker och theras wärckande i Lufften/ och ther til medh achtar theres lop och rwm på himmelen/ Ändoch thetta endels owist är/ medhan man icke kan weta theres första begynnelse/ när och hwares the först haffua begynt at brinna.Effecta hujus Cometae.

I.Så är nu til thet första elle lärde Mäns erhållighe mening/ at medhan theres materie är aff allahanda fuchtighe Vaporibus et exhalationibus, som sigh (thet förra sagdt är) aff Jordenne igenom Soolsens wärckande up i lufften driffua/ hwilke vapores endelss aff sijn eghen materie ther aff the uthdriffuas eller utsuettas (såsom Suaffuel Quicksilffuer/ Metaller etc) förgifftighe äre: Endels aff förrotne och förderffuadhe fuchtigheter på Jorden/ uthaff ståndande och intäpt watn: Endels och så aff Jordennes eget förgifft/ som hon aff then första förbannelsen ärffdt haffuer/ ther aff och så förgifftighe diwr/ och ohyron födde warda/ och sigh födha och uppehålla.

Så föllier ther aff/ at sådane förgifftighe Vapores förgiffua hela Lufften och wädret medh sigh/ lijka såsom en lijten dropa görgifft gutin i itt heelt Åhm wijn förgiffuer thet alt igenom. Hwarföre allahanda leffuande diur som igenom wädret uppehålla sitt lijff/ at the thet dragha til sigh och andras ifrå sigh/ til at wthdriffua thet heta wädret/ och indragha igen thet kalla/ liffuet til wedherquickelse/ warda aff thet förgiffna wädret förgiffne/ och förorsakar sigh ther aff margahanda siukdomar/ bådhe ibland folck och fää/ såsom Pestilentzie/ brännesoth/ brystsoth/ eler någon Land al på en tijdh/ Såsom then Brystsiukan/ Anno 1580.

Venenum Metallorum.At och uthi Metallerne/ och i theras gruffuor sådana görgifftighe Exhaltiones äre/ weta alle Bärgswärckare ther om witna. Ty när någhot hol i gruffuon sigh öpnar/ ther sådana Vapores haffua warit inslutne/ tagha sigh icke Bärgsmännerne i tijdh til wara/ och fly för then dampen eller röken/ så är thet uthe medh them. Och när en sådan damp upstijgher/ kunna the thet märckia affliws eller Eeld/ i thet at han begynner lijka som skälffua och sintillera. Lijka så och Stiernona på himmelen. Thet weta och alle Chimici och Guldsmedher ganska wäl/ när thesse någhot förgyller skola/ elelr hijne theres Metaller brenna/ at hwar the sigh icke nogha achta/ är thet them Lijffzfarlighit/ eller the eliest få någhon ohälso ther aff/ och förderffua sina öghon. Thet weta och Pottomakare/ när the glasera någhot. Item Steenhuggare/ bekänna thet/ at somblighe Landz steenar/ äre fulle medh suaffuel/ och i thet Land kan fällan en Steenhuggare länge leffua. Så är nu thetta Cometernes första wärckande/ at the förorsaka Pästilentzie och siukdomar.

II.Til thet andra/ mädhan thenne Massa/ och Blåss håller på brinna/ driffuer han och een röök ifrå sigh/ som begynner motu suo röhra wädhret/ och ther igenom förorsakas stoor blåst och stormwädder/ ther til och thenne röök samt the affskilde fuchtige vapores materie giffua/ och sigh til wäderblåst förandra/ oss hwilket sedhan (ex Consequensi) fölia månge stoore watuglodher/ i the Land som liggia emoot wädret/ och mykit Skepabrot. Om och thenne Barbat (såsom en part mena) i Krefsueten först haffuer begynt at brinna/ så hielper thet i synnerheet mykit til Watuflodher.

III.'Til thet Tridie/ mädhan thenne Meteoriske Eelden håller på brinna/ och han hwar dagh medh hela himmelens omlpå bliffuer ryckt omkring Jorden och wädret/ församlar och dragher han til sigh aff wädret/ ex Regione Aeris Media, the naturlighe fuchtigheter/ som tijt upstegne äre och skulle tiena til regn och dagg/ och förtärer them/ och upständer wädret medh heta. Ther aff fölier tå stoor torcko och heta so, sådhen och allahanda wäxter skadelighe är. Ty måste/ ex consequenti, ther aff fölia/ oäjran/ hunger och dyr tijdh.

Thenne Effect/ warder oss yterligare (tywärr) ther medh bekräfftat/ At först en Solennes förmörckelse skeer på tilkommande Åhr i Leyonet/ Trigono Conjunctuinus Magnæ Igneo (i hwilket tekn och så thenne Comet först syntes) ther om then Christelige Läsaren må besee mit Prognosticon i thet Capitlet om Förmörkelser. Sedhan och mädhan Saturnus på tilkommande åhr en tijdh wandrar i Watumannen Signo Fixo/ och the effterföliande åhren al igenom/ wil han sist sampt medh thenne Cometen förorsaka oähran/ hunger och dyyr tijdh/ ther om Jagh i mijn stoora Prognostico widhlyfftighare skriffuit/ och thet medh Exempel bewijst haffuer. Ty rådher Jagh/ at hwar Christen Man i medhel tijdh wäl försörier sitt huus/ och effterfölier then Egyptiske Huushållaren/ then trogna Joseph. IIII.Til thet Fierde/ såsom Cometerne/ uthtorcka och heta wäder/ Altså uthtorckar och thetta wädret Menniskiors och al diwrs hiärnar/ som ther aff leffua skola/ och gör them heeta/ och oroligha/ ther igenom många höghe Personer för myket bekymmer/ wredhe och bitterheet/ falla i swåre och häfftighe siukdomar/ och döö sin kooss. Hwilket stycke oss och så här aff förbenämde Sole Förmörkelses effecter stadfärst warder. Item at thenna Comet sigh först see leet i Leyonet ther och Förmörkelsen skeer/ höghe Potentaters tekn/ aff sådant förorsaka sigh sedhan/ stoore Regementers förandringar/ Krijgh och örligh/ Mord och blodz uthgiutelser/ Landz och Städhers förödningar. Och synes migh sannerligha här/ Är thenna Comet mykit pekar på Regementerne. Mädhan han under Ursa majore, thet är Carlawagnen/ först sigh see leet/ och på hänne medh stiärten pekadhe. Ty Cardanus sägher om thenne stiert: significant enim canda Ursæ Fortitu linem, eui non est similis. Och sägher han wijdhare/ at then tijdh Rom funderat war/ haffuer förbenämde stiärt warit them verticalu, thet är tå han högst stegh på himmelen/ haffuer han gått them mitt öffuer hoffuud/ och tå togh theres macht och wälle mykit til. Men sädhan han medh hele himmelens omskredh (hwilken altijdh ifrå Södher in moot Nårr sachta skrijdher och huelffuer/ menligha/ i 136. Åhr widh pass til en grad) är steghen ifrå them och kommen öffuer Constantinopel/ är och Regementz sätet tijt transfereret/ och the Romares macht så aldeles förswaghat/ At the blåtta nampnet quart behållit haffua; Sedhan åter igen thenne stiert är skridhen ifrå the Byzantiner/ och kommen öffuer Franckrijke/ är Regementet tijt föhrdt/ och sidzst mädhan han är skridhen öffuer Tydzskland/ haffuer han och så Regementet tijt transfereret/ ther thet nw en lång tijdh warit haffuer ifrå Carolum Magnum/ ifrå Anno Christi 801. i 806 åhr. Men at han nu i wår tijdh begynner skrijdha ifrå them/ och stijgher längre Norr uth/ synes här såsom thet Tydzska Regementet eller Keyserdömet skulle få en stoor anstöt/ och lijdha en synnerligh förandring/ Ther om ock så Johannes Hiltenius en from gammal Munck/ länge sedhan Propheterat haffuer in moot thenna åhren/ thet ock thenne Barbaten (til äwentyrs) på pekar. Jagh menar/ at ändoch månge Lärde i then mening äre/ at then Prophetia/ som om Gog och Magog lyder Ezech. 38. skulle alredho på Judarna wara fulbordat/ At han lijkwäl än nu tilbaka står/ all then stund/ at Johannes i uppenbarelsen Cap. 20. then Propheten repeterar och applicerar til thet i Nyia Testamentz sidsta tijdh.

