Utaf Adelig Öfning en Liten Handbook, som wisar fulkomligen alt hwad en Gullsmed och Gull arbetare och des Werk angår/innehåll
|
Til at blij en fulkåmlig Guldsmed eller Gularbetare fodras nödwendigt at kunna/ läsa/ skrifwa/ rijta och räkna/ Och effter Silwer och Guld äre dyra ock kåstbare Metaller/ gier man dem som begynna at lära; Kåppar at lära på/ så till at smida som stikka/ hwilken är så myket beqwemare här till som han uti arbete myket öfwerens stemmer med Sölfwer.
Således tages nu ett stykke Kåppar/ glödgas helt röd/ och skuras sedan medh sand/ slås på en Ambult med en müglig Hammar at det som poreust är eller otätt/ drifwes wäl till sammans/ och då det är öfwer slagit/ skafwes det med skafmessern/ glödgas åter/ och slås med en plattare Hammar/ åter skuras öfwer/ och slås saktare eller planeras det ena slaget wid det andra i rad. Sidst tager man en hel platt Hammar och spannar honom/ hwilket så kallas/ då han blir hel platt som han wore höflat/ och det slås intet det ena slaget wid thet andra/ uthan det ena slås snart hit det andra dit doch sakta.
Men när man begynner slå måste Kåpparn klippas jemt aff/ så at ingen remna eller sprikka är i Kanten/ och bestrykes Kanterne med en stump Fijl/ eliest sprikker han då Hammaren går der öfwer/ lägges sedan på ett flatt Bräde och slijpas med brend Ölandzsteen eller Pimsten och Watten/ men man måste grant see till at i Pimsteen ingen sand är/ effterst slipas Kåpparn med leskat Kåhl och Watten.
När man har smält/ letar man de Kåhl som äre wäl heta och intet sprukna äro/ de läskas hastigt uthi Watten så bli de hårda och till slipa tienligast/ der på kan sedan/ rijtas/ stikkas och snidas eller drifwas.
När man således uthi Kåpparen har wänt sig och fått någon stadig Hand/ så tar man Sölfwer för sig/ och giör det som lättast är.
Sölfweret sättes i Degeln sedan thet är wäget och anskrifwit des Wikt/ Degeln sättes långsamt till Elden/ eliest sprikker han om han kommer uthi hastig Eld/ och då han är glödgat/ blåses till med Blåsballgen/ legges öfwer Degeln ett stykke aff en söndrig Degel eller aff ett Jern-bläk/ och helt öfwer täkkes med Kål/ at det hastigt smältes/ eliest bräns det bort/ och när der är smelt/ röres det om med Jerntråd/ då tages ut Prof med en liten Degel at giutas uti ett litet Ingöte/ hwilket sedan slås tunt/ ut glödgas skaffes rent/ och proberas uti en prober-Ugn/ at se om det håller sitt rätta Prof eller ey hwar efter det justeras.
Sedan röres det i Degeln wäl om och giutes uth (om det skall bli Ringar/ Kedar eller Knappar/ och intet är mycket Sölfwer) uti ett warmt med fett smort ingöte/ låter det bli något kalt at det intet mer rött är då läskas det i Watten/ och tårkas op/ om det något oslätt är därest det i göts/ då filas det wäl bårt/ slås öfwer kalt med banen aff Hammarn/ sedan glödgas det då blir det först brunt sedan något rödare/ det är nog/ men om det blir röt som Kålen/ måste det ingalunda slås/ ty det går sönder/ man slår det första gången med banen/ åter glödgas och slås med Pennen/ sedan slått med banen/ åter glödgas och slås till des det blir lagom.
Will man göra Ringar slås det smalare än en Gåse-penna/ glödgas sedan slås det kalt uti en Säkke-ståk aff Jern (med en rund fijl uth fijlat) först med Penen sedan med Banen slätt/ då det glödgas och åter öfwerslås som förr/ till des det nog blir.
Sedan merkes widden aff Fingret med en Bly-Ring/ hwilken sedan utböyes och så lång som den är/ så hugges Sölfweret der effter med en tun Meusel det glödgas och friskas op med en fijl i båda enderna och böyes till i runden/ är han tun måste man settia om hånom en Klammer eller bindtråd/ då bedrages han settes på Lödkroken fast med Hefftleer och lödes för Blåsbälgen hwilken sakta blåses. Enär det lödes måste man ha friska Kål intet mykket stora/ eller myket öfwer Ringen/ lagandes så at man kan se emellan Kålen huru heet ringen blir/ då borasen smelter gifwer man noga akt at see paliorna flyta/ då han och strax uthtages/ eliest smälter Ringen/ enär han då afläskas springer borasen aff hånom/ sedan fijlas Slaglodet bårt och Ringen rättas med en Trä-Hammar eller och Horn oppå ett runt Jern eller Ringiser at han rund warder.
Om der skall komma nampn i måste det först stikkas dijt innan han böijes tillsammans/ sedan fijlas han med en ordinari Fijl effterst med Slätt Fijln/ sedan glödgas han röd/ då han aff sig sielff är kall då siudes Winsteen uti en Kåppar Skåhl/ och då det siuder lägges Ringen der i 1⁄4 Tima/ sen tages han uth skuras med Glassand tårkas op/ glödgas men intet så hårt/ swalas aff sig sielff och siudes än en gång/ men intet alldeles så länge/ åter skuras han och glödgas i brend Winsteen eller Kålstub/ men intet så hårt som andra gången ey heller siudes han så länge/ tages ur Winsteen skuras och poleras.
Märk man måste akta när han siudes at intet Jern Kommer i Winsteen/ eliest blir sölfwer rött.
At giöra Skedar.
Det tages till en Bonde Sked ½ Lod öfwer skått mer än Skeden skall wäga/ sölfret blir hållet under Hammaren fyrkantigt tiokt som 2 pennor/ långt som ett Finger/ då tages nästan 2 delar mer uti Bladet än uti Skafftet/ hwilket starkt med 2 a 3 hammar Slag emoot Ambulten warmt krökas twärt/ Bladet pennas uti brädden några gångor warmt/ doch slås det med banan slätt och på sidorne/ altid måste det glödgas/då det en gång är penat och slätt slaget/ enär det är något bret wid pass som en tuma så penas det i längden och så/ altid effter med banen/ hörnen stötes af med en grof Fijl/ stoorleken drages och ifrån Halsen med penan/ på sidorne träffas med banan något at munstykket slätt hålles så innan som uthom kring/ i medler Tid kan Skafftet och så slås öfwer med Penan så wähl som med Banen at det långt nog warder/ enär Bladet är en Knifs ryg widare än förlagde storleek aff tiokt Papper eller Kåppar giort/ då bestötes det/ at det om kring frij för ritzer är/ skarpa Kanten af Munstykket tages och bårt at det stumpt warder och skafwes innan och uthan/ då glödgas det/ och med en liten rätt rund Hammare/ träffas i halsen på Skedbladet at det således krokot blir/ sedan tar man hårt Trä eller Ståk som är en grop uthi/ nästan som ett Skedblad/ hwaruthi Bladet med den runda Hammarn diupes/ sedan slås det innan til med samma Hammar på Ambulten/ sedan oppå Knårran med en slätt Hammar/ då glödgas det uthi Salalcum, skuras rent med Sand och planeras starkt på Knorran först ett strek mitt uth åth Bladet/ sedan ett strek wid Munstykke runt i kring/ då träffas det mitt ifrån på den ena sidan/ sedan på den andra sidan en rad/ men något glist radarna ifrån hwar andra/ at enär heela Bladet är öfwer slaget/ kan man åter emellan samma rader träffa än en gång helt öfwer/ Skeden glödgas/ om hon intet är diup nog slås hon på samma sätt än en gång/ Knappen och Säkket lödes fast wid Skafftet/ sedan sjudes Skeden och planeras sackta som för är sagt/ då förfijlas hon så till Blad som Säcke och Knap med ordinari Fijl/ och sedan med Lindfijl/ då med slät-Fijl glödgas och slipas först med Pims sedan med Kål/ förste gången glödgas starkt/ lät sedan bli kalt/ der på siudes något länge skuras med Lin klut och Sand torkas/ glödgas något sacktare/ siudes litet mindre/ skuras sedan glödgas åter i brend Winsteen eller Kohlstub siudes litet/ skuras och poleras.
At göra en Sked med plat Skafft och löda Bladet wid Skafftet.
Till Bladet tages 2 Lod Sölfwer/ Bladet slås tunt som en half öre och så bret/ men 2 gångor så långt/ hörnen stötes bårt med Fijl något så när/ det glödgas/ det träffas med Penan ändlångs kårswijs ifrå det ena hörnet till det andra/ sedan drages starkleken mitt ifrån på en sida till Munstykket/ då på den andra sammaledes åth endarna/ men enär det är med Penan öfwerslaget och så med Banen måste det glödgas/ och altid slås uthan kring Munstycket med Banen at det jämpt warder/ således slås det till des det stort nog warder/ litet större än Skamplun/ det bestötes kring Munstykket at det slät warder/ nembl. Kanterna som hwassa äre/ hwilka och så aff brytes/ och glödgas och enär det är kalt/ skafwes det på båda sidor til des ingen flaga synes/ sedan diupes det i Trä/ och slås sedan med en rund Hammar emot Ambulten/ glödgas i Salacum, lägges så warmt det kommer ur Elden på en Steen och tryckes på med en Hammar/ och der får det ett jämpt Munstycke/ och så planeras starkt på Knårran/ först ett starkt strek mitt uthi/ sedan på båda sidor wid Munstycket då mitt ifrån på samma sätt som det förra/ sedan emellan samma radar som för/, då skuras med matt Sand och träffas sakta som för med planer Hammarn/ det förfijlas med ordinari Fijlen/ emedler Tid slås till Skafftet 2 ½ Lod/ bak åth skafftet uti bredden/ men fram åth hålles det smalare och tiockare/ Spitzen slås eller giutes/ och lödes widh Skafftet med hårt Slaglod/ men han måste wäl klamras at han rät warder/ sedan fijlas det och lödes wid Bladet/ förfijlas siudes och polleras.
Ett annat Maner at göra Skedblad.
Man kan och sådana Skedblad med stor Fordel göra som i Ausburg/ Nörenberg och andra Orter brukas/ enär de få några gambla Faht eller Talrickar eller annat slät Sölfwer/ då klippes det just effter storleken/ fijlas slät runt kring medh ordinari Fijl/ glödgas och lägges uti en Metall eller JernForm just af den Façon som Bladet stal blij/ åfwan på settes een Jern Stamp och effter Bladet/ slås sedan på med en stor Hammar så är Bladet färdigt/ men det kan intet få så starkt Munstycke.
Ett nytt Maner som nu uti Franckrike brukas.
