Boken om vårt land: Fäderneslandet

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
←  Kapitel 2. Hemmet
Boken om vårt land
av Zacharias Topelius

Kapitel 3. Fäderneslandet
Kapitel 4. Ditt land  →


Flytta inte ett gammalt råmärke, ett
sådant som dina fäder hava uppsatt
 Salomon Ordspråksboken 22:28

En morgon stod jag högt på stegen, som var rest emot taket av vår stuga. Jag kunde där se vida omkring. Långt från vår gård såg jag andra gårdar. Långt från vår gård såg jag ängar, åkrar, vägar, berg, skogar och sjöar.Jag visste väl, att världen är stor, men jag trodde icke att den var så stor. Och åter rann mig i hågen den underliga tanken, att detta skulle vara vårt land, vårt stora hem.

Jag klev ner från stegen. Min moder hade klippt sina får och satt vid trappan, där hon skilde i korgen den vita ullen från den svarta. Jag frågade henne: "Är allt detta land, så långt jag kan se, vårt fädernesland?"

Hon sade till mig: "Sätt dig här vid min sida, så vill jag säga dig det. Allt detta land, som du här kan se och ännu mycket härtill, är Finland. Före din fader bodde i detta land din farfader. Före honom bodde hans fader och förfäder icke allenast i denna gård, utan i många gårdar och i många delar av landet. Detta land var deras och därför är detta land våra fäders land, som gått i arv till oss, deras barn. Här hava de levat, arbetat, fröjdats och lidit långt före oss. Här hava de också dött och ligga begravna i jorden. Om icke dessa våra fäder arbetat så tåligt och ihärdigt, skulle vårt land nu vara en ödemark utan bröd. Om de icke vandrat i Guds fruktan och uppfostrat sina barn till Guds sanna kännedom, skulle vi nu vara blinda hedningar. Om de icke lärt sina barn nyttiga kunskaper, skulle vi nu vara okunniga vildar. Om de icke försvarat landet mot fiendens våld, skulle vi icke hava lag, rätt eller frihet. Ty detta land har lidit mycken nöd av kallt luftstreck och mycket övervåld av främmande makt. Men detta samma land var våra fäder mycket lärt, ja, så kärt, att de offrat det sin långa möda, sin timliga välfärd, sitt hjärteblod och sitt liv.

Därför Måste vi alltid vara tacksamma mot våra fäder och hålla deras minne i ära. Vi måste hedra dem, såsom vi hedra fader och moder, på det att oss må väl gå och vi må länga leva i det land, som Gud givit oss. Vi måste alltid söka vara våra fäder värdiga, på det att icke deras odödliga andar må plåga med sorg och blygsel ned på ovärdiga barn. Det land, som de odlat och förskönat, skola också vi försköna och odla. Det land, som de så högt älskat och försvarat ända in i döden, skola vi älska och försvara liksom de.

Detta skola vi göra icke allena för deras skull, utan även för vår skull. Ty detta land har Gud beskärt oss, för att det må giva oss allt, vad vi behöva och hava kärt på jorden. Det giver oss fläder och bröd, arbete och lön, vänner och stöd. Det uppoffrar oss till gudsfruktan och alla mänskliga dygder. Det uppoffrar oss med sin styrka och sina skolor. Det beskyddar oss med sin överhet och sina lagar, att ingen får göra oss orätt. Det bistår oss i alla goda och nyttiga företag. Det giver oss i livet ett bo och i döden en grav. Därför är ju detta land skola vi trofast arbeta och, om Gud så behagar, med heder dö.