Ty är Jagh här om i then meningen/ at en stoor häär/ som medh Gog och Magog förstärz/ Aff Nordlanden i thenne sidste tijdhen uthgångande warder/ moot the Södherländer/ och månge Land intaghande. Men aff hwadh Land/ focl och nation the warda kommande/ thet hemställer Jagh Gudhi/ som all tin allena bäst weet/ och laghar. Betydher ock så thenne Cometens hastigha lop/ Krijgh aff Fremmande Land/ såsom Cardanus thet lärer/ Seg. 3. Aphor 117. Comete (inquit) mobiles, bella indictant ab externis.

Och så frampt at thenne Monarchien widhare förandring lijdher igenom någhot främmand folck/ så är thet wist af then helghe Strifftz klara Propheter/ At icke Någhon Monarchie i thenne werldenne mera uprättas kan/ Uthan then himmelska Messiæ Monarchien måste begynnas/ som skal wara å föruthan ända.

V.Til thet Sijdsta/ såsom Jagh i then seneste punct sadhe/ At thet förtorck adha wädret så diwr som Menniskior uptänder/ och them oroligha gör/ synes och ther aff/ at grymme willdiwr bliffua upstånde til grymheet/ at the rasande medh honom omkring löpa/ och göra Boskapenom och Menniskiom een stoor skadha uthan någhon försyyn.

Och thenne är min enfalligha mening/ effter then almänneligha Philosopphorum Peripateticorum opinion och Beslut/ om thesse Barbaten: Ändoch at Jagh weet Nedotericos/ såsom then Höghborne och höghlärde Herren Hertigh Wilhelm Landtgreffuen aff Hessen/ Tyche Brahe/ Rothmannum/ Pegelium/ och andre flere i wår tijdh/ wara ther emott/ quod ai materiam et Regionem Cælestem Cometarum, hwilket alt ware i sitt wärde/ Jagh haffuer mine Rationes för migh/ och låter gärna en annan behålla sin mening.

Om alle thenne förbenämde effecter/ är en almenneligh wärs/ som så lydher.

  Non veniunt læta,, stella splendente Cometa.
Mars furit, Urbs rapitur, Sævitmare, Sol operitur,
  Regnum mutatus, Plebs Peste, Fame, cruciatur.

Thet är.

  Ey fölier gått/ troo migh förwist/
Ther någhon Comet haffuer lysst

  Mars rasar/ Städher taghas in/
Siön bruusar/ Solen mister skijn.
  Rijken förandras/ och all Man
Plåghas aff Päst/ och ledhig tann.

Item Pontanus.

  Ventorum quoque certa dabunt tibi signa Cometæ,
Illi etiam belli motus, feraque arma minantur.
  Magnorum et clades Populorum, et funera Regum,
Utcum seu cæli occasum seu solis ad ortum.
  Extulerint aput in felix, et crine minaci,
Horrendum late implevit terroribus Urbes.
  Si steterint certo loco vestigia figent,
Finitimi bello invadent civilia arma.
  Fædabunt socias cognato sanguina dextras
Sin ortum tendent versus peregrina moveri
  Bella scias, hostem extremis affore aboris.

Til Beslut/ på thet/ at man thetta icke må slå i Exempla. wädret/ wil Jagh medh någre Exempel bewijsa/ at förre seedde Cometer/ sådant som förberördt är/ förkunnat och tilwägha kommet haffua.

Först är thet klart aff Jerusalems förstörings Historia/ at förra än Gudh medh thet Judeska Regementet en ända göra wille/läät han en Comet lijka widh itt Swärd/ aff thet slagt Plinius Xiphias kallar/ itt heelt åhr igenom skijna öffuer Stadhen. Anno Christi 1527. syntes en stoor Comet/ och strax ther effter föll Turcken in i Ungern/ och giorde ther itt stoort brand/ more och blodz uthgiutelse. Item i Venedig och Nürnberg dödde en stoor hoop aff hunger. I Suisserland bleff ock så itt swårt Krijgh: Turcken belägradhe Wien i Österrijke: Månge Städher i Flandern/ Seland och Hålland bleffu aff watn förfränkte.

Anno 1531. 32. 33. Syntes och Cometer. Ther effter skeedde store watuflodher i Pålen och i Tydzskland: I England bleff een stoor Regementz förandring: Hertigh Jören i Saxen/ Biscopen i Trier/ och Franciscus Sfortia 2. Konungen i Franckrijke dödde ther effter/ REgementet föll til Carolum V. Keysaren. Turcken föl i Ungren. Keysar Carl giorde itt tågh till Africam:

Anno 38. syntes åther igen en Comet/ ther effter bleff en ganska stoor heta och torcko/ Anno 1539. och 1540. Så at hele Elffuar tårckadhes sin kooss/ thet manm kunde gå och wadha öffuer them. Månge skoghar bleffue aff Solennes heta uptände och förbrände: MÅnge Städher lijdho stoor Eeldzwådha/ och folgde ther aff stoor oåhren/ hunger och dyr tijdh/ och ther til medh Pästilentzien Anno 43. upfaste sigh Smålänningarna emoot (höglofligh i hughkommelse) Konung Gustaff: Anno 46. bleff Doct. Martinus Lutherus (thet uthwalda Gudz Redskapet) dödh.