Enär sölfwem är smält/ gutit/ renfijlat/ slås det först öfwer några gångor som är sagt/ det delas halffparten aff emot Bladet/ den andra halffparten til Skafftet wid pass/ men det blifwer till sammans i ett stykke/ Bladet slås i bredden med Pen och i längden/ sedan med Ban och lennas starkt der Spetzen skal komma/ Skafftet lennas starkt fram emot Bladet/ wid endan slås det i bredden/ der bukten skal komma krökes det emot Trä med en tiok pen Hammar/ enär det nu är stort nog/ slät skafwet på båda sidor/ men all starkhet blifwer lemnat der Spitzen skal sittia/ warder under Munstykket afflött och muglit hållit/ Skafftet fijlas och så/ det glödgas/ så legges det i en Jern Form i storleek och Façon effter Skedbladet/ och Spitzen är i samma Form som man wil hafwa på Skeden/ der på settes stampen aff Jern/ som sluter sig effter Formen, då slås det med en stark Hammar 1 a 2 slag och blir Skeden som hon skal/ men Stampen blifwer merkt mitt på Formen at han ey sned kommer. Det fijlas om något behöfwes och med lind och slät fijlen/ sedan slijpas och siudes.
At göra Knappar med flat Båtten.
När Silfweret är tunt utslaget som det skall wara/ tar man så stort Hugjern som man wil hafwa knappen/ lägger sölfweret emot slät Bly Kåppar eller werk Malm sätter Hugjernet der på/ slår med stark Hammar der på så har man storleken/ sammaledes skeer med under båtten/ legges sedan i Ankan drifwes så hög man will hafwa honom med knap Stempeln/ sedan lägges han i ett mindre Rum/ drages aff med Fijln.
Wil man ha många Knappar lijka höga/ så slås en Klammer uti ett Bräde just så högt at öfwer deln kan gå der nätt under/ när han med Fijln affdragen är. Underdelen friskas som är skafwen för än han uthuggen bleff på den sidan som in kommer/ lemnas så platt men slås ett Luffthål eller twå/ eliest och ett som yskian skall sittia i. Sedan sättes en Klammer genom yskian som skal hålla fast henne med under och öfwer Botten tillijka/ men in uthi Knappen med yskian legges 2 a 3 palior som bedrages.
Utan om legges runt med Slaglod som och bedrages/ det torkas sakta öfwer Elden/ sedan häfftas ofwan på Knappen och under/ men Hefftleret måste ey komma åth Slaglodet eliest flyter det intet/ han settes å enda på små friska Kål/ betäkkes och så/ men man seer wäl til när Slaglodet flyter/ då tages Kålen sakta bort/ Knappen läskas i Watten så går borasen aff. Tårkas op/ förfijlas uti en Skruftång/ då tages slipen uhr slijp Bunken uti något tiokt Leder/ der emot wrides Knappen/ då blir han slijpat i runden/ sedan tårkas han glödgas och siudes.
Men den sidsta gången då han uti brend Winsteen glödgad är och sudin/ skuras han intet uthan lemnas matt/ och Winsteen blåses med Blåsröret utur/ tårkas med rent fijnt Kläde och sedan sättes at tårkas uthi het Sand ty på Elden går det intet an.
De runda Knappar göras på samma sätt/ allenast den undra Botten knapas i Ankan högre/ och enär Knappen lödes legges han på sida och en stoor Palia Slaglod lägges ofwan på/ och bedrages/ hwilken seen flyter runt om.
Aflånga Knappar.
Der til görs en särdeles Form och Stamp som man wil hafwa/ och procederas som med de andra.
Krusade Knappar tunga giutes hwar halfdeel/ men patron skal wara utgräfwen så tun man wil/ när de äro gutna lödes de til sammans som för är sagt.
Dito Tunna/ då blir sådan Form der til giord med Stamp/ men Sölfweret måste wara fijnt/ uti Ankan är lite opdiupt/ der i lägges det sedan det är glödgat/ och med Stampen stämplas med en stark Hammare/ sedan lödes.
Hålk på Kep.
Tages widden aff Käppen med Papper och klippes Sölfweret effter Papperet/ glödgas/ fogas emot hwart annat men i fogningen hakkas litet med Fijlen på det Slaglodet kan skiuta sig igenom/ seen ombindes med Bindtråd/ bedrages uthan til/ lödes/ riktas fijlas och siudes/ är han något tun och lång måste han glödgas friskas klippas litet der han kommer emot hwar annan/ och den ena sidan öfwer och under den andra hwart om annat bindes med Bindtråd/ bedrages med Slaglod utan til/ lödes/ förfijlas/ slipas siudes som för är sagt.
Här på kan och sättias Knap hwilken af twå halfwor görs och först tilhopa lödes/ men på den halfpart som kommer emoot Holken hugges hål nästan så stort som Hålken blir/ nedan om Hålken lödes och Säkke om han intet är stark at förfijlas slijpas sedan och siudes.
Kniff eller Gaffel Skafft runda och ihåliga
De kunna giutas heela uthi flaskor/ eller göras de först aff Bly twå halfwor/ de gräfwas uth så tunna man will, formas sedan uti Sand i Flaskor/ giutes/ lödes till sammas/ siudes i gammal eller ny Winsteen en gång/ förfijlas slijpas och siudes som sig bör: Om de äre myket krusade med Bilder Löfwerk eller Blommor kunna de giutas i Gips och Tegel-Miöhl.
Göra Bägare.
Enär Sölfweret är proberat i Degeln at det håller sitt rätta prof, giutes det uti Plans ingötet. Det bör wara litet warmt dåch icke at det fräser enär Watten kommer oppå/ det smöries med Fett eller Talg/ War är bäst/ då det är smelt giuter man litet Öhl eller Swagöhl i Ingötet/ enär det kokar giuter man sölfweret der uti/ enär detta afkokas då häller man något warmt SwagÖhl uti Ingötet til des det blir något brunt/ då tages det uth och läskas uti Watten.
Plantsen hugges sedan med ett halfrunt Hugjern uth/ det man kan se wara något orent/ han glödgas/ slås warm först med Pene sedan med Ban/ åter glödgas och slås til des han blir tun som half twär Finger/ men altid sees det effter om han är oreen då hugges det ut med Hugjernet/ när han är så tun och slagen med Banen slät/ då glödgas han och skafwes med Skafmessern eller Krijtkan/ til des man seer någon flaga wara der uti.
Då delas han uth och hugges af 19 Lod til en Bägare som skal bli 16 Lod ferdig/ nu hugges hörnen af/ och derest han afhuggen är bestötes med Handfijlen at det slät blir/ sedan stukas Hörnen med en Hammar in emot Ambulten/ enär det är warmt och slås med Penen endlångs ifrån det ena Hörnet til det andra kårswis/ sedan slås ifrån kårset sakta med Penan åth bredden hårdare/ då begynner han gee sig något i runden han glödgas/ och medan han warm är slås han med Banen emot Ambulten at han jämn blifwer/ sedan in uthi som til förende/ åter glödgas och slås til des man kan see at han blir rund/ då settes han åfwan på spetsen af Pyntnärn som hålles å enda/ slås med Hammar der på och tages Centrum sedan sees effter med Circeln om han är rund/ eliest träffas han med Pen eller Ban som det behöfwes/ doch skonas ytters kring/ att Munstycket starkt blir/ enär hon är rund/ bör hon allenast wara en twer Finger wijdare än Facon.
Han glödgas leskas af i Watten och bestötes efter Cirklen, kanten brytes aff hålles rund/ sedan wändes den släta sijdan in och hålles emot en hård Ståk som är på Kanten något uthuggen/ då träffas dhet wid Munstycket med en diup hammar Pena at han geer sig uthi högden/ sedan träffas han med Penan och diup Hammarn in uthi emot Ambulten med Banen sammaledes/ han glödgas/ åter träffas emot Ståcken wid Munstycket med Penan af diup Hammarn/ sedan hålles Kanten snet öfwer et Bäkkerjser och träffas med en opstråk eller opdragz Hammar/ då blir han både rund och trengre/ på detta sättet blir han några gångor hanterad/ men och så med Penen och opdragz Hammarn treffas något starkt/ då hålles Bägarn stupa uth ifrån/ Munstykket tränges då i hop/ träffas med Banen sedan hålles Munstycket snett öfwer Bägar-Järnet och träffas med Banen at det blir trengre.
Esomåfftast sees effter om Munstycket will spricka/ det fijlas altid med en liten Fijl derest det är skarpkantigt/ enär han är en gång öfwerslagen med Pen och Ban/ glödgas det/ enär det är så trångt som det skal wara Båtten altid hållen widare än Munstykket. Starkheeten är ur Båtten medh diupandet tagen/ då görs ett pynt Hål uthan på Båtten och tages med en Circel om Båtten är rund/ så tages altid wid hwar Glödning något aff Båtn nemligen då man slår på Kanten med opdragz Hammarn sedan dragers det op med Penan på Bekker Jiret/ effter med Banen.
Men när här slås med Pen måste acht ges at ekke något Slag kommer i Sölfweret at bli dubbelt/ då geer det flagor och sedan Hål/ när man intet kan träffa innan i Båtten så slår man uthan på ett Båtten-Jern som har stump Kant/ Bägarn hålles utan om något trängre/ men håll då han är 2 a 3 Knijfzryggar lägre än Facon, glödgas wit i Salalcum eller siudes/ sedan slås han ifrån Botten med fot Hammarn op til Munstycket/ på det Pen streken skola uthtagas/ glödgas åter hwit sedan slås med en något mügelig Hammar effter gjorda Circel slag/ skuras med matt Sand och planeras sakta med flatare Hammar effter Circel, och åfwan träffas med fotHammarn at Munstykket jempt effter Circeln blir/ uthi arbetandet måste man altid kämpa in Munstycket at det tiokt blir/ först med Pen sedan Ban/ enär det så är arbetat bestötes Munstycket effter Circeln med en Handfijl och rifwes Munstycket på en rickt Steen med litet fint Sand på det man kan bättre see hwar Bägarn är ojempn; sedan fijlas nedan Munstycket/ glödgas slijpas innan och uthan/ och siudes.
Tumblare.
Warda på samma sätt giorde allenast Munstycket hålles tunt och Båtten rund och stark så at när de falla kunna de resa sig sielff.
Bägare med Dickel eller Foot.