Minns alltid, att Gud har givit oss detta land till vår egendom, för att det må uppfylla sin bestämmelse i världen, och för att hans vilja må ske såsom i himmelan så och på jorden. Ty jorden är Guds och allt vad däruppå är. Wi skola stå till räkenskap på det sätt, på vilket wi använt Guds gåva. Han skall en gång säga till envar av oss: "Jag har gjort dig till fogde över din gård, till en förvaltare i detta land. Huru har du vårdat min gård? Huru har du förvaltat mitt land?" Vad skola vi svara Herren? Han, som dömer allt med sin rättfärdiga dom, skall hos oss endast finna synd och brist. Men vi skola bedja honom, medan vi ännu äro hans förvaltare, att han må giva oss en rätt start, rätt trofast och alltid försakande kärlek till vårt fädernesland; på det att detta land må blomstra under hans allmakts beskärm och förkunna hans lov från släkte till släkte."

Boken om vårt land av Zacharias Topelius

Första läsningen. Landet:
1. Morgonsång | 2. Hemmet | 3. Fäderneslandet | 4. Ditt land | 5. Konungens gåvor | 6. I farans stund | 7. Land och folk | 8. Vårt land och världen | 9. Sjömannens hemlängtan | 10. Vårt lands begynnelse | 11. Havsjungfrun | 12. Östersjön | 13. Ålandsvisa | 14. Finlands höjder och dalar | 15. Landskapen | 16. Lapplands fjäll | 17. Enare sjö | 18. Luppiovaara och Aavasaksa | 19. Uleå älv | 20. Kallan kari | 21. Storkyrå | 22. Kusten av Satakunta | 23. Liv på Åland | 24. Jordras i Uskela | 25. Kuustö ruiner | 26. Fyrbåken vid Hangö | 27. Pyynikki, Nokia fors och Kyröskoski | 28. Paikkari torp | 29. Finska ödemarker | 30. Päijännes vattendrag | 31. Saima | 32. Punkaharju | 33. Imatra | 34. En natur-revolution | 35. Ladoga | 36. Om Finlands klimat | 37. På blank is | 38. Sommarnattens klarhet | 39. Svanen | 40. Om att förutsäga väder | 41. Granitbrottet i Pytterlaks | 42. Ruskeala marmorbrott | 43. Finlands järn | 44. Lapplands guld | 45. Om växternas utbredning | 46. Skogen | 47. Skogselden | 48. Åker och äng | 49. En frostnatt | 50. Tålamod och försakelse | 51. Om ätbara svampar | 52. Om trädgårdar och kryddgårdar | 53. Vänner och fiender | 54. Den finska hästen | 55. Ladugården | 56. Finska vallvisor

Andra läsningen. Folket:
57. Om Mattias Castrén | 58. Om finska folkstammen | 59. Om bjarmerna | 60. Tschudiska folkvisor | 61. Om lapparna | 62. Lappens ren | 63. Lappska sagor | 64. Päiviösläkten | 65. Lappska folkvisor | 66. Lappgossens visa | 67. Om esterna | 68. Esternas Kalevipoeg | 69. Estniska folkvisor | 70. Om Finlands folk | 71. Matti | 72. Om finska språket | 73. Lippo och Tapio | 74. Räven och haren | 75. Folksägner om jättarna | 76. Möten med jättar | 77. Skämtsagor | 78. Finska folksången | 79. Finska folkvisor | 80. Finska ordspråk | 81. Finska gåtor | 82. Folktro och vidskepelse | 83. Om karelarna | 84. Savolaxarna | 85. Två runosmeder | 86. Om tavasterna | 87. Mästerskytten Mårten Kitunen | 88. Om Finlands svenska befolkningen | 89. Om svenska språket | 90. Skärdgårsbor i sydvästra Finland | 91. Nylänningarna | 92. Österbottningarna | 93. Ryssarna i Finand | 94. Om andra, som inflyttat till Finland

