Boken om vårt land/Kapitel 183
Utseende
(Omdirigerad från Boken om vårt land: Kapitel 183)
|
- Min fader var en ung soldat, den vackraste man fann;
- vid femton år gevär han tog, vid sjutton var han man.
- Hans hela värld var ärans fält;
- där stod han glad, var han sig ställt,
- i eld, i blod, i frost, i svält:
- han var min fader han.
- Jag var ett barn, när han drog bort, se’n fredens dag var
- slut,
- minut;
- hans hatt, hans plym, den bruna hyn
- och skuggan från hans ögonbryn;
- nej, aldrig går det ur min syn,
- hur härlig han såg ut.
- Det hördes snart från höga nord, när hären ryckte ned,
- hur han var käck, hur han var stark, hur i var strid han
- stred.
- Så sad’s han fått medalj också,
- det spordes snart, att han fått två;
- ack, tänkte jag i hjärtat då,
- den som fick vara med!
- Och vintern gick, och drivan smalt, och det var lust och
- vår;
- då kom ett bud: din fader dött; han dog för ädla sår.
- Jag tänkte då, jag vet ej vad,
- var stundom ängslig, stundom glad;
- men mor, hon grät tre dar å rad,
- så blev hon lagd på bår.
- Min fader slöt på L,appos fält, sin fana närmst invid;
- det sägs, det var den första gång, han blekna setts i strid.
- På Uttis malm, för Gustavs land,
- min farfar dog med svärd i hand;
- hans fader föll vid Villmanstrand
- ban var från Carols tid.
- Så var med dem, så blödde de, så har det ständigt gått;
- ett härligt liv de levat dock, en härlig död de fått.
- Ack, vem vill stappla trög och tung?
- Nej, gå i fält helt varm och ung
- och dö för ära, land och kung,
- se, det är annan lott!
- Jag är en fattig gosse jag, som äter andras bröd;
- jag har ej huld, jag har ej hem alltse’n min faders död;
- men klaga är ej mitt behag,
- jag växer högre dag från dag,
- jag är en krigargosse jag;
- för mig finns ingen nöd.
- Och lever jag, tills jag blir stor ocJbi fyller femton år,
- till samma svält, till samma kamp, till samma död jag går.
- Där kulor vina tätast då,
- där skall man finna mig också,
- där vill ock jag försöka på
- i mina fäders spår.
- Fänrik Ståls sägner.
- ) F. Pacius har skrivit musik till denna sång.
dock minns jag än hans stolta gång, jag minns den var