Blir giord som näst för står/ fijlas intet för än han är uthglödd/ Kanten hålles skarpare på ett flatt och skarpt kantigt BåttenJern/ til dickelen blir Sölfwer utslaget så långt som tre gångor och en halff Finger twärt öfwer Båtten fyrkantigt/ men något platt på en sijda/ och blir så mycket widare än Bägarn som paljorna kunna läggias på då det lödas skal/ så Bägar som Dickel eller Fot glödgas och friskas/ sedan bindes det tilsammans med Bindtråd/ bedrages/ häfftas/ ställes oppå enda/ slås friska små opgångna Kål uthi halfwa Bägarn under och uthan/ nästan på halfwa Bägarn lödes/ siudes/ då kan han sakta planeras efter Circel och förfijlas/ slijpas/ siudes.
Bägare med Knappar.
De warda på samma sätt giorda/ allenast Båtten hålles något müglig/ och Kanten brytes emot ett tunt Skapelment Jern/ Knapparna warda til sammans lödda medh hårt Slaglod/ ett Luffthål på hwar Knap/ på kanten giörs ett Circelslag/ det delas uthi 3 Delar för Knapparna/ bindes fast med Bindtråd op ifrån Munstycket neder om Knappen/ under Båtten/ wid hwar Knap lägges twå palior bedrages/ tårkas/ häfftas/ och slås full med små friska opgångna Kål och stielpes öfwer enda/ halff neder uti Askan/ täkkes til med friska Kål och lödes/ men för än han bedrages ställes han på en rätt-Steen och sees effter wid Munstycket at han intet sned blir/ enär han är lödd fijlas Munstycket/ och Knapparna/ förfärdigas som för är sagt.
Låck der til.
Sölfweret slås tunt lika stort men mitt uthi något starkare/ det slås ett Circelslag så stort som Bägarn är wijd/ och med en stark Puns skrotes uthi Circelslaget emot Bräde/ då wäntes det om slås effter Circelslag med en mügelig Hammar/ nästan in til skrot streket/ då glödgas det i Salalcum och rättas åter på Steen/ åter slås det som för och träffas med en tun Hammar uthi hål Kettelen emot Båkarjernet/ sedan glödgas i Salalcum och rättas på Steen och slås med flat Hammar/ sargen slås tre gångor så lång som det är twärt öfwer Bägarn in om Munstycket/ ändarna fogas til sammans lödes/ rättas med flat platt Hammare emot Båkare Jernet/ til des han just passar sig in uthi Bägarn/ sedan glödgas det friskas och lödes wid låkket/ men slaglodet lägges utan om sargen at det sedan förfijlas kan/ der på brytes Kanten med flat Hammaren/ innan til slås med en run knop Hammar emot trä och sedan planeras utan til på Skaplement Jernet 2 a 3 gångor/ man gör ett Circelslag innan til der skerpan skal komma/ och träffar intet mitt uthi/ men emot Circelslaget med skarpa Kanten aff en flat Hammar/ sedan gör man uthan til och ett Circelslag och träffar med kiämp Hammarns hwassa/ sedan flata emot ett skarpt BåkareJern/ mitt uth slås med en Knapstämpel emot Bly liten pukla hwarpå lödes en Knap/ det förfijlas och förfärdigas som för är sagt.
Credens.
Corpusen förfärdigas som en Bägare/ men Båtten blir rundare/ om det skal komma med Knorror/ så hålles han i opdragningen trängre mitt opå än eliest/ det delas uthi så många Knorrar som man wil medh Circeln, hwilka bli uthsnarrade/ men de som komma fram wid Munstycket/ kan man hielpa uth med knop Hammarn då det är glödgat och hwit sudet/ sedan glödgas och siudes/ och planeras starkt på Knorran/ åter planeras det saktare/ enär det är glödgat och sudet.
Skal der komma några Zirater så settes det i Bek och drifwes sedan Munstycket fijlat är/ uti Båtten blifwer en Pukla inslagen/ på det man kan löda Skrufwen fäst med Slaglod och några Skrodor/ hwilka betor fästa när de der wid läggias. Hölsan hwar uthi skruffen fast skrufwas/ blir slätt och rund/ om Corpusen slät är/ eliest blir han trekantigt eller elliest krusat som Corpusen är/ skal han bli trekantig/ så giutes han i tre stycken och bringas sedan tilsamman och lödes/ en Skrufmor görs op uthi den andra endan.
Foten der til slås så wid han skall wara/ men uthan kring något tun och mitt uti stark/ han diupas med rund Ban twå gångor något starkt och effter Circelslag/ det slås uthan til med opdragzHammarBanen på Båkar Järnet/ när det är så högt man wil hafwat/ då glödgas op och diupes mitt uthi med Pen/ och Bandet drages op på ett mindre Bägare Jern/ enär det är så fort faret til det blir högt effter behag/ då slås det med flat Hammarn/ Foten måste hållas mitt på något trängre än åfwan/ Corpusen på Skaplementet brytes aff enär som det innan til uth knopas med knop Hammarn/ sedan Dickeln är under fast lödd/ det planeras på Skaplement Jernet och ofwan til på Knorran.
Knorrarna uthsnarras så många som på Corpusen/ och uth knopes de när kanten kommer/ planeras sedan på Knorran twå gångor/ den sidsta lindre än den första/ och drifwes at det accorderar med det öfwersta. Uti Foten slås och en Pukla uthi hwilken Skrufwen fast lödes som uthi Hölsan skrufwas/ det förfärdigas äfwen som det öfra Låkket/ allenast med ingen skärpa/ och at det är starkare mitt uthi/ på det man kan giöra det något högre/ och så uth knorrar som på Foten/ öfwerst lödes en liten Figur eller annat.
Suppe Skål.
När Plansen är wäl skafwen/ slås han rund som den til Bägarn men blir större effter Facon större är/ men allenast en half twär Finger widare än Rijtningen/ och hålles Munstycket wäl jämpt och stumt/ doch tunnare än på Bägare/ han diupes i Trä med Pene/ Munstycket hålles in på Båkar Jernet/ diupes med Banen/ seen träffas med Banen af opdragz Hammarn på Båkar Järnet/ glödgas/ rättas på Rättsteen/ slås på samma sätt/ skal han bli något högre/ och är stark/ så kan han träffas 1 a 2 gångor sakta med Penen och Banen på Båkar Jernet sedan han är med Banen diupt i Båtten emot Ambulten/ doch glödgas altid och rättas på Steen/ så tages uthan på Båtten pynt Hål och görs Circel slag til båttens Widd/ först glödgas han hwit/ Båtten blir något trängre än Munstycket/ slås med en lättare Hammar effter några Circelslag än i Båtten/ sedan Kanten är blifwen afbruten med en tun rund fot Hammar/ och slås sedan innan op til Munstycket med Fot Hammarn emot Ambulten efter Circelslag således 2 a 3 gångor/ saktare de senare än första gången/ men hwar omgång af Hammarslagen träffas icke så tätt/ uthan något glist/ på det man kan sedan slå åter ratals emelan the andra/ och sees altid til at Munstycket är just och Skålen rätt rund.
Båtten måste hållas slak men Kanten stump och bruten/ Munstycket bestötes efter Circelslaget/ doch rifwes det emot en Rättsteen/ på det man kan bättre se om det är jämpt eller ey.
Örat der til blir flatt antingen Lök eller annan Prydning gutet/ det glödgas och rättas på Steen med en annan liten Steen åfwan på/ friskas bedrages uthan på Örat/ men enär Örat är fast bundet med Bindtråd måste man sättia innan til wid Munstycket twärt öfwer Skålen ett Jern något starkt som håller emot at Skålen icke geer sig tilsamman enär han kommer i Elden at lödas/ hon stielpes öfwer enda och lödes/ men innan måste och wara fiska Eldkål/ enär hon är lödd förfijlas/ slijpas och förfärdigas.
Kålskålar.
De bli på samma sätt slagna allenast med större Hamamr/ och slås något starkare och glödgas/ effter Båttn hälles något müglig/ der blir och något större Buk hwilken innan träffas emot Trä eller Sandsäk/ med en runt och stump Fot Hammar/ sedan planeras effter Circel som är sagt/ när Corpusen är färdig/ planeras bestötes han som den förra/ det görs Cirkelslag för Knapparna/ och delas i tre Delar/ Knapparna giutes ihåliga i twå Delar/ lödes tilsammans med hårt Slaglod/ förilta och försnidda/ och sedan lödes med hårt Slaglod en silfwer Plåt wid den som sig sluter just effter Skålen/ och år 1 a 2 Halm strå bredare än Halfen av Knappen/ til den enda at Skålen icke så lättelig skal bulas af knappen/ men på silfwerPlåten görs några Hål eliest blir Blåsa in uti Skålen/ sammaledes en Lufft Hål neder underi Knappen/ eliest spricker Knappen sönder om han kommer hastigt uthi hetan/ när nu Knapparna är ambundna med Bindtråd sättes Skålen på Rättesteenen at hon intet blir sned/ och så lödes de alal tre på en gång med weekt Slaglod.
Örorne som äre gutna lödes med hårt Slaglod/ sammaledes wid dem en Plåt/ det ena Örat bindes mitt emot en Knap/ och sättes in i Skålen/ mitt emot Munflyskecken ett starkt Jern/ som håller Munstycket runt-Örat bedrages runt om/ tårkas öfwer Elden/ häfftas sedan/ Skålen sättes halff ner i Askan något mer innan til slås friska opgångna Kål och uthan til sammaledes/ det lödes med weekt Slaglod/ och aktes at han ey för heet warder/ eller röres medan han heet är/ uthan Elden tages sakta ifrån/ på samma sätt lödes och det andra/ sedan siudes hon och förfijlat/ slijpas/ siudas som för är sagt/ med annat Arbete.
Låcket görs på samma sätt som Bågar Låk allenast brukas större Hammar/ Knapparna delas uth och lödes fast som de oppå Skålen/ men på Skålen blir ingen skerpa.
Soppe Skål Låk.
Blir giordt som Bägare Låk men uthan Skerpa/ Löfwet eller Blomman som betäcker hela Låcket blir först uthugget och wäl förfijlat/ sedan lägges det på Låkket som är wäl friskat/ bindes til med Bindtråd/ sombliftens lägges wid Spitzarna liten palia Slaglod/ der man kan förfijlat om det ey wäl flyter/ det bedrages/ seen lödes/ Ormen som åfwan kommer/ görs aff Tråd/ fijlad och effter des Skapnad/ man kan gå honom sakta öfwer med en slak Stikkel kårswis/ så synnes som Fiel/ sedan glödgas och böjes han som sig bör/ bindes fast och lödes som för är sagt.
Sölfwer Kanna.