Tredje läsningen. Hednagudar och hjältesagor:
95. Om de hedniska finnarnas gudar | 96. Om Kalevala och Elias Lönnrot | 97. Världens skapelse | 98. Åkerbrukens begynnelse | 99. Eldens ursprung | 100. Järnets ursprung | 101. Väinömöinen och Joukahainen | 102. Väinömöinens första Pohjolafärd | 103. Ilmarinen smider Sampo | 104. Lemminkäinens äventyr | 105. Lemminkäinens ofärd | 106. Väinömöinen i Tuomela | 107. Ilmarinen vinner Pohjolas mö | 108. Sagan om Kullervo | 109. Striden om Sampo | 110. Väiömöinens sång | 111. Striden om ljusen | 112. Väinömöinen och Jesusbarnet

Fjärde läsningen. Berättelser från Finlands historiska tid:
113. Om stenålderns folk | 114. Om Finnarna under hedendomen | 115. Om svenskarna | 116. Om konung Erik den helige | 117. Första korståget till Finland | 118. Konung Erik och biskop Henrik | 119. Biskop Henriks död | 120. Om biskop Tomas | 121. Tavastland kristnas | 122. Karelen kristnas | 123. Om ryska rikets begynnelse | 124. Matts Kurk och birkkarlarna | 125. Huru ödemarkerna blevo bebyggda | 126. Om biskop Hemming | 127. Kalmarunionen | 128. Om biskop Magnus Tavast | 129. Om den katolska läran | 130. Om Åbo domkyrka | 131. Om Nådendals kloster | 132. Om de fyra stånden i Finland | 133. Om Viborgs smäll | 134. Om Kristian tyrann | 135. Om Gustav Vasa | 136. Junker Tomas och Erik Fleming | 137. Biskop Arvid Kurk

Femte läsningen. Berättelser från Finlands krigiska tid:
138. Om Luthers reformation | 139. Konung Gustavs styrelse | 140. Biskop Mikael Agricola | 141. Hertig Johan av Finland | 142. Konung Erik och finnarna | 143. Om Karin Månsdotter | 144. Pontus Delagardie och hans tid | 145. Klas Fleming och Klubbekriget | 146. Hertig Karl och Arvid Stålarm | 147. Om Johan Fleming | 148. Om Konung Karl IX | 149. Om Sigfrid Forsius | 150. Om konung Gustav Adolf | 151. Slaget vid Breitenfeld | 152. Finnarna vid Würtzburg | 153. Övergången av Lech | 154. Slaget vid Lützen | 155. Drottning Kristina | 156. Grevens tid och Åbo akademi | 157. Karl X Gustav och Arvid Wittenberg | 158. Konung Karl XI:s tid | 159. Stora hungersnöden | 160. Tolfte Karl och slaget vid Narva | 161. Vägen vid Pultava | 162. Viborgs fall | 163. Slaget vid Storkyro | 164. Kajaneborg och kivekkäät | 165. Stefan Lövings äventyr | 166. Stora ofredens tider | 167. Karl XII:s minne

Sjätte läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid:
168. Nylands fred och frihetstiden | 169. Arvid Horn | 170. Slaget vid Villmanstrand | 171. Nyttans tidevarv | 172. Konung Gustav III | 173. Anjalaförbundet | 174. Striden vid Porrassalmi | 175. Kunung Gustavs död | 176. Gustav Mauritz Armfelt | 177. Henrik Gabriel Porthan | 178. Frans Mikael Franzén | 180. Om 1808 års krig | 181. Freden i Fredrikshamn | 182. Fänrik Ståls sägner | 183. Soldatgossen | 184. Kejsar Alexander I och Borgå lantdag | 185. Det återförenade Finland | 186. Åbo brand | 187. Universitets jubelfest 1840 | 188. Den vetenskapliga forskningen | 189. Kejsar Nikiolai och kriget mot sjömakterna | 190. Kejsar Alexander II och Helsingfors lantdag 1863 | 191. Om vårt lands grundlagar | 192. Om landets städer och huvudstad | 193. Om samhället och styrelsen | 194. Om kommunikationerna | 195. Framsteg i välstånd | 196. Kyrkan och skolan | 197. Skalder och konstnärer | 198. Suonios bön | 199. Hemkomsten från skolan | 200. Psalm för fäderneslandet