Anno 56. och 58. syntes och Cometer thenne närwarande aldeles lijke: Ther effter bleff Keyser Carl then 5. Dödh. Och anno 59. dödde Konung Christian then yngre/ och strax effter K. Christiern then gamble i Danmarck. Anno 60. affsomnadhe (höglofligh i hugkommelse) Konungh Gustaff/ Vindex, Liberaton, et Patrie Pater, och samma åhr then höghlärde Philippus Melancthon. War och samam tijdh mangestädes en swår hunger: Och 62. begyntes thet blodigha Krijghet mellan Swerige och Danmarck. Anno 72. syntes then nyie Stiernar i Cassiopee Stool i hela 15. Månadher/ och Anno 77. läät sigh åter igen en stoor Barbat see i 62 dagar/ och wänder sin stiärt Öster uth. Ther effter gick thet Ryska Krijghet häfftigt ann/ Stoorfursten kom medh twå sine Sönder med 8000. Man i Lijfland och togh Wittensteen in. Sedhan skedde thet Lodeske slaghet/ ther 7000. Man Rysser bleffue aff the Swenske nederslagde.

Anno 74. Bleff Wesenbergh aff Swenske Män belägrat/ och the uproriske Skottar aff the Swenske och Tydske uthödde. Henricus Valesius rymde ifå thet Poleska Rijket til Frankrijke. Wilhelmns Prinss aff Uranien togh Holland in: Rysserne intogho wijken i Eestland: En starck Päst regeradhe i Venedig: Itt skräckeligit stormwäder hela Hösten igenom Anno 76. förorsakadhe myckit Skepabrot/ och Konung Erick then 14. aff somnadhe: Sedhan bleff Konungen aff Portgall i Africa slaghen/ Och månge märckelige män affsomnadhe här i Swerige. Bleff och Reffuel hardt aff Ryssen belägrat: Och Pestilentzien grasseradhe mångestädz. Anno 1580. Fick Her Pontus Kexholm in/ och bleff en stoor hunger i månge Land/ och moot Hösten gick en hastigh Brystsiuka nästan öffuer hela Europam. Sedhan 81. Togh Her Pontus in aff Rysserne Wesenbergh/ Tolsborg/ Lode/ Fickel/ Lehal/ Hapsel/ Narwen/ Ivanogrod/ Jama/ Coporia/ och sidsts Wittensteen. 83. bleff Nöteborg belägrat/ och Drotning Catharina affsomnadhe/ och 84. dödde then Ryske Storfusten Iwan Wasiliewitz. 85. druncknadhe H. Pontus medh Narven. Och myckit annat ondt haffuer thenne Cometen folgdt/ thet man här icke alt förtälia kan. Haffua sigh och så nyia Stiernor see latit/ Anno 1600. och 1605. Thenne sijdzste stegh moot thet hon begynte tappas up effter/ och bleff altijdh mindre och mindre til thes hon förswan.

Ty skal man sådana Gudz wredes tekn oss lata til hiertat gå/ och them för märckelige och alffuarsamme Bootpredicanter uptagha/ och igenom them bliffua upwäckte til Boot och Bättring/ fasta/ gråta och söria/ riffua wårt hierta och icke wåre klädher/ och wända oss til Herran wår Gudh/ och medh allfuarsamme Böner falla honom i rijset/ At han sigh öffuer oss förbarma wille/ och straffet affwända eller jw åt minsto lindra.

Sijdzst skole wij thetta Eeldz tekn achta för itt otuiffuelachtigt tekn til wårs Herres Jesu Christ tilkommelse/ och til thenne werldennes ände/ som igenom Eeld skee skal/ lijka som then Nyia Stiernan i Österlanden til hans födelse. Ty Frelsermannen Christus sielff upräknar stoor Krijgh och örligh ibland the tekn/ som skola föregå then ytersta daghen. Och hooss Lucam i thet 21. lijknar han sådane tekn widh knoppar på Trään emoot Sommaren. Doch förra än Sommaren effter tränt knoppande pläghar komma/ infalla månge bijstre daghar och Aprils wädher medh snö och glop: Altså måste och för then ewighe Sommaren hardt knäckia/ bullra och braka/ medh Krijgh och örligh/ uproor och buller/ Regementers förandringar/ Land och Städers förödelser. Ty skulle wij här medh upwäckte warda til at waka/ och bidia/ icke betunga wår hierta medh swalgh och dryckenskap/ och thenne werldennes umsorgh/ At icke then daghen måtte oss komma förhastigt uppå/ och såsom een sanara förraska. Uthan at wij medh wakenheet kunde undfly alt thet som på komma skal/ och förskreckt stå til at förwänta och undfå Menniskionnes Son/ thet förläne oss Gudh Fadher/ Gudz Son/ och then wärdighe helghe Ande/ Amen. Kom snart O Herru Jesu Christe/ Kom til oss medh nådhe. AMEN.

Joel 2. Blåser medh Baswn i Zion/ helgher ena fasto/ Kaller menigheten tilhopa/ församler folcket helgher Församlingena/ samman the Äldsta/ haffuer the Unga barn och däggiobarn tilsammans/ Brudhgummen gånge uthu sinom Kammar/ och Brudhen uthu sitt Maak. Läter Prästerna Herrans Tienare gråta emellan för hwset och Altaret/ och säya/ Herre skona tino folcke/ och lät icke tin Arffuedeel til skam warda/ Så at Hedninganar få rådha öffuer them/ Hwi wil tu lata säya ibland folcken/ Hwar är nu theras Gudh? Så skal tå Herren haffua nijt om sitt Land och skona

sino folcke.

Följer här en deel aff then stora Prognostica til thet Åhr 1608.

Efter thet (godh Christen Läsare) mijn store Prognostica/ för Boktryckiarenars hinder i thenne tijdhen/ icke haffuer kunnat uthgå/ och månge haffua hooss Bokbindarernar effter hänne fråghat/ och tijdhen wil bliffua nästan förseen til at publicera hänne/ på thet at man hänne icke aldeles umbära måtte/ haffuer Jagh achtat för gått/ at lata här fölia medh then föregångande Tractat någon deel/ och then mäst märkeligh är/ aff förbenämde Prognostica.