Sölfweret smältes proberas, Corpusen slås uht som til Bägarar doch effter större Facon bredare eller högre/ fijlas sammaledes/ tienliga Knappar giutes under Båtten med hårt Slaglod lödes/ försiudes/ Löfwen passas effter Kannan effter Circel-slag och på Rättesteen sees at Munstycket lijka högt kommer/ Handgrepen blir slagen och icke guten/ då giutes Silfweret i Tehn något tiokt/ wid den ena endan slås det uthi bredden/ neder wid uthi lengden i förstone 1 a 2 gångor/ men der de twå spitzar komma uhti ofwan wid Skilten drages i bredden/ enär det är mest bret och långt nog/ då glödgas och krökes det/ sedan drages de Hörn som komma wid Munstycket skarpare op/ kroken nedan öfwer skilten slås och med en Puntz uthi Bly; Enär det glödgas rättas det altid/ och då det fått fin Facon förfijlas det Blåcket som kommer åfwanpå drifwes eller giutes och lödes fast med hårt Slaglod förfijlas/ opbindes öfwer en Knap/ emot Munstycket stödes med ett Jern i som för är sagt/ och när det är lödt förfijlas.
Låcket slås som til Bägare med samam skierpa doch ofwan helt slätt/ Skarneren med Kasten och Hålkeilar giutas/ förfijlas/ opbindes/ och lödes med Knap opå Låkket/ om det skal flickas eller drifwas/ på Låcket görs det för än Knappen lödes wid/ sedan förfijlas glödgas siudes som för är sagt.
Den Corpus som slås til Kanna/ skål/ Bägare/ Potta etc. kunna swarfwas då bli de så mycket sköna/ då är Munstycket snarare giort och justare än när det fijlas/ Låkken sammaledes.
Talrikar görs på Silfweret pröfwas som sig bör giutes uti plantz/ uthugges slås med Pen och med Ban/ skafwes på båda sidor/ Hörnen hugges bort rsten stukas/ in slås uthi runden.
At smälta utbränt Sölfwer eller Silfwer Fijlning.
Tag Salacrum och gör Stratum super Stratum med det uth brända eller Fijlningen.
Ett annat.
med Sölfweret/ eller bara Salt eller bara Glas Galla
At göra Salalcum.
Lät koka Lut i en Jern Gryta til des hon blifwer så tiok at man måste hugga henne sönder med Jern meyslar i Grytan.
At smälta Afskafning aff förgylt Sölfwer.
Tag Afskalning gör S:S:S: med Fenedisc Borax och Glas Gall eller Afskalning med Salpeter S:S:S: läg det i en Degel/ tag en annan Degel som är något mindre/ wend honom om och smörg honom med Leer som är blandat med Aska och Glas derest Deglarna sittia tilhopa/ eller och helf öfwer/ lät det tårkas långsamt at Leret intet spricker/ men i Båtten på den Degeln som omwänt är görs et Lufft Hål eliest gå de sönder/ om Deglarna äro stora bindas de om med Jern tråd kårswis öfwer dem båda/ sätt dem i Elden lät dem stå Tima 11⁄2 a 2 så blir Silfweret finare.
I hast at få fint Sölfwer.
Man tager ordinari Silfwer och sätter det emellan twå Deglar med Salpeter, låter det stå 2 a Timar i Elden/ altid så mycket Eld kring at det kan stå smelt i en Windugn/ sedan lät det swalna och slå sönder Deglarna.
Fijlning Slaglod med hwilket man löder Kädior/ eller fijlde gran Arbete.
Tag fint Silfwer 1 Lod Koppar lijka/ lät smeltas lägg sedan half Lod Arsenicum der til rör det wäl om med Jern.
Weekt Slaglod.
Tag en Mark fint Silfwer lät det smältas sedan sätt 8 Lod smidig Messing der til lät smälta och rör det wäl om giut strax ut.
Lagom Weekt.
Tag en Mark fint Silfwer 12 Lod tun slagen Messin.
Hård Slaglod.
Tag en Mark fint Silfwer 8 Lod Messing en half Qwintin Spiauter.
Ett annat.
Tag en Mark fint Silfwer 8 Lod Messing enär det är smält och wäl om rört så tag et halfft Lod gått Ten och sätt det i Degeln/ rör wäl om giut det uth/ detta måste stötas sönder i en stark Mortel ty det låter intet slå sig.
Gott Boras.
Tag Venedisc Boras ett Lod/ Glas Galla 10 Lod/ rif under hwart annat at det fint warder.
Ett annat.
Tag Venedisc Boras en halff Mark Glas-Galla lijka/ smält Salt en Mark/ wäl til sammans rifwit uthi ett Messings-Becken med ett Slätt Jern
Gott Guld Slaglod.
Tag Guld en och en halff Krona/ fint Silfwer en och en half Ort/ Kåppar 1 Ort rör det wäl til sammans.
Week Guld Slaglod.
Tag Guld en Krona/ fint Silfwer en half Ort/ Koppar lijka.
Boras der til.
Tag Venedisc Baras/ lägg den på rent Jern eller Koppar Blek/ sätt det på Elden då smälter han och giäser op/ när han intet mer giäs tag honom aff och rif honom sönder/ åter på Elden igen/ rör så 3 gångor/ rif honom sedan små så är han färdig. Denna kan och brukas til små Sölf Kädior eller fijlde gran-Arbete
En God Fransösk Färga.
Salmiac lika/ 8 Qwintin es Ustum, ell Qwintin Victril han måste brännas at han röd warder/ tag sedan Salt Watten/ gör det siudande och börsta aff.
Hellan der til.
Tag Wijnsteen/ Swafwel/ Rötelsteen/ Alun lijka/ half Bruns half Watten.
En god Silfwer Färga.
Tag Salpeter 1 Lod/ Victril Grün span lijka Salmiac ett halfft Lod/ lät det wäl rifwas och op kokas i en reen Kruka med litet Ättickia.
En god Hella.
Tag Wijnsteen/ 1 Lod Swafwel Alun lijka Salt 2 Lod Curcumei 1⁄4 2 Stop Bruns och Watten
En annan.
Tag Swafwel 1 Lod Salt lijka Curcumei ett halft Lod/ Alun 1⁄4 Rötelsteen lijka.
En annan.
Tag Swafwel 4 Lod/ Wijnsteen/ bränd Alun lijka Gularsenicum 2 Lod Salt 14 Lod.
At Förgylla
Sölfweret som skal Förgyllas bör först siudas sidst skuras med Glas sand det är den fijna Hållenska eller hwita. Är det krusat Arbete eller drifwet bör det kratsas med kratz-Bårsten och Watten/ skal något bli Zier förgylt eller hwit/ det samma bestrykes med något Leer blandat med Limwatn/ eliest tar man och brend Wijnsteen blandat med Limwatn/ det är starckare och bättre/ det wärmes litet på Elden/ då tar man quick quickstyffien något Qwicksilfwer och bedrager der med at det blir förqwickat/ gnides sedan öfwer med en Parkums Duuk tunt och just öfwer alt som skal förgyllas/ sedan lägges det malna Gullet dijt med Styfften och jemnas wäl öfwer hela Arbete med en stoor fijn Pensel/ men en Harfot är bättre/ sedan lägges det på Elden på litet Eld uthi en Skårfwel eller Gryta/ så at man kan tåla at ta på med Handen/ då Arbetas Gullet uth med Harfoten och gnides öfwer och öfwer ifrån ett til til annat ställe/ åter lägges på liten Eld wändes på alla sijdor/ det blir litet warmare än för/ arbetas åter med Harfoten litet öfwer der Gullet är/ det lägges än på Elden och wärmes litet mer/ gnides åter öfwer med Harfoten/ entelig bårstas Gullet me Harfoten bårt och gnides wäl med en Parkums Duuk öfwer ett stoort swarfwat Träfath.
När Gullet är afbårstat lägges det på Elden at afrökas då fläktas med Fukarn at wäder gies/ är det en flaska Bägare eller något som är högt det blås man til med en Pust/ wändes altid om til des Qwick-Silfweret är bort rökt och det blir gult/ ligger det längre än skadeligit/ och så blir det kalt/ hwad slätt är skuras med Glassand det krusa kratsas/ Leeret blötas först af och twättas bort.
Detta förgyltta lättas på i Glödg Wax/ nembligen Silfweret wärmes litet på Elden så at Glöd Waxet kan smälta enär man gnider det der på öfwer alt lijka/ sedan när Waxet är kall wordet lägges Arbetet på Elden och wärmes/ så tages små stickor af samma Låga tändes Waxet och bräns således/ dock må det icke liggia på StåckEld/ när det intet mer lågar ey heller röker tas det af Elden at swalas/ det lägges sedan uthi Wijnsteen/ då skuras det eller kratsas/ på leras/ sedan lägges det i siudande Askewatn eller reen Luut som intet fett är/ at borttaga feta Twåhlwatnet/ när det är rent bårta och skölt i rent Watten då lägges det i Hällan och hällas/ men röres intet med något Jern der i eller Fett/ om Silfweret ligger på Båtten eller eliest rör wid Kåpparn så blir det gierna Kåppar Ferga/ det bör hengas eller röras altid om/ man tar det esomåfftast uthur Hellan och doppar det i rent Watten at see när det är högt nog.
Till Hälan tages 8 Lod rifwen Swafwel 4 Lod Wijnsteen lijka 1⁄2 Bruns 1⁄2 Watten til en Kanna hwilket kokas i Kåppar Kettel/ då lägges materierna der uthi och kokas litet för än Silfweret inlägges
Man kan och bruka Tranbär stötta i stället för Wijnsteen/ eller Suräplen som sönder stötta äre.
Det som är starkt förgylt plägar man sedan det är oplätt och afbränd i Glöd Waxet igenom Wijnsteen dragen kratsat eller med Glassand skurat/ bestryka med Färga lägga på Elden at hon tårkas/ blir swart och wil koka då leskas de uthi Wijn eller Swag-Öhl/ åter skuras det/ eller kratsas poleras och hållas.
At giöra fint Guld til at Förgylla.
Tag til 1 Crona Cron Gul 2 Lod Antimonium, till renste Guld 3 Lod Antimonium, sättes i en Degel at smälta blåses med Blåsbelgen/ när det är smält sättes Gullet i Dageln då det straxt smeltes/ och står än något litet/ sedan giutes det uthi Giut Puklan som är något litet warm och smor med Fett eller Wax/ då klappas åfwan på Giutpuklan med Trähamamre länge/ ty det swalnar långsamt sedan slås ur Puklan Guldet/ som har satt sig neder i båtten och Spitsen och kallas Kungen/ hwilken slås af med spitsig Hamamr/ han giöms.
Det andra Antimonium sätter åter i Degeln smältes och giutes i Puklan som för/ Kungen tages åter/ men Antimonium lägges åter i Degeln/ smältes och giutes uth som förr.
Den Kungen tages och lägges med de andra twå til sammans uthi en wid och flakkot Degel settes i Elden för blåsbalgen at det smeltes/ då tas de öfra Kåhlen bårt och det Antimonium som än är hoos Gullet måste med en liten Hand Pust bårt blåsas/ då det reduceras i rök och bort far.
