Boken om vårt land/Kapitel 76
|
En kulen höstafton seglade några sjömän i sin jala*) längs havskusten nära Viborg och sågo en stor eld upptänd på stranden. De voro frusna, gingo i land för att värma sig och funno till sin förskräckelse en sovande jätte ligga i rundel kring brasan med fotterna under huvudet. Sjömännen fingo brått att åter begiva sig ut till sjöss, men i detsamma vaknade jätten. »Varifrån ären I, finska gossar?» frågade han. — »Därifrån, därifrån», stammade sjömännen och pekade mot trakten av Viborg. Jätten sade: »Nog känner jag Vi borg och den stora stenen ikyrkmuren ovanom dörren: den har jag själv i mina unga år fört dit från Neitsytniemi. Men, finska gossar, haven I icke något gott med er från Vi borg?»
Sjömännen buro en tunna tjära från sin jala, och jätten tömde i en klunk tunnans innehåll. »Tack», sade han, »det var den gamla viborgska drycken. Men begiven nu eder bort, innan mina gossar återvända! De äro unga och ostyriga; det kunde gå eder illa.»
Sjömännen läto icke säga sig detta två gånger. De sprungo ombord och hade knappt hunnit hissa seglen, när de sågo två unga jättar på stranden. Den ena kastade en så tung sten, att jalan så när hade sjunkit. Den andra sprang ut i vattnet och grep så hårt i bakstammen, att jalan med fulla segel icke rördes ur fläcken. I sin nöd grepo sjömännen till sina yxor och lyckades avhugga jättens ena hand, varpå han släppte sitt tag och lät dem fortsätta resan. Efteråt vägde sjömännen den avhuggna handen, och om man får tro deras berättelse, har den vägt 113 kilogram. ,,
Tjära tyckes ha varit jättarnas älsklingsdryck. Det finnes en annan berättelse om några bönder, som förde tjära till Helsingfors och mötte på vägen en jätte, som begärde en sup finskt brännvin av dem. Det var icke råd-ligt att neka; bönderna bådo honom att hålla till godo, vad de medförde på sina lass. Jätten lyfte tre tunnor efter varandra till munnen, drack ut tjäran, torkade sig om skägget och sade med välbehag: »Nog har det ännu sin gamla goda smak.»
- ) Jala kallas en vid kusten av Viborgs län bruklig
snabb-seglande jakt med egendomlig tackling.