Thet I. Cap.
Om then stora Coniunction Saturni och Jovis/ som skedde Anno 1603. och begynte oss thetta sidsta Eeldz Triplicitet/ Under hwilket the störste Werldennes förandringar/ och ändelyckt skee måste: At hwilket man monge wisse judicia uthleta kan/ om tilkommande tijdhers förandringar.

Thesse twå Planeters/ Saturni och Jovis samamnfögelser/ mädhan the sällan skee/ betydha the och myckit sälsamt i werldena/ och haffua Regementernes lop och Periodi theras betydhande aff them/ igenom hwilket och så the helige Fädher och månge lärde män på åtskillighe tijdher märkelige förändringar i werldena förespådt haffua/ och speciealia iudicia til hwart ähr grunda sigh alt uppå sitt stora Triplicitet.

Thenne Coniunctiones äre Treggiehanda

Then Första kallas Magna, som skrijdher efter hwar 19. åhr/ och 315. daghar, öffuer 242. grader och 59. min. til thet ottonde Teknet ther ifrå/ som är aff samma Triplicitet och qualitet. Sådane är skeedde ifrå werldennes begynnelse widh passtil 278. eller rättare 282. Then sensite skeedne Anno 1603. uthi Skytten Eeldz Triplicitet/ och thn näste här effter skeer oss Anno 1623. then 9. Julii i then 6. gr. aff Leionet. Sedhan återigen 1643. then 23 Maii. i then 10. gr. aff Weduren. Item/ (om werlden så länge står) 1663. then 29. Martii/ i Skytten/ Isgno Coniunctones Magne, thet åhret wil haffua mykit selsamt/ såsom man än här efter mera haffuer til at säya om samma åhr.

Then Andra Coniunction kallas Maior siuo Media, som skrijdher effter hwario 198. åhr/ och 236. daghar/ aff en Triplicitet til then nästföliande. Thenne fulbordas aff tijt the före Coniunctonibus/ som man kallade Magnuas. Och äre allenast 28. sådane skedde ifrå begynnelsen/ och under hwar och en aff them haffua synnerlighe förändringar infallit effter sin Triplicitetz art och natur/ såsom man thet aff thenne effter föliande Tafla klarkligha förnimma kan.

Åhren ifrå werldennes begynnelse.
199.	Jordz.	⎫ ⎪ ⎬ Triplicit. ⎪ ⎪ ⎪ ⎭ I. Maxima.
398.	Wäders.
597.	Watns.
795.	Eeldz.
994.	J.	Här under kom Syndaflodhen.
1193.	W.
1392.	Watns.
1590.	E. II
1789.	J.	Här under begyntes then första the Assyriers Monarchia / thet Swenska Slectet / och Italien begynte wistas.
1988.	W.
2187.	W.
2385.	E. III	Israel gick uth af Egypten / Laghen gaffs: En Watuflodh gick öffuer Thessalien i tree Månader.
2584.	J.	The Göther medh sin Öffuerste Berico / eller rättare Erico / gingo uth aff Swerige / oc the togho Ulmerugiam / thet är Land Ruigen / Pomern / och Pryssen / sampt Land Wenden in.
2783.	W.
2982.	W.
3180	E. IV.	Här under bleff then förste Monarchien sönderdeelt: Rom funderat: Israel bortfördt aff Salmonassar / och the Cutheer igen insatte i Samarien. 4. Reg. 17.
3379.	J.	Här under begyntes then andre Monarchia/ som war the Persers: Och ther Babyloniska Fängelset skeedde under Nabuchodonosor. 4. Reg. 24.
3578.	W.	Begyntes then Grekiske Monarchia aff Alexandro M.
3777.	W.	Begyntes thet Asmoneiska eller the Machabeers Regemente hoos Judarna/ och then sidste the Romares Monarchia.
3975.	E V.
13. Åhr effter Christi födelse.		Här under the Christnas Begynnelse. Carthago och Jerusalem bleffue förstörde.
212.	J.	Här under gingo Normanni Klubbo Hären/ föder uth/ och the Göther togho Rom och Italien in. Attila the Ungres Konung gick medh sin Häär öffuer Tydzskland och Frankrijke.
411.	W.
610.	W.	Begyntes thet Trukiska Regementet/ och then Mahometiska Sect.
806.	E. VI.	Här under fördes thet Romerska Keyserdömet til Tydskland/ igenom Carolum Magnum.
1007.		Chorfurstendömme äre förordnade i thet Tydzske Regementet/ och Turken togh Jerusalemen in.
1206.	W.	Här begyntes the Tattares Remente/ Lijfland bleff intaget Ordens Herrerne/ och Iohannes Huss begynte lära emoot Påwens willfarelse. Revel och Stockholm bleffue Funderede.
1405.	W.	War här mykit buller och omskifftning i Swerige/ och Stockholm bran rätt illa.
1603.	W.	Hwadh för förandringar under thenne haffua sigh i månge land dragit/ är allom wäl kunnogt.

Then näste här effter skal skee (om werlden så länge står/ ther iagh ey troor). Anno 1802. och then samma faller i Eeldz Triplicitet/ så wäl som then störste Coniunctionen/ under hwilken wij nu äre.

Then Tridie Coniunction kallas Maxima, hon skeer allenest 795. år/ när hon skrijdher aff Watns Triplicitet in i/ Eeldz Trigono, effter 19. åhr. Thenne är then merckeligheste och kraftighast ibland the andre/ mädhan hon och så sällan skeer/ och befattar fyre andre aff the medlaste under sigh/ Sådane äre allenest 7. ifrå werldennes begynnelse skedde/ Såsom man thet i then föregångande Tafla see kan.

Anno Mundi.

1. 795.
2. 1590. Syndaflodhen.
3. 2385. Israel fick thet förlofwada Landet.
4. 3180.
5. 3975. 13 åhr effter Christi Födhelse.
6. 808. Efft. Chr. Föd:
7. 1603.

Thenne måste nu wara the sidzste i thenne werldenne/ lijka som then siwnde daghen i wekone/ tå Herrens Sabbath inågr. Och är omögeligit at hon til ändnen kan uthgå/ mådhan werlden icke i skulle 6000. åhr stå skal/ så frampt at något kött warder saligt/ som Christus sägher/ och hon skulle först uthgå Anno Christi 2398, thet är ifrå werldennes begynnelse/ 6360. hwilket aldrigh skee kan. Ty skee och så under thenne Eldz Triplicitet the störste werldennes förandringar/ och werldennes ände igenom eld/ som Scriften thet förkunnar.