Enär det nu intet merwil såt qwikt som Wattern måste man betäckia mer med Kål/ och blåsa åter til med Balgen/ åter blåsa in uthi med Hand Pusten/ sidst/ stundom läggia litet Venedisc Boras der til som gier flus då det står rätt grönt och intet låter blåsa oppå sig med lilla Pusten är det nog/ tages då uthur Elden/ och när det är så warmt drypes något rent Watten der til/ så slipper det ifrån Degeln:
Det slås tunt med altid glödgas i ren Eld och läskas i rent Watten/ när det är så tunt som Papper glödgas det och Klippes smått.
Man tar den först Kungen blåser honom af/ han är fijnast/ när man wil giöra rar Förgylning.
Mala Gull.
Man tager en ny Degel rifwer honom innan med Krita sätter den i Elden på enda at glödgas/ imedler tijd wäges/ en Dukaat gott Guld 4 Lod Qwik Silfwer det lägges i en liten Degel och giutes så tilsammans uthi den Degeln som är glödgad/ skakar honom litet med Klifften til des det blir en Amalgama, det kalals Malet Gull/ hwilket giutes straxt i rent Watten/ i en trä eller Steen Skål/ det måste då wara som en tun Moos/ med detta förgyllas som för är sagt.
Om någon har slått Silfwer at åthskilligt slag och wil giöra det fijnt i någon myckenheet.
Man tar de tunna Been af Fåhr eller Häst Hufwun/ der i ingen Merg är/ och hafwa legat länge tårra och hwita blekna/ desse brännes wäl hwita och stötes myckit fijna siktas genom fint Sikt/ de slås uti en Såå eller annat Kärl/ hwar på slås nog rent Watten/ man rifwer och skualpar det några gångor om Dagen/ när det är wäl omrört sätter det grofwaste sig på Båtten/ det som litet står och intet kan så hastigt sättia sig på Båtten håller man uti ett annat Kärl/ det kallas klasrt/ man ömsar twå gångor om Dagen friskt Watten och det uti 24 Dar/ så länge at man intet Salt kan känna uti Askan.
Nu tager man det grofwa fuktar det med Watten/ och twingar det uti en ny Steen Skål eller Jern Ring/ bred 4 twär Finger/ twert öfwer widden en och en half Qwarter/ det twingas ju hårdare ju bättre/ han skal wara nedan litet trängre/ kan och ha ett Kårs öfwer understa Båtten. Ofwan på görs en flataktig Grop/ då siktas af det klara jemt öfwer alt/ det rullas och fast med en Jern eller Koppar Kula/ det heter Test/ hwar på Silfweret fineras men han måste wara wäl tårr/ af sig sielf.
Testen sättes på nåogt småt rent Kåhlstubb/ äfwen på testen sättes Muflan/ en twär Hand der ifrån lägges Stenar uthi runden/ Doch lemnas små Luffthål allestens nedan tiul hålles något trängre/ mitt på något widare/ och öfwerst är hålet trångt/ at det bättre drar.
I förstone ges litet Eld der lägges långsamt några döda Kål der til så han kan stå 3 a 4 Tijmar för än han blifwer rätt med Kål til täkt/ sedan står han at glödgas til des han wäl igenom glödt warder/ då sättes 2 gångor så mycket Bly på Testen som Silfweret wäger/ det står något litet och dröges uti Testen/ då lägges Silfweret der til/ åter något Bly/ det hålles så kalt som mögeligit är/ doch ey at han stannar/ det röres stundom med en Jerntråd något krökt på endan. måste man på endalykten göra mycket hetare/ och läggia några Kål i Muflan eller Brandar/ at det står och blickar/ när det således något stådt stiger sedan Silfweret af sig sielff i högden åthskilligestens/ då låter man effter handen swalna/ eliest spritter Silfweret bort/ när det är något swalt litet mer än brunt/ då slår man litet wåt på Testen och bryter löst Sölfweret/ lägger det för Blåsen låter glödgas långsamt at Bly röker bort och brännes af. Då slås der opå Kanterna med Hammaren at det böjes och Testaskan springer bort/ sedan kratsas Silfweret rent.
Om man wil finnera Fijlning behöfwes den icke smältas med något Flus utan kan således sättias på Testen sammaledes Snör Sölfwer.
En swart Form Sand.
Tag 12 Lispund fijn Sand Kimrök fyra Bössor Kalfinerat Wijnsteen/ Olia 3 Lod/ tag en liten Kruka slå wid pas så mycket Watten som du menar at bruka til en Fuktning/ läg der i en Hand full Salt/ lät det för gå/ sedan giut Olian der til och röör wäl om och arbeta det under hwart annat.
En annan.
Tag Sand 12 Lispund som är wäl fint siktad tag Hand fult Salt lät det förgå uti Watten/ och fukta an Sanden der med/ forma uti Flaskan/ läg den på Elden at Sanden glödgas/ lät Bly kalt och fukta sedan an med Öhl eller Swagöhl och litet Salt i samma Öhl så blir det och hårdare.
Uti Flaskor at iholt giuta.
Görst först en Forma öfwer Patronen, med Gips/ men bestryk Patronen först tunt med Olia/ sedan giut Wax uti samma Gips/ så tiokt som du wil hafwa Silfweret/ skär Waxet mit i tu/ läg en tråd twert öfwer emellan båda endarna/ bestruk Waxet innan til med fijn Kålstubb/ sedan giut der uti en Kärna hwilken warder af twå Delar Tegel Miöl och en Deel Gips giord/ forma Waxet uti Flaskan eller den rätta Patronen, sedan läg Kärnan uti Flaskan/ men Kärnan måste wäl tårkas at uti henne aldeles ingen Fuktigheet mera är/ giut sedan Silfweret uti Forma eller uti Flaskan som och måste wara tårkad.
Annan Form Sand.
Tag fijn Sand blanda den med Jern-Råst/ som är några gångor glödgat/ rijf Råsten rätt fijn/ och blanda eller giör an den med Salt Watten/ tårka Sanden.
Item.
Tegel Miöl som offta bränt/ och åter sönder rifwit med Saltwatten angiort.
Forma och giuta något uti Flaskor.
Form Sand tages som til rättat är/ fuktas med Swagöhl eller Öhl och bör wara fijnt siktad med Saltwatten angiort/ och prässad uti Flaskorna/ då glödgat/ sedan anfuktad som skrifwit är/ men intet för wåt/ den Flaskan med Öglorna lägges på ett släkt Bräde/ uti den lägges Patronan som skal formas, Form Sand tages med Henderna och rifwes så at först kommer på Patronan, sedan twingas han stark med Henderna och rullas med Kulan bultas med Hammar/ och ås at han fast blir/ han rifwes åfwan med slät Knif eller Jern at det jämt warder/ då wändes det om med Brädet/ sedan tages Brädet bort Sanden skäres bort runt kring Patronan at han wäl kan falla uth/ det lägges tunt med Sand på Brädet Flaskan lägges der på men det som för war neder kommer sedan op/ här lägges smått rifwit Kål stubb uthi en Linklut der med stubbas öfwer Patronen, och på Sanden at enär den andra som kommer/ intet må fastna wid den förra som format är/ Flaskan lägges på den andra at Pinnarna gå i Öglarna/ Sanden rifwes emellan Henderna och hanteras som för/ den ena tages sakta op/ ett Bräde lägges på den andra och wändes sedan om/ då tages den andra Flaskan op/ om Patron sitter fast/ så klappar man sakta oppå Flaskan med ett Jern at hanb släpper Patronen, sedan skärs uti Sanden renna eller Giöt som man kallas/ hwar uti Silfweret löper/ Flaskorna sätties och tårkas wid Elden/ enär Silfweret är smält och Flaskorna rökta der som Patron sittat/ då sätties de til sammans och skrufwas uti Pressen setties wid Elden och Silfweret giutes i Flaskan som är wäl smelt/ då klappas sakta oppå Flaskan/ det står något litet af det swalnar; sedan skrufwas det op/ Sand kratsat af Silfweret Göten hugges bort och förfijlas.
Om något Wax är satt på Patronan, eller han är af Trä giord måste han gnidas medh Blyartz eliest fastnar Sand och formningen blir ey god.
God Skursand som matt blir.
Tag en Deel Venedisc Glas twå Delar glödga Wijnsteen/ wäl sönder rifwit och blandat
Gott Bek at drifwa på.
Tag 10 Lot Bek uti et Kärel at smältas/ akta Flamman när det är smält lägg der i fijn stött Tegelsteen at det tiockt och nog stadigt blir/ lägg en Mark Tiera der i en Mark Fett något sönderstött Hartz/ rör det wäl om at Miölet intet sätter sig wit Båtten/ om Sommaren bruka mer Tegelmiöl än Wintern/ Sågspån af Trä är bättre än Tegelsteen; Ty han siuncker intet till Botn utan håller sig alt jämt.
Bly til Patroner som hårt blir.
Tag en Mark Bly smält det uti en Degel när det rätt warmt är och rör med hela Degeln/ giut der til 4 Lod Koppar som i en annan Degel är smält/ rör det wäl om och giut det uth.
Giuta tunt Bly.
Tag 8 Lod Bly/ 4 Lod Ten/ half Lod Wesemut.
Bly til Patroner.
Tag Bly meng det med Maccasita och Spitz Glas den tålffte Deelen och litet Mercurium Sublimatum.
Wax til hålig Quitning.
Tag ett Lispand Wax sätt det i en Kruka at det siudande warder/ så röker det fuktiga af/ läg sen der til 1⁄4 Lispund sönderstött Hartz och rör det wäl.
Form Wax.
Tag ett Lisbund Wax Hartz lijka sönderstött/ Rödklita en och en half Skolp. lät Waxte först wäl smälta och något stå/ och altid wäl röres/ af Fuktigheten går bort/ lägg då Hartset uti/ lät åter litet stå och sidst Rödklitan eller Rödfärga rör det wäl om.
Til hålgiuta.
Tag twå Delar Tegelmiöl fijnt/ en Deel Gips.
Pusser Wax.
Tag Gultwax ett Lispund Swinfett 4 Lod Zinober med Menia effter dit behag til sammans i en reen Kruka smelt/ gutet genom en reen Duuk uti rent Watten/ tag sen en annan reen Kruka och smält samma Wax/ der uti och Terpentin 2 Lod. Giut det sedan uti rent Kärl som något wått är at det ey fastnar/ sedan slå det med en reen Kep med Bomolia smort/ emot en reen Stock eller Ambult smort med Bomolia/ när det blir osmidigt kan man smöriat och wärmat för Elden.
Koka Gullet ifrån Silfweret som förgylt är.
