Hoppa till innehållet

Boken om vårt land/Kapitel 93

Från Wikisource, det fria biblioteket.
←  Kapitel 92. Österbottningarna
Boken om vårt land
av Zacharias Topelius

93. Ryssarna i Finland.
Kapitel 94. Om andra, som inflyttat till Finland  →


Finnar och Ryssar bo så nära hvarandra, att de ju ofta måste besöka hvarandras land för handel och andra ärender. Deraf har händt, att månge Finnar blifvit bofaste i Ryssland och månge Ryssar bofaste i Finland. Desse Ryssar hafva blifvit köpmän i städerne, eller köpt bruk och egendomar, eller hitkommit som murare, trädgårdsodlare och handtverkare. Talrikast äro de i östra och en del af södra Finland, men ganska få i de vestra och norra delarne af vårt land.

Utom bosatte Ryssar finnes äfven ryskt krigsfolk i landet. Desse Ryssar marschera bort efter någon tid, och andre komma i stället. Stundom trifvas de så väl här i landet, att de bosätta sig här, när de fått afsked. De bofaste Ryssarne i Finland äro till antalet icke månge och räknas till landets folk. De fleste lära sig landets språk, och deras barn uppvexa som landets barn. Men alle Ryssar hafva sin särskilda kristna tro, som kallas den grekiska kyrkans tro, och i några städer hafva de egna kyrkor med vaxljus, taflor och helgonbilder. I Wiborgs län finnas äfven finske bönder, hvilka sedan förfädernes tid bekänna sig till den grekiska läran.

I förra krigstider var man icke glad att se Ryssarne här i landet, ty de kommo då som fiender; men numera komma de som vänner, grannar och bundsförvandter. Och fastän de i mycket äro olika detta lands folk och tala sig emellan sitt ryska språk, som icke är lätt att lära, förlikas de godt med landets infödde. Ty Ryssarne äro flitige, gladlynte, godmodige och barnkäre; de hafva ett lifligare lynne, än Finnarne, älska musik och sjunga gerna. Bland dem finnas månge, som genom sparsamhet blifvit rike, och månge, som äro välgörande mot de fattige. Stundom ser man den ryske soldaten dela sin stora limpa med de fattiga, hålla bondens barn på sitt knä och sjunga för dem sina främmande visor.

De långe, ljushårige landthandlare, som vandra omkring i byarna med sin rensel på ryggen och kallas »Laukku-Ryssar», äro icke Ryssar, utan Karelare, som bo i det norra Ryssland och bekänna sig till den grekiska läran.