Mädhan nu så är/ at man til stoore förandringar aff hwar Coniunctions tijdh wisse gissningar och judicia uthleeta kan/ och at man specialia hwart åhrs Prognostica på them grunda måste/ ty syntes migh rådheligit wara at beskriffua then näst föregångande stoora Coniunction/ som ifrå watns Triplicitetet är skredhen in i Eldz Trigono ifrå Anno 1583. och hennes judicia examinera/ och them icke allenest medh thetta åhret/ uthan och medh flere effterfölliande åhr conferera och sammanhålla.

Effter then Alphonsineska Räkning så ingick thetta stoora Eldz Triplicitet Anno 1603. then 19. Decemb. widh 56. min. effter middaghen/ och tå war en sådana himmels figur:

Cupides domorum	⎧ ⎪ ⎪ ⎪ ⎨ ⎪ ⎪ ⎪ ⎩	10.	21. 0 ♑︎	Loca Planetarum	☉ 7. 44. ♑︎	8.
		11.	3. 17 ♒︎		☽︎ 2. 9 ♐︎	6.
		12.	9. 16 ♓︎		♄	7.
		1.	4. 44 ♊︎		♃ 9. 31 ♐︎
		2.	1. 22 ♋︎		♂ 7. 54 ♎︎ i thet	6. hwset
		3.	12. 15 ♋︎		♀ 1. 22 ♑︎	8.
Saturnus är en Herre öffuer thenne figur medh Jupiter					♀ 12. 59 ♐︎	7.
					☊ 12. 15 ♏︎	6.
					☋ 12. 15 ♉︎	12.

Thenne Coniunctions Oppositi directio ad Horoscopum faller in på thetta åhret 1608. Ty (så framt at then Alphonsineska räkning rätt är) skulle i thetta åhr mykit sälsampt här aff fölia/ thet tijdhen oss wäl lärande warder.

Oppositus ☿ ad Horosc. hinner effter 8. och 3. fierdels åhr/ thet är in på ther åhr 1612. På hwilket åhr och så en ∞ ♄ ♊︎ skeer/ then 18. Septemb. Drabbar then Alphonsineska räkning rätt/ så märck synnerligha thetta åhret/ thet warder myckit sälsamt och underlighit. Andre Directiones effter thenne Alphonsineska Figuren/ låter Jagh medh wilia bliffua effter.

Effter then Coperniska eller Prutheniska räkning/ skedde thenne Coniunction Anno 1603. then 15. Decembris/ widh 6. 41. F. middagh. til hwilken tijdh man en sådana Figur erigerar/ som effter fölier.

Saturnus behåller och här medh Mercurio

Regementer öffuer thenne Figur. Och i bägge Figurerne skeer theres Möthe i thet siwnde hwsser/ domo Controversiarum et Coniungij/ ac (secundum quosdam) Mortis et Extremis finis. I then Alphonsiske Figuren är locus Coniumctrionis på 4. gr. 47. min. när sielffue Nedergången.

Ty skal man under thenne Triplicitet/ emoot then sidzsta werldennes tijdh/ så höra aff sälsamme och kätterske frijerij och Echtenskaper/ som lijka som laghligha förswaradhe och dispenseradhe warda: Item/ skal och skee stoort kijff och trättor/ sampt otroohet i Echtenskapet/ all kärleek skal förkoldna/ och twert emoot/ all ondsko/ twdregt/ kijff och trättor skola förmeras/ så at ingen skal kunna säkert troo then andre/ Nedfall och frminskning skal skee på alla godhe ting/ landzflychtighet/ älendighet/ rådhlöso/ förtwijflan/ sorgh och bedröffuelse/ skola allestädhes öffuerflödha/ så at mången skal sigh önksa dödhen/ Men dödhen skal fly ifrå honom.

Directiones haffua sigh så: Directio Horoscopi ör kommen ad Caput Meduse/ Anno 1606. hwadh tå skedt är wete wij. ☍♂ kommer til Horoscopum efft4er 10. åhr/ thet är Anno. 1613. på hwilket ähr mykit buller/ krijgh och örligh/ landz och Städhers förödninghar/ warda sigh latande höra/ hälst i Wedurens Land och Lähne. Och Anno. 1623. skeer ☌♄♃ Magna in ♌︎. ☍♄ kommer ad Horoscopum effter 15. åhr/ thet är Anno 1618. widh thenne tijdh werckar thenne Comunction til thet häfftigest/ och får man höra aff stoor älendighet nödh och bedröffuelse/ stoor krijgh och blodz utgiutelse aff höghe personer för Echtenskaps handel/ och underlighe förandringar i Leiones land. ☍☿ ad Horosc. infaller effter 30. åhr/ ther är/ Anno 1633. Thenne Wäderhane warder mykin orolighet upwäckiandes/ hoos the unge heethiernande Tuillingar.

□ Comunctionis ad Medium Coeli skeer effter 34. åhr/ och 3. Månader/ ther är/ Anno. 1638. Then samme förorsakar stoor Regementz förandringar under Stenbocken. Anno 1643. skeer och så en ☌♄♃ Magna i ♈︎. then samme later höra stoore förandringar aff sigh.

□♂ kommer til Horoscop. effter 59. åhr/ 3. Månader/ thet är Anno 1663. Och hender tå wist någhot underlighit aff Martis heeta Natur.

Om ey tå werlden sigh omhwälffuer/
All creatur aff fruchtan skälffuer.

En hemligh förespäning igenom en Mantisk dröm är migh ganska sälsamt förekommen Anno 1594. Nemligha/ at migh tyckte thet iagh skulle i Scholestugun för ungdomen läsa Fabulas Aesopi/ tå kom migh en Apologus före/ som hadhe en Titel medh thesse bokstäffuer ILLIX ther öffuer iagh mykit migh bekymradhe huru iagh thet förstå skulle. Tå sadhe migh en aff mine Läriungar benemd Matthias Torpaens/ ther han thet hadhe tilförenne i Wiborg hördt uthtydas/ at thet skulle betydha LVX. Jagh sadhe/ huru kan thet skee? Han sadhe/ L/ thet är/ 50. skal man dela aff medh 4. tå får man wäl see. Strax iagh waknadhe up så förundradhe iagh migh öffuer drömen/ och försöchte thet/ Nemligha så/ at när man delar 50. aff medh 5. blifwa ther 2. öffuer/ them man icke dela kan/ them lägger man til the 3. I uthi förbenämde ord ILLIX. så bliffuer ther aff 5. ther man skriffuer medh V/ och sätter emellan L och X/ och ther är LVX. The 12. som komma i Quotienie äre migh sielff wordne Fatalis numerus. Så faller så thetta talet ILLIX. på 63. hwilket alt medh näst föregångande Direction öffuer eens kommer.