Silfweret lägges först på Elden något litet/ men intet glödgas/ sedan lägges det uti stark Lut eller Askwatten af Fettet bort går/ legge det saedan uti en ny reen glasera Kruka/ tag 1 ? skedwatn/ 4 Lo. Salmiac, 1 Lo. gemene Salt/ 4 Skedblad rent Brunne Watten/ giut desse Materier öfwer Silfweret at det står 1⁄2 Finger öfwer/ sät det på Elden at det siuder/ rör det wäl om med en sticka/ slå seen detta Watten i ett annat Steenkärel glaserad til des det swalnar/ och sedan i Glas/ men slå mer rent Watten i Krukan rör det wäl om några gångor/ gör det til thes du seerat det har någon Färga.
At fälla samma Guld.
Uppå 1 Mark/ 10 Lod Victril och 5 Lod Salpetter/ tag en glasera Potta lägg Victriln och Salpeteret der uti och giut Krukan full Brunne Watn/ lät det siudas op/ och lät det falal af sig sielff/ giut det sedan i en glaserad Skål eller hwar du har.
Flus at kasta på Sölfwer.
Kasta på Silfweret som smält är/ litet sönderstöt Wijnsteen litet Boras/ eller Glas-Galla/ eller tag Kalf ur Muren/ stöt den sönder och kasta der på/ och när det drifwer giut det uti warmt och smort Ingöte.
Om Silfweret är osmidigt
Smälter man det i Degeln/ när det är smält gör man Kakor aff blå Leer som är blandat med sönderstöt Glas Wijnsteen och Boras/ tårkar först Kakorna/ lägger 2 a 3 effter hwar an i Degeln låter dem liggia en halff fierdels Tima hwardera/ sedan giuter man det uth.
En Silfwer Flus.
Tag 1 Lod Salmiac en fierdels arsenicum Boras Wijnsteen koka/ stöt det och blandat och när Silfweret är smält så kasta det der på/ lät något ståt sedan och giut det då uth.
En Flus at giuta smidigt.
Tag småtstöt Venedisc Glas och Venedisk Twål/ när Silfweret drifwer i Degeln så lägg detta der i långsamt/ och lät det något stå.
Ett annat.
Tag Wijnsteen och Saltpeter/ rif under hwart annat/ kasta i Degeln när Silfweret är smält.
Ett annat.
Tag ett Lod bränd Wijnsteen Saltpeter Glas Galla lijka/ Venedisk Boras 1⁄4 Lod.
At siuda Silfweret hwit.
När Silfweret är wäl slijpat med Pimsteen och Watten/ och sedan slätat med Kål och Watten som för lärt är/ så glödgas det uti frisk opgången Eld at det rök warder/ då tas det ut/ och swalas af sig sielff/ uthi Elden måste ey wara Swafwel ellr Blyaska/ ty Swaflet gör swarta Fläckar och Blyt hål igenom/ tag sedan en half Handfult småstött Wijnsteen/ Handfult Salt til en Kanna rent Watten/ det kallas Wijnsteen.
Lägg detta uti en Koppar Skål som intet är feet utan wäl reen giord/ sät det på Elden at siudas och då det kokar lägg det glödgade Silfweret der uti/ så at Wijnsteen står något öfwer Silfweret/ lät det siuda något mer än en fierdels Tima/ tag det uth med en trä Pinna som intet är feet/ om der i röres med Jern så blif Silfweret helt röt.
Skura det med en Klut och reen fijn Hållensk Sand/ eller den som kommer af Ölandsteen då han rifwes.
Tårka sedan op Silfweret med Linne/ glödga det än en gång/ men intet så hårt/ lät det swalna/ lägg det sen i den förra Wijnsteen at siudas som för/ men intet mer än en fierdels Tima/ tag det ut skurat eller är det krusat eller gutet Arbete kratsas det första gången/ och nu andra gången bårstas med wåt skur Sand.
Sedan tages Wijnsteen bindes til sammans uti Papper lägges i Elden så länge det röker/ och när det wänder åter tages han ut rifwes sönder och blandas med Wijnstens Watten utur Koppar Skålen (hwar i Silfweret södz) at det blir som tun Gröt.
Men detta bestrykes Silfweret/ lägges sedan uti Elden at glödgas långsamt och sakta at det intet mer än brunt blir/ den Wijnsten skölies af uti rent Watten/ och lägg Silfweret sedan en ottondels Tima uti den Wijnsteen som siuder/ är det krusat Arbete så bårstaas med en lind Bårsta utan Sand i Watn/ är det slät tar man en linne Klut utan Sand och twättar af med Watn/ tårkar det op hwar gång för än det glödgas. Watnet måste altid blåsas ur Knappar och annat med Blås-Röret/ sedan tårkas på Elden.
Man kan och siuda med sönder stötta Suräplen för Wijnsteen/ item Rönbär/ Tranbär/ Salt och Watn.
Det Sölfwer som skal poleras, måste skuras med Sand at den sträfwa Huden bårt går. När man wil polera tar man Venedisk Twål/ skafwer den uti friskt Watten och har det i ett rent Kärel at wärmas öfwer Elden/ då tar man ett tunt poler-Stål/ det kallas Grundjern/ dåppar det uti Twålwatnet/ och gnider något starkt Strek wid Strek/ när Arbetet såldes är öfwer polerat, tar man ett tiockare Stål/ och kallas det Glansiern/ dåppar det sammaledes i Twålwatn/ gnider sakta och glist/ skölier sedan af i rent Watten och tårkas så op.
När Fatt Talrikar Flaskor eller annat som jemt är skal siudas/ bör det först glödgas på små jämna Kål/ och sedan när det tages utur Elden/ lägges på en jämn Steen och lägges 4 a 5/ 6 släta Hamrar på åthskilligestans/ det heter rättas
Kannor Skålar Stop eller all det som Låk har/ bör glödgas med Låcken och då sakta rättas med släta Hamrar/ eller med släta stora Tall-Kål der efter skurna/ är det sådant Arbete som har Fötter under/ bör nedre Delen glödgas något förr/ och öfwer Delen sedan/ när något rättas skal sättas Fötterna uti något tiok och tår Aska/ lättes Låkken/ då tryckes intet Fötterna/ sedan det är rättat tages Låcken af och swalas och siudes.
Til gutet Arbete kan tagas det af Silfwer som intet är så smidig/ som samman smelt Fijlning och måste det hålla provet. Blir det wärie-fästen eller sådan måste det wara smidigt emedan det lider altid något.
När man giuter skär man och smala Luffthål neder ifrån op åth Flaskorna/ doch at der intet utgiutas kan.
Det fins och mångastens at Flaskorna är af Trä giorda/ och som den tårkas intet utan allenast rökes och så giutes der uti
At giuta ihåliga Bilder eller annat ihåligt uti Gips och Tegelmiöl.
Patronen bestrykes först med Bomolia/ och sättes Leer eller Wax på sijdorna för hwart stycke/ Gipsen rörs om med Watten at han blir som Wellin/ giutes der oppå/ när han är stanat/ så tages det stycket bort skiärs jemt i Kanterne och skarpt/ åter görs flera Sargar på Patronen och fars således fort til thes hela Patron eller Figuren är afguten i så många stycken man finner nödigt/ och tages det sista stycket först bort al in til det första.
Sedan sättes Formen åter i hopp/ och skärs så ett Hål der i när han är i hoopsatt/ hwar genom sedan Waxet giutes/ hwilket allenast så warmt är at man kan hålla Fingret der uthi/ men Forman bör först liggia litet uti Watten/ at hon intet håller Waxet fast.
Om man tycker at Waxet man har i Formen ingutet intet är än tiokt nog/ som Silfweret skal blij kan man slå något mer i/ mins at Forman måste wäl med Bomolia bestrykas.
Då man tycker at Waxet är så tiockt som Silfweret skal blij/ då tages Forman af stycke för stycke/ Waxet netteras och putsas/ och gör man 3 a 4 Gölar eller Waxtena så tiocka som Gåse Pennar eller något tiockar/ fästes wid Wax-Figuren, och fogas alla endarna åfwan tilsammans der göte kåmmer. Är någon Figur möcket krokot/ skola Göten löpa utför/ och görs til det minsta ett Göt som tienar til Luffthål.
Der stickes och åtskilligestäns Jern tråd i kårs och endlångz opå det Kiärnan intet skal kunna skufwa sig hijt eller ditj/ man låter endarna gå litet utom Waxet/ at de kunna fastan i det som giutes utanom.
Sedan röres om Gips och Tegelmiöhl med Watten och giutes in uti Waxet til Kiärna at det fult blir. När det är något när stannat/ då giörs en Sarg litet högre än heela Figuren och en Tum widare på alal sijdor/ af Bly Koppar eller Näfwer/ ställes på litet Sand eller Aska.
Wax Figuren ställes mitt uti/ och så gör Gips och Tegelmiöl an med Watten och hälles runt om kring emellan Sargen och Figuren acktandes at Forman icke kommer snet at stå/ eller Göterna gå sönder/ när det är stannat tages Sargen bort och Formen ställes at tårkas.
Först skäres hålet der stoora Göten går/ något större åfwan/ at man bätter kan giuta Silfweret uti. Forman ställes på twå Tegelsteenar at Waxet kan löpa uth nedan igenom hålet/ det gifwes liten Eld/ Tegelsteenarna läggias tre twär Finger tätt runt om Forman, och lägges så högt döda Kål/ småningom til at Waxet smältas utur Formen. På sidstone betäckes öfwer alt med döda Kål och Forman glödgas/ enär hon är glödgat och intet Wax eller fuchtighet uti henne fins/ tages Stenarna bort/ Silfweret smältes wäl flytande/ Forman sättes uti wåt Sand/ Sanden packas runt om henne/ Acktas wäl at intet oreent kommer neder i Forman, Silfweret giutas der uti.
När Silfweret är swalt slås Forman sönder/ Kärnan tages uth Jerntrån sammaledes/ Göterna fijlas eller sågas af/ hålen om de äre små slås de igen/ Figuren siudes hwit fylles med Bek och slås heel öfwer med en matt Puns, sedan reflas han med en grof/ effter med lint Riffel-Jern/ sidst med ett slått/ eller slijpas med Pims eller liten fijn Steen/ men alt i runden/ då låtes Bekket ur/ glödgas och siudes hwit.
Om det är en stoor Figur at Armar Been och Hufwud intet kunna giutas der wid/ så bör man oppå Waxet laga en Sarg som sitter fast wid den ena Delen och kan gå under den andra Delen en Fingerbredt/ på det man kan antigen så mycket fastare löda det/ eller om det är stoort/ skrufwa igenom begge Delarna någorstans/ när det så förfärdigat är siudes det hwit som sagt är.
En Färga til förgylta Kädior.