I Synnerhet skee och andre onde aspecter i tilkommande åhr 1608.

Jerem. 14. V. 6. Et erit in die illa som erit LVX. Jagh haffuer sannerligha thetta åhret myckt misstänkt/ och sägher thet/ at om thessa werldzens bygning så lenge warar/ går tå wist thesie Eeldz Triplicitetz wärckan til thet häfftighest ann. En Liungeld later sigh see ifrå öster inn til wester/ himmelens kraffter bäffua/ Elementerne försmälrra/ alle leffuandes creatur förskräckias/ diwren skrija/ iorden rister sigh/ wädret donar och brusar/ Solen och Liwset förgås. Och så mykit om thenne Triplicitet i gemeen.

Först trädha the onde och omilde Herrer Saturnus och Mars til hwar annan och lwra theras hoffund samman om itt ondt rådhslagh then 3. Maij/ widh klockan 2. 29. min. effter middaghen. På samma tijdh upgår 28. gr. 16. min. ♍︎. Then 27. 30. ♊︎/ är mit på himmelen. Theres Convent och Möthe skeer uthi then 59. min. aff Watumannen/ under Stenbockens stiernotte himmel eller Asterismo/ Saturni eget tekn/ och uthi thet 4. hwset/ som begraffningar/ arff/ och fasta ägor tilkommer. ♀/ ♃/ ☽︎ äre i ther 8. i ♈︎ och ♉︎. ☉ och ☿/ medh then blodtörstighe Stiernan Algol/ äre i thet 9. uthi ♉︎. Offuer thenne onde Conjunction bliffuer Saturnus en Herre/ och upwäcker någre girige Saturnister til at stå effter andres arff och fasta ägor/ Land och Lähne/ ther igenom sigh mykit buller förorsakar/ hws och bygningar i Städherne falla nedh och förstöras/ som Albumasar sägher: Warder och Religionen listelighen igenom Herre smekiares practiker och rådh/ såsom och igenom uppenbarlighit wåld anfächtar/ och Resande folk lijdha wåld och mord på theras wäghar/ hälst til land.

Rasis och Cardanus lära/ at man i sådana Coniunction skal achta/ hwilken there aff Saturno och Marte är på samma breedd ifrå Eclipticam medh Månen/ effter then sammes natur skola Effecterne wara: Nw är här Mars på samma bredd/ Ty äre Effecterne Martialiske/ såsom krijgh och blodz uthgiutelse/ mord/ röffuerij/ starckt wäder/ köld/ tordöner och Cometer/ mässling/ hugg och såår/ swek och bedrägherij/ Regementz förandringar i thet tekns Land/ ther uthi the sammankomma (som Almansor/ Rasis och Albumasar lära) ther är i Arabien/ Sarmatio/ Walachij/ thet stoora Taterijt/ Ryssland/ Danmarch/ Westphalen/ Beijern/ Hamborg/ Bremen/ etc.

Sedhan skeer en Quadrat Saturni och Jovis/ then 11. Maij widh 2. 23. effter midd: aff then 53. min ♒︎ och ♉︎/ i thet 4. och thet 8. hwset/ som lydha om dödh och arff effter the dödhe. Saturnus rådher öffuer thenne Quadrat/ och betyder Herrers/ Riddares/ Edelmäns/ Prelaters och Laghförares dödh och affgång/ och stoor oenighet om arrfuer effter them. Item en part oförmärkt och hemlighen stå effter Regementet/ och månge warda upwhöghde igenom Religions saker/ som Albumasar sägher.

Thet II. Cap. Om Drakahofwudes och Stiertz betydane/ Item/ om Saturno och Marte i theras Tekn.

Om Drakahofwudet som på thetta Åhret wandrar i Leiyonet/ sägher then gamble Arabiske Astrologus Albumasar/ de Annorum Revolution altså: När Drakahoffuudet är i Leiyonet/ betyder thet/ at Konungen öffuerwinner sijne fiender/ och honom och hans Rijke skeer ähra/ och at han är wäl widh helso/ och haffuer mykin lust/ och fåå tankar eller bekymmer/ och at hans undersåter stå wäl på sigh. Men om Drakastierten i Watumannen sägher förbenemde Albumasar så: Om Drakastierten är i Watumannen/ betyder han stoort mord och krijgh/ medh pestilentzie som går öffuer Ormar och Scorpioner/ och någre slags skogzdiwr. Thetta sidzsta kan och oss bekräfftas ther medh/ at ♂ är i Scorpioner/ som all förgiftigh diwr betyder.

Om Saturno i Stenbocken/ sägher han: När ♄ är i ♑︎/ betyder han itt stoore nedher fall eller förandring på påbegynte ärender/ och räddoghe ibland menniskior/ och förskräckelighe tijdhender. Något här effter/ Nemligha then 27. Martij på Påschadaghen stijgher Saturnus inn i Watumannen/ och warar theer icke längre än til then 4. Junij/ ty han går tilbaka igen til Stenbocken. Ther om sägher han så: När ♄ är i ♒︎/ betyder han räddhogha och mandrop/ och mykin dimba och tökn i werlden/ och mykit krigh/ och somlighe Climater undersåternes uproor emoot theres Konungar och Furster/ så at the förtryckia och fördrijffua them aff landet/ och dödhelighet sampt siukdomar ibland unge Quinnor. Ther om sägher han än wijdhare: När Saturnus är i Watumannen/ betyder han dödhelighet ibland menniskior/ och förfärlighe tijdhender/ och aff them stoor fruchtan/ och månges wandrande ifrå sitt rum/ och mykit gräshoppor/ och öffuerflödigt regn/ och watuflodher/ som menniskiom göra skadha/ och oändelighit stormweder/ och Jordbäfningar/ och skeer stoor skadha i thet åhret på trään/ brödh och wijn. Om han är på then nörra bredden (såsom här) betyder han skadha på trään. Om han är Orientalis betyder han Konungom stoor ångest och sorgh. Men thetta som om Saturno i Watumannen sagdt är/ länder mera til thet åhret 1609. än til thetta.

Om Marte i Stenbocken/ sin egen Exaltation/ sägher han/ at han betyder mykin dödhelighet/ och månge olyckor södher uth/ och thet mäst öffuer ynglingar och quinfolk/ och mord i östsödher/ och fögho regn/ och torcko/ medh mykin tilfallande arffuedel/ och ringa åhrs wäxt. Item krijgh emellan thet Osterländzske och Söderländske/ ungfolks dödh/ medh ringa wijnand och olio. Aff förbenemde Albumasaris/ Messahalae/ Bonati/ Cardam och fleres wittnesbörder/ sampt oc wår tijdz förfarenhet / är thet wist til at besluta/ at Mars i sin uphöyelse krijgh och stoor blodz utgiutelse altijdh betydt haffuer/ thet man och så om thetta åhret seija kan. Och mädhan man här förre månge orsaker på åtskillighe rum/ synnerligha i then Tractat om Cometen/ och i thet 1. cap. haffuer tilkenna giffuit/ som en wiss krijgs Signification medh sigh haffua/ ther til och åhrsens Herrer och the förre Förmörkelser styrckie giffua/ behöffuer iagh intet mera ther om i synnerhet tala. Aff samma orsaker dömer iagh och så mykin brand och eldznödh i thetta åhrer. Och skola thesse effter föliande land sigh mäst för krijgh befruchta som äre öster delen i Turckijt uthi Asien/ Arabien/ Taterijk/ Walachij/ SÖdre delen i Ryssland/ Beijeren/ Danmarch/ Södre delen i Swerige/ Hamborg och Brehmen.

Jerem. 6. Sij ett folk warder kommande Nordan effter/ och itt stoort folk skal upresa sigh hardt widh wårt land/ the ther bågha och speess föhra/ thet är graffuelighit och uthan barmhertighet/ The fräsa såsom itt stormande Haaff/ och rijdha på häster/ rustadhe såsom krijgzfolk emoot tigh du Dotter Zion När wij få höra aff them/ så skola oss wåra hender nedhfalla/ oss warder ångest och wee/ lijka som i barns nödh/ Ingen gånge uth på marckena/ och ingen uth på wåghanar/ ty thet är allestadz osäkert för fiendens Swär. O tu mins folks Dotter/ dragh en säck uppå/ och lägg tigh i asko/ haff sorgh lijka som för eenda Sonen/ och beklagha tigh/ lijka som the ther högheligha bedröffuade äro/ Ty fördärfwaren kommer öffuer oss hasteligha.

Thet III. Cap. Om åhrs wäxten/ och allahanda tildrätt aff Land och watn/ sampt Booskaps treffnat.

AÅrsens Temparament på hwar tijdher om Åhret/ synes wilia oss låffua medelmåttigh fruchtsamheet. Thet samma samtyckia och så Signifactores Annonae/ hwilke Praeventione äre Focundi/ fortes et benigni: Men in Revolutione är the medelmåttige.

Albumasar sägher/ at Saturnus in Triplicitate Terrae retrogradus/ betyder ofruchtsamheet til sädh och plantor. Item/ om Marte i Stenbocken: ♂ in ♑︎ orientalis significat destructionem vinearum/ et fructuum/ et bestiarum. Men om ♂ in ♒︎ (tijt han ingår then 1 Maij) sägher han/ at han skulle låffua mykit brödh och wijn/ och mykit gått/ allenest wth medh Siösijdhan oähran. Effter Prolomaei läro/ låffua the bägge onde åhrsens Regenter intet gott/ hwilket och Cometen styrckia wil/ såom Jagh ther haffuer tilkenna giffuit. Almansor och Rasis sägher/ at Saturnus in Fixo betydher oäran. Men i åhr är han icke länge in Fix Aquario/ odh lijkwäl i then bäste wäxte tijdhen/ uthan the tilkommande åhren alt igenom/ wandrar han ther under. Ty kan han allredo i åhr något ondt i somlighe land/ och orter påbegynna/ doch hwar Gudh oss ännu i thenna åhret skona wil/ ther om wij honom hertelighen bidia skole/ Så haffuer iagh altzintet tuijffuelsmål ther uppå/ at the näst effterföliande åhren wilia oss bliffua ganska swåre och hårde/ ther man medh Exempel bewijsa kan.

Anno 1571. och 72. wandrade Saturnus in Fixo Scorpione/ tå war här i Swerige stoor hunger och dyr tijdh. Item/ 1579. och 80 war ♄ i Watumanneen item Fixo/ såsom nu/ hwadh för hunger och på then tijdh här i Swerige warit haffuer/ kan man wäl tilbaka minnas. Item Anno 87. och 88. haffuer ♄ warit i Oxen/ tå war en så stoor hunger/ at i Finland månge hundradhe menniskior swulto ihiel/ the åto hööt/ torckade och stampadhe thet til miöl/ ther the om Wintren barcken och Mösnerötter icke bekomma kunde/ och månge funnos på wägharna dödhe haffuandes höötappen i munnen. Widh Wiborg fans itt litet barn dödt som hadhe ätit kötet aff sin egen arm. Esa. 22. O går ifrå migh/ later migh bitterligha gråta/ farer icke effter at hughswala migh öffuer mina folks Dotters förstörning.

Item Anno 1601. war ♄ i Scorpionet/ tå war stoor oåhran/ hunger och dyr tijdh öffuer hela Rijket/ doch mäst i Finland och Norländerne/ så at the icke hadhe thet the skulle såå igen i iordena/ och otalighe månge menniskior dödde aff hunger/ och somlighe swullo up aff barcken som the åto/ lijka som the hadhe warit watusichtighe. I Westerbotn goffuo the 1. daler för en Schål Rogh/ thet är 10. daler tunnan. Itt sådant/ itt sådant rijk tilstundar oss nu igen. Danmarch och Småland/ tu warder thetta til thet häftigeste förnimmande. Lått oss förthenskul falla Gudh medh bönen i rijket/ at han wille förbarma sigh öffuer oss/ och straffa oss medh nådhe. Then ännu samla kan/ han samble/ och göme wäl smolorna i korgen. Ty the siw magre Ararna och Nöthen wilia upäta the siw feete.

METALERNE anlangande/ wil om Wintre Sölff brwket/ Kopar/ Jern och swaffuel tämligha wäl giffua/ Bly tämligha/ doch med swårt arbete/ Tehn sånär intet/ Quicksölff trögt..

Om Wåren giffuer och Sölff/ Kopar/ och Tehn medelmåttigt/ Bly/ Jern och Swaffuel ympnigt/ Quicksölff intet.

Om Sommaren giffuer Silffer ympnigt/ Kopar och Tehn medelmåttigt/ Bly och medelmåttigt/ doch medh swårt arbete: Jern och Swaffuel trögt/ Mercurius medelmåttigt.

Om Hösten/ Sölff och Mercurius giffua ympnigt/ Kopar/ Tehn/ Bly/ Jern och Swaffuel ganska trögt/ och i synnerhet lijder Tehnet stadha aff elden. Och til beslut/ then i thetta årh wil bruka Virgulam divinam/ han upfinner månge sköne Metalle ådror.

Boskapen anlangande/ så sägher Albumasar om ♄ i ♑︎ att han betydher oxars fåårs otrefnat och dödh i sitt Tekns land/ Såsom äre Littouwen/ Massuren/ Saxen/ Hessen/ Thüringen/ Norrbotn/ etc. Och thetta öffuer eens kommer med Winterfiguren. Men om Wåren få the bättre trefnat. Nam ♊︎ in Sexta/ et ♀ domina et duodecimae. Om Sommaren trijfwas the temligha/ och aldrabäst om Hösten. Mars i Stenbocken betydher willdiuurs dödh/ sägher Albumasar.

Fiskerij wil temligit gott bliffua nästan hela åhret igenom. Jagten/ wild och foglafänge/ synes bliffua trögt om Wintren/ Wåren och Hösten/ men bäst om Sommaren.

Jeremias 14. Herren sägher om the Propheter/ som i mitt namn Prophetera/ ändoch iagh them intet sendt haffuer/ och the lijkwäl predica/ at ingen dyr tijdh skal komma i thetta land/ Sådana Propheter skola döö genom swärd och hunger/ och folket hwilko the Prophetera/ skola aff swärd och hunger liggia här och ther på gatonen i Jerusalem/ at ingen skal begraffua them/ Sammalunda och theras hustrur/ Söner och Döttrar/ och jagh skal giuta theras ondsko uppå them. Mijn öghon flyta medh tårar dagh och natt/ och wenda intet åther/ Ty Jungfrun mijns folks Dotter är gruffueligha plåghat/ och jämmerligha slaghen/ Går jagh uth på markena/ sij/ så liggia ther the slaghne medh swärd/ kommer jagh in uthi Stadhen/ så liggia ther the försmächtadhe aff hunger.

Thet IV. Cap. om Resor

OM Wintren blijffuer trögdt at resa/ Om Wåren fahrlighit/ fult medh röffuerij och arrester/ Om Sommaren och fahrlighit/ om Hösten medelmåttigdt.

Thet V. Cap. Om Siukdomar.

OM Wintren är 4 morbi Significator et Author in ♑︎ Signo aegro/ han förorsakar fahrlighe catharrhos/ hoffundflott och snuuffuor/ fierdedags skälffuor/ buukreff/ tannewärk/ twinnesoot/ knäwärk/ quinfolks och ungedrengiars dödh/ som Albumasar sägher

Om Wåren/ är ♐︎ in ♑︎ signo aegro/ Significator/ ♊︎ Author/ han giffuer icke stoore Siukdomar/ synnerligha brystetrong/ styng/ hiertte spann/ krampe/ förstopning etc.

Om Sommaren äre inge månge tekn til siukdomar/ doch samma slags som om Wåren.

Om Hösten/ och såå tekn/ synnerligha til buukreff/ Phlegmatiske apostemer på fötterne. Barnaföderskor äre i stoor fahra/ propter ♐︎ et ☋ in 5. ☽︎ in 6. licet fortem.

Gudh förläne oss itt helsosamt och lyckesamt åhr. AMEN.

Här fölia någre Solennes och Månens Förmörkelser/ som på någre effterföliande åhr hoos oss seedde warda/ hwilkes betydhande man här effter (wil Gudh) i en synnerligh Tractat wil examinera och tilkenna giffua/ medh någre flere på the åhr som thesse fölia/ när man formerne eller figurerne förfärdigha kan. Til Stockholms corrigerede horizont.

ANNO 1609.
1. ☽︎ Förmörk. i ♋︎				2. ☽︎ Förmör. i ♑︎
Then 10. Jan.				Then 6 Jan.
	Tim.	min.			T.	M.
Begynnes	0	47.	För middaghen.	B.	10.	2.	E. m.
Är half widh	2.	26.		H. wid	12.	0.
Endes	4.	5.		E.	1.	58.	F. m. then 7. Jan.

3. ☽︎ Förm. i ♋︎				Thenne föruthan skee ännu
Then 30. Decem.				3. i Solen them wij icke see.
	T.	M.
B.	10.	39.	F. m.
H.	0.	35.	E. m.
E.	2.	21.

ANNO 1610.
1. ☽︎ Förmörk. i ♑︎				2. ☽︎ Förmör. i ♋︎
Then 26. Junij.				Then 20 Dec.				Thenne föruthan skee 2. i Solen / them wij icke få see.
	T.	M.
B.	3.	16.	F. m.	B.	2.	38.	F. m.
H.	5.	1.		H.	3.	56.
E.	6.	46.		E.	5.	14.

ANNO 1611.

Skee 2. ☉ Förmörk. them wij icke få see.

ANNO 1612.
1. ☽︎ Förm. i ♏︎.				2. ☉ Förm. i ♏︎				3. ☽︎ Förm. i ♉︎
Then 4. Maij.				Then 20. Maij.				Then 29. Octob.				Skeer än en i ☉ then wij ey see.
B.	8	39.		B.	9	42.		B.	1	20
H.	10	6.		H.	11	15.	F. m.	H.	2	56.	E. m.
E.	11	33.		E.	6	20	E. m.	E.	4	32.

ANNO 1613.
☽︎ Förm. i ♉︎				Thenne föruthan skee ännu 5.
Then 18. Octob.				Förmörkelser/ 4. i Solen/ och 1. i Månen/ them wij icke see kunne.
B.	1	53.	E. m.
H.	3	55
E.	5	57.

ANNO 1614.
1. ☽︎ Förm. i ♏︎				2. ☉ Förm. i ♎︎				3. ☽︎ Förm. i ♈︎
Then 14. April.				Then 23. Septem.				Then 7. Octob.
B.	3	9.	F. m.	B.	0	4.	E. m.	B.	3	11.	E. m.
H.	4	32.		H	1	14		H.	4	24
E.	5	55.		E.	2	24.		E.	5	37.
Thenne föruthan skeer än en stoor Solennes
Förmörkelse then icke wij uthan the Osterländer see kunna.

ANNO 1615.

På thetta åhret skee wäl twenne stoore och

förskräckelighe Solsens Förmörkelser/ men wij kunna them icke see/ uthan the Indianer/ så at the få en mörk dagh/ The få och sin plågho så wäl som wij. Gudh giffue oss sin helga nådhe/ at wij kunde uplyffta hoffuudet/ och see effter knopparna på trään/ och förwenta Herren trösteligha. AMEN.

---

Tryckt i Stockholm/ af Anund Olufsson.