Tag 1⁄2 Lod Salarmoniac, 1 Lod Salniter, 1 Lod Victril, 1 Lod Spangrön, alt skal wäl sönder rifwas/ och uti en glaserad Kruka med litet rent Watten allenast opkoka/ då strykes detta med en Pensel på Kädjan/ som först är uti Wijnsteen och Salt något sudin/ sedan lägges Kärdian på Elden/ och när Färgan på Keden opkokar tar man henne af Elden och leskar henne uti Urin.
En Fransösk Färga.
Tag 1 Lod hwit Victril, 1 Lod Grunspan/ 1 Lod Alun, 1 Salniter, 11⁄2 Lod Glasgal, ett halfft Lod Boras.
Pariser Färga.
Tag1 Lod Salmiac, 11⁄2 quintin Salniter, es Ustum, 2 Lod Salt/ rif til sammans med rent Watten der blir swart glödgat/ bestryk Arbetet enär det på Elden brunt blir/ läska det.
En hwit Gull-Färga.
Tag Alun en Deel/ Salniter en Deel/ Salt en Deel/ rif det smått under hwart annat/ gör Guldet wåt så fastnar Färgan wid Guldet/ lägg det så länge på heta Kål tils det blir som en Olia på Guldet/ tag det då aff och läskat i rent Watn.
En annan.
Tag Alun 2 Lod Salniter 1 Lod es Ustum 14 Lod/ Salt 8 Lod/ bruka detta opå drifwit eller Punserat Guld/ glödga det på skärfwiln/ låt bli kalt/ bestryk det med Fergan/ låt den afröka/ låt dempa och i Saltwatn afstuda/ hålla sedan Gullet.
En annan.
Tag en Lod Alun/ 1 Lod Salpeter/ 1 Lod Salt med rent Watten angiort.
En annan.
Tag Salpeter 2 Lod/ Victril 2 Lod/ Salarmoniac 1⁄2 Lod.
En annan.
Tag 2 Lod Salniter, 2 Lod Grünspan/ 1⁄4 Lod Boras/ 4 Lod Salt/ 2 Lod Alun/ med ättickia fuktat.
En annan.
Tag 2 Lod Grunspan/ 2 Lod Salmiac, 1⁄2 Lod es Ustum, 1⁄2 Lod Salniter.
En annan.
rif honom små tag der aff 3 lod/ Salmiac 3 Lod/ Hrunspan 1 Lod/ rif detta wäl tillsammans smått/ låt den siuda på och bruka som för är skrifwit.
En annan.
Tag 1 Lod Salmiac, 2 Lod Victril, 2Lod Grunspan/ 1 Lod Salniter.
En annan.
Tag 1 Lod Spangrön, 1 Lod Salmiac 1 Lod hwit Victril, 11⁄4 Lod Salniter, 1⁄4 Lod Koppar-Slagg.
En annan.
Tag 1 Lod Salt/ halfft Lod Salniter, 1 Lod Alun eller 1 Lod Alun/ Lod Salniter, twå Lod Salt.
En Guld-Färga uti Polering.
Tag 1⁄4 Lod smått Antimonium, 1⁄4 Lod smått Salniter/ litet Swafwel rif det wäl til sammans och Polera med en reen Stikka som intet är feet.
En Ängelsk Guld Färga.
Tag 1 Lod es Ustum, ett och ett halfft Lod Salmiac, halfft Salniter, 1 Lod Alun.
Hållan det til.
Tag 1 Lod Wijnsteen 12 Lod Swafwel/ Halfft Lod Salt litet Curcumei.
En Spansk Färga.
Tag 2 Lod Grünspan 12 Lod Salmiac, 12 Lod Victril/ 2 Lod Salt/ 2 Lod Alun/ 2 Lod Salniter, 2 Lod Glas-Galla/ eller tag 1 Lod Salmiac, 11⁄2 Lod Victril, 4 Lod Alun/ 12 Lod es Ustum, 1 1⁄2 Lod Salniter, 2 Lod gement Salt/ 4 Lod Bemsk Salt/ ett och ett halfft Lod Grünspa.
På Ungerska en Guldferga.
Tag Salmiac, Salniter, Alun/ af hwart en fierdedels Lod/ gutet Salt en fierdels Lod/ den hwita Färgan bruka som för är sagt.
Sturkgarten Guld-Färga.
Tag 1 Skolp. Salmiac, 1 Lisp. Grünspan/ Salniter 4 Lod/ Victril 2 Lod/ will du gifwa bleekt Guld hög Färg/ så tag 2 Lod gutet Salt och meng alt detta tilsammans.
En Silfwer-Färga.
Tag 1 1⁄4 Lod Grunspan/ 1 Lod Victril, 3⁄4 Lod Salniter, 1 Lod Salmiac
Glödge-Wax
Tag 18 Lod Röklita/ 8 Lod Victril, 8 Lod Grünspan/ 1 Lod Boras/ 1 Lod Alun/ och 5 Lod Wax.
Ett annat.
Tag 1 Lod Wax/ 6 Lod Röklika/ 3 Lod hwit Victril, 1 Lo. Grünspan/ 1 Lo. esustum en fierdels Lod Boras/ slötas småt och siktas fijnt Waxet smältas i en ny Kruka/ Materierna lägges der uti och röres wäl och giutes på en wåt Steen.
Färgan til samma Glödg Wax.
Tag 1 Lod Salniter, 1 Lod Kopparwatn/ 1 Lod Grünspan/ halfft Lod Salmiac,
Ett annat.
Tag 10 Lod Wax/ 3 Lod Röklita/ 2 Lod hwit, Victril, 2 Lod Grünspan/ 1 Lod es Ustum, en fierdels Lod Boras/ ett Lod Koppar-Watn.
Färga der til.
Tag halff Lod Salmiac, halff Lod Salpeter/ 1 Lod Koppar-Watn/ 1 Lod Grünspan/ rif alt detta småt/ låt siudat up i en Kruka med rent Watn/ tils det blir tårt/ gör åter om med Watten så mycket du behöfwer.
Glög-Wax.
Tag en Mark Wax/ 1 Lod Röklita/ 2 Lod hwit Victril, 12 Lod es Ustum, 4 Lod Boras.
En bleek Färga.
Tag twå Lod Grünspan/ 2 Lod Salmiac twå Lod Salniter, 4 Lod Victril, medh Watn anrifwit.
En annan.
Tag 2 Lod Salniter, 2 Lod Alun/ 4 Lod Salt sudet uti Watten.
Ett gott Glöd-Wax.
Tag 8 Lod Wax/ 4 Lod Röklita/ 2 Lod Grünspan/ halfft Lod brent Alun.
Ett annat.
Tag 1 Lod/ Wax 8 Lod Röklita/ 2 Lod brnt Alun/ 4 Lod Koppar-Slagg/ 2 Lod Grünspan.
En Politz uppå gott Guld.
Tag halff Lod Venedisk Trippel/ 1 Lod Swafwel.
En Politz på reenst Guld.
Tag 2 Lod Trippel/ 2 Lod Swafwel/ 1 Lod Salniter, eller Antimonium, Swafwel trippel bland Linde-Kål.
En annan.
Tag 3⁄4 Lod Spitz Glas/ halff Lod Venedisk tripprel/ en ottondels Lod Krita/ 3 Delar Swafwel.
En Hälla.
Tag 2 Lod Alun 2 Lod Salt/ 1 Lod Wijnsteen/ Swafwel lika halparten Watten och Bruns.
Ett annat.
Tag 2 Lod Swafwel/ 3⁄4 Lod Wijnsteen. halff Lod Alun/ 1 Lod Spesglas.
Ett annat.
Tag 1 Lod Swafwel/ 1 Lod Vijnsteen/ 2 Lod Salt/ 1 Lod alun.
Ett annat.
Tag 1 Lod Swafwel/ 1 Lod Salt/ 2 Lod Wijnsteen med Ättikia Bruns och Watn.
Guldarbetare Kåsten.
At ammelera på Koppar/ Koppar Plåten eller en Koppar Ring/ ritas skarpt med en Tygare/ sedan borstas uti Brunst/ och löpes så litet an på Skärfweln at han får en Guld Färg/ låt det bli kalt.
Om det är en Koppar Ring och skal lödas så skeer det med hårt Guldslaglod och Boras.
När Glaset är rifwit och af tårkat medh Wåt Kläde gör amn det sedan an på Smelsbruket med rent Källewatn och med Bedragstifften bedrager Tinget det jemneste man kan/ är thet en Ring sätter man honom på en Triangel/ när Tinget är jemt bedraget/ tar man ett rent Kläde/ wätes med Tungan och sättes in til Tinget så drager Wetskan sig ur/ sedan sätter man Tinget på Jernblekket de när Ameler-Elden är ferdig om Muflan. Så tar man Bläcket låter Glaset litet tårkas för än man sticker det in/ och när det är tårt friskar man op Eleden uti Muflan och stikker det då hastigt in/ läggiandes ett Kål fram i Mun och måste man ibland wända Bläcket uti Muslan/ och då det blir röt och Glaset skijner är det nog/ och tages ut således bedrages det än en gång alt öfwer/ tridie gången förbätras det med Glaset.
Det som skal mastikeras skal skai tårkas på Skerfweln/ och sedan tårkas för Muslan för än det instickes.
När man wil mastikeras så gör man an Färgan med Spijkolia nembligen med en Makare på ett annat rent Glas/ man måste altid hafwa gammal och fersk Spijkolia/ ty när det som angiort är på Glaset tårckas försnart/ med den ny Olian blandar man lijket gammal till.
Man skal altid först masticera med de hårda Färgor och sidst med wete/ under Röt skal först Gullet mastikeras. De Weeka Färgor äre swart/ röt och brunt/ hård swart brukas der en Färg allena skal wara.
Gör man en Koppas Ring så diupes han op in åt/ och stickas en bord på hwar Kant/ at man kan det förgylla med Guld Pulwer/ hwilket skeer således at när Ameleringen är ferdig så fijlas man borden/ sedan slijpas han med Slijpsten/ sedan poleras först med rifwen Pimsteen sedan med rifwen Trippel och en hård Trästicka/ der på gnides Guldpulfwer med Kårk och sedan poleras med Stålet.
En GuldRing at ammelera är han slät så swisseleras han/ siudes sedan uti stark watn/ 2 3. droppar Skedwatn uti rent Watn/ och när det uti Koppar Skålen är opkokat så slåt Stärkwatnet uti en Kruka och slår kalt Watten på Tinget/ sedan börstas det uti rent Watn sedan glödgas det lent på Elden at det blir swararåk.
Cron Gul brukas til at Ammeleras.
Gull som lödes friskas aldrig op sedan det har wordet engång glödgat.
Sedan bedrages det som för/ blir Glaset ojemt så slijpas Ameleringen med afträkskeenen och Sablersand wåt/ sedan med sticka och sidst med Trippel aldrasidst med poltis.
Det til tages half Lod Spets Glas 1 Lod Tripel 1 qwintin Swafwel rifwes fint ihop.
Om man wil mastikera på Guld måtte men det sedan intet afdraga/ utan för än man wil mastikera.
Inlas
Strykes kring om Kanten på Silfwer eller Guld sedan Steen sitter uti/ och tårckas långsamt på en warm Tegelsteen/ om man wil förbätra något Inlas så strykt fiskare der på
Diamanten Tint.
Lägges under Diksteenar för Folium.
Swart Elfenbeen tårt,
Bukas under något tiocka Taffelsteenar/ men är de kunna så giöras det an med litet Kersbärs Kåda och Watn/ och strykes med en Pensel i Kasten/ när det är tärkat för Elden så sätt Steen in. När man ammelerar och det är bedraget när in til Kanten/ så stryker amn wåt Trippel på Bläcket så fastnar det intet wid Jernet.
At göra en slät Guld Ring.
Slås först i Säcke tages Mått af Fingre med Bly och så långt slår man Gullet sedan glödgas det och fijlas jemt i endarna/ böges i hoop och lödes med Slaglod och Boras på Kål/ sedan riktas han och förfijlas/ sidst med en lind Fijl/ sedan färgas han och läskas i Brunst/ och der på poleras/ och hällas.
Dukat Guld kan lödas med weekt eller hård Slaglod/ men Cron Guld som skal ammeleras lödes altid med hårt Slaglod när Dukat Gule glödgas kan det skee rätt starkt/ men Cron Guld intet så starkt.
Guld Färga.
Tag Lod Grünspan/ och 1 Lod Salmiac, half qwintin Saltpeter och rifwes med Wijnättika/ strykes på Tinget med en sticka när det blir kärt spädes det på med Wijnättikia.
Hella.
Swafwel och Wijnsteen lijka och Salt så mycket som båda/ det slår man i Watnet när det siuder/ och då alt siuder släpper man Tinget der i med en Tråd/ at man kan beset om det är nog.
Guld smältes med Boras och glödgas emellan whart Hamring.
Kitt.
Tag Hartz och siktat Tegelsteen smelt ihop en Kruka och rörs med en Kep och proberas på Watn.
Guld Slaglod.
En ottondeel Sölfwer och en ottondeel Koppar till en Crona Guld/ til weekt Slaglod brukas litet meer Sölfwer och Koppar. Hårt Slaglod brukas mäst i alt Arbete när man har flått Guld.
När något stort Arbete görs så färgas det med hwit Färga/ som görs af litet mera Alun än Salpeter och Salt så mycket som båda hwilket rifwes fijnt.
Wil man färga en Gull Kåd/ är hon Gammal eller annat/ så glödgas det och doppas i kalt Watten/ och sedan sölas i Färgan/ lägges sedan på ett stycke af en Mursla uti Elden och kokas det på för Hand Pusten/ och då det har kokat twå gångor op Nembligen forst siuder man Färgan på/ sedan blir hon åter igen wåtacktig/ sedan tages hon aff och swalas på en Tegelsteen/ sedan lägg henne uthi en reen Degel medh Salt och Watn och en droppa Skedwatn/ och kokas op/ sedan kratsas/ sedan sköttas med Öhl och så fijlas.
Är det slätt Arbete som en Sked så lägges det på jemna Kål och görs som sagt är/ men i stället för Skötel Bössa färgas det med grön Färga/ kratsas poleras och hållas.
När Stenarna äre infattade så slijpas Kastrn om kring/ sedan med Pims Bårstas sedan med Trippelbårsta/ fijna silfwer Kastar rifwas med Skafsbeen och Kårk.
Til at laga Ammelering af Guld/ lägg Salt och Wijnsteen uppå ett bögt Jern Bläck/ lägg Tingen der i satt på Elden och när det är sudit kastat häftigt i rent Watn.
Til at Förgylla Messing.
Qwickwasser til at Förgylla/ tag litet Skedwatn och litet Qwicksölfwer och blandat i en liten Flaska/ när man wil straxt brukat så hålt litet öfwer Elden at det blandas ihoop/ eliest kan det stå så några Dagar/ så skeer det af sig sielff.
Här af förqwicka hwad du har rent sudit i Salt och Wijnsteen och kratsat.
Bedrag sedan Gullet med en Styfft och lät det röka af/ syns der på några Fläckar grå/ så förqwickat och drag Guld der på och rökat åter af.
Stryk sedan Glödwax der öfwer och lät det sedan friskt afröka och afrbännas/ läsktt sedan i det Watn det har kokat/ kratsat sedan/ der på färgat/ halfparten Kuffer.Watten och Saltpeter litet opwärmt på elden/ blanda litet Wattn der til at det blir lagom tunt/ och stryk det litet warmt på med en Fieder.
Brän sedan af Färgan/ men akta grant at rätt som det begynner litet swartna så läskat i Urin med litet spisöl.
Sedan kokat i Wijnsteen Salt och reent Watn/ intet mer än at det opfinder/ sedan bårsta ut det med en Fönster Bårste/ sedan polerat/ der effter hällat uti swafwel Wijnsteen Salt liojka aff hwart slag.
Til at för Sölfwerera Warmt.
Tag Försilfringen och blanda litet med Watn på en Steen och bestryk det som skal Föösilfras med en Bårsta.
När det är rent kan man straxt stryka Försölfwereringen på/ lät det afröka/ och löykat sedan uti Wijnsteen Salt och Watn/ sedan stryk Försölfwereringen åter på och således 3 gånger eller 4/ förste gången något tunt/ andra gången tjockar och så bårtåth/ leskat emellan hwar gång och kratsat/ första gången rökas starckare/ och andra gången mindre/ tridie än mindre sedan poleras.
Man kastar förgylt eller försolfrat Arbete i en Säck med sågat Eekespån och skakat der des det blir klart/ Det som är lödt måste kastas i Salt och Wijnsteen.
Försölfwereringen.
Rif 2 Lod Salgemme, 2 Lod Salmiac 2 Lod Glasgalla/ halft Qwintin Mercirium Sublimatum, det rijfwes apart på en Steen med litet Watn/ när de andra sakerna äre stötta så slå sedan Sölfweret der til 1 Lod/ tårt måste det wara/ sidst blandas Mercurium der till och rifwes wäl tilsammans.
Tag utbränt Sölfwer i en liten Kålff med litet SkedWatn/ och när det är skedat/ så slåt uti en Skål med Watn/ hwar i litet Salt är blandat/ så siuncker Silfweret til Båtn och häll sedan Watnet aff.
När man wil löda Messing med Teen/ tag Salmiac smelt det i Watn och när det är opfriskat/ så bestryk det med en fieder/ och det du wil löda måste wara så warmt at Teenet kan der på smälta då du skiuter det af och and der på/ item haf en Löd-Bult af Koppar och stryk Hartz der på och tag Tenet med Bulten sedan du har gnidit Bulten på en Läder Lap. Qwick Teen tages fierde parten Bly.
Specification på Gullsmedz och Gullarbetarnes Wärktyg.
Prober Nålar och Sten.
Ambultar.
Båcker-Iser.
Sparhackor.
Knorrar.
Båtten Jern.
Snarr-Iser.
Säcken.
Skamplement-Jern.
Ring-Iser.
Müglige Hammare.
Foot-Hammare.
Run Foot Hammare.
Planeer Hammar.
Optrek Hammar.
Knop Hammare.
Skärp Hammare.
Plantz Hammare.
Diup Hammar.
Rug Hammre.
Puns Hammare.
RitHammare.
Ancka.
Knop Seämplar.
Halfrunda Uthuggare
Dito runda.
Punsar.
Meyslar.
Skrot Meyslar.
Deglar.
Klyfftar.
Smid-Tang.
Degel Tang.
Sand Loda.
Form Kula.
Giut Flanska.
Skruff.
Giut Pukla.
Sked Forma.
Krats Bårsta.
Ingöten.
Plans Göten.
Koppar Skälar.
Messingck Bäcken.
Boras Faat.
Palie Faat.
Korn Tång.
Trä eller Horn Hamrar.
Circel.
Saxar.
Graff sticklar.
Fijlkläfwa.
Fijlar.
Renspeel.
KratsBårsta.
Oliesteen.
Wickt Skålar.
Wickter.
Guld Wickt.
Bög Tängir.
Drag Tängir.
Tråd Jern.
Drag Bänck.
Hand Pust.
Fuchare.
Sandsäckar.
Bek Kula.
Skerflar.
Löd Krok.
Pontner.
Qwickstyffter.
Förgylningz Bårsta.
Qwick Faat.
Blås Rör.
Patroner.
Sand Bårstar.
Skyttel Bössa.
Rickt steenar.
Jern Mortlar.
Tester.
Muflor.
Test Ring.
Slijpsteen.
Smält Bruk.
Bedragstyfft.
Makare.
Triangel.
Jern Bläcket.
Specification på Materialer som här til Emplogeras.
Kål.
Guld.
Sölfwer.
Ädla steenar.
Koppar.
Messing. Bly. Teen.
Slaglod. {
weekt.
hårt.
Guld slaglod. {
weekt.
hårt.
Guld Pulfwer.
Malet Guld.
Zinnober. Menia. Gips.
Pimsteen.
Tegelmiöl.
Salniter, Boras.
Wijnsteen.
Brend Wijnsteen.
Salalcum.
Glas-Galla.
Arsenicam.
Vismut. Alun.
Es Ustum.
Victril.
Swafwel.
Grünspan.
Rötelsteen.
Mercurium Sublimatum.
Marcasita.
Kopparslagg. Klita.
Jern Råst.
Antimonium.
Qwecksylfwer.
Guld Arsenibum.
Brend Alun.
Curcumei.
Salt Spiautor.
Saltpeter.
Blyarss.
Venedisc Glas.
Venedisc Twål.
Bek. Kitt. Hartz.
Sågspån. Kimrök.
Lim. Wax.
Hwit Victril.
Salgemme.
Kersbärs Kåda.
Talg. Ättickia.
Kuffer-Wasser.
Bomolia.
Spijkolia.
Sked-Watn.
Terpentin.
Ameler Glas.
Trippel.
LindKål
Aska.
Kålfstubb.
Tranbär.
Rönbär.
Suuräplen.
Ister.
Glassand.
Öland standsteen.
Hållensk sand.
Matt sand.
Brend Ölandsteen.
Jernbleck.
Grof Jerntråd.
Ståltråd.
Gutet Salt.
Harfötter.
Penslar.
Afträksteenar.
Sablerand.
Fårbeen. Inlas.
Demante tint.
Parckums Lappar.
Heffte Leer.
Brent Elfenbeen